Inventering av miljö- och hälsofarliga ämnen i byggnader
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av en utvärdering av reglerna om rivningsanmälan och
ämnesinventering i PBL.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av ett register eller en databas.
Inventering av miljö- och hälsofarliga ämnen
i byggnader
Det är många gånger svårt att veta vilka ämnen som kan anses som miljö-
och hälsofarliga i framtiden. Exempelvis hade man säkerligen inte byggt
hus med radonförekomst om man då hade vetat vad vi i dag vet om
radonets möjliga inverkan. Den som utvecklade kylmediet freon fick
Nobelpriset liksom de som sedan kom på hur vi skall avveckla freon.
Detta faktum är svårt att göra någonting åt. Vad vi kan göra är att skapa
goda förutsättningar för våra efterkommande att reparera skadan.
I vissa fall kan det vara så att förekomsten av miljö- och hälsofarliga
ämnen i byggnader inte orsakar någon egentlig skada förrän vid rivning av
byggnaden, då ämnet riskerar att spridas genom olämplig hantering. Vid
sådana tillfällen är det en fördel om man känner till förekomsten av dessa
ämnen i byggnaden och kan vidta lämpliga åtgärder. Detta har också varit
avsikten med nuvarande reglering för rivning av byggnader.
I de flesta fall av rivning av byggnader skall rivningen föregås av en
rivningsanmälan, som skall vara skriftlig och kompletteras med en
rivningsplan, som skall beskriva hur rivningsmaterialet kommer att hanteras.
Av propositionen (prop. 1996/97:172) framgår att avsikten har varit att en
rivningsplan i de flesta fall skall föregås av en inventering av miljö- och
hälsofarliga ämnen.
En sådan inventering kan dock vara både kostsam och tidsödande, och det
saknas incitament för fastighetsägaren att göra en sådan eftersom en
underlåtelse att göra rivningsanmälan endast leder till en särskild avgift på
högst 1 000 kr, PBL kap 10 § 6. Eventuellt kan en extra bot om 500 kr/kvm
uttagas vilket ger två straff för samma förseelse vilket ännu inte prövats i EU-
domstolen. Det är önskvärt att utvärdera om bestämmelserna i denna del av
plan- o. bygglagen är verkningsfulla, och att i annat fall söka åtgärda detta.
Kapitel 9 § 3 pkt 4 bör också ses över då det kan förväntas att det även i dessa
fastigheter kan finnas miljöfarliga ämnen som kvicksilver, bly m m.
Med tanke på att vi inte i dag kan förutse morgondagens problem som
skall lösas av kommande generationer bör det vara vår plikt att upprätta en
"karta" över vad vi har gömt i byggnader och olika deponier. Redan när man
söker bygglov skall en materialdatabas upprättas där alla byggdetaljer och
ämnen finns registrerade. Det skall även framgå hur byggnaden skall
demonteras och återvinnas.
Kraven på denna typ av dokumentation finns i AFS 1999:3 § 9.
Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete skall se till att en
dokumentation upprättas. Den skall vara färdigställd då arbetena
avslutas. Den skall beskriva objektets konstruktion och utformning samt
de byggprodukter som används, allt i den omfattning som är av betydelse
för säkerhet och hälsa vid arbete med drift, underhåll, reparation, ändring
och rivning av objektet.
Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbeten skall
genomföra eller låta genomföra alla anpassningar i dokumentationen som
kan komma att behövas med hänsyn till hur arbetet fortskrider och till de
eventuella förändringar som ägt rum under byggskedet.
Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbeten skall förvara
dokumentationen så länge som objektet består. Om objektet överlåts skall
dokumentationen överlämnas till den nya innehavaren.
Liknande krav finns om brandskyddsdokumentation enligt Boverkets
Byggregler BBR 94.
Det sista stycket i AFS 1999:3 § 9 gör inte informationen tillgänglig för
t.ex. Räddningstjänsten. Boverket har i sitt regeringsuppdrag 97/3182/BO
sidan 74 skrivit följande:
Det finns redan nu arbete igång på förslag till program för datoriserad
inventering, utförd med hjälp av bärbar dator. Dessa administrativa
förutsättningar i byggbranschen bör staten enligt Boverkets mening
inledningsvis medverka till eller initiera och stödja i nödvändig
omfattning.
En dylik databas, baserad på fastighetsbeteckning och adress, med
länkar till GIS, energibolag, byggnadsnämnd, Boverket m.m. skall var
tillgänglig för fastighetsägare (köpare/säljare), hyresgäster,
fatighetsmäklare, Räddningstjänsten, byggnadsnämnd m.fl.
Databasen skall innehålla all den information som krävs vid
nybyggande samt genomförda inventeringar för äldre byggnader. Även
annan relevant information som rör specifik fastighet t.ex. OVK
(Obligatorisk Ventilationskontroll)
Förslag till dylik databas/portal finns framtaget av Högskolan i Gävle,
institutionen Byggd Miljö. Vi anser, liksom Boverket ovan, att staten bör
initiera en dylik portal. Boverket har uttalat sig villigt till att administrera
en dylik databas.
I budgetpropositionen 1999 aviserade regeringen "17 miljoner till grön
databas" och formulerade samtidigt ett uppdrag (99-03-18) till
Konsumentverket att inrätta en webbplats med hushållsrelaterad
miljöinformation, eller som man också kan uttrycka det, produktrelaterad
miljöinformation.