Under den allmänna motionstiden år 2000 väcktes ett
stort antal motionsyrkanden rörande fristående
skolor och rätten att välja skola.
Motionsyrkandena avser frågor om bl.a. fritt val
av gymnasieskola, införandet av en nationell
skolpeng, skyldighet för kommun att tillhandahålla
kommunal grundskola och gymnasieskola, villkoren för
godkännande av och bidrag till fristående skolor,
lika grunder för riksrekrytering till skolor oavsett
huvudman, mottagande av elever i behov av särskilt
stöd i fristående skolor, lärare vid fristående
skolor, antagningsregler och betygsregler för
fristående skolor och rätten till skolskjuts. Många
av dessa frågor behandlas av Skollagskommittén och i
annat pågående utredningsarbete.
Förslagen i motionsyrkandena - sammanlagt 49
yrkanden, varav ett yrkande härrör från den allmänna
motionstiden år 1999 - återges i bilaga.
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande 49
motionsyrkanden, huvudsakligen från allmänna
motionstiden 2000.
Motionsyrkandena avser frågor om bl.a. fritt val
av gymnasieskola, införandet av en nationell
skolpeng, skyldighet för kommun att tillhandahålla
kommunal grundskola och gymnasieskola, villkoren för
godkännande av och bidrag till fristående skolor,
lika grunder för riksrekrytering till skolor oavsett
huvudman, mottagande av elever i behov av särskilt
stöd i fristående skolor, lärare vid fristående
skolor, antagningsregler och betygsregler för
fristående skolor och rätten till skolskjuts.
Utskottet föreslår avslag på samtliga
motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till pågående
utredningar och till beredningen inom
Regeringskansliet av nyss avlämnade
utredningsförslag.
I betänkandet finns reservationer på olika punkter
från samtliga partier utom Socialdemokraterna och
Miljöpartiet.
Utskottets överväganden
Rätten att välja skola m.m.
Gällande bestämmelser
I fråga om grundskolan föreskrivs i skollagen
(1985:1100) att kommunen vid fördelningen av elever
på olika skolor så långt möjligt skall beakta
föräldrarnas önskemål om att deras barn skall tas
emot vid en viss skola (4 kap. 6 §). Detta gäller
under förutsättning att inte andra elevers
berättigade krav på placering i en skola nära hemmet
åsidosätts eller betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. En
kommun skall i sin grundskola även ta emot en elev
för vars grundutbildning kommunen inte är skyldig
att svara, om eleven med hänsyn till sina personliga
förhållanden har särskilda skäl att få gå i den
kommunens grundskola (4 kap. 8 §). Föräldrarna kan
också som alternativ till den kommunala skolan välja
en fristående skola.
Inte heller på gymnasienivå finns det någon
inskränkning i rätten att välja en fristående skola.
Om en elev tas in till utbildning vid en fristående
gymnasieskola är hemkommunen alltid skyldig att
lämna bidrag, om Skolverket förklarat skolan
bidragsberättigad. Däremot är hemkommunen inte
skyldig att betala interkommunal ersättning för en
elev som vill genomgå en gymnasieutbildning i en
annan kommuns skola, om hemkommunen kan erbjuda
samma program eller nationellt fastställda
inriktning och eleven inte på grund av sina
personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå
i den andra kommunen (5 kap. 8 och 24 §§ skollagen).
När det gäller val, i hemkommunens utbud, mellan
olika skolor som har samma program finns det inga
centrala bestämmelser.
Det förekommer även ett stort antal
riksrekryterande utbildningar i form av
specialutformade program och riksrekryterande
utbildningar inom nationellt program i
gymnasieskolan. Dessa utbildningar regleras i 2 kap.
gymnasieförordningen (1992:394) samt i bilagorna 2
och 3 till förordningen.
Motioner och utskottets ställningstagande
Moderata samlingspartiet betonar i motion
2000/01:Ub260 yrkande 10 att alla elever skall ha
rätt att fritt välja skola. Att kunna välja skola,
kommunal eller fristående i hemkommunen eller i en
annan kommun, är viktigt för att eleven skall känna
motivation och entusiasm inför sitt lärande och sin
utveckling.
I motion 2000/01:Ub205 (m) pläderas för ett fritt
skolval. Motionären framhåller det fria skolvalets
betydelse för skolor i socialt utsatta områden.
Genom en framgångsrik profilering kan dessa skolor
locka elever till sig (yrk. 4). Om barn och
föräldrar får rätt att söka sig till goda skolor och
välja bort dåliga, kommer det att innebära att många
skolor får anledning att genomföra omfattande
program för förbättringar (yrk. 6). Enligt motion
2000/01:
Ub212 (m) av samme motionär har fristående skolor
stor betydelse för utvecklingen av skolans
arbetsformer, vilket även kommer kommunala skolor
till del (yrk. 1). Varken elever, föräldrar eller
lärare har intresse av att dåliga kommunala skolor
skyddas från konkurrens av bättre fristående skolor
(yrk. 3). Vid ett fritt skolval blir elevernas val
avgörande för vilka skolor som skall finnas, menar
motionären. I motion 2000/01:Ub213 (m) yrkande 4
förordar motionären att skolplacering av barn lika
naturligt skall kunna ske efter vilken pedagogisk
inriktning som ligger nära barnen, som efter skolans
geografiska närhet. Enligt motion 2000/01:Ub303 (m)
bör undervisningsskyldighet införas. Motionären
anser att samhället är skyldigt att ställa upp för
barnen genom att erbjuda inte bara den samhällsägda
skolan utan också andra alternativ, såsom olika
typer av fristående skolor.
Frågor rörande fritt val av gymnasieskolans program
m.m. tas upp i några motioner.
Centerpartiet anför i motion 2000/01:Sf611 yrkande
14 att ett fritt val av gymnasieskola ger möjlighet
för elever från utsatta områden att söka sig till
gymnasieskolor i andra områden, vilket har en
positiv betydelse för integrationen mellan olika
stadsdelar.
I Folkpartiets motion 2000/01:Ub236 yrkande 26
begärs en sådan ändring av skollagen att en elevs
hemkommun blir skyldig att betala ersättning för
elevens gymnasieutbildning i annan kommun, också om
utbildningen erbjuds av hemkommunen. En sådan ökad
konkurrens mellan gymnasieskolor i olika kommuner
skulle enligt motionärerna stimulera till att skapa
magnetskolor, dvs. skolor med en attraktiv profil, i
utsatta områden. Liknande synpunkter förs fram i
motion 2000/01:Ub808 (fp) yrkande 2 som handlar om
Storstockholm.
Kristdemokraterna påtalar i motion 2000/01:Ub331
yrkande 11 att gymnasieskolan inte lever upp till
förväntningarna när det gäller att tillgodose
elevernas val. Också i tätbefolkade regioner med
korta geografiska avstånd minskar andelen
tillgodosedda val. De anser därför att elever skall
ges valfrihet att söka ett gymnasieprogram eller
enskilda kurser utanför sin hemkommun.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandena om rätten att välja skola och ett
friare val av gymnasieskolans program m.m.
Enligt utskottets mening finns det en omfattande
valfrihet inom skolväsendet. Elever och föräldrar
har successivt givits större rätt och möjlighet att
välja skola. I sammanhanget kan nämnas att flera
kommuner i Stockholmsregionen sedan några år låter
sina elever söka gymnasieutbildningar fritt och är
beredda att betala den interkommunala ersättningen.
Även i flera andra regioner i landet pågår en
liknande utveckling (jfr SOU 2001:12 s. 102).
