Motion till riksdagen
2000/01:A244
av Lundgren, Bo (m)

Ett land att växa i


1 Sammanfattning
Denna motion handlar om Sveriges förmåga att skapa möjligheter för alla
människor att förverkliga sina ideal och livsdrömmar. Det handlar i
grunden om samhällets förmåga att skapa så bra villkor som möjligt för
individens personliga växt.
Rörlighetens betydelse för möjligheterna till personlig växt kan inte
överskattas. En bra grundutbildning tillsammans med sunda samhällsnormer
som belönar arbete och kunskap utgör en viktig bas som främjar social och
geografisk rörlighet.
Så är det inte i Sverige i dag. Tudelningen på arbetsmarknaden är påtaglig,
liksom ett växande antal människor som är hänvisade till ett
bidragsfinansierat utanförskap. Att inte kunna få ett arbete skapar social
desperation och maktlöshet.
Detta ställer krav på en politik som förmår bryta denna utveckling. Ett
dynamiskt samhälle måste våga pröva nya vägar. Viktiga strukturella
reformer såsom avregleringarna inom bl.a. telemarknaden och finansiella
marknader lade en viktig grund för det svenska IT-undret.
På motsvarande sätt måste framtidens utmaningar mötas. Det handlar bl.a.
om att skapa ett individ- och samhällsklimat som ger alla möjligheter att
växa. Grunden läggs i skolan. Att skapa en miljö som stimulerar företagande
och entreprenörskap. Att bryta utanförskapet och uppgivenheten. Att lägga
om arbetsmarknadspolitiken. Alla människor skall ha möjlighet att kunna
försörja sig själva.
Detta kräver bl.a. genomförande av följande reformer:
- En modern inkomstskattereform. Den statliga inkomstskatten avvecklas
successivt.
- Stimulera riskkapital och nytänkande.
- Skapa en kunskapsnation i världsklass. Alla skolor skall vara fria skolor.
- Genomför en omläggning av arbetsmarknadspolitiken. Konstlade
åtgärder och bidrag tas bort. Satsa på en modern yrkesutbildning och
lärlingsutbildning.
2 Innehållsförteckning
3 Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om betydelsen av reformer för att bryta det växande utanförskapet
och tudelningen av Sverige.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att möta framtidens utmaningar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behoven av att skapa ett dynamiskt samhällsklimat.
4. Riksdagen beslutar om en modern inkomstskattereform i enlighet med
vad som anförs i motionen.1
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behoven av att skapa en kunskapsnation i världsklass.2
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behoven av att skapa förutsättningar för arbete åt alla.3
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behoven av att skapa trygghet i förändringen.
8.
1 Yrkande 4 hänvisat till SkU.
2 Yrkande 5 hänvisat till UbU.
3 Yrkande 7 hänvisat till SfU.
4 Inledning
Denna motion handlar om Sveriges förmåga att skapa ett samhälle där
alla människor ges chansen att förverkliga sina ideal och livsdrömmar. I
grunden handlar detta om att skapa så bra villkor som möjligt för
individens personliga växt. Först när samhällsklimatet är sådant att
individerna tillåts utveckling blir samhället bättre.
En bra grundutbildning, tillsammans med sunda samhällsnormer som
belönar arbete och kunskap, utgör en viktig bas som främjar social och
geografisk rörlighet. Rörlighetens betydelse för möjligheterna till såväl
personlig växt som nationens tillväxt kan inte överskattas.
Nuvarande internationella utveckling pekar entydigt på betydelsen av
klusterbildningar där spetskunskap, företag och kapital samlas inom ett
begränsat geografiskt område i syfte att skapa verksamhet av högsta
internationella klass. Sverige är i dag världsledande inom mobil
kommunikation och internationellt framgångsrikt inom den medicinska
forskningen. Inom några begränsade områden har Sverige förbättringar att
utveckla. Att dra till sig kompetenscentra bidrar tillsammans med en bra
grundläggande utbildningsnivå och infrastruktur till Sveriges framgångar
inom dessa områden.
Steget in i den nya internationaliserade ekonomin ställer
kunskapsbildningen i centrum. Ingen människa skapas lik den andra.
Människors olikheter främjar utveckling och framåtskridande. Alla individers
väg till kunskap och utveckling är unik. Människor lär sig olika saker, olika
fort och olika mycket. Alla har olika bakgrund och uppväxt, intressen och
ambitioner. Alla individers förutsättningar, intressen och mål är därmed olika.
Detta ställer krav på en politik som förmår skapa så gynnsamma
förutsättningar som möjligt för alla. Alla måste få möjlighet att växa. All
erfarenhet och kunskap skall tas tillvara.
Så är det inte i dagens Sverige. Tudelningen på arbetsmarknaden är
smärtsamt synlig, liksom ett växande utanförskap bland de individer som inte
får chansen till ett meningsfullt arbete. Många hänvisas till ett
bidragsfinansierat utanförskap. Att inte kunna få ett arbete skapar social
desperation och maktlöshet, känslor som lätt kan leda till avståndstagande och
uppgivenhet.
Det politiska beslutsfattandet måste enligt vår mening mer handla om att
ge människor verktygen för att påverka sina liv än om att exempelvis
slentrianmässigt satsa ytterligare miljarder i ineffektiva
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det skall alltid löna sig ekonomiskt att
arbeta. Alla människor skall ges förutsättningar att kunna växa.
Ibland kan det vara bra med en sund skepsis mot det nya och oprövade.
Men ett dynamiskt samhälle måste också våga pröva nya vägar. Viktiga
strukturella reformer, som avregleringarna inom bl.a. telemarknaden,
elmarknaden och finansiella marknader, lade en grund för det svenska IT-
undret. Friskolorna och bemanningsföretagen är goda exempel på hur en
oerhörd kreativitet och förnyelse givits utlopp på utbildnings- respektive
arbetsmarknadsområdet. Dessvärre har Socialdemokraterna nästan
undantagslöst i början motsatt sig denna typ av dynamiska reformer.
Utrymmet måste nu vidgas för förnyelse inom fler områden. I avsnitt 5
"Bilder av Sverige" redovisar vi fakta från oberoende källor som visar hur
situationen ser ut i dagens Sverige. Därefter följer avsnitt 6 "Att möta
framtidens utmaningar" som handlar om rörlighetens och dynamikens
betydelse både för den enskilde individens möjligheter till utveckling och för
nationens förutsättningar att skapa trygghet, tillhörighet och tillväxt åt sina
medborgare. I det avslutande avsnittet 7 lägger vi fram ett reformprogram för
att skapa de förbättrade förutsättningarna för ett land att växa i, med bevarad
trygghet i förändringen.
5 Bilder av Sverige
5.1 Utanförskap och tudelning
Den svenska arbetsmarknaden är tudelad. Inom vissa sektorer råder akut
brist på yrkesutbildade och på högutbildade akademiker. Samtidigt är
arbetslösheten fortfarande omfattande bland lågutbildade och bland
personer med invandrarbakgrund.
Bristen på arbetskraft är geografiskt och kompetensmässigt avgränsad.
Arbetslösheten är ett större problem utanför storstädernas och
universitetsorternas citykärnor och villaområden. Den regionalpolitiska
utredningen drar slutsatsen att den som vill försäkra sig om ett jobb bör
bosätta sig i Stockholm, Göteborg, Malmö eller på en annan ort med ett
universitet.
Arbetsmarknadsläget har förbättrats påtagligt, särskilt under det senaste
året. I år beräknas sysselsättningen öka med ca 75 000 personer och nästa år
med ca 50 000. Den officiella öppna arbetslösheten beräknas enligt AMS
minska till 4,9 procent i år och till 4,4 procent nästa år.
Trots förbättringen är det emellertid förskräckande många människor som
alltjämt saknar möjlighet att ta ansvar för sin egen försörjning. Det saknas ca
400 000 jobb för att lika många skall ha ett arbete år 2000 som år 1990.
Under samma tidsperiod har den arbetsföra befolkningen ökat med närmare
200 000 personer. Det innebär följaktligen att det behövs 600 000 nya jobb
för att sysselsättningskvoten skall vara densamma som för tio år sedan! ("På
spaning efter de jobb som flytt", Svensk handel 2000 samt SCB)
5.1.1 En miljon svenskar står utanför arbetsmarknaden
Mer än 1 000 000 svenskar i arbetsför ålder saknar idag ett arbete. Läggs
därtill de som studerar inom det s.k. Kunskapslyftet ökar antalet med
ytterligare ca 100 000 människor.
