1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om den kreativa storstaden.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om införande av direktvalda stadsdelsnämnder och
kommundelningar.1
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en ny planeringsstrategi.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om trygghet för medborgarna.2
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om samlingslokalernas betydelse i städerna.3
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om biologisk mångfald.4
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om samlade regler över användandet av strandnära mark i tätorter
och tätortsnära områden.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inrättande av nationalstadsparker.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om barnomsorg och utbildning.5
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om arbetsgivaravgifterna i vissa förortsområden.6
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om trafik i storstaden.7
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om undanröjande av lagar som hindrar ombildning av hyresrätter
till bostadsrätter.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ekologisk byggnadsteknik.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs angående om- och nybyggnation.
15.
1 Yrkande 2 hänvisat till KU.
2 Yrkande 4 hänvisat till JuU.
3 Yrkande 5 hänvisat till KrU.
4 Yrkande 6 hänvisat till MJU.
5 Yrkande 9 hänvisat till UbU.
6 Yrkande 10 hänvisat till SfU.
7 Yrkande 11 hänvisat till TU.
Inledning
Storstädernas invånare ska ges möjlighet att leva i en god miljö för både
nuvarande och kommande generationer. Centerpartiet menar att storstaden
inte står i motsats till en levande landsbygd. Genom att skapa förutsättningar
för boende och företagande i hela landet skapas också reella valmöjligheter
för människorna att välja boende i stad eller landsbygd. Många människor
söker sig av flera anledningar till storstäderna. Det kan vara på grund av
studier, arbete eller sociala skäl. Centerpartiet menar att nya invånare skall
känna sig välkomna till städerna. Centerpartiet förordar valfrihet.
I storstadsområdena är kontrasterna ofta stora mellan etablerade
bostadsområden och så kallade miljonprogramsområden byggda under 1960-
och 70-talen. Olika försök har gjorts från kommunerna att rusta upp och göra
de socialt drabbade bostadsområdena attraktivare och bättre. Men det räcker
inte. Mer måste också göras åt den sociala strukturen. Felet bottnar oftast i
att
dessa bostadsområden till mycket stor del består av endast en besittningsform.
Det skapar ensidighet och leder till fortsatt segregering. Centerpartiet anser
att
fler människor måste ges möjlighet att äga sina bostäder. Den oftast
förekommande hyresrätten borde varieras med äganderättsformer, och en
ombildning från hyresrätter till bostadsrätter bör därför ske. Det kommer på
sikt att förändra den sociala strukturen genom att även människor med större
ekonomiska resurser flyttar in. Äger man sin egen bostad känner man mer
ansvar för underhåll och skötsel. Målet bör vara att fler ska äga sina bostäder
i
miljonprogramsområdena. En ombildning till bostadsrätter bör uppmuntras
genom att hindrande lagstiftning undanröjs.
Den kommunala demokratin måste fungera bättre i de större städerna.
Visserligen har införandet av kommundelsnämnder och stadsdelsnämnder
vitaliserat demokratin något, men det räcker inte. Det måste finnas ett klart
samband mellan förtroendevalda och väljare. Antingen bör
stadsdelsnämnderna kunna väljas direkt av folket eller också bör steget tas
fullt ut där befolkningen så önskar, d.v.s. tillmötesgå krav på
kommundelningar. Det är dock viktigt att man inte med kommundelningar
bidrar till en ökad social segregation. Erfarenheterna av de kommundelningar
som hittills gjorts i Sverige sedan 1970-talet är till övervägande delen mycket
positiva. Centerpartiets uppfattning är att den lokala demokratin i våra
storstäder måste förbättras och avståndet mellan väljare och förtroendevalda
minska.
Utvecklingen behöver dock inte bara redovisas som problemområden. Det
finns idag en klar trend att allt fler människor vill ta ett större ansvar för
sitt
eget liv. Man vill engagera sig i sin egen stads eller stadsdels framtid. Denna
vilja måste mötas med respekt och vilja till förnyelse och förändring. De
förtroendevalda måste våga ge medborgarna ett ökat ansvar. De stora
städernas utveckling är en viktig del i detta arbete. Det händer mycket positivt
inom stadsmiljö- och stadsbyggnadsområdet men även inom
storstadspolitiken. Exempelvis bedriver Boverket och byggforskningsrådet
med flera myndigheter sedan några år intressant forskning inom
stadsmiljösektorn. Ett antal utredningar och propositioner har lyft fram staden
som miljö.
Centerpartiet vill betona att det behöver ställas vissa kvalitetskrav, både
fysiska och sociala, för en utveckling mot ett bra liv i staden där makten
decentraliseras, jämställdheten genomförs och där den enskilda människan
sätts i centrum och ges ökat ansvar över sitt eget liv. Centerpartiet anser inte
att det är städernas storlek i antal invånare eller i antal kvadratkilometer
bebyggd mark som är det primära, utan stadens miljö, kultur, idérikedom,
kunskap och utvecklingskraft som skall bevaras och utvecklas. Mycket av
utvecklingen åvilar medborgaren och kommunerna, men staten har ett stort
uppdrag att se till att en utveckling kan ske genom att exempelvis ge
statsbidrag, sammanställa goda råd och medverka till erfarenhetsutbyten.
