Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om jämlika regler för a-kasseersättning till studerande.
Motivering
En person som stämplat som arbetslös och därefter börjar studera på t.ex.
högskola får arbetslöshetsersättning under den tid som studiemedel inte
utgår. Om personen ifråga blir uppsagd p.g.a. arbetsbrist sedan
vederbörande inlett studierna, utgår inte a-kasseersättning under icke
studiemedelsberättigad tid. Detta måste anses vara en uppenbar orättvisa i
nuvarande lagstiftning vilken vi föreslår skall undanröjas.
Enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ska man uppfylla två
grundvillkor för att ha rätt till arbetslöshetsersättning. Det första är
medlems-
villkoret, d.v.s. att man ska ha varit medlem i arbetslöshetskassan i minst 12
månader för att ha rätt till inkomstrelaterad ersättning. Det andra villkoret,
arbetsvillkoret, innebär att för att ha rätt till ersättning vid arbetslöshet
ska
personen ifråga under en ramtid av tolv månader före arbetslöshetens inträde
antingen ha förvärvsarbetat i minst 6 månader och utfört arbetet minst 70
timmar per kalendermånad eller haft förvärvsarbete i minst 450 timmar under
en sammanhängande tid av 6 kalendermånader och utfört arbetet under minst
45 timmar under var och en av dessa månader.
Om man inte uppfyller ovanstående två villkor kan man ändå ha rätt till
ersättning om man uppfyller studerandevillkoret. Detta villkor är uppfyllt om
man avslutat minst ettåriga studier, varit arbetslös och anmäld på
arbetsförmedlingen i minst 90 kalenderdagar.
Månader som till största delen består av s.k. överhoppningsbar tid räknas
inte in i arbetsvillkorets ramtid på tolv månader. Till överhoppningsbar tid
räknas bl.a. utbildning på heltid, under förutsättning att denna avslutas efter
25 års ålder eller att utbildningen föregåtts av förvärvsarbete på heltid i
minst
5 månader. Den som tar tjänstledigt från ett arbete för att studera på heltid
och
blir uppsagd under studietiden har således rätt till ersättning om
arbetsvillkoret uppfylldes innan studierna påbörjades. Kraven är att studierna
avslutats samt att den arbetslöse fyllt 25 år eller, om vederbörande är yngre än
25 år, att förvärvsarbetet som föregick studierna var på heltid under minst 5
månader. Den som gör tillfälliga uppehåll i studierna, t.ex. under ferier, kan
inte tillämpa regeln om överhoppningsbar tid och kan därmed inte uppbära
ersättning under denna period.
En pågående ersättningsperiod kan avbrytas, t.ex. om den arbetslöse hittar
ett tidsbegränsat arbete eller börjar studera, för att senare återupptas. En
pågående ersättningsperiod kan således avbrytas av studier för att senare
återupptas. Förutsatt att uppehållet (från perioden med
arbetslöshetsersättning) inte varar längre än 12 månader kan således en
påbörjad ersättningsperiod återupptas under ett studieuppehåll. Som framgår
ovan gäller detta inte för den som aldrig har påbörjat någon ersättningsperiod.
Konsekvensen av detta är således att den som en gång påbörjat en
ersättningsperiod och därefter studerar har möjlighet att uppbära
arbetslöshetsersättning under ett studieuppehåll, medan den som efter en
uppsägning börjar studera direkt - eller har börjat studera - utan att en
ersättningsperiod påbörjats inte har den möjligheten.
Denna ojämlikhet i lagstiftningen minskar givetvis incitamenten till
förkovran och kompetensutveckling hos de arbetstagare som går miste om a-
kasseersättning under icke studiebidragsberättigad tid. Blir sedan lagen om
rätt att undanta två personer från turordningsreglerna en realitet, torde det
bli
än mindre attraktivt att göra avbrott för studier med risk för att då hamna i
den grupp av arbetstagare som kan befaras först drabbas av sådana
turordningsregler.