Efter förslag i propositionen Ett reformerat
studiestödssystem beslutade riksdagen hösten 1999 om
ett nytt, samordnat studiestödssystem (prop.
1999/2000:10, bet. UbU7, rskr. 96). I en ny
studiestödslag (1999:1395), som träder i kraft den 1
juli 2001, ersätts de nuvarande studiestödsformerna
stu-diemedel, särskilt vuxenstudiestöd (svux) och
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) av
ett samlat studiestöd, benämnt studiemedel.
Stödformerna korttidsstudiestöd, internatbidrag och
timersättning regleras inte i den nya
studiestödslagen.
I den nu aktuella propositionen - proposition
2000/01:107 Bidrag vid korttidsstudier och vissa
andra studiestödsfrågor - lägger regeringen fram
förslag om en ny bestämmelse i lagen (1976:1046) om
överlämnande av förvaltningsuppgifter inom
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Förslaget innebär att