Statistiska centralbyrån (SCB) angav i augusti 2000 antalet öppet
arbetslösa till 222 000 individer eller 5,1 procent av arbetskraften. Antalet
personer i olika arbetsmarknadspolitiska program uppgick till knappt 100
000, vilket motsvarar 2,2 procent av arbetskraften. Sammantaget ger detta en
arbetslöshet på ca 320 000 personer eller 7,3 procent av arbetskraften.
Utöver denna officiella statistik finns det ytterligare ca 650 000 individer
som står utanför arbetsmarknaden. Latent arbetssökande kallas de personer
som både vill och kan ta ett arbete, men som inte söker aktivt. Till gruppen
hör också heltidsstuderande som söker arbete. Enligt SCB och Svensk Handel
finns det för närvarande ca 108 000 latent arbetssökande.
Arbetssökande är ett begrepp som beskriver individer som befinner sig
mellan "vanlig" arbetslöshet och utslagning från arbetskraften. Det finns
enligt SCB och Svensk Handel för närvarande ca 50 000 individer i gruppen
arbetssökande.
Långvarigt sjuka och förtidspensionerade är människor som inte finns med
i någon statistik alls som rör arbetsmarknaden. Detta trots att det finns ett
visst samband mellan situationen i stort på arbetsmarknaden och att
människor blir långvarigt sjuka eller förtidspensionerade. SCB och Svensk
Handel uppskattar antalet långvarigt sjuka eller förtidspensionerade till ca
300 000.
De som är ålders- eller tjänstepensionärer (exklusive de som är äldre än 64
år) syns inte heller i någon statistik som rör arbetsmarknaden. I den gruppen
finns det ca 50 000 personer.
5.1.2 Många långtidsarbetslösa
Långtidsarbetslösheten sjunker men det går långsamt. I augusti i år var
drygt 55 000 personer långtidsarbetslösa enligt AMS. Det var 2 700 färre
än i augusti förra året men med oförändrad takt skulle det ta 20 år innan
alla var tillbaka i arbete.
Hälften av alla långtidsarbetslösa är mellan 35 och 54 år och en av fyra är
över 55 år. Internationellt sett har Sverige varken lyckats åstadkomma mycket
bra eller mycket dåliga resultat när det gäller att få långtidsarbetslösa i
arbete.
Enligt OECD befinner sig Sverige på plats 8 av 14 undersökta länder. USA
påvisar absolut bäst resultat med endast 14 procent långtidsarbetslösa satt i
relation till det totala antalet arbetslösa.
5.1.3 Tre gånger högre arbetslöshet bland invandrare
Arbetslösheten är tre gånger högre bland individer med
invandrarbakgrund än för personer födda i Sverige. Detta trots att antalet
företag som drivs av invandrare har tredubblats under 1990-talet. Vart
femte nytt företag i Sverige startas i dag av invandrare.
Av de personer som invandrade före 1995 har ungefär fem av tio individer
sysselsättning. Bland dem som invandrade efter 1995 är endast tre av tio i
arbete. Motsvarande siffra för hela befolkningen är enligt AMS mellan sju
och åtta av tio individer i sysselsättning.
Sverige ligger, vad gäller arbetslösheten bland invandrare, dåligt till i
jämförelse med övriga länder i Europa. Kvoten mellan andelen utländska
medborgare av de arbetslösa och andelen utländska medborgare av
arbetskraften var 2,5 i Sverige. Detta gav plats 14 av 17 undersökta länder.
(OECD-statistik, 1998)
5.1.4 Ökat antal unga med invandrarbakgrund slås ut redan i
skolan
Skolverkets rapporter visar att ca fyra av tio elever med
invandrarbakgrund inte fullföljer sina gymnasiestudier inom fyra år.
Trenden är tydlig. Avhoppen från gymnasieskolan har ökat under 1990-
talet.
En förklaring till detta är problemen i grundskolan. Vårterminen 1999 fick
en av tre elever i grundskolan med invandrarbakgrund betyget Icke godkänd i
svenska 2 och blev därmed inte ens behörig till gymnasieskolans nationella
program.
Ungdomar som invandrat när de var äldre än sju år har avsevärt lägre
betyg i matematik och i genomsnitt än andra ungdomar. Skillnaderna är -
enligt Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) -
anmärkningsvärt stora.
I Malmö är utvecklingen ännu mer skrämmande. Aktuell statistik visar att
ungefär en av tre grundskoleelever i Malmö inte uppnår betyget Godkänd i ett
eller flera ämnen. Skillnaderna mellan olika stadsdelar bara ökar. I Rosengård
lämnar sex av tio elever grundskolan utan betyget Godkänd i ett eller flera
ämnen.
5.1.5 En svartvit arbetsmarknad
Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) visar i rapporten Om
vägen från skola till arbete (Ds 2000:47) att ungdomar med
invandrarbakgrund har en betydligt svårare situation på arbetsmarknaden
än svenska ungdomar.
ESO-rapporten konstaterar att ungdomar med utländsk bakgrund
diskrimineras på arbetsmarknaden, får sämre betyg, hoppar av sina
gymnasiestudier dubbelt så ofta som andra ungdomar samt ärver föräldrarnas
arbetslöshet. Trenden är tydlig. Problemen ökar stadigt och är omfattande.
Inte mindre än en fjärdedel av befolkningen mellan 15 och 25 år har någon
form av utländsk bakgrund.
Sju år efter att ungdomarna slutat grundskolan har både de som själva
invandrat och de som är födda i Sverige med två utlandsfödda föräldrar högre
arbetslöshet och lägre sysselsättning än andra ungdomar. Arbetslöshetsrisken
är dubbelt så hög för dem som är födda i Afrika, Asien eller Latinamerika,
även fast dessa ungdomar hade bättre betyg från grundskolan än andra
ungdomar med invandrarbakgrund.
5.1.6 Val av skola - ett medel att bryta segregationen
En undersökning från Demoskop visar att en större andel barn som går i
friskola har föräldrar med invandrarbakgrund än elever i kommunala
skolor. Tre av tio friskoleelever har föräldrar som är födda utomlands
medan motsvarande siffra för barn i kommunala skolor är en av sex.
Föräldrar med barn i friskolor anser sig ha betydligt större möjligheter att
påverka arbetet i skolan jämfört med föräldrar med barn i kommunala skolor.
Möjligheten att faktiskt påverka utnyttjas i större utsträckning av föräldrar
som har barn i friskola.
5.1.7 Bidrag är ibland lönsammare än arbete
I rapporten "Lönar sig arbete" (1997:73) visar ESO att det finns många
orsaker till arbetslöshet och bidragsberoende. En viktig faktor
sammanhänger med drivkraften att arbeta. Dessa bestäms delvis av hur
reglerna för sociala ersättningar, skatt på arbete och bidrag utformas. Om
inkomsten vid arbete inte är märkbart högre än sociala ersättningar kan
det negativt påverka viljan att arbeta.
ESO:s undersökning pekar på att det finns arbetslöshetsfällor i Sverige. En
försiktig beräkning visar att 13 000 av de arbetslösa vid en återgång i arbete
inte skulle få en bättre ekonomisk standard. Och att en av tre arbetslösa på
kort sikt har små ekonomiska motiv att återgå till arbete. Dessa har ofta 90-99
procent i ersättningsgrad av tidigare levnadsnivå.
Enligt ESO beror de inkomstskillnader som finns mellan arbetslösa och
förvärvsarbetande i hög grad på andra faktorer än arbetslösheten. Arbetslösa
har, enligt ESO, en ekonomisk standard som motsvarar 85-95 procent av
standarden bland förvärvsarbetande (med undantag för ensamstående utan
barn).
5.1.8 Social snedrekrytering till högre utbildning
Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning är fortfarande ungefär
lika omfattande som den var i slutet av 1960-talet.
I de ungdomsgrupper som under slutet av 1990-talet valde mellan vidare
studier och förvärvsarbete hade sex av tio barn till akademiker eller högre
tjänstemän påbörjat högskolestudier vid 21 års ålder. Bland ungdomar med
lågutbildade föräldrar var motsvarande siffra endast en av tio.
I årskullen födda 1976 var den relativa chansen att påbörja högre studier
sju gånger högre för ungdomar från tjänstemannahem än för individer från
arbetarhem.
I en internationell jämförelse är Sverige långt ifrån den nation som är bäst
när det gäller att motverka social snedrekrytering till högre utbildning. I USA,
Spanien, Portugal, Belgien och Frankrike är det en betydligt större andel
ungdomar vars föräldrar är lågutbildade som påbörjar högskolestudier än i
Sverige.