Centerpartiets vision om den
kreativa storstaden
Framtiden måste präglas av ett allt effektivare utnyttjande av
energi och råvaror där ny teknik kommer att utvecklas. Inte
minst informationstekniken innebär en ny form av utveckling
där humankapitalet är den största tillgången. Den tekniken
belastar inte miljön på samma sätt som den traditionella indu-
strin. Utveckling och miljöanpassning är inte längre
motsatser, utan samverkande faktorer. Båda är lika
nödvändiga. Ökad livskvalitet beror på om vi lyckas se den
mänskliga verksamheten som vår största resurs. Detta
kommer att kräva både naturliga mötesplatser och nya
"marknadsplatser" för tjänster och mänsklig verksamhet.
Både samverkan och konkurrens kommer att stimulera till nya aktiviteter.
Traditionellt har stadsplanering och stadsbyggande varit ett manligt område.
Staden måste i framtiden vara utformad på både kvinnors och mäns villkor.
Många av våra stadssamhällen har unika fördelar och förutsättningar. De har
ett rikt kulturarv och en spännande miljö.
En positiv utveckling av staden som miljö är intimt sammankopplad med
ett mångfacetterat näringsliv, bra utbildningsmöjligheter och ett stimulerande
kultur- och fritidsliv och en närhet mellan umgänge, boende, arbete och
service. En positiv utveckling förutsätter en levande stad med många
naturliga mötesplatser som kaféer, bibliotek, affärer, parker som stimulerar
till träffar över generations-, klass-, etnicitets- och könsgränser, motverkar
rotlöshet och skapar trygghet. Gator, torg och byggnader som utgör scener
och kulisser i stadens offentliga rum behöver utformas med omsorg. En
estetisk utformning av byggandet är nödvändig.
Centerpartiets vision om ett bra stadssamhälle förutsätter att kreativiteten
och verksamheter av många olika slag frodas. Vi ser i dag att
arbetsmarknaden håller på att förändras. Denna förändring måste tas till vara
och städerna anpassas efter de nya förutsättningarna. Ny informationsteknik
kommer att förändra arbetslivet. Arbete kan utföras på ett annorlunda sätt och
på annorlunda platser än idag. Vi ser också att man genom en förbättrad
samhällsplanering ger medborgaren mer tid att odla andra intressen, delta i
samverkansprojekt eller skaffa sig djupare kunskaper. Förbättrade allmänna
kommunikationssystem gör det möjligt att utnyttja restiden effektivare.
God tillgång till utbildning och kultur är en annan viktig förutsättning för
levande städer med framtidstro. Skolor kan exempelvis bli viktiga
kulturcentra i varje stadsdel, och de kan i framtiden sjuda av verksamhet även
på kvällstid. Bra, och inte minst billiga och lättillgängliga, samlingslokaler
är
en förutsättning för ett rikt föreningsliv. Universitet och högskolor kan bidra
med kunskap och idéer för nya företag, men den högre utbildningen måste då
integreras i det övriga samhället. Universitetens och högskolornas tredje
uppgift, det vill säga som motor i samhällsutvecklingen, måste stimuleras
ytterligare.
Tillgång till en bra offentlig service är ett allmänt krav och Centerpartiet
ser med tillfredsställelse att man lyfter fram samordnade medborgarkontor
som ett bra exempel för att få kraven på en god samhällsservice
tillgodosedda. Medborgarkontor är dock enbart en början. Samhällets uppgift
är inte enbart att ta ett ansvar för att tillhandahålla basservice utan också
att
stimulera till delaktighet och ansvarstagande. Det politiska systemet måste
tillåta olikheter, mångfald och variation för att få fram initiativ och
engagemang. Skall denna idé om en mer skapande stad kunna realiseras
måste stadsbyggandet utgå från varje stadsdels eller förorts behov och
förutsättningar för förnyelse, komplettering och utveckling. Det som ovan
anförs om den kreativa storstaden bör ges regeringen till känna.
Medbestämmande
Många människor känner att de inte har tillräckligt inflytande
över sin egen vardag och närmiljö. Att återföra en del av
makten från offentliga institutioner till människorna - att
återupprätta medborgarskapet - är därför en central politisk
uppgift. För att kunna göra detta är det viktigt att ta till vara
de ideella initiativ som tas av människor på olika sätt. Det
behövs därför ett utökat samarbete med idrottsklubbar,
kulturföreningar, sociala frivilligorganisationer, barn- och
ungdomsföreningar och andra ideella sammanslutningar för
att göra stadens sociala miljö bättre. Valmöjligheter,
konkurrens och mångfald är andra viktiga delar för att ge
medborgarna ökat inflytande.