När det särskilt gäller gymnasieskolan har
Gymnasiekommittén 2000 enligt sina direktiv att
överväga formerna för hur alla studievägar kan göras
tillgängliga för elever i hela landet och de
ekonomiska konsekvenserna av detta (dir. 2000:35 och
2001:8). Kommittén skall utreda dels vilka effekter
gymnasieskolornas storlek har när det gäller
elevernas val och utbildningens kvalitet, dels vilka
effekter det ökade utbudet av lokala
utbildningsinriktningar har. Kommittén skall också
utreda det långsiktiga behovet av systemet med
riksrekryterande utbildningar. Resultatet av
kommitténs arbete, som skall vara avslutat senast
den 30 april 2002, bör enligt utskottets mening
avvaktas.
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2000/01:So303 yrkande 6 att en nationell skolpeng
införs som ett medel för att garantera valfrihet och
likvärdighet, konkurrens och mångfald inom skolan.
Motsvarande yrkanden framställs i motionerna
2000/01:Sk1025 (m) yrkande 5 och 2000/01:Ub205 (m)
yrkande 1. Förslaget innebär att staten skall ta
över finansieringsansvaret för skolan från
kommunerna. Skolpengen, motsvarande kostnaden för
elevens utbildning, skall tilldelas den skola eleven
själv valt. Kommunala skolor och fristående skolor
skall behandlas likvärdigt. Tillskott av resurser
skall ges för elever i behov av särskilt stöd.
I motion 2000/01:Ub205 (m) framhålls att
skillnaderna i elevkostnader mellan kommunerna är
ett viktigt skäl för staten att överta
finansieringen av skolan (yrk. 2). En nationell
skolpeng garanterar barnen att deras skola får
tillräckliga resurser för att möta just deras behov
(yrk. 3). Motionären anser att skolpengen bör kunna
vara delbar mellan olika skolor (yrk. 5). En elev
skall kunna gå huvuddelen av sin utbildning i en
kommunal skola, men fullgöra vissa ämnen i en
fristående skola eller vice versa, menar motionären.
I motion 2000/01:Ub213 (m) yrkande 5 påpekas att
många landsbygdsskolor som hotas av nedläggning kan
räddas med en statligt garanterad och finansierad
rätt för elever att välja skola.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.
Riksdagen har tidigare vid ett flertal tillfällen
avslagit motionsyrkanden från Moderaterna om
införande av en nationell skolpeng (jfr senast bet.
2000/01:UbU1 s. 28). Utskottet vidhåller sin
uppfattning att en schablonberäknad nationell
skolpeng inte ger de grundläggande förutsättningarna
för att kraven på en likvärdig skola av hög kvalitet
för alla elever skall kunna uppfyllas. Resurser till
skolans verksamhet måste fördelas med utgångspunkt i
de behov som enskilda elever, olika grupper av
elever och skolor faktiskt har. Utskottet finner det
därför inte rimligt att införa en central
resursfördelning.
Vänsterpartiet begär i motion 2000/01:Ub274 yrkande
3 att skollagen ändras så att varje kommun blir
skyldig att tillhandahålla kommunal grundskola och
gymnasieskola till de elever som inte vill gå i
fristående skolor. Enligt motionärerna börjar
utvecklingen i vissa kommuner när det gäller
fristående skolor nu att närma sig den punkt, där
det blir svårt eller omöjligt att välja en kommunal
skola. Det borde vara en rättighet för alla barn och
ungdomar, som så önskar, att få gå i kommunal skola.
U t s k o t t e t vill med anledning av
motionsyrkandet anföra följande.
Enligt 1 kap. 1 § skollagen (1985:1100) anordnar
det allmänna utbildning för barn och ungdomar i form
av förskoleklass, grundskola och vissa motsvarande
skolformer samt gymnasieskola. För var och en som
enligt skollagen har rätt att gå i grundskolan skall
hemkommunen sörja för att sådan utbildning kommer
till stånd (4 kap. 5 §). Denna skyldighet skall
normalt fullgöras genom att hemkommunen anordnar
grundskola i den omfattning som krävs för att bereda
utbildning åt samtliga i kommunen som har rätt till
sådan.
Utskottet ser det som angeläget att betona att
kommunen måste ha faktiska möjligheter att ta ett
övergripande ansvar för utbildningen av barn och
ungdomar i kommunen. Rätten att välja skola får inte
inskränka sig till en rätt att endast välja en
fristående skola.
Utskottet har erfarit att frågan om vilka
konsekvenser det ökande antalet fristående skolor
kan få för kommunernas möjligheter att
tillhandahålla kommunala skolor behandlas i
Utbildningsdepartementets arbetsgrupp för frågor om
fristående skolor. Förslag från arbetsgruppen
beräknas föreligga inom kort.
Motionsyrkandet bör avslås med hänvisning till det
anförda.
Villkoren för fristående skolor
Gällande bestämmelser
Bestämmelser om fristående skolor finns i 9 kap.
skollagen (1985:1100). Huvuddragen i nu gällande
regler om villkoren för dessa skolor beslutades av
riksdagen hösten 1996 och började tillämpas den 1
juli 1997 (prop. 1995/96:
200, bet. 1996/97:UbU4, rskr. 1996/97:14). De
innebär i korthet följande. Skolplikt kan fullgöras
i en fristående skola som motsvarar grundskolan, om
den är godkänd av Skolverket. För godkännande krävs
att skolans utbildning ger kunskaper och färdigheter
som till art och nivå väsentligen svarar mot dem som
grundskolan skall förmedla samt att skolan även i
övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund
som gäller för utbildning inom det offentliga
skolväsendet. Skolan skall vara öppen för alla barn,
med undantag för sådana barn vilkas mottagande
skulle medföra att betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter uppstår för skolan.
Skolverket skall vidare förklara en godkänd
fristående grundskola berättigad till bidrag från
elevernas hemkommuner, såvida inte skolans
verksamhet skulle innebära påtagliga negativa
följder för skolväsendet i den kommun där skolan är
belägen. Hemkommunens bidrag skall bestämmas med
hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter
samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning
av resurser till sina egna grundskolor. Om en elev
har ett omfattande behov av särskilt stöd, är
kommunen inte skyldig att lämna bidrag till den
fristående skolan för det särskilda stödet, om
betydande organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter uppstår för kommunen.
En konsekvens av bidragsreglerna är att en
fristående skola som har elever från flera olika
kommuner kan få skiftande bidragsbelopp från dessa,
beroende dels på elevernas skilda behov, dels på
hemkommunernas olika grunder för fördelningen av
resurser till sina egna skolor.
Fristående skolor på gymnasienivå skall också av
Skolverket förklaras berättigade till bidrag från
elevernas hemkommuner, såvida inte en skolas
verksamhet skulle innebära påtagliga negativa
följder för skolväsendet i den kommun där skolan är
belägen eller i närliggande kommuner. Det förutsätts
att skolans utbildning ger kunskaper och färdigheter
som till art och nivå väsentligen svarar mot de som
gymnasieskolan skall förmedla på nationella eller
specialutformade program, att skolan även i övrigt
svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som
gäller för utbildning inom det offentliga
skolväsendet samt att skolan står öppen för alla
ungdomar, med motsvarande inskränkning som gäller
för fristående grundskolor i fråga om omfattande
behov av särskilt stöd.
Om den fristående gymnasieskolan inte kommer
överens om annat med elevernas hemkommuner, skall
kommunerna till skolan betala det belopp per elev
och program som regeringen har föreskrivit i bilaga
till förordningen om fristående skolor (1996:1206,
senast ändrad 2000:1174). Beloppen beräknas utifrån
en årlig redovisning från Skolverket av kommunernas
kostnader per gymnasieprogram. Genom att beloppen
bygger på medianvärden för riket kan ersättningen
till de fristående gymnasieskolorna för vissa
kommuner överstiga och för andra kommuner understiga
kommunens egna kostnader för motsvarande utbildning.
Motioner och utskottets ställningstagande
I flera motioner framläggs krav på ändringar i
villkoren för godkännande av och bidrag till
fristående skolor. Några motioner syftar till mer
generösa regler; i andra motioner yrkas att reglerna
skall göras mer restriktiva.
