I betänkandet behandlas 145 motionsyrkanden från
allmänna motionstiden 1999 (fem yrkanden) och 2000
(övriga) om olika högskolefrågor.
Utskottet föreslår avslag på samtliga yrkanden.
Yrkandena handlar om övergripande frågor om
högskolan, studentfrågor, frågor om tillträde till
högskolan, utbildningsutbud och studieorganisation,
resurstilldelningssystemet för grundläggande
högskoleutbildning, högskolans lärare och
undervisning, högskoleorganisatoriska frågor,
utbildning för vissa yrken, forskarutbildning och
forskarkarriär och Lunds universitets historiska
museum.
Ett stort antal yrkanden rör frågor där det enligt
gällande styrsystem ankommer på andra än riksdagen,
t.ex. regeringen eller myndigheter, att fatta
beslut. Utskottet avstyrker yrkandena med hänvisning
till detta.
För flertalet övriga yrkanden föreslår utskottet
avslag med hänvisning till pågående eller planerad
utredning, pågående beredning i Regeringskansliet
eller tidigare ställningstaganden som utskottet inte
är berett att ändra.
I betänkandet finns reservationer på olika punkter
från samtliga partier utom Socialdemokraterna.
Motioner från allmänna motionstiden
2000
2000/01:Ub211 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fördelarna med
rekrytering av lärare med annan yrkesbakgrund.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheten att
snabbt läsa in pedagogisk kompetens för
yrkesmänniskor med annan högskoleutbildning än
lärarutbildning.
2000/01:Ub214 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
ledarskapsutbildning bör föras in i
lärarutbildningen, utbildningen av skolledare och
fortbildningen av lärare och skolledare.
2000/01:Ub218 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
utbildning och vidareutbildning av lärare,
skolledare och skolans övriga personal.
2000/01:Ub236 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att avlagd
studentexamen skall vara en förutsättning för högre
studier.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om mer gedigna
ämneskunskaper i lärarutbildningen.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en anpassad
lärarutbildning för personer med akademisk examen
och ett avvisande av regeringens förslag om tre
terminers lärarutbildning för denna grupp.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om återinförande av
speciallärarutbildningen.
2000/01:Ub239 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
strategi för att öka rekryteringen av
högskolelärare.
2000/01:Ub241 av Gunnel Wallin och Rigmor Stenmark
(c) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det behöver
inrättas en särskild kurs i hem- och
konsumentkunskap i lärarutbildningen.
2000/01:Ub245 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att sex- och
samlevnadsundervisning bör ingå som obligatoriskt
ämne på lärarhögskolor.
2000/01:Ub246 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Högskoleverket
bör få i uppdrag att inom ramen för utvecklandet av
den nya lärarutbildningen särskilt stimulera en
vidareutveckling av lärarutbildningen när det gäller
sex- och samlevnadsundervisningen.
2000/01:Ub253 av Fanny Rizell och Kjell Eldensjö
(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om ANT-kunskap inom
den högre utbildningen av lärare och i
pedagogutbildningar samt inom läkar-, socionom- och
vårdhögskoleutbildningarna.
2000/01:Ub260 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en lärarhögskola
skall omvandlas till en fristående högskola.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att universitet och
högskolor skall ha rätt att utforma sina egna
antagningsregler.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
resurstilldelningen till den högre utbildningen
skall baseras på studenternas val.
2000/01:Ub269 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
handikappkunskap i lärarutbildningen.
2000/01:Ub277 av Yvonne Oscarsson (v) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
begär att regeringen gör en översyn av utbildningen
så att obligatorisk undervisning om alkohol och
alkoholens skadeverkningar införs i skolor och på
linjer där personal som skall ha kontakt med barn
utbildas.
2000/01:Ub316 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av blivande
lärares utbildning i värdegrund och etik.
2000/01:Ub331 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
antagningssystemet är kvalitativt och tar till vara
elevens resurser på ett rättvist sätt.
2000/01:Ub332 av Birgitta Carlsson och Elver Jonsson
(c, fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lärarutbildningens
utformning för att kunna ge skolungdomar en god ANT-
undervisning.
2000/01:Ub402 av Jeppe Johnsson och Elizabeth
Nyström (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att avskaffa kårobligatoriet.
2000/01:Ub403 av Margareta Cederfelt (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar att medlemskap i parti inom
studentkåren vid högskola eller universitet skall
vara frivilligt för studenter, i enlighet med vad
som anförs i motionen.
2000/01:Ub406 av förste vice talman Anders Björck
och Ulf Melin (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen beslutar att avskaffa
kårobligatoriet.
2000/01:Ub409 av Yvonne Andersson (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Naprapathögskolan får examensrätt.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de studerande
vid Naprapathögskolan skall omfattas av det allmänna
studiefinansieringssystemet.
2000/01:Ub411 av Helena Höij och Maria Larsson (kd)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av
svenskundervisning för invandrare och flyktingar
anpassad till den enskilde personens
förutsättningar, särskilt med avseende på invandrade
akademiker.
2000/01:Ub414 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav
(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring i lagen om kårobligatorium.
2000/01:Ub418 av Amanda Agestav (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
trafiklärarutbildning på högskolan.
2000/01:Ub421 av Catharina Hagen (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om antagningssystemet
till högskola och universitet.
2000/01:Ub423 av Rosita Runegrund och Chatrine
Pålsson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av utbildning av parkinsonsjuksköterskor.
2000/01:Ub426 av Maria Larsson (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om studenternas rättssäkerhet i
högskolan.
2000/01:Ub430 av Maria Larsson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om tilldelning av rätten för
Högskolan i Jönköping att utfärda forskarexamina
inom hela det humanistisk-samhällsvetenskapliga
området.
2000/01:Ub432 av Inger Davidson (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
begär att regeringen lägger fram förslag till
inrättandet av ett centrum för familjeforskning
enligt motionens intentioner.
2000/01:Ub438 av Göran Lindblad och Anita Sidén (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utbildningen
till tandsköterska/tandhygienist bör integreras.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utbildningen
skall ske på högskolenivå med det första året (40 p)
gemensamt.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att legitimerad
tandsköterska skall ha behörighet att arbeta i
munnen på patienterna.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utbildningen
till tandhygienist förlängs till 3 år (120 p).
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
behörighetsområdet för tandhygienister utvidgas till
att omfatta vissa enklare vårdinsatser som i dag
utförs av tandläkare.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att dimensioneringen
av utbildningen ses över i syfte att skapa balans
mellan behov och tillgång på assisterande personal.
2000/01:Ub439 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson
(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening att incitament bör skapas för obehöriga
lärare att utbilda sig och på så sätt erhålla
behörighet.
2000/01:Ub443 av Gunnar Axén (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen beslutar
att avskaffa förordning (1983:18) om
studerandekårer, nationer och studentföreningar vid
universitet och högskolor.
2000/01:Ub444 av Lena Sandlin-Hedman och Laila Bäck
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om värdering av
utländsk examen samt yrkeskompetens från andra
länder.
2000/01:Ub445 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att en obligatorisk
akademisk introduktionskurs bör inrättas.
2000/01:Ub450 av Peter Pedersen (v) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förslag till åtgärder som gör det
möjligt för fler studerande att antas till högskole-
och universitetsutbildningar efter avslutade
gymnasiestudier, dvs. utan att tvingas till
komvuxstudier trots fullt godkända avgångsbetyg.
2000/01:Ub452 av Gunilla Tjernberg (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att personal
inom förskola och skola får den utbildning som krävs
i att tidigt se och kunna tolka barns situation.
2000/01:Ub454 av Ewa Larsson m.fl. (mp, s ,m, v, kd,
c, fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening att sex- och samlevnadsundervisning bör
ingå som obligatoriskt ämne på lärarhögskolor.
2000/01:Ub459 av Harald Nordlund (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att i lärarutbildningen uppta
utbildning i konfliktlösning.
2000/01:Ub462 av Annelie Enochson och Tuve Skånberg
(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa
kårobligatoriet vid de svenska högskolorna och
universiteten.
2000/01:Ub468 av Cinnika Beiming och Dag Ericson (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av
kompletteringsutbildningar inom högskolan för
personer med en utländsk akademisk examen.
2000/01:Ub469 av Lilian Virgin och Sonja Fransson
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om initiativ som
ger funktionshindrade samma möjligheter som andra
att studera vid universitet och högskolor.
2000/01:Ub479 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om obligatorisk
pedagogisk utbildning för högskolelärare.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förstärkt
högskoledidaktisk forskning.
3. Riksdagen begär att regeringen ger
Högskoleverket i uppdrag att utveckla undervisnings-
och examinationsformer.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen i EU
bör föra fram frågan om ett ekvivaleringssystem för
meritvärdering för utbildningar i olika länder.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kompletterande
utbildning för akademiker med invandrarbakgrund.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om reellt
studentinflytande och studentrepresentation i
högskolans beslutande och beredande organ.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avskaffandet av
kårobligatoriet.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om stöd till
utvecklingen av Arbetslivscenter.
2000/01:Ub484 av Jan-Evert Rådhström och Tomas
Högström (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att avskaffa kårobligatoriet.
2000/01:Ub486 av Ulf Nilsson m.fl. (fp, m, v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att Lunds universitets
historiska museum bör läggas under statligt ansvar.
2000/01:Ub488 av Anna Lilliehöök (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förnyelse av lärarutbildningen
och kompletterande pedagogisk utbildning.
2000/01:Ub489 av Bertil Persson (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utreda och planera utbildning
och forskning i Diversity Management.
2000/01:Ub490 av Lars Hjertén (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen framförs om en förlängning av
tandhygienistutbildningen.
2000/01:Ub491 av Bertil Persson (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om samlade högskoleutbildningar i
Malmö.
2000/01:Ub495 av Agne Hansson (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att genom flexibla studieformer
som distansutbildning göra det möjligt för enskilda
människor att i ökad utsträckning utveckla sin
kompetens inom högskolans ram. Personer som på detta
sätt kommer i kontakt med högskolan kan också på
egen hand återvända för att komplettera sin
utbildning.
2000/01:Ub499 av Laila Bäck m.fl. (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ge Högskoleverket och andra
berörda verk och institutioner i uppdrag att
kartlägga vilken bild av homo/bisexuella och
transpersoner som förmedlas till blivande lärare.
2000/01:Ub503 av Nikos Papadopoulos och Paavo
Vallius (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av projekt för att validera och komplettera
utländska akademiska examina.
2000/01:Ub505 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om principer för nya
antagningsregler för högre utbildning.
2000/01:Ub506 av Anita Sidén och Cristina Husmark
Pehrsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
studenters rätt att överklaga sina betyg.
2000/01:Ub508 av Jan Backman (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att LUHM:s situation måste lösas.
2000/01:Ub510 av Cinnika Beiming m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av ett
långsiktigt program för att minska den sociala
snedrekryteringen till högskolan.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ge Södertörns
högskola status som universitet.
2000/01:Ub512 av Eva Arvidsson m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
kartlägga vilka olika informations- och
utbildningsinsatser som behövs inom området social
ekonomi.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
handlingsplan för informations- och
utbildningsinsatser inom området social ekonomi.
2000/01:Ub513 av Eva Arvidsson och Yilmaz Kerimo (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
utveckla kompetens och förhållningssätt hos olika
personalgrupper som arbetar med mångfaldsfrågor.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
lärarutbildningen och socionomutbildningen rustar
studenterna för att arbeta i ett mångkulturellt
samhälle.
2000/01:Ub519 av Raimo Pärssinen m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om högre utbildning i
skogslänen.
2000/01:Ub802 av Marianne Carlström och Karin Olsson
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbildning av lärare
i hem- och konsumentkunskap.
2000/01:Ub804 av Birgitta Carlsson och Viviann
Gerdin (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
utbilda fler lärare i ämnet hem- och
konsumentkunskap.
2000/01:Ub805 av Helena Höij m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Stockholmsregionen ges större frihet att organisera
sig i enlighet med sina särskilda förutsättningar.
2000/01:Ub807 av Ewa Thalén Finné m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om studier vid
Öresundsuniversitetet.
2000/01:Ub810 av Yvonne Andersson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om balansen mellan
teknik och naturvetenskap å ena sidan och humaniora
och samhällsvetenskap å andra sidan.
3. Riksdagen begär att regeringen genomför en
fördjupad kartläggning av vilka konsekvenser
högskoleexpansionen medfört för utbildningarnas
kvalitet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lärarnas situation i
högskolan.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om antagningen till
högskolan.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om högskolans samverkan
med det omgivande samhället.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
internationaliseringens konsekvenser.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om studenternas
rättssäkerhet.
2000/01:Ub813 av Lars U Granberg (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elevinflytande
skall vara en del i vidareutbildningen av dagens
lärare, men också en del av den framtida
lärarutbildningen.
2000/01:Ub816 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om utveckling av
högre utbildning och forskning.
2000/01:Ub818 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av
humanism och humaniora i samhället.
2000/01:Ub820 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en strategi för att
trygga lärarförsörjningen vid högskolor och
universitet.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen inte
skall utse ordförande i universitetsstyrelser utan
att varje högskola skall utse sin egen styrelse.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att återinföra
möjligheten att doktorera utan att ha en
doktorandtjänst, exempelvis på deltid.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tiden för
disputation måste tillåtas variera.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att dela in
högskole- och universitetsåret i tre terminer.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att hälften av
examinerade doktorer fick möjlighet att fortsätta en
vetenskaplig postdoktoral karriär i Sverige eller
utomlands.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att högskolor och
universitet på vissa utbildningar skall få utforma
lokala antagningskriterier.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avskaffandet av
kårobligatoriet.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rutiner för hur
utländska universitetsutbildningar skall
tillgodoräknas i Sverige.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att fler
studenter studerar utomlands.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att fler
utländska studenter rekryteras till svenska
universitet och högskolor.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att högskolor skall
fråntas ansvaret för utbildningar på gymnasienivå.
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om funktionshindrade
studenters rättigheter.
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att underlätta för
personer med utländsk bakgrund att arbeta inom
bristyrken.
2000/01:Ju724 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c,
fp, mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att sex- och
samlevnadsundervisningen skall vara obligatorisk för
ämneslärarna på Lärarhögskolan.
2000/01:L459 av Ana Maria Narti m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om högskoleutbildningen
för vissa yrken.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kunskapen om homo-
och bisexualitet hos nyckelgrupper inom den
offentliga sektorn.
2000/01:Sf241 av Rigmor Stenmark (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att adoptionsfrågor
skall ingå i alla yrkesutbildningar som syftar till
arbete med barn.
2000/01:Sf617 av Ana Maria Narti m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en mångfald av
språkkurser och kompletterande yrkeskurser på hög
nivå och om individens rätt att själv välja
utbildning.
2000/01:So361 av Barbro Feltzing (mp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i
motionen anförs om att inrätta professurer i
reumatologi vid universitetssjukhusen.
2000/01:So364 av Margit Gennser m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att resurser skall
avsättas för försäkringsmedicinsk utbildning.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att medel till
lärar- och forskningsresurser skall avsättas för den
försäkringsmedicinska utbildningen och forskningen.
2000/01:So450 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbildning av lärare
att hantera mobbning.
2000/01:So543 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om utbildning för
personal inom skola och barnomsorg.
2000/01:So545 av Lena Ek m.fl. (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förbättra
möjligheterna för validering av utländsk examen.
2000/01:Kr341 av Siv Holma m.fl. (v) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om universitet och
högskolor.
2000/01:Kr342 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att ämnet mediekunskap bör ingå som
obligatoriskt ämne för alla blivande lärare på
landets lärarhögskolor.
2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om dramapedagogernas
utbildningssituation.
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om dansutbildningen.
2000/01:Kr538 av Peter Pedersen (v) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag som syftar till att öka möjligheterna att
förena ett aktivt idrottsutövande, även på elitnivå,
med en fungerande studiesituation.
2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att utbildning i folkdans bör ingå i
existerande danspedagoglinje.
2000/01:T230 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en professur med
inriktning mot yrkespedagogik med placering i
Västsverige.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
utbildningskvaliteten, studentinflytandet,
jämställdhetsarbetet, pedagogisk förnyelse och den
sociala och etniska mångfalden på de västsvenska
högskolorna.
2000/01:T717 av Carl Bildt m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillvaratagande av
utländsk kompetens.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om digital
distansutbildning av högsta klass.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en möjlighet för
universitet och högskolor att omvandlas till
stiftelser.
2000/01:N266 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behoven av en
utbildningspolitisk reform.
2000/01:N267 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som
i motionen anförs om ökad samverkan mellan
universitet, högskolor och det omkringliggande
näringslivet.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som
i motionen anförs om att stimulera framväxten av
avknoppningsföretag vid universitet och högskolor.
2000/01:N268 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den högre
utbildningen.
2000/01:N325 av Runar Patriksson (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de regionala
högskolornas och universitetens roll för att skapa
regional balans.
2000/01:N380 av Kenneth Johansson och Margareta
Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att främja
högskolekurser i kooperativt entreprenörskap och
inrätta en kooperativ "fakultet".