Det behövs ett ökat lokalt inflytande över det lokala områdets förvaltning
och utveckling. Idag pågår det försök med lokal förvaltning,
stadsdelsnämnder och egenförvaltning. Dessa försök bör permanentas och
lokal förvaltning och egenförvaltning bör bli mer regel än undantag.
Viljan att ta ansvar och engagera sig i sin närmiljö, är utbredd. Överallt går
människor samman för att arbeta för utveckling av sitt område. Detta sker
oavsett om det är på landsbygd, i små tätorter, stadsdelar eller städer.
Utvecklingen går mot att dessa föreningar och grupper vill sköta en del
gemensamma angelägenheter och få beslutanderätt över dem. Brukarstyrelser
är också ett exempel på ett ökat engagemang hos människor. Samhället måste
därför bejaka och verka för att det kan skapas förutsättningar för att stärka
den lokala nivåns inflytande, delaktighet och ansvar genom att ge reell makt
över närområdet till innevånarna. Ett sätt att uppnå ett större engagemang kan
vara att införa direktval till stadsdelsnämnder eller att tillåta bildandet av
nya
kommuner i storstadsområdena. Riksdagen bör ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om direktvalda stadsdelsnämnder och
kommundelningar.
Allt fler människor väljer även att engagera sig utanför partipolitikens ram.
Att verka för medbestämmande ställer därför i allt högre grad krav på att ta
till vara människors engagemang utanför partipolitiken. Utvecklingen av de
demokratiska instrumenten, t.ex. i form av direktval till stadsdelsnämnder,
måste därför även kompletteras genom att ta till vara detta engagemang. Det
kan t ex handla om att låta grupper komma till tals i frågor som engagerar
dem och att skapa ett klimat där såväl företag som föreningsliv känner sig
delaktiga i utvecklingen av den lokala miljön. I vissa sammanhang kan det
även löna sig att lägga över uppgifter som traditionellt utförs av det
offentliga, på andra aktörer. Likaså kan uppgifter som traditionellt finansieras
av det offentliga i vissa sammanhang istället finansieras med hjälp av
sponsring.
Regering och riksdag måste ange en strategi för en samhällsförändring
som ger utrymme för ökad mångfald med lokala lösningar i kombination med
att nödvändiga nationella mål om grundläggande samhällsuppgifter kan
behållas. Strategin bör bland annat innehålla:
- Ett omvänt planeringsperspektiv, dvs. nerifrån och upp.
- En planeringsmodell där könsperspektiv och miljötänkande är ett naturligt
inslag.
- Stärkt inflytande för lokala utvecklingsgrupper.
- Mer makt, ansvar och resurser åt brukarstyrelser och andra organ för
självförvaltning.
- Uppmuntrat samarbete mellan privat, offentlig och ideell sektor.
Riksdagen bör ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om en ny planeringsstrategi.
Sociala möjligheter och
rättigheter
Krav på staden
En god stadsmiljö handlar inte enbart om goda tekniska och
fysiska miljöer. Lika viktigt är att ställa sociala kvalitetskrav
på städerna och deras innehåll. De stora städerna kan fungera
som innovativ smältdegel, där människor och kulturer
sammanstrålar och nya, spännande idéer skapas. Men,
städerna kan också ge upphov till stress, utanförskap och
omänskliga förhållanden. Därför är det viktigt att staden är
byggd för människor, på människors villkor. Staden måste
präglas av kultur och särprägel och får inte bli "vänthållplats"
för tillfälligt boende.
Tryggare människor
Många kvinnor och män känner en stor otrygghet i dagens
samhälle. Det finns en rädsla för att utsättas för brott.
Storstäderna leder brottsstatistiken klart. Till detta kommer
en gråzon av icke anmälda brott (misshandel i hemmen,
mobbning i skolor och på arbetsplatser) samt missbruk och
missförhållanden av ej straffbelagd natur. Aktuella uppgifter
anger att fler mobbas i skolan, och en stor del av dessa utsätts
för direkt misshandel. Förutom följderna för dem som direkt
drabbas av brott i olika former sprider sig i samhället en
känsla av oro, misstänksamhet och otrygghet. Det
förekommer att kvinnor och män av dessa skäl undviker att
vistas på allmän plats eller att utnyttja kollektiva trafikmedel.
Detta är oacceptabelt!
Samhället måste på alla sätt förebygga och bekämpa brottslighet och
därigenom vända hittillsvarande negativa trend. Centerpartiet föreslår att
regering och riksdag stimulerar till att det upprättas en gemensam policy
kallad trygghetsplan i kommunerna. Syftet är att motverka de oroande
tendenserna till ökat gatuvåld, mobbning och annan misshandel i familj, skola
och arbetsliv, gängbildning, drogmissbruk m m samt att därigenom på sikt
minska graden och omfattningen av även följdbrottslighet. I arbetet med de
lokala trygghetsplanerna bör ungdoms- och kvinnoorganisationernas
kompetens tas till vara. Trygghetsplanen bör enligt Centerpartiet behandla bl
a följande:
- Hur man skapar ökad trygghet på gator och torg.
- Hur kommun, regering och riksdag kan stötta när- och
kvarterspolisverksamheten.