5.2 Brist på yrkes- och högutbildad arbetskraft
Det blir alltmer tydligt att många företag har problem att rekrytera kunnig
och utbildad arbetskraft. Detta visar Svenska arbetsgivareföreningens
(SAF) företagsenkät för år 2000. Tre av fyra företag som rekryterade
personal under första halvåret i år hade problem och svårigheter att få tag
på utbildad arbetskraft. I ett fall av fyra misslyckades rekryteringen. Det
motsvarar minst 26 000 uteblivna arbetstillfällen.
Bristen på utbildad arbetskraft syns tydligt inom IT och telekom, sjukvård,
teknik-jobb i verkstäder och inom byggnadsbranschen. Sjuksköterska är det
yrke som har lägst andel sökande per plats.
Inom IT och telekom uppgår bristen till minst 60 000 personer och den
kommer att öka. Även inom verkstadsindustrin växer bristen på arbetskraft
allt snabbare. För metallvaruföretag och leverantörer till bil- och
maskinindustrin är bristen på yrkesarbetare och tekniker över 40 procent.
Inom byggnadsbranschen uppger sex av tio företag att de har problem med
rekrytering av utbildad respektive yrkeserfaren arbetskraft. Ungefär hälften av
företagen anger att detta kommer att skapa flaskhalsar i produktionen. Inom
den privata tjänstesektorn är motsvarande siffror att fyra av tio företag
upplever rekryteringsproblem. Tre av tio företag uppger att detta kommer att
medföra problem med flaskhalsar.
En av förklaringarna till bristen på arbetskraft är att Sverige lider brist på
yngre högutbildade akademiker. Fakta från OECD visar att Sverige befinner
sig på plats 21 av 25 när det gäller antal personer 25-34 år med minst treårig
högskoleutbildning. Vårt land ligger på plats 15 av 21 när det gäller antalet
personer 25-34 år med minst treårig naturvetenskaplig eller teknisk
högskoleexamen.
Att jämföra Sveriges situation med Finlands belyser de svenska
problemen. I Finland är 28 procent i åldersgruppen 22-25 år inskrivna i
högskolan medan motsvarande siffra i Sverige är 18 procent. Finland utbildar
årligen ca 7 000 civil- och högskoleingenjörer. Motsvarande siffra i Sverige
är knappt 5 000. Finland utbildar alltså 30 procent fler ingenjörer inom en
hälften så stor befolkning.
5.3 Företagsflytt och kunskapsflytt
Företagsflytt från Sverige är ett problem. Flera viktiga företag har redan
flyttat strategiska resurser som huvudkontor, stabsfunktioner eller
forskningsenheter från Sverige. ABB, AGA, Astra, Ericsson, IKEA,
Nordbanken, PLM, Saab, Securitas, Stora, Swebus, Tetra Laval Group
och Volvo är några exempel. Så sent som för en vecka sedan
rapporterades att Ericsson nu också utlokaliserat sitt mobilhuvudkontor
till London.
I mitten av 1980-talet arbetade majoriteten av de anställda i svenska
börsföretag inom landet. I dag återfinns tre av fem utomlands. En fjärdedel av
svenska multinationella företags forsknings- och utvecklingsarbete sker i
utlandet. På tio år har utlandsägandet tredubblats.
Fler och fler svenskar flyttar utomlands. År 1992 flyttade 12.600 svenska
medborgare från landet. År 1998 hade denna siffra stigit till 24.600 vilket i
det närmaste innebär en fördubbling. Över 55 procent av dessa utgjordes av
yngre människor i åldern 20-39 år.
Institutet för framtidsstudier anger att åtta av tio blivande civilingenjörer,
naturvetare och systemvetare vill arbeta utomlands. Av dessa var över en
tredjedel beredda att stanna utomlands i minst 20 år.
År 1997 flyttade 863 civilingenjörer utomlands. Det är fyra gånger fler än
motsvarande siffra för tio år sedan. Utflyttningen av civilingenjörer
motsvarade ungefär en fjärdedel av examinationen.
5.4 Minskad rörlighet och oförändrad sysselsättning
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) anger i rapporten
"Arbetskraftens rörlighet - ett smörjmedel för tillväxt" att rörligheten på
arbetsmarknaden har försämrats avsevärt under 1990-talet. Rapporten
visar att andelen individer som flyttar till annan ort i syfte att arbeta har
halverats mellan åren 1987 och 1996.
Rapporten från NUTEK visar också att andelen arbetslösa som utbildat sig
har halverats. Rörligheten mellan olika branscher har också halverats.
Andelen sysselsatta som bytt jobb har minskat med 20 procent och detta i en
tid då betydelsen av att kunna byta yrkesinriktning blir allt större.
International Institute for Management Development (IMD) visar att
Sverige hamnar på plats nio av tio undersökta länder gällande
arbetsrättsreglernas flexibilitet. Danmark, Storbritannien och USA har de
mest flexibla arbetsrättsreglerna och Sverige och Tyskland de mest stelbenta
systemen.
Fakta från OECD visar att sysselsättningsutvecklingen i Sverige i relativa
termer varit oförändrad netto mellan åren 1975 och 1999. Som en jämförelse
ökade sysselsättningen netto med 55 procent i USA, 24 procent i Japan och 9
procent inom EU.
5.5 Liten belöning för arbete, kunskap och utbildning
De verkliga arbetskraftskostnaderna har åren 1970-1999 ökat dubbelt så
snabbt i Sverige som i USA.
I slutet av 1980-talet hade Sverige den tredje högsta arbetskraftskostnaden
av femton undersökta OECD-länder. År 1993 hade denna position i stället
blivit plats åtta och 1999 plats sex bland femton undersökta länder.
Trots dessa relativt sett höga arbetskraftskostnader betalar sig hårt arbete
och långa studier dåligt i Sverige. Skatt på arbete i Sverige är den näst högsta
av tio undersökta OECD-länder. Endast Tyskland uppvisar en högre skatt på
arbete. Med skatt på arbete avses såväl inkomstskatt och löntagarens sociala
avgifter som arbetsgivaravgifter.
Av tio undersökta länder har Sverige den minsta genomsnittliga
löneskillnaden mellan universitetsutbildade respektive personer med
gymnasieutbildning. Om marginalskatterna tas med i jämförelsen försämras
situationen ytterligare för Sverige. (Källa: Eurostat)
I Finland är den genomsnittliga löneskillnaden 44 procent mellan en
universitetsutbildad och den som endast har gymnasieutbildning.
Motsvarande siffra i Sverige är 25 procent. Skatten på arbete är därtill lägre i
Finland än i Sverige.
En rapport från Föreningssparbanken visar att bruttolönerna utvecklats
sämre för samtliga akademikeryrken än för industriarbetarna under perioden
1975-1998. År 1998 hade en gymnasielärare tre år efter examen lägre
bruttolön än en industriarbetare. Samtliga sju undersökta akademikeryrken
hade en lägre ekonomisk standard än industriarbetarna när skatt, nödvändiga
fasta utgifter och studiemedelsavgiften betalats.
5.6 En arbetsmarknadspolitik med problem
Den traditionella svenska arbetsmarknadspolitiken leder alltför ofta till
undanträngning av ordinarie jobb och till att långtidsarbetslösa låses fast i
aktiviteter som inte leder till något nytt arbete.
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) visar i rapporten
"Erfarenheter av nittiotalets arbetsmarknadspolitik" (2000:2) att för varje
hundratal deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder som bygger på
subventionerad sysselsättning försvinner 70 ordinarie jobb.
Regeringen anger själv i budgetpropositionen att den yrkesinriktade
arbetsmarknads-utbildningen alltför ofta inte leder till önskat resultat: "...
Den
absolut största delen, 67 procent, återfanns i ny förberedande utbildning
inom ett halvår. Det tyder på att många personer cirkulerar mellan enklare
utbildningar som inte leder till arbete." (Budgetpropositionen för 2001, uo
13, sid 25)
IFAU-rapporten "Utvärdering av ungdomsåtgärder" (2000:3) indikerar att
deltagande i ungdomspraktik eller arbetsmarknadsutbildning för unga leder
till såväl lägre inkomster som lägre sannolikhet att hitta en anställning
jämfört
med om personen fortsatt söka arbete som öppet arbetslös.
Arbetsmarknadsutbildning verkar dessutom medföra lägre sannolikhet att
påbörja studier.
Enligt reglerna för arbetsmarknadsutbildning och ungdomspraktik
förväntas deltagarna vara aktiva sökare av arbete även under den tid de deltar
i arbetsmarknadsåtgärden. Fakta visar på det motsatta förhållandet.
