Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en förändring av reglerna för återbetalning av
bostadsbidrag.
Motivering
I regeringens förslag till budget deklareras att bostaden är en social
rättighet. Målet för bostadspolitiken är att alla skall ges förutsättningar att
leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg
miljö. Genom att tillhandahålla bostadsbidrag avser staten att möjliggöra
för jämförelsevis resurssvaga hushåll att efterfråga bostäder de kanske
annars inte skulle ha råd med. Fördelningspolitiskt sett är inkomstprövade
bostadsbidrag det effektivaste sättet att tillse en rimlig bostadsstandard
även för lågavlönade, barnfamiljer, studerande och pensionärer.
Från och med 1 januari 1997 infördes ett nytt inkomstprövningssystem.
Inkomst anses bestå av förvärvsinkomst, kapitalinkomst (för både sökande
och barn) samt övriga inkomster (främst studiebidrag och stipendier).
Bostadsbidraget är preliminärt och bestäms efter den inkomst som du
uppskattar få under hela kalenderåret. Det slutliga bostadsbidraget bestäms i
efterhand när det aktuella årets inkomsttaxering är klar och då jämförs det
preliminära och det slutliga bidraget. Har du fått för lågt preliminärt bidrag
får du en tilläggsutbetalning med ränta. Har du istället fått för högt
preliminärt bidrag måste du betala tillbaka det belopp du inte haft rätt till
inklusive en avgift.
Modellen med ett avstämningsmoment mellan preliminärt och slutligt
bostadsbidrag är i sig en rimlig lösning. På så sätt minskar risken för
överdrivna bidragsutbetalningar grundade på felaktiga uppgifter. Samtidigt
drabbas människor med kraftigt varierande årsinkomster av den nuvarande
prövningen. För dessa blir bostadsbidragen i praktiken ett lån och inte ett
bidrag. Den grundläggande problematiken kan illustreras med ett enkelt
exempel, en bidragsberättigad småbarnsfamilj som erhållit bidrag. En av
föräldrarna studerar under första halvan av året och får sedan ett jobb under
andra halvan av året, med en lön motsvarande precis för mycket för att man
skall vara berättigad bostadsbidrag. Trots att den tidigare studerande föräldern
anmält om ändrad inkomst till försäkringskassan och sedan fått jämkning eller
inget bidrag alls för resten av året, kommer familjen att bli
återbetalningsskyldig för det bostadsbidrag man erhållit under första halvan
av året. Det kan således röra sig om relativt stora belopp som skall
återbetalas, speciellt för småbarnsfamiljer i situationer liknande den
exemplifierade familjen ovan.
Med nuvarande bidragssystem ges inte alla människor förutsättningar att
leva i goda bostäder till rimliga kostnader. De som kanske allra mest behöver
bostadsbidrag - exempelvis familjer med varierande inkomst - är en direkt
missgynnad grupp som drabbas av djupt orättvisa återbetalningsregler. Det är
därför av stor vikt att avstämningen mellan det preliminära och det slutliga
bostadsbidraget inte görs årsvis utan halvårsvis.