Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att 3 § lagen om anställningsskydd bör ändras så att regeln om
dubbel anställningstid tas bort.
Motivering
I 3 § i lagen om anställningsskydd (1982:80) stipuleras följande särskilda
bestämmelser om beräkning av anställningstid:
Vid tillämpning av 22, 26 och 39 §§ får arbetstagaren tillgodoräkna sig
en extra anställningsmånad för varje anställningsmånad som
arbetstagaren har påbörjat efter fyllda 45 år. Sammanlagt får
arbetstagaren dock tillgodoräkna sig högst 60 sådana extra
anställningsmånader.
Detta innebär att personer som fyllt 45 i fem år får räkna dubbel
anställningstid, och kan således med följande av
turordningsbestämmelserna komma högre på listan än personer med
längre anställningstid men lägre ålder. Detta är inget annat än
åldersdiskriminering. Det finns inget sakligt skäl för att medelålders ska
ha ett bättre anställningsskydd än de lite yngre.
Tvärtom, regeln kan utöver att den sätter yngre personer i ett sämre läge
vid neddragningar, bidra till att arbetsgivare drar sig för att nyanställa äldre
personer.