2000/01:N383 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om strategier för att
öka examensfrekvensen vid högskolor och universitet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om strategier för att
förändra attityden till utbildning, kunskap och
skolan i sig.
2000/01:N388 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om strategier för att
öka examensfrekvensen vid högskolor och universitet.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om strategier för att
förändra attityden till utbildning, kunskap och
skolan i sig.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheterna att få
sin utländska examen godkänd i Sverige.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om ökade
möjligheter att komplettera utländsk utbildning.
Motioner från allmänna motionstiden
1999
1999/2000:Ub213 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
lärarutbildningen för gymnasielärare.
1999/2000:Ub275 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utbildning och
fortbildning av lärare i informationsteknik.
1999/2000:Ub282 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts angående utbildade
lärare i ämnet hemkunskap.
1999/2000:T703 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om IT i
lärarutbildningen.
1999/2000:T705 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om IT-utbildning
för lärare i samhällsorienterande ämnen samt
skolbibliotekarier.
Utskottets överväganden
Övergripande frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om humaniora.
Vidare avslår riksdagen en motion om en
kartläggning av högskoleexpansionens
konsekvenser för utbildningens kvalitet.
Riksdagen avslår också nio yrkanden om
grunddragen i högskolans utveckling i övrigt
och ett yrkande om frihet för
Stockholmsregionen att organisera sig.
Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna
föreslår i motionerna 2000/01:Ub818 (m) yrkande 1
respektive 2000/01:Ub810 (kd) yrkande 2
tillkännagivanden om humanioras ställning i
samhället och i högskolans verksamhet.
Moderaterna påpekar att i ett så teknikdominerat
samhälle som vårt behövs i allra högsta grad det som
humaniora representerar: kultur i vid mening, språk,
etik, litteratur, konst, musik, religion, historia
samt tänkande och upplevelser av frågor om mening,
sanning och sammanhang. Det är viktigt att ge
humaniora en renässans i skolan, i högskola och
universitet och därmed i hela vårt samhälle, heter
det i motionen. Den nedprioritering av humanistiska
ämnen som skett inom utbildningen motsvarar inte
elevernas intressen och engagemang. Motionärerna
beklagar att resurserna inte medger den satsning på
fördjupning och kompetens som det finns underlag
för.
Kristdemokraterna ser med oro på regeringens
enligt deras mening alltför ensidiga satsning på
naturvetenskap och teknik. En bättre balans mellan
dessa områden å ena sidan och humaniora och
samhällsvetenskap å den andra hade varit önskvärd i
ett långsiktigt perspektiv. Satsningarna på nya
platser inom humaniora och samhällsvetenskap måste
öka, anser de.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Om värdet av humaniora i samhället och i högskolan
har utskottet samma uppfattning som motionärerna.
Kristdemokraterna har förordat färre nya
högskoleplatser vart och ett av de senaste åren än
vad regeringen föreslagit och riksdagen beslutat. Om
deras utbyggnadsram hade blivit verklighet skulle en
annan balans mellan utbildningsområdena ha inneburit
en betydligt mindre utbyggnad av naturvetenskaplig
och teknisk utbildning än den som skett. Utskottet
anser att den särskilda satsning på utbyggnad av
högskoleutbildningen i naturvetenskap och teknik som
gjorts de senaste åren har varit väl motiverad med
hänsyn till behovet i näringslivet av personer med
hög kompetens inom dessa områden och behovet i
samhället av bl.a. lärare som kan undervisa om
naturvetenskap och teknik på alla nivåer i skolan.
De ekonomiska resurser som har avsatts till
utbyggnad av högskoleutbildningen är inte låsta
enbart till naturvetenskap och teknik. I den mån som
planerade utbildningsplatser inom dessa områden inte
kan utnyttjas kommer de ekonomiska resurserna att få
användas även för utökad utbildning inom andra
områden såsom humaniora och samhällsvetenskap. Det
är enligt utskottets mening också glädjande att
flera lärosäten på senare år har skapat
utbildningsalternativ där humanistiska,
samhällsvetenskapliga och/eller konstnärliga ämnen
kombineras med naturvetenskapliga och/eller tekniska
ämnen. Exempel på detta finns vid bl.a. Kungl.
Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet och
Mälardalens högskola. De studenter som väljer
otraditionella kombinationer - vare sig dessa
erbjuds av lärosätena som utbildningsprogram eller
studenterna själva sätter samman kurser på ovanligt
sätt - behöver få lärosätenas stöd att göra sin
kompetens känd och begriplig för omvärlden.
Uppföljningen av dem som examineras är generellt en
uppgift som särskilt de större lärosätena, enligt
mångas vittnesbörd, ägnar sig åt i alltför liten
utsträckning.
Kristdemokraterna begär i motion 2000/01:Ub810 också
en fördjupad kartläggning av vilka konsekvenser
högskolans expansion har medfört för utbildningarnas
kvalitet (yrk. 3).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
En mycket ambitiös plan för regelbundna
utvärderingar av samtliga utbildningar för generella
examina och yrkesexamina vid samtliga lärosäten
aviserades i proposition 1999/2000:28
Studentinflytande och kvalitetsutveckling i
högskolan (bet. UbU12, rskr. 180). Den har nu
fastlagts i regleringsbrevet för Högskoleverket för
år 2001. Verket skall genomföra sådana utvärderingar
med en periodicitet om sex år.
Synpunkter på grunddragen i högskolans utveckling i
övrigt förs fram av Moderaterna, Folkpartiet och
Miljöpartiet och i en enskild s-motion.
Enligt Moderaterna i motion 2000/01:N266 yrkande 5
behövs en utbildningspolitisk reform. Förändringar
behöver genomföras som sammantaget kan bidra till
att göra Sverige till en nation som andra länder
vill knyta ytterligare band med, i form av ökat
studentutbyte, utbyte av forskarstuderande samt
internationellt forskningssamarbete inom olika
forskningsfält. Uppdraget att öka intresset för
naturvetenskap och teknik måste påbörjas redan i
grundskolan och duktiga lärare lockas dit.
Regeringen bör initiera ett arbete med att ta fram
en internationellt anpassad modell för studentutbyte
som ger möjlighet för fler svenska studenter att
studera vid utländska toppuniversitet. Något eller
några svenska lärosäten bör kunna genomföra digital
distansutbildning av högsta internationella klass.
Fler universitet och högskolor skall ges möjlighet
att frigöra sig från staten. Den kontinuerliga
kompetensutvecklingen skall främjas, vilket bör ske
genom införande av individuella kompetens- eller
utbildningskonton.
Folkpartiet föreslår i motion 2000/01:N268 yrkande
15 tillkännagivande till regeringen om den högre
utbildningens betydelse för landsbygden. De
regionala högskolornas och universitetens roll för
att skapa en regional balans är av största vikt,
heter det i motionen. De måste ta sitt ansvar för
att erbjuda distansundervisning av hög kvalitet, och
den utbildning de erbjuder måste omfatta sådant som
ungdomar vill läsa, för att undvika att dessa i
stället söker sig till de större universiteten. De
högskolor som får universitetsstatus måste få
acceptabla forskningsmöjligheter. Motionärerna
påpekar också att det inte är självklart att det är
staten som skall vara huvudman för dem i framtiden.
Samma synpunkter framförs i motion 2000/01:N325
(fp), där motionären också framhåller att Karlstads
universitet måste få resurser för sin verksamhet, så
att kvaliteten kan upprätthållas (yrk. 16).
Miljöpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub816
yrkande 3 ett tillkännagivande om utvecklingen av
högre utbildning och forskning. Utbildningen inom
universitet och högskolor skall enligt motionen
tillgodose fyra olika behov, nämligen bildning,
yrkesutbildning, fortbildning och forskarutbildning.
Målet är att högre utbildning skall vara öppen för
alla människor. Den sociala snedrekryteringen skall
arbetas bort och de ekonomiska hindren i görligaste
mån undanröjas. Bl.a. kunskap om de ekologiska
grundvillkoren på jorden skall ingå i all
högskoleutbildning, såväl grundutbildning som
forskarutbildning. Motionärerna vill att
forskningens frihet skall värnas, att nödvändiga
resursförstärkningar fortsätter i planerad takt och
att forskningen skall stödjas brett och långsiktigt
inom de tre ansvarsområdena för ämnesråden inom
Vetenskapsrådet. Villkoren för svensk forskning
skall vara generösa och verksamheten vara öppen men
med höga kvalitetskrav och flexibilitet i
organisationen. Studenternas studiesociala
rättigheter bör utredas. Möjligheterna att fritt
välja ämneskombinationer vid högskolestudier måste
förbättras. Utbildningarna på miljöområdet bör
samordnas i ändamålsenliga enheter.
Jämställdhetsfrågan bör vidgas till att omfatta alla
personalkategorier vid universitet och högskolor,
inte bara professorer. Visstidsförordnanden bör
införas för att man skall få en större rörlighet.
Vetenskapsområdena och Vetenskapsrådet behöver i
framtiden en förstärkning av resurserna. En
utvecklingsfond för små och medelstora högskolor bör
inrättas, där dessa högskolor i konkurrens med
varandra skall kunna söka särskilda forskningsmedel.
Regeringen bör tillsätta en arbetsgrupp med uppgift
att planera för ett miljöteknikinstitut för
forskning och utveckling av miljöanpassad teknik och
produkter. Sveriges plats i den internationella
forskningen bör förstärkas genom att man inrättar
ett forskningscentrum med huvuduppgift att samla
vetenskapsmän inom frontforskningen inom områden som
är under stark utveckling till symposier för
diskussion och uppsummering med tonvikt på analys av
den framtida utvecklingen. Försvarets forskning bör
ställas om och inriktas mot civil verksamhet. Som en
inledning av detta föreslår motionärerna tre
pilotprojekt. För att vetenskapliga djurförsök skall
tillåtas skall kraven på forskningens kvalitet och
projektets angelägenhetsgrad vara exceptionellt
höga. Vetenskapsrådet tillsammans med
Forskningsforum bör få i uppdrag att inventera vilka
forskningsrön som kan förväntas få stora
samhällskonsekvenser och att informera allmänheten
om dessa. I motionerna 2000/01:N383 och 2000/01:N388
tar Miljöpartiet upp behovet av strategier för att
öka examensfrekvensen vid lärosätena (yrk. 1 resp.
6) och för att förändra attityderna till utbildning,
kunskap och skolan som institution (yrk. 3 resp. 7).
I motion 2000/01:T230 (s) yrkande 6 pläderar
motionärerna för ökat studentinflytande, aktivt
jämställdhetsarbete, utvecklad kvalitetsgranskning
och större resurser till pedagogisk förnyelse, allt
detta för att främja utbildningskvaliteten vid de
västsvenska högskolorna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
I motionerna tas upp ett antal frågor om
resursförstärkningar för olika ändamål. Sådant bör
behandlas i samband med regeringens budgetförslag.
Insatser för att öka intresset för naturvetenskap
och teknik hos eleverna redan i grundskolan pågår
sedan åtskilliga år. Som exempel kan nämnas det s.k.
NOT-projektet som bedrivs gemensamt av
Högskoleverket och Skolverket. Det startade år 1994
och pågår fortfarande. Inför höstterminen 2001 har
regeringen beslutat satsa 9,9 miljoner kronor på
rekryteringsinsatser för att öka intresset för
lärarutbildningar med inriktning mot matematik,
naturvetenskap och teknik. Förslag om digital
distansutbildning och om omvandling av statliga
högskolor till fristående har väckts även i separata
yrkanden, som behandlas längre fram i detta
betänkande. Utskottet vill dock här påpeka, att
distansutbildning inte enbart vänder sig till dem
som bor i glesbygd, utan kan vara en värdefull
utbildningsform även för tätortsboende. En särskild
utredare har nyligen lagt fram förslag om
individuellt kompetenssparande (Individuellt
kompetenssparande - med start år 2002, SOU
2000:119). Remissbehandling och regeringens
beredning av frågan bör avvaktas innan riksdagen tar
ställning. Universiteten och högskolorna - såväl de
små och medelstora som de övriga - skall enligt
högskolelagen samverka med det omgivande samhället
och informera om sin verksamhet (1 kap. 2 § tredje
stycket). I regleringsbrev för år 2001 har
regeringen ålagt dem bl.a. att i ökad utsträckning
och i nära samverkan med arbetslivet utforma
utbildningar som svarar mot arbetsmarknadens behov
samt att öka beredskapen för det livslånga lärandet
och utveckla flexibla studieformer för att göra det
möjligt för enskilda individer att utveckla sin
kompetens inom högskolans ram. Där sägs också att
lärosätena bör medverka i arbetet med de regionala
tillväxtavtalen och utifrån lärosätets särskilda
förutsättningar för att stimulera en hållbar
ekonomisk tillväxt. Flertalet av de förslag som
inryms i Miljöpartiets yrkande i motion
2000/01:Ub816 har behandlats av riksdagen i samband
med regeringens förslag i olika propositioner eller
i betänkanden om motioner. Frågor om
studentinflytande behandlas längre fram i detta
betänkande. Yrkanden om jämställdhetsfrågor kommer
att behandlas i ett senare betänkande under detta
riksmöte.
Kristdemokraterna pläderar i motion 2000/01:Ub805
yrkande 1 för en större frihet för
Stockholmsregionen att organisera sig enligt sina
särskilda förutsättningar. Det finns i dag inte
något erkänt politiskt organ med ett grundläggande
helhetsansvar för att inte bara planera utan även
samordna och i vissa fall genomföra regionala
utbildningsinsatser, skriver motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Riksdagen bör enligt utskottets mening inte ta
initiativ till att bryta upp den grundläggande
ansvarsfördelningen på utbildningsområdet: att
kommunerna har hand om förskola och skola, medan
högskoleutbildning bedrivs vid statliga högskolor
som var och en inom de ramar som anges av
statsmakterna har ett självständigt ansvar för sitt
utbildningsutbud. Detta utesluter självfallet inte
samverkan mellan kommuner eller högskolor. Enligt
länsstyrelseinstruktionen skall länsstyrelsen med
ett samlat regionalt perspektiv i länet samordna
olika samhällsintressen inom myndighetens
ansvarsområde.
Studentfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om
rättssäkerhet för studenterna, om
studentrepresentation i högskolans organ, om
avskaffande av kårobligatoriet, ett yrkande
om Arbetslivscenter samt två yrkanden om
studenter med funktionshinder.
Behovet av förstärkt rättssäkerhet för studenterna
tas upp av Kristdemokraterna i motion 2000/01:Ub810
yrkande 11. Enligt motionärerna bör rättssäkerheten
stärkas när det gäller t.ex. antagningsfrågor,
examinationsfrågor, rätten att tentera och
förekomsten av olika avgifter. Den större lokala
frihet som lärosätena numera har gör det desto
viktigare att studenterna har möjlighet att få sin
sak prövad. Förslag om uppstramning av systemet för
rättssäkerhet förs också fram i motion 2000/01:Ub426
(kd). Motionären konstaterar att bortfallet av
statlig reglering i mycket liten utsträckning har
kompenserats genom lokal reglering och att det finns
en osäkerhet om vilken rättslig status de lokala
regler som ändå finns har. Statsmakterna bör ta ett
ansvar för lokala förhållanden genom en ramreglering
som ställer funktionella krav på högskolorna utan
att vara en detaljreglering. Kretsen av beslut som
kan överklagas till Överklagandenämnden för
högskolan bör utökas, anser motionären.
Möjlighet att överklaga betyg finns i de nordiska
grannländerna, framhåller motionärerna i motion
2000/01:Ub506 (m). De anser att det finns ett behov
av att stärka studenters ställning, men att det
också är viktigt att inte undergräva lärarens
auktoritet.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkanden om tillkännagivanden.
Regeringen har nyligen uppdragit åt Högskoleverket
att utreda om de bestämmelser i högskoleförordningen
som påverkar studenternas rättssäkerhet inom
högskolan behöver ändras eller förtydligas. Verket
skall också analysera om studenternas rätt att
överklaga olika beslut bör utvidgas. I sitt beslut
om uppdraget nämner regeringen i det sammanhanget
frågan om rätt att överklaga betyg - en rätt som
hittills inte har funnits och som fram till 1993
t.o.m. varit uttryckligen utesluten. Frågan om att
medge överklagande av betyg bör enligt regeringen
analyseras mot bakgrund av effekterna på
betygssystemet och på eventuell förnyelse av
examinationsformerna. Högskoleverket skall redovisa
uppdraget senast den 16 november 2001.
Centerpartiet framför på nytt förslag om ändringar
när det gäller studentrepresentationen i högskolans
beslutande och beredande organ (mot. 2000/01:Ub479
yrk. 19). Liksom tidigare vill partiet att andelen
studenter i styrelse och fakultetsnämnd skall vara
minst en tredjedel och i organ på lägre beslutsnivå
minst 50 % av antalet ledamöter utöver ordföranden.
