Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av förbättrade arbetslivsvillkor.
Motivering
Regeringen anger som en inriktning av arbetslivspolitiken att en viktig
förutsättning för ökad sysselsättning och tillväxt är en fortsatt hög
prioritering av insatser för en god arbetsmiljö, integrering av
arbetsmiljöarbetet i verksamheten, liksom av insatser mot arbetsskador.
Vi delar den uppfattningen och menar att det finns ett positivt samband
mellan god arbetsmiljö, trivsel och välbefinnande på arbetsplatsen samt hög
effektivitet. Där människor trivs och mår bra finns också de bästa
förutsättningarna för att utveckla effektiva och kreativa arbetsplatser. Alla
parter tjänar på att skapa "det goda arbetet", dvs ett arbete som erbjuder bra
fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt möjligheter till delaktighet och
personlig utveckling.
Arbetet med att skapa goda arbetsmiljöer och förebygga arbetsskador har
enligt vår uppfattning tappat mark och fått stå tillbaka under de svåra åren
under nittiotalet med hög arbetslöshet, kraftiga nedskärningar, ökad stress och
ökat ansvar i privat men inte minst i offentligt arbetsliv. Arbetarskydds- och
arbetsmiljöfrågor har hamnat i skuggan av bl.a. kampen mot arbetslösheten.
Företagshälsovårdens resurser har kraftigt krympts och dess kompetenser
skingrats när de ekonomiska förutsättningarna drastiskt försämrats.
Larmrapporter om stress och utbrändhet duggar tätt och antalet
sjukskrivningar ökar till följd av allt hårdare arbetsvillkor och svårigheter
att
kunna kombinera arbete och familj. Ofta drabbas kvinnor som tvingas arbeta
med högt tempo och med arbetsuppgifter som är tunga och ensidiga till sin
karaktär som t ex inom vård och omsorg, lokalvård m fl. Många i
arbetsledande och verksamhetsansvariga positioner upplever för stort ansvar i
förhållande till beslutsbefogenheter och tillgång till stöd och att det leder
till
att de utvecklar stressrelaterade symptom och sjukdom.
Vi kan aldrig acceptera att människor har sådana arbetsvillkor att det
skapar utslagning och sjukdom. Målet med "det goda arbetet" är ju tvärtom
att det skall bidra till att kunna ge personlig utveckling och höjd
livskvalitet.
Det finns idag en ganska god teoretisk kunskapsbas att stå på i vårt land vi
vet om riskerna och vi vet vad vi borde göra. Men vi är inte speciellt bra på
att omsätta dessa kunskaper i praktiken. Många av de projekten som bl.a.
finansierades av Arbetslivsfonden och som genomfördes på 90-talet var
lovvärda. Dessa projekt hade som mål att utveckla goda arbetsmiljöer,
organisationer, skapa kompetensutveckling, praktiskt genomföra
rehabiliteringsinsatser och liknande syften.
Tyvärr upphörde denna organisation utan att fullt ut ta tillvara och sprida
de erfarenheter och kunskaper som vanns ur de i praktiken genomförda
exemplen. Liknande praktiska erfarenheter, som kan tjänstgöra som goda
exempel, bör också finnas dokumenterade ute på de olika
företagshälsovårdscentralerna runt om i landet.
Det behövs således ytterligare insatser som är inriktade på att förebygga
stress och arbetsskador och ytterligare insatser för att ge hjälp till dem som
redan är drabbade. Den "gamla" Arbetslivsfondens arbete borde återupptas
och stimulera till att det på bred front genomförs genomgripande förändringar
i arbetslivet som bidrar till att utveckla folkhälsan och samtidigt skapa bättre
förutsättningar för att kunna kombinera arbete, utbildning och familj. Med en
sådan satsning, rätt genomförd, skulle också våra barn bli vinnare.