Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i bygg- och boendeforskningen väga in ett genusperspektiv. Motivering
Jämställdhetsaspekter är viktiga i all verksamhet, så också inom bygg- och bostadssektorn. Tyvärr är byggsektorn mycket manligt dominerad. Det finns alltför lite skrivet om jämställdhetsaspekter inom boendeplanering och byggforskning. Den forskning som speciellt tagit upp jämställdhetsaspekterna handlar mest om traditionella frågor, nämligen att kvinnorna i första hand vill påverka utformning av kök och matplats samt badrum och toaletter. Det är viktigt att såväl högskolor, universitet som institut och byggforskningsråd låter bygg- och boendeforskning utgå från ett genusperspektiv. Byggsektorn har stor betydelse för det dagliga livet och därmed välfärden. Det är mycket värdefullt att ta reda på hur skillnaderna förhåller sig i ett bredare perspektiv. Det är därför hög tid att byggsektorns FoU-aktörer aktivt för in jämställdhetsaspekter i hela forskningsområdet.
Att kvinnliga och manliga perspektiv kan vara olika märks direkt när enkla frågor börjar ställas. Det verkar som kvinnor i högre grad än männen anser att det är viktigt att kunna växla boendeform efter behov, och att kvinnor i högre grad än män menar att alla möjliga boendeformer ska tillgodoses för att kunna bo kvar inom samma område. Kvinnor verkar också ge större vikt åt bostadsområdet i förhållande till bostaden än männen. Denna typ av forskning borde vetenskapligt finnas att tillgå, inte minst för kommunernas boendeplaneringsprogram.
Planering av boende och fördelning av hushållsarbete
Den så kallade Maktutredningen visade tydligt att kvinnor fortfarande utför merparten av hushållsarbetet. Vad gäller möjligheten att påverka samhällsplaneringen och byggandet i bostadsområdena upplever kvinnor i högre grad än män, att det är männen som planerar och bygger. Det är viktigt att med forskning klargöra och förtydliga att kvinnor måste ges stimulans och möjligheter att påverka i ett tidigt skede. Statistik om kvinnors möjligheter att påverka yttre och inre miljö, arkitektur och estetiska delar samt utformningen av lägenheten eller villan saknas i hög grad. Kvinnorna verkar också eftersträva mera "tysta zoner" i tamburer och korridorer.
Det är nödvändigt att öppna en diskussion om varför bostadssektorn ser ut som den gör, och hur kvinnor och män ska kunna påverka. Bostad och uppväxtmiljö måste prioriteras som ett område i politikens fokus tillsammans med sjukvård, omvårdnad och skola. Som det ser ut idag har alltför få kvinnor engagerat sig i bostadsbranschen. Det gäller att stimulera kvinnor till politiska uppdrag för bostadsplanering och byggande. Det finns flera duktiga kvinnliga arkitekter. De bör ges bättre stöd av forskningen.
Stockholm den 29 september 2000
Ulla-Britt Hagström (kd)
Annelie Enochson (kd)