När det gäller traditionell arbetsmarknadsutbildning för äldre individer är
resultaten blandade. Utfallet är varken bra eller dåligt. Av dem som deltog i
utbildningen fullföljde 83 procent. Sex av tio har fått ett arbete sex månader
efter utbildningens slut. Träffsäkerheten i utbildningarna, d.v.s. i vilken
utsträckning den enskilde individen erhållit ett arbete inom eller nära det
yrkesområde de utbildats för, uppgår till ungefär 75 procent.
5.7 Framväxten av bemanningsföretag
Bemanningsbranschen på den svenska arbetsmarknaden har vuxit med
över 50 procent per år sedan 1994.
Ungefär 24 000 personer var sysselsatta i bemanningsföretag 1999. Det
motsvarar ca 0,5 procent av arbetskraften. Det är en förhållandevis låg siffra i
jämförelse med övriga EU-länder. Inom EU ligger snittet tre gånger så högt
och i Nederländerna är hela 4 procent av arbetskraften sysselsatt i
bemanningsföretag.
Lagändringen år 1992 som legaliserade privat arbetsförmedling har
tillsammans med förändrade mönster inom arbetslivet medfört en ny och
positiv syn på bemanningsföretagen. Bemanningsföretagen skapar
möjligheter till ökad flexibilitet och ger nya grupper en bättre chans att
komma in på arbetsmarknaden.
Bemanningsföretaget Olsten skall i Södertälje ansvara för ett projekt som
syftar till att hitta arbete åt långtidsarbetslösa invandrare. Projektet är
upplagt
så att bemanningsföretaget får mer betalt ju bättre resultaten blir. Denna
betalning framstår som blygsam i förhållande till vad sedvanliga
arbetsmarknadspolitiska åtgärder kostar. Lyckas bemanningsföretaget få ut 50
av 100 långtidsarbetslösa i arbete får de 800 000 kronor. Det motsvarar 8 000
kronor per person och arbete. Får alla 100 långtidsarbetslösa ett arbete får
företaget 1 700 000 kronor. Det motsvarar 17 000 kronor per person och
arbete.
5.8 Svenska kunskapskluster i världsklass
World Economic Forum har sammanställt vilka av 60 undersökta nationer
som är mest konkurrenskraftiga. Det land vars ekonomi anses som mest
konkurrenskraftig är Finland följt av USA och Tyskland. Sverige hamnar
på sjunde plats. Undersökningen har också rankat länderna efter
tillväxtskapande konkurrenskraft. USA rankas här som etta och Singapore
som tvåa.
En annan undersökning från Merrill Lynch rankar Sverige som det för
närvarande bästa tillväxtlandet i världen. I undersökningen tas hänsyn till de
fem faktorer som bedöms vara viktigast för den framtida tillväxten. Sverige
hamnar i topp avseende den tekniska utvecklingen. Det är den enda kategorin
där Sverige bedöms tillhöra de fem bästa nationerna. Lägst blir betygen
avseende tillgången på riskkapital och riskerna för ekonomisk instabilitet.
Inom dessa kategorier hamnar Sverige på plats 13 respektive plats 10 av 35
undersökta länder.
United States Internet Council (USIC) visar i sin årliga sammanställning
om Internet och annan modern kommunikation att Stockholm/Kista delar
andra platsen avseende världsledande kunskapskluster inom IT/telekom -
bara Silicon Valley bedöms vara bättre. På delad sjuttonde plats placerar sig
Öresundsregionen tillsammans med Tokyo och Los Angeles. I
Öresundsregionen är det främst IT relaterad till bioteknik som leder till den
framskjutna placeringen.
5.9 Nya sätt att möta arbetslöshet och
bidragsberoende
Det finns ett antal konkreta exempel som visar på alternativa sätt att aktivt
minska arbetslösheten med goda resultat. Den danska kommunen Farum
norr om Köpenhamn - där invånare med invandrarbakgrund är
överrepresenterade - är en sådan. I Farum är arbetslösheten borta och
kostnaderna för socialbidrag har halverats. I Farum garanterar kommunen
jobb inom 48 timmar att jämföra med den svenska aktivitetsgarantin som
gäller inom 27 månader.
I Farum beslöts år 1990 att alla individer som var beroende av bidrag
skulle prestera något för sina bidrag. År 1995 beslöt kommunen att flytta
ärendehandläggningen av socialbidrag från socialkontoret till ansvariga i det
s.k. produktionshuset. Detta hus används för att skapa extra jobb för de
arbetslösa, reguljära arbetsplatser mot reguljär lön.
År 1996 infördes en 48-timmars arbetsgaranti. Kommunen åtar sig att
inom 48 timmar skaffa ett ordinarie arbete eller arbete i produktionshuset åt
den arbetslöse. Två övergripande regler styr kommunens
arbetsmarknadspolitik. För det första, när du erbjuds ett arbete måste du
acceptera detta erbjudande. För det andra, om du kommer från ett annat land
måste du omedelbart lära dig det danska språket.
Skurup är den första kommunen i Sverige som närmat sig Farums sätt att
möta arbetslöshet och bidragsberoende. År 1998 inrättades en organisation
som kallas Arbete och försörjning direkt underställd kommunstyrelsen.
Uppdraget som gavs var att inom fem dagar upprätta en individuell
handlingsplan och erbjuda arbete, praktik eller studier åt den arbetslöse. Och
resultaten är positiva, dock inte lika bra som i Farum.
6 Att möta framtidens utmaningar
6.1 Utbildning och rörlighetens betydelse för
individuell växt
Den första utmaningen handlar om att skapa ett individ- och
samhällsklimat som ger alla människor bästa möjliga förutsättningar att
växa. Grunden läggs i skolan. Det är kunskap som är nyckeln till varje
människas förmåga att växa. Alla personer lär sig saker i olika takt och på
olika sätt, inte kollektivt och enhetligt.
Varje individ måste få tillgång till utbildning av högsta kvalitet. Kunskap
är ett verktyg som ger alla förmåga och kraft att ta ansvar för sitt eget liv.
Den
ger möjligheter till ökad social rörlighet. För att Sverige skall lyckas med
utbildningsansträngningarna är det nödvändigt att bryta loss från den
likriktning, enhetlighet och stelhet som återfinns i nuvarande skolsystem.
Det finns i dag en utslagningsmekanism i skolan som är djupt oroande. I
stället för att stimulera social rörlighet har skolan genom likriktning och
enhetlighet haft motsatt effekt. En skola med sådana brister medför att basen
för kunskapssamhället går förlorad och att den sociala rörligheten förblir
begränsad.
Steget in i den nya internationaliserade ekonomin ställer
kunskapsbildningen och villkoren för kunskap och utbildning i centrum.
Ingen människa skapas lik den andra. Människors olikheter främjar
utveckling och framåtskridande. Alla individers väg till kunskap och växt är
unik.
Utbildning skapar stora möjligheter för alla att uppnå ökad förståelse att
hantera och aktivt använda de snabba förändringar och förutsättningar som
dagens kunskaps-samhälle erbjuder. De individer som besitter kunskap blir
inte passiva och uppgivna. Den som har en bra kunskapsbas att stå på blir inte
rädd för förändringar, utan bejakar dem.
God utbildning är därför det grundläggande villkoret för att möjliggöra
individuell utveckling och växt. Och utbildning handlar ingalunda bara om
teoretiska studier på akademisk nivå, utan också om en gedigen
yrkesutbildning.
Den stora kunskaps- och arbetskraftsreserv som finns i dag utgör ett
synligt tecken på att den sociala rörligheten inte stimuleras i tillräcklig
utsträckning. Ett huvudproblem är att det lönar sig alldeles för dåligt att
genomgå högre utbildning. Följaktligen har Sverige jämfört med andra länder
relativt få unga högutbildade. Unga människor från arbetarhem utan
studievana finner det inte lönt att bryta loss från tidigare traditioner - den
sociala snedrekryteringen till högre utbildning lever vidare.
Social rörlighet bidrar till att bryta upp ålderdomliga samhällsstrukturer
och ger dem som vill förutsättningar att ändra inriktning på sina liv. Det
medför att enskilda begåvningar i glesbygden kan tas tillvara på ett sätt som
tidigare inte varit möjligt. Brukssamhällets traditioner av enhetlighet ersätts
av kommunikationssamhällets dynamik.
Den tudelning som finns i dagens Sverige handlar i stor utsträckning om
just kunskap. En modern välfärdspolitik måste utgå från det faktum att ett
avgörande sätt att ge alla människor möjligheten att växa handlar om
utbildning. Brist på kunskap skapar svårigheter att ta ansvar för sin egen
försörjning. Kunskap ger människor egenmakt och möjligheter att förverkliga
sina drömmar.