- Hur kollektivtrafiken kan utformas på sådant sätt (turtäthet, väntplatser,
bemanning av färdmedlen) att de resande kan känna sig trygga.
De stora städerna ger i ökad grad även upphov till en annan
form av utsatthet. Bristen på social kontroll är på många sätt
positiv, men kan även skapa känslor av ensamhet och
utanförskap. Den sittande regeringens socialpolitik och
lågkonjunkturen, har på många sätt gjort dessa problem än
mer påtagliga. Det sociala skyddsnätet har blivit allt sämre,
och utsatta personer och personer som lider av psykisk
sjukdom, har i allt högre grad fallit igenom nätet. Det finns
idag uppemot 1 200 uteliggare i Sveriges större städer,
stadsinvånare som det socialdemokratiska folkhemmet valt
att vända ryggen till. Centerpartiet kommer fortsätta att arbeta
för införandet av ett grundtrygghetssystem med lika
förutsättningar för alla. I väntan på att detta införs måste de
personer som idag lever vind för våg i en utsatt situation, få
hjälp. Sociala myndigheter, psykiatrin, sjukvården och de
ideella hjälporganisationerna, måste alla involveras i arbetet.
Resurser måste i vissa fall även skjutas till för att lösa
situationen. Staten bör aktivt ta sitt ansvar för att finna
lösningar på problemet och för att samordna de olika
instanserna.
Vad som ovan anförts om trygghet för medborgarna bör ges regeringen till
känna.
Mötesplatser
För Centerpartiet är den enskilda människans engagemang
och medverkan i samhällslivet av avgörande betydelse.
Fundamentet för detta engagemang är att människor känner
delaktighet i kulturlivet och i vården och utvecklingen av
kulturarvet. För att människor ska kunna mötas över
generationsgränser, sociala och kulturella gränser måste det
finnas naturliga mötesplatser. Idrottshallen, samlingslokalen,
husets tvättstuga, biblioteket, parken och ungdomsgården är
alla exempel på naturliga mötesplatser. Samhället, primärt i
form av kommuner och allmännyttiga fastighetsbolag har en
viktig uppgift i arbetet för att se till så att de naturliga
mötesplatserna är trivsamma och stimulerar till kontakt.
Staten måste också slå vakt om de ideellt drivna
samlingslokaler som finns. Medborgarna bör också
ytterligare stimuleras till att själva ta över och driva
samlingslokaler. En samhällelig ekonomisk insats ger
mångdubbelt tillbaka genom ett ökat engagemang, och en
samlingslokal ger förutsättningar för förenings- och kulturliv.
Det som anförts om samlingslokalernas betydelse i
storstäderna bör ges regeringen till känna.
Statistiken visar att många brott begås av ungdomar som saknar
fritidssysselsättning i hemmastadsdelen. Det är viktigt att kunna erbjuda
ungdomar lokal drogfri verksamhet. Därför är fritidsgårdar i närområdet men
också uppsökande fritidsverksamhet, gärna driven av ideella krafter, av stor
betydelse. Fritidsgårdarna måste vara öppna alla dagar i veckan och ha
öppettider som är anpassade till ungdomars och den aktuella stadsdelens
situation.
Grönområden
Det är mycket viktigt att skydda grönområden, parker och
grönytor i städerna. Djur och växtliv är mycket sårbara i
stadsregioner. Stadens grönstruktur måste därför ha goda
samband med omgivande naturområden, annars stryps den.
Växtligheten har också en stor social betydelse för
människors välbefinnande i ett stadslandskap. Grönytornas
skötsel och utbredning måste därför ses som en integrerad del
av en god stadsmiljö. Detta bör ges regeringen till känna.
Naturstränder som fortfarande finns kvar i de större städerna är oerhört
värdefulla för den biologiska mångfalden, och för människornas
välbefinnande. Samtidigt är strandnära tomter mycket attraktiva för
exploatering, och oftast är marken redan planlagd vilket gör det svårare att
tillämpa strandskyddsbestämmelser i lagstiftningen. Centerpartiet anser att till
största möjliga del måste stränderna skyddas från vägar och bebyggelse. De
stränder som inte är exploaterade måste hållas tillgängliga för allmänheten
och för att bevara den biologiska mångfald som ofta är riklig i brytningszonen
mellan land och vatten. Samlade regler över användandet av strandnära mark
i tätorter och tätortsnära områden behöver därför utarbetas. Detta bör ges
regeringen till känna.
Genom Centerpartiets engagerade insatser fick Stockholm år 1994
världens första nationalstadspark. Genom att ett så stort område kunnat ges
skydd och status som helhet finns förutsättningar för att förvalta denna
tillgång för staden i framtiden. Det är viktigt att det inte tillåts några
undantag
för storskalig nybyggnation inom nationalstadsparken. Någon uppluckring av
nationalparksinstitutet får inte komma i fråga. Idén med nationalstadsparker
är värd att förvalta och sprida. Önskvärt är därför att fler nationalstadsparker
kan inrättas i flera städer. Detta bör ges regeringen till känna.
