1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om åtgärder grundade på kvinnomaktutredningens slutbetänkande.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tilläggsdirektiv i utredningen om jämställdhetsmärkning.
3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning gällande vad länets
jämställdhetsexperter skall ha för tillsynsansvar, jämte JämO, för
jämställdhetslagen,
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om möjlighet till vitesföreläggande.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att den könsuppdelade statistiken inte efterlevs.1
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kvotering av underrepresenterat kön vid tillsättning av tjänster
inom myndigheter och statliga verk.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om 3 R-metoden.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utredning av generella rutiner för föräldralediga vid
lönerevisioner.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om åtgärder så att kollektivavtalen inte kommer i konflikt med
EG-rätten.
10. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att tvister
angående diskrimineringslagarna skall prövas i Arbetsdomstolen.
11. Riksdagen begär att regeringen utreder förekomsten av eventuella
skillnader i utfall för kvinnor och män vid nedskärningar i den offentliga
sektorn.
12. Riksdagen begär att regeringen enligt vad som anförs i motionen ger
tilläggsdirektiv till Diskrimineringsutredningen.2
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om friårets betydelse för kvinnors företagande.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om invandrarkvinnors pension.3
15. Riksdagen begär att regeringen utreder kostnaderna för sjukfrånvaron
utifrån ett genusperspektiv.3
16. Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheten av att införa
arbetsskadepenning i någon form.3
17. Riksdagen begär att regeringen utreder arbetsskador ur ett
genusperspektiv.3
18. Riksdagen begär att regeringen utreder frågan om ersättningar till
funktionshindrade ur ett genusperspektiv.3
19. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att utveckla en
handlingsplan för IT utifrån ett jämställdhetsperspektiv.4
20. Riksdagen begär att regeringen låter utreda hur IT kan göras mer
tillgänglig för kvinnor.4
21. Riksdagen begär att regeringen enligt vad i motionen anförs lägger fram
förslag om jämställdhetsmärkning av företag.
22. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om tilläggsdirektiv
till utredningen om jämställdhetsmärkning enligt vad som anförs i
motionen.
23. Riksdagen begär att regeringen låter utreda arbetstidsförkortning ur ett
jämställdhetsperspektiv enligt vad som anförs i motionen.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om åtgärder för att få män att utnyttja sina rättigheter till
föräldraledighet.
25. Riksdagen begär att regeringen låter utreda problemet med att så få
kvinnor avslutar högre universitetsstudier.5
26. Riksdagen begär att regeringen enligt vad som anförs i motionen lägger
fram förslag som syftar till att det i forskningen på sjukdomar tas hänsyn
till könsrelaterade symtom och dess konsekvenser.5
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att prioritera forskning om preventivmedel i allmänhet och för
män i synnerhet.6
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att synliggöra kvinnor i undervisningen, i läroböckerna och i
klassrummet.5
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om problematiken angående ungdomars språkbruk och att flickors
kroppar anses vara allmänna objekt.5
30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om jämställdhet och genuskunskap och teknik i lärarutbildningen
och en fortsatt fördjupning av en jämställd undervisning.5
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om åtgärder så att omsorgsyrkena blir mer attraktiva.6
32. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av vad i
motionen anförs om utredning angående möjlighet till socialbidrag för
studenter.6
33. Riksdagen begär att regeringen enligt vad som anförs i motionen tillsätter
en utredning kring föräldraledighet och sjukt barn.3
34. Riksdagen begär att regeringen enligt vad som anförs i motionen tillsätter
en utredning om att återinföra barntillägget i studiemedlet.5
35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en utredning om hur medierna påverkar ungdomars bild av
könsroller liksom manligt och kvinnligt.
36. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till förbud mot
anspelningspornografi.7
37. Riksdagen begär att regeringen enligt vad som anförs i motionen tillsätter
en tvärpolitisk utredning för att analysera den nya mansrollen.
38. Riksdagen begär att regeringen tar initiativ till en FN-konferens om
mansrollen.8
39. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lag så att
pornografisk reklam förbjuds på liknande sätt som tobaks- och
alkoholreklam.7
40. Riksdagen begär att regeringen enligt vad som anförs i motionen låter
utreda pornografins skador och konsekvenser för t.ex. unga människor
och hur detta påverkar dem i deras syn på sexualitet.6
41. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av
hyreslagen för att kunna avhysa hyresgäster som har oetisk verksamhet
såsom porrklubbsverksamhet.9
42. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring om vad i
motionen anförs om polismedverkan.2
43.
1Yrkande 5 hänvisat till FiU.
2Yrkandena 12 och 42 hänvisade till JuU.
3 Yrkandena 14-18 och 33 hänvisade till SfU.
4 Yrkandena 19 och 20 hänvisade till TU
5 Yrkandena 25, 26, 28-30 och 34 hänvisade till UbU.
6 Yrkandena 27, 31, 32 och 40 hänvisade till SoU.
7 Yrkandena 36 och 39 hänvisade till KU.
8 Yrkande 38 hänvisat till UU.
9 Yrkande 41 hänvisat till BoU.
4 Inledning
Sverige är i ett internationellt perspektiv ett av de mest jämställda
länderna i världen. Det beror inte på att Sverige helt ut är ett jämställt land
utan på att andra länder i världen är mindre jämställda. Jämställdhet
innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och
möjligheter att ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende, att vårda hem
och barn och delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället.
Miljöpartiet de gröna har alltid sett jämställdhet som något självklart. Vi
har varvade listor inför val, en jämn könsrepresentation i partistyrelsen och i
arbetsgrupper på alla nivåer i organisationen. Miljöpartiet är ett jämförelsevis
nytt parti i riksdagen och skiljer sig från de gamla som har kvinnoföreningar i
sina partiorganisationer. Liksom ungdomsförbundet är med och påverkar
partiets politik direkt har kvinnorna alltid funnits representerade i partiets
ledning på ett jämställt sätt med män. De gröna partierna världen över
representeras utåt av språkrör eftersom den gröna ideologin baseras på
decentralisering av beslutsfattandet. I regel är språkrören en man och en
kvinna.
Kvinnomaktutredningen presenterade vid årsskiftet 1997/1998 sitt
slutbetänkande SOU 1998:6 Ty makten är din .. med tretton rapporter. Trots
att det nu är flera år sedan slutbetänkandet kom så är allt långt ifrån
genomfört. Miljöpartiet vill att regeringen tar i beaktande betänkandets
förslag till åtgärder och återkommer med förslag i betänkandets riktningar.
5 Jämställdhetslagen och JämO
JämO:s uppdrag att följa upp och utvärdera jämställdhetslagens
tillämpning bör förstärkas. Miljöpartiet anser att JämO:s
kompetensområde bör vidgas så att den omfattar hela samhällslivet, och
inte bara arbetslivet. Dessutom bör detta vidgade kompetensområde
fastställas i en lag och inte endast genom en förordning.