Folkpartiet anser i motionerna 2000/01:Ub225
yrkande 18 och 2000/01:
Ub236 yrkande 25 att lagregler för fristående skolor
måste utformas så att kommunalt godtycke inte
tillåts vara avgörande för om en fristående skola
skall godkännas eller inte, och reglerna för bidrag
måste bli så tydliga att olika kommuner inte kan ge
dessa helt skilda tolkningar.
Enligt Kristdemokraterna i motion 2000/01:Ub331
yrkande 9, som rör gymnasieskolan, kan
bidragssystemet förenklas. Regeringen lägger i
program för program fast en lägsta nivå för vad
kommunerna är skyldiga att betala till de fristående
gymnasieskolorna. Det naturliga vore, menar
Kristdemokraterna, att samma ersättning utgick till
de fristående gymnasieskolorna som till de
offentliga.
Vänsterpartiet, däremot, vill i motion
2000/01:Ub274 yrkande 2 att ett krav för att
Skolverket skall godkänna en fristående skola som
bidragsberättigad skall vara att kommunen i fråga
tillstyrker ett sådant beslut. Skollagen bör ändras
i enlighet härmed. Motionärerna hänvisar till att
kommunerna har ansvaret för skolans organisation och
ekonomi, medan staten styr genom nationella
måldokument och tillsyn. I ett sådant system är det
enligt deras mening orimligt att en fristående skola
skall kunna drivas i en kommun mot kommunens egen
vilja.
Liknande åsikter uttalas i motion 2000/01:Ub301
(s), nämligen att det finns skäl att stärka
kommunernas inflytande så att etableringen av
fristående skolor inte leder till ökad segregation
och ökade kostnader för skolverksamheten. I motion
2000/01:Ub347 (s) understryks att kommunernas
synpunkter i samband med etablering av fristående
skolor måste tillmätas större tyngd (yrk. 1). Vid
bedömningen av bidraget till en fristående skola
måste hänsyn tas till kommunens övergripande ansvar
för alla elevers skolgång. En rättvis fördelning
innebär därför med nödvändighet en viss avräkning av
bidragsbeloppet (yrk. 2). Även i motion
2000/01:Ub334 (s) begärs ändringar i reglerna för
fristående skolor. Fristående gymnasieskolor bör
tilldelas bidrag som utgår från kostnaden per elev i
den aktuella kommunen, och kommunen bör ha ett
avgörande inflytande i frågan om en fristående
gymnasieskola skall godkännas eller inte.
Motionärerna anser också att det bör utvärderas hur
de nya skolformerna påverkar integrationssträvandena
i samhället.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.
Kommittén för uppföljning av resursfördelning till
fristående grundskolor, Fristkommittén, har haft i
tilläggsuppdrag att utreda ekonomiska och andra
konsekvenser av det snabbt växande antalet
fristående gymnasieskolor. Fristkommittén avlämnade
den 21 januari 2001 sitt betänkande Fristående
gymnasieskolor - hot eller tillgång? (SOU 2001:12).
I betänkandet föreslås bl.a. att Skolverket i sin
bedömning vid beslut om en ny fristående
gymnasieskolas bidragsberättigande skall ta
betydande hänsyn till elevutveckling och
lokalmarknad i lägeskommunen och närliggande
kommuner. Vid beslut om bidragsberättigande för
flera nya fristående gymnasieskolor samtidigt i en
kommun skall verket också ta hänsyn till kommunens
omställningsbehov. Nuvarande bidragssystem behålls
med en av statsmakten fastställd prislista som
gäller om inte skolan och kommunen kommer överens om
annat. Kommunerna ges möjlighet att reducera det
föreslagna bidragsbeloppet med högst 5 % för att
kompensera för den fristående skolans möjlighet att
optimera sin organisation.
Enligt vad utskottet erfarit utreds frågor rörande
Skolverkets prövning av fristående grundskolors rätt
till bidrag och kommunernas inflytande på denna
prövning inom Utbildningsdepartementets arbetsgrupp
för frågor om fristående skolor. Arbetsgruppen skall
inom kort lämna sitt förslag. Avsikten är att detta
förslag jämte Fristkommitténs förslag efter
beredning skall ligga till grund för en proposition
om fristående skolor under hösten 2001.
Enligt motion 2000/01:Ub261 (s) finns det skäl att
följa upp utvecklingen av fristående skolor. I en
sådan uppföljning är det särskilt viktigt att se
över om fristående skolor som drivs på konfessionell
grund lever upp till läroplanens skrivningar om
skolans värdegrund, anför motionären. I motion
2000/01:Ub340 (s) ifrågasätts om t.ex. vissa
religiösa samfund skall beviljas rätten att
undervisa i religionskunskap. Motionären anser att
en utvärdering av de fristående skolorna bör göras,
vari bör ingå i att se över reglerna för hur
tillstånd beviljas utifrån skolornas möjligheter att
bedriva undervisning i enlighet med uppsatta mål.
U t s k o t t e t hänvisar till att enligt
gällande regler i skollagen skall fristående skolor,
såväl på grundskolenivå som på gymnasienivå, svara
mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller
för utbildning inom det offentliga skolväsendet (9
kap. 2 och 8 §§). I samma lagrum stadgas att en
fristående skola, inom ramen för den gemensamma
värdegrunden, får ha en konfessionell inriktning. I
förarbetena till bestämmelserna underströk
regeringen att Skolverket i sin tillsyn av
fristående skolor särskilt bör ge akt på om skolan
bedriver sin verksamhet i enlighet med skollagens
och läroplanernas värdegrund och allmänna mål (prop.
1995/96:200 s. 57). Om Skolverket finner att
undervisningen i den fristående skolan inte lever
upp till dessa krav, skall beslutet om godkännande
respektive rätten till bidrag återkallas.
Skolverket har i rapporten Barn mellan arv och
framtid (dnr 97:810) redovisat ett regeringsuppdrag
att kartlägga fristående skolor med inriktning mot
en avgränsad grupp inom det svenska samhället och
att analysera de problem som kan vara förknippade
med en sådan inriktning. Rapporten, som bygger på
ett begränsat urval av skolor, pekar på flera
allvarliga frågetecken kring vissa av de studerade
skolorna. För de muslimska skolornas del t.ex. visar
utredningen på ett problem med utbildningens
kvalitet, som på sikt kan försvåra elevernas
integration i det svenska samhället. Detta ger
anledning för verket att i sin tillsyn ägna stor
uppmärksamhet åt hur läroplanens värdegrund och
allmänna mål efterlevs. I rapporten framhålls att
det även framgent bör vara tillräckligt att
Skolverket följer upp, utvärderar och tillser dessa
skolor.
Med det anförda föreslår utskottet avslag på
motionerna.
Vänsterpartiet anmärker i motion 2000/01:Ub274
yrkande 4 att de fristående gymnasieskolorna i dag i
praktiken har riksrekrytering på alla sina program.
Motsvarande möjlighet har kommunala gymnasieskolor
endast om regeringen klassat program som
riksrekryterande. Om en elev går på en fristående
gymnasieskola någonstans i Sverige, måste
hemkommunen betala för eleven enligt en statlig
prislista som följer genomsnittskostnaden i riket
för respektive program. Platserna i de fristående
skolorna kan alltså bli dyrare än i kommunens egna
skolor, om kommunen har lägre kostnader per elev än
riksgenomsnittet. Motionärerna föreslår att samma
grunder för riksrekrytering skall gälla för
fristående gymnasieskolor som för kommunala
gymnasieskolor.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandet med hänvisning till pågående
utredning.