Utbildning och mångfald
Städernas mångkulturella atmosfär ställer tidigt krav på
respekt och förståelse för andra kulturer. Skolan och
utbildningssystemet har i sin helhet en mycket stor betydelse
i ambitionen att skapa förståelse för ett mångkulturellt
samhälle. Skolan har vid sidan om en kunskapsförmedlande
roll en allt viktigare roll som opinionsbildare och vägvisare.
Frågor om människors lika rätt och värde och kulturella
olikheter skall inte undvikas. Skolan har ett ansvar att lyfta
fram olika kulturer och ta in detta som en tillgång i
undervisningen. Skolan måste mer än tidigare också ta upp de
konflikter som kulturmötesfrågor kan ge upphov till. Först
när dessa konflikter tas upp kan fördomar och föreställningar
bearbetas på ett konstruktivt sätt. Genom detta kan alla elever
få ökad beredskap i att leva och verka i ett alltmer
internationaliserat samhälle.
Centerpartiet anser att ökade resurser i första hand bör gå till
samverkansprojekt mellan ideella organisationer och kommuner och att
stimulera till framväxt av alternativa förskolor och daghem ex. föräldradrivna
kooperativ. Föräldrarnas delaktighet i skolan måste öka. Stor vikt måste
läggas vid att höja utbildningsnivån och ge bättre svenskundervisning i
invandrartäta områden. Kunskaper i svenska språket är av stor betydelse för
möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden. Otillräckliga kunskaper i
svenska språket kan leda till utanförskap och brist på förståelse för det som
sker i samhället och därmed öka risken för marginalisering. Även
föräldraskapet kan försvåras då barnen snabbt lär sig ett nytt språk. Det som
ovan sagts om utbildning och mångfald bör ges regeringen till känna.
Arbete
Skiftningen från lågkonjunktur till högkonjunktur har
inneburit stora förbättringar för arbetslöshetsstatistiken.
Samtidigt som arbetslösheten idag är ett mindre problem än i
slutet av 90-talet, har nya problem uppstått. Sverige håller på
att få en segregerad arbetsmarknad, där möjligheterna att få
arbeta, och att få arbeta med det man vill, varierar starkt.
Klyftorna återfinns mellan invandrare och svenskar, mellan
kvinnor och män, mellan generationer och mellan stad och
land. Stora grupper står idag utanför den arbetsmarknad som
uppstått i informations- och kunskapssamhällets kölvatten.
En annan bidragande orsak till klyftorna är att arbete med
människor, t ex inom vård och omsorg, inte värdesätts på det
sätt det borde.
Centerpartiet menar att den nya arbetssituationen ställer krav på politiska
prioriteringar. Arbete med människor måste värdesättas högre, tillgången till
utbildning måste vara reell oavsett var man bor, eller var man befinner sig i
livet. Detta ställer krav på den eftergymnasiala utbildningen, som måste
erbjudas i hela landet. Men, det reser även krav på att de stora universiteten i
städerna kan erbjuda utbildning av hög kvalitet för allt fler. Viktigt att alla
får
nycklar till IT-samhället.
Därför är det viktigt att skapa en politik som ger människorna bättre
förutsättningar för att ta eget ansvar och ett samhällsbygge där positiv
verksamhet och delaktighet alltid uppmuntras och underlättas. Lokalt måste vi
göra allt för att underlätta för företagande och få en smidigt fungerande
tjänstemarknad. Nationellt behöver vi en helt ny politik för att möta
framtidens utmaningar, byggd på ett decentraliserat samhälle med personligt
ansvar. Inte minst i de så kallade miljonprogramsområdena är dessa frågor
aktuella. För att skapa fler arbeten är det nödvändigt med generella åtgärder
som ger bättre villkor för företagande. Exempelvis måste skatten på arbete
minska. Det måste också bli lättare att anställa. Arbetsrätten måste anpassas
till de små företagens villkor. Större samordning och samverkan lokalt skapar
större effektivitet. För de personer som har en svag ställning på
arbetsmarknaden är det extra viktigt att samarbetet mellan arbetsförmedling,
försäkringskassa och kommun fungerar tillfredsställande.
Centerpartiet delar uppfattningen att arbetsmarknadspolitiken i ökad
utsträckning måste präglas av flexibilitet och ge förutsättningar för hjälp med
introduktion och praktik. Framför oss ligger ett samhälle där kunskaps- och
informationsbranscher som elektronik, bioteknik, informationsteknik och
miljöteknik kommer att ha en avgörande betydelse. Men även servicesektorn,
besöksnäringen och media/nöjesbranschen har framtiden för sig. Det är inom
dessa områden som många av de nya jobben kommer att skapas. En av
samhällets viktigaste uppgifter är att exempelvis genom utbildningssystemet
se till att stora grupper inte hamnar utanför denna utveckling.
