Riksdagen tillkännager för regeringen sin mening vad i motionen anförs
om underlättande av vindkraftsutbyggnad på Öland och Gotland.
Förnybara energikällor
Ett hållbart energisystem måste bygga på förnybara energikällor. Sverige
bör vara föregångare med höga ambitioner och sträva efter att minska de
klimatpåverkande utsläppen från fossila bränslen. Förnybara energikällor
minskar utsläppen och är miljöteknikmässigt och näringspolitiskt bra.
I dag finns ett 40-tal vindkraftverk på Öland och ett hundratal på Gotland.
De producerar 0,04 respektive 0,12 TWh (terrawattimmar).
Vindkraftutredningen som kom för drygt ett år sedan föreslår att man ska
bygga ut vindkraften så att den svarar mot en produktion av 10 TWh. Det är
lika mycket som de två kärnkraftsaggregaten i Barsebäck levererade när båda
var i drift. Överfört på de öländska förhållandena skulle det behövas 250
gånger mer energi än vad som produceras i dag. Huvuddelen av en så stor
etablering av vindkraft måste ske havsbaserat. Jämföras kan att Danmark har
ungefär
4 000 vindkraftverk och Tyskland 5 000. Sverige ligger således långt efter
med vindkraftsutbyggnaden. Sverige bör därför forcera utbyggnaden av
vindkraften.
Öland och Gotland är lämpliga områden för etablering av vindkraft. Men
det finns många hinder och problem som bromsar en vidare utbyggnad. Med
förbättrade allmänna förutsättningar för etablering av vindkraft bör dessa
områden bli viktiga för leverans av ren, förnybar energi. Det främjar tillväxt
och ligger i linje med en aktiv positiv regionalpolitik.
Hindren för utbyggnad är flera. I dagsläget är det otydligheter i reglerna
kring tillståndsprövningen för vindkraftverk och låg prioritering av
vindkraftsintresset gentemot andra, sedan tidigare etablerade, intressen som
verkar begränsande för vindkraftens utbyggnad. Regelsystemet bör ses över
och vindkraften jämställas med övriga motstående intressen.
Vindkraftsutredningen pekar i sitt slutbetänkande (SOU 1999:75) på att det
behövs ett kvantitativt mål för vindkraftsutbyggnaden. Med ett kvantitativt
mål kan vindkraftsintresset hävdas i sådan fysisk planering och
tillståndsprövning, där vindkraftsintresset behöver vägas mot andra sedan
tidigare etablerade intressen rörande mark- och vattenanvändning. Utan ett
kvantitativt mål blir det otydligt vilken tyngd vindkraften skall ges i
avvägningar mellan olika intressen. Denna otydlighet bör elimineras.
Det behövs en nationell vindkraftsplan där vissa områden kan utpekas som
riksintressen för vindkraftverk enligt bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken.
Öland och Gotland bör i en sådan plan vara utpekade som riksintresse för
vindkraftverk.
Ett annat hinder för vindkraftsetablering är den otydliga rollfördelningen
mellan kommun och länsstyrelse. I samband med inrättande av en nationell
vindkraftsplan bör den i dagsläget otydliga rollfördelningen mellan kommun
och länsstyrelse vid tillståndsprövning av vindkraftverk förtydligas. Vad som
ovan sagts om underlättande av vindkraftsutbyggnad på Öland och Gotland
bör ges regeringen tillkänna.