Det skulle innebära att regeringen måste få riksdagens godkännande för att
kunna ändra JämO:s kompetensområde. Den ordningen kommer att uppfylla
de så kallade Parisprinciperna som antogs av FN:s generalförsamling 1993.
Där betonas särskilt betydelsen av att organ för skydd av mänskliga
rättigheter är rättsligt och politiskt självständiga. Enligt principerna ska
dessutom nationella institutioner ges ett så brett mandat som möjligt.
Mandatet bör slås fast i en konstitutionell text eller lagtext. Arbetet mot
könsdiskriminering är i högsta grad en fråga om mänskliga rättigheter vilket
är väl förankrat i internationella konventioner.
Enligt propositionen 1993/94:147 Delad makt, delat ansvar skall varje
länsstyrelse få medel för en länsexpert i jämställdhetsfrågor. Experten har i
uppgift att föra ut den nationella jämställdhetspolitiken på regional och lokal
nivå. Vi anser att länsexpertens uppgift även ska vara att ha tillsyn av
jämställdhetslagens tillämpning på det regionala planet. Det är ett nödvändigt
och viktigt komplement till JämO:s verksamhet. Om länsexperterna jämte
JämO erhöll ett tillsynsansvar skulle det innebära en väsentlig
resursförstärkning. Länsexperterna har en bred kompetens och
"lokalkännedom" som skulle komma arbetet tillgodo. Då det finns ett visst
intresse från bådas håll ser vi det som positivt att regeringen utreder frågan.
Ett annat stort problem är att det fortfarande finns ett stort antal
arbetsplatser som saknar jämställdhetsplaner. Detta är särskilt vanligt inom
IT-branschen, den bransch som brukar benämnas som framtidens stora
arbetsmarknad.
Varför är intresset så svagt från arbetsgivarnas sida för
jämställdhetsarbetet? Dels beror det nog på okunnighet, dels på den ringa
risken för påföljd om man struntar i lagens krav på upprättande av årlig
jämställdhetsplan. I och med förändringarna i jämställdhetslagen, som
Miljöpartiet varit med och tagit fram, som innebär att handlingsplaner ska
upprättas för att aktivt kunna åtgärda osakliga löneskillnader finns det ett
bättre instrument i arbetet. I ändringen ingår också möjligheten att
vitesförelägga arbetsgivare som inte aktivt vidtar vissa åtgärder för att främja
jämställdheten. Ytterligare ett sätt att gå vidare vore att kräva en möjlighet
till
vitesföreläggande om jämställdhetsplanen inte genomförs. På vilket sätt det
ska kunna lösas vill vi att regeringen utreder.
Trots att krav finns på könsuppdelad statistik efterlevs inte detta.
Regeringen bör se till att den framtagna statistiken används konsekvent när
olika förslag till ändringar i lagstiftningen framförs. Detta bör regeringen ge
till känna.
Miljöpartiet vill att kvotering genom positiv särbehandling vid lika meriter
av underrepresenterat kön ska användas vid tillsättning av tjänster inom
myndigheter, statliga verk och bolag.
Ytterligare en problematik är huruvida diskrimineringslagarna skall
fortsätta vara arbetsrättsliga lagar och tvisterna prövas i Arbetsdomstolen.
Detta kan enligt JämO skapa vissa problem av jävskaraktär. Miljöpartiet anser
att detta bör utredas.
6 Arbetstidsförkortning
Arbetstidsförkortning behövs mer än någonsin. En generell
arbetstidsförkortning från 40 till 35 timmar i veckan, med sikte på 30
timmars vecka, bör även betraktas ur ett jämställdhetsperspektiv. Vi ser
det som en väg att gå för en förändring av kvinnors förutsättningar för ett
aktivt deltagande på alla plan i samhället och för männens förutsättningar
för ett aktivt deltagande i hemmets skötsel och barnens omvårdnad.
Eftersom män i realiteten arbetar heltid (70 % av männen i arbete jobbar
heltid) och kvinnor till stor del arbetar deltid (endast 45 % av kvinnorna i
arbete jobbar heltid) innebär en arbetstidsförkortning ett effektivt sätt att
omfördela arbete från män till kvinnor. Därför anser vi att
arbetstidsförkortning även bör utredas ur ett rent jämställdhetsperspektiv.
Enligt SCB:s Lathund om jämställdhet spenderar kvinnan ensam 47
timmar per vecka med barnen när de är små och fadern endast 18 timmar.
Med en arbetstidsreform möjliggörs det för män att ta ett större ansvar för
barn och hemarbete och för kvinnor ger det bättre konkurrensvillkor på
arbetsmarknaden.
6.1 Utbrändhet och stress
Såsom Miljöpartiet ser det skulle ett sätt att lösa problemen med
utbrändhet och stress kunna vara arbetstidsförkortning. Utbrändhet och
stress är idag ett omdebatterat ämne. Tidigare ansåg man att detta var
individrelaterat nu ser man det mer som ett strukturproblem. Utbrändhet
och stressjukdomar handlar om långvarig stress med anledning av
överansträngning, dålig arbetsmiljö eller långvarig arbetslöshet. Har man
varit utsatt tillräckligt länge för dessa faktorer skapas hjärnstress -
hjärnan blir så överbelastad att dess kemiska balans ändras. Hjärnan
skickar fel signaler till immunsystemet varpå risken för stressrelaterade
sjukdomar, såsom högt blodtryck, hjärtinfarkt och slaganfall, ökar.
Enligt TCO:s Arbetslivsundersökning uppvisar kvinnor fler fysiska
problem, som mag-, rygg- och nackbesvär, än männen och har totalt sett
också högre sjuknärvaro och sjukfrånvaro än männen. Män som arbetar lite,
har mer problem med hälsan än de som arbetar mycket. En förklaring kan
vara att män som arbetar mycket gör det för att de har roliga och intressanta
jobb. För kvinnorna är det tvärtom. Många arbetstagare hinner idag varken att
ta vare sig lunch eller få kafferast. Ändå uppger alldeles för många att de inte
hinner med sina arbetsuppgifter och nästan lika många känner sig helt
slutkörda när de går hem efter en arbetsdag. Trots kortare arbetsdag känner
sig de deltidsarbetande kvinnorna mest slutkörda (inte sjuka) efter en
arbetsdag. Detta kan nog härledas till den ojämställda fördelningen av
hushållsarbetet. Det vill säga kvinnans arbetsdag slutar inte för att hon lämnar
sin betalda arbetsplats.
Dessa problem kan säkert också härledas till att de flesta uppger att de
varken kan påverka hur mycket, när eller var under en vecka de ska arbeta.
Undersökningar har visat att kvinnor drabbas värst, vilket kan bero på att
deras arbetsuppgifter framför allt finns inom den traditionella kvinnliga
arbetsmarknaden. Just inom arbetsområden såsom skolan, förskolan och
äldreomsorgen har sjukskrivningarna ökat kraftigt under senare delen av 90-
talet. Stress och utbrändhet ligger bakom mycket av ökningen. Det har gått så
långt att psykiska störningar är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar
bland läkare, sjuksköterskor och lärare.
