Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en konsekvensutredning av föreslagna åtgärder.
Motivering
Efter att ha börjat summera insatserna och det som hände under
sommarens översvämningar i Hälsingland finns det en stor oro bland
befolkningen inför framtida översvämningar och de konsekvenser dessa
kan få.
De flöden och de nivåer som uppmättes i juli är på inget sätt extrema. Det
som media under sommaren kallade katastrof är normalt återkommande
händelser i de nord- och mellansvenska länen. Statistik som förts i mer än 100
år visar att sommarens översvämningar måste betecknas som regelbundet
återkommande höga flöden, vilket visar att landskapet kommer att drabbas av
höga flöden även i framtiden. Skillnaden är att översvämningarna under
senare år har haft en tendens att inträffa oftare än tidigare.
Sommarens översvämningar har på många håll lett till mycket allvarliga
skador. Berörda kommuner drabbas av stora och oförutsedda kostnader och
dessa är i många fall mindre inlandskommuner med redan ansträngd
ekonomi, sviktande befolkningsunderlag och svag arbetsmarknad. Ovanåker
är en av de drabbade kommunerna som under den senaste översvämningen
1985 drabbades av kostnader på 42 miljoner kronor, men där den statliga
ersättningen bara gav 9 miljoner kronor. Hur stora kostnaderna blir denna
gång är ännu inte fastställt.
Även enskilda personer har drabbats hårt, då vanliga försäkringar normalt
inte täcker skador av denna typ. Förorenade brunnar och sjuka hus har
rapporterats från många håll.
Då översvämningarna är frekvent återkommande och dessutom kan drabba
mycket stora geografiska områden samtidigt bör staten ansvara för och
investera i ett antal regionala översvämningsförråd i landet med gemensam
utrustning för att på ett bättre sätt klara av kommande översvämningar. Dessa
bör placeras strategiskt i Sverige där översvämningar regelbundet inträffar,
varav ett i Hälsingland.
Bättre flödesprognoser är nödvändiga med en samlad prognosbild för att
kommunerna ska kunna vidta lokala förebyggande åtgärder. Dessa bör
samordnas med de översiktliga översvämningskarteringar som är gjorda.
När en kommun via Räddningsverket får statsbidrag rörande åtgärder i en
älv så måste en samordnad konsekvensutredning nedströms göras. Även
dagens vattendomar måste ses över. De som finns är ålderstigna och tar inte
hänsyn till hela älvsystemet, utan gäller ofta damm för damm.
För att förebygga framtida översvämningar och den skada de åsamkar bör
en utredning tillsättas med uppgift att utreda konsekvenserna av ovan
föreslagna åtgärder.