Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av mångfalds- och integrationsplaner inom kommuner, landsting, myndigheter och företag.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av fungerande och återkommande uppföljningssystem för mångfaldsarbetet.
Motivering
Integration är en av våra viktigaste framtidsfrågor. Idag är Sverige tack vare invandringen ett mångkulturellt land. Det svenska samhället har berikats med människor med nya kunskaper, erfarenheter och idéer. Det handlar om en mångfald av språk, religioner och kulturer som berikar vårt svenska samhälle.
Integration berör alla människor och det är en ömsesidig process där vi alla har ett ansvar. S-kvinnor vill skapa förutsättningar för människor med utländsk bakgrund att bli delaktiga i samhället. Vi vill förhindra att människor hamnar i utanförskap. Det gör vi genom att se till att alla får en möjlighet att påverka och delta i den demokratiska processen och därmed bli en del av samhället.
I Aftonbladet den 29 september 2000 beskriver Zulfa Al-Khafaji, 53, kvinnlig gynekolog av arabisk börd att hon vid flera tillfällen har ansökt om att få teckna ett sjukvårdsavtal men fått nej trots att många av hennes patienter i invandrartäta Malmö är arabisktalande och hon behövs som tolk åt andra läkare.
Dusan Vujovic har sökt 300 jobb. Han är civilekonom, har utbildning från Handelshögskolan och talar 5 språk flytande. Det borde vara lätt att hitta jobb som passar hans kompetens men han har endast blivit erbjuden arbete som städare, lagerarbetare och taxichaufför. TV-programmet Reportrarna ger den här bilden av Sverige i ett inslag i våras.
Mångfaldsarbetet brister i många svenska kommuner. Detta trots den nya lag som gäller sedan 1 maj 1999 (1999:130) om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet. Här formuleras lagstiftarens krav på arbetslivets aktörer: "Arbetsgivaren skall inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja etnisk mångfald i arbetslivet." Det är en lagformulering som ställer krav på aktiva och planmässiga insatser för att komma tillrätta med de problem som finns. Det räcker inte med en mångfaldspolicy utan det behövs en mångfaldsplan som innehåller konkreta åtgärder för att främja mångfalden.
Kommunerna är viktiga arbetsgivare och viktiga förebilder i mångfaldsarbetet. Bland den personal som idag arbetar i kommunerna är medelålders kvinnor överrepresenterade medan människor med invandrarbakgrund är underrepresenterade. Medelåldern är hög och vi har stora pensionsavgångar att vänta inom en snar framtid. I rapporten "Personal och kompetens i förändring" anges att kommuner behöver rekrytera 625 000 personer fram till år 2010. Det är viktigt att vi tar tillvara den stora resurs som alla människor med invandrarbakgrund besitter.
Därför är det viktigt att arbetsgivaren verkar för att personer med olika etnisk tillhörighet ges möjlighet att söka lediga anställningar. Och det borde vara självklart att man formulerar sina ambitioner i integrations- eller mångfaldsplaner.
I Näringsdepartementets enkät för ett år sedan - gjord av Inregia inom ramen för "Mångfaldsprojektet" - har man frågat företag om andelen anställda med utländsk bakgrund. Man har också ställt frågor om hur mångfaldsarbetet bedrivs.
Undersökningen visar att personer med utländsk bakgrund är relativt dåligt representerade bland de stora företagen i Sverige. Särskilt brister det på chefsnivåer där den bakgrunden är mycket ovanlig, och än sämre är det om man ser till invandrargrupper utanför Europa. Bara 40 % av företagen svarade att de arbetar aktivt för mångfalden hos sin personal.
Integrationsverket sände v 43, 1999 ut en enkät till samtliga kommuner för att få veta hur många som hade eller höll på att ta fram mångfaldsplaner. 267 svar inkom från 289 kommuner. Åtta procent av kommunerna svarade att de har mångfaldsplaner. 21 % svarade att de inte ännu har någon mångfaldsplan men att de avser att ta fram en. Övriga 71 % anger att de inte har någon plan.
Även om vissa rapporter och enkäter är nedslående händer samtidigt mycket positivt på området. Integrationspolitiken har präglats av ett intensivt reformarbete de senaste åren. Vi har fått en ny skärpt lag om diskriminering i arbetslivet samtidigt som Diskrimineringsombudsmannen har fått fördubblade resurser. Regeringen har uppdragit åt alla sina myndigheter att göra handlingsplaner för att främja den etniska mångfalden. Inom kommuner, landsting och företag som sett styrkan i " Diversity Management" görs framåtsyftande satsningar för att utnyttja den styrka som ligger i arbetsgrupper som är sammansatta av människor med olika perspektiv och erfarenheter.
I Regeringskansliet drivs ett särskilt projekt som syftar till att under året få klart ett nationellt dokument för mångfald. Inom kommuner och landsting och i företag som sett styrkan i "Diversity Management" satsar man rejält och framåtsyftande för att utnyttja den styrka som ligger i arbetsgrupper som är sammansatta av människor med olika perspektiv och erfarenheter. Men trots allt det positiva behöver vi göra mycket mer. Trots att arbetslösheten har sjunkit har situationen på arbetsmarknaden för människor med utländsk bakgrund inte blivit särskilt mycket bättre.
Vi vet vilken styrka mångfalden har. Men vi vet också att vi i Sverige måste ändra förhållningssätt av ett annat skäl: Vi lever redan nu i en internationaliserad värld. Vi kommer att behöva all den arbetskraft som kan erbjudas om vi ska klara tillväxt och välfärd i framtiden. Människor med invandrarbakgrund är en resurs som vi ska ta tillvara. De behövs både nu och i framtiden. Genom en ökad mångfald med större delaktighet stärker vi tillsammans demokratin. Vi stärker svenska företag, myndigheter, kommuner och landsting.
Vi behöver en målmedveten och offensiv planering för mångfald och vi behöver löpande följa upp arbetet. Och lagstiftningen behöver förtydligas för att uppföljning av mångfaldsarbetet ska utvecklas.
Stockholm den 1 oktober 2000
Eva Arvidsson (s)
Inger Segelström (s)
Anne Ludvigsson (s)
Elisebeht Markström (s)
Agneta Brendt (s)
Monica Green (s)
Ulla Wester (s)