Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den låga nivån på lönebidraget. Motivering
Lönebidrag ger en möjlighet för ideella föreningar att få hjälp med sin verksamhet genom att kunna anställa t ex en kanslist till en reducerad kostnad. Den ideella insatsen i de flesta av dessa organisationer är av stor omfattning. Organisationerna utför inte sällan en stor social insats inom vitt skilda områden. Det är till och med så att utan dessa kanslister med lönebidrag skulle insatserna inte fungera på den nivå de gör idag.
Således är lönebidragen ett gott stöd till det civila samhället. Det handlar om att befrämja demokratin, stödja ungdomar eller hjälpa handikapprörelsen. Men det är inte minst viktigt för många människor som annars skulle vara utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Att erbjudas ett arbete att gå till är för de flesta självklart ett bättre alternativ än utanförskap och isolering. Det senare kan leda till ökade kostnader för sjukvården på sikt och inte minst personligt lidande.
Arbetslösheten är - trots stark konjunktur - fortfarande högre för arbetshandikappade än för många andra grupper. Regeringens aviserade ökning av antalet personer som kan komma ifråga för lönebidrag är välkommen för att bryta det allvarliga läget för fler arbetshandikappade. Men det räcker inte.
En förening kan ansöka om lönebidrag för en månadslön upp till 13 700 kronor. Lönebidraget har nivåmässigt legat fast sedan början på 90-talet. Upp till denna nivå kan organisationer erhålla ett procentuellt bidrag. Över detta belopp får arbetsgivaren själv betala hela beloppet. Många av dem som erhåller lönebidrag har utbildningar och förväntningar om en liten, men ändå märkbar, löneutveckling.
Då nivån på lönebidraget varit fryst under lång tid innebär detta att det är svårt eller näst intill omöjligt för många av de ideella organisationerna att bjuda någorlunda anständiga löner. Ofta har skillnaden mellan avtalsmässig lön och bidraget blivit alltför stort för organisationens ekonomiska ramar. Riksrevisionsverket har anfört synpunkter mot systemet, då det inte ansetts fungera som det en gång var tänkt.
Stockholm den 4 oktober 2000
Johan Pehrson (fp)