Fördelningssystem för anslagsberäkning till länsstyrelserna
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om utarbetande av ett nytt fördelningssystem av statliga
medel till länsstyrelserna.
Motivering
Staten skall verka för att länsstyrelserna utvecklas så att de
mål som anges för nationen fullföljs. Länsstyrelserna arbetar
efter dessa mål med de förutsättningar som staten bl.a. ger via
statliga medel. Samhället förändras dock hela tiden och
därmed även arbetsuppgifterna för länsstyrelserna.
Uppsala län är ett av de mest expansiva länen i landet. Befolkningen ökar
varje år. Detta är både på gott och på ont. Närheten till Stockholm gör att
många problem spiller över till Uppsala och även till Enköping/Håbo-
området. Främst ser man dessa problem inom polisväsendet.
Men även vissa positiva effekter medför problem i form av ökade
kostnader för länet. Ju fler människor, ju högre tryck på en allmän
samhällsservice.
Det presenteras många olika beräkningar som visar att Uppsala län inte har
den medelstilldelningen från staten som man borde ha för att kunna arbeta bra
med de samhällsåtaganden som man har.
Anslaget till polisväsendet t.ex. i Uppsala är 868 kr per invånare. I
Stockholm är det 1 612 kr per invånare, Gävleborg 955 kr per invånare,
Södermanland 955 kr per invånare och i riket som helhet är det 1 285 kr per
invånare.
Om Uppsala hade samma anslagstilldelning per invånare som övriga
Mellansverige skulle summan uppgå till 949 kr per invånare.
När jag frågat vilken modell som används för medelstilldelning till
länsstyrelserna har jag fått svaret att det finns ingen generell modell. Det
verkar då som detta sker godtyckligt. Nu tror jag att detta inte är fallet. Men
helt klart framstår det som angeläget att det sker en översyn av hur
länsstyrelseanslagen tilldelas. Enligt uppgift så har ingen sådan skett sedan
1971 års reform.