7 Jämtegrering
Inom den internationella jämställdhetsforskningen pratar man om "main-
streaming", det vill säga att jämställdhetsperspektivet ska finnas med i
alla områden i samhället. Ett bättre och tydligare ord än mainstreaming är
"jämtegrering". Det innebär att jämställdhetserspektivet bör ingå i alla
beslut, vid utformning av alla verksamheter, på i stort sett alla områden i
samhället. Kommunförbundet har tagit fram en metod för "jämtegrering"
som kallas
3 R-metoden. R:en står för representation, resurser och realia. I bland
annat Växjö kommun har modellen applicerats i vissa nämnder, deras
tillhörande förvaltningar och verksamheter. Resultaten har varit positiva
och visar att modellen synliggör det som inte är jämställt och ger
möjlighet att konkret åtgärda problemet. Miljöpartiet vill att regeringen
ska uppmuntra och stödja att 3 R-metoden genomförs inom alla statliga
myndigheter och utredningar.
8 Arbetsmarknaden
8.1 Jämställd arbetsmarknadspolitik
Genomsnittslönen för kvinnor är nu 84 % av männens genomsnittslöner.
Detta beror på olika faktorer såsom att kvinnodominerade yrken
fortfarande har lägre status och därmed lägre lön och att arbetsmarknaden
är könssegregerad vad det gäller både att välja utbildning och yrkesval.
Lönenivån begränsar inte bara kvinnornas handlingsutrymme på ett
ojämlikt sätt jämfört med männens under arbetsför ålder utan också
längre fram i livet eftersom det svenska försäkringssystemet är uppbyggt
så att pension och sjukpenning räknas utifrån lönenivån. Då lönen
påverkar många olika områden inom dels arbetslivet, dels privatlivet bör
jämställdhetsarbetet framför allt fokusera på dessa problem och vända
denna snedvridna trend. Löneskillnadsutredningen har kommit fram till
att upp till 8 % av lönediskrimineringen inte kan förklaras med annat än
kön.
Vad vi ser som viktigt att åtgärda är att kvinnor i samband med
barnafödande halkar efter lönemässigt och att denna obalans sedan kan vara
svår att korrigera. Detta måste åtgärdas genom en generell rutin så att
föräldralediga per automatik omfattas av lönerevisionerna då man på detta
sätt kan förebygga lönediskriminering. Men vi anser att arbetsmarknadens
parter har ansvar för att se till att det blir en generell rutin att
föräldralediga
omfattas av lönerevisionerna i och med att man på så sätt förebygger
lönediskriminering med anledning av föräldraledighet. Regeringen bör
omgående se över detta.
Miljöpartiet anser att yrkesgrupper som i dag till stor del är
kvinnodominerade är undervärderade som t.ex. lärare, barnskötare, biträden
inom äldreomsorgen och underskötare. Detta synsätt och denna praxis måste
ändras!
Genom högre lön och bättre arbetsklimat kan statusen hos dessa
yrkeskategorier höjas. De könsdiskriminerande värderingarna är givetvis inte
öppet synliga i kollektivavtalens bestämmelser men de upprätthålls och
befästs inte desto mindre av dessa kollektivavtal. Generellt sett verkar man tro
att kollektivavtal per se utesluter könsdiskriminering. Man menar från
fackligt håll att om parterna har kommit överens så ska förhandlingsresultatet
och dess konsekvenser inte kunna ifrågasättas. Detta kan tolkas så att intresset
av att avtalen ska ligga fast är viktigare än intresset för att åtgärda
lönediskriminering. Men det innebär att man sätter sig över det faktum att
EG-rätten är tvingande lag. EG-rätten ger inte kollektivavtalen något
tolkningsföreträde. Hur detta skall tolkas bör regeringen ge tillkänna.
8.2 Offentlig sektor
Inom den offentliga sektorn fanns det 14 400 kvinnliga chefer och 13 570
manliga chefer 1998, vilket är en väldigt bra fördelning. Detta är också
intressant att se i förhållande till den privata sektorn, där
könsfördelningen är mycket sämre.
Eftersom vår nuvarande arbetsmarknad är segregerad i den meningen att
den är uppdelad efter kön, är kvinnor i högre grad än män beroende av att den
offentliga sektorn är ordentligt utbyggd. Detta beroende gäller såväl
serviceutnyttjande som arbetstagande. Det är viktigt att gynna denna sektor då
den är av stor betydelse för att vår infrastruktur ska fungera, men också för
att
undvika en hög kvinnoarbetslöshet. För att kunna kombinera två föräldrars
förvärvsarbete under småbarnsåren är en väl fungerande skola och
barnomsorg nödvändig. Miljöpartiet vill att konsekvensanalyser av eventuella
skillnader i utfall för kvinnor och män vad gäller nedskärningar i vår
gemensamma välfärd genomgående genomförs.
8.3 Näringslivet
Inom det privata näringslivet fanns endast 5 % av kvinnorna som
styrelseledamöter under 1999 och 76,9 % av företagen hade enbart män i
styrelsen.
Det privata näringslivet bör uppmuntras att ta ansvar för att
chefstillsättningar genomgående tar hänsyn till jämställdhetsaspekten. Det
privata näringslivet bör öppna dörrarna för kvinnorna att sitta på höga poster i
näringslivets styrelser och på chefsposter. Det bör finnas möjlighet att göra
karriär på lika villkor. Kvinnor ska inte hindras av att de i dag i högre
utsträckning än män är föräldralediga och deltidsarbetande. Näringslivet bör
också underlätta för och uppmuntra fler män att vara föräldralediga. På
arbetsmarknaden bör föräldraledighet vara meriterande. Vissa privata företag
går glädjande nog före och uppmuntrar och stödjer ekonomiskt sina manliga
anställda att ta föräldraledigt.
Könsdiskriminering är endast förbjuden inom arbetslivet i Sverige. Till
exempel kan en näringsidkare avslå en låneansökan eller kräva extra säkerhet
med motiveringen att ensamstående kvinnor är dåliga på återbetalning av lån.
Om motivet hade varit kvinnans invandrarbakgrund skulle brott begåtts men
inte om hänsyftningen är till könstillhörighet. (Se särskild mp-motion i
ämnet.) Hyresvärdar kan inte vägra att anställa kvinnor men kan vägra hyra ut
lägenheter till dem. Det är alltså lagligt för en näringsidkare att i sin
näringsverksamhet diskriminera personer på grund av kön. Om
näringsidkaren istället diskriminerar på grund av etnisk bakgrund eller
homosexualitet gör denne sig skyldig till olaga diskriminering. 1999 tillsattes
en diskrimineringsutredning. I direktivet till denna finns dock inte att
undersöka huruvida könsdiskriminering också borde förbjudas inom
näringslivet. Regeringen bör göra detta tilläggsdirektiv till utredningen.