Gymnasiekommittén 2000 skall enligt direktiven
utreda det långsiktiga behovet av systemet med
riksrekryterande utbildningar (dir. 2000:35). Vidare
skall kommittén utreda och lämna förslag om hur den
interkommunala ersättningen skall beräknas för
riksrekryterande utbildningar samt överväga hur
strukturen i förslagen kan ge incitament till
samverkan mellan kommuner. Kommittén skall redovisa
uppdraget senast den 30 april 2002.
Fristkommittén har enligt tilläggsdirektiven haft
att överväga om det är möjligt att tillämpa samma
grunder för riksrekrytering till gymnasieutbildning
oavsett huvudman. Kommittén föreslår i sitt
betänkande (SOU 2001:12) att den pågående
gymnasieutredningen avvaktas liksom utvecklingen i
de regioner där en övergång till fritt val börjat
praktiseras.
I motion 2000/01:Ub212 (m) yrkande 4 hävdas att
momsreglerna missgynnar fristående skolor.
Motionären anför att tjänsteproduktion i
skolverksamheten är momsbefriad. Det innebär att den
moms som betalas vid t.ex. inköp av material inte
kan dras av mot utgående moms. Kommunala skolor får
dock ersättning för sådana momskostnader, vilket
däremot fristående skolor sällan får.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandet.
Kommittén för uppföljning av resursfördelning till
fristående grundskolor, Fristkommittén, tog upp
kommunernas utbetalning av momsersättning till
skolorna i sitt betänkande Likvärdiga villkor? (SOU
1999:98 s. 43). Av betänkandet framgår att
kommunerna har rätt att erhålla en statlig
momsersättning om 6 % av skolbidraget. Syftet med
denna ersättning är att täcka de merkostnader som
följer av att t.ex. en fristående skola inte har
samma rätt till återbetalning av ingående
mervärdesskatt som kommunerna på grund av skillnad i
huvudmannaskap. Kommunerna skall beakta de
fristående grundskolornas rätt till momskompensation
på de områden som är momspliktiga. Kommittén
konstaterade att kommunerna handskades olika med
denna fråga. Kommittén föreslog därför att
momsbidraget skulle redovisas separat för att
möjliggöra en bedömning av ersättningens storlek.
Genom en ändring (2000:1107) i förordningen
(1996:1206) om fristående skolor har två nya
paragrafer införts, 1 kap. 4 a § och 1 a kap. 8 a §,
vari föreskrivs att en kommun som lämnar bidrag för
en elev i en fristående grundskola eller
förskoleklass skall för skolan kunna redovisa hur
stor andel av bidraget som är ersättning för
kostnader för lokaler respektive mervärdesskatt. De
nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari
2001.
När det gäller en fristående gymnasieskola skall
kommunerna till skolan betala det belopp per elev
och program som regeringen har föreskrivit i en
bilaga till förordningen (1996:1206) om fristående
skolor (bilagan senast ändrad 2000:1174). I beloppen
ingår ersättning för sådan ingående mervärdesskatt
som skolan saknar avdragsrätt för.
Frågan om mottagande i fristående skola av elever i
behov av särskilt stöd tas upp i tre motioner.
Kristdemokraterna anser i motion 2000/01:Ub321
bl.a. att alla elever, oberoende av föräldrarnas
ekonomi, eget handikapp eller andra särskilda behov
skall kunna välja en fristående skola. Skolan skall
garanteras en lägsta grundnivå för ersättning och
därutöver kompenseras för särskilda åtaganden.
Enligt motion 2000/01:Ub285 (s) bör riksdagen göra
ett uttalande om att fristående skolor skall vara
öppna även för elever i behov av särskilt stöd.
Motionärerna menar att lika villkor skall gälla för
barn med funktionshinder som för andra barn, när det
gäller valfrihet.
Också i motion 2000/01:Ub290 (s) påtalas att barn
som har stora fysiska funktionshinder eller barn som
är utvecklingsstörda inte har samma möjlighet att
välja en fristående skola som andra barn har.
Motionären begär att bestämmelsen i 9 kap. 2 §
skollagen ändras så att fristående skolor skall vara
öppna även för dessa barn.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandena med hänvisning till följande.
Enligt 9 kap. 2, 8 och 8 b §§ skollagen skall en
fristående skola stå öppen för alla barn respektive
ungdomar som enligt skollagen har rätt till
utbildning inom motsvarande skolform i det
offentliga skolväsendet. Undantag får endast göras
för sådana barn respektive ungdomar vilkas
mottagande skulle medföra att betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår
för skolan.
Möjligheten för en fristående skola att neka att
ta emot en elev under vissa förutsättningar
motsvarar vad som, enligt 4 kap. 6 § skollagen,
gäller vid placeringen av elever vid en kommuns
olika skolenheter. En skola kan när det gäller barn
med särskilda behov ha svårt att ta emot barnet som
elev. För att skolan skall få neka en elev tillträde
måste dock svårigheten vara betydande. Det kan vara
fråga om att skollokalerna måste förändras eller att
det behövs extra personal för eleven. Om kommunen är
beredd att betala för det särskilda stödet kan den
fristående skolan inte åberopa ekonomiska
svårigheter som skäl för att vägra ta emot en elev.
Utskottet har inhämtat att det i dag finns ca 35
fristående skolor som har karaktären av
skoldaghem/behandlingshem och som riktar sig till en
begränsad elevgrupp. I praktiken har det faktum att
skolorna riktar sig till en avgränsad elevgrupp inte
ansetts strida mot principen om att en fristående
skola skall vara öppen för alla.
I motion 2000/01:N326 (kd) yrkande 9 efterfrågas
möjligheter till särskild dispens från lägsta
elevantal vid start av fristående skola i
glesbygdsområden, för att rädda byskolan från att
stängas på grund av vikande elevunderlag.
U t s k o t t e t erinrar om att Skolverket redan
enligt gällande regler har möjlighet att ge dispens.
Som en av förutsättningarna för att en fristående
skola skall godkännas gäller enligt skollagen att
skolan har minst 20 elever, om det inte finns
särskilda skäl för ett lägre elevantal (9 kap. 2 §).
Motionsyrkandet bör avslås med det anförda.
Kristdemokraterna anser i motion 2000/01:Ub319
yrkande 3 att Skolverket skall vara
tillståndsmyndighet för fristående skolor för elever
med funktionshinder och inte, som beslutats,
Specialskolemyndigheten.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandet.
Enligt 9 kap. 1 § tredje stycket skollagen, i dess
lydelse från den 1 juli 2000, skall ärenden om
godkännande av fristående skolor som motsvarar
specialskolan prövas av styrelsen för specialskolan.
I propositionen Elever med funktionshinder - ansvar
för utbildning och stöd (prop. 1998/99:105), där
denna lagbestämmelse var aktuell, anmälde regeringen
att det finns skäl att analysera huruvida
lagbestämmelserna för de olika skolformerna skall
harmoniseras, så att Skolverket ansvarar för
godkännande även av fristående specialskolor.
Regeringen avsåg att återkomma till riksdagen efter
beredning av frågan. Enligt uppgift från
Utbildningsdepartementet är beredningen av denna
fråga inte avslutad.
Lärare vid fristående skolor, m.m.
Vänsterpartiet påpekar i motion 2000/01:Ub274
yrkande 1 att Skolverket i sin uppföljning visat att
andelen obehöriga lärare är betydligt högre i de
fristående skolorna än i de kommunala. Med tanke på
att alltfler elever nu går i fristående skolor, är
det enligt motionärerna rimligt att samma krav på
pedagogisk kompetens ställs på lärare vid fristående
skolor som på lärare i det offentliga skolväsendet.
Regeringen bör lägga fram förslag om en sådan
ändring i skollagen.
Liknande synpunkter förs fram i motion
1999/2000:Ub248 (s), nämligen att skollagen bör
ändras så att samma krav på behörighet gäller för
lärare vid fristående skolor som för lärare inom den
allmänna skolan.
