Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av ersättningsreglerna vid expropriation.
Motivering
Ersättningsreglerna i expropriationslagen bygger på tanken att en
expropriation skall kosta så lite som möjligt för samhället. Det är nu snart
30 år sedan lagen tillkom och var säkert rätt tänkt för den tiden och har
också tjänat många goda syften. Vid den tiden betraktades infrastruktur
främst som en samhällsservice som kom alla till godo. Men bakom
dagens utbyggnad av infrastruktur ligger det även starka
privatekonomiska intressen.
Ett exempel är bredbandsnäten som håller på att byggas ut i hela Sverige.
Detta sker i huvudsak på två sätt. Enligt det ena sättet grävs kablar ner i
sådan
mark som är ianspråktagen med vägrät, mark som i de flesta fall ägs av
Sveriges bönder. Nergrävningen möjliggörs genom att vägmyndigheten
upplåter nyttjanderätt till marken i fråga till olika bredbandsoperatörer. För
nyttjanderätten får operatörerna betala ersättning till vägmyndigheten. Det
andra sättet innebär att kablarna hängs upp i befintliga kraftledningsstolpar,
som står på lantbrukarnas marker. Det sker med stöd av upplåtelseavtal
mellan ägarna till kraftledningarna och bredbandsoperatörerna. För
upplåtelserna betingar sig kraftbolagen ersättning av operatörerna.
Många markägare har naturligtvis reagerat mot detta kommersiella
utnyttjande av deras mark. De gör gällande att trots att de är ägare till såväl
den mark som är ianspråktagen med vägrätt som den mark som är belastad
med kraftledningsstolpar, har de inte något inflytande över rätten till
framdragande av kablarna. Det man kraftigast har reagerat mot är att det inte
utgår någon ersättning till markägaren för kabelframdragningen då
bredbandsaktörernas verksamhet kan förväntas generera stora ekonomiska
vinster. Situationen är vidare den att ersättningsreglerna i
expropriationslagen,
som är de regler som styr ersättningen vid ledningsframdragningar, inte
medger rätt för markägare till andel i vinst.
Expropriationslagen är föråldrad. Lagens ersättningsregler är inte
anpassade till dagens tvångsförvärv, som i många fall sker för att tillgodose,
förutom allmänna intressen, även starka privatekonomiska intressen. Det är
därför hög tid att se över och reformera ersättningsreglerna vid tvångsförvärv.