8.4 Kvinnor som företagare
91 % av alla företag i Sverige är små, dvs de är soloföretagare eller har
upp till fyra anställda. Det finns ungefär fyra gånger fler manliga än
kvinnliga företagare. Kvinnor startar 33 % av alla företag inom
tjänstesektorn och kvinnor ökar sitt företagande inom alla branscher utom
byggbranschen.
Friår är en väg att gå för att underlätta för just de kvinnliga företagarna.
Män som är på väg att starta ett företag lånar oftare än kvinnor pengar - och
har lättare att få lån - till skillnad från kvinnor som istället driver
företaget till
en början vid sidan om sitt lönearbete. Därför skulle införandet av friår vara
en möjlighet för kvinnor att fullt ut satsa på sitt företag. Regeringen bör i
sin
friårsutredning även ta med betydelsen för kvinnors företagande. (Se mer om
kvinnligt företagande i vår motion Näringspolitiska strategier.)
9 Socialförsäkringar, pensioner m m
9.1 Sambeskattning
Det är nu nästan trettio år sedan sambeskattningen gällande inkomst
upphörde mellan makar. Detta var ett tydligt steg för kvinnans
ekonomiska frigörelse. Men som en kvarleva från den tiden lever
sambeskattningen av makar för förmögenhetsbeskattning kvar. Kvinnor
och män ska betraktas som - och är - enskilda och självständiga
ekonomiska varelser. Miljöpartiets mål är att sambeskattningen fullt ut
ska upphöra.
9.2 Kvinnor, män och pensioner
Relationen mellan kvinnor och pensioner har förändrats över tid i och
med att kvinnor med tiden i allt högre grad blivit yrkesverksamma och
därmed också tjänar in ett allt större pensionsbelopp. Detta till skillnad
från tidigare generationer då många kvinnor var hemarbetande. Men
fortfarande är de faktiska pensionsinkomsterna olika mellan könen. Detta
beror dels på att arbetsmarknaden är könssegregerad, att den
kvinnodominerade marknaden generellt sätt har lägre lön, dels på att män
generellt sett tjänar mer.
En grupp som dock drabbas hårt är äldre invandrarkvinnor som inte varit
ute på arbetsmarknaden. De får idag leva med mycket små marginaler. Hur en
rimlig pension för dessa kvinnor ska ordnas bör regeringen återkomma om.
1998 års statistik från SCB vad det gäller medelbelopp för
pensionsförmåner dvs folkpension, ATP, statlig eller kommunal
tjänstepension m m skiljer sig mellan könen. För kvinnor var medelbeloppet
94 600 kr och för männen 152 400 kr.
Fördelningen mellan kvinnor och män skiljer sig också vad det gäller
maximala pensionspoäng.
År 1980 1990 1997
Kvinnor 1,6 % 3,25 % 5,35 %
Män 13,5 % 18,1 % 21,7 %
1998 års disponibla inkomst skiljer sig också vad det gäller kvinnor och
män för pensionärer över 65 år. Medianinkomsten för ensamstående
kvinnor var 88 000 kr och för män 117 000 kr. För sammanboende var
kvinnornas disponibla inkomst 81 000 kr och för männen 131 000 kr.
I framtiden kommer många fler än idag att få bara den till "garantipension"
omdöpta folkpensionen. Pensionsutredningen beräknar att ca 40 % av
Sveriges pensionärer, framförallt de som arbetar deltid, kommer att få
garantipension. Det innebär troligen att en majoritet av kvinnorna kommer att
få nöja sig med garantipension. I allmänhet har kvinnor lägre löner och får
således lägre pension.
Fortfarande är det så att bara betalt arbete räknas och då drabbas kvinnor
mer än män. Det enda obetalda arbete som i det nya systemet ger bra
pensionsrättigheter är omsorg om barn under fyra år och per barn. Men vill du
arbeta mindre för att vara med de lite större barnen mera eller sköta din gamla
mamma eller din sjuke make - då sjunker pensionen.
9.3 Sjukskrivningar
Sjukvården och sjukförsäkringen är som princip två viktiga delar av ett
skydd i händelse av att en person drabbas av sjukdom. Detta skydd som
dels ska ge skydd vid en faktisk händelse, dels om något skulle hända
borde utgå ifrån att kvinnor och män har olika livs- och arbetsvillkor och
därmed också olika behov. Kvinnors sjukfrånvaro är till exempel högre än
mäns.
Sjukpenningkostnaderna har ökat kraftigt sedan 1998 i förhållande till de
budgeterade medlen och prognoserna, i SOU 2000:72, säger att
kostnadsutvecklingen visar på en fortsatt ökning. Därför finns det ett behov
av att bättre analysera de faktorer som styr utgiftsutvecklingen och då framför
allt ur ett genderperspektiv.
Kvinnor utgjorde 62 % av de sjukskrivna vid detta årsskifte. 33 000
kvinnor hade vid årets början varit sjukskrivna längre tid än ett år. Det är en
ökning med 84 % sedan 1997. Kvinnor anställda inom kommuner och
landsting har en väsentligt högre sjukfrånvaro än andra kvinnor. 80 % av de
anställda inom kommun och landsting är kvinnor. De långa sjukfallen
minskade fram till 1996, mer för kvinnor än män. Mellan 1997 och 1998 sker
en kraftig uppgång av de långa sjukfallen och mest markant är ökningen för
kvinnor.
9.4 Bidrag
Bidragstagandet har ökat i flertalet av hushållstyper under 1990-talet
enligt Socialstyrelsen. Till en början ökade andelen ensamboende män sitt
bidragstagande men mot slutet av 90-talet visar de en nedgång.
Bidragstagandet bland ensamstående kvinnor utan barn ökade
kontinuerligt inledningsvis av 90-talet men minskade vid decenniets slut.
Denna grupp utgör också en väsentligt högre andel av bidragshushållen
1998 än 1990. Den hushållstyp som har störst andel socialbidragstagare
var ensamstående kvinnor med barn. Dock är en större andel manliga
bidragstagare, 42 procent, arbetslösa utan arbetslöshetsersättning någon
gång under året än kvinnliga, 33 procent.
9.5 Kvinnor och arbetsskador
Inom arbetsskade- och sjukförsäkringen har det, fr o m 1993, successivt
skett skärpningar av de kvalificeringsvillkor som gäller själva skadans
eller sjukdomens art, att den verkligen är orsakad av arbetet. Samtidigt
avskaffades den särskilda arbetsskadesjukpenningen. Efter det att det nya
striktare arbetsskadebegreppet infördes skedde en skarp nedgång såväl i
antalet anmälda som andelen beviljade ansökningar. Både kvinnor och
män har drabbats av dessa hårdare regler. Men den tydligaste nedgången
gäller belastningsskador, vilket framför allt gäller kvinnor (SOU 2000:3).
