1. Riksdagen begär att regeringen i planeringsförutsättningarna inför 2002
och 2003 inkluderar en omfördelning av 500 miljoner kronor per år enligt
vad i motionen anförs.
2. Riksdagen begär att regeringen ger Materielförsörjningsutredningen ett
tilläggsdirektiv om att föreslå hur försvarsindustrins civila inriktning kan
utvecklas samt att utvärdera tidigare regeringsansträngningar för
försäljning av krigsmateriel.
3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att
omförhandla JAS-beställningen.
4. Riksdagen begär att regeringen upprättar ett separat handlingsprogram i
syfte att hantera övertaligheten på den civila sidan.
Försvarsbudgeten
Vänsterpartiet har länge krävt att Sveriges militära försvar
skall minskas till förmån för andra verksamheter inom den
offentliga sektorn. Därför tycker vi att det är mycket positivt
att försvaret genomgår en förändring från ett
invasionsförsvar till ett försvar som passar för det nya läget i
vår omvärld samt att budgetramen minskas. Detta tyder på
att utvecklingen går åt rätt håll. Det nya försvarets fyra
huvuduppgifter är att försvara Sverige mot väpnat angrepp,
att hävda vår territoriella integritet, att bidra till fred och
säkerhet i omvärlden samt att stärka det svenska samhället
vid svåra påfrestningar i fred.
I 2001 års budgetproposition är utgifterna för totalförsvaret 46,5 miljarder
kronor. Men inom de närmaste åren kommer en reducering av kostnaderna att
ske. Vänsterpartiet anser att det är angeläget att försvarsutskottet och
Försvarsdepartementet under de kommande åren följer upp totalförsvarets
omställning från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. På så sätt
säkerställer man att omställningen genomförs och att den får de effekter som
eftersträvas.
I budgetmotionen från förra året (Totalförsvaret 1999/2000:Fö205) lyfte
Vänsterpartiet fram tre grundläggande strukturproblem inom den svenska
försvarspolitiken:
- Brister i det ekonomiska tänkandet.
- Alltför stora och svårmotiverade materielbeställningar.
- Överdimensionering av personalstyrkan.
Efter det senaste försvarsbeslutet i mars 2000 har det skett
en viss anpassning av försvarets personalstyrka, men det
kvarstår att lösa de två förstnämnda problemen.
Vi anser dock att den pågående Materielförsörjningsutredningen och
riksdagsrevisorernas arbete är ett steg i rätt riktning.
I budgetpropositionen för 2001 berörs försvars- och säkerhetspolitiska
frågor av grundläggande och principiell natur. Vänsterpartiet har dock valt att
behandla dessa i en särskild motion, "Konfliktförebyggande och jämställd
säkerhetspolitik".
Finansiering av den
internationella
krishanteringen
En av försvarets fyra huvuduppgifter är att bidra till fred och
säkerhet i omvärlden. Internationella insatser kommer att
utgöra en stor del av den operativa verksamheten i
framtiden. I samband med Sveriges deltagande med
fredsbevarande styrka i Kosovo kritiserades
beslutsprocessen för att vara långsam och ineffektiv. Den
militära insatsen fördröjdes bl.a. genom att finansieringen av
verksamheten var oklar och att grundutbildningen inom
försvaret är otillräcklig. Då internationella insatser är en del
av Försvarsmaktens ordinarie verksamhet bör finansieringen
av dessa ingå i försvarets planerade utgifter och inte som i
det här fallet genom att ta resurser från annan verksamhet
t.ex. civil krishantering. Därför är det både viktigt och
naturligt att Försvarsmakten inom sin budgetram ser till att
det finns resurser för denna verksamhet.
