1. Riksdagen beslutar att återinföra kravet på enkel majoritet för ombildning
till bostadsrätt i enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen beslutar att utreda möjligheterna att förstärka bostadsrättens
pantvärde i enlighet med vad som anförs i motionen.
3. Riksdagen beslutar att partiellt upphäva förbudet mot dubbelupplåtelse i
enlighet med vad som anförs i motionen.
4. Riksdagen beslutar att ge panthavare, juridisk eller fysisk person, som tar
en bostadsrättspant i anspråk, rätt till inträde i bostadsrättsföreningen
samt rätt till andrahandsuthyrning i enlighet med vad som anförs i
motionen.
5. Riksdagen beslutar att ge en pantförskrivning av bostadsrätt företräde
framför bostadsrättsföreningens fordringar avseende avgifter i enlighet
med vad som anförs i motionen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om bostadsrättsföreningars självbestämmande över sina stadgar.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om gränsdragningen mellan äkta och oäkta bostadsföretag.1
8.
1 Yrkande 7 hänvisat till SkU.
Underlätta boendet i bostadsrätt
Vi finner det naturligt att den som vill skall ges möjlighet att äga sin
bostad. Intill dess att ägarlägenheter har blivit verklighet är bostadsrätten i
praktiken den enda upplåtelseform som möjliggör bostadsägande - om än
indirekt - i flerbostadshus. Bostadsrätten ger många av de fördelar som är
förknippade med direkt ägande: goda möjligheter att påverka det egna
boendet och boendemiljön, lägre driftkostnader och eget ansvarstagande.
Det är ett viktigt bostadspolitiskt mål att möjliggöra ombildning till
bostadsrätt för dem som vill ta ett ökat ansvar för sitt boende. Detta gäller
inte
minst i förorter och i mindre städer där det av bostadssociala skäl är angeläget
att öka inslaget av bostadsrätter för att på sikt minska segregationen. Genom
blandning av olika upplåtelseformer ökar de boendes valfrihet samtidigt som
segregationstendenser till följd av bristande mångfald i upplåtelseformer mot-
verkas.
Socialdemokraterna har, med stöd av Miljöpartiet och Vänsterpartiet, höjt
kraven för en bostadsrättsförenings förvärv av fastighet för ombildning till
bostadsrätt och för att göra en intresseanmälan för sådant förvärv till mer än
två tredjedelar av de boende i fastigheten. Vi avvisade denna lagstiftning vid
tiden för dess tillkomst. Regeringen angav som skäl för denna
lagstiftningsåtgärd att intresset för att ombilda hyresrätt till bostadsrätt har
ökat kraftigt, särskilt i Stockholm. Det är uppenbart att lagen riktar sig mot
de
kommuner som har erbjudit de boende i kommunala bostadsföretag att köpa
sina hus. Majoritetskraven för förvärv av fastighet för ombildning till
bostadsrätt, liksom för intresseanmälan för sådant förvärv, bör omgående
återställas till det enkla majoritetskrav om mer än hälften av de boende som
gällde före ändringen.
Förstärk bostadsrättens pantvärde
Bostadsrätter har lägre belåningsvärde och högre ränta än fast egendom.
Skillnaderna borde kunna bli mindre. Ändringar i regelsystemen bör
därför göras i syfte att förbättra bostadsrättens pantvärde.
I dag kan en medlem skjuta över problemen med bostadsrätten på de andra
medlemmarna genom att ge upp insatsen och lämna tillbaka lägenheten till
föreningen. När en bostadsrättshavare lämnar sin lägenhet får de kvarvarande
medlemmarna en ännu större avgift att bära. Detta tillvägagångssätt, som kan
medföra orimliga effekter för en förening i en situation av lågkonjunktur på
bostadsmarknaden, bör ses över.
Reglerna om en panthavares möjligheter att skydda sin rätt genom att själv
förvärva bostadsrätten vid exekutiv försäljning och tvångsförsäljning bör ses
över. De nu gällande reglerna avser endast långivare som är juridiska
personer. Vi anser att alla långivare skall ha samma möjlighet. En långivare,
oavsett juridisk eller fysisk person, som tar pantsatt bostadsrätt i anspråk bör
få en ovillkorlig rätt till inträde i föreningen och till andrahandsuthyrning.
En pantförskrivning av bostadsrätten bör i förmånsrättshänseende ge
utdelning framför alla de fordringar mot bostadsrättshavaren som föreningen
har, även fordringar avseende avgifter.
