Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anför om ett uthålligt arbetsliv.
Ett uthålligt arbetsliv
Ett uthålligt arbetsliv skall ha som målsättning att:
vi är skadefria när vi når pensionsåldern
vi förmår arbeta tills vi nått pensionsåldern
om fler arbetar har vi råd med arbetstidsförkortning, vilket ger oss ett
bättre liv, bättre hälsa och förhindrar utslagning i förtid från arbetslivet
Att nå ett uthålligt arbetsliv är ingen utopi, men mycket arbete återstår
dock för att nå detta mål.
Utrota belastningsskadorna
Yrkesinspektion, företagshälsovård och skyddsombud måste intensifiera
sitt arbete för att komma tillrätta med belastningsskadorna.
Belastningsskadorna är inte utrotade, däremot är de mer eller mindre
avförda från försäkringskassan till följd av arbetsskadeförsäkringens
nuvarande regler. I dag sker sjukskrivning och förtida pensionering under
andra diagnoser som kroniskt värktillstånd, fibromyalgi m.m.
Belastningsskadorna är ingen epidemi som man inte kan kontrollera. De är i
stor utsträckning en följd av bristfällig arbetsorganisation innebärande
ensidigt och upprepat arbete och/eller lyft i belastande ställningar. De är även
en följd av brist på hjälpmedel/skyddsutrustning och för låg personaltäthet
inom sjukvården. Ett viktigt moment är/kan vara att arbetsgivarna generellt
sett aldrig informerat om riskerna för skada eller uppmanat sina anställda att
känna efter och i tid söka vård och hjälp. I dag söks vård först när besvären
har varat länge och inte går över av sig själva. Arbetarskyddsstyrelsens
föreskrift Belastningsergonomi från juli -98 med åtgärder för att förebygga
dessa skador är fortfarande mycket okänd.
Stoppa stressen i arbetslivet
De psykiska besvär som följer det vi kallar utbrändhet och liknande är en
realitet och har i stor utsträckning överrumplat oss.
För åtskilliga grupper är arbetstiden "fri" d.v.s. oreglerad. Arbetet skall
utföras inom viss tid. Vi måste åter få kontroll över arbetstiden för att
förhindra den psykiska ohälsa som är en följd av detta. Yrkesinspektion och
företagshälsovården har här en viktig roll att spela. Arbetstidsförkortningen
får inte ytterligare spä på detta!
Arbetstidsförkortningen
Denna är viktig men måste innebära att den kontrolleras av individen. I
annat fall blir den ytterligare ett maktmedel för arbetsgivaren att styra och
kontrollera arbetet och ökar än mer den psykiska press som finns på
arbetsplatserna.
Nej till arbetskraftsimport innan våra
invandrare getts möjlighet till arbete
ESO-rapporten (00.09.13) visar att om invandrarna hade samma
sysselsättningsnivå som svenskar skulle 130.000 fler vara i arbete. Vi tar
mycket dåligt tillvara denna resurs. Åtskilliga invandrare med hög
utbildning/kompetens är felplacerade och/eller undersysselsatta. Det
måste löna sig att med kompletterande utbildning uppnå målsättningen så
att flertalet skall beredas arbete.
Arbetsgivarnas krav på arbetskraftsimport är symtomatiskt och måste
avvisas. Först i högkonjunkturen intresserar man sig för frågan medan man i
lågkonjunkturen valt och vrakat.
Det finns fortfarande också andra grupper i samhället som står utanför
arbetsmarknaden som t.ex. den något äldre arbetskraften.
Företagshälsovården
Det är arbetslivet som orsakar den arbetsrelaterade ohälsan. Det är därför
mer än rimligt att det är produktionen som skall svara för de kostnader
som är en följd av detta. Det är således rimligt att arbetsgivarna genom
arbetsgivaravgifter anpassade efter branschens skaderisker och faktiska
skador svarar för kostnaderna för företagshälsovården.
Ett sätt att motverka detta vore obligatorisk anslutning till
företagshälsovården med minimikrav och med tillägg för åtgärder att
förebygga skaderisker som är en följd av företagets verksamhet.
Det föreligger förmodligen betydande resursbrist som följd av att
företagshälsovården i praktiken inte nyanställt personal på åtskilliga år och
att
åtskilliga har lagts ned eller köpts upp.
Denna obligatoriska anslutning bör ske etappvis med angivande av tid när
samtliga skall vara anslutna samt att förtur till företagshälsovården skall ges
till de företag som på grund av branschens skaderisker eller den egna
verksamheten har hög frekvens av olycksfall och sjukdomar.
I minimikraven skall ingå att implementera ASS-föreskrifter och att följa
upp tillämpningen av dessa t.ex. föreskriften om internkontroll.
Yrkesinspektionen
Yrkesinspektionen skall följa upp företagens skaderisker och skador och i
anslutning till detta kraftfullt verka för anslutning till företagshälsovården
t.ex. när tillbud och skador visar behov av detta och/eller när det
framkommer att verksamheten inte sker i enlighet med
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter.
Yrkesinspektionen skall ges resurser att kraftfullt verka inte enbart för att
lokaler och utrustning fungerar enligt föreskrifter utan också vad gäller den
psykiska och fysiska miljön. Detta gäller inte minst vid utarmade ensidiga
arbeten och t.ex. outsourcing från större företag och som innebär så ringa
möjlighet till arbetsväxling att skador inte kan undvikas. Sanktionssystemet
bör därför ses över och om det ej är tillräckligt skärpas i motsvarande mån.
Yrkesinspektionen har en viktig roll att vara stöd för skyddsombuden. Det
är därför viktigt att Yrkesinspektionen ges förutsättningar att verka för att
vara en av de viktigaste förebyggande faktorerna i arbetslivet.
Skyddsombudens roll
En utredning skall tillsättas med uppgift att utreda vilka faktorer som i
dag utgör hinder för att skyddsombud, huvudskyddsombud och regionala
skyddsombud kan verka på ett effektivare sätt.
Skyddsombuden är än i dag i huvudsak olycksfallsskyddsombud. Skydds-
ombuden upplever oftast maktlöshet när de inte kan stoppa arbeten som på
sikt orsakar skador såsom belastningsskador. Översyn av möjligheten att
stoppa arbeten som på sikt kan vara skadliga kan vara en viktig faktor för att
skyddsombudsarbetet i högre utsträckning än i dag skall vara meningsfullt.
Det finns inget rationellt skäl varför skyddsombuden inte skall ges denna
befogenhet.
En aktiv yrkesinspektion är ytterligare en viktig faktor till stöd för
skyddsombuden i deras verksamhet och då inte minst när skyddsombuden
känner sig nödsakade att stoppa arbetet.
En av utredningens uppgifter är att klarlägga varför det finns branschvisa
respektive regionala svårigheter att rekrytera och behålla aktiva
skyddsombud. Det torde finnas fler faktorer som inverkar, såsom behov av
vidareutbildning i den befattning/yrke man hade innan förtroendeuppdraget,
återgång till detta arbete eller likvärdigt när man slutar som skyddsombud,
löneutveckling motsvarande den man skulle ha haft om man inte varit
skyddsombud, att arbete som skyddsombud skall ses som en merit i företagets
verksamhet.