I motion 2000/01:Ub212 (m) yrkande 2, däremot,
framhålls betydelsen av att varje skola har rätt att
anställa den person de tycker är mest lämpad som
lärare. Genom att "öppna" läraryrket för personer
med olika slags utbildningar och erfarenheter,
öppnar man för en utveckling av lärarrollen och
därmed för förnyelse av skolan, menar motionären.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.
Enligt 2 kap. 3 § skollagen (1985:1100) är
kommuner och landsting skyldiga att för
undervisningen använda lärare, förskollärare eller
fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för
den undervisning de i huvudsak skall bedriva.
Undantag får göras endast om personer med sådan
utbildning inte finns att tillgå eller det finns
något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna.
Någon motsvarande bestämmelse om att lärare vid
fristående skolor skall ha en formell
lärarutbildning finns inte. Dock uttalades i
propositionen Fristående skolor m.m. (prop.
1995/96:200) att stor vikt bör fästas vid kraven på
lärares kompetens. Kraven på kvalitet i utbildningen
är lika höga för fristående som för offentliga
skolor. I propositionen betonades även att bristande
lärarkompetens kan leda till att en fristående
skolas godkännande respektive rätt till bidrag
återkallas.
Utskottet har inhämtat att frågan om införande i
skollagen av krav på kompetens hos lärare vid
fristående skolor övervägs inom
Utbildningsdepartementets särskilda arbetsgrupp för
frågor om fristående skolor. Arbetsgruppen beräknar
kunna lägga fram sina förslag inom kort.
I motion 2000/01:Ub299 (s) betonas behovet av
lagregler till skydd för personal vid fristående
skolor, motsvarande lex Maria och lex Sara inom
vården och omsorgen. Enligt motionären kan också
anställda vid fristående skolor riskera att förlora
sitt arbete om de avslöjar missförhållanden på den
skola där de arbetar.
U t s k o t t e t anser att det finns ett
demokratiskt värde i att förhållanden vid offentligt
finansierade verksamheter kan diskuteras öppet.
Frågan om yttrande- och meddelarfrihet för
anställda i verksamheter med anknytning till det
allmänna har utretts av en särskild utredare. Denne
har i februari 2001 avlämnat promemorian
Yttrandefrihet för privatanställda (Ds 2001:9), vari
läggs fram ett förslag till lag om skydd för
privatanställdas yttrandefrihet. Enligt lagförslaget
skall en arbetsgivare inte få ingripa mot en
arbetstagare för att han eller hon har utnyttjat
tryck- och yttrandefriheten i fråga om åsikter och
upplysningar om bl.a. förskoleverksamhet,
skolbarnsomsorg och utbildning för barn och ungdom
som avses i skollagen (1985:1100). Arbetsgivaren får
inte heller efterforska vem som har utnyttjat tryck-
och yttrandefriheten. Förslaget i promemorian skall
nu remissbehandlas.
Med hänvisning till det anförda bör riksdagen
avslå motionsyrkandet.
Regler i övrigt
Moderata samlingspartiet anser i motion
2000/01:Ub282 yrkande 1 att fristående skolor skall
vara öppna för alla barn och ungdomar. Moderaterna
menar dock att det måste vara möjligt att godkänna
särskilda antagningsregler vid fristående grund- och
gymnasieskolor. I ett mer mångfasetterat skolsystem
blir det fyrkantigt att endast tillåta
genomsnittsbetyg som urvalsgrund. Regelverket bör
ses över i detta avseende, och nya kriterier för
antagning bör tas fram som underlag för Skolverkets
prövning. Verkets godkännande skall vara en
förutsättning även i fortsättningen.
U t s k o t t e t vill med anledning av
motionsyrkandet anföra följande.
För fristående grundskolor gäller enligt
förordningen (1996:1206) om fristående skolor att
hänsyn får tas till färdighetsprov vid antagningen,
om utbildningen kräver att de sökande har speciella
färdigheter i musik eller dans (1 a kap. 3 §). I
övrigt får tester eller prov inte utgöra villkor för
att bli antagen till en skola.
Enligt 2 kap. 3 § samma förordning gäller för
fristående gymnasieskolor att bestämmelserna om
urval i 6 kap. gymnasieförordningen (1992:394) skall
tillämpas. I denna senare förordning sägs att vid
urvalet kan hänsyn tas, förutom till betygen, till
ett färdighetsprov eller ett intyg om färdigheterna,
om en utbildning inom det estetiska området kräver
att den sökande har speciella färdigheter, såsom
t.ex. i musik (6 kap. 7 §).
Utskottet kan inte ställa sig bakom förslaget om
införande av andra särskilda urvalsgrunder.
Utskottet vill värna den sammanhållna grundskolan
och ser inget behov av att tidigt försöka särskilja
barn med vad som brukar kallas särskilda
begåvningsprofiler. Det kan tvärtom hämma barns
allsidiga utveckling om samhället tidigt sorterar in
dem i ett särskilt fack. Grundskolans tanke är att
alla barn skall ges förutsättningar att utveckla
alla sidor av sin personlighet och olika förmågor.
Motionsyrkandet bör avslås av riksdagen med det
anförda.
I motion 2000/01:Ub282 yrkande 3 föreslår
Moderaterna att Skolverket ges i uppdrag att
undersöka förekomsten av elevavgifter och
motsvarande i den offentliga skolan samt analysera
de fristående skolornas erfarenheter av
avgiftsregler.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandet.
Fristkommittén föreslår i sitt betänkande
Fristående gymnasieskolor - hot eller tillgång? (SOU
2001:12) att ett villkor för att en fristående
gymnasieskola skall ha rätt till kommunala bidrag är
att skolan i likhet med kommunala gymnasieskolor
följer 5 kap. 21 § skollagen. Där föreskrivs att
utbildningen i gymnasieskolan skall vara avgiftsfri
för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till
böcker, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för
en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock
besluta att eleverna skall hålla sig med enstaka
egna hjälpmedel. I verksamheten får också förekomma
enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad
för eleverna.
I avvaktan på beredningen inom Regeringskansliet
av Fristkommitténs förslag finner utskottet inte
skäl att förorda att ett sådant uppdrag ges till
Skolverket som Moderaterna begärt.
Centerpartiet understryker i motion 2000/01:Ub239
yrkande 6 att reglerna för betyg skall vara lika,
oavsett om skolan är fristående eller kommunal.
Detta bör ges regeringen till känna.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandet.
Yrkandet är tillgodosett genom en ändring fr.o.m.
den 1 januari 2001 i förordningen (1996:1206) om
fristående skolor (1 a kap. 7 §). Den innebär att en
fristående skola som har fått medgivande av
Skolverket att anordna prövning och utfärda betyg är
skyldig att tillämpa bestämmelserna i 7 kap.
grundskoleförordningen (1994:1194) respektive 7 kap.
särskoleförordningen (1995:206) om betyg m.m.
Frågor rörande rätten till skolskjuts m.m. tas upp i
ett par motioner.
I motion 2000/01:Ub308 (kd, m) påpekas att ett
ökat utnyttjande av möjligheten att välja annan
grundskola, kommunal eller fristående, än den som
kommunen anvisat kommer att innebära fler skolresor
än tidigare. För att det fria valet av skola skall
förverkligas måste ett system skapas som ger alla
elever lika rätt att nå sin skola, oavsett om det är
skolan i närområdet eller en annan skola inom
rimligt pendlingsavstånd (yrk. 1). Motionärerna
anser vidare att en elev som aktivt valt annan skola
skall erhålla samma ekonomiska reseförmån som om
eleven valt anvisad skola. Grundskoleelev skall ha
samma möjlighet som elev i gymnasieskola att få
ekonomiskt stöd till skoltransporten (yrk. 2).