Miljöpartiet anser att det behövs en utredning, som dels tittar på ett system
för att återinföra arbetsskadesjukpenningen, dels för att se till att de långa
väntetiderna för att få en skada godkänd minskas. Nu är verkligheten sådan
att kvinnor har svårare än män att få sina arbetsskador godkända. Av totalt
1 219 prövade arbetsskador som anmälts av kvinnor, godkändes 278 fall. För
män var motsvarande siffror 658 godkända av totalt 1 510. Det innebär att
bland kvinnor har bara 23 % av de prövade fallen godkänts, medan 44 % av
männen fått sina skador godkända. Dessa siffror gäller under åren 1994-1997,
uppger Arbetarskyddsstyrelsen. När det gäller belastningsskador godkänds
21 % av kvinnorna, respektive 38 % av männen, och äldre kvinnor drabbas
hårdare genom att endast 13 % av belastningsskadorna godkänns.
Den vanligaste anmälaren av arbetssjukdomar är en 51-årig kvinna
verksam inom den offentliga sektorn. Det konstaterar Yrkesinspektionen i
Stockholm som fortsätter att ta emot ett ökat antal anmälningar.
9.6 Kvinnor med funktionshinder
Antalet personer med handikappersättning har ökat mellan åren 1990 till
1998 från 49 000 personer till ungefär 56 000. Resultatet från en äldre
studie (1987) visar dock på att män, med liknande behov, fick högre
handikappersättning än kvinnor. Sedan 1998 finns det ett särskilt bilstöd
för personer med varaktigt funktionshinder och det har visat sig att fler
män än kvinnor uppbär det. Om detta beror på att fler män än kvinnor kör
bil eller att fler män än kvinnor söker bilstöd eller om det är så att fler
män än kvinnor beviljas, är svårt att avgöra.
10 Jämställdhet och IT
Teknik är fortfarande en manligt domän trots att dess användningsområde
lika mycket fyller kvinnors som mäns behov. Forskning visar på en
kopplingen mellan maskiner och män samt hur ett yrke kan
maskuliniseras då maskinen gör sitt inträde inom branschen. Genom att
män har den symboliska makten över teknologin har män också makten
att definiera vad teknologi är. Detta framgår bland annat mer eller mindre
tydligt inom datorutbildningen såsom utbildningens utformning och
innehåll, vad som är ett snyggt program etc.
Hösten 1999 begärde JämO in jämställdhetsplanerna från 22 IT-företag.
Rapporten visar att bara en av de 22 insända planerna uppfyllde kraven i
jämställdhetslagen. De övriga hade så stora brister att företagen ålades att
komplettera dem enligt JämO:s anvisningar.
JämO:s rapport visar att de flesta av de granskade IT-företagen är
medvetna om den sneda könsfördelningen (20 procent kvinnor totalt och
huvudsakligen sysselsatta med administration). Förklaring till läget som
företagen själva ger är att det är mycket svårt att rekrytera kvinnor med
tillräcklig kompetens. Att det skulle vara så förefaller inte troligt.
IT-utvecklingen är i allra högsta grad en jämställdhetsfråga bland annat för
att det är det stora kommunikationsinstrumentet samt att framtidens teknik i
mångt och mycket bygger på den tekniken. Därför måste den analyseras och
de politiska målsättningarna konsekvensbeskrivas och en handlingsplan tas
fram för hur ett jämställt IT-samhälle ska utvecklas.
Vägen till förändring går genom att kvinnor och män tillsammans kan
bryta mot förlegade normer, strukturer, arbetssätt och hitta sätt att förhålla
sig
till varandra och tekniken som präglas av jämställdhet. Detta kan handla om
att tydliggöra kvinnors och mäns olika sätt att närma sig tekniken, vad som
motiverar kvinnor resp. män, att låta även kvinnors kunskaper,
förhållningssätt och värderingar komma till uttryck när det gäller att utveckla
ny teknik. Kvinnor måste också ges möjlighet att förändra sin inställning till
datateknik genom egna erfarenheter och kvinnliga förebilder.
11 Jämställdhetsmärkning
Kvalitets- och miljöcertifiering har fungerat och givit goda resultat. Fler
och fler företag ansluter sig till att anpassa sin produktion för
kvalitetsmärkning eftersom det visar sig att där finns det en vinst att
hämta. Kvinnor och män har ofta olika sätt att tänka, kommunicera och
analysera problem. Därför blir en arbetsgrupp som består av båda könen
mer kreativ och effektiv. Näringslivet bör få upp ögonen för att en
jämställd arbetsplats och en produktion med jämställdhetshänsyn ger
goda vinster och att en jämställdhetsmärkning ger ökad kvalitet i
företaget.
Vi ser det som positivt att regeringen nu tillsatt en utredning om
jämställdhetsmärkning av varor och tjänster. Vi förväntar oss att konkreta
åtgärder föreslås den 31 december år 2000 då utredningen väntas vara färdig,
Dessa åtgärder bör vara inriktade och konstruerade som uppmuntran både
gentemot den offentliga sektorn och det privata näringslivet när det gäller att
använda jämställdhetsmärkning. Men vi vill även införa tilläggsdirektiv i den
pågående utredningen såsom möjligheten att även jämställdhetsmärka företag
och reklam (reklamen omsluter oss på olika sätt och vis genom tidningar,
reklampelare och framförallt i våra TV-kanaler). Till exempel skulle en bra
föräldrapolicy kunna vara ett krav för att ett företag ska få kalla sig
jämställt.
12 Föräldraledighet
Som ett led i jämställdhetsstrategi har olika satsningar gjorts för att få
män att i större utsträckning använda sina rättigheter till föräldraledighet
och därmed vara tillsammans med sina barn under deras första levnadsår.
Fortfarande tar män bara ut ca 10 % av samtliga föräldrapenningdagar.
Men det finns flera vinster att hämta dels att föräldraledighet möjliggör en
fördjupad kontakt mellan pappor och barn därav de s k pappamånaderna,
dels att förbättra kvinnans ställning på arbetsmarknaden. Män får också
barn och kvinnor ses inte bara som en arbetskraftsreserv. Förhoppningen
är att arbetsgivare slutar att se på kvinnor i fertil ålder som en andra
klassens arbetskraft på grund av risken att de ska bli gravida och ta ut
föräldraledighet. Med andra ord anser arbetsgivare fortfarande till stor del
att det bara är kvinnan som får barn. Det lär t o m finnas företag som
praktiserar s k babykontrakt; dvs att kvinnan garanterar att hon inte tänker
bli gravid under en viss tidsperiod. För att i viss mån bryta detta negativa
mönster vill vi att ytterligare en del av föräldraförsäkringen kvoteras.
Miljöpartiet vill i framtiden utöka pappamånaden till 3 månader och
bygga ut föräldraförsäkringen. Regeringen bör återkomma med åtgärder
för att förändra detta.
13 Universitetsstudier
En rapport från Högskoleverket 1998 visar att det finns studenter i alla
åldrar. Många finns i åldersgrupper som man inte traditionellt förknippar
med studenter. Mer än var fjärde student är 30 år eller mer, och mer än
var tionde är 40 år eller mer. Andelen över 30 år var högre 1985 än 1995.