Det är angeläget att studenterna bereds plats även i
beredande organ, anser motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Studenterna är i högskolelagen tillförsäkrade rätt
att vara representerade i fakultetsnämnder och
särskilda organ för grundutbildning och forskning
som inte tillhör ansvarsområdet för någon
fakultetsnämnd (2 kap. 6 § andra och tredje
styckena). I högskoleförordningen föreskrivs att
studenterna har rätt att utse tre ledamöter i
högskolestyrelse och i fakultetsnämnd, nämnd för
konstnärligt utvecklingsarbete och särskilt organ
för utbildning och forskning (3 kap. 3, 6 och 7 §§).
Vidare föreskrivs i 3 kap. 9 § att studenterna har
rätt att vara representerade i alla beslutande och
beredande organ inom högskolan vars verksamhet har
betydelse för utbildningen och studenternas
situation.
Högskolestyrelserna består i dag i allmänhet av 15
ledamöter, inklusive ordförande och rektor. En
särskild utredare har föreslagit att styrelserna
minskas till 11 ledamöter, och att därvid både
lärarnas och studenternas representation minskas
till två ledamöter för vardera kategorin (Högskolans
ledning. SOU 2000:101). Beredningen av utredningens
förslag pågår i Regeringskan-sliet.
Nio motioner innehåller förslag om att avskaffa
kårobligatoriet.
Centerpartiet framhåller i motion 2000/01:Ub479
yrkande 20 att kårobligatoriet inte fyller den
funktion som ursprungligen åsyftades och att det
dessutom är principiellt fel. Vid ett avskaffande
måste såväl den utbildningspolitiska bevakning som
det studiesociala arbete som kårerna i dag sköter
tryggas, liksom studentinflytandet. Folkpartiet
hänvisar i motion 2000/01:Ub820 yrkande 17 till
principen om föreningsfrihet. Kårernas uppgifter kan
enligt motionärerna i stor utsträckning handhas inom
högskolans ram, men också inom eventuellt
tillkommande frivilliga studentorganisationer. De
anser det viktigt att bevara studentinflytandet, som
enligt deras mening inte är beroende av obligatorisk
organisationsanslutning. Hänvisning till
föreningsfriheten görs också i motionerna
2000/01:Ub402, 2000/01:Ub403, 2000/01:Ub406,
2000/01:Ub443 och 2000/01:Ub484 (alla m), liksom i
motionerna 2000/01: Ub414 och 2000/01:Ub462 (båda
kd).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Riksdagen har behandlat förslag om att avskaffa
kårobligatoriet vid varje riksmöte under den nu
pågående mandatperioden. Förslagen har avslagits med
hänvisning till att vid en avvägning mellan de
principiella skälen för att avskaffa obligatoriet
och de praktiska fördelarna med att behålla det
väger de sistnämnda tyngst. Utskottet har
fortfarande samma uppfattning.
Centerpartiet framställer på nytt yrkande om ett
tillkännagivande av riksdagen att regeringen bör ta
initiativ för att stödja utvecklingen av
arbetslivscenter vid lärosätena (mot. 2000/01:Ub479
yrk. 21).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Liksom när motsvarande yrkande behandlades vid
förra riksmötet anser utskottet att det bör vara
regeringens sak att avgöra om det behövs särskilda
initiativ från dess sida för att stimulera en
utveckling av organ av denna typ (bet.
1999/2000:UbU14 s. 23 f.).
Studiemöjligheterna för funktionshindrade studenter
tas upp i två motioner.
Folkpartiet pekar i motion 2000/01:Ub820 på att
funktionshindrade studenter kan få vänta i flera år
på att kunna börja sina studier, därför att
lärosäten inte anser sig kunna ta emot dem på grund
av lokalernas utformning. Detta anser partiet
oacceptabelt (yrk. 31). Det är viktigt, framhåller
motionärerna, att ansvariga för lokalutformningen
har tillräckliga kunskaper om funktionshinder.
Motionärerna i motion 2000/01:Ub469 (s) vill att
regeringen skall ta initiativ till en dialog med
universitet och högskolor om åtgärder som ger
funktionshindrade studenter samma möjligheter som
andra att bedriva studier. Undersökningar som
genomförts av Statens institut för särskilt
utbildningsstöd (SISUS) har visat att elever med
funktionshinder går vidare till högre utbildning i
mindre utsträckning än andra.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
De förhållanden som har påvisats bl.a. i SISUS
undersökning är otillfredsställande. Mot den
bakgrunden har utbildningsutskottet nyligen inlett
en inventering av vilka undersökningar som gjorts
och vilka åtgärder som vidtagits på olika håll inom
högskolesystemet för att underlätta
funktionshindrades studier. Den bild som framkommer
är att medvetenheten om funktionshindrades behov
blivit allt större och att stora insatser görs även
om mycket återstår innan behoven är till fullo
tillgodosedda. Det finns anledning att räkna med att
den positiva utvecklingen kommer att fortsätta. De
ekonomiska resurserna för stöd till studenter med
funktionshinder har ökats med knappt 13 % i budgeten
för år 2001, jämfört med närmast föregående år. Ett
förslag till lag om likabehandling i högskolan har
lagts fram i en promemoria från
Utbildningsdepartementet (Åtgärder mot
diskriminering i högskolan, Ds 2000:71). Promemorian
har remissbehandlats. Den föreslagna lagen skall ha
till ändamål att främja lika rättigheter i högskolan
och att motverka diskriminering - såväl direkt som
indirekt - av bl.a. funktionshindrade. Utskottet har
inhämtat att regeringen räknar med att lägga fram
förslag till riksdagen i denna fråga i den
proposition om högskolefrågor som aviserats till
september detta år.
Det finns mot bakgrund av vad som nu redovisats
inte anledning för riksdagen att göra något
tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandena.
Tillträde till högskolan
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår tio motionsyrkanden om
reglerna om tillträde till grundläggande
högskoleutbildning. Riksdagen avslår också
ett yrkande om ekvivaleringssystem för
meritvärdering av utbildning i olika länder.
De nuvarande reglerna om tillträde till grundläggande
högskoleutbildning finns i 7 kap.
högskoleförordningen (1993:100, ändrad senast
1998:1272). Där anges kraven för grundläggande
behörighet i 4-6 §§ och allmänna bestämmelser om
särskild behörighet i 7 §. När det gäller särskild
behörighet till en utbildning som vänder sig till
nybörjare skall Högskoleverket fastställa s.k.
standardbehörigheter (8 §) och för utbildning som
leder till yrkesexamen bestämma vilken
standardbehörighet som skall gälla (9 §). För övriga
utbildningar som vänder sig till nybörjare bestämmer
högskolan vilken av standardbehörigheterna som skall
gälla. Om urval ges allmänna bestämmelser i 10 §. I
fråga om urval till utbildning som vänder sig till
nybörjare regleras vilka urvalsgrunder som skall
användas i 12 §. Om det inte finns synnerliga skäl
skall minst en tredjedel av platserna fördelas på
grundval av betyg och minst en tredjedel på grundval
av resultat från högskoleprovet i kombination med
arbetslivserfarenhet. Vissa bestämmelser om hur
betyg skall värderas finns i bilaga 3 till
högskoleförordningen. Därutöver meddelar
Högskoleverket föreskrifter om värdering av betyg.
Utrymmet för att använda andra urvalsgrunder än
betyg och högskoleprov regleras allmänt i
högskoleförordningen (15 §). Högskoleverket prövar
frågor om tillstånd att använda sådana urvalsgrunder
till andra utbildningar än konstnärliga.
Moderata samlingspartiet vänder sig i motion
2000/01:Ub260 mot enhetstänkandet och vill se en
större mångfald inom den högre utbildningen.
Universiteten och högskolorna måste ges rätt att
fastställa sina egna antagningsregler (yrk. 17). I
motion 2000/01:Ub505 framför Moderaterna förslag om
principer för nya antagningsregler. Mer känsliga
instrument än betygen bör läggas till grund för
urval; dessa kan med fördel utarbetas lokalt.
Urvalsinstrumenten bör anpassas till de enskilda
utbildningarna. Betyg kan sammanvägas med
färdighets- och anlagstest och personliga
intervjuer. Utöver detta bör hänsyn kunna tas till
tidigare meriter och speciella talanger eller
intressen.
Kristdemokraterna framhåller i motion
2000/01:Ub810 yrkande 7 att högskolorna skall vara
fria att sätta sin lokala prägel på
utbildningsutbudet. Därför kan behörighetskraven
inte alltid vara identiska. Som de nu hanteras är de
målrelaterade betygen olämpliga som
urvalsinstrument. Det bör finnas fler möjligheter
att kvalificera sig än betyg och högskoleprov.
Kompletterande urval kan vara arbetslivserfarenhet,
intervjuer och särskilda antagningsprov. I motion
2000/01:Ub331 förordar Kristdemokraterna att
antagningssystemet skall vara kvalitativt och ta
till vara elevens resurser på ett rättvist sätt
(yrk. 10). Motionärerna vill att en modell för
viktning av betyg skall utvecklas. Vid urval bör
också andra sätt att värdera lämplighet för och
möjlighet till den sökta utbildningen användas.
Elevens förstaval bör också värderas vid urval.
Folkpartiet förordar liksom Moderaterna och
Kristdemokraterna en större frihet för lärosätena
att utforma antagningsregler (mot. 2000/01:Ub820
yrk. 16). En grundläggande förutsättning skall dock
vara att man har grundläggande behörighet. För sådan
skall det, enligt Folkpartiet i motion 2000/01:
Ub236, krävas avlagd studentexamen (yrk. 7). Elever
som har gått ett teoretiskt inriktat program i
gymnasieskolan skall få en studentexamen som ger
högskolebehörighet.
Enligt motion 2000/01:Ub510 (s) behövs det ett
långsiktigt program för att minska den sociala
snedrekryteringen till högskolan (yrk. 2).
I motion 2000/01:Ub421 (m) framförs förslag om en
översyn av antagningssystemet (yrk. 2). Motionären
är kritisk mot det nuvarande betygssystemet i
gymnasieskolan. Ett alternativ är att betygen bara
grundar behörighet, medan urval görs på grundval av
nationella högskoleprov som utformas olika för
sökande till utbildningar med olika inriktning. Ett
annat alternativ skulle enligt motionären kunna vara
att betygen väger 50 % och ett test 50 % vid urval.
Möjligheten för varje lärosäte att självt bestämma
antagningsregler bör övervägas.
Åtgärder för att fler ungdomar skall kunna gå
direkt från gymnasieskolan till högskoleutbildning
begärs i motion 2000/01:Ub450 (v). Ett sätt är att
tillskapa fler utbildningsplatser i högskolan.
Motionären pekar på det slöseri som ett
"obligatoriskt komvuxår" mellan gymnasieskolan och
högskolan innebär. Gymnasieskolans betygssystem, där
betyg sätts på varje enskild kurs och varje sådant
betyg räknas med vid urvalet till högskolan, leder
till taktiska val av kurser i gymnasieskolan,
varefter eleverna läser i komvux för att få mer
konkurrenskraftiga betyg.
Samme motionär framför i motion 2000/01:Kr538 (v)
krav på ökade möjligheter att förena ett aktivt
idrottsutövande, även på elitnivå, med en fungerande
studiesituation (yrk. 3). Det s.k. ortsföreträdet
bör därför enligt motionären analyseras ytterligare.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Av dem som antogs höstterminen 2000 inom ramen för
den samordnade antagningen genom Verket för
högskoleservice hade 73 % kompletterat med betyg som
förbättrat deras meritvärde. De urvalsregler som
gäller för närvarande har visat sig leda till att
relativt få studerande kan gå direkt från
gymnasieutbildningen till högskolan, och att
utbildningstiderna förlängts genom omvägen via
komvuxstudier. Detta är enligt utskottets
uppfattning otillfredsställande.
Utbildningsdepartementet remissbehandlade under
hösten 2000 två förslag till ett reformerat system
för antagning till högskolan. Dels remitterades en
promemoria utarbetad av tjänstemän inom
departementet, dels en skrivelse till regeringen
från Högskoleverket. De två förslagen syftade båda
till att öka ungdomars möjlighet att i princip gå
direkt från gymnasieskolan till högskolan samt att
ge högskolorna ökade möjligheter att aktivt
rekrytera studenter. Högskoleverket tog i sin
skrivelse upp bl.a. de negativa effekterna på
verksamheten i gymnasieskolan som nuvarande regler
har visat sig få, och de taktiska valen där. I
budgetpropositionen meddelade regeringen sin avsikt
att återkomma till riksdagen med förslag som syftar
till att öka mångfalden, minska snedrekryteringen
och öka andelen ungdomar i högskolan (prop.
2000/01:1 utg.omr. 16 s. 44). Regeringen har nu
aviserat en proposition om högskolefrågor till
september 2001. Utskottet utgår från att regeringen
där kommer att redovisa sin bedömning av vad som bör
förändras i antagningsreglerna. Riksdagen bör inte
föregripa regeringens förslag.
Ett förslag om att ändra systemet för
betygssättning i gymnasieskolan har nyligen
överlämnats till regeringen. Förslaget går ut på att
betyg skall sättas i ämnen i stället för på kurser.
Därmed skulle bl.a. antalet betyg som kan läggas
till grund för urval till högskolan bli mindre än
med nuvarande ordning. Förslaget om denna förändring
i gymnasieskolan har överlämnats till
Gymnasiekommittén, som också har fått i uppdrag att
pröva förutsättningarna för att en gymnasieexamen
skall kunna införas i gymnasieskolan. I samband
därmed har kommittén fått tiden för sitt arbete
utsträckt till den 30 april 2002 (dir. 2001:8).
Riksdagen avslog våren 1998 ett motionsyrkande om
s.k. ortsföreträde för elitidrottare (bet.
1997/98:UbU12 s. 21 f.). Utskottet hänvisade då till
Högskoleverkets bedömning att ortsföreträdet inte
var förenligt med gällande bestämmelser. Något
initiativ från riksdagen i denna fråga är inte
heller nu motiverat.
Centerpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub479 att
regeringen i EU skall föra fram frågan om ett
ekvivaleringssystem för meritvärdering av utbildning
i olika länder (yrk. 4). Motionärerna påpekar att
många som har läst utomlands får problem dels i
meritvärderingen vid antagning till utbildningar i
Sverige, dels vid ansökan om studiemedel.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Det europeiska systemet för överföring av
studiemeriter (ECTS - European Credit Transfer
System) används i ökande omfattning i det svenska
högskoleväsendet. Högskoleverket har fått
regeringens uppdrag att, efter samråd med
Internationella programkontoret för
utbildningsområdet, kartlägga användningen av
samtliga delar av ECTS-systemet i Sverige samt
föreslå åtgärder för att främja användningen av
detta. Ett ekvivaleringssystem för meritvärdering av
gymnasieutbildningar vid urval till
högskoleutbildning är enligt utskottets mening inte
en fråga som Sverige bör prioritera.
Studieorganisation
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om införande av en
obligatorisk akademisk introduktionskurs.
Vidare avslås yrkanden om tillkännagivanden
angående anpassning av högskoleutbildningen
till invandrares behov. Riksdagen avslår
också ett yrkande om digital
distansutbildning, ett om uppdragsutbildning
och ett om basår.
En obligatorisk akademisk introduktionskurs bör inrättas, anser
Vänsterpartiet och föreslår i motion 2000/01:Ub445
ett tillkännagivande om detta. En sådan kurs bör
innehålla en introduktion till vetenskapshistoria,
vetenskapsteori, forskningsetik och grundläggande
vetenskapliga metoder. Den bör också behandla
studieteknik och ge information om studenters
rättigheter. Motionärerna påpekar att
Utbildningsdepartementets arbetsgrupp om
studentinflytande år 1998 föreslog en månads
obligatorisk introduktion för alla nya
högskolestuderande, något som regeringen dock inte
har tagit fasta på.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Förslag om en obligatorisk vetenskaplig
introduktionskurs framfördes redan år 1989 i en
motion (vpk) till riksdagen. Med anledning av
motionen gav riksdagen regeringen som sin mening
till känna vad utbildningsutskottet hade anfört om
att frågan borde behandlas av den då nyligen
tillsatta Högskoleutredningen (bet. 1988/89:UbU9 s.
9 f.). I betänkandet Frihet, ansvar, kompetens (SOU
1992:1) redovisade utredningen sin slutsats: att
införande av en obligatorisk sådan kurs för alla
studenter var principiellt oförenligt med den nya
friheten i examenssystemet, att en obligatorisk
sådan kurs skulle förlänga studietiderna generellt,
och att det inte fanns tillräcklig tillgång på
lärare för en sådan kurs för alla.
Utskottet är inte berett att förorda en nationell
bestämmelse om en sådan kurs av viss omfattning
eller med visst innehåll. Enligt utskottets mening
är det lärosätenas ansvar att med utgångspunkt i de
mål som anges för högskoleutbildningen i
högskolelagen och högskoleförordningen organisera
sin utbildning och utforma sitt kursutbud på det
sätt lärosätet finner bäst med hänsyn till sina
studenter och sina tillgångar på lärarkrafter och
andra resurser. Utskottet förutsätter att den
systematiska kvalitetsutvärdering, som
Högskoleverket skall genomföra av all
högskoleutbildning som syftar till examen, kommer
att i hög utsträckning gälla utbildningens förmåga
att förverkliga målen enligt högskolelagen och
högskoleförordningen.