Att investera i utbildning är både samhällets och den enskildes viktigaste
uppgift. Men att satsa på utbildning är inte tillräckligt för att lyckas
stimulera
den sociala rörligheten. Lika avgörande är den övergripande kunskapsmiljön,
en miljö som i sina normer och regler måste värdesätta kunskap och
ansträngningar, initiativförmåga och entreprenörskap.
Sambandet mellan utbildning som en investering och lönen efter skatt
måste stärkas. Varje människa måste kunna se att uppoffringar i form av
långa studier lönar sig ekonomiskt längre fram i livet. Det måste också finnas
system som möjliggör för alla att lära vidare hela livet.
Samtidigt är det så att utbildning och kunskap är mycket mer än en bas för
tillväxt och välstånd. Kunskap berikar den enskildes vardag och leder till en
högre kulturell utveckling i samhället. Utbildning och rörlighetens betydelse
för den enskildes växt är otvetydig. Den enskildes utveckling och växt främjar
i sin tur den sociala och geografiska rörligheten i samhället.
6.2 Rörlighetens betydelse för trygghet och tillväxt
Den andra utmaningen ligger i att skapa en miljö i Sverige som stimulerar
företagande och entreprenörskap, hårt arbete och avancerade studier. Alla
skall känna att det lönar sig att anstränga sig utöver det vanliga. Alla skall
känna att social rörlighet är både möjlig och önskvärd. Det leder i sin tur
till att fler kan försörja sig själva och att välståndet i landet ökar.
Detta ställer emellertid krav på en övergripande politik som i vissa fall
skiljer sig från den som traditionellt är vanlig i Sverige. Det ligger en
betydande utmaning i att förena å ena sidan den enskildes behov av trygghet
och å andra sidan förändringar i syfte att klara den internationella
konkurrensen.
Sverige måste få en arbetsmarknad som är rörlig och öppen - en
arbetsmarknad som är tillgänglig för alla. Geografisk rörlighet i form av
pendling bör uppmuntras. Den stora arbetskraftsreserven måste tas tillvara,
både för den enskilde och samhällets bästa.
Det krävs också att ägande och företagande ses som de
grundförutsättningar de är för att skapa ökat välstånd och trygghet. Det måste
vara lätt att starta och driva företag. Regelverk, byråkrati och administration
måste förenklas. Ägandet måste uppmuntras i stället för att ses som en
orättvisa som staten bör bekämpa på allehanda sätt.
Det behövs en bygg- och bostadsmarknad som fungerar och som är
flexibel. Skatter och regelverk behöver därför åtgärdas. Nuvarande ordning
fungerar som en straffbeskattning av Sveriges viktigaste tillväxtområden. I de
överhettade tillväxtregionerna är bristen på bostäder ett så stort problem att
det riskerar att bromsa tillväxten och kraftigt försvåra företagens rekrytering
av fler anställda. Människor måste kunna flytta till orter där lediga
arbetstillfällen finns utan att behöva vara miljonärer.
Socialförsäkringssystemen måste erbjuda trygghet men samtidigt
uppmuntra arbete. Det måste alltid löna sig mer att arbeta än att uppbära
bidrag. Den enskilde skall kunna känna sig trygg vid sjukdom eller
arbetslöshet men också veta att den ekonomiska situationen avsevärt
förbättras genom arbete.
Det krävs en väl fungerande lönebildning som underlättar nyanställningar
och karriärbyten. Vårt land har länge haft en lönestruktur som försvagat
sambandet mellan lön och kunskap. Denna struktur måste ersättas av en
annan som belönar kunnande och erfarenhet. För att kunna möta denna
utmaning måste lönebildningen ske så lokalt som möjligt.
Skattesystemet måste uppmuntra sökandet efter ny kunskap och belöna
hårt arbete. Det skall löna sig att lära hela livet. I ett internationellt
perspektiv
är det en nödvändighet att utbildningspremien höjs. I en rörlig värld som
präglas av snabb förflyttning av såväl kunskap som företag, varor och tjänster
krävs en skattenivå i Sverige som inte överstiger genomsnittet i våra främsta
konkurrentländer.
Att starta, driva och äga företag måste uppmuntras. På samma sätt som
idrottsstjärnor tillåts bli rika på sin talang måste näringsverksamhet kunna
bejakas och uppmuntras. Det handlar i första hand inte om de stora företagen,
utan om alla nya företag som startas och alla små som i dag nätt och jämnt
genererar någon vinst överhuvudtaget.
6.3 Bryta utanförskap och uppgivenhet
Den tredje utmaningen handlar om nödvändigheten av att bryta det
växande utanförskapet i Sverige. Tudelning av samhället är både farlig
och onödig. Det ena stora problemet är långtidsarbetslösheten. Det andra
stora problemet gäller alla de människor med invandrarbakgrund som
heller aldrig får chansen att ta ansvar för sin egen försörjning.
Många invandrare är driftiga människor som haft kraften att bryta upp från
sina egna länder för att i stället försöka skapa en helt ny framtid i vårt land.
Många är välutbildade. Många kommer från en gedigen kulturtradition av
småföretagande och entreprenörskap. Men det spelar ingen roll. Flertalet
döms likväl till långtidsarbetslöshet, utanförskap, isolering och
bidragsberoende. Det är ett dåligt betyg till den socialdemokratiska
välfärdsstaten.
Det är inte de enskilda människorna som bär ansvaret för denna tudelning
av arbetsmarknaden. Det ansvaret bär i första hand den förda politiken som
betonat att staten genom politiska beslut skall ta hand om människorna. Detta
leder till att många människor blir passiva och uppgivna, vilket i sin tur ofta
leder till hjälplöshet och bidragsberoende.
Utanförskapet syns tydligast i skolorna och bostadsområdena. Där
avspeglas sociala svårigheter och spänningar som leder till massavhopp från
skolan och infödda svenskars flykt från bostadsområdena. Dessa skolor och
bostäder bildar välfärdsstatens dåliga samvete. De bildar reservat för dem
som inte anses behövas på arbetsmarknaden. Så får det inte fortsätta att vara.
Ahmet Önal, ordförande i Turkiska ungdomsförbundet uttrycker många
invandrares utanförskap: "Det vi ser är Sveriges nya underklass. ... Jag
pratade turkiska hemma, turkiska i skolan och obegriplig svenskturkisk slang
med kompisarna."
Samhället måste ge alla människor redskapen att själva ta ansvar för sina
liv. Det handlar om allt från att ge en utbildning i det svenska språket av hög
kvalitet och i samband med ett riktigt arbete, till rätten att välja skola åt
sina
barn och möjligheten att starta företag utan att drunkna i regelverk och
byråkrati.
Det handlar vidare om att de individer som står utanför arbetsmarknaden
ges verkliga möjligheter att ta sig in på densamma. Individer som inte har
sociala problem utan lider av att vara arbetslösa måste få komma i kontakt
med företag i stället för med socialkontoret.
6.4 Fler måste få ett arbete
Den fjärde utmaningen handlar om att alla människor ges möjligheter att
få ett arbete. Det är i gemenskap med andra individer som man utvecklas
och växer som människa. Den trygghet och tillfredsställelse ett arbete ger
i form av förmåga att kunna försörja sig själv kan inte ersättas av bidrag
eller konstlade åtgärder.
Därför behövs det konkreta åtgärder som ger resultat. Ingen människa mår
bra av att fastna i den statliga AMS-kvarnen. Där ses man mer som besvärlig
statistik än som en människa med behov av ett riktigt arbete.
Arbetsgemenskap ger tillhörighet och trygghet. AMS-åtgärder, där den
enskilde inte uppnår målet i form av ett nytt arbete, förstärker bara känslan av
utanförskap och uppgivenhet.
Att skapa förutsättningar för fler nya jobb handlar om åtgärder som har att
göra med skatterna, viljan att utbilda sig och möjligheterna att starta nya
företag. Det gäller att skapa ett dynamiskt samhällsklimat; lönebildning och
socialförsäkringssystem, skatter på bolag och fastigheter, möjligheter att
genomgå utbildning, såväl högre som yrkesinriktad, och kunna lära hela livet,
skatten på arbete och kunskap. Allt hänger ihop och bildar den övergripande
miljö som avgör var genomförande av nya idéer, entreprenörskap och företag
kommer att ske i framtiden.
Det handlar emellertid också om behovet av att lägga om den traditionella,
ineffektiva arbetsmarknadspolitiken. Åtskilliga fakta och exempel ur
verkligheten visar att arbetslösa människor inte får det stöd som de har rätt
att
få.
Det gäller att sätta fokus på resultaten snarare än att försöka hitta på fler
billiga och ineffektiva AMS-åtgärder. Alla som vill ska kunna få ett arbete.
