Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om anslagen inom politikområdena 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser och 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling.
2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som i motionen anförs till utgiftsområde 6 politikområde 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. 850 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således 19 116 092 000 kr.
3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 6 politikområde 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser 0 kr.
4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som i motionen anförs till utgiftsområde 6 politikområde 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling 1 350 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således 24 664 833 000 kr.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om politikområdena 6:4 till 6:13 civila försvaret.
6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 6 politikområde 6:4 Funktionen civil ledning 360 083 000 kr.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om politikområde 7:1 Kustbevakningen.
8. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 6 politikområde 7:1 Kustbevakningen 446 369 000 kr.
Motiv för våra förslag
Försvaret skall inte bara klara dagens hot, utan måste också byggas för att kunna möta morgondagens osäkerhet. Våra ansträngningar för att anpassa försvaret för att verka i olika situationer skall dessutom skapa reella möjligheter att aktivt använda detta som en del i den dagliga säkerhetspolitiken.
Förhoppningen att försvaret snabbt och enkelt skall kunna "anpassas", d.v.s. rusta upp eller skapa ny förmåga för att möta förändrade hot, är orealistisk och kan inte vara ett motiv för en massiv och ensidig nedrustning.
Kraven på svenskt deltagande i internationella insatser kommer inte att minska. Att Sverige tar sin del av ansvaret också i EU:s framväxande försvarsdimension är självklart. Försvarsbeslutet 2000, som sägs prioritera krishantering med militära medel, urholkar i verkligheten denna förmåga.
Planeringsförutsättningen "inget krig under de närmaste tio åren" är inte hållbar. En omfattande avveckling av kompetens samt onödig och felaktig materielförstöring måste undvikas. Omstruktureringen av det svenska försvaret skulle bli svår nog med oförändrade försvarsanslag.
Försvaret bör således utvecklas i huvudsak på samma ekonomiska nivå som under den senaste försvarsbeslutsperioden. En långsiktig nivå avseende drift, vidmakthållande och investeringar samt forskning och utveckling på ca 41.000.000.000 kronor eftersträvas. Fördelningen mellan anslagen 6:1 och 6:3 är preliminär i avvaktan på nästa heltäckande försvarsbeslut hösten 2001.
Anslaget 6:2, Fredsfrämjande truppinsatser, skall enbart omfatta kostnader i samband med insatser och helt finansieras utanför försvarsanslaget medan kostnaderna för materielanskaffning, uttagning, utbildning och beredskapshållning av förband för internationella uppgifter skall ingå i anslaget 6:1, Förbandsverksamhet och beredskap m.m. Om insatskostnaderna framdeles tas inom "ordinarie" försvarsanslag riskeras en allvarlig urholkning av försvarets förmåga. En sådan utveckling måste till varje pris undvikas.
Inför det kommande heltäckande försvarsbeslutet bör en annorlunda indelning av anslagen 6:1 och 6:3 övervägas. Till anslaget Förbandsverksamhet och beredskap m.m. bör all kostnad för drift, underhåll och vidmakthållande av Försvarsmaktens förband med anbefalld beredskap föras. Anslaget 6:3 kan därmed renodlas till att enbart omfatta framtida utveckling, dvs. investeringar samt forskning och utveckling.
De framtida behoven av befolkningsskydd skall utredas. Uppgifter och effektmål för totalförsvarets samlade ledning saknas. Ett nytt heltäckande försvarsbeslut avses fattas nästa höst. Trots detta har anslagen 6:4 till 6:13, om det civila försvaret, utan närmare motiveringar ökat. I avvaktan på att nästa heltäckande försvarsbeslut och att uppgifter och effektmål för totalförsvarets samlade ledning har beslutats av riksdagen bör anslagen behållas på nuvarande nivå.
Inga nya uppgifter har tillförts Kustbevakningen. Trots detta ökas anslagen. Motiven för detta uppges vara felaktig åldersstruktur hos personalen samt problem i linjeorganisationen med vakanser. Inget av dessa problem löses långsiktigt med ökade utgifter.
Till detta kommer att regeringen vill att riksdagen skall upphäva nuvarande verksamhetsinriktning för Kustbevakningen och uppdra åt regeringen att ange verksamhetsmål. Såväl nuvarande anslagsnivå som riksdagens verksamhetsinriktning för Kustbevakningen bör behållas
Stockholm den 5 oktober 2000
Henrik Landerholm (m)
Olle Lindström (m)
Rolf Gunnarsson (m)
Anna Lilliehöök (m)
Björn Leivik (m)
Lars Lindblad (m)
Gunnar Hökmark (m)
Liselotte Wågö (m)
Anders Björck (m)
Carl Fredrik Graf (m)
Inga Berggren (m)
Ingvar Eriksson (m)