Många motionärer tar upp frågor om anpassning av
högskoleutbildningen till invandrares behov.
Moderata samlingspartiet skriver i motion
2000/01:T717 att det måste göras möjligt för den som
flyttat till Sverige att snabbt komplettera
eventuella brister och skillnader i förhållande till
svenska examina och tidigt komma ut på
arbetsmarknaden (yrk. 7).
Kristdemokraterna föreslår i motion 2000/01:Ub810
yrkande 10 ett tillkännagivande om
internationaliseringens konsekvenser. Invandrare med
akademisk utbildning skall efter ankomsten hit kunna
få sin utbildning validerad och erbjudas
kompletterande utbildning i svensk yrkesterminologi.
De bör få studera svenska för invandrare vid
universitet och högskolor. EU:s insatser på
utbildningsområdet bör begränsas till att främja
rörlighet och utbyte, inte utvecklas till att
harmonisera utbildningssystemen. Kontakter och
utbytesprogram med länder i Central- och Östeuropa
och länder utanför Europa bör främjas.
Centerpartiet pläderar i motion 2000/01:Ub479 för
kompletterande utbildning för akademiker med
invandrarbakgrund (yrk. 5). Inom sådan utbildning
bör det även ges kvalificerad språkundervisning i
svenska och fackspråk, heter det i motionen.
Folkpartiet anser enligt motion 2000/01:Sf617
yrkande 4 att det behövs en mångfald av
intensivkurser i svenska, med så många platser att
alla som söker kan få börja utan dröjsmål.
Provtillfällen måste anordnas ofta. En studiecheck
skulle enligt motionärerna vara ett värdefullt
instrument för att få konkurrens mellan anordnare
och valfrihet för individerna. De vill också att en
mångfald av kompletterande korta kurser skall få
prövas fram och etableras vid universitet och
högskolor. I motion 2000/01:Ub820 skriver
Folkpartiet att det måste skapas rutiner för hur
utländska universitetsutbildningar skall räknas i
Sverige (yrk. 20).
Miljöpartiet påpekar i motion 2000/01:N388 att det
bör bli enklare att få utländsk examen godkänd i
Sverige och lättare att komplettera tidigare
utbildningar (yrk. 13 och 14).
Förbättrade möjligheter till validering av
utländsk examen begärs också i motion 2000/01:So545
(c) yrkande 9. I motion 2000/01:Ub503 (s) påtalar
motionärerna att de olika program som finns för att
validera utländska examina inte alltid är anpassade
till de förutsättningar som olika grupper har.
Examinationsformer som är vanliga här i landet -
t.ex. multiple choice-frågor - är t.ex. okända för
de flesta utländska studenter. En väg att råda bot
på dessa problem kan vara att i dialog med olika
invandrargrupper lägga upp försöksprojekt som
stämmer överens med de olika gruppernas
förutsättningar.
Kvaliteten i svenskundervisningen för utländska
akademiker tas upp i motion 2000/01:Ub411 (kd).
Motionärerna anser att det inte är bra att
invandrare med akademisk utbildning placeras i samma
sfi-undervisning som personer med låg eller ingen
utbildning. Riktad språkutbildning finns för läkare,
sjuksköterskor och tandläkare, men bör enligt
motionärerna utökas till att omfatta fler
yrkesgrupper.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Det är ett viktigt samhällsintresse att de som
kommer till Sverige från andra länder och bosätter
sig här så snabbt som möjligt kan komma in i
arbetslivet, försörja sig själva och bidra med sina
kunskaper och sin kompetens. Då tas de till vara som
personer och samhällsmedlemmar, till gagn för dem
själva och för hela samhället, och riskerna för att
det utvecklas motsättningar mellan invandrare och
infödda motverkas. Ett system för ekvivalering av
utländska högskoleutbildningar finns sedan länge vid
Högskoleverket. Ekvivaleringsverksamheten har
tidigare varit underdimensionerad, vilket ledde till
långa handläggningstider. Dessa problem är numera i
huvudsak övervunna. En utredning om validering av
utländsk yrkeskompetens, huvudsakligen motsvarande
yrkesutbildningar på gymnasial nivå, tillsattes i
november 1999. Oberoende av utredarens arbete har en
omfattande valideringsverksamhet utvecklats i flera
kommuner. Utredaren har nu uppgiften att skyndsamt
kartlägga, beskriva och analysera pågående
valideringsarbete. Utredningen skall utmynna i en
prövning av behovet av ett nationellt system för
validering av vuxnas kunskaper och kompetens och
statsfinansiella konsekvenser och samhällsekonomiska
effekter av ett sådant system (dir. 2000:84). I
budgeten för 2001 har regeringen avsatt 7,5 miljoner
kronor för utbyggnad av validering av utländsk
yrkeskompetens.
En annan utredare har haft i uppdrag att lämna
förslag till åtgärder inom högskolan för att öka
mångfalden med avseende på social och etnisk
bakgrund bland studenter och lärare. Hon har också
haft i uppdrag att föreslå åtgärder för att
högskolan i ökad utsträckning skall kunna ge
kompletterande utbildning till invandrare med
utländsk högskoleutbildning för att underlätta deras
inträde i arbetslivet. Utredningens slutbetänkande
Mångfald i högskolan (SOU 2000:47) remissbehandlades
under hösten 2000 och kommer att ingå i underlaget
för den aviserade propositionen om högskolefrågor i
september 2001.
Ett tillkännagivande om digital distansutbildning
begärs i motion 2000/01:T717 (m). Internationellt
utbildnings- och forskningssamarbete, där
distansutbildningen ingår som ett moment bland
flera, bör prioriteras, anser motionärerna.
Ytterligare samarbetsavtal med de ledande lärosätena
utomlands bör initieras för att underlätta
internationellt studentutbyte (yrk. 9).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Enligt vad utskottet inhämtat planerar regeringen
att ta upp frågor om utveckling av distansutbildning
inom högskolan i en proposition under nästa
riksmöte.
Även motion 2000/01:Ub495 (c) tar upp
distansutbildning. Motionären anser att nuvarande
regler hindrar människor att delta i
distansutbildning som Utbildningsradion anordnar i
samarbete med universitet och högskolor, och som har
ställning som uppdragsutbildning. Uppdragsutbildning
får nämligen inte anordnas mot avgift från enskild.
Motionären vill att också enskilda, utan krav på
anställning eller annan bindning till
uppdragsgivare, skall kunna genomgå
uppdragsutbildning.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Tanken på en sådan förändring som motionären
önskar har tagits upp inom Utredningen om
individuellt kompetenssparande. I betänkandet
Individuellt kompetenssparande (SOU 2000:119), som
publicerades i december 2000, framhåller utredaren
att denna fråga bör prövas i ett vidare
utbildningspolitiskt sammanhang. Regeringens
beredning av utredarens förslag bör avvaktas.
Folkpartiet framför i motion 2000/01:Ub820 på nytt
sin uppfattning att universitet och högskolor skall
fråntas ansvaret för utbildningar på gymnasienivå
(yrk. 25). Motionärerna anser att basår inte skall
anordnas inom högskolan utan enbart inom komvux.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Det är liksom tidigare utskottets
uppfattning att rekryteringen till
naturvetenskaplig och teknisk
högskoleutbildning skulle försämras,
om basåret enbart skulle anordnas
inom komvux.
Resurstilldelningssystemet för
grundläggande högskoleutbildning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motionsyrkanden om att
resurstilldelningen skall baseras på
studenternas val och om ändrat
ersättningssystem för distansutbildning och
decentraliserad utbildning.
Jämför reservation 2 (m).
Moderata samlingspartiet vill, enligt motion 2000/01:Ub260, att
studenternas fria val, och inte regionalpolitiska
hänsyn, skall styra var högskoleutbildningen skall
byggas ut (yrk. 18).
I motion 2000/01:Ub519 (s) stryker motionärerna
under det angelägna i en ökad spridning av
utbildningsplatserna och större möjligheter till
distansutbildning i hela landet. Dagens
ersättningssystem för distansutbildning och
decentraliserad utbildning är otillräckligt, anser
motionärerna och stöder sig på Regionalpolitiska
utredningen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Motsvarigheter till Moderaternas yrkande har
behandlats av riksdagen vid varje riksmöte under
denna mandatperiod, senast i betänkande 1999/2000:
UbU14. Utskottet anser liksom tidigare att
grunddragen i det resurstilldelningssystem, som
infördes på förslag av den dåvarande regeringen år
1993, skall ligga fast. Det är viktigt att alla
lärosäten - även de små och relativt nyetablerade -
får ett tillräckligt studentunderlag för att kunna
bygga upp lärarkompetens och andra resurser.
Frågan om ersättningen för
helårsstudenter och
helårsprestationer vid
distansutbildning och
decentraliserad utbildning har
ingått i utredningen om högskolans
styrning. Dess betänkande Högskolans
styrning (SOU 2000:82) ingår i
underlaget för den proposition om
högskolefrågor som regeringen nu
förbereder och som har aviserats
till september 2001. Riksdagen bör
avvakta regeringens förslag.
Högskolans lärare och undervisning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motionsyrkanden om
lärarförsörjningen i högskolan. Vidare avslår
riksdagen ett yrkande om lärarnas
arbetsförhållanden och tre yrkanden om
pedagogiken i högskolan.
Jämför reservationerna 6 (c), 3 (fp) och 5 (kd).
En strategi för lärarförsörjningen i högskolan efterlyses av
Centerpartiet i motion 2000/01:Ub239 yrkande 17 och
av Folkpartiet i motion 2000/01:Ub820 yrkande 1.
Enligt Folkpartiet är en större rekrytering till
forskarutbildning runt om i landet en självklar del
i en sådan strategi, men det krävs också en större
internationell rekrytering av professorer,
universitetslärare och forskare.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden. En ökad examination
i forskarutbildningen har varit målet för flera av
regeringens åtgärder de senare åren, bl.a. när
villkoren för antagning till forskarutbildning
stramades upp och anspråken på individuella
studieplaner och uppföljningen av dessa höjdes för
tre år sedan. Antalet forskarexamina ökade år 1999
med ca 10 %, jämfört med året innan. Från och med
1999 till dags dato har ytterligare åtta lärosäten
fått examensrätt inom forskarutbildning, vilket
rimligen kommer att bidra till ytterligare ökning av
antalet forskarexamina. Utskottet har inget att
invända mot en ökad internationell rekrytering av
lärare inom högskolan, men anser att det är
lärosätenas ansvar att bedöma i vilka fall och på
vilket sätt sådan rekrytering skall ske.
Kristdemokraterna begär i motion 2000/01:Ub810 ett
tillkännagivande om arbetsförhållandena för
högskolans lärare (yrk. 5). Motionärerna menar att
lärarnas arbetsförhållanden bör utredas och deras
roll uppvärderas. De lärare som väljer att kombinera
sin lärartjänstgöring med forskning skall kunna göra
det, och de som väljer att enbart undervisa skall ha
möjlighet till det.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
I högskolelagen (1992:1434) är det fastslaget att
det i en professors och en lektors arbetsuppgifter
normalt skall ingå både undervisning och forskning,
med undantag för det konstnärliga området (3 kap. 2
och 5 §§). Utskottet är inte berett att förorda
ändring av detta. I högskoleförordningen (1993:100)
föreskrivs att respektive lärosäte beslutar i vilken
omfattning lärarna där skall ha hand om utbildning,
forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete.
De nuvarande reglerna för läraranställningar inom
högskolan beslutades hösten 1997 (prop. 1996/97:141,
bet. 1997/98:UbU3, rskr. 12). Regeringens förslag
grundades på Högskollärarutredningens betänkande
Lärare för högskola i utveckling (SOU 1996:166).
Där diskuterades på vilken nivå som fördelningen av
en lärares arbetstid mellan olika slags
arbetsuppgifter bör beslutas, och utredaren kom fram
till att all arbetsfördelning borde grundas på
förhållandena i den lokala miljön. Utskottet delar
denna uppfattning.
Centerpartiet tar i motion 2000/01:Ub479 upp
pedagogiken i högskoleutbildningen. Regeringen bör
återkomma med förslag till sådan ändring i
högskolelagen att pedagogisk utbildning blir
obligatorisk för högskolans lärare (yrk. 1). Vidare
behöver den högskoledidaktiska forskningen, som
varit eftersatt, få stöd (yrk. 2). Högskoleverket
bör ges i uppdrag att utveckla undervisnings- och
examinationsformer genom att dokumentera det som
sker på olika håll inom högskolan och sprida det
(yrk. 3).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
En särskild utredare arbetar med pedagogisk
förnyelse av den högre utbildningen. I hans uppdrag
ingår bl.a. att lägga fram förslag om hur den
pedagogiska förnyelsen kan främjas genom pedagogisk
utbildning för olika lärarkategorier inom högskolan
(dir. 2000:24). Utredningens betänkande Nya villkor
för lärandet i den högre utbildningen (SOU 2001:13)
publiceras i dagarna. Regeringens beredning av
ärendet bör avvaktas. Utskottet utgår från att
högskoledidaktisk forskning kommer att kunna få stöd
inom ramen för de medel som Vetenskapsrådet förfogar
över för utbildningsvetenskaplig forskning. De
uppgifter för Högskoleverket som föreslås i yrkande
3 ingår redan i verkets uppdrag enligt instruktionen
för detta (1995:945).
Högskoleorganisatoriska frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att
högskolestyrelserna helt skall utses av
högskolorna själva. Riksdagen avslår också
två motionsyrkanden om högskolans samverkan
med det omgivande samhället, två yrkanden om
fristående högskolor samt en motion om samlad
högskoleutbildning i Malmö.
Jämför reservation 3 (fp), 6 (c) och 2 (m).
Högskolestyrelserna bör enligt Folkpartiets motion
2000/01:Ub820 utses av högskolorna själva, inte av
regeringen (yrk. 7).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
De flesta statliga lärosäten har i dag en styrelse
med 15 ledamöter. Sex av dessa utses av lärarna
(tre) och studenterna (tre) vid lärosätet och de
övriga av regeringen. Utskottet är inte berett att
ställa sig bakom en förändring som skulle innebära
att högskolestyrelsen i sin helhet utses av dem som
studerar eller arbetar vid lärosätet. Att regeringen
utser en del av styrelsens ledamöter har gällt i den
svenska högskolan i närmare 17 år, och under de 7
åren närmast dessförinnan utsågs vissa ledamöter
(företrädare för allmänna intressen) av berörda
kommuner och landsting. En särskild utredare har
haft i uppdrag att utvärdera och analysera rektors
och styrelsens roll och ställning vid statliga
universitet och högskolor (dir. 2000:18).
Betänkandet Högskolans ledning (SOU 2000:101)
publicerades i oktober 2000 och ingår i underlaget
för den proposition om högskolefrågor som regeringen
har aviserat till september 2001.
Högskolans samverkan med det omgivande samhället
tas upp av Kristdemokraterna i motion 2000/01:Ub810.
Sådan samverkan är en naturlig del av lärosätenas
verksamhet och innebär en ömsesidig påverkan,
framhåller motionärerna (yrk. 9).
Centerpartiet skriver i motion 2000/01:N267 att
genom en ökad samverkan mellan universitet,
högskolor och det omkringliggande näringslivet kan
samhället bistå med att överföra kunskap om den nya
tidens företagande (yrk. 10). Vidare bör framväxten
av avknoppningsföretag stimuleras (yrk. 11).
Motionärerna pekar på de goda exemplen från Kista
och Blekinge tekniska högskola, där företag och
högskolor gemensamt bildat kluster för
kunskapsöverföring.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Högskolans skyldighet att samverka med det
omgivande samhället är fastslagen i högskolelagen.
Regeringen har i regleringsbrev till lärosätena
ålagt dessa att i sin verksamhet aktivt använda och
dra nytta av erfarenheter hos omgivningen, att i
ökad utsträckning och i nära samverkan med
arbetslivet utforma utbildningar som svarar mot
arbetsmarknadens behov och att öka beredskapen för
det livslånga lärandet och utveckla flexibla
studieformer för att göra det möjligt för enskilda
individer att utveckla sin kompetens inom högskolans
ram. Enligt utskottets mening behövs inte de
tillkännagivanden som begärs i motionerna.
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2000/01:Ub260 att en lärarhögskola skall omvandlas
till fristående högskola (yrk. 13). I motion
2000/01: T717 (m) sägs att ett eller ett par
lärosäten bör få möjlighet att övergå i
stiftelseform och arbeta under samma förutsättningar
som Chalmers tekniska högskola. Syftet är att skapa
utrymme för utveckling i olika riktningar och med
olika profiler (yrk. 10).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Det nuvarande styrsystemet för högskolan ger
enligt utskottets mening stort utrymme för
lärosätena att själva utforma sin profil, bestämma
sitt utbildningsutbud och användningen av sina
forskningsresurser.
I motion 2000/01:Ub491 (m) hävdar motionären att det
är dumt och ineffektivt att på en universitets-
eller högskoleort ha institutioner som
organisatoriskt tillhör högskolor på andra orter.
