Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av förändrat ledarskap hos de statliga myndigheterna i
syfte att öka jämställdhet och jämlikhet.
Motivering
Vi i Sverige har hunnit långt i jämställdhetsarbetet. Vi har mycket att vara
stolta över samtidigt som vi måste konstatera att kvinnors underordnade
ställning består. Målet om mäns och kvinnors lika värde och möjligheter
är fortfarande långt borta. Ett sätt att påskynda utvecklingen är
Mainstreaming. På sikt torde denna metod vara den rätta för att förändra
invanda mönster. Det är därför också ett av de medel den
socialdemokratiska regeringen valt för att påskynda jämställdhetsarbetet
till exempel bland myndigheterna.
I undersökning efter undersökning, i rapport efter rapport framkommer det
att kvinnor med handikapp och sjukdom fortfarande diskrimineras inom både
sjukvården och försäkringssystemen. Män får i allmänhet oftare
handikappersättning och dessutom till högre belopp än kvinnor. Kvinnor med
diabetes eller hjärtsjukdomar får mindre stöd än män i samma situation.
Flickor får mer sällan vårdbidrag än pojkar med samma handikapp.
Fortfarande utgör männen normen vid forskning och vid utvecklandet av nya
läkemedel. Dessa orättvisor är väl kända och har diskuterats och utretts i olika
sammanhang under många år.
Faktum kvarstår att inte mycket har hänt i praktiken trots att krav på
förändringar har preciserats i regleringsbrev och anvisningar. Skevheterna
består vilket naturligtvis är oacceptabelt. Även jämlikhetsaspekten måste
infogas i jämställdhetsarbetet. Det behövs uppenbarligen mer än utredningar
och förhållningsregler för att förhindra diskriminering. Ledarskapets roll i
dessa sammanhang måste lyftas fram. Vid nyrekryteringar av personer till
arbetsledande funktioner måste kunskaper i jämställdhetsproblematiken väga
tungt.