En grupp som har speciellt svårt att komma ut på arbetsmarknaden är
personer med invandrarbakgrund. Många av dem som flytt till Sverige har
hög utbildning, lång arbetslivserfarenhet och kommer från kulturer med
starka företagartraditioner. Det är förödande både för den enskilde och
samhället att människor inte får möjlighet att bidra till sin egen försörjning.
Personer med invandrarbakgrund som vill starta eget företag måste ges ökat
stöd. Centerpartiet anser att det bör övervägas om arbetsgivaravgifterna i
vissa förortsområden kan sänkas efter samma modell som gäller för Norrlands
inland. Detta för att få igång nyföretagsamheten. Centerpartiet anser även att
det är viktigt att sprida tanken om mångfald som en fördel. Att medarbetare
har olika bakgrunder och erfarenheter kan i många fall utgöra en
konkurrensfördel. Medarbetare med olika kunskaper, referensramar och
nätverk har bättre kontaktytor och bredare ansats, än en arbetsgrupp där
personalen tenderar att vara mer likriktad. Att ta till vara personer med
invandrarbakgrund blir därmed en fråga om att skapa bästa möjliga
förutsättningar för svenskt näringsliv. Detta sätt att se på mångfald som en
tillgång måste tillämpas för offentliga arbetsgivare, men bör också poängteras
allmänt för arbetsgivare. Detta bör ges regeringen till känna.
Trafik i storstaden
Centerpartiet anser att det måste skapas ett
kommunikationssystem som bygger på tanken om ett hållbart
samhälle och att samhällsplaneringen måste syfta till en
inriktning av transportmönster som leder till minsta möjliga
miljöpåverkan. Arbetet med miljöanpassningen av
transportsystemet och de allmänna kommunikationerna i
tätorterna måste drivas vidare. Samhällsplaneringen måste
därför i högre grad inriktas på att skapa närhet mellan
arbetsplats, bostad och service så att behovet av transporter
minskar. Nationella och internationella åtgärder krävs för att
minska utsläppen av koldioxid m.fl. växthusgaser, och detta
kommer att få positiv effekt på städernas miljö. Föroreningar
från biltrafiken är det stora miljöproblemet i de större
städerna. Föroreningar har även stor negativ inverkan på den
mänskliga hälsan. En långsiktig avveckling av bensin och
diesel som bränsle är därför den viktigaste insatsen. De
planer på nya stora motorvägar som åter är aktuella i
Stockholm är inte förenliga med en god miljö och en positiv
storstadsutveckling. Dessa leder, förutom att de kostar stora
pengar att bygga, riskerar också att föra med sig att viktiga
grönområden exploateras och att luftföroreningarna ökar
genom den ökande trafikmängd som motorvägsbyggena
medför.
Buller måste betecknas som miljöförstöring. Bl.a. mot den bakgrunden och
betydande säkerhetsrisker är det inte långsiktigt acceptabelt med flygplatser,
som Bromma flygplats, mitt inne i tätbefolkade storstadsområden. Tung trafik
och störande verksamheter måste dock ibland accepteras om det följer
uppställda krav och lokaliseras så att inte de boende störs. Genom de större
städerna transporteras farliga ämnen med lastbil.
Centerpartiet anser att bättre säkerhet inom detta område behövs. En
övergång till spårbundna transporter av miljöfarliga varor bör utvecklas
ytterligare. Trafikplaneringen utgår alltför ofta från bilismens krav.
Planeringen av trafiksystemen bör istället utgå från lösningar som gynnar
gående, cyklande och kollektivtrafik. Vägar och gator bör generellt utformas
så att de blir praktiska och säkra för gående. Tillgänglighet för
funktionshindrade är en självklar utgångspunkt för all planering.
Planeringsansvaret ligger på kommunerna men staten kan lyfta fram
förebilder.
Kollektivtrafiksystemen måste utvecklas och förbättras. Ambitionen bör
också vara att alla ska kunna leva med god livskvalitet utan egen bil.
I städer som Grenoble, Zürich, Karlsruhe, Portland och San Diego har man
gjort satsningar på moderna spårvägssystem som gett goda resultat. En
eventuell utveckling av spårväg i innerstadsområden kan vara en framtida
utveckling. En utbyggnad av spårvägstrafik med moderna, kapacitetsstarka
vagnar skulle kunna kraftigt förbättra kollektivtrafiken i många städer. I
Göteborg krävs att spårvägstrafikens kapacitet och bekvämlighet ökar och i
Stockholm att tunnelbanas miljö och driftsäkerhet garanteras för att
kollektivtrafiken skall vara ett fullvärdigt alternativ i ett trafiksystem.
Busstrafik med etanol eller biogas kan utvecklas mycket mer. Bussar,
vattenvägar, fjärrtåg och regionaltåg är andra viktiga delar i ett fungerande
trafiksystem. Nya tekniska lösningar bör också kunna utvecklas för ett
framtida transportsystem. Staten har här en viktig uppgift att stimulera
forskning för att få fram billigare och miljövänligare kommunikationssystem.
Vad som ovan anförts om trafik i storstaden bör ges regeringen till känna.
