Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen beslutar att återinföra kravet på enkel majoritet för ombildning till bostadsrätt i enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen beslutar att utreda möjligheterna att förstärka bostadsrättens pantvärde i enlighet med vad som anförs i motionen.
3. Riksdagen beslutar att partiellt upphäva förbudet mot dubbelupplåtelse i enlighet med vad som anförs i motionen.
4. Riksdagen beslutar att ge panthavare, juridisk eller fysisk person, som tar en bostadsrättspant i anspråk, rätt till inträde i bostadsrättsföreningen samt rätt till andrahandsuthyrning i enlighet med vad som anförs i motionen.
5. Riksdagen beslutar att ge en pantförskrivning av bostadsrätt företräde framför bostadsrättsföreningens fordringar avseende avgifter i enlighet med vad som anförs i motionen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bostadsrättsföreningars självbestämmande över sina stadgar.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om gränsdragningen mellan äkta och oäkta bostadsföretag.1 8. 1 Yrkande 7 hänvisat till SkU.
Underlätta boendet i bostadsrätt
Vi finner det naturligt att den som vill skall ges möjlighet att äga sin bostad. Intill dess att ägarlägenheter har blivit verklighet är bostadsrätten i praktiken den enda upplåtelseform som möjliggör bostadsägande - om än indirekt - i flerbostadshus. Bostadsrätten ger många av de fördelar som är förknippade med direkt ägande: goda möjligheter att påverka det egna boendet och boendemiljön, lägre driftkostnader och eget ansvarstagande.
Det är ett viktigt bostadspolitiskt mål att möjliggöra ombildning till bostadsrätt för dem som vill ta ett ökat ansvar för sitt boende. Detta gäller inte minst i förorter och i mindre städer där det av bostadssociala skäl är angeläget att öka inslaget av bostadsrätter för att på sikt minska segregationen. Genom blandning av olika upplåtelseformer ökar de boendes valfrihet samtidigt som segregationstendenser till följd av bristande mångfald i upplåtelseformer mot- verkas.
Socialdemokraterna har, med stöd av Miljöpartiet och Vänsterpartiet, höjt kraven för en bostadsrättsförenings förvärv av fastighet för ombildning till bostadsrätt och för att göra en intresseanmälan för sådant förvärv till mer än två tredjedelar av de boende i fastigheten. Vi avvisade denna lagstiftning vid tiden för dess tillkomst. Regeringen angav som skäl för denna lagstiftningsåtgärd att intresset för att ombilda hyresrätt till bostadsrätt har ökat kraftigt, särskilt i Stockholm. Det är uppenbart att lagen riktar sig mot de kommuner som har erbjudit de boende i kommunala bostadsföretag att köpa sina hus. Majoritetskraven för förvärv av fastighet för ombildning till bostadsrätt, liksom för intresseanmälan för sådant förvärv, bör omgående återställas till det enkla majoritetskrav om mer än hälften av de boende som gällde före ändringen.
Förstärk bostadsrättens pantvärde
Bostadsrätter har lägre belåningsvärde och högre ränta än fast egendom. Skillnaderna borde kunna bli mindre. Ändringar i regelsystemen bör därför göras i syfte att förbättra bostadsrättens pantvärde.
I dag kan en medlem skjuta över problemen med bostadsrätten på de andra medlemmarna genom att ge upp insatsen och lämna tillbaka lägenheten till föreningen. När en bostadsrättshavare lämnar sin lägenhet får de kvarvarande medlemmarna en ännu större avgift att bära. Detta tillvägagångssätt, som kan medföra orimliga effekter för en förening i en situation av lågkonjunktur på bostadsmarknaden, bör ses över.
Reglerna om en panthavares möjligheter att skydda sin rätt genom att själv förvärva bostadsrätten vid exekutiv försäljning och tvångsförsäljning bör ses över. De nu gällande reglerna avser endast långivare som är juridiska personer. Vi anser att alla långivare skall ha samma möjlighet. En långivare, oavsett juridisk eller fysisk person, som tar pantsatt bostadsrätt i anspråk bör få en ovillkorlig rätt till inträde i föreningen och till andrahandsuthyrning.
En pantförskrivning av bostadsrätten bör i förmånsrättshänseende ge utdelning framför alla de fordringar mot bostadsrättshavaren som föreningen har, även fordringar avseende avgifter.