Enligt motion 2000/01:Ub257 (kd) kan det sättas i
fråga om det finns en reell valfrihet, om valet av
en annan skola än den kommunala innebär betydande
skolskjutskostnader för den enskilde. Motionären
åsyftar att särskolebarn som väljer en fristående
särskola skall få behålla rätten till skolskjuts.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.
Enligt 4 kap. 7 § skollagen har kommunen
skyldighet att sörja för att skolskjuts anordnas åt
elever i grundskolan om det behövs med hänsyn till
färdvägens längd, trafikförhållandena,
funktionshinder hos en elev eller någon annan
särskild omständighet. Skyldigheten omfattar dock
inte elever som väljer en annan kommunal skola än
den som kommunen annars skulle ha placerat dem i.
Motsvarande gäller även, enligt 6 kap. 6 §
skollagen, vid val av en annan särskola än den som
kommunen annars skulle ha placerat eleven i, om
något önskemål om en viss skola inte framställts.
Kommunen har heller ingen skyldighet att anordna
skolskjuts för elever som väljer en fristående
skola.
Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden
liknande de nu aktuella. Utskottet anförde då att
det skulle föra mycket långt och kunna åsamka
kommunerna stora kostnader, om skyldigheten att
sörja för skolskjuts utvidgades till att gälla även
elever som väljer annan skola än den som kommunen
annars skulle ha anvisat (bet. 1996/97:UbU4).
Utskottet tillade att ingenting hindrar en kommun
från att åta sig att stå för skolskjuts till en elev
i en fristående grundskola, om kommunen finner det
skäligt t.ex. därför att den närmaste kommunala
skolan är så belägen att eleven, om han eller hon
hade gått där, skulle ha varit berättigad till
skolskjuts. Detta är fortfarande utskottets
uppfattning.
Lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet att
svara för vissa elevresor gäller kostnaderna för
elevresor för en elev som har rätt till studiehjälp.
Hemkommunen skall svara för elevens kostnader för
dagliga resor mellan bostaden och skolan om
färdvägen är minst sex kilometer. Detta gäller
oberoende av om eleven går i en offentlig eller
fristående gymnasieskola. Utskottet är av nyss
anförda skäl inte berett att förorda att samma
ersättning för resor skall utgå till elever i den
obligatoriska skolan.
Övriga frågor
Enligt motion 2000/01:Ub504 (s) är det viktigt att
förbättra möjligheterna för nationella minoriteter i
Sverige att starta egna fristående förskolor.
Motionärerna framhåller särskilt att situationen för
sverigefinska barn i förskoleåldern har försämrats
under senare år i många kommuner. Regeringen bör
därför kontinuerligt informera kommunerna om deras
ansvar för att intentionerna i den nationella
minoritetspolitiken efterlevs.
U t s k o t t e t instämmer med motionärerna i
vikten av att de nationella minoriteternas
rättigheter till eget språk och egen kultur främjas.
Enligt skollagen 2 a kap. 13 och 17 §§ är det
kommunen som ger tillstånd till fristående förskola
och som bestämmer om bidrag till enskild
förskoleverksamhet. Utskottet utgår från att
kommunerna så långt möjligt tar sitt ansvar för att
underlätta förskoleverksamhet i olika driftsformer
för barn som tillhör nationella minoriteter.
Riksdagen bör inte göra något särskilt uttalande i
frågan utan avslå motionen.
I motion 2000/01:Ub310 (m) framhålls att reglerna
för bidrag till fristående skolor också bör omfatta
svenska skolor i utlandet. Motionären anmärker att
barn till föräldrar som vistas utomlands på grund av
funktionshinder inte är behöriga att tas emot i de
svenska utlandsskolorna. Det finns heller inte någon
laglig rätt för skolpliktiga barn att ta med sig den
skolpeng som de har rätt till i Sverige. Enligt
motionären bör Skollagskommittén se över de regler
som gäller för svenska utlandsskolor.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandet.
Enligt förordningen (1994:519) om statsbidrag till
utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar
lämnas statsbidrag till huvudmannen för en svensk
utlandsskola, distansundervisning, kompletterande
svensk undervisning och undervisning vid utländsk
skola (internationell skola). Som villkor för att
statsbidrag skall utgå för elev gäller att minst en
av elevens vårdnadshavare är svensk medborgare och
att minst en av dem vistas i utlandet antingen på
grund av tjänstgöring vid en svensk myndighet,
internationell organisation eller vid visst företag
eller för att han eller hon bedriver studier eller
forskning, kulturarbete eller verksamhet i utlandet
som i övrigt bedöms väsentlig för det svenska
samhället. Skolverket får medge att även andra
elever får räknas med, om det finns synnerliga skäl
med hänsyn till sociala förhållanden.
Utskottet erinrar om att till fristående skolor
utgår bidrag från elevernas hemkommuner enligt ett
annat regelsystem.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Rätten att välja skola
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub205
yrkandena 4 och 6, 2000/01:Ub212 yrkandena 1 och
3, 2000/01:Ub213 yrkande 4, 2000/01:
Ub260 yrkande 10 samt 2000/01:Ub303.
13. Lagregler till skydd för personal vid
fristående skolor
Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub299.
14. Antagningsregler vid fristående
skolor
Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub282 yrkande
1.
Reservation 1 (m, fp) - delvis
15. Förekomsten av elevavgifter
Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub282 yrkande 3.
Reservation 3 (m) - delvis
16. Betygsregler för fristående skolor
Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub239 yrkande
6.
17. Rätten till skolskjuts m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub257 samt
2000/01:Ub308 yrkandena 1 och 2.
Reservation 7 (kd)
18. Fristående förskolor för nationella
minoriteter
Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub504.
19. Bidrag till svenska skolor i utlandet
Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub310 yrkandena 1
och 2.
Stockholm den 8 mars 2001
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask
(m), Eva Johansson (s), Inger Lundberg (s), Yvonne
Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Majléne Westerlund
Panke (s), Tomas Högström (m), Torgny Danielsson
(s), Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd),
Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson
(fp), Anders Sjölund (m) och Nils-Erik Söderqvist
(s).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Rätten att välja skola, m.m.
(punkterna 1 och 14) - m, fp
av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas
Högström (m), Ulf Nilsson (fp) och Anders Sjölund
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1
och 14 borde ha följande lydelse:
1. Rätten att välja skola
Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub205
yrkandena 4 och 6, 2000/01:Ub212 yrkandena 1 och
3 och 2000/01:Ub260 yrkande 10 samt avslår
motionerna 2000/01:Ub213 yrkande 4 och
2000/01:Ub303.
Vi är övertygade om att kvaliteten i skolan bäst
främjas om skolor med olika inriktningar, arbetssätt
och huvudmän kan verka sida vid sida. Alla elever
måste ha rätt att välja den skola där eleven kan
finna sig till rätta. Att kunna välja skola,
kommunal eller fristående i hemkommunen eller i en
annan kommun, är viktigt för att eleven skall känna
motivation och entusiasm inför sitt lärande och sin
utveckling. Ett fritt skolval driver på utvecklingen
mot att varje skola anstränger sig för att vara så
bra som möjligt för eleverna, oavsett om det är en
kommunal skola eller en fristående skola. Vi
föreslår att riksdagen bifaller motionerna
2000/01:Ub205 yrkandena 4 och 6, 2000/01:Ub212
yrkandena 1 och 3 och 2000/01:Ub260 yrkande 10.
Det är vår uppfattning att fristående skolor skall
vara öppna för alla barn och ungdomar. Samtidigt
menar vi att det måste vara möjligt att godkänna
särskilda antagningsregler vid fristående grund- och
gymnasieskolor. I ett mer mångfasetterat skolsystem
blir det fyrkantigt att endast tillåta
genomsnittsbetyg som urvalsgrund. Vi föreslår, i
likhet med vad som anförs i motion 2000/01:Ub282
yrkande 1, att regelverket ses över i detta avseende
och att nya kriterier för antagning tas fram som
underlag för Skolverkets prövning. Verkets
godkännande skall vara en förutsättning även i
fortsättningen. Vi anser att riksdagen bör bifalla
motionsyrkandet.
