Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om översyn av den arbetsrättsliga lagstiftningen i syfte att stärka
de fackligt förtroendevaldas ställning på arbetsmarknaden.
Motivering
Fackföreningsrörelsen har sedan sitt bildande arbetat för att förbättra
arbetslivets villkor och verkat för en samhällsutveckling på grundval av
politisk, social och ekonomisk demokrati. Fackföreningsrörelsen
kämpade hårt i sin barndom för att vinna erkännande. Den dåvarande
lagstiftningen förbjöd inte rätten att bilda fackföreningar men
organisationsrätten fanns i praktiken enbart för dem som var starka nog
att hävda den. Många arbetsgivare vägrade att förhandla med
fackföreningarna och de vägrade också att erkänna arbetarnas rätt att
organisera sig. De ville förhandla med arbetarna var för sig och man ville
försvaga den starkt framväxande fackföreningsrörelsen, men slutligen
insåg man att det inte gick att hindra arbetarna från att organisera sig.
Under hela 1900-talet har sedan fackföreningsrörelsen och alla dess
förtroendevalda verkat för att förbättra arbetslivets villkor, dels genom
förhandlingar, avtal och genom facklig-politisk samverkan. Åtta timmars
arbetsdag, arbetarskyddet, företagshälsovård, allmän sjukförsäkring,
pensioner, semestrar, förtroendemannalagen, lagen om anställningsskydd är
några av alla förbättringar som har skett.
Anledningen till att vi skriver denna motion är att det fortfarande finns
många brister i arbetslivet. En brist är att de fackligt förtroendevaldas
ställning har blivit betydligt svårare och mer utsatt, bland annat genom att
arbetsorganisationen har blivit mer slimmad. Detta har i vissa fall inneburit
att
en del av de människor som tar på sig ett fackligt uppdrag har fått lägre
lönepåslag, har svårare att bli befordrade samt har en svagare ställning vid
omorganisation på arbetsplatsen.
Det är inte rimligt att den arbetstagare som engagerar sig för att förbättra
villkoren, för sig och sina kamrater blir bestraffad av arbetsgivaren. Fackligt
arbete är idag lika viktigt som i början av förra seklet och det är tillsammans
som vi bäst klarar av detta. Det kan t.ex. handla om förbättrad arbetsmiljö
eftersom alltfler människor får arbetsskador och blir sjukskrivna. Utifrån detta
anser vi att skyddsombudens ställning måste stärkas så att det viktiga
förebyggande arbetsmiljöarbetet sätts i fokus. Skyddsombuden måste kunna
få möjligheter att jobba än mer aktivt för en bättre arbetsmiljö och därmed
minskat antal arbetsskador. Fackligt arbete är viktigt på olika områden för att
vi ska kunna behålla och utveckla bra villkor i arbetslivet och därför är det
angeläget att stärka demokratin på detta område. Likaså måste de individuella
fri- och rättigheterna på arbetsplatsen hävdas och detta inbegriper ett
förstärkt
åsiktsskydd, yttrandefrihetsskydd och integritetsskydd. Den arbetsrättsliga
lagstiftningen bör ses över i syfte att tillvarata och stärka fackliga
förtroendemäns ställning på arbetsmarknaden.