1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att klarlägga att
byggsektorn klarar sitt frivilliga producentansvar.1
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att i ovanstående utredning också ta upp frågan om lagstiftat
producentansvar för byggsektorn. 1
3. Riksdagen tillkännager som sin mening vad i motionen anförs om att en
helhetsansvarig för en byggnation utses.
4.
1 Yrkandena 1 och 2 hänvisade till MJU.
Var ligger ansvaret
Inom byggsektorn finns inget lagstadgat producentansvar.
Byggsektorn har dock inrättat ett kretsloppsråd. Rådet
framhåller att byggindustrin inte kan behandlas på samma
sätt som t ex förpackningsindustrin eller däckbranschen.
Inom byggsektorn är det inte möjligt att finna en
producentansvarig eller att lägga ansvaret på endast en part.
Problemet inom byggbranschen är att det finns flera aktörer. Byggherren
anlitar arkitekt, entreprenör och underentreprenörer och tar materialet från
olika firmor. Alla dessa aktörer delar ofta på ansvaret för om material m.m. är
miljöanpassat. I dagens läge har det blivit ett säljande argument att kunna
peka på att företaget tar miljöhänsyn och kanske är anslutet till EMAS eller
ISO 14.000. Detta är naturligtvis mycket bra, men man måste också garantera
att företaget orkar fortsätta på den inslagna vägen, så att det tagna
miljöansvaret inte försvinner.
Delat ansvar genom olika
entreprenader
Inom byggbranschen används olika slags entreprenader. Vid
en totalentreprenad tar byggentreprenören vanligtvis allt
ansvar. Tidigare hade statsarkitekten kontrollansvaret, men
nu läggs ansvaret på byggherren.
En generalentreprenad innebär delat ansvar. Byggherren försöker då sälja
ansvaret i delar. Det är här det är viktigt att hela ansvaret läggs på
byggherren.
Ofta utser byggherren en byggledare, vanligen en konsult, till ansvarig för
kvalitet.
Problemet är att byggherren kanske inte har de kunskaper inom bl.a. miljö,
som ett producentansvar innebär. Det behövs klara riktlinjer i alla
entreprenadformer för att veta vem som har det yttersta ansvaret för de
material som används vid byggnationen. Primärt är att ansvaret inte ramlar
mellan stolarna. Ett exempel på detta är tunnelbygget vid Hallandsåsen och
följderna av användandet av preparatet Roca Gil. Här skyllde de inblandade
aktörerna på varandra.
Inget miljöskadligt material
Huvudsyftet med motionen är att det överhuvudtaget inte ska
komma in miljöfarligt material i byggnationen, detta bl.a. för
att förhindra att fler allergier uppstår, att oväntade
miljömässiga bakslag uppstår och att framtidens byggnation
blir så ekologiskt hållbar som möjligt.
Problemet med olika entreprenörer i en byggnation kan vara, att de olika
aktörerna har skilda utgångspunkter. En kanske tar mer miljöhänsyn än en
annan, som plockar in ett skadligare material i byggnationen. Här behövs
alltså en helhetssyn och att någon har det slutliga ansvaret, så att inget
ansvar
faller mellan stolarna om det i framtiden visar sig att något har gått snett.
Det
är helt enkelt onödigt att det uppstår fler "Lindomefall" eller "Hallandsåsar"
där ingen tar det slutliga ansvaret.
Byggsektorns Kretsloppsråd skriver att det frivilligt åtager sig att
- utforma byggvarudeklarationer för redovisning av miljöegenskaper hos
byggvaror,
- kretsloppsanpassa branschdokument,
- till år 2000 halvera byggsektorns avfallsmängd till
deponeringsanläggningar,
- omhänderta bygg- och rivningsavfall på ett seriöst och kretsloppsanpassat
sätt och
- omhänderta farligt avfall på ett miljöriktigt sätt.
Framtidens
producentansvar
Dessa Kretsloppsrådets riktlinjer är bra, men bör följas upp.
Regeringen bör utvärdera byggsektorns åtaganden och snart
återkomma med hur ansvarsdelen skall utformas. Viktigt är
också att normera vilka material som kommer in i
byggnationen från början och att de deltagande
entreprenörernas miljöpolicy finns klart uttalad. En
minskning av avfallsberget medför också, att de ingående
komponenterna bör ha en bra miljöstatus.
En utredning bör göras för att klarlägga om byggsektorn klarar sina
åtaganden med ett frivilligt producentansvar eller om en lagstiftning behövs.
Behövs en lagstiftning bör den genomföras. I en sådan utredning bör också
frågan om en helhetsansvarig vid en byggnation tas upp.