Motion till riksdagen
2000/01:A717
av Arvidsson, Eva (s)

Mångfaldsplaner för ökad integration


Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av mångfalds- och integrationsplaner inom kommuner,
landsting, myndigheter och företag.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om betydelsen av fungerande och återkommande
uppföljningssystem för mångfaldsarbetet.
Motivering
Integration är en av våra viktigaste framtidsfrågor. Idag är Sverige tack
vare invandringen ett mångkulturellt land. Det svenska samhället har
berikats med människor med nya kunskaper, erfarenheter och idéer. Det
handlar om en mångfald av språk, religioner och kulturer som berikar vårt
svenska samhälle.
Integration berör alla människor och det är en ömsesidig process där vi alla
har ett ansvar. S-kvinnor vill skapa förutsättningar för människor med
utländsk bakgrund att bli delaktiga i samhället. Vi vill förhindra att människor
hamnar i utanförskap. Det gör vi genom att se till att alla får en möjlighet att
påverka och delta i den demokratiska processen och därmed bli en del av
samhället.
I Aftonbladet den 29 september 2000 beskriver Zulfa Al-Khafaji, 53,
kvinnlig gynekolog av arabisk börd att hon vid flera tillfällen har ansökt om
att få teckna ett sjukvårdsavtal men fått nej trots att många av hennes
patienter i invandrartäta Malmö är arabisktalande och hon behövs som tolk åt
andra läkare.
Dusan Vujovic har sökt 300 jobb. Han är civilekonom, har utbildning från
Handelshögskolan och talar 5 språk flytande. Det borde vara lätt att hitta jobb
som passar hans kompetens men han har endast blivit erbjuden arbete som
städare, lagerarbetare och taxichaufför. TV-programmet Reportrarna ger den
här bilden av Sverige i ett inslag i våras.
Mångfaldsarbetet brister i många svenska kommuner. Detta trots den nya
lag som gäller sedan 1 maj 1999 (1999:130) om åtgärder mot etnisk
diskriminering i arbetslivet. Här formuleras lagstiftarens krav på arbetslivets
aktörer: "Arbetsgivaren skall inom ramen för sin verksamhet bedriva ett
målinriktat arbete för att aktivt främja etnisk mångfald i arbetslivet." Det är
en lagformulering som ställer krav på aktiva och planmässiga insatser för att
komma tillrätta med de problem som finns. Det räcker inte med en
mångfaldspolicy utan det behövs en mångfaldsplan som innehåller konkreta
åtgärder för att främja mångfalden.
Kommunerna är viktiga arbetsgivare och viktiga förebilder i
mångfaldsarbetet. Bland den personal som idag arbetar i kommunerna är
medelålders kvinnor överrepresenterade medan människor med
invandrarbakgrund är underrepresenterade. Medelåldern är hög och vi har
stora pensionsavgångar att vänta inom en snar framtid. I rapporten "Personal
och kompetens i förändring" anges att kommuner behöver rekrytera 625 000
personer fram till år 2010. Det är viktigt att vi tar tillvara den stora resurs
som
alla människor med invandrarbakgrund besitter.
Därför är det viktigt att arbetsgivaren verkar för att personer med olika
etnisk tillhörighet ges möjlighet att söka lediga anställningar. Och det borde
vara självklart att man formulerar sina ambitioner i integrations- eller
mångfaldsplaner.
I Näringsdepartementets enkät för ett år sedan - gjord av Inregia inom
ramen för "Mångfaldsprojektet" - har man frågat företag om andelen
anställda med utländsk bakgrund. Man har också ställt frågor om hur
mångfaldsarbetet bedrivs.
Undersökningen visar att personer med utländsk bakgrund är relativt dåligt
representerade bland de stora företagen i Sverige. Särskilt brister det på
chefsnivåer där den bakgrunden är mycket ovanlig, och än sämre är det om
man ser till invandrargrupper utanför Europa. Bara 40 % av företagen svarade
att de arbetar aktivt för mångfalden hos sin personal.
Integrationsverket sände v 43, 1999 ut en enkät till samtliga kommuner för
att få veta hur många som hade eller höll på att ta fram mångfaldsplaner. 267
svar inkom från 289 kommuner. Åtta procent av kommunerna svarade att de
har mångfaldsplaner. 21 % svarade att de inte ännu har någon mångfaldsplan
men att de avser att ta fram en. Övriga 71 % anger att de inte har någon plan.
Även om vissa rapporter och enkäter är nedslående händer samtidigt
mycket positivt på området. Integrationspolitiken har präglats av ett intensivt
reformarbete de senaste åren. Vi har fått en ny skärpt lag om diskriminering i
arbetslivet samtidigt som Diskrimineringsombudsmannen har fått fördubblade
resurser. Regeringen har uppdragit åt alla sina myndigheter att göra
handlingsplaner för att främja den etniska mångfalden. Inom kommuner,
landsting och företag som sett styrkan i " Diversity Management" görs
framåtsyftande satsningar för att utnyttja den styrka som ligger i
arbetsgrupper som är sammansatta av människor med olika perspektiv och
erfarenheter.
I Regeringskansliet drivs ett särskilt projekt som syftar till att under året få
klart ett nationellt dokument för mångfald. Inom kommuner och landsting och
i företag som sett styrkan i "Diversity Management" satsar man rejält och
framåtsyftande för att utnyttja den styrka som ligger i arbetsgrupper som är
sammansatta av människor med olika perspektiv och erfarenheter. Men trots
allt det positiva behöver vi göra mycket mer. Trots att arbetslösheten har
sjunkit har situationen på arbetsmarknaden för människor med utländsk
bakgrund inte blivit särskilt mycket bättre.
Vi vet vilken styrka mångfalden har. Men vi vet också att vi i Sverige
måste ändra förhållningssätt av ett annat skäl: Vi lever redan nu i en
internationaliserad värld. Vi kommer att behöva all den arbetskraft som kan
erbjudas om vi ska klara tillväxt och välfärd i framtiden. Människor med
invandrarbakgrund är en resurs som vi ska ta tillvara. De behövs både nu och
i framtiden. Genom en ökad mångfald med större delaktighet stärker vi
tillsammans demokratin. Vi stärker svenska företag, myndigheter, kommuner
och landsting.
Vi behöver en målmedveten och offensiv planering för mångfald och vi
behöver löpande följa upp arbetet. Och lagstiftningen behöver förtydligas för
att uppföljning av mångfaldsarbetet ska utvecklas.

Stockholm den 1 oktober 2000
Eva Arvidsson (s)
Inger Segelström (s)
Anne Ludvigsson (s)
Elisebeht Markström (s)
Agneta Brendt (s)
Monica Green (s)
Ulla Wester (s)