Kvinnorna är sedan länge i majoritet bland de svenska studenterna. Cirka
56 % av studenterna är kvinnor. Det finns skillnader i åldersfördelningen
mellan kvinnor och män. Upp till 22 års ålder är det betydligt fler kvinnor
än män bland studenterna. Mellan 23 och 29 år är det i stort sett lika
många kvinnor som män som är studenter. Vid alla högskoletyper var det
en betydligt större andel av kvinnorna än av männen som hade börjat
högskolestudier för tio år sedan eller tidigare. Nästan hälften av
studenterna som var över 35 år hade börjat studierna för tio år sedan eller
mer.
En förklaring till skillnaden är troligtvis de olika studiemönstren i kvinnors
och mäns livssituation snarare än det faktum att många kvinnoutbildningar är
kortare. Till saken hör också att kvinnorna är kraftigt överrepresenterade
bland studenter i åldrarna över 35 år. Bland de studenter som är över 40 år är
tre av fyra kvinnor.
Man får intrycket att kvinnor generellt är mer studiebenägna än männen
men också att de har svårare att bedriva studier i "familjebildningsåldern"
(23-30 år). Därför är det också vanligare för kvinnor än för män att man
kommer igen i åldrarna efter 30-35 år, antingen för att börja högskolestudier
eller för att fortsätta eller komplettera de studier som man började med i 20-
årsåldern. Det är vanligare bland kvinnor än bland män att man sträcker ut sin
totala studietid över en längre tidsperiod och att man gör uppehåll för att
sedan efter ett antal år komma igen till högskolestudier.
13.1 Socialbidrag under terminerna
Vissa studenter lever under sådana villkor att de inte klarar sig under
ordinarie terminstid då studiemedlet utbetalas. Vad beträffar socialbidrag
under terminstid finns det i många kommuner regler som försvårar
betydligt för studenternas försörjning. En rapport från
Socialdepartementet Ensamföräldrar - en utsatt grupp?
(välfärdsprojektet nr 2, 1996) visar på att studier i många fall är
ekonomiskt mindre fördelaktiga än att nyttja socialbidrag. Något som
anses bero på att socialbidraget är kopplat till faktiska utgifter, medan
studiestödet utgörs av samma belopp oavsett utgifts- och familjesituation.
Resultatet blir att det i vissa lägen ställer sig kortsiktigt förmånligare för
den enskilde att stanna i passivitet med socialbidrag än att studera.
Regeringens utredning Sammanhållet studiestöd (SOU 1996:90) menade
att det är viktigt att en utvidgning av möjligheterna till kompletterande
socialbidrag övervägs för studier. Utredningen skrev: För den grupp
ensamstående föräldrar som berörs är det av avgörande betydelse att
reella ekonomiska möjligheter till utbildning ges för att de skall kunna
förbättra sina utsikter på arbetsmarknaden och livssituation i stort. Enligt
rapporten Cost of study, Student income and study behavior in Sweden
1998 hade under höstterminen 1996 nära 20 % av studenterna barn under
18 år. Studentpopulationen är på ca 300 000 studenter, vilket innebär att
antalet studenter som har barn är ca 54 000. Ungefär 3 % av
studentpopulationen (ca 8 000) är ensamstående föräldrar.
13.2 Föräldraledighet och sjukt barn
Över 50 000 studenter är föräldrar. I en undersökning gjord av
Högskoleverket anser en tredjedel av dem att pengarna inte räcker och
mer en åttondel anser att pengarna inte alls räcker. Bakgrunden till de här
studenternas problem ligger i bristfälliga trygghetssystem.
Föräldraförsäkringen ger förvärvsarbetande 80 % av inkomsten, men
studenten kan endast räkna med 1 800 kr i månaden före skatt.
Stockholms och Uppsala universitets studentkårer anser att de studenter
som ej har vilande sjukpenninggrundande inkomst, SGI, eller endast har
en SGI som understiger totalbeloppet i studiemedel, bör få ta
föräldraledigt från studier med bibehållet studiestöd. De anser vidare att
lånedelen under sådan föräldraledighet bör avskrivas samt att
föräldraledighet inte bör räknas in i de tolv terminer en studerande får
studiestöd. Den tillfälliga föräldrapenningen som förvärvsarbetare får på
80 % av inkomsten i högst 60 dagar per år kan studerande inte få.
Stockholms och Uppsala universitets studentkårer menar att studenter
som tvingas vara hemma p g a sjukt barn skall få den delen av
studieskulden avskriven, med en karenstid på två veckor, samt att
studiemedel som utgått under barns sjukdom ej skall räknas in i de
ordinarie tolv terminer som en student har generell rätt till studiestöd.
Enligt nuvarande regler är en förutsättning för föräldrapenning de första
180 dagarna (av 360 i föräldraförsäkringen) att föräldern varit försäkrad för
en sjukpenning som är högre än garantinivån (60 kr per dag) i minst 240
dagar i följd närmast barnets födelse. Studenter som inte har eller har haft
någon sjukpenninggrundande inkomst får nöja sig med föräldrapenning enligt
garantinivån. Den ligger på 60 kr/dag de första 180 dagarna. För resterande
180 dagar i försäkringen finns inget krav på viss tids sjukpenningförsäkring
över garantinivån. Vissa studenter kan således få något mer än de 60 kronor
per dag de sista 180 dagarna av de 360. De kanske har arbetat kortare tid än
de nämnda 240 dagarna.
13.3 Barntillägg i studiemedlet
I studiemedelssystemet fanns tidigare möjligheter till barntillägg. Detta
togs bort 1989 med motiveringen att totalbeloppet höjts till en nivå
motsvarande många förvärvsarbetandes nettoinkomst. Andra motiv till
borttagandet var att bostadsbidragen och barnbidragen hade höjts.
Nuvarande studiemedel på dryga 7 000 kr/månad motsvarar en inkomst
på drygt 11 000 kr/månad brutto.
Att vissa bidrag höjdes var inte tillräckligt utan studenter med barn
behöver särskilt ekonomiskt stöd för att klara av kombinationen barn och
studier. Regeringen bör se över den ekonomiska situationen för studenter som
är föräldrar eller ska bli det och då särskilt i ett genderperspektiv.
14 Kvinnors tillträde till forskning
Statistik visar att kvinnor är överrepresenterade vid lägre
utbildningsnivåer men att det finns en jämn könsfördelning vid högre
utbildningsnivåer samt inom forskningsutbildningen. Däremot sker det
någonting vid examensarbetet, få kvinnor blir klara och tar
doktorsexamen och endast en tredjedel av alla examinerade är kvinnor.