Vissa högskoleutbildningar i Malmö tillhör Lunds
universitet (läkarutbildningen och utbildningar i
konst, teater och musik). Motionären anser att en
tidsplan för korrigering av dessa missförhållanden
är angelägen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Den nuvarande organisationen beträffande de
utbildningar som motionären tar upp har bestått
under lång tid. Det finns flera exempel på att mer
än en statlig högskola har utbildning på en och
samma ort. Så är fallet bl.a. i Stockholm, Uppsala
och Kiruna.
Utbildning för vissa yrken
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår yrkanden om
dramapedagogutbildning, om lärarutbildning
för skolväsendet, ett yrkande om
trafiklärarutbildning, ett yrkande om
naprapatutbildning samt två yrkanden om
tandhygienistutbildning.
Kristdemokraterna begär i motion 2000/01:Kr345 en utredning om
dramapedagogutbildningen (yrk. 28). Utredningen bör
se över efterfrågan på dramapedagoger och
utbildningssituationen för denna yrkesgrupp.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Motsvarande yrkande behandlades vid förra
riksmötet och avslogs då med hänvisning bl.a. till
den väntade propositionen om lärarutbildning (bet.
1999/2000:UbU14 s. 29 f.). Denna har nu lagts fram
och behandlats av riksdagen (prop. 1999/2000:135,
bet. 2000/01:UbU3, rskr. 5). Inom den struktur som
den nya lärarutbildningen får enligt propositionen
finns det utrymme för att erbjuda inriktningar och
specialiseringar på dramapedagogik. Den nya
utbildningen har ännu inte startat. Om i framtiden
personal som skall använda drama i skolverksamheten
kommer att utbildas inom ramen för
lärarutbildningen, förändras - som utskottet
påpekade förra året - förutsättningarna för den
befintliga dramapedagogutbildningen. Vilka
utbildningar inom det estetiska området som kan
behövas för t.ex. terapeutiskt eller rehabiliterande
arbete eller för folkbildning och fritidsverksamhet
och hur de skall organiseras, ankommer det - som
utskottet också anmärkte förra året - i första hand
på andra än riksdagen att bedöma.
Lärarutbildningen för skolväsendet tas upp i ett
flertal motioner.
Kristdemokraterna begär i motion 2000/01:Ub316 ett
tillkännagivande om vikten av blivande lärares
utbildning i värdegrund och etik (yrk. 4). I dag kan
blivande lärare passera genom hela lärarutbildningen
utan att arbeta med begreppet värdegrund hävdar
motionärerna, som finner detta oacceptabelt.
Vänsterpartiet vill att Högskoleverket skall få i
uppdrag att inom ramen för utvecklandet av den nya
lärarutbildningen särskilt stimulera en
vidareutveckling av lärarutbildningen när det gäller
sex- och samlevnadsundervisningen (mot.
2000/01:Ub246 yrk. 7).
Centerpartiet anser enligt motion 1999/2000:T703
att varje lärare under sin utbildning måste stöta på
informationsteknik (IT) och få sådana kunskaper i
IT-pedagogik att han eller hon kan använda IT som
instrument i undervisningen (yrk. 8).
Folkpartiet pläderar i motion 2000/01:Ub236 för
vikten av mer gedigna ämneskunskaper i
lärarutbildningen (yrk. 10). Folkpartiet vill ha en
anpassad lärarutbildning för personer med akademisk
examen och avvisar förlängningen av sådan utbildning
från två till tre terminer (yrk. 11). Vidare vill
partiet återinföra speciallärarutbildningen (yrk.
12).
Enligt motion 2000/01:Ub211 (m) finns det fördelar
med att rekrytera lärare med annan yrkesbakgrund,
eftersom sådana lärare kan höja motivationen för
teoretisk inlärning bland eleverna (yrk. 2).
Personer med annan högskoleutbildning än
lärarutbildning bör få möjlighet att snabbt läsa in
pedagogisk kompetens (yrk. 3).
I motion 2000/01:Ub439 (m) sägs att incitament bör
skapas för obehöriga lärare att utbilda sig så att
de når behörighet. Motionärerna anser att man bör
förbättra villkoren för lärarkåren och erbjuda
särskilda utbildningsinsatser för obehöriga lärare.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Som nyss nämnts tog riksdagen i oktober 2000
ställning till regeringens proposition om ny
lärarutbildning. I den nya struktur för
lärarutbildningen som riksdagen ställt sig bakom
ingår ett allmänt utbildningsområde. Det skall
omfatta vissa för läraryrket centrala
kunskapsområden, till vilka värdegrunden hör. Det
bör därmed framdeles inte kunna förekomma att
studerande avlägger lärarexamen utan att ha
fördjupat sig i värdegrunden. Avsikten är att den
som skaffat sig ämneskunskaper på andra sätt också
skall kunna genomgå det allmänna utbildningsområdet
och därefter få lärarexamen.
I bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100)
anges som ett av kraven för att få den nya
lärarexamen att studenten skall kunna använda
informationsteknik i den pedagogiska utvecklingen
och inse betydelsen av massmedias roll för denna
(SFS 2001:23). Centerpartiets motionsyrkande är
enligt utskottets uppfattning därmed tillgodosett.
Utskottet anser liksom tidigare att det är viktigt
att blivande lärare blir förberedda för alla sina
läraruppgifter, bl.a. att undervisa om sex och
samlevnad och om alkohol, narkotika och tobak.
Utskottet utgår från att de organ som har hand om
lärarutbildningen arbetar utifrån målet att de som
avlägger lärarexamen skall kunna fungera i skolan i
enlighet med läroplanerna.
Frågan om ämneskunskaper i den nya
lärarutbildningen behandlades i betänkande
2000/01:UbU3, där utskottet avstyrkte yrkanden
motsvarande yrkande 10 i den nu aktuella
folkpartimotionen. Utskottet avstyrkte där också
yrkandet om speciallärarutbildning, som enligt
utskottets mening är tillgodosett med den nya
strukturen för lärarexamen. Omfattningen i poäng av
lärarutbildning för den som tidigare skaffat sig
ämneskunskaper är det enligt utskottets mening
regeringens sak att besluta om.
Regeringen har avsatt medel för s.k. särskilda
lärarutbildningar. Det gäller lärarutbildning som
kombineras med anställning och praktik i en kommun.
Utbildningen vänder sig till personer som har en
sådan bakgrund att de kan avlägga
grundskollärarexamen eller gymnasielärarexamen,
främst för undervisning i matematik,
naturvetenskapliga ämnen och tekniska ämnen, inom en
tvåårsperiod efter deltidsstudier parallellt med
lärartjänstgöring. Det faktum att skollagen inte
medger att kommunerna ger obehöriga personer
tillsvidareanställning som lärare innebär ett
incitament för dem att genomgå lärarutbildning fram
till examen. Andra incitament som t.ex. lönevillkor
och arbetsförhållanden kan också vara effektiva, men
dessa är det inte riksdagens sak att bestämma om.
Hem- och konsumentkunskap är för närvarande inte
ett ämne som finns representerat i nationella kurser
i gymnasieskolan. Riksdagen bör enligt utskottets
mening utgå från att universitet och högskolor med
lärarutbildning känner ansvar för att erbjuda sådana
inriktningar inom den nya lärarutbildningen att
skolan kan förses med lärare med utbildning för alla
de ämnen som förekommer där.
Trafiklärarutbildning bör enligt motion
2000/01:Ub418 (m) anordnas inom högskolan (yrk. 1).
Forskningsanknuten trafiklärarutbildning leder
enligt motionären till att trafiksäkerhetsarbetet
kommer att vila på vetenskaplig grund.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande. Ett motsvarande
yrkande avslogs förra året efter förslag av
trafikutskottet (bet. 1999/2000:TU5).
Trafikutskottet, som ansåg att det finns starka skäl
för att trafiklärarutbildningen skall bedrivas på
högskolenivå, ville då inte föregripa pågående
beredning i Regeringskansliet av Vägverkets förslag
om stegvist förarutbildningssystem. Denna beredning
pågår fortfarande.
De studerande vid Naprapathögskolan bör enligt
motion 2000/01:Ub409 (kd) omfattas av det allmänna
studiefinansieringssystemet (yrk. 2).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Regeringen har nyligen - efter ett
tillkännagivande av riksdagen i december 2000 -
fattat beslut om att den fyraåriga
naprapatutbildningen vid Naprapathögskolan skall
berättiga till studiemedel. Yrkandet är därmed
tillgodosett.
Tandhygienistutbildningen, som i dag är tvåårig, bör
enligt motionerna 2000/01:Ub438 (m) yrkande 4 och
2000/01:Ub490 (m) förlängas till tre år.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivande.
Socialstyrelsen aktualiserade i rapporten 1999
från ett projekt om framtida kompetensfördelning
inom tandvården en förlängning av
tandhygienistutbildningen till tre år. I december
2000 tillsatte regeringen en särskild utredare för
en samlad utvärdering av tandvårdsreformen m.m.
(dir. 2000:65). Utredaren skall bl.a. belysa den
framtida tillgången och efterfrågan på
tandvårdspersonal med olika typer av kompetens.
Fördelningen av arbetsuppgifter mellan tandvårdens
olika yrkeskategorier skall tas upp i utredningen.
Tandhygienisternas och tandsköterskornas roll i
tandvården skall behandlas mot bakgrund bl.a. av att
det har ifrågasatts om de utbildningsmöjligheter som
i dag finns på gymnasienivå för den som vill arbeta
som tandsköterska är tillräckliga. Utredaren skall
redovisa sina förslag senast den 31 mars 2002.
Forskarutbildning och forskarkarriär
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motionsyrkanden om
villkoren för forskarutbildning och om
möjligheterna till postdoktoral karriär.
Jämför reservation 3 (fp).
Folkpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub820 att möjligheten att
doktorera utan att ha en doktorandtjänst, exempelvis
på deltid, skall återinföras (yrk. 11). Enligt
motionärerna innebär den forskarutbildningsreform
som genomfördes år 1998 att doktorandstudierna måste
vara finansierade för en fyraårsperiod, innan
doktoranden blir antagen. I samma motion föreslås
ett tillkännagivande om att tiden för disputation
måste tillåtas variera. Det går inte att på politisk
väg tvinga fram ett system där tiden för disputation
är densamma för samtliga avhandlingar inom alla
discipliner, heter det i motionen (yrk. 12).
Motionärerna anser också att hälften av dem som
avlägger doktorsexamen bör få möjlighet att
fortsätta en vetenskaplig postdoktoral karriär i
Sverige eller utomlands (yrk. 14).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
De nya kraven på att studiefinansieringen skall
vara ordnad för att en högskola skall få anta en
person som doktorand innebär att den som antas skall
få anställning som doktorand eller bli tilldelad
utbildningsbidrag för doktorander, eller att
högskolan bedömer att det är möjligt att finansiera
utbildningen på annat sätt, t.ex. genom
yrkesverksamhet parallellt med forskarutbildningen,
som skall kunna genomföras inom en period av högst
åtta år. Deltidsstudier är alltså möjliga.
Utskottet anser att bestämmelsen att
forskarutbildningen skall planeras för att kunna
genomföras inom ramen för fyra års heltidsstudier
bör finnas kvar. En sådan regel har gällt för
samtliga fakultetsområden åtminstone sedan 1969. Den
bildar en ram för bedömningen av hur
avhandlingsprojekt skall väljas och avgränsas. De
nya regler för forskarutbildningen som infördes i
högskoleförordningen 1998 innebär bl.a. att en
individuell studieplan skall fastställas för varje
doktorand. Den individuella studieplanen skall bl.a.
innehålla en tidsplan för doktorandens
forskarutbildning och en beskrivning av de åtaganden
som doktoranden och fakultetsnämnden har under
utbildningstiden. Planen skall följas upp av
fakultetsnämnden minst en gång varje år och vid
behov förändras. En doktorand som försenats i sitt
avhandlingsarbete och inte hinner slutföra det inom
den planerade tiden är inte förhindrad att disputera
och avlägga examen.
En utbyggnad av antalet anställningar som
forskarassistent eller biträdande lektor är
angelägen. Möjligheterna till detta är beroende av
tillgången på medel och prioriteringar som olika
lärosäten gör av de resurser som anvisas till dem.
Som framgår av budgetpropositionen har regeringen
avsatt 110 miljoner kronor till en satsning på unga
forskare under perioden 2001-2003 (prop. 2000/01:1
utg.omr. 16 s. 211). Dessa medel anvisas till
Vetenskapsrådet.
Lunds universitets historiska museum
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motioner om Lunds
universitets historiska museum.
Jämför reservation 3 (fp).
Motionerna 2000/01:Ub486 (fp, m, v) och
2000/01:Ub508 (m) tar upp situationen för Lunds
universitets historiska museum. Motionärerna
påpekar att detta museum (LUHM) sedan lång tid har
s.k. stående begäran hos Riksantikvarieämbetet om
fyndfördelning, som innebär att arkeologiskt
material som hittas i Skåne tilldelas LUHM. Enligt
trepartimotionen bör regeringen utreda och lämna
förslag till hur LUHM skall få förutsättningar att
leva vidare och utvecklas under statligt ansvar. En
naturlig lösning vore, anser motionärerna, att LUHM
går in i Statens historiska museer. I den andra
motionen föreslås att Utbildningsdepartementet och
Kulturdepartementet kommer fram till en princip för
ett delat ekonomiskt ansvar för LUHM. I detta
sammanhang skall man enligt motionären också kunna
belysa vilken roll Region Skåne skall spela för
framtiden, liksom andra lokala och regionala
intressenter som t.ex. Lunds stift.
Utbildningsutskottet har berett kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över motionerna.
Kulturutskottets yttrande 2000/01:KrU2y återfinns i
bilaga 2.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Som framhålls av kulturutskottet är de samlingar
som finns hos Lunds universitets historiska museum
statens egendom. Inom Lunds universitet pågår nu en
utredning om universitetets museer och samlingar,
inom vars ram olika former av huvudmannaskap skall
prövas. Utbildningsutskottet instämmer i
kulturutskottets uppfattning att riksdagen inte,
medan utredningen pågår, bör göra några sådana
uttalanden som begärs i motionerna. Som
kulturutskottet påpekar skulle ett överförande av
museet till Statens historiska museer medföra att
medel måste överföras från utgiftsområde 16 till
utgiftsområde 17.
Andra motionsyrkanden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett stort antal motionsyrkanden i
frågor där det enligt gällande styrsystem ankommer
på andra än riksdagen att fatta beslut.
Ansvaret för skolväsendet och den högre utbildningen
delas mellan stat, kommuner och respektive
skola/lärosäte. Enligt gällande styrsystem skall
riksdagen främst fatta beslut om övergripande och
nationella frågor.
Ett stort antal motionsyrkanden rör frågor där det
ankommer på regeringen, lärosätena eller andra organ
att fatta beslut.
U t s k o t t e t föreslår med hänvisning till
gällande ansvarsfördelning att följande
motionsyrkanden avslås.
Motion 1999/2000:Ub213 (c) rör konsumentutbildning
i gymnasieskolan. Frågan om införande av ett sådant
obligatoriskt ämne i gymnasieskolan behandlas i
utskottets betänkande 2000/01:UbU10. Motionären vill
att det skapas en gymnasielärarutbildning för detta
ämne (yrk. 2).
Kristdemokraterna tar i motion 1999/2000:Ub275 upp
behovet av fortbildning av lärare i IT.
Högskoleverket bör, i samarbete med lärosätena,
snarast utarbeta en plan för rullande fortbildning
av redan examinerade lärare, heter det i motionen
(yrk. 11).
I motion 1999/2000:Ub282 (s) sägs att eleverna i
grundskolans lägre årskurser måste få undervisning i
hemkunskap av för ämnet utbildade lärare (yrk. 2).
Folkpartiet anser att samtliga lärare i
samhällsorienterande ämnen samt skolbibliotekarier
måste få möjlighet att fortbilda sig i praktisk IT-
användning (mot. 1999/2000:T705 yrk. 10).
Eftersom lärare och alla skolans vuxna har en
ledarskapsuppgift gentemot eleverna bör enligt
motion 2000/01:Ub214 (m) ledarskapsutbildning
införas i lärarutbildningen, utbildningen av
skolledare och fortbildningen av lärare och
skolledare (yrk. 1).
Framgången i skolans arbete mot mobbning är enligt
motion 2000/01:Ub218 (m) beroende av kontinuerlig
vidareutbildning av skolans medarbetare (yrk. 6).
Förslag om en gymnasielärarutbildning i
konsumentkunskap läggs fram i motion 2000/01:Ub241
(c) yrkande 3.
Sex- och samlevnadsundervisning bör enligt motion
2000/01:Ub245 (mp) yrkande 1 vara obligatorisk i
lärarutbildningen.
I motion 2000/01:Ub253 (kd) påtalas att
lärarutbildningen är bristfällig när det gäller ANT-
kunskap.
Handikappkunskap bör enligt motion 2000/01:Ub269
(m) yrkande 4 införas som obligatorium i samtliga
pedagogiska och vårdande utbildningar för att öka
förståelsen hos personalen för hur det är att leva
som funktionshindrad.
