1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om långsiktiga program för allergisanering.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om långsiktiga program för luftvård.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förbättrad innehållsdeklaration på livsmedel och kemikalier.1
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utbildning av mödra- och barnavårdens personal i
allergiprevention. 2
5.
1 Yrkande 3 hänvisat till MJU.
2 Yrkande 4 hänvisat till SoU.
Allergiprevention
Åter vill vi påminna om att allergier är en varningssignal om ett växande
folkhälsoproblem i hela den industrialiserade delen av världen. En
varningssignal som borde väga tungt när vi planerar vårt samhälle, när vi
bestämmer reglerna för kemikalieanvändningen och för vilka tillsatser
som får finnas i våra livsmedel. Samhället borde använda sig av
försiktighetsprincipen i större utsträckning än idag när i stället
billighetsprincipen verkar vara ledstjärnan.
De senaste decenniernas ökningstakt av allergier är mer än oroväckande.
Att det är våra barn som många gånger först blir drabbade borde få oss alla att
vakna. Vi vet att det är faktorer i vår omgivande miljö som orsakar ökningen.
Förändringar i livsmiljön har skett i rasande takt. En viktig faktor i
sammanhanget är sannolikt det fenomen som vi brukar kalla "samhällets
kemikalisering". Till detta kan även räknas den dåliga luftkvalitet vi får både
inomhus och utomhus till följd av biltrafiken, industriella punktutsläpp,
olämpliga byggnadsmaterial, felaktig ventilation och dålig städning. I mötet
med alltfler allergiframkallande ämnen är det människor med ärftlig
benägenhet för allergi eller annan s k överkänslighet som drabbas först. Våra
vanligaste allergiframkallare, pollen och pälsdjursepitel, tycks ha blivit
farligare genom att allergin förstärks av luftföroreningar. Flera vetenskapliga
undersökningar visar att det är fler allergier mot djur och växter i stadsmiljö,
jämfört med på landet, trots att pollen och djurallergen är vanligare på
landsbygden.
Allergisjukdomarna innebär stora lidanden och sänkt livskvalitet. De
samhällsekonomiska kostnaderna är därför betydande. Dessa har år 1993
beräknats till cirka 6 miljarder varav mediciner och sjukvård tillsammans står
för cirka två miljarder.
Det riktigt allvarliga med allergierna är ökningstakten. 40 % av 11-
åringarna och 50 % av 20-åringarna lider av allergi idag. Om ökningstakten
fortsätter som hittills kommer snart vartannat skolbarn att ha någon form av
allergi.
Redan idag finns kunskaper om hur vissa miljöförbättringar skulle kunna
vända denna trend. Dessa kunskaper finns framför allt när det gäller
inomhusmiljön och luftkvaliteten både inomhus och utomhus.
Därtill behövs naturligtvis ytterligare kunskaper om hur kemikaliseringen i
stort kan ha påverkat immunsystemet till allergiska reaktioner. Spridningen av
tungmetall i vår miljö inklusive våra kroppar kan vara en bidragande orsak.
Vi vet att flera av dessa metaller i sig är kraftfulla allergiframkallare.
Man kan också fråga sig vilken betydelse det har att hela befolkningen
utsatts för metaller, många gånger i stora doser via tandvården, via födan eller
på annat sätt via miljöförstöringen? Detta sistnämnda har hittills inte blivit
särskilt uppmärksammat. Mer kunskaper behövs också om vad
vaccinationsprogram, användning av antibiotika och infektioner i barndomen
kan ha spelat för roll. Vilken roll spelar dagis i sammanhanget? Vilken
betydelse har ändrade kostvanor, sammansatta livsmedel och därmed
förändrad tarmflora?
Födoämnesallergier är också ett område där vi behöver ökade kunskaper.
Likaså finns behov av forskning när det gäller livsmedelstillsatser etc.
Ett stort problem är också starkt luktande rakvatten och andra parfymer,
samt tobaksrök, lukter som av tanklöshet vid många tillfällen skapat och
utlöst många allergiska reaktioner.
Det finns redan idag tillräckligt med kunskap som måste omsättas i
politiska beslut när det gäller allergisanering av inomhusmiljön, behovet av
frisk luft och rena livsmedel. Framför allt för våra barns skull måste
saneringsåtgärderna för att förhindra allergi slutföras i skolor, daghem och
våra bostäder. Det är viktigt att riksdagen agerar kraftfullt och ser till att
det
upprättas långsiktiga program för allergisanering och luftvård.
Innehållsdeklarationer på livsmedel och kemikalier måste förbättras, där
måste vi vara föregångare i stället för att anpassa oss. Det är naturligtvis
också angeläget att förebygga så att de små barnen inte utvecklar allergi.
Mödra- och barnahälsovårdens personal bör få en utökad roll och utbildning i
allergiprevention och metoder för att få föräldrar att sluta röka, skapa bra
boendemiljö och handla livsmedel och andra produkter som är så bra som
möjligt i allergihänseende.
Kommission
Det är viktigt och nödvändigt med breda insatser för att minska
allergierna. Det behövs därför ett helt paket med åtgärder när det gäller de
förebyggande insatserna. Åtgärderna är nödvändiga för att skapa ett
samhälle med så få allergier som möjligt. Vi föreslår därför att det tillsätts
en allergikommission och att det till den knyts en parlamentarisk
referensgrupp.