Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bredda investeringsstödet för studentbostäder till att gälla andra typer av ungdomsbostäder. Motivering
Utvecklingen på bostadsmarknaden har drabbat ungdomarna särskilt hårt. Många orter har idag tydlig bostadsbrist. Även vid tidigare perioder av bostadsbrist har ungdomarna varit en utsatt grupp, men den nuvarande utvecklingen på bostadsmarknaden har förvärrat situationen.
Den här motionen handlar om unga människor i åldern 18-28 år som vill ha ett eget hem. Det är för de flesta en avgörande period i livet. De beslut som fattas och de villkor varunder dessa beslut fattas kan bli avgörande för vad som händer i resten av livet. Det är en händelserik, för att inte säga hektisk, tid. Jakten på ett eget hem pågår samtidigt som utbildning och inträdet på arbetsmarknaden ska klaras av.
Ungdomarna är emellertid realister. När det gäller bostadsfrågan ställs inga höga krav, det viktigaste är inte hög standard och många rum utan framförallt att det är ett eget hem. Det är ovanligt att ungdomar har stora kapitaltillgångar så att de kan köpa en bostadsrätt eller ett småhus. Inkomsterna ska räcka till mycket, och ekonomin är inte alltid den bästa. De som studerar lever på studielån och de som har förvärvsarbete är av naturliga skäl ganska nya på arbetsmarknaden. Det är i detta läge inte så lätt att låna pengar till köp av bostad, och dessutom kanske inte ens ett bra alternativ. För de flesta ungdomar är därför en hyresrätt det bästa alternativet.
Dessvärre gynnas inte ungdomarnas prioriteringar av utvecklingen på bostadsmarknaden. Bostadsbyggandet ligger på en alltför låg nivå vilket redan från början ställer till problem. Den naturliga omsättningen på hyresrätter minskar och priserna på bostadsrätter och äganderätter stiger. Till skillnad från tidigare år med bostadsbrist förvärras situationen av att det knappast tillförs några nya hyresrätter alls, det byggs nästan uteslutande bostadsrätter och småhus. Därtill kommer att omläggningen av bostadspolitiken medfört att den egna insatsen för en nybyggd bostadsrätt idag är betydligt större än tidigare. Denna utveckling är i flera avseenden sund, men det gör det svårare för ungdomar att välja en bostadsrätt som sin första bostad. Sammanfattningsvis har de senaste årens utveckling inneburit att det är svårare än tidigare för ungdomar att komma in på bostadsmarknaden, att ta det första trappsteget i "boendekarriären". Det är detta som är orsaken till att många unga idag bor kvar hemma hos föräldrarna mycket längre än vad de själva, och förmodligen även föräldrarna, egentligen vill.
Det finns idag ett visst investeringsstöd för byggande av studentlägenheter. Ungdomarnas situation på bostadsmarknaden är emellertid så svår att ett bredare stöd är motiverat. I ett första steg bör det nuvarande investeringsstödet för studentbostäder vara möjligt att använda även för andra slag av ungdomsbostäder.
I ett andra steg bör det utredas om tillträde till ungdomslägenheter ska kopplas till någon form av bosparande. Det finns två skäl för detta. För det första markerar det att ungdomsbostäder är till just för ungdomar och inte avsedda att vara ett alternativ för betalningssvaga hushåll i allmänhet. För det andra är det idag ofta nödvändigt med ett visst sparkapital för att komma in på bostadsmarknaden.
Stockholm den 4 oktober 2000
Anita Johansson (s)
Marianne Carlström (s)
Hillevi Larsson (s)