Obligatorisk undervisning om alkoholen och dess
skadeverkningar bör införas i skolor och på linjer
där personal som har kontakt med barn utbildas,
heter det i motion 2000/01:Ub277 (v).
Enligt motion 2000/01:Ub332 (c, fp) kan studerande
lämna lärarutbildningen utan att ha några kunskaper
om alkoholens problem.
Naprapathögskolan bör enligt motion 2000/01:Ub409
(kd) ges examensrätt (yrk. 1).
Utbildning av parkinsonsjuksköterskor begärs i
motion 2000/01:Ub423 (kd).
Regeringen bör enligt motion 2000/01:Ub430 (kd) ge
Högskolan i Jönköping rätt att utfärda
forskarexamina inom hela det humanistisk-
samhällsvetenskapliga området.
Regeringen bör enligt motion 2000/01:Ub432 (kd)
lägga fram förslag om inrättande av ett centrum för
familjeforskning. Ett sådant centrum skulle ge
möjlighet att arbeta fram underlag för en
tidsanpassad och sammanhållen familjepolitik, heter
det i motionen.
Integrering av utbildningarna till tandsköterska
och tandhygienist föreslås i motion 2000/01:Ub438
(m). Utbildningen skall ske på högskolenivå med det
första året gemensamt för båda yrkesgrupperna (yrk.
1 och 2). Legitimerad tandsköterska skall ha
behörighet att arbeta i munnen på patienterna (yrk.
3). Behörighetsområdet för tandhygienister bör
utvidgas till att omfatta vissa enklare vårdinsatser
som i dag utförs av tandläkare (yrk. 5).
Dimensioneringen av utbildningen bör ses över för
att skapa balans mellan tillgång och efterfrågan på
assisterande personal (yrk. 6).
Enligt motion 2000/01:Ub444 (s) är en översyn av
hur utländsk examen och yrkeskompetens från andra
länder översätts till svenska på bästa sätt av stor
vikt.
Enligt motion 2000/01:Ub452 (kd) måste all
personal inom förskola och skola i sin utbildning
och fortbildning få de kunskaper som krävs för att
se och kunna tolka signalerna från barn som far
illa, t.ex. genom mobbning.
Sex- och samlevnadsundervisning bör enligt motion
2000/01:Ub454 (mp, s, m, v, kd, c, fp) vara
obligatorisk i lärarutbildningen.
Vikten av att i lärarutbildningen uppta utbildning
i konfliktlösning framhålls i motion 2000/01:Ub459
(fp).
Kompletteringsutbildningar för personer med
utländsk akademisk examen bör enligt motion
2000/01:Ub468 (s) i ökad utsträckning erbjudas av
universitet och högskolor inom ramen för deras
ordinarie verksamhet.
I motion 2000/01:Ub488 (m) påpekas att för att
lärarna fullt ut skall kunna utnyttja de nya
möjligheterna till utveckling i arbetslivet måste
lärarhögskolornas kurser kompletteras med kurser i
entreprenörskap och företagande.
Forskning och utbildning i Diversity Management
har varit framgångsrik i USA och skulle lämpa sig
väl för Södertörns och Malmö högskolor, framhåller
motionären i motion 2000/01:Ub489 (m).
Enligt motion 2000/01:Ub499 (s) förekommer det
inom olika yrkesutbildningar moment som kan vara
kränkande för homo- och bisexuella. Högskoleverket
och andra berörda verk och institutioner bör enligt
motionärerna få i uppdrag att kartlägga vilken bild
av homo/bisexuella och transpersoner som förmedlas
till blivande lärare.
I motion 2000/01:Ub510 (s) sägs att Södertörns
högskola bör ges status som universitet (yrk. 3).
Enligt motion 2000/01:Ub512 (s) bör det göras dels
en kartläggning av vilka olika informations- och
utbildningsinsatser som behövs inom området social
ekonomi (yrk. 1), dels en handlingsplan för sådana
insatser (yrk. 2).
Behovet av kompetensutveckling hos olika
personalgrupper som arbetar med mångfaldsfrågor
lyfts fram i motion 2000/01:Ub513 (s). Motionärerna
anser att det finns ett stort behov av att inventera
och sprida metoder och erfarenheter på detta område
(yrk. 1). Det är också viktigt att lärarutbildningen
och socionomutbildningen rustar studenterna för att
arbeta i ett mångkulturellt samhälle (yrk. 2).
Fler lärare i hem- och konsumentkunskap behöver
utbildas. Detta bör enligt motion 2000/01:Ub802 (s)
uppnås genom att utbildningen anordnas på fler än de
tre orter där den finns i dag (yrk. 4).
Utbildning av fler lärare i hem- och
konsumentkunskap föreslås också i motion
2000/01:Ub804 (c) yrkande 3.
Vid Öresundsuniversitetet bör enligt motion
2000/01:Ub807 (m) utbudet av utbildningar som är
gränsöverskridande vidareutvecklas (yrk. 4).
Elevinflytande bör enligt motion 2000/01:Ub813 (s)
vara en del av vidareutbildningen av dagens lärare,
men också en del av den framtida lärarutbildningen
(yrk. 2).
Folkpartiet pläderar i motion 2000/01:Ub820 för
att utbildningsåret skall delas upp i tre terminer
och innefatta sommarmånaderna (yrk. 13). De föreslår
också ett tillkännagivande om vikten av att fler
studerar utomlands, vilket bl.a. skall främjas genom
att alla som läser en eller flera terminer utomlands
skall få ett skriftligt intyg om hur
utlandsstudierna kommer att räknas vid hemkomsten
(yrk. 21). För att fler utländska studenter skall
rekryteras till svenska universitet och högskolor
bör enligt motionärerna fler kurser ges på andra
språk än svenska och textböcker på andra språk än
svenska och engelska användas (yrk. 22). Man bör
underlätta för personer med utländsk bakgrund att
arbeta inom bristyrken (yrk. 32). Motionärerna anser
att språkproven för utländsk personal fäster för
stor vikt vid rättstavning.
Enligt motion 2000/01:Ju724 (v, s, c, fp, mp)
yrkande 18 bör sex- och samlevnadsundervisning vara
obligatorisk i lärarutbildningen.
Folkpartiet anser enligt motion 2000/01:L459 att
undervisningen om homo- och bisexuella behöver
förbättras i lärarutbildningen och utbildningarna av
socionomer, läkare, präster, psykologer, jurister
och poliser. Högskoleverket föreslås få i uppdrag
att lägga upp en plan för hur detta skall ske (yrk.
17). Kompetensen inom polisväsendet,
åklagarväsendet, domstolsväsendet och kriminalvården
om homo- och bisexuellas situation behöver höjas
(yrk. 19).
Kunskapen om adoptioner och adoptivbarnens
levnadsförhållanden är bristfällig på de flesta håll
i samhället, anser motionären bakom motion
2000/01:Sf241 (c). Hon anser att adoptionsfrågor bör
ingå i alla yrkesutbildningar som syftar till arbete
med barn (yrk. 5).
Genom att inrätta fler professurer i reumatologi
vid universitetssjukhusen kan man enligt motion
2000/01:So361 medverka till att minska bristen på
reumatologer (yrk. 2).
Resurser bör enligt motion 2000/01:So364 (m)
avsättas för försäkringsmedicinsk utbildning för AT-
och ST-läkare (yrk. 3). För att uppnå ytterligare
stadga och dynamik i utbildningen bör ett eller
flera universitet engageras i verksamheten, gärna
med inrättande av en adjungerad professur (yrk. 5).
Behovet av utbildning av lärare i att hantera
mobbning påtalas av Miljöpartiet i motion
2000/01:So450 yrkande 3.
För att förebygga ungdomsbrott måste skola,
barnomsorg och fritidsverksamhet utveckla metoder
för att ta hand om barn och ungdomar med problem.
Därför krävs det att resurser läggs ned på att
utbilda personal i hur man t.ex. hanterar
föräldrarna, heter det i Miljöpartiets motion
2000/01:So543 (yrk. 3).
Universitet och högskolor bör enligt motion
2000/01:Kr341 (v) medverka till att ge både
majoritetsbefolkningen och de nationella
minoriteterna kunskap om de nationella
minoriteternas del i historien och samhällslivet av
i dag (yrk. 1)
Miljöpartiet anser enligt motion 2000/01:Kr342 att
mediekunskap bör ingå som obligatoriskt ämne för
alla blivande lärare, eftersom skolan har ett ansvar
för hur barnen lär sig att använda datorer (yrk. 4).
Dansutbildningen bör enligt motion 2000/01:Kr345
(kd) alltid innehålla förberedelse för en alternativ
karriär, eftersom dansare pensioneras redan vid 40
års ålder. Motionärerna anser att dansutbildningen
snarast bör ses över (yrk. 33).
Folkdans bör enligt Miljöpartiets motion
2000/01:Kr701 ingå i danspedagoglinjen (yrk. 25).
Professurer med inriktning på yrkespedagogik bör
enligt motion 2000/01:T230 (s) inrättas och med
fördel placeras i Västsverige (yrk. 4).
Högskolekurser i kooperativt entreprenörskap bör
enligt motion 2000/01: N380 (c) främjas och en
"kooperativ fakultet" inrättas (yrk. 9).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask
(m), Eva Johansson (s), Inger Lundberg (s), Yvonne
Andersson (kd), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas
Högström (m), Torgny Danielsson (s), Lennart
Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),
Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson
(fp), Anders Sjölund (m) och Nils-Erik Söderqvist
(s).
Redogörelse för ärendet
Under allmänna motionstiden 2000 väcktes ett stort
antal motionsyrkanden som inte direkt sammanhänger
med budgeten för 2001. Dessa yrkanden samt fem
motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1999
behandlas i detta betänkande.
Yrkandena handlar om övergripande frågor om
högskolan, studentfrågor, frågor om tillträde till
högskolan, utbildningsutbud och studieorganisation,
resurstilldelningssystemet för grundläggande
högskoleutbildning, högskolans lärare och
undervisning, högskoleorganisatoriska frågor,
utbildning för vissa yrken, forskarutbildning och
forskarkarriär och Lunds universitets historiska
museum. Ett stort antal yrkanden rör frågor där det
enligt gällande styrsystem ankommer på andra än
riksdagen, t.ex. regeringen eller myndigheter, att
fatta beslut.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Humaniora, m.m. (punkterna 1 och
2) - m, kd, fp
av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Tomas
Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),
Ulf Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1
och 2 borde ha följande lydelse:
1. Humaniora
Riksdagen tillkännager för regeringen det som
anförs om humaniora i reservation 1 och bifaller
därmed motion 2000/01:Ub818 yrkande 1 och delvis
motion 2000/01:Ub810 yrkande 2.
I ett så teknikdominerat samhälle som det svenska
behövs i allra högsta grad det som humaniora
representerar: kultur i vid mening, språk, etik,
litteratur, konst, musik, religion, historia samt
tänkande och upplevelser av frågor om mening,
sanning och sammanhang. Globalisering och
mångkulturalitet präglar vår tid. Detta är
ytterligare ett skäl för att nu aktualisera
betydelsen av humaniora. Utbildning inom humaniora
får många sökande. Därför är det givetvis olyckligt
att resurserna inte medger den satsning på
fördjupning och kompetens som det finns underlag
för. Utbildning och forskning inom humaniora måste
få ökat stöd.
Den intensiva och snabba utbyggnaden
av högskolan har lett till
dokumenterade kvalitetssänkningar,
som vi finner oroande. Det finns
risk för att låg kvalitet
långsiktigt ger högre kostnader. En
fördjupad kartläggning av vilka
konsekvenser högskoleexpansionen har
medfört för utbildningarnas kvalitet
bör omgående genomföras.
2. Grunddragen i högskolans
utveckling i övrigt, m.m. (punkterna
3, 10, 13, 14, 17, 23, 26 och 29) -
m
av Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m), Per Bill
(m) och Anders Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 3,
10, 13, 14, 17, 23, 26 och 29 borde ha följande
lydelse:
3. Grunddragen i högskolans utveckling i
övrigt
Riksdagen bifaller motion 2000/01:N266 yrkande
5 och avslår motionerna 2000/01:Ub816 yrkande 3,
2000/01:T230 yrkande 6, 2000/01:N268 yrkande 15,
2000/01:N325 yrkande 16, 2000/01:N383 yrkandena 1
och 3 samt 2000/01:N388 yrkandena 6 och 7.
10. Reglerna om tillträde till högskolan
Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub260
yrkande 17 och 2000/01: Ub505 och avslår
motionerna 2000/01:Ub236 yrkande 7, 2000/01:Ub331
yrkande 10, 2000/01:Ub421 yrkande 2,
2000/01:Ub450 och 2000/01: Ub510 yrkande 2,
2000/01:Ub810 yrkande 7, 20000/01: Ub820 yrkande
16 och 2000/01:Kr538 yrkande 3.
13. Anpassning av högskoleutbildningen till
invandrares behov
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 2 om
anpassning av högskoleutbildningen till
invandrares behov. Därmed bifaller riksdagen
motion 2000/01:T717 yrkande 7 och avslår
motionerna 2000/01:Ub411, 2000/01:Ub479 yrkande
5, 2000/01: Ub503, 2000/01:Ub810 yrkande 10,
2000/01:Ub820 yrkande 20, 2000/01:Sf617 yrkande
4, 2000/01:So545 yrkande 9 och 2000/01:N388
yrkandena 13 och 14.
14. Digital distansutbildning
Riksdagen bifaller motion 2000/01:T717 yrkande
9.
17. Resurstilldelningssystemet för
grundläggande högskoleutbildning
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub260 yrkande
18 och avslår motion 2000/01:Ub519.
23. Fristående högskolor
Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub260
yrkande 13 och 2000/01:T717 yrkande10.
Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub438
yrkande 4 och 2000/01:
Ub490.
Ställningstagande
Vi anser att det behövs en utbildningspolitisk
reform som främjar mångfald och konkurrens.
Förändringar bör genomföras som sammantagna kan
bidra till att göra Sverige till en nation som andra
länder vill knyta ytterligare band med, i form av
ökat utbyte av studenter och forskarstuderande samt
internationellt forskningssamarbete inom olika
forskningsfält. Uppdraget att öka intresset för
naturvetenskap och teknik måste påbörjas redan i
grundskolan, och fler duktiga lärare måste lockas
dit. Sverige bör satsa på internationellt
konkurrenskraftiga kunskapskluster. Svensk
utbildning skall attrahera utländska studenter,
vilket kräver att utbildningen är av hög
internationell kvalitet. Ett virtuellt universitet
bör skapas. Det är angeläget att finna väl
fungerande former för godkännande och finansiering
av privata universitetsutbildningar. För att
åstadkomma en kontinuerlig kunskaps- och
kompetensutveckling under en individs samlade tid i
aktivt arbetsliv behöver nya, individuella
finansieringsmöjligheter skapas. Vi förordar
införande av individuella
kompetens/utbildningskonton, där den enskilde och
hans eller hennes arbetsgivare kan avsätta resurser
för återkommande kunskapsförsörjning och som får
användas när helst det passar arbetstagaren och
arbetsgivaren. Riksdagen bör med bifall till motion
2000/01:N266 yrkande 5 tillkännage för regeringen
som sin mening vad vi här har anfört om grunddragen
i högskolans utveckling.
I dag har vi ett centralt och likformigt system av
regler för tillträde till högskolan. Det är inte ett
effektivt instrument för att jämna ut sociala
orättvisor, även om det varit avsikten. Skevheten i
rekryteringen till högre studier kräver andra
åtgärder. Vi anser att ett enhetligt
antagningssystem missgynnar individer.
Gymnasiebetygen, som nu ligger till grund för urval,
är ett trubbigt instrument i flera avseenden. Mer
känsliga instrument bör utarbetas, med fördel lokalt
på de enskilda lärosätena. Urvalsinstrumenten bör
anpassas till de enskilda utbildningarna, så att
viktning, tester och prov mäter förkunskaper och
färdigheter som är centrala för att lyckas på en
viss utbildning. Ansvaret för antagningsregler bör
anförtros den enskilda högskolan. Vi anser att
riksdagen bör bifalla motionerna 2000/01:Ub260
yrkande 17 och 2000/01:Ub505 och tillkännage för
regeringen som sin mening det vi här har anfört.
Sverige bör ta till vara den kunskap som faktiskt
finns hos många välutbildade invandrare genom att
bättre anpassa högskoleutbildningen till invandrares
behov. Det måste göras möjligt att snabbt
komplettera eventuella brister i förhållande till
svenska examina och tidigt komma ut på
arbetsmarknaden. Detta bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:T717 yrkande 7.
Internationellt utbildnings- och
forskningssamarbete, där digital distansutbildning
ingår som ett moment bland flera, bör prioriteras.
Ytterligare samarbetsavtal med de ledande skolorna
och universiteten utomlands bör initieras för att
underlätta internationellt studentutbyte. Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2000/01:T717 yrkande 9.
Resurstilldelningssystemet för grundläggande
högskoleutbildning bör enligt vår mening främst
grundas på studenternas fria val av utbildning och
lärosäte. Detta bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub260 yrkande 18.