En bostadsrättsförenings självbestämmande
över sina stadgar
Det är de enskilda bostadsrättsföreningarna som genom demokratiska
beslut själva skall avgöra om och i vilken utsträckning de skall vara
bundna till de olika bostadsrättsorganisationerna. Föreningens rätt till
självbestämmande bör garanteras av lagstiftningen så att sådana villkor
för stadgeändringar som går utöver bostadsrättslagens villkor skall vara
ogiltiga.
Partiellt upphävande av förbudet mot
dubbelupplåtelse
Förbudet mot dubbelupplåtelse skall slopas då fastighetsägaren är ett
kommunalt bostadsbolag. Det blir då möjligt att upplåta en lägenhet med
bostadsrätt till kommunen eller att kommunalt bostadsbolag oavsett ett
pågående hyresförhållande. Kommunen blir då bostadsrättshavare och
upplåter i sin tur hyresrätten till den befintliga hyresgästen som innehar
fullt besittningsskydd.
Att ta bort förbudet mot dubbelupplåtelse skulle möjliggöra för kommunen
eller dess bolag att ligga kvar med kapital när fastigheten ombildas. Priset för
en ombildning är beroende av andelen hyresgäster som medverkar i
ombildningen. En ombildning skulle på detta sätt kunna möjliggöras i de fall
där det annars inte finns tillräckligt antal hushåll med en ekonomi som tillåter
dem delta i ombildningen. Särskild betydelse får detta i områden med ensidig
social sammansättning. Bostadsrätt kan i dessa områden öka intresset för
inflyttning liksom det kan öka intresset bland de redan bosatta för området
och det hus de bebor.
De boende i lägenheter med kvarstående hyresrätt skulle om förbudet
upphävs ges möjligheten att även i fortsättningen ha samma hyresvärd som
tidigare. Detta skapar trygghet och förutsebarhet i boendet. Med dagens regler
blir en boende som väljer att inte delta i en ombildning hyresgäst åt sina
grannar. Detta fungerar oftast mycket bra för alla parter.
De hushåll som blir kvar med hyresrätt kan tillförsäkras rätten att senare
förvärva bostadsrätten. I de fall hyresförhållandet upphör kan bostadsrätten
säljas på marknaden med inkomster för kommunen eller det kommunala
bostadsbolaget. I lag skall tillförsäkras samma rättigheter som gäller för
hyresrätt utan dubbelupplåtelse. Det bör ankomma på utskottet att utforma
erforderlig lagtext.
Äkta respektive oäkta bostadsföretag
Det som styr om en bostadsrättsförening skall beskattas efter schablon
eller konventionellt är huruvida föreningen klassas som äkta
bostadsföretag eller ej. Med bostadsföretag åsyftas i motionen
bostadsrättsföreningar, bostadsaktiebolag och ekonomiska föreningar som
kan bli föremål för reglerna i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 2
§ 7 mom. Av rekvisiten i nämnda bestämmelse följer att ett
bostadsföretag kan betraktas som oäkta om det har ett alltför stort inslag
av lokaler alternativt i alltför stor utsträckning upplåter bostäder till
personer som inte är medlemmar.
För att i någon mån bringa klarhet i gränsdragningen mellan äkta och oäkta
bostadsföretag har Riksskatteverket utfärdat en rekommendation (RSV
S 99:43). Av denna framgår det att för äkta bostadsföretag krävs att minst 60
procent av hela taxeringsvärdet för föreningens fastighet belöper på bostäder
som föreningen har upplåtit till medlemmarna. Förutsatt att alla bostäder är
upplåtna till medlemmar innebär denna regel att högst 40 procent av
taxeringsvärdet får belöpa på lokalerna i föreningens fastighet.
I större städer inryms inte sällan butiker, kontor och lokaler i
bostadsrättsfastigheternas gatuplan. I exempelvis Stockholms innerstad - med
ett högt lokalhyresläge - tenderar lokaltaxeringsvärdena att drivas upp. Det är
orimligt att ha ett system där en bostadsrättsförening riskerar att kastas ut
och
in i olika system enbart på grund av ändrade taxeringsvärden. Vi anser att
dagens sy-
stem för gränsdragning mellan äkta och oäkta bostadsföretag måste förändras.
Vi föreslår att man gör ett tillägg till dagens regler så att gränsdragningen
kan baseras även på en ytbasis. Att använda ytan som gräns för att skilja äkta
och oäkta bostadsföretag åt skulle ge större trygghet och förutsebarhet för
bostadsrättsföreningen och de boende.