Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk kommission
med uppdrag att sammanställa kunskap och föreslå åtgärder som vänder
ökningen av negativ stress och utbrändhet.
Inledning
På fyra år har sjukskrivningar med utbrändhetsdiagnoser ökat
med 50 procent bland anställda i kommuner och landsting.
Det visar statistik från AMF-försäkring och SPP. Ökningen är
alarmerande, anser professorerna Maria Åsberg och Åke
Nygren vid Karolinska Institutet. De arbetar med ett
forskningsprojekt för att kartlägga och komma till rätta med
stress och utbrändhet inom yrkeslivet.
1997 utgjorde utbrändhet knappt 20 procent av alla sjukskrivningar för alla
anställda i kommuner och landsting och tre år senare har det ökat till nästan
30 procent. Bakom procentsatserna döljer sig en ökning med drygt 6 000
sjukfall. Därmed har utbrändhetsdiagnoserna passerat belastningsskador som
den vanligaste orsaken till sjukskrivning.
Det ska noteras att kvinnor under senare år drabbats i högre utsträckning
än män.
Stress har alltid funnits, men arbetslivets snabba förändringar under 1990-
talet har lett till helt nya krav på att hinna med och att kunna anpassa sig
till
ny teknik och nya arbetsorganisationer. Det har skett stora förändringar inom
både offentlig och privat sektor med "plattare" organisationer, ökade
prestationskrav och mindre resurser. Alla dessa samtidiga förändringar har
hos många människor medfört en obalans mellan krav och förmåga som ger
s.k. negativ stress.
Att så många inom offentlig sektor drabbas av ohälsa på grund av sin
arbetssituation är mycket allvarligt och måste åtgärdas. Det behövs en bred
uppslutning av experter, fackföreningar, arbetsgivare och förtroendevalda för
att snabbt hindra att sjukskrivningar på grund av utbrändhetsdiagnoser
fortsätter att öka.
Negativ stress - orsak och
konsekvens
Forskningen har visat på framför allt tre kritiska situationer,
som bidrar till negativ stress:
1. Den anställda saknar tilltro till förmågan att hantera arbetets krav - nu och
i framtiden.
2. Den anställda upplever att dennas personliga behov, kompetens och
erfarenheter inte ses och respekteras.
3. Den anställda känner sig utesluten ur gemenskapen och saknar förtroende
för att arbetskamrater och arbetsledare skulle ställa upp om det behövs.
Skadlig stress eller negativ stress uppkommer om arbetet
ställer höga krav som inte balanseras av att den anställda har
inflytande över arbetet. Stress som sådan är en nödvändig
mänsklig funktion som inte ska sammanblandas med negativ
stress eller utbrändhet. Långvarig negativ stress kan leda till
utbrändhet.
På lång sikt är negativ stress skadlig och kan ge upphov till konkret fysisk
ohälsa på en rad olika sätt. Vissa av dessa tillstånd är mycket allvarliga men
fullt möjliga att åtgärda om insatser görs i god tid och möjlighet till
återhämtning ges.
Några exempel på ohälsotillstånd till följd av långvarig negativ stress är
högt blodtryck, höga blodfetter, ökad risk för blodpropp, allvarliga
minnesstörningar och koncentrationsproblem.
Listan på ohälsotillstånd kan göras lång, men gemensamt är att dessa
uppstår genom stress som under lång tid påverkar kroppens kemiska och
mekaniska system. Stress kan inte bara noteras utifrån den enskildas
upplevelse utan kan numera även mätas i form av störningar i cortisolhalten
m.m. Forskning från arbetslivet har visat att försämringar i arbetsmiljön även
kan påverka könshormonernas aktivitet. Det gäller både kvinnor och män.
Negativ stress kan
motverkas
Begreppet utbrändhet kan leda tanken fel. Människor kan
uppfatta att begreppet utbrändhet innebär att det är ett
oåterkalleligt tillstånd. Det är dock fel, det är möjligt att
återhämta sig, men det tar tid. Negativ stress och utbrändhet
kan åtgärdas redan innan det uppstått, om medvetenhet och
handlingskraft finns på arbetsplatsen.
Enligt professor Bengt Arnetz, institutionen för folkhälso- och
vårdvetenskap vid Uppsala universitet, så krävs det att vi hittar nya modeller
för hur vi ska leva i ett samhälle med den snabbt föränderliga
informationstekniken. Stress borde lyftas från ett snävt individ- och
organisationsperspektiv till en samhällelig nivå. Fokus måste riktas mot de
systemfel som bidrar till stress. Ett sådant synsätt förminskar inte behovet av
att arbeta aktivt för bättre arbetsvillkor och goda arbetsplatser på det
individuella och lokala planet.
Bra strategier för att komma till rätta med negativ stress kan vara att
utbilda chefer och ge dessa stöd, ge ökat inflytande till de anställda över
deras
egen arbetssituation och ge möjlighet till flexibla arbetstidssystem som t.ex.
"tvättstugemodellen" inom vård och omsorg. Det är också viktigt att ge
möjlighet till inslag av motion och egen tid.
Kvinnor, män och stress
Sedan mitten av 1980-talet förvärvsarbetar lika många
kvinnor som män i Sverige. Trots det så har kvinnors
stressmönster och stressupplevelser inte undersökts i någon
större utsträckning, i synnerhet inte i relation till ohälsa. Även
forskning om belöning kontra ansträngning har riktat in sig
framför allt på yrkesarbetande män.
De faktorer som bidrar till stress och ohälsa hos både kvinnor och män är
låg utbildning och minimalt beslutsutrymme. Men för kvinnor finns också en
mycket tungt vägande riskfaktor i vad som kallats "relationstress". Det kan
handla om partnerns sjukdom, alkoholproblem i familjen eller ekonomiska
bekymmer. Det är tungt bidragande faktorer till att kvinnor får kärlkramp och
hjärtinfarkt.
Med tanke på att utbrändhetsdiagnoserna ökat mest hos kvinnor i offentlig
sektor krävs det att forskningen fokuseras på kvinnor, stress och ohälsa i
betydligt högre grad än vad som hittills gjorts.
Att kvinnor i offentlig sektor befinner sig i en utsatt situation är inte svårt
att förstå. Det är en sektor som genomgått många och snabba
organisationsförändringar, kraftiga nedskärningar och minskat inflytande och
osäkerhet om den egna arbetssituationen. Vårdbiträden och undersköterskor
har fått bära en mycket tung börda med den egna hälsan som insats.
Mellanchefer i den offentliga sektorn, som i de flesta fall också är kvinnor,
har fått vara de "ömma bödlarna" för att genomföra nedskärningarna
samtidigt som de fått större ansvarsområden och högre krav på prestationer.
Krav på åtgärder
Genom att negativ stress och utbrändhet numera är så oerhört
utbredda krävs snabba och kraftfulla åtgärder. En brett
sammansatt kommission bör sammankallas bestående av
forskare, representanter för fack, arbetsgivare och berörda
organisationer samt de politiska partierna. Uppdraget ska
vara att sammanställa kunskap och föreslå åtgärder som
vänder ökningen av negativ stress och utbrändhet. Riksdagen
bör begära att regeringen tillsätter en kommission enligt vad
som ovan anförts.