Fortfarande är endast 10 % av professorsplatserna vid universiteten
tillsatta med kvinnor. Orsakerna till detta är bland annat att det främst är
män som är handledare, män som väljer forskningskandidater och män
som skapar strukturerna för konkurrensen på högre forskningsnivåer vid
universiteten och instituten. Det är uppenbart att män särbehandlas i dag
på bekostnad av lika kompetenta kvinnor. För att komma till rätta med
problemet att så få kvinnor avslutar högre universitetsstudier bör
regeringen utarbeta en handlingsplan för att komma tillrätta med
problemet.
14.1 Forskning med genusperspektiv
Miljöpartiet anser att redan kända forskningsområden bör utvecklas och
fördjupas med avseende på ett genusperspektiv. Forskningen om kvinnors
hälsa bör prioriteras. Kvinnor är överrepresenterade när det gäller dålig
hälsa under arbetsför ålder, med stressymptom, rygg- och nackbesvär,
hög risk för arbetsskador m m. Det beror till viss del på att kvinnor har
monotona och ensidiga arbeten, att flertalet kvinnor har sämre möjligheter
att påverka sina arbeten samt att de fått högre arbetsbelastning till följd av
nedskärningarna i den offentliga sektorn under 1990-talet. Kvinnor har
också i regel huvudansvaret för det obetalda arbetet i hushållet.
Forskningen på sjukdomar bedrivs med mannen som norm. Kvinnor och
män visar dock inte lika symptom vid samma sorts sjukdomar. Detta
innebär att kvinnor inte får rätt prognos och/eller hjälp när de söker
läkare. Därför ser vi det som av stor vikt att forskning bedrivs med
genusperspektiv.
15 Skola och utbildning
Det börjar redan på dagis. Pojkar och flickor särbehandlas från det att de
börjar på dagis och sedan genom skolan. Idel forskningsrapporter visar på
att barnomsorg och skola bidrar till att befästa och föra genussystemet
vidare trots att jämställdhet ingår som en viktig del i skolans läroplan.
Flickor och pojkar har i praktiken inte lika rätt och lika möjligheter vare
sig på dagis, fritids eller skolan, utan behandlas olika beroende på kön.
Pojkar uppmärksammas fortfarande mer än flickorna i klassrummen; det är
de som får avbryta, får större ramar för vad som är tillåtet, samtidigt som
skolan framför allt i de yngre årskurserna är tämligen kvinnopräglad. Dels är
kvinnor i majoritet vad det gäller skolpersonalen, dels råder många gånger ett
pedagogiskt klimat mer utformat av kvinnor för flickor. Kanske är det så att
skolan faktiskt är mer anpassad för flickors behov än pojkars. Flickor har
generellt sett också bättre betyg och kan många gånger tillgodogöra sig
skolan på ett bättre sätt. Pojkar behöver från tidig ålder tränas i empati och
att
lära sig att lyssna.
För att på allvar ta itu med problemet med ojämställdhet i skolan bör
pedagogiken på alla nivåer, från förskolan till universitet och högskola,
förändras så att den generellt bygger på ett jämställdhetsperspektiv. Det är
också av vikt att synliggöra kvinnor i undervisning, i klassrummet och i
läroböcker. Därför bör alla läromedel utvärderas utifrån ett
genusperspektiv. Kvinnohistoria bör också ingå i den vanliga
historieundervisningen både i grundskolan och på gymnasiet.
För att bryta könsbundna utbildningsval bör syokonsulenterna uppmuntra
intresserade flickor att söka typiskt manliga yrken och pojkar typiskt
kvinnliga yrken. Det är viktigt att de traditionellt könsbundna utbildningarna
gös mer intressanta för det underrepresenterade könet.
Miljöpartiet vill att lärarutbildningen fortsätter fördjupningen om
jämställdhet.
Många flickor far idag illa av könsmobbning under sin skolgång. Det är
inte ovanligt att flickor blir kallade för horor och liknande. Tyvärr finns det
i
den nuvarande lagstiftningen ingen lag som skyddar mot detta: Detta är också
i hög grad en fråga om attitydförändringar hos de vuxna på skolan som har ett
övergripande ansvar och hos pojkar och flickor att visa respekt för varandra.
Alla flickor och pojkar ska kunna gå till skolan utan att känna rädsla och
obehag för att bli utsatta för mobbning på grund av sitt kön. Detta är en
mycket skrämmande utveckling som vi inte kan acceptera.
Många barn saknar en pappa och ibland också andra manliga förebilder i
sin vardag eftersom både barnomsorg och skola domineras av kvinnor. Yrken
där man arbetar med barn måste uppvärderas, dels genom högre löner, dels
genom mer attraktiva arbetsförhållanden. Till exempel genom att man blir fler
vuxna i skolan och får mindre barngrupper att arbeta med. Det är ur såväl
jämställdhetsperspektiv som barnperspektiv viktigt att fler män arbetar inom
skola och barnomsorg.
För att klara av att undervisa på ett könsneutralt sätt krävs det att lärarna
själva är medvetna och väl utbildade om genusproblematiken. I lärarnas
arbete bör det ingå att uppmuntra könsöverskridande verksamheter och
studieval. Därför bör moment av genus- och teknikrelaterade frågor ingå i alla
lärarutbildning.
16 Preventivmedel och abort
Sexualiteten kan skänka oss något av det vi värdesätter mest i livet. Men
den kan också leda till oönskad graviditet, könssjukdomar och aids.
Därför är det viktigt att alla, unga som äldre, lär sig att skydda sig.
Miljöpartiet vill att det ska finnas en välfungerande och lättillgänglig
preventivmedelsinformation i anslutning till högstadie- och
gymnasieskolorna. Det är viktigt att ungdomarna lär sig att använda
kondom, för att få ett mer riskfritt sexliv.
Ungefär 30-32 000 aborter genomförs per år. Socialstyrelsen rapporterar
att tonårsaborterna ökat med 3 procent trots att det totala antalet aborter har
minskat något under 1999 jämfört med 1998. Det är nu fjärde året i rad som
tonårsaborterna ökar och det är fortfarande bland de yngre tonåringarna som
ökningen är störst. Nedgången har skett i åldersgrupperna över 19 år.
Det finns också vissa regionala skillnader enligt Socialstyrelsen. Malmö
har nu den högsta frekvensen tonårsaborter i landet medan Jönköpings län har
den lägsta. I Göteborg och Skaraborg har försök gjorts med rabatterade
preventivmedel och detta har gett till resultat att aborterna har minskat
kraftigt. P-piller har kostnadssubventionerats och kondomer har delats ut
gratis på ungdomsmottagningar och skolor. Det är viktigt för unga flickor att
kunna få billiga p-piller. I Göteborg och Skaraborg har tonårsaborterna
minskat med 27 och 14 %. Detta visar således att lättillgänglighet och att det
är billigt är två effektiva medel för att sänka antalet tonårsaborter.
Ett beslut om abort är dock alltid ett svårt beslut att ta. För att slippa ett
kirurgiskt ingrepp, som alltid medför en risk, vill vi att möjligheten att
använda "dagen-efter-piller" utökas. Ett nytt akutpreventivmedel är också i
antågande som är mer effektivt än de tidigare och med färre biverkningar.