2. Fritt val av gymnasieskolans
program, m.m. (punkterna 2 och 9) -
m, kd, c, fp
av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara
(kd), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp) och
Anders Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 2
och 9 borde ha följande lydelse:
9. Mottagande i fristående skola av elev i
behov av särskilt stöd
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub321 samt
avslår motionerna 2000/01:Ub285 och
2000/01:Ub290.
Ställningstagande
Enligt vår mening måste valfriheten i gymnasieskolan
öka. Det är orimligt med en ordning som innebär att
bostadsadressen är avgörande för antagning till en
gymnasieskola. Ett fritt val av program eller
inriktning inom gymnasieskolan bör tillåtas såväl
inom en kommun som mellan olika kommuner. Skollagen
bör ändras så att en elevs hemkommun blir skyldig
att betala ersättning för elevens gymnasieutbildning
i annan kommun, också om utbildningen erbjuds i
hemkommunen. En ökad konkurrens mellan
gymnasieskolor stimulerar till att skapa skolor med
en attraktiv profil. Vi anser att riksdagen bör
bifalla motionsyrkandena.
Alla elever skall enligt vår mening
ges lika goda förutsättningar att
fritt välja skola. Bestämmelsen att
kommunen i vissa fall inte skall
vara skyldig att lämna bidrag för
elever i behov av särskilt stöd i
fristående skola bör därför ändras.
Kommunerna bör ersätta fristående
skolor som tar emot elever i behov
av särskilt stöd för det särskilda
åtagande detta innebär. Vad vi här
har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och
därmed bifalla motion 2000/01:Ub321.
3. Införandet av en nationell
skolpeng, m.m. (punkterna 3, 8 och
15) -m
av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas
Högström (m) och Anders Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 3, 8
och 15 borde ha följande lydelse:
Utbildningen i grundskolan och gymnasieskolan är en
nationell angelägenhet. Vi vill införa ett statligt
stöd riktat direkt till skolorna - en nationell
skolpeng - för att alla skolor skall få resurser på
en nationellt jämförbar nivå. Ett fast belopp per
elev skall utbetalas direkt till skolorna utifrån
antalet inskrivna elever. En sådan nationell
skolpeng bidrar till att ge skolorna ökad
självständighet och frihet att förfoga över de
ekonomiska medlen. Den blir också ett medel för att
garantera valfrihet för eleverna. Vi vill betona att
en mer generaliserad fördelning av skolresurserna
inte utesluter att tillskott av särskilda medel ges
för elever i behov av särskilt stöd. Regeringen bör
snarast återkomma till riksdagen med förslag i
enlighet med vad som anförs i motionerna
2000/01:Ub205 yrkandena 1-3, 2000/01:Ub213 yrkande
5, 2000/01:
Sk1025 yrkande 5 och 2000/01:So303 yrkande 6.
En fristående skola har inte samma rätt till
återbetalning av ingående mervärdesskatt som en
kommun har. Momsreglerna missgynnar således
fristående skolor. Enligt vår mening bör det i
skollagen föreskrivas en skyldighet för kommunerna
att utge momsersättning till fristående skolor.
Detta bör riksdagen med bifall till motion
2000/01:Ub212 yrkande 4 tillkännage för regeringen
som sin mening.
Vi ställer oss bakom vad som anförs
i motion 2000/01:Ub282 yrkande 3 om
att regeringen bör ge Skolverket i
uppdrag att undersöka förekomsten av
elevavgifter eller motsvarande
ekonomiska bidrag från föräldrar med
barn i den offentliga skolan, som
underlag för fortsatt debatt om
skolans kostnader. Erfarenheterna av
avgiftsregler ur de fristående
skolornas perspektiv bör också
analyseras. Riksdagen bör bifalla
motionsyrkandet.
4. Skyldighet att tillhandahålla
kommunal grundskola och
gymnasieskola, m.m. (punkterna 4, 5,
7 och 12) - v
av Britt-Marie Danestig (v) och Lennart
Gustavsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 4,
5, 7 och 12 borde ha följande lydelse:
4. Skyldighet att tillhandahålla kommunal
grundskola och gymnasieskola
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub274 yrkande
1 samt avslår motionerna 1999/2000:Ub248 och
2000/01:Ub212 yrkande 2.
Ställningstagande
Utvecklingen i vissa kommuner när det gäller
fristående skolor börjar nu att närma sig den punkt
där det blir svårt eller omöjligt att välja en
kommunal skola. Vi menar att det är en fullständigt
orimlig konsekvens. Det borde vara en rättighet för
alla barn och ungdomar, som så önskar, att få gå i
en kommunal skola. Vi föreslår, i likhet med yrkande
3 i motion 2000/01:Ub274, att skollagen ändras så
att varje kommun blir skyldig att tillhandahålla
kommunal grundskola och gymnasieskola till de elever
som inte vill gå i fristående skolor. Riksdagen bör
hos regeringen begära förslag till en sådan ändring
i skollagen.
Vi vill att en vetorätt införs för kommunen vid
godkännandet av en ny fristående skola. Det innebär
att ett krav för att Skolverket skall godkänna en
fristående skola som bidragsberättigad skall vara
att kommunen i fråga tillstyrker ett sådant beslut.
Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till
ändring av skollagen i enlighet med motion
2000/01:Ub274 yrkande 2.
De fristående gymnasieskolorna har i dag i praktiken
riksrekrytering på alla sina program. Motsvarande
möjlighet har kommunala gymnasieskolor endast om
regeringen klassat programmet som riksrekryterande.
Om en elev väljer att gå på en fristående
gymnasieskola någonstans i Sverige, måste
hemkommunen betala för eleven enligt en statlig
prislista som följer genomsnittskostnaden i riket
för respektive program. Detta gäller även om
kommunen i sina egna skolor har lägre kostnader per
elev än riksgenomsnittet. Vi föreslår att samma
grunder för riksrekrytering skall gälla för
fristående gymnasieskolor som för kommunala. Den
fristående skolan skall alltså med vårt förslag
ansöka hos regeringen om att få ett program klassat
som riksrekryterande. Riksdagen bör bifalla motion
2000/01:Ub274 yrkande 4.
Andelen obehöriga lärare är enligt Skolverket
betydligt högre i de fristående skolorna än i de
kommunala. Vi menar att det är lärarnas kunskap och
pedagogiska kompetens som är grunden för all
skolutveckling. Skolverkets uppgifter är därför
oroande. Med tanke på att alltfler elever nu går i
fristående skolor är det rimligt att samma krav på
pedagogisk kompetens ställs på lärare vid fristående
skolor som på lärare i det offentliga skolväsendet.
Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till en
sådan ändring i skollagen och därmed bifalla motion
2000/01:Ub274 yrkande 1.
5. Villkoren för godkännande av och
bidrag till fristående skolor (punkt
5) - m, kd, fp
av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara
(kd), Ulf Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Villkoren för godkännande av och bidrag
till fristående skolor
Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub225
yrkande 18, 2000/01:Ub236 yrkande 25 och
2000/01:Ub331 yrkande 9 samt avslår motionerna
2000/01:Ub274 yrkande 2, 2000/01:Ub301,
2000/01:Ub334 och 2000/01:Ub347.
Ställningstagande
Vi anser att lagregler för fristående skolor måste
utformas så att kommunalt godtycke inte tillåts vara
avgörande för om en fristående skola skall godkännas
eller inte. Reglerna om att en fristående skola inte
skall förklaras berättigad till bidrag, eller mista
bidrag, om dess verksamhet skulle innebära påtagliga
negativa följder för skolväsendet i lägeskommunen
skapar också utrymme för kommunalt godtycke. Det är
vår bestämda uppfattning att de fristående
grundskolorna i skollagen måste garanteras en lägsta
grundnivå för ersättning och därutöver kompenseras
för särskilda åtaganden. Resurstilldelningssystemet
måste göras mer enhetligt för såväl fristående
grundskolor som fristående gymnasieskolor. Reglerna
för ekonomisk ersättning måste bli så tydliga att
helt skilda tolkningar i kommunerna inte är möjliga.