Inget arbete skall ses som för okvalificerat, även om det till en början inte
motsvarar det individen egentligen skulle vilja ha som yrke. Konstlade
åtgärder och bidrag måste bytas mot riktiga arbeten. Låt det som varit
omöjligt med statliga arbetsförmedlingar och AMS bli möjligt genom att se
om det lokala ansvaret för de arbetslösas situation kan stärkas.
Det är inte så att kommunen Farum i Danmark är undantaget som bekräftar
regeln om att staten bäst handhar det politiska ansvaret gällande
arbetsmarknaden. I stället är det tyvärr ofta så att statens felaktiga signaler
genom arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsåtgärder är tydliga till de
arbetslösa: Vi ordnar konstlade aktiviteter för er. Ni behövs inte förrän
arbetsförmedlingen säger till. Ni är svaga och vi vet vad som passar er bäst.
I stället borde fokus sättas på vad den arbetslöse är bra på och vad hon
eller han kan åstadkomma. Det borde finns enkla, tydliga och raka regler när
det gäller att ordna arbete åt den som är arbetslös. Attityden skall vara att
ingenting är omöjligt att åstadkomma och ansvaret bör kanske ligga hos den
som bäst har den överblicken och kontakterna på den lokala arbetsmarknaden.
6.5 Den globala ekonomin
Den femte utmaningen handlar om internationaliseringen. Den globala
ekonomin har en avgörande påverkan på Sveriges möjligheter och
förutsättningar att långsiktigt skapa välstånd och trygghet.
Den nya globala ekonomin har ett antal tydliga kännetecken: Den är
världsomfattande, den sprider blixtsnabbt en oändlig ström av information
och nya idéer som får direkt påverkan på våra liv i Sverige. Den är
sammanlänkad och omöjlig att skilja från vår nationella ekonomi.
Det innebär att den nya ekonomin bildar en slags global marknadsplats, en
mötespunkt där kunskap och kreativitet, förmåga till snabbhet och öppenhet,
mångfald och samarbete skapar nya vinnare och förlorare i jakten på idéer
och kunnande som kan skapa trygghet och välstånd åt alla.
Den stora utmaningen ligger i att skapa ett dynamiskt klimat som ger
förutsättningar för företagande, forskning och entreprenörskap av yttersta
världsklass. Det kräver omfattande satsningar på utbildning och att villkoren i
övrigt för arbete och företagande är internationellt konkurrenskraftiga.
Den omfattande avregleringen av telemarknaden har i stor utsträckning
bidragit till Sveriges framgångar inom IT och telekom. Den gav vårt land
ledning framför andra länder och visar hur oändligt viktig den inhemska
dynamiken är för framåtskridandet i en global ekonomi.
Nu krävs strukturreformer - bl.a. när det gäller beskattningen - som gör att
kunnande och idéer stannar i svenska företag och i Sverige. Och att
internationellt kunnande i form av företag, riskkapital och entreprenörer
kommer till Sverige i lika hög grad som tvärtom.
Den globala ekonomin ställer krav på en omfattande reformstrategi. En
sådan saknas alldeles uppenbart i dagens socialdemokratiska regeringspolitik.
Denna reformstrategi kan lägga grunden till en utveckling som tillåter alla
människor att växa. Den kan se till att alla som har bra idéer kan förverkliga
dem här i Sverige. Och att det blir acceptabelt att duktiga entreprenörer också
får internationellt gångbara ekonomiska belöningar för sitt arbete.
Denna reformstrategi skall stödja människors möjligheter att bo och leva
där de nya jobben skapas. Att alla känner att deras arbete leder till ekonomisk
trygghet. Alla måste få möjlighet att känna att de räcker till. Alla arbeten är
viktiga och betydelsefulla. Då kan inte staten straffa alla låg- och
medelinkomsttagare som bor i områden med hög tillväxt. Skatt på boende är
ett exempel på hur regeringens inflytande över människors vardag är alldeles
för stort.
Alla skall kunna känna trygghet och tillhörighet i gemenskapen på sitt
arbete. Då krävs, förutom satsningar på alla former av utbildning och på
skatteförändringar, en omläggning av arbetsmarknadspolitiken. Utmaningen
är att ge alla människor möjlighet att arbeta och ta ansvar för sin försörjning.
Bemanningsföretagen och kommunerna kan göra betydande insatser för att
möta den utmaningen i form av en förändrad arbetsmarknadspolitik. Det
lokala perspektivet och överblicken betyder oändligt mycket mer för
möjligheterna att fler skall få ett arbete än mer resurser till
arbetsmarknadsutbildning, som inte leder någonvart.
7 Ett land att växa i - ett reformprogram för
trygghet i förändring
7.1 Skapa ett dynamiskt samhällsklimat
I ett dynamiskt samhälle måste enskilda människor ha verktygen för att
själva kunna påverka sin livssituation och sin framtid. Om det skall bli
möjligt måste avvägningen bli en annan mellan vad som hör till den
enskildes sfär och vad som hör till politikens - mellan vad som skall
beslutas vid köksborden och vad som skall beslutas i olika
parlamentariska församlingar.
Enskilda människor måste få behålla och förfoga över en större del av sina
inkomster. Inte bara arbete skall löna sig. Det måste löna sig att investera i
utbildning, liksom i idéer och företagande.
7.1.1 En modern inkomstskattereform
Den viktigaste byggstenen i förverkligandet av ett dynamiskt samhälle är
att reformera nuvarande skattesystem. Behoven av en modern
inkomstskattereform är omfattande och kräver en genomförandefas som
sträcker sig över två mandatperioder. Vi föreslår att reformen bör
innehålla bl.a. följande inslag:
- Den statliga inkomstskatten avvecklas successivt. I ett första steg sänks
den statliga inkomstskatten till 15 procent. Det leder till att utbildnings-
premien höjs och blir internationellt gångbar. Den sociala
snedrekryteringen till högre utbildning kan motverkas bättre.
- Grundavdraget höjs till 30 000 kronor i ett första steg och till 50 000
kronor i ett andra steg. Det gynnar de hårt skattetyngda låg- och
mellaninkomsttagarna och ger en tydlig signal om att arbete alltid lönar
sig. Den som arbetar skall inte behöva bidrag för att klara sin försörjning.
- Ett förvärvsavdrag införs. Detta ger ökad motivation att arbeta.
- En skattereduktion införs med 50 procent för hushållstjänster. Det
medför att en del av de hinder som finns för att tjänstesektorn skall växa
försvinner. Jämställdheten stärks och nya arbetstillfällen tillkommer.
7.1.2 Styr mer resurser till kunskapskluster
Den framväxt av kunskapskluster som sker i Sverige skall stimuleras och
uppmuntras. Merparten av forskningen och de nya jobben, företagen och
kvalificerade utbildningarna kommer att skapas inom dessa
tillväxtområden. Vi föreslår att:
- Mer av resurserna för utbildning och forskning styrs till de universitet
och högskolor som är mest efterfrågade av studenterna. Mer av resurserna
satsas också på unga lovande forskare.
- Resurserna detaljstyrs inte av staten, men fokus gällande satsningarna på
kunskapskluster ligger av naturliga skäl inom områdena medicin, bioteknik
och informationsteknik.
- Ett institut för hälsa och medicin - ett svenskt "National Institute of
Health" inrättas i syfte att skapa en stark forskningsfinansiär inom hela det
hälsovetenskapliga spektrat. Institutet ges stora möjligheter att etablera
särskilda institutioner för avancerad forskning och möjlighet att kraftsamla
inom medicin och bioteknik.
7.1.3 Sänk skatten på boende
Fastighetsskatten är en straffskatt på bl.a. barnfamiljer, eftersom flertalet
barnfamiljer bor i villa där skattesatsen är högst. Den är också en
straffskatt på människor som bor och arbetar i tillväxtområden eftersom
taxeringsvärdena är uppdrivna där.
Fastighetsskatten försvårar företagens möjligheter att rekrytera kunniga
medarbetare. Den tar heller ingen hänsyn till hushållens betalningsförmåga.
Den behandlar människornas behov av bostad som spekulationsverksamhet.
Vi föreslår att:
- Fastighetsskatten avvecklas successivt.
- Höjda taxeringsvärden tillåts inte slå igenom på uttaget av
fastighetsskatt. Markvärdet halveras för att på sikt slopas helt som
beräkningsunderlag.
7.1.4 Stimulera riskkapital och nytänkande
Sverige behöver mer riskkapital som stimulerar tillkomsten av nya företag
och jobb. Att starta, driva och äga företag skall vara enklare och lättare.