Den akademiska friheten måste stärkas och
enhetstänkandet brytas. Lärosätena skall kunna
profilera sig inom olika specialområden. Vi anser
att man bör skapa fler fristående högskolor genom
att statliga lärosäten ges möjlighet att övergå i
stiftelseform och få arbeta under samma
förutsättningar som Chalmers tekniska högskola. En
lärarhögskola bör omvandlas och bli fristående. Vad
vi här har anfört bör riksdagen tilkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionerna 2000/01:Ub260 yrkande 13 och 2000/01:T717
yrkande 10.
Vi är angelägna om att Sverige skall ha en
lärarutbildning för skolväsendet av hög kvalitet.
Lärarlinjerna bör dock inte bli enda vägen att bli
lärare. Det är nyttigt för skolan att alltid ha
samhällsnyttan av sin kunskapsförmedling i
beaktande. Motivationen för teoretisk inlärning
bland eleverna kan höjas, när de får klart för sig
vilken praktisk nytta den ger i arbetslivet. Det
talar för att man även rekryterar lärare med annan
yrkesbakgrund. Vad vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2000/01:Ub211 yrkande 2.
Ställningstagande
I rapporten SOS 1997 "Tandhygienistens kompetens i framtidens
tandvård" föreslogs ett utvidgat kompetensområde där
folkhälsoarbete, omvårdnads-aspekter liksom
planering, uppföljning och utvärdering av
tandvårdsverksamheten skall ingå som viktiga moment.
Med hänsyn till dessa nya arbetsuppgifter föreslog
utredningen att tandhygienistutbildningen skulle
förlängas till tre år, vilket också fick en bred
uppslutning av remissinstanserna.
Utvidgningen av kompetensområdet ger utrymme till
ett förändrat framtida arbetsinnehåll för yrket. I
allt större grad kommer man tillsammans med andra
vårdkategorier att svara för ett omfattande
fokhälsoinriktat arbete. Eftersom
tandhygienistutbildningen är ett legitimationsyrke
medför detta ett speciellt ansvar för såväl den som
innehar legitimationen som för
utbildningsanordnaren. Det är också en garanti för
patienten och vårdtagaren. Tandhygienisten har också
viss receptförskrivningsrätt.
Av högskoleverkets kvalitetsgranskning (1996:2000)
av de tidigare medellånga vårdutbildningarna framgår
att den tvååriga utbildningen är för kort för att
svara mot kravet på högskolemässig nivå.
Tandhygienistutbildningen är i dag den enda av dessa
medellånga vårdutbildningar som fortfarande endast
omfattar två år eller 80 poäng. Utbildningens längd
är också ett problem eftersom detta minskar
möjligheterna till vidare studier och
forskarutbildning liksom anställning på den
europeiska arbetsmarknaden.
3. Grunddragen i högskolans
utveckling i övrigt, m.m. (punkterna
3, 9, 10, 13, 16, 18, 21, 26, 30 och
31) - fp
av Ulf Nilsson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkterna 3,
9, 10, 13, 16, 18, 21, 26, 30 och 31 borde ha
följande lydelse:
3. Grunddragen i högskolans utveckling i
övrigt
Riksdagen bifaller delvis motion 2000/01:N268
yrkande 15 och avslår motionerna 2000/01:Ub816
yrkande 3, 2000/01:T230 yrkande 6, 2000/01: N266
yrkande 5, 2000/01:N325 yrkande 16, 2000/01:N383
yrkandena 1 och 3 samt 2000/01:N388 yrkandena 6
och 7.
9. Studenter med funktionshinder
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub820 yrkande
31 och avslår motion 2000/01:Ub469.
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub236
yrkandena 10-12 och avslår motionerna
1999/2000:T703 yrkande 8, 2000/01:Ub211 yrkandena
2 och 3, 2000/01:Ub246 yrkande 7, 2000/01:Ub316
yrkande 4 och 2000/01: Ub439.
30. Forskarutbildning och forskarkarriär
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub820
yrkandena 11, 12 och 14.
31. Lunds universitets historiska museum
Riksdagen tillkännager för regeringen vad som
anförs i reservation 3 och bifaller därmed motion
2000/01:Ub486 samt avslår motion 2000/01:Ub508.
Ställningstagande
De nya universiteten måste ges forskningsresurser på
ett acceptabelt sätt. Av speciell vikt för
landsbygden är att de tar sitt ansvar för
distansundervisning. För att de skall nå framgång är
det viktigt att utbildningen som erbjuds omfattar
det som ungdomar vill läsa. Det är viktigt att
utlokalisering av utbildning inte medför att
kvaliteten i utbildningen försämras. Det måste också
finnas en god miljö för företagsetableringar i
omgivningen för att det skall bli fler jobb och
företag. Organ som ser till så att samverkan mellan
näringsliv och högskola kan intensifieras måste få
finnas kvar. Riksdagen bör om grunddragen i
högskolans utveckling i övrigt tillkännage för
regeringen som sin mening det jag här har anfört och
därmed delvis bifalla motion 2000/01:N268 yrkande
15.
Studenter med funktionshinder måste enligt min
mening ha samma rätt som andra studenter till högre
studier. Det har hänt att funktionshindrade
studenter fått vänta i flera år på att börja sina
studier därför att lärosäten inte har ansett sig
kunna ta emot dem på grund av lokalernas utformning.
Detta är oacceptabelt. Ansvariga för
lokalutformningen vid universitet och högskolor
måste ha tillräckliga kunskaper om olika
funktionshinder för att kunna anpassa lokalerna
efter studenternas behov. Riksdagen bör tillkännage
för regeringen som sin mening det jag här har anfört
och därmed bifalla motion 2000/01:Ub820 yrkande 31.
Reglerna om tillträde till högskolan bör
förändras. För grundläggande behörighet bör krävas
avlagd studentexamen. Universitet och högskolor
skall ha möjlighet att för vissa utbildningar
utveckla egna antagningskriterier utöver
behörighetskraven. Vad jag här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motionerna 2000/01:Ub236 yrkande
7 och 2000/01:Ub820 yrkande 16.
Högskoleutbildningen bör i mycket större
utsträckning än hittills anpassas till invandrares
behov. Om många högutbildade invandrare som i dag är
arbetslösa skall få möjlighet att rehabilitera sig
efter år av frånvaro från sin professions
arbetsfält, behöver de tillgång till utbildning som
sätter tyngdpunkten på skrivspråk och yrkesspråk. En
studiecheck skulle vara ett värdefullt instrument i
sammanhanget. En väsentlig förbättring skulle ske om
en mångfald av kompletterande korta kurser prövades
fram och etablerades vid universitet och högskolor.
Situationen för personer med utländsk bakgrund bör
också underlättas genom att det utvecklas ett system
för validering och översättning av utländska betyg
och examina. Vad jag här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionerna 2000/01:Ub820 yrkande 20 och
2000/01:Sf617 yrkande 4.
Basår - som är utbildning på gymnasienivå - bör
enligt min mening inte anordnas av universitet och
högskolor. Högskolans resurser skall koncentreras
till högre utbildning. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2000/01:Ub820 yrkande 25.
Jag efterlyser en strategi från regeringen för hur
lärarförsörjningen i högskolan skall lösas. Det är i
dag brist på utbildade lärare på högskole- och
universitetsnivån. En självklar del i den
långsiktiga strategin måste vara en större
rekrytering till forskarutbildning runtom i landet,
men det krävs också en större internationell
rekrytering. Vad jag här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2000/01: Ub820 yrkande 1.
Regeringen bör inte utse ordförandena i
högskolestyrelserna, utan varje högskola skall utse
sin egen styrelse. Detta bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motion 2000/01:Ub820 yrkande 7.
Lärarutbildningen för skolväsendet måste utformas
så att lärarna får mer gedigna ämneskunskaper än vad
som blir fallet med den nya lärarutbildning vars
struktur riksdagen nyligen har ställt sig bakom. För
personer som redan har en akademisk utbildning bör
lärarutbildningen omfatta två terminer, inte tre som
den nya lärarutbildningens allmänna
utbildningsområde omfattar. Det är utomordentligt
viktigt att speciallärarutbildningen återupprättas.
Vad jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub236 yrkandena 10-12.
Den reform av forskarutbildningen som genomfördes år
1998 innebär att det har blivit omöjligt att forska
på deltid i kombination med annat arbete. Jag anser
att möjligheten att doktorera på deltid skall
återinföras. Det går inte att på politisk väg tvinga
fram ett system där tiden för disputation är
densamma för samtliga avhandlingar inom alla
discipliner. Tiden för disputation måste tillåtas
variera. Det är rimligt att minst hälften av de
examinerade doktorerna får möjlighet att fortsätta
en postdoktoral forskarkarriär i Sverige eller
utomlands. Vad jag här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2000/01:Ub820 yrkandena 11, 12 och
14.
Jag anser att Lunds universitets historiska museum
inte enbart är en intern angelägenhet för
universitetet. Det är inte rimligt att på ett
enskilt universitet lägga ett sådant nationellt och
regionalt ansvar för arkeologiskt material från
Skåne som Lunds universitets historiska museum
åtagit sig under många år. Museet skulle i stället
kunna ingå som en del i Statens historiska museer,
varvid ansvaret inom Regeringskansliet skulle åvila
Kulturdepartementet och inte
Utbildningsdepartementet. Regeringen bör utreda
frågan och därefter lämna riksdagen förslag till hur
Lunds universitets historiska museum skall få
förutsättningar att fortsatt ta hand om, registrera
och vårda fornfynd från södra Sverige. Riksdagen bör
således bifalla motion 2000/01:Ub486.
4. Grunddragen i högskolans
utveckling i övrigt (punkt 3) - mp
av Gunnar Goude (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att riksdagens beslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Grunddragen i högskolans utveckling i
övrigt
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub816 yrkande
3 och avslår motionerna 2000/01:T230 yrkande 6,
2000/01:N266 yrkande 5, 2000/01:N268 yrkande 15,
2000/01:N325 yrkande 16, 2000/01:N383 yrkandena 1
och 3 samt 2000/01:N388 yrkandena 6 och 7.
Ställningstagande
Jag anser att riksdagen bör ställa sig bakom det som
sägs i yrkande 3 i Miljöpartiets motion
2000/01:Ub816 om utveckling av högskoleutbildning
och forskning. Det gäller allmänna mål, problem och
möjligheter, högskolans ledningsorganisation,
grundutbildning, forskarutbildning och tjänste-
struktur, finansiering av grundforskning och
forskarutbildning, utveckling av forskning vid små
och medelstora högskolor, samordning och
effektivisering av forskningsresurser, stärkande av
sektorsforskningen inom miljöskydd, miljövänlig
produktion och varuhantering samt miljöbetingade
hälsorisker, Sveriges plats i den internationella
forskningen, försvarets forskning i civil
verksamhet, stopp för onödiga djurförsök och
speciellt ansvar för information om utvecklingen
inom vissa vetenskapsgrenar.
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub316 yrkande
4 och avslår motionerna 1999/2000:T703 yrkande 8,
2000/01:Ub211 yrkandena 2 och 3, 2000/01:Ub236
yrkandena 10-12, 2000/01:Ub246 yrkande 7 och
2000/01:Ub439.
Ställningstagande
Vi anser att riksdagen bör uppmärksamma regeringen
på att studenternas rättssäkerhet behöver stärkas
inom flera områden, t.ex. när det gäller
antagningsfrågor, examinationsfrågor, rätten att
tentera och förekomsten av olika avgifter. Ju större
den lokala friheten är, desto viktigare är det att
studenterna har möjlighet att få sin sak prövad. Vi
föreslår att riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub810
yrkande 11.
Vi ser positivt på högskolornas frihet att sätta
sin lokala prägel och profil på utbildningsutbudet.
Det är inte statens uppgift att genom reglerna om
tillträde till högskolan centralt styra vilka
förkunskapskrav och behörighetsregler som skall
gälla, utan staten skall bara garantera jämlikhet
och kvalitet. Antagningsperioden bör vara nationellt
samordnad så att presumtiva studenter ges möjlighet
att söka olika utbildningar och olika högskolor
parallellt. Antagningssystemet skall vara
kvalitativt och ta till vara elevens resurser på ett
rättvist sätt. Betyg och högskoleprov är två sätt
att kvalificera sig för antagning, men det bör
finnas flera. Den nuvarande användningen av de
målrelaterade betygen som urvalsinstrument måste
omgående förändras. En modell för viktning av
betygen bör utvecklas. Kompletterande
urvalsinstrument kan vara arbetslivserfarenhet,
intervjuer och särskilda intagningsprov. Det är
viktigt att staten följer resultatet av antagningen
till högskolan. Vi föreslår att riksdagen bifaller
motionerna 2000/01:Ub331 yrkande 10 och
2000/01:Ub810 yrkande 7.
Det återstår en del att göra när det gäller
anpassningen av högskoleutbildningen till
invandrares behov. Invandrare med akademisk eller
annan kvalificerad utbildning bör efter ankomsten
till Sverige få sin utbildning validerad med
motsvarande svensk och erbjudas att delta i
kompletterande utbildning i speciella kurser i
svensk yrkesterminologi. Den som har en akademisk
utbildning skall också få studera svenska för
invandrare på universitet eller högskola. Vi
föreslår att riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub810
yrkande 10.
Arbetsförhållandena för högskolans lärare behöver
utredas och lärarnas roll uppvärderas. De lärare som
väljer att kombinera sin lärartjänstgöring med
forskning skall kunna göra det, och de som väljer
att enbart undervisa skall ha denna möjlighet. Det
är viktigt att människors olikheter tas till vara
också inom högskolan. Vi föreslår att riksdagen
bifaller motion 2000/01:Ub810 yrkande 5.
Dramapedagogik används med stor framgång i olika
problemsituationer i skolan, men också
organisationer, föreningar, vårdsektorn, näringsliv
och teater använder sig av dramapedagogiken.
Efterfrågan på utbildade dramapedagoger överstiger
med råge tillgången. Det behövs en utredning som ser
över efterfrågan och utbildningssituationen för
dramapedagoger. Vi föreslår att riksdagen bifaller
motion 2000/01:Kr345 yrkande 28.
Det är angeläget att den nya lärarutbildningen för
skolväsendet ger blivande lärare goda möjligheter
att arbeta aktivt med värdegrundsfrågor och etiska
riktlinjer. I dag kan en blivande lärare passera
genom hela lärarutbildningen utan att arbeta med
värdegrunden. Detta är oacceptabelt. Vi föreslår att
riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub316 yrkande 4.
6. Studentrepresentation i
högskolans beslutande och beredande
organ, m.m. (punkterna 6, 8, 11, 13,
18, 20, 22 och 26) - c
av Sofia Jonsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
6. Studentrepresentation i högskolans
beslutande och beredande organ
22. Högskolans samverkan med det omgivande
samhället
Riksdagen bifaller motion 2000/01:N267
yrkandena 10 och 11 och avslår 2000/01:Ub810
yrkande 9.
26. Lärarutbildning för skolväsendet
Riksdagen bifaller motion 1999/2000:T703
yrkande 8 och avslår motionerna 2000/01:Ub211
yrkandena 2 och 3, 2000/01:Ub236 yrkandena 10-12,
2000/01:Ub246 yrkande 7, 2000/01:Ub316 yrkande 4
och 2000/01: Ub439.
Ställningstagande
Jag anser att man bör garantera en
studentrepresentation i högskolans beslutande och
beredande organ som innebär att andelen studenter i
styrelse och fakultetsnämnd är minst en tredjedel av
antalet ledamöter utöver ordföranden. I organ på
lägre beslutsnivåer bör andelen vara minst hälften.
Det är angeläget att studenterna även bereds plats i
beredande organ. De bör beredas reell möjlighet att
delta i dessa organ bl.a. genom regelmässig
möjlighet för studentrepresentanter att vid annat
tillfälle under den pågående terminen ta igen
obligatoriska kursmoment som de gått miste om på
grund av uppdraget. Jag föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad jag
här har anfört och därmed bifaller motion
2000/01:Ub479 yrkande 19.
Enligt min mening är det rimligt att universitet
och högskolor tar ett ökat ansvar för studenternas
övergång från studier till arbetsliv, bl.a. genom
Arbetslivscenter med stark lokal och regional
förankring. Regeringen bör ta initiativ för att
stödja denna utveckling. Jag föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad jag
här har anfört och därmed bifaller motion
2000/01:Ub479 yrkande 21.
I en tid med alltmer tilltagande
internationalisering i utbildningarna och ett ökat
internationellt utbyte mellan svenska och utländska
lärosäten måste instrumenten för meritvärdering
följa med i utvecklingen. Det behövs gemensamma
internationella initiativ för fungerande
ekvivaleringssystem som är generösa och som tar
hänsyn till eventuella särarter i
utbildningssystemet inom respektive EU-land.
Regeringen har ett ansvar för att föra fram denna
fråga inom EU. Jag föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad jag
här har anfört och därmed bifaller motion
2000/01:Ub479 yrkande 4.
