1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett återinförande av fastighetstaxeringsnämnder.1
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tillsätta en utredning om införandet av investeringsbidrag
mot höga produktionskostnader.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tillsätta en utredning som utvärderar bostadsbidragets
effekter som utjämnande faktor.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om allas rätt till en god bostad.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett ekologiskt tänkande vid om- och tillbyggnad av bostäder.
6.
1 Yrkande 1 hänvisat till SkU.
Motivering
1990-talet var i många avseenden ett ur välfärdssynpunkt förlorat
årtionde. Den ekonomiska krisen tvingade oss till en rad tuffa och
besvärliga beslut, varav ett stort antal ledde till försämringar inom viktiga
välfärdsområden. Det innebar också att inkomst- och förmögenhetsklyftor
återigen ökade. Barnfamiljer och de sämst ställda pensionärerna har
halkat efter.
Även på det bostadspolitiska området innebar 1990-talet en reträtt. Under
nittiotalet urholkades bostadsförsörjningsansvaret och finansieringssystemet
försämrades. Utvecklingen ledde till att vi fick en stor mängd outhyrda
lägenheter runt om i landet. Bostadsbyggandet minskade kraftigt, främst när
det gäller byggandet av hyresrättslägenheter.
Nu är situationen en annan. En framgångsrik budgetsanering och
ekonomisk politik har bidragit till att arbetslösheten minskar och
sysselsättningen ökar. Tillväxten är bland de högsta i Europa och ligger på en
nivå som motsvarar 1960-talets. Prisökningar och räntor är låga och
reallönerna stiger. I år ökar kommunsektorns skatteintäkter samtidigt som
statsbidragen till kommunerna ökar. Detta har gett förutsättningar för att öka
efterfrågan på bostäder.
Det är nu viktigt att vi använder den ökade tillväxten på ett sådant sätt att
vi motverkar segregation och orättvisa mellan människor. Hur vi bor, var vi
bor och vad det kostar att bo påverkar i hög grad vår livssituation och våra
möjligheter i livet. S-kvinnor och Svenska Byggnadsförbundet anser att alla
har rätt till en god bostad till ett skäligt pris, med modern utrustning och av
den storlek som motsvarar familjens behov. Detta är kärnan i den sociala
bostadspolitiken. Bostadspolitiken är en del av välfärdspolitiken, lika viktig
som en bra skola, vård och omsorg.
Den sociala bostadspolitiken har bidragit till en hög boendestandard. För
att Sverige ska fortsätta att ligga i täten vad gäller goda bostäder även på
2000-talet krävs att ett ekologiskt tänkande får genomslag såväl i bostaden
som i dess omgivningar. För kommande generationer är det ekologiskt
uthålliga samhället en förutsättning för människors vardagsliv. Nu har vi
chansen att lägga grunden till en ny livsstil.
De ekologiskt satsade statliga medlen bör därför även innehålla
möjligheter till att riva miljöfientliga boendemiljöer som ett led i att sätta
fart
på om- och tillbyggnad av bostäder. Vi behöver även bättre långsiktig
planering av nyproduktionen, en effektivare samordning mellan kommunala
planeringsorgan, de boende och byggproducenterna.
Produktions- och kapitalkostnaderna är för höga. Detta ger alltför höga
hyror och priser för de boende, särskilt i tillväxtorterna. Detta leder till
social
segregation och sämre boendestandard för hushåll med låga inkomster. Detta
skulle kunna motverkas genom att ett statligt investeringsbidrag infördes som
ett tak mot för höga produktionskostnader. Det vore därför önskvärt att
regeringen utreder möjligheterna att införa ett sådant.
Vi ser också en växande efterfrågan på bostäder hos grupper som inte har
råd med den boendekvalitet som de egentligen behöver. Detta bidrar också till
att bostadsproduktionen avstannar. För hushåll med små inkomster är
bostadsbidragen mycket viktiga och kan även vara avgörande för valet av
bostad. Bostadsbidraget kan idag sökas av barnfamiljer och studenter. Men i
Sverige har vi idag andra grupper så som ensamstående lågavlönade kvinnor
och män som inte har råd att efterfråga den bostad som de önskar och har
behov av. Bostadsbidragens roll som utjämnade faktor för hushåll med små
inkomster har här en viktig funktion att fylla och för att uppnå målet att alla
har rätt till en god bostad till ett rimligt pris. Regeringen borde tillsätta en
utredning som utvärderar bostadsbidragets effekter som utjämnande faktor.
Fastighetsskatten är en omdiskuterad del av bostadspolitiken. Det är
nödvändigt att vi kommer till rätta med marginaleffekterna av
fastighetsskatten. Ett sätt skulle kunna vara att återinföra
fastighetstaxeringsnämnderna. Detta är en fråga som regeringen borde ta
under övervägande.