Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utökat medbestämmande.
Motivering
Arbetet är en grundläggande förutsättning för att en människa ska kunna
leva ett utvecklande och tillfredsställande liv. Men det är också i
arbetslivet vi finner de mest utmanande exemplen på demokratiska
brister. Många människor vantrivs på sina arbetsplatser. Istället för att
vara en skapande och utvecklande process har arbetet blivit ett tvång, en
meningslös handling utförd mot betalning. Det dåliga arbetet riskerar att
leda till minskat självförtroende och ett försämrat socialt liv. Detta gör
makten över arbetet till en av de största och viktigaste demokratifrågorna.
Den anställde skall ha rätt att på jämlika villkor delta i såväl utförandet
som planeringen och organiseringen av arbetet. Det innebär rätten att
utvecklas i sitt arbete och rätten till flexibel arbetstid. Det kräver en
arbetsorganisation som sätter den enskilda människan i centrum.
Med den mångfald av olikartade arbetsplatser som finns kommer den
organisation som krävs för att ge de anställda makt över sina egna arbeten att
variera kraftigt från fall till fall. Det är sålunda svårt eller omöjligt att
centralt
lagstifta om en modell. Lagstiftningen måste istället skapa en grund för att
avtalsvägen lösa de olika detaljerna i frågan. Därför bör
medbestämmandelagen skärpas så att det krävs av företagen att de sluter
medbestämmandeavtal och upprättar demokratiseringsplaner. Genom
medbestämmandeavtalen kan arbetsgivarna och de lokala fackliga
organisationerna tillsammans utveckla det demokratiska inflytandet över
arbetet.
Demokratiseringsplanernas uppgift är att beskriva hur företagen avser att
ge de anställda delaktighet i planerings- och organisationsfrågor på
arbetsplatsen. De är tänkta som ett konkret stöd i det lokala
demokratiseringsarbetet i likhet med de jämstäldhetsplaner som företagen nu
upprättar. Samma regler vad gäller företagens storlek och liknande som för
jämställdhetsplanerna bör tillämpas även för demokratiseringsplaner.
Lagen om styrelserepresentation bör förändras så att löntagarnas
representation i framförallt mindre företag kan förbättras. Genom EU och
andra internationella fora bör Sverige verka för regleringar om förbättrat
inflytandet för de anställda i de transnationella företagen.