Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jämlika regler för a-kasseersättning till studerande. Motivering
En person som stämplat som arbetslös och därefter börjar studera på t.ex. högskola får arbetslöshetsersättning under den tid som studiemedel inte utgår. Om personen ifråga blir uppsagd p.g.a. arbetsbrist sedan vederbörande inlett studierna, utgår inte a-kasseersättning under icke studiemedelsberättigad tid. Detta måste anses vara en uppenbar orättvisa i nuvarande lagstiftning vilken vi föreslår skall undanröjas.
Enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ska man uppfylla två grundvillkor för att ha rätt till arbetslöshetsersättning. Det första är medlems- villkoret, d.v.s. att man ska ha varit medlem i arbetslöshetskassan i minst 12 månader för att ha rätt till inkomstrelaterad ersättning. Det andra villkoret, arbetsvillkoret, innebär att för att ha rätt till ersättning vid arbetslöshet ska personen ifråga under en ramtid av tolv månader före arbetslöshetens inträde antingen ha förvärvsarbetat i minst 6 månader och utfört arbetet minst 70 timmar per kalendermånad eller haft förvärvsarbete i minst 450 timmar under en sammanhängande tid av 6 kalendermånader och utfört arbetet under minst 45 timmar under var och en av dessa månader.
Om man inte uppfyller ovanstående två villkor kan man ändå ha rätt till ersättning om man uppfyller studerandevillkoret. Detta villkor är uppfyllt om man avslutat minst ettåriga studier, varit arbetslös och anmäld på arbetsförmedlingen i minst 90 kalenderdagar.
Månader som till största delen består av s.k. överhoppningsbar tid räknas inte in i arbetsvillkorets ramtid på tolv månader. Till överhoppningsbar tid räknas bl.a. utbildning på heltid, under förutsättning att denna avslutas efter 25 års ålder eller att utbildningen föregåtts av förvärvsarbete på heltid i minst 5 månader. Den som tar tjänstledigt från ett arbete för att studera på heltid och blir uppsagd under studietiden har således rätt till ersättning om arbetsvillkoret uppfylldes innan studierna påbörjades. Kraven är att studierna avslutats samt att den arbetslöse fyllt 25 år eller, om vederbörande är yngre än 25 år, att förvärvsarbetet som föregick studierna var på heltid under minst 5 månader. Den som gör tillfälliga uppehåll i studierna, t.ex. under ferier, kan inte tillämpa regeln om överhoppningsbar tid och kan därmed inte uppbära ersättning under denna period.
En pågående ersättningsperiod kan avbrytas, t.ex. om den arbetslöse hittar ett tidsbegränsat arbete eller börjar studera, för att senare återupptas. En pågående ersättningsperiod kan således avbrytas av studier för att senare återupptas. Förutsatt att uppehållet (från perioden med arbetslöshetsersättning) inte varar längre än 12 månader kan således en påbörjad ersättningsperiod återupptas under ett studieuppehåll. Som framgår ovan gäller detta inte för den som aldrig har påbörjat någon ersättningsperiod.
Konsekvensen av detta är således att den som en gång påbörjat en ersättningsperiod och därefter studerar har möjlighet att uppbära arbetslöshetsersättning under ett studieuppehåll, medan den som efter en uppsägning börjar studera direkt - eller har börjat studera - utan att en ersättningsperiod påbörjats inte har den möjligheten.
Denna ojämlikhet i lagstiftningen minskar givetvis incitamenten till förkovran och kompetensutveckling hos de arbetstagare som går miste om a- kasseersättning under icke studiebidragsberättigad tid. Blir sedan lagen om rätt att undanta två personer från turordningsreglerna en realitet, torde det bli än mindre attraktivt att göra avbrott för studier med risk för att då hamna i den grupp av arbetstagare som kan befaras först drabbas av sådana turordningsregler.
Stockholm den 2 oktober 2000
Bengt Silfverstrand (s)
Hans Hoff (s)