Högskoleutbildningen behöver bättre anpassas till
invandrares behov. Många invandrare har en
kvalificerad eftergymnasial utbildning eller
högskoleutbildning i bagaget, men har svårt att
komma in på arbetsmarknaden här. De bör erbjudas att
komplettera sin utbildning eller justera upp denna
för att bli likvärdig med den utbildning som
nyexaminerade i Sverige har. Vidare bör inom den
kompletterande utbildningen ges en kvalificerad
språkundervisning i svenska och fackspråk. Jag
föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad jag här har anfört och därmed
bifaller motion 2000/01:Ub479 yrkande 5.
Jag föreslår att riksdagen bifaller motion
2000/01:Ub239 yrkande 17 och därmed tillkännager för
regeringen som sin mening att regeringen bör
återkomma med ett förslag till en strategi för
lärarförsörjningen i högskolan.
Riksdagen bör enligt min mening bifalla yrkandena
om pedagogiken i högskolan i Centerpartiets motion
2000/01:Ub479 (yrk. 1-3). Det finns skäl att
överväga lagstiftning som gör pedagogisk utbildning
obligatorisk för fast anställning inom den högre
utbildningen. En sådan utbildning bör ges andra
former än den vanliga lärarutbildningen, t.ex. ges
som deltidskurser under något eller några år. Den
bör också ha en inriktning mot praktisk undervisning
och undervisningsmetod. Den högskoledidaktiska
forskningen har länge varit eftersatt och bör
framgent stödjas. Vid många högskolor och av många
enskilda lärare görs ett förtjänstfullt arbete med
att utveckla undervisnings- och
examinationsformerna. Det är varken önskvärt eller
möjligt att nationellt föreskriva vilken form
undervisning och examination skall ta, men
Högskoleverket bör ges i uppdrag att dokumentera det
som sker och därmed bidra till att sprida kunskaper
och erfarenheter till alla högskolor i Sverige.
Teknikutvecklingen ställer höga krav på i dag
existerande företag att förändra sin verksamhet och
organisation till att bättre passa den nya tidens
företagande. Genom en ökad samverkan mellan
universitet, högskolor och det omgivande samhället
kan samhället bistå med att överföra kunskap om den
nya tidens företagande. Det är också önskvärt att
fler högskolor och universitet tar efter de goda
exemplen från Kista och Blekinge, där företag och
högskolor gemensamt har bildat kluster för
kunskapsöverföring. Därmed kan man stimulera att
fler avknoppningsföretag växer fram. Jag föreslår
att riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad jag här har anfört och därmed bifaller
motion 2000/01:N267 yrkandena 10 och 11.
Lärarutbildningen för skolväsendet måste enligt
min mening vara sådan att varje lärare där stöter på
informationstekniken (IT) och får sådana kunskaper i
IT-pedagogik att hon eller han kan använda IT som
instrument i sin undervisning. Jag föreslår att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
det jag här har anfört och därmed bifaller motion
1999/2000:T703 yrkande 8.
7. Kårobligatoriet (punkt 7) - m,
kd, c, fp
av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Tomas
Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),
Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp) och Anders
Sjölund (m).
Förslag till riksdagbeslut
7. Kårobligatoriet
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 7 och
bifaller därmed delvis motionerna 2000/01:Ub402,
2000/01:Ub403, 2000/01:Ub406, 2000/01:Ub414,
2000/01:Ub443, 2000/01:Ub462, 2000/01:Ub479
yrkande 20, 2000/01:Ub484 och 2000/01:Ub820
yrkande 17.
Ställningstagande
Vi anser att kårobligatoriet är
principiellt felaktigt och därför
bör avskaffas. Obligatoriet är inte
nödvändigt för att säkerställa
studentinflytande över utbildningen,
som bör tillgodoses på annat sätt.
När obligatoriet avskaffas bör man
se till att trygga det studiesociala
arbete som studentkårerna i dag
sköter.
8. Akademisk introduktionskurs, m.m.
(punkterna 12 och 26) - v
av Britt-Marie Danestig (v) och Lennart Gustavsson
(v).
Förslag till riksdagsbeslut
12. Akademisk introduktionskurs
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub445.
26. Lärarutbildning för skolväsendet
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub246
yrkande 7 och avslår motionerna 1999/2000:T703
yrkande 8, 2000/01:Ub211 yrkandena 2 och 3,
2000/01:Ub236 yrkandena 10-12, 2000/01:Ub316
yrkande 4 och 2000/01:Ub439.
Ställningstagande
Vi anser att tiden nu är mogen att fatta beslut om
en obligatorisk akademisk introduktionskurs, dock
först sedan de ekonomiska konsekvenserna och
möjligheterna till finansiering utretts. Den
akademiska introduktionskursen bör innehålla en
introduktion till vetenskapshistoria,
vetenskapsteori, forskningsetik och grundläggande
vetenskapliga metoder. Kursen bör också behandla
studieteknik och ge information om studenters
rättigheter. Bland annat bör frågor om
studentinflytande, jämställdhet, rättssäkerhet samt
ekonomisk och social trygghet behandlas. Vi föreslår
att riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad vi här har anfört och därmed bifaller
motion 2000/01:Ub445.
Riksdagen har nyligen beslutat om en ny
lärarutbildning för skolväsendet. Inom ramen för
utvecklandet av denna bör Högskoleverket få i
uppdrag att särskilt stimulera en vidareutveckling
av lärarutbildningen när det gäller sex- och
samlevnadsundervisningen. Vi föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening det vi
här har anfört och därmed bifaller motion
2000/01:Ub246 yrkande 7.
Särskilda yttranden
1. Fristående högskolor (punkt 23)
och Andra motionsyrkanden (punkt 32)
- kd
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)
anför:
Vi delar Moderaternas uppfattning om värdet av att
fler statliga lärosäten ombildas och blir
fristående. Eftersom vi inte har funnit utrymme i
vårt budgetförslag för att finansiera en sådan
ombildning, har vi avstått från att reservera oss på
denna punkt.
Vissa yrkanden handlar om frågor som ankommer på
andra än riksdagen att besluta om, men som ändå är
viktiga. Vi vill därför deklarera Kristdemokraternas
uppfattning i sak på dessa punkter.
Det är nödvändigt med utbildning och fortbildning
för lärare i informationsteknik. Vi ställer oss
bakom förslaget i Kristdemokraternas motion
1999/2000:Ub275 yrkande 11 att Högskoleverket i
samverkan med lärosätena snarast bör utarbeta en
plan för rullande fortbildning av redan examinerade
lärare.
I motion 2000/01:Ub253 påtalas att ANT-
undervisningen i skolorna är omvittnat ineffektiv.
En bidragande orsak är den bristfälliga utbildning
som lärarkåren får i ANT under lärarutbildningen.
Inom nykterhetsrörelsen har det utbildats goda
pedagoger på detta område, och ANT-projekt inom
Folkhälsoinstitutet har ökat antalet informatörer.
ANT-undervisningen får inte försummas i skola och
högskoleutbildningar.
Vi anser att Naprapathögskolan bör tilldelas
examensrätt, så som föreslås i motion 2000/01:Ub409
yrkande 1.
För dem som har allvarliga och livslånga sjukdomar
såsom Parkinson är det särskilt angeläget att hela
vårdkedjan fungerar. Vi anser att det behövs
utbildning av särskilda parkinsonsjuksköterskor,
vilket förs fram i motion 2000/01:Ub423.
Trots att behovet av en familjelagstiftning som
bättre stämmer överens med människors sociala
verklighet är stort är familjeforskningen i dag
eftersatt och behöver förstärkas. Genom att, så som
föreslås i motion 2000/01:Ub432, inrätta ett centrum
för familjeforskning skulle underlaget för en
tidsanpassad och sammanhållen familjepolitik kunna
arbetas fram.
Dansarnas speciella situation - att de fysiska
förutsättningarna att utöva yrket kan upphöra i 40-
årsåldern, ofta t.o.m. mycket tidigare - motiverar
att det i deras grundutbildning alltid finns
förberedelse för en alternativ karriär och en
planering för dansares omskolning eller
vidareutbildning. Det behövs därför, så som föreslås
i motion 2000/01:Kr345 yrkande 33, en snar översyn
av dansutbildningen.
2. Andra motionsyrkanden (punkt 32)
- fp
Ulf Nilsson (fp) anför:
Vissa yrkanden handlar om frågor som ankommer på
andra än riksdagen att besluta om, men som ändå är
viktiga. Jag vill därför deklarera Folkpartiets
uppfattning i sak på dessa punkter.
Läsåret vid universitet och högskolor bör delas
upp i tre terminer och inkludera sommaren. En sådan
indelning skulle göra det möjligt för studenter som
så önskar att förkorta utbildningstiden.
Högskolor och universitet måste förbättra sina
rutiner när det gäller tillgodoräknande av
utlandsstudier. Ett mål bör vara att alla studenter
som tar examen vid svenska universitet och högskolor
förlägger minst en termin av sina studier utomlands.
Alla som gör så bör få ett skriftligt intyg på hur
utlandsstudierna räknas vid hemkomsten. Jag anser
också att lärosätena bör ge fler kurser på andra
språk än engelska och använda textböcker på andra
språk än svenska och engelska, detta för att fler
utländska studenter skall komma hit.
Man bör underlätta för personer med utländsk
bakgrund att arbeta inom bristyrken, men detta
motverkas av att språkproven för utländsk personal
inom vårdyrken fäster alltför stor vikt vid
rättstavning.
Skolverket och Högskoleverket bör enligt mening
agera för att få till stånd en höjning av
kunskapsnivån när det gäller homo- och bisexualitet
hos nyckelgrupper inom den offentliga sektorn.
Satsningen på IT i skolan måste först inriktas på
lärarna. Samtliga redan verksamma lärare och
skolbibliotekarier måste få möjlighet att fortbilda
sig i praktisk IT-användning.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Kulturutskottets yttrande
2000/01:KrU2y
Lunds universitets historiska museum
Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har den 23 januari 2001
beslutat att bereda kulturutskottet tillfälle att
yttra sig över motionerna 2000/01:Ub486 av Ulf
Nilsson m.fl. (fp, m, v) och 2000/01:Ub508 av Jan
Backman (m).
Fyndfördelning av fornfynd
Av lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. framgår
vilka fornfynd som tillfaller staten. Enligt 2 kap.
17 § kulturminneslagen får Riksantikvarieämbetet
genom fyndfördelning överlåta statens rätt till
fornfynd på museum som åtar sig att vårda det i
framtiden på ett tillfredsställande sätt. Innebörden
av bestämmelsen är att staten avhänder sig sin rätt
till fornfyndet, dvs. överlåter rätten till
fornfyndet till ett icke-statligt museum.
Fyndfördelning förutsätter att ett eller flera
museer begärt att få rätten till fynd. Ett icke-
statligt museum kan inte mot sin vilja förpliktas
att ta emot ett fornfynd.
Riksantikvarieämbetet beslutar också om att
tillföra fornfynd till statliga institutioner, t.ex.
Statens historiska museer, Statens sjöhistoriska
museer och Lunds universitets historiska museum.
Statens historiska museer har enligt sin instruktion
särskilt att förvalta och vårda de fornfynd som
Riksantikvarieämbetet beslutar att tillföra
myndigheten. Övriga statliga museer kan begära att
få sig tillförda fornfynd, vilket Lunds universitets
historiska museum enligt uppgift gjort.
Både Riksantikvarieämbetets beslut om
fyndfördelning enligt kulturminneslagen och dess
beslut om att tillföra fornfynd till statliga
institutioner föregås av remiss till Statens
historiska museer i frågan om lämplig placering.
Riksantikvarieämbetets beslut om fyndfördelning
enligt kulturminneslagen och dess beslut om att
tillföra fornfynd till statliga institutioner är
inte på något sätt förknippade med utfästelser e.d.
till de mottagande institutionerna om statligt
bidrag för ändamålet.
Riksantikvarieämbetets beslut om att tillföra
Lunds universitets historiska museum fornfynd
innebär således inte att en fyndfördelning i
enlighet med
2 kap. 17 § kulturminneslagen (1988:950) gjorts
eller att staten överlåtit sin rätt till fynden på
någon icke-statlig institution, eftersom det
mottagande museet ingår som en del i ett statligt
universitet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att förslaget i motion
2000/01:Ub486 (fp, m, v), att Lunds historiska
museum organisatoriskt skall föras från
universitetet till Statens historiska museer,
motiveras med att museets hittillsvarande åtagande
att omhänderta och vårda arkeologiskt material, dvs.
fornfynd, från Skåne mera hör hemma inom kultur- och
museipolitiken. I motionen berörs inte vilka
budgetkonsekvenser den önskade överföringen skulle
få, dvs. vilka medel som bör överföras från
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning till utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid. Inte heller klargörs
om en överföring skulle avse museet i dess helhet
eller om den endast skulle avse de arkeologiska
samlingarna.
Enligt motion 2000/01:Ub508 (m) fyller Lunds
universitets historiska museum en viktig funktion
för studenter och forskare vid universitetet och kan
även förmedla forskningsresultat till en bredare
publik. För museets åtagande att förvara, registrera
och vårda arkeologiskt material, dvs. fornfynd, från
Skåne bör museet enligt motionen tillföras
ytterligare medel, varvid motionären torde avse
medel från utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid.
Utskottet har inhämtat att Lunds universitet - mot
bakgrund av universitetets behov av att prioritera
utbildning och forskning vid fördelningen inom
universitetet av statsbidraget för år 2001 och sitt
därav följande beslut att bl.a. göra en besparing om
1 miljon kronor på Lunds universitets historiska
museum - i december 2000 beslutat att låta göra en
översyn av sina museer och samlingar. I
översynsuppdraget till en särskild utredningsman
ingår att föreslå långsiktiga lösningar så att de
väsentligaste delarna av verksamheten vid
universitetets museer och samlingar fortsatt kan
bedrivas. En utgångspunkt bör vara den direkta
betydelsen för och kopplingen till universitetets
huvuduppgift. Olika former av huvudmannaskap skall
prövas. Resursökningar måste tillgodoses med andra
resurser än via universitetets anslag. Samver-
kansmöjligheter inom och utom universitetet bör
utredas. Resultaten av översynsarbetet skall
föreligga senast den 1 juni 2001.
Utskottet har vidare inhämtat att en förstudie har
gjorts inom Statens historiska museer i november
2000 om vilka konsekvenserna skulle kunna bli av ett
eventuellt förändrat ansvar för hanteringen av
arkeologiska fynd från Skåne. I förstudien har de
kostnader beräknats som skulle uppstå om Statens
historiska museer skulle få ansvaret för ännu icke
fyndfördelat arkeologiskt material som nu, i
avvaktan på fördelningsbeslut, finns hos Lunds
universitets historiska museum och hos
Riksantikvarieämbetets enhet i Lund. Kostnaden har i
förstudien beräknats uppgå till 3,5 miljoner kronor
initialt och därefter till 2 miljoner kronor per år.
Utskottet anser att riksdagen - under pågående
översyn inom Lunds universitet av universitetets
museer och samlingar - inte från kulturpolitisk
ståndpunkt bör göra några sådana uttalanden som
begärs i motionerna, när det gäller frågor om
finansieringen av verksamheten vid Lunds
universitets historiska museum eller om ett ändrat
huvudmannaskap för museet. Utskottet utgår från att
översynen skall ge ett tillräckligt underlag för att
universitetet skall kunna göra sina kommande
överväganden beträffande Lunds universitets
historiska museum med utgångspunkt från såväl
forskningens och utbildningens behov som från de
kulturminnesvårdsbehov som innefattas i
universitetets mångåriga åtagande att ta om hand,
registrera och vårda fornfynd.
Utskottet vill i sammanhanget nämna att Region
Skånes kulturnämnd nyligen beslutat att tillsätta en
visionsgrupp för arkeologiskt fyndmaterial i Skåne.
Till gruppen har samtliga intressenter inbjudits att
delta. Utskottet ser gruppen som en viktig del i
arbetet med frågan om Lunds universitets historiska
museum.
Utskottet föreslår att utbildningsutskottet
avstyrker de aktuella motionerna.
Stockholm den 15 februari 2001
På kulturutskottets vägnar
Inger Davidson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger
Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson
(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén
(m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo
Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v),
Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson
(mp), Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp).
Avvikande mening
Lunds universitets historiska museum
Lennart Kollmats (fp) anser:
Jag anser att Lunds universitets historiska museum
inte enbart är en intern angelägenhet för
universitetet. Det är inte rimligt att på ett
enskilt universitet lägga ett sådant nationellt och
regionalt ansvar för arkeologiskt material från
Skåne som Lunds universitets historiska museum
åtagit sig under många år. Lunds historiska museum
skulle i stället kunna ingå som en del i Statens
historiska museer, varvid ansvaret inom
Regeringskansliet skulle åvila Kulturdepartementet
och inte Utbildningsdepartementet. Jag anser att
utbildningsutskottet med anledning av motion Ub486
(fp, m, v) bör föreslå riksdagen att tillkännage för
regeringen att regeringen bör utreda frågan och
därefter lämna riksdagen förslag till hur Lunds
universitets historiska museum skall få
förutsättningar att leva vidare.