Boendet
Bostadsbristen i de större orterna är i dag skriande stor.
Problemet med bostadsbristen i Stockholm har bland annat
lett till att en svart marknad uppstått där förstahandskontrakt
idag säljs. Personer som hyr ut i andra hand har dessutom
möjlighet att ta ut priser som ofta inte står i proportion till
boendet. Unga stockholmare har allt svårare att flytta
hemifrån. Bostadsbristen fodrar en lösning! Byggandet av
bostäder måste komma igång. Ny bostadsbebyggelse bör
dock inte ske i grönområden och i parker. Däremot bör
kontoriserade innerstadsfastigheter på lämpligt sätt åter
"bostadiseras". Det skapar mer levande stadskärnor och
skapar dessutom fler attraktiva boendemiljöer. Redan
exploaterade ytor som gamla industritomter, nedlagda
hamnområden tomma p-platser osv är utmärkta platser för ny
och miljöinriktad bostadsbebyggelse där livskvaliteten sätts
främst.
Centerpartiet anser också att det är nödvändigt med radikala
ombyggnationer av förortsområdena för att höja statusen hos dessa områden,
motverka segregering och skapa en mer människovänlig boendemiljö. Om
Stockholm, Göteborg och Malmö ska kunna tillgodose efterfrågan på boende,
utan att exploatera ny mark och förstöra stadsmiljön, måste det till en satsning
på de uppförda bostadsområden i förorterna.
Planeringen vid ny- och ombyggnation måste inriktas på hållbar utveckling
- ur ekologiskt men också ur socialt och ekonomiskt perspektiv samt
jämställdhetsperspektiv. Det är även angeläget att man vid om- och
nybyggnation lägger vikt vid ett estetiskt utförande. Bostadsmiljön påverkas i
hög grad av den estetiska utformningen. En vacker miljö inspirerar och
uppmuntrar de boende till att själva ta initiativ.
Centerpartiet anser att boendet är en del av välfärden. Bra bostad till
rimliga kostnader för alla i hela landet är grunden för en god bostadspolitik.
Även familjer med låga inkomster skall kunna ha bra boendestandard. Därför
är det viktigt att staten fortsätter att successivt sänka fastighetsskatten som
slår hårt mot boendekostnaderna i hela landet men i de större städerna i
synnerhet. Centerpartiet vill att fler människor har möjlighet att äga sin
bostad. Det leder till ökat ansvar både för nuvarande och kommande
generationer.
Bostadspolitiken måste också präglas av valfrihet. Människor skall ha
möjligheter att bosätta sig där de själva vill. Detta innebär att
bostadspolitiken
måste utgå från en behovsstyrd byggverksamhet. Sverige har världens högsta
bostadsstandard och världens största bostadsyta per person. Kostnaderna har
blivit därefter. Många människor vill samtidigt utveckla alternativa
boendeformer som inte ryms i dagens boende.
Regelverket vad gäller byggande har under senare tid förenklats men
Centerpartiet anser att det kan behövas ytterligare förenklingar inom området
stadsbyggnation för att skapa bra och billiga bostäder på de boendes villkor.
Centerpartiet anser att de boende måste få ett större inflytande över den inre
miljön i samband med om- och nybyggnation.
Genom ett varierat boende skapas en stabilitet i ett bostadsområde. Det
behövs t.ex. fler bostadsrätter i områden som domineras av hyresrätter.
Alternativa förvaltningsformer för hyresrätter bör också stimuleras, bl.a.
genom undanröjande av lagar som hindrar ombildning av hyresrätter till
bostadsrätter, så att de boende involveras både i upprustning och underhåll.
Detta kan öka tryggheten, sammanhållningen och den sociala omsorgen i
området. Detta bör ges regeringen till känna.
Det bör dessutom vara en självklarhet att det upprättas samråd mellan
stadsbyggare, ideella organisationer samt politiker för att få återkommande
utbyte av idéer och åtgärdsförslag, inte minst av stadsplanekaraktär, som leder
till ökad trygghet och trivsel i bostadsområdena. Några konkreta exempel kan
vara att ordentlig belysning ordnas på mörka platser eller att man undviker
långa mörka gångar under vägar, gångbroar istället för gångtunnlar osv.
Ekologisk teknik
Ekologiskt byggande har hittills mest utgjorts av mindre hus
och ekobyar. Centerpartiet anser att ekologiskt byggande
måste gå från det experimentella stadiet till att införas på bred
front i det vanliga byggandet. Även ombyggnader och
upprustningar av befintliga hus bör kunna genomföras
ekologiskt. En målsättning borde vara att de flesta
bostadsområden som byggs, eller förtätningar som genomförs
byggs med kretsloppsteknik. Avloppsfrågan har här en
central betydelse. Tekniska lösningar måste stimuleras som
gör att ett kretsloppsanpassat system är genomförbart även i
stadsområden. Därför är det viktigt att staten på olika sätt kan
stödja större byggprojekt i ekologisk byggteknik. Det som
ovan anförts om ekologisk byggnadsteknik i stadsmiljö bör
ges regeringen till känna.