Eftersom akut-p-pillrets effektivitet är direkt beroende av hur tidigt efter
samlaget man tar det, är dess lättillgänglighet avgörande. För att motverka
tonårsaborter kan ett lämpligt sätt för att öka tillgängligheten vara att
skolsköterskan får rätt att dela ut akut p-pillret. Idag ska man kontakta
sjukvården för en läkar- eller barnmorsketid för att få pillret utskrivet.
Undersökningar som bland annat RFSU gjort visar på tydliga samband mellan
minskade tonårsaborter och ökad upplysning samt billiga och lättillgängliga
preventivmedel. Därför bör detta kunna hanteras på
skolsköterskemottagningar och ungdomsmottagningar.
För att få ett tillfredsställande och roligt sexliv är det viktigt med
fungerande och ofarliga preventivmedel. Preventivmedel är nästan helt
inriktade på kvinnor - endast kondom vänder sig också till en manlig
användare - därför är det viktigt att forskningen inriktar sig även på
preventivmedel för män. Ett forskarteam från Edinburgh har nu tagit fram p-
piller för män och de räknar med att dessa ska finnas på marknaden inom fem
år. Vi ser mycket positivt på att svenska män får möjlighet att pröva dessa.
Men vi anser samtidigt att regeringen bör verka för att stödja framtagningen
av preventivmedel för män.
17 Medias bild av kvinnan
Bilden av kvinnan i media är som regel fortfarande stereotyp: kvinnan
som madonna, oskyldig, passiv eller kvinnan som sexobjekt, oren och
normbrytande. Veckotidningar som konsumeras av många tonårsflickor
följer ett mönster med budskapet: "Du duger inte som du är, du måste
göras om t ex med hjälp av smink och dieter för att uppnå idealet av en
trådsmal modell." Ungdomar matas också med detta budskap visuellt. Vi
vill bryta denna trend genom att stödja projekt inom media,
veckotidningar, radio och television som syftar till att nyansera och
upplysa om kvinnan och mannen, som hon och han är i verkligheten, för
att ge ungdomar styrka och självförtroende.
Det finns forskning som visar att tidningen "Veckorevyn" allt mer närmar
sig tidningen "Lektyrs" bilder och budskap. Med den sortens utveckling
måste vi fråga oss vilken betydelse detta får för unga kvinnors uppfattning av
sig själva. Risken finns att de matas med budskapet: att vara kvinna är
detsamma som att alltid vara sexuellt tillgänglig. Samtidigt visar rapporter att
tonårspojkar är frekventa porrfilmstittare. Det finns en klar risk att dessa
pojkars bild av sexualitet är att kvinnor och män alltid är sexuellt redo och
tillgängliga. Miljöpartiet vill att en utredning tillsätts som granskar hur
media
påverkar ungdomars bild av könsroller.
18 Männens roll
Socialt konstruerade könsroller är delar av en maktstruktur som gör att
individens lika rättigheter förhindras. Vi anser att jämställdhetsarbetet bör
föras av både kvinnor och män. Under hela jämställdhetens historia har
kampen för jämlikhet mellan könen förts nästan uteslutande av kvinnor.
Männen bör, och många män vill, ta sitt ansvar. Män underställs
föreskrivna normer om hur de ska bete sig. Därför är det av största vikt att
männens roll undersöks, analyseras och förändras. Under senare år har
några seminarier och konferenser hållits på ämnet mansrollen vilket är
mycket positivt. Miljöpartiet vill att dessa kontinuerligt skall fortsätta och
att en ständig diskussion bedrivs. Vi anser även att en tvärpolitisk
utredning bör tillsättas för att analysera den nya mansrollen och hur
kunskaperna från utredningen ska föras ut. Vi kräver också att regeringen
offensivt tar initiativ i FN för att hålla en världskonferens om mansrollen.
19 Pornografi
Så länge vi har pornografi som förmedlar kvinnans underordning och
mannens överordning kan vi aldrig uppnå verklig jämställdhet.
Pornografin förmedlar generellt sett en snedvriden bild av både mäns och
kvinnors sexualitet. Vi vill att utbudet av pornografin i samhället ska
minska genom att exponering av pornografi förbjuds på samma sätt som
reklam för tobak och alkohol är förbjuden. Vi vill även att reklam i
rörelse skall falla under samma lag som annan reklam. Miljöpartiet anser
att en tvärpolitisk utredning skall tillsättas för att utreda pornografins
eventuella skador och konsekvenser, inte minst när det gäller barn och
ungdomar, samt att mer forskning fokuseras på detta. Barnpornografi är
förbjudet ändå är det tillåtet att klä ut kvinnor i barnkläder, med napp och
blöjor för att vara upphetsande - allt för att väcka lust till barn.
Miljöpartiet anser att även sådan anspelningspornografi bör förbjudas.
Miljöpartiet vill ändra hyreslagen så att hyresvärden får möjlighet att
avhysa hyresgäster som har porrklubbsverksamhet. I dag kan hyresvärdar bli
lurade att hyra ut till en verksamhet som verkar vara etiskt riktig men som i
verkligheten visar sig vara något annat. Det har förekommit flera fall då
hyresgäster har drabbats av detta. Regeringen bör se över möjligheterna att
avhysa hyresgäster som har oetisk verksamhet av detta slag. Begreppet oetisk
verksamhet ska också klart definieras så att det inte uppstår oklarheter och att
vissa grupper diskrimineras såsom nattklubbar för homosexuella (som i vissa
kretsar skulle kunna räknas som oetisk verksamhet).
20 Kvinnofrid
Miljöpartiet stödjer propositionen 1997/98:55 Kvinnofrid och förväntar
oss att de förslag som presenteras där snarast förverkligas. Hittills har
åtgärder för att skydda kvinnor som utsatts för våld av närstående män
mest handlat om att skydda kvinnan genom inskränkningar i hennes liv
och frihet. Miljöpartiet ser mycket allvarligt på det våld som framför allt
män utövar mot kvinnor. För att kvinnor och män ska kunna röra sig fritt i
samhället, dag som natt, utan att känna sig hotade, är det viktigt med en
väl fungerande kollektivtrafik som stannar nära bostäderna, det kan ske
genom att man praktisera "fritt stopp" på nätterna, d v s bussen stannar
där man behöver gå av. Det är också viktigt att gator och torg är ordentligt
upplysta. Se mer om detta i vår motion Det våldsamma samhället.
20.1 Polismedverkan
Kvinnor som bor på kvinnojourer har många gånger problem när de ska
hämta sina och barnens personliga tillhörigheter i sin bostad som
fortfarande bebos av den man som misshandlat henne och/eller barnen. Vi
menar att hon ska ha laglig möjlighet att kunna hämta sina tillhörigheter i
skydd av polis. Idag har mannen möjlighet att neka polisen tillträde till
bostaden.