Vi föreslår att:
- Förmögenhetsskatten avskaffas successivt och dubbelbeskattningen på
riskkapital slopas. Det är ett sätt att öka tillgången på riskkapital och
stimulera nytänkande och entreprenörskap.
- Skattevillkoren för personaloptioner måste göras rimligare. Det gäller
också inkomst som härrör av patenterade uppfinningar. Detta stärker
sambandet mellan kunskap, idéer, entreprenörskap och belöning av
detsamma.
- Möjlighet införs att göra riskkapitalavdrag för riskfyllda investeringar.
Detta stimulerar tillkomsten av nya företag inom nya expansiva
verksamheter.
7.1.5 Riv hinder och förenkla regelverk
Alla hinder och regler som försvårar tillkomsten av nya företag och jobb
måste tas bort. Det handlar bl.a. om regler som gör det krångligt att starta
ny näringsverksamhet och anställa nya medarbetare. Vi föreslår att:
- En s.k. solnedgångsparagraf införs. Det innebär att alla regler
kontinuerligt ses över och utmönstras om de inte har tillämpats på fem år.
- Samtliga Småföretagsdelegationens förslag till regelförenklingar
genomförs.
- Alla som begär tilldelas F-skattsedel om syftet bedöms vara seriöst.
7.1.6 Inför den gemensamma valutan
För att öka stabiliteten i den svenska ekonomin och underlätta också för
småföretag att bedriva handel över nationsgränserna är införande av den
gemensamma europeiska valutan mycket betydelsefull. Vi föreslår att:
Sverige så snart som möjligt ansluter sig till EMU:s tredje steg.
7.2 Skapa en kunskapsnation i världsklass
Vi vill skapa en kunskapsnation i världsklass. Både den obligatoriska
ungdomsskolan och gymnasieskolan måste förbättras. Alla elever måste
bibringas sådana grundläggande kunskaper att de kan göra sig förstådda i
tal och skrift.
Den kvalificerade yrkesutbildningen behöver byggas ut och bättre
anpassas till vad som efterfrågas på arbetsmarknaden. Universitet och
högskolor bör ges ökad frihet.
7.2.1 Sätt grundskolan främst
Allt lärande startar hos den enskilde individen.
Alla är olika och lär olika fort. Det kräver att grundskolan anpassar sig till
elevernas önskemål och behov. Ingen elev skall lämnas i sticket. Grunden för
kunskap och växt läggs i grundskolan. Gymnasieskolans och den högre
utbildningens resultat och kvalitet hänger tätt samman med grundskolans
förmåga att stödja elevernas arbete för att tillägna sig de nödvändiga
baskunskaperna och det kritiska ifrågasättandet av befintlig lärdom. Vi
föreslår att:
- Ingen elev skall tillåtas lämna grundskolan utan godkända baskunskaper.
Alla får rätt till det stöd som krävs för att uppnå de övergripande
kunskapsmålen. Brister när det gäller grundskolans mål skall i första hand
åtgärdas där.
- Mångfald och flexibilitet i organisation och arbetsformer skall främjas.
Undervisning på entreprenad och fler fristående skolor eftersträvas. Det
ökar mångfalden och kvaliteten i skolan.
7.2.2 Skapa möjligheter till en mer individuell utbildning
Alla människor föds med en lust att lära mer. Drivkraften till ny kunskap
är lika gammal som människan. Det är så man växer och utvecklas. Det är
en viktig uppgift att ta tillvara och uppmuntra lusten att lära. Det kräver
en mer individualiserad utbildning och pedagogisk utveckling. Vi föreslår
att:
- En flexibel skolstart tillämpas. Den skall anpassas till barnets mognad
snarare än till ålder.
- Personliga kunskapskontrakt införs. Det måste finnas utrymme för
personliga studieplaner och undervisning som är individuellt anpassade.
- Kontinuerliga kvalitetsvärderingar av undervisningens resultat skall
göras av ett fristående kontrollinstitut.
7.2.3 Alla skolor skall vara fria skolor
Det är hög tid att bryta den likriktning och enhetlighet som av tradition
har präglat den svenska skolan. Det gamla stelbenta skolsystemet klarar
inte av att leva upp till de nya krav som ställs på skolan , och dess elever
och lärare. Att försöka styra skolan med politiska pekpinnar på detaljnivå
har misslyckats. Alla skolor skall vara fria skolor. Vi föreslår att:
- Alla ges rätt att fritt välja skola. Finansieringen av elevernas utbildning
sker genom att skolans resurser följer elevernas fria val.
- Ansvaret för grundskolans finansiering övertas av staten och varje skola
får ett eget direkt budgetansvar.
- Alla skolor - kommunala som fristående - blir fria skolor. De ökar
möjligheterna att skapa en egen profil. Elevernas och lärarnas inflytande
över skolans vardag ökar.
7.2.4 En fri akademi
En fri akademi ger förutsättningar för ett fullständigt fritt tankeutbyte och
ett kritiskt förhållningssätt, profileringar av utbildning och forskning av
högsta kvalitet. Den akademiska friheten skall stärkas. En ökad mångfald
skapar större konkurrens, vilket krävs om den högre utbildningen skall nå
en bättre kvalitet. Vi föreslår att:
- Fler universitet och högskolor blir fria och självständiga. Det skapar
större möjligheter för universitet och högskolor att öka sitt inflytande över
den egna verksamheten.
- En mer varierad struktur skapas inom den högre utbildningen. Låt alla
lärosäten skapa sig en egen profil och fokusera mer av sina resurser till
områden där de har kapacitet och förmåga att hålla internationell standard.
- Universitet och högskolor ges rätten att utforma sina egna
antagningsregler. Det ger möjlighet att ta mer vara på olika sorters
begåvningar och talanger.
7.2.5 Låt studenternas val avgöra utbyggnaden av högre
utbildning
Det är den enskilde individen som bäst avgör vad, var, när och hur hon
eller han skall studera vidare. Det skall inte vara arbetsmarknads- eller
regionalpolitiska skäl som avgör hur resurserna till högre utbildning
fördelas. Det är utbildningens kvalitet som tillsammans med studenternas
efterfrågan skall vara styrande för fördelningen av resurser till universitet
och högskolor. Vi föreslår att:
- Resurserna till högre utbildning fördelas genom studenternas val och
utbildningens kvalitet.
7.2.6 Attrahera utländska studenter
En tydlig strategi i bl.a. USA och Storbritannien är att dra till sig duktiga,
ambitiösa och målinriktade utländska studenter. De skapar ett mervärde
både inom den nationella utbildningen, som inspiratörer och som tänkbara
medarbetare och entreprenörer i dessa länder. Sverige bör på motsvarande
sätt ha som strategi att attrahera utländska studenter. Det höjer
utbildningens kvalitet och internationella status. Vi föreslår att:
- Målsättningen höjs gällande antalet utländska studenter vid de svenska
universiteten och högskolorna. År 2003 skall antalet utländska studenter
vara fördubblat.
- Högskoleverket ges i uppdrag att se över mottagandet av utländska
studenter och lämna konkreta förslag till åtgärder för att förbättra
detsamma.
- Svenska studenter ges ökade möjligheter att studera utomlands. En
internationellt anpassad modell för studentutbyte tas fram i syfte att
möjliggöra för fler svenska studenter att läsa vid utländska toppuniversitet.
År 2003 bör antalet svenska studenter utomlands ha fördubblats.
7.3 Skapa förutsättningar för arbete åt alla
Den traditionella arbetsmarknadspolitiken har misslyckats. I stället för att
satsa på AMS-åtgärder bör staten ta initiativ till att kraftigt utöka och
förbättra yrkesutbildningen och lärlingsutbildningen. Särskilda insatser
måste göras för att få ordning på den grundläggande svenska
språkutbildningen för invandrare. Många av de regelsystem som styr
dagens arbetsmarknad måste moderniseras. De är anpassade till en annan
tid, präglad av industriell massproduktion.
7.3.1 Omläggning av arbetsmarknadspolitiken
Den traditionella statliga arbetsmarknadspolitiken har genom sin
ineffektivitet kommit till vägs ände. Det är dags att allvarligt överväga en
omfattande omläggning av arbetsmarknadspolitiken. Vi föreslår att:
- Regeringen ges i uppdrag att pröva möjligheterna att stärka det lokala
ansvaret för de arbetslösas situation. Fokus bör ligga på vad den arbetslöse
är bra på och vad hon eller han vill och kan åstadkomma, i stället för på
konstlade kurser och program som alltför ofta inte leder till något arbete.
Det bör prövas om någon form av arbetsgaranti skulle kunna stimulera
inblandade parter att effektivare ordna arbete åt de arbetslösa.