Riksdagen bör med bifall till motionerna
2000/01:Ub225 yrkande 18, 2000/01:Ub236 yrkande 25
och 2000/01:Ub331 yrkande 9 hos regeringen begära
sådana ändringar i skollagen.
6. Tillståndsmyndighet för
fristående skolor som motsvarar
specialskolan (punkt 11) - kd, fp
av Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd)
och Ulf Nilsson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
11. Tillståndsmyndighet för fristående
skolor som motsvarar specialskolan
Vi föreslår att Skolverket skall vara
tillståndsmyndighet för fristående skolor som
motsvarar specialskolan och inte, som beslutats,
Specialskolemyndigheten. Med en sådan ändring blir
Skolverket tillstånds- och tillsynsmyndighet för
samtliga fristående skolor. Det finns enligt vår
uppfattning ingen anledning till särbehandling av
skolor för funktionshindrade. Riksdagen bör bifalla
motionsyrkandet.
7. Rätten till skolskjuts m.m.
(punkt 17) - kd
av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
17. Rätten till skolskjuts m.m.
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub257 samt
avslår motion 2000/01:
Ub308 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Kommunen är inte skyldig att sörja för skolskjuts
för elever som väljer en annan skola än den som
kommunen annars skulle ha placerat dem i.
Motsvarande gäller även för särskoleelever vid val
av en annan särskola. Det kan sättas i fråga om det
finns en reell valfrihet, om valet av en annan skola
än den kommunala innebär betydande
skolskjutskostnader för den enskilde. Bestämmelserna
om rätten till skolskjuts bör enligt vår mening ses
över. Särskolebarn som väljer en fristående särskola
måste få behålla rätten till skolskjuts. Riksdagen
bör bifalla motion 2000/01:Ub257.
BILAGA
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden
2000
2000/01:Ub205 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om en nationellt finansierad och garanterad
möjlighet att välja skola för alla barn, i enlighet
med vad som i motionen anförs.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de orimliga
skillnaderna i elevkostnader mellan landets
kommuner.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att nationell
skolpeng garanterar barnen att deras skola får
tillräckliga resurser för att möta just deras behov.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om det fria skolvalets
betydelse för skolan i socialt utsatta områden.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skolpengen bör
kunna vara delbar mellan olika skolor.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om barns och föräldrars
rätt att söka sig till goda skolor och att välja
bort dåliga skolor.
2000/01:Ub212 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om friskolornas
betydelse för utvecklingen av skolans arbetsformer.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av att
varje skola har rätt att anställa den person de
tycker är mest lämpad som lärare.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att varken elever,
föräldrar eller lärare har intresse av att dåliga
kommunala skolor skyddas från konkurrens av bättre
friskolor.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om momsreglerna för
friskolor.
2000/01:Ub213 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skolplacering av
barn lika naturligt skall kunna ske efter vilken
pedagogisk inriktning som ligger nära barnen, som
efter skolans geografiska närhet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av fritt
skolval för att säkerställa landsbygdsskolors
överlevnad.
2000/01:Ub225 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av fristående
skolor.
2000/01:Ub236 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om underlättande av
etablering av fristående gymnasieskolor.
26. Riksdagen beslutar om ändring av 24 § 1
skollagen så att elevens hemkommun blir skyldig att
betala ersättning för elevs utbildning i annan
kommun också om utbildningen erbjuds av hemkommunen.
2000/01:Ub239 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om samma betygsregler
för friskolor som för kommunala skolor.
2000/01:Ub257 av Tuve Skånberg (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
begär att regeringen lägger fram förslag som innebär
att särskolebarn i friskola får behålla rätten till
skolskjuts.
2000/01:Ub260 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätten att välja
skola.
2000/01:Ub261 av Carina Hägg (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om översyn av fristående skolor och
med särskild tonvikt på fristående skolor på
konfessionell grund.
2000/01:Ub274 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av skollagen så att samma krav
på pedagogisk kompetens ställs på lärare i
fristående skolor som på lärare i det offentliga
skolväsendet.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av skollagen så att ett krav
för att Skolverket skall godkänna en fristående
skola som bidragsberättigad skall vara att kommunen
i fråga tillstyrker ett sådant beslut.
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av skollagen så att varje
kommun blir skyldig att tillhandahålla kommunal
grundskoleverksamhet och gymnasieutbildning till de
elever som inte vill gå i fristående skolor.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att fristående
gymnasieskolor bör verka under samma villkor som
kommunala gymnasieskolor när det gäller
riksrekrytering.
2000/01:Ub282 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nya riktlinjer vad
gäller särskilda antagningsregler i grund- och
gymnasieskolan.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utredning vad
gäller förekomsten av elevavgifter och motsvarande i
den offentliga skolan samt erfarenheterna av
nuvarande regler ur friskolornas perspektiv.
2000/01:Ub285 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om skollagens begränsning
gällande elever med behov av särskilt stöd i
fristående skolor.
2000/01:Ub290 av Sonja Fransson (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
begär att regeringen lägger fram förslag till sådan
ändring i skollagen 9 kap. 2 § att alla barn får
lika rätt att välja skola.
2000/01:Ub299 av Carina Hägg (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av lagstiftning till
skydd för personal på fristående skolor.
2000/01:Ub301 av Barbro Andersson Öhrn m.fl. (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av skollagen och
regelsystemet för de fristående skolorna.
2000/01:Ub303 av Roy Hansson (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om införandet av
undervisningsskyldighet.
2000/01:Ub308 av Kenneth Lantz (kd) och Jan Backman
(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förtydligande av 4
kap. 7 § skollagen 1985:1100.
2. Riksdagen begär att regeringen utreder
möjligheten för elev att erhålla resebidrag vid val
av annan skola.
2000/01:Ub310 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regler för
statsbidrag till friskolor också omfattar svenska
skolor i utlandet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om direktiv till
Skollagskommittén.
2000/01:Ub319 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Statens skolverk
skall vara tillståndsmyndighet för fristående skolor
för elever med funktionshinder.
2000/01:Ub321 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om villkoren för de fristående
skolorna.
2000/01:Ub331 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att rätten att välja
skola skall vara grundläggande och att friskolor
skall ha samma ersättning som offentliga skolor.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elever ges
valfrihet att söka ett gymnasieprogram eller
enskilda kurser utanför sin hemkommun.
2000/01:Ub334 av Margareta Sandgren och Anita
Jönsson (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
fristående skolor.
2000/01:Ub340 av Martin Nilsson (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om fristående skolor.
2000/01:Ub347 av Eva Arvidsson m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
kommunernas synpunkter i samband med etablering av
fristående skolor tillmäts större tyngd.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en bidragsgivning
till skolan som tar hänsyn till kommunens
övergripande ansvar för alla elever.
2000/01:Ub504 av Paavo Vallius och Sinikka Bohlin
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om förskolor för
nationella minoriteter.
2000/01:Ub808 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolutbildningen.
2000/01:Sk1025 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om valfrihet inom
skolan.
2000/01:Sf611 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om det fria
gymnasievalets positiva betydelse för integrationen.
2000/01:So303 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om villkoren för att
välja skola.
2000/01:N326 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om byskolans betydelse
och möjligheter till särskild dispens från lägsta
elevantal vid start av friskola i glesbygdsområden.
Motion från allmänna motionstiden
1999
1999/2000:Ub248 av Lisbeth Staaf-Igelström (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
behörighetskrav på lärare.