Utrikesfödda som prioritet inom arbetsmarknadspolitiken
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att ändra benämningen utomnordiska medborgare
till utrikesfödda som prioriterad grupp inom arbetsmarknadspolitiken.
Motivering
En prioriterad uppgift inom arbetsmarknadspolitiken har varit
att minska den öppna arbetslösheten bland "utomnordiska
medborgare". Utomnordiska medborgare utgör endast ca 30-
35 procent av samtliga utrikesfödda. Exempelvis har 65
procent av alla födda i Latinamerika numera svenskt
medborgarskap. För födda i Afrika är andelen 53 procent och
bland födda i Asien är 60 procent
naturaliserade."Utrikesfödda" snarare än "utomnordiska
medborgare" bör vara en prioriterad grupp i
arbetsmarknadspolitiken.
Den både opreciserade och snäva prioriteringen av "utomnordiska
medborgare" har lett till snedprioriteringar inom arbetsmarknadspolitiken.
Utomnordiska medborgare har prioriterats i den meningen att deras andel av
de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna varit större än deras andel av de
arbetslösa. Däremot har utomnordiska medborgare från t ex Sydeuropa, som
bott länge i Sverige och tillhör arbetskraftsinvandrarna, inte prioriterats.
Detta
gäller också medborgare från Mellersta Östern som invandrade redan under
70- eller 80-talen.
Arbetsförmedlingarna har prioriterat sent anlända invandrare på bekostnad
av dem som kom före 1993. Arbetslösa invandrare från Östeuropa,
Sydeuropa, Mellanöstern och Afrika som invandrade före 1993 har haft
mindre chans än infödda svenska arbetslösa att delta i en
arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Naturaliserade invandrare har däremot fått del
av arbetsmarknadspolitiska åtgärder i mindre utsträckning än vad som
motsvarar deras andel av de arbetslösa. Likaså har nordiska invandrare fått en
lägre andel av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna än infödda svenskar.
Utomnordisk medborgare utgör dock bara en tredjedel av de utrikesfödda.