Planeringsförutsättningarna inför 2002 och 2003 bör därför
inkludera en omfördelning av 500 miljoner kronor per år
inom anslaget för förbandsverksamhet och beredskap (6:1)
samt anslaget för materiel, anläggning samt forskning och
teknikutveckling (6:3), detta i syfte att inom ramen för
totalförsvarets utgiftsområde säkerställa resurser för
internationell verksamhet. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Program för att reducera
hyrorna
Hyrorna för Försvarsmakten uppgår i dag till drygt 4
miljarder kronor per år, vilket utgör knappt 10 % av
försvarsbudgeten. De förbandsnedläggningar som omfattas
av försvarsbeslutet i mars 2000 bör innebära en reducering
av hyreskostnaderna. Dessa ekonomiska vinster skulle kunna
följas upp genom att regeringen bestämmer ett
besparingsmål. En illustration av ovanstående är t.ex. att en
minskning med 15 % skulle frigöra ca 600 miljoner kronor
per år.
Reducering av och ny
inriktning på
materielförsörjningen
För närvarande pågår en omvärdering och ett nytänkande
inom Försvarsmakten vad gäller materialförsörjningen.
Materielförsörjningsutredningen och Riksdagens revisorer
som arbetar med frågan har i delrapporter ifrågasatt den
tidigare materielpolitiken. Detta sker samtidigt som
regeringen anser att
Sverige skall tillföras stora exportinkomster genom
försäljning av vapensystem som t.ex. JAS. Därför bör
Materielförsörjningsutredningen, helst genom en
förstärkning av civil ekonomisk kompetens, ges ett
tilläggsdirektiv om att föreslå hur försvarsindustrins civila
inriktning kan utvecklas samt att utvärdera tidigare
regeringsansträngningar för försäljning av krigsmateriel.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Program för reducering
av överbeställningar
I dagsläget pågår ett omfattande program med syfte att
avveckla produkter och materiel som levererats och använts
under invasionstänkandets tid. Dock existerar det
materielbeställningar till invasionsförsvaret som ännu inte
levererats. I 1999 års motion om budgeten föreslog
Vänsterpartiet att man skulle tillsätta en arbetsgrupp med
hög juridisk kompetens för att se över icke-levererade
beställningar i syfte att anpassa materielinköpen efter
behoven. Även i detta fall är JAS ett belysande exempel, då
det fortfarande återstår en kostnad på ca 70 miljarder för
inköpet av dessa plan. Då den allmänna uppfattningen, även
inom Försvarsmakten, är att JAS-beställningen är
överdimensionerad anser Vänsterpartiet att detta innebär ett
resursslöseri.
Därför bör regeringen tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att omförhandla
JAS-beställningen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Särskilda insatser för
övertalig personal
Enligt uppgifter har den militära personalen inom
Försvarsmakten inte i någon stor utsträckning drabbats av
arbetslöshet med anledning av omstruktureringen.
Trygghetssystemen verkar därmed ha fungerat bra.
Officerarna är efterfrågade på arbetsmarknaden, vilket har
underlättat deras omställning till civila yrken. Vi anser att
detta är en samhällsekonomisk vinst. Efterfrågad och
kompetent arbetskraft flyttas över från den lågproduktiva
militära verksamheten till tillväxtbranscher inom det civila
samhället.
Dock har omstruktureringen, enligt uppgifter, hårdare drabbat den civila
personalen. Inom Försvarsmakten har de civilt anställda ofta lägre
utbildningsnivå än yrkesofficerarna. Medelåldern bland de civila är dessutom
högre, 48 år, än bland officerarna där den är 41 år. Andelen kvinnor bland de
civilanställda är 41 %, vilket är högre än bland den militära personalen, där
motsvarande siffra är 2,6 % (statistik från 1999). Trygghetssystemen är sämre
på den civila sidan än på militära. Staten bör som arbetsgivare ta sitt ansvar
för den civila personal som drabbas av försvarets omstrukturering. Därför bör
regeringen upprätta ett separat handlingsprogram i syfte att hantera
övertaligheten på den civila sidan. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.