Bevarandeskydd
Det finns byggnader från 1960- och 70-talen som bör vara
aktuella för ett starkare bevarandeskydd. Ett exempel är det
modernistiska Sergels torg i Stockholm och Hjällbo i
Göteborg som har viktiga kvalitéer men som samtidigt också
måste rustas upp och förnyas. Det är endast ett fåtal
byggnader och bebyggelseområden från tiden efter andra
världskriget som idag är lagskyddade på grund av sitt
kulturhistoriska värde. ABC-staden i Vällingby utanför
Stockholm är ett sådant exempel. Det bör därför snarast göras
en inventering av efterkrigstidens bebyggelse för att få fram
en översikt över kulturhistoriskt värdefulla byggnader och
kvarter från de senaste 50 åren. I denna fråga är det
nödvändigt att hitta en samverkan mellan intresset att bevara
och att utveckla och modernisera. 1980- och 90-talens
Göteborg är ett föredöme i att bevara gamla miljöer på
samma sätt som 1960- och 70-talens Göteborg med rivning
av gamla arbetarstadsdelar var ett avskräckande exempel.
Haga i Göteborg är ett gott exempel på en bevarad och
pietetsfullt sanerad stadsdel full av liv, mötesplatser och
blandade generationer. Vi är medvetna om att denna fråga är
känslig och gränsdragningsproblemen är svåra. Samtidigt är
det hög tid att genomföra en inventering, då flera områden
redan tidigare varit utsatta för stora ombyggnader som
resulterat i exempelvis nya fasader, ändrade
lägenhetsindelningar och förändrade interiörer.
Om- och nybyggnation
Forskningen om stadsbyggnation som bedrivits av
byggforskningsrådet och Boverket har varit positiv. Staden
och stadsmiljön har setts som ett sammanhang. Allt fler
kommuner har insett vikten av en effektivare
markanvändning och en estetisk utformning i samband med
nybyggnation. I stället för en ytmässig utbredning har många
tätorter förtätats. Detta är en positiv utveckling samtidigt som
det ställer krav på bra planerade boendemiljöer där hänsyn tas
till exempelvis grönområden och parker. Det viktiga är att
förtätningar sker efter områdets egna förutsättningar.
Natur-, kultur- och miljövärden får inte åsidosättas i utvecklingens namn.
Tätortsutvecklingen får inte ske på ett sådant sätt att riksintressen och
friluftslivet skadas. Stora och sammanhängande grönområden måste i vissa
fall få ett lagfäst skydd i enlighet med exempelvis naturresurslagen. En
förtätad stadsmiljö ställer också krav på mer konsekventa genomgångar av
kommunala översikts- och detaljplaner. Även när det gäller nyproduktion bör
man tänka på att få varierande upplåtelseformer och att bostäderna är lätt
anpassningsbara för andra förutsättningar. Befintliga bostadsmiljöer behöver
förändras. Staten måste tillsammans med kommunerna, som har
huvudansvaret, se till att en omvandling av de så kallade
miljonprogramsområdena inleds. Centerpartiet anser inte att staten skall
detaljreglera någon ombyggnation utan vad som krävs är att det utarbetas en
konkret strategi för ombyggnation. Staten har inte minst ett ansvar att lyfta
fram förebilder på ett gott byggande.
Det viktiga är att gynna ett varierat byggande, gärna med regional prägel,
med olika upplåtelseformer som hyresrätt, bostadsrätt, radhus eller egnahem.
Särskilt viktigt är det att områden som helt domineras av hyresrätter får ett
ökat inslag av bostadsrätter. En inriktning mot billiga smålägenheter som kan
bli attraktiva alternativ bör också prioriteras. Ombyggnation inom befintliga
områden kan därmed både handla om förtätningar, rivningar och förändringar
av upplåtelseformen. En ombyggnad bör inte heller ske storskaligt utan på
längre sikt och med många olika aktörer.
Mångfalden skulle med all säkerhet skapa större positiva variationer.
Genom ombyggnad av lokaler och industrifastigheter kan möjligheter till
experimentboende uppmuntras. Detta kan också resultera i att få in liv i
områden som har en ensidig struktur. Nya eller annorlunda boendeformer bör
uppmuntras, t.ex. generationsboende, enkla kollektivhus, ateljéboende och
boende på båt. Självbyggeri skall uppmuntras. Kommunerna måste få rätt att
själva bestämma om rätten att sälja kommunala fastighetsbolag. Dessutom
måste kommunerna själva få besluta om ombildning till bostadsrätter utan att
regeringen lägger hinder i vägen. Det är de boende som själva skall få välja
om de vill friköpa sina lägenheter eller inte, inte staten eller kommunen.
Möjligheter att använda ekonomiska instrument för att stimulera till
ombyggnationer och ett rikare folkliv i förortsområden, i områden med
bebyggelse av förortskaraktär och i stadscentra bör undersökas. Det som ovan
anförts angående om- och nybyggnation bör ges regeringen till känna.