En bostadsrättsförenings självbestämmande över sina stadgar
Det är de enskilda bostadsrättsföreningarna som genom demokratiska beslut själva skall avgöra om och i vilken utsträckning de skall vara bundna till de olika bostadsrättsorganisationerna. Föreningens rätt till självbestämmande bör garanteras av lagstiftningen så att sådana villkor för stadgeändringar som går utöver bostadsrättslagens villkor skall vara ogiltiga.
Partiellt upphävande av förbudet mot dubbelupplåtelse
Förbudet mot dubbelupplåtelse skall slopas då fastighetsägaren är ett kommunalt bostadsbolag. Det blir då möjligt att upplåta en lägenhet med bostadsrätt till kommunen eller att kommunalt bostadsbolag oavsett ett pågående hyresförhållande. Kommunen blir då bostadsrättshavare och upplåter i sin tur hyresrätten till den befintliga hyresgästen som innehar fullt besittningsskydd.
Att ta bort förbudet mot dubbelupplåtelse skulle möjliggöra för kommunen eller dess bolag att ligga kvar med kapital när fastigheten ombildas. Priset för en ombildning är beroende av andelen hyresgäster som medverkar i ombildningen. En ombildning skulle på detta sätt kunna möjliggöras i de fall där det annars inte finns tillräckligt antal hushåll med en ekonomi som tillåter dem delta i ombildningen. Särskild betydelse får detta i områden med ensidig social sammansättning. Bostadsrätt kan i dessa områden öka intresset för inflyttning liksom det kan öka intresset bland de redan bosatta för området och det hus de bebor.
De boende i lägenheter med kvarstående hyresrätt skulle om förbudet upphävs ges möjligheten att även i fortsättningen ha samma hyresvärd som tidigare. Detta skapar trygghet och förutsebarhet i boendet. Med dagens regler blir en boende som väljer att inte delta i en ombildning hyresgäst åt sina grannar. Detta fungerar oftast mycket bra för alla parter.
De hushåll som blir kvar med hyresrätt kan tillförsäkras rätten att senare förvärva bostadsrätten. I de fall hyresförhållandet upphör kan bostadsrätten säljas på marknaden med inkomster för kommunen eller det kommunala bostadsbolaget. I lag skall tillförsäkras samma rättigheter som gäller för hyresrätt utan dubbelupplåtelse. Det bör ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.
Äkta respektive oäkta bostadsföretag
Det som styr om en bostadsrättsförening skall beskattas efter schablon eller konventionellt är huruvida föreningen klassas som äkta bostadsföretag eller ej. Med bostadsföretag åsyftas i motionen bostadsrättsföreningar, bostadsaktiebolag och ekonomiska föreningar som kan bli föremål för reglerna i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 2 § 7 mom. Av rekvisiten i nämnda bestämmelse följer att ett bostadsföretag kan betraktas som oäkta om det har ett alltför stort inslag av lokaler alternativt i alltför stor utsträckning upplåter bostäder till personer som inte är medlemmar.
För att i någon mån bringa klarhet i gränsdragningen mellan äkta och oäkta bostadsföretag har Riksskatteverket utfärdat en rekommendation (RSV S 99:43). Av denna framgår det att för äkta bostadsföretag krävs att minst 60 procent av hela taxeringsvärdet för föreningens fastighet belöper på bostäder som föreningen har upplåtit till medlemmarna. Förutsatt att alla bostäder är upplåtna till medlemmar innebär denna regel att högst 40 procent av taxeringsvärdet får belöpa på lokalerna i föreningens fastighet.
I större städer inryms inte sällan butiker, kontor och lokaler i bostadsrättsfastigheternas gatuplan. I exempelvis Stockholms innerstad - med ett högt lokalhyresläge - tenderar lokaltaxeringsvärdena att drivas upp. Det är orimligt att ha ett system där en bostadsrättsförening riskerar att kastas ut och in i olika system enbart på grund av ändrade taxeringsvärden. Vi anser att dagens sy- stem för gränsdragning mellan äkta och oäkta bostadsföretag måste förändras.
Vi föreslår att man gör ett tillägg till dagens regler så att gränsdragningen kan baseras även på en ytbasis. Att använda ytan som gräns för att skilja äkta och oäkta bostadsföretag åt skulle ge större trygghet och förutsebarhet för bostadsrättsföreningen och de boende.
Stockholm den 4 oktober 2000
Knut Billing (m)
Sten Andersson (m)
Inga Berggren (m)
Carl-Erik Skårman (m)
Ewa Thalén Finné (m)
Gunnar Axén (m)
Anna Lilliehöök (m)
Fredrik Reinfeldt (m)