1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av information och forskning om bygglagstiftningen på
ett sådant sätt att bostäder i fastigheter byggda före 1973 kommer att
omfattas av reglerna om barnsäkerhet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en nationell handlingsplan för arbetsmiljöarbete i skolan.
Barn har rätt till en säker
miljö
Omkring 12 procent, eller drygt 200.000 personer, av barn
och ungdomar under 15 år drabbas varje år av en skada till
följd av en olyckshändelse i hemmet, i skolan eller i en annan
omgivning, så pass allvarligt att han eller hon måste söka
läkarvård. Totalt läggs varje år ungefär 20.000 pojkar och
flickor under 18 år in på sjukhus för vård. I en rapport från
Barnombudsmannen konstateras att den vanligaste dödsfällan
för barn i förskoleåldern är hemmiljön. Den är en vanligare
olycksfälla än trafiken. 1996 dödades 14 barn under fem år i
hemmiljön medan sju barn omkom i trafiken. I stort sett är
barnsäkerhetskraven tillgodosedda i lagstiftningen, men
tillämpningen brister.
Små barn
Mycket har hänt för att förbättra barns säkerhet i Sverige. Ett
mått på att detta varit framgångsrikt är t ex att
spädbarnsdödligheten i Sverige har minskat kraftigt under
1990-talet. Allt tyder på att den svenska
spädbarnsdödligheten är lägst i världen. Det finns tre
huvudorsaker till den positiva trenden: Rökningen bland
gravida har minskat, den plötsliga spädbarnsdödligheten har
sjunkit och de medicinska insatserna har blivit allt bättre.
Kunskap är A och O för att öka säkerheten för de minsta barnen. Plötslig
spädbarnsdöd har minskat drastiskt sedan forskare pekat på vikten av att
lägga barnen på rygg. Sedan den kampanjen startade 1992 har antalet dödsfall
mer än halverats.
Det är således av stor vikt med fortsatta informationsinsatser. Barnolyckor
inträffar också ofta i samband med användning av olika barnartiklar som
skötbord, barnvagnar, barnstolar, lekhagar och lära-gå-stolar. I EU-rapporten
Child Safety, som både myndigheter från medlemsländerna och
representanter från branschen står bakom, listas samlad erfarenhet och
forskning. Men det behövs information till föräldrar om farorna.
Bostäder och barnsäkerhet
FN:s barnkonvention ger varje barn rätt till liv och utveckling
och till trygghet och skydd. När det gäller barnsäkerhet i
bostäder infördes huvuddelen av barnsäkerhetskraven i
bygglagstiftningen 1973. Motsvarande krav infördes för
ombyggnationer 1976. Men bostäder byggda före 1973
omfattas inte av lagstiftningen.
Det betyder att bl a en stor del av bostäderna i de s k
miljonprogramområdena inte omfattas av barnsäkerhetskraven enligt
Boverkets byggregler. Barn som bor i äldre bostäder ska inte ha ett sämre
skydd än barn som bor i ett nybyggt hus. BO föreslog i sin årsrapport att
barnsäkerhetskraven ska gälla även för fastigheter byggda före 1973. Det är
enligt vår mening nödvändigt att införa krav på barnsäkerhet i alla bostäder,
även för dem byggda före 1973.
Varje år brännskadas omkring 6 000 barn av hett vatten, 400 så svårt att de
måste vårdas på sjukhus. Många olyckor skulle kunna förhindras om
temperaturen på varmvattnet sänktes och kunskapen om hur man ska hantera
varmvatten blev bättre. Mer information behövs. Vidare finns uppgifter om
att barn som vistas mycket på PVC-golv lättare än andra kan få astma. Ingen
vet säkert, men det är en indikation på vad som kan vara ett problem. Här
fordras ytterligare forskning.
Vidare inträffar ett stort antal olyckor på lekplatser. Varje år skadas ca
12 000 barn på lekplatser i Sverige. Det visar beräkningar utifrån
olycksregistreringar i landstingen och på olika sjukhus. Dessa olyckor utgör
ca sju procent av det totala antalet barnolyckor bland barn upp till 12 års
ålder. Frågan har dock tidigare uppmärksammats. Kommunförbundet har t ex
samlat material om lekplatser och farliga mått i en skrift som heter "Säkra
lekplatsen".
Arbetsmiljön i skolan
Yrkesinspektionen har vid tillsyn i skolan konstaterat att de
yngre eleverna i åk 6 och lägre mycket sällan integreras i
skolans arbetsmiljöarbete. Återkopplingen mellan tillbud och
olyckor fungerar i många fall inte. Lokalerna utformas ofta
utifrån vuxnas behov istället för efter en 6-årings. Säkerheten
i slöjdsalen är ofta bristfällig för de yngre eleverna och
situationen vid måltidspauser är stressad. Brist i fortlöpande
underhåll av till exempel lekredskap visade sig vara ett
generellt problem.
Elevperspektivet berörs normalt i en vanlig inspektion men då genom
vuxnas ögon eller genom elevskyddsombud från åk 7 och uppåt.
Arbetsmiljölagstiftningen är tillämpbar även på barnens miljöer.
I skolans kvalitetsarbete torde det vara av stor vikt att beakta dessa
synpunkter. Skolverket bör ta fram gemensamma riktlinjer och
handlingsplaner för hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas nationellt, inom varje
kommun och inom varje skolenhet så att det tillfredsställer alla barns och
anställdas berättigade krav på en säker och bra arbetsmiljö.