- Konstlade åtgärder och bidrag tas bort. Det är arbete som är det viktiga.
Inget arbete skall ses som för okvalificerat, även om det erbjudna arbetet
inte motsvarar den arbetslöses främsta önskemål.
7.3.2 Satsa på modern yrkesutbildning och lärlingsutbildning
De arbetslösa skall ha möjligheter att få utbildning av hög kvalitet.
Bristen på kvalificerad arbetskraft är uppenbar inom många yrken och
branscher. Många av dagens yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningar
leder inte till önskat resultat. Det är bättre att lägga kraft på en modern
yrkesutbildning och lärlingsutbildning av hög kvalitet. Detta kan
motverka flaskhalsar. Vi föreslår att:
- Fördubbla antalet studieplatser inom den eftergymnasiala kvalificerade
yrkesutbildningen.
- Behovet av en flexibel och företagsinriktad lärlingsutbildning är stort.
Huvudman för utbildningen kan t.ex. vara en kommunal eller fristående
skola, en branschorganisation eller ett utbildningsföretag. Utbildningen
utformas lokalt och varje skola ges möjlighet att skapa sin egen profil i
samverkan med det lokala näringslivet. Utbildningen skall ge
gymnasiekompetens i svenska, matematik och förekommande
karaktärsämnen.
- Godkänd lärlingsutbildning ges offentligt stöd som följer eleven till
utbildningens huvudman.
7.3.3 Inför kompletterande utbildning för invandrare och
långtidsarbetslösa
Det växande utanförskapet och tudelningen på den svenska
arbetsmarknaden måste brytas. Framför allt har invandrare, äldre
långtidsarbetslösa och deltidsarbetslösa svårt att erhålla ordinarie arbeten
på heltid. Vi föreslår att:
- Äldre arbetslösa ges bättre möjligheter att genomgå tidsbegränsade och
specifikt inriktade yrkesutbildningar inom ramen för bl.a. fristående
yrkeshögskolor och den företagsinriktade lärlingsutbildningen.
- Den kompletterande utbildningen för invandrare förbättras. Grunden
måste läggas genom tillräckliga kunskaper i svenska språket.
Möjligheterna bör öka för att kunna komplettera sina tidigare kunskaper.
- Kraven på Svenska för invandrare (Sfi) skärps och utbildningen
individualiseras. Sfi konkurrensutsätts och upphandlas via
anbudsförfarande. Verksamheten utvärderas årligen och resultaten
offentliggörs.
- Formerna för validering av utländska utbildningar ses över och görs mer
flexibla och pålitliga.
7.3.4 Skapa en öppen och rörlig arbetsmarknad
Om alla skall ges möjligheter att få ett arbete måste den svenska
arbetsmarknaden bli mer öppen och rörlig. Den nuvarande trenden pekar
tyvärr i motsatt riktning. Rörligheten har minskat och dagens lagstiftning
är utformad efter industrisamhällets förutsättningar och villkor. Den är
omodern och motverkar sitt ursprungliga syfte. Vi föreslår att:
- Den arbetsrättsliga lagstiftningen moderniseras och individualiseras. Den
måste bli mer anpassad till en internationell arbetsmarknad.
- En möjlighet införs för löntagare och arbetsgivare att vid nyanställning
välja andra former av samverkan än dem som dagens arbetsrättsliga
lagstiftning medger. Principen att sist anställd automatiskt blir först ut, när
personal sägs upp, tas bort.
- Decentraliseringen av lönebildningen och framväxten av nya
anställnings-, samarbets- och företagsformer på arbetsmarknaden måste
bejakas.
- Regler om proportionalitet införs i medbestämmandelagen. Det innebär
att en stridsåtgärds omfattning skall stå i proportion både till den skada
som drabbar motparten och till syftet med åtgärden.
- Rätten till sympatiåtgärder avskaffas. Det är inte rimligt att
utanförstående parter helt oförskyllt drabbas av stridsåtgärder p.g.a. en
intressekonflikt mellan en fackförening och arbetsgivare vid ett helt annat
företag.
7.3.5 Inför en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
Det nuvarande systemet gällande ersättning vid arbetslöshet fungerar inte
tillfredsställande. Alltför många står utanför arbetslöshetsförsäkringen
och saknar möjligheter att få rimlig ersättning vid arbetslöshet. Samtidigt
fungerar försäkringen - genom möjligheterna att varva perioder av
arbetslöshet med arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram - som en sorts
medborgarlön för stora grupper av "insiders" på arbetsmarknaden. Vi
föreslår att:
- En allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring införs. Den skall ge alla
arbetslösa rimliga möjligheter att under en omställningstid söka arbete
eller förbättra sina kunskaper genom utbildning.
- En "bortre parentes" införs för rätten till ersättning via den allmänna
obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen. Därigenom blir den en
omställningsförsäkring och flertalet av dagens kontroll- och
sanktionssystem mot de arbetslösa kan slopas.
- För att tydliggöra kopplingen mellan inbetalda avgifter och
utbetalningarna i den allmänna arbetslöshetsförsäkringen finansieras en
större del av försäkringen genom premier från den enskilde. De högre
premierna balanseras bl.a. genom sänkningar av skatten på arbete och
boende.
- Det grundläggande skyddet som den obligatoriska försäkringen ger kan
alltid kompletteras med tilläggsskydd genom kollektiva eller individuella
avtal.
7.3.6 Arbetstiden skall vara ett individuellt ansvar och beslut
Frågan om arbetstid lämpar sig sällsynt illa att behandlas på central
politisk nivå. Det är de enskilda arbetstagarna och arbetsgivarna som bäst
avgör hur arbetstiden skall utformas och fördelas. Vi föreslår att:
- Arbetstiden skall vara ett individuellt ansvar och beslut. Det skall vara
upp till arbetstagarna och arbetsgivarna att via kollektiva eller individuella
avtal avgöra arbetstidens omfattning och förläggning.
7.4 Skapa trygghet i förändringen
För att människor skall känna trygghet också i tider av snabb förändring
krävs att de grundläggande trygghetssystemen är hållfasta i stället för
konjunkturberoende. Socialförsäkringssystemen måste vara trovärdiga
och innehålla ett tydligt samband mellan ingående betalningar och
utgående förmåner. Sy-
stemen måste uppmuntra till arbete och till enskilt sparande.
7.4.1 Ett socialförsäkringssystem som uppmuntrar arbete
Det nuvarande socialförsäkringssystemet är ineffektivt och oöverskådligt.
Det skapar inte de långsiktiga förutsättningar för trygghet som människor
har rätt att kräva. Ett väl fungerande socialförsäkringssystem uppmuntrar
till arbete. Det skall alltid löna sig mer att arbeta än att uppbära bidrag av
olika former. Samtidigt skall den enskilde kunna känna trygghet genom
att sjukdom och arbetslöshet inte skall behöva vara likhetstecken med
stora ekonomiska svårigheter. Vi föreslår att:
- Systemen görs mer enhetliga och överblickbara. Det skall aldrig vara
lönsamt för den enskilde att skifta mellan olika statligt finansierade
trygghetssystem.
- Arbetslinjen prioriteras. Försäkringarna skall inte fungera som en
medborgarlön, utan som ett tillfälligt stöd i en besvärlig situation. Arbete
skall alltid uppmuntras. Ersättning från staten skall alltid utgöra den sista
utvägen.
- Statens kostnader för försäkringssystemen minskas. Genom att ge alla
människor bättre möjligheter att försörja sig själva kan statens kostnader
för socialförsäkringarna minskas.
7.4.2 Uppmuntra eget sparande
Ett eget sparande utgör grunden för den enskildes möjligheter att klara sin
egen försörjning. Ett eget sparande leder till ökade möjligheter att klara
av oförutsedda händelser. Fortfarande har, trots högkonjunktur, många
hushåll inga eller lite pengar sparade för oförutsedda händelser. Vi
föreslår att:
- Skatten på arbete och boende sänks successivt. Målet är ingen som
behöver bidrag skall behöva betala skatt och att ingen som arbetar skall
behöva bidrag för att klara sin försörjning.
- Pensionssystemet vidareutvecklas i riktning mot att uppmuntra ett
personligt, individuellt sparande.

Stockholm den 30 september 2000
Bo Lundgren (m)
Per Unckel (m)
Beatrice Ask (m)
Anders Björck (m)
Carl Fredrik Graf (m)
Chris Heister (m)
Gun Hellsvik (m)
Gunnar Hökmark (m)
Henrik Landerholm (m)
Göran Lennmarker (m)
Fredrik Reinfeldt (m)
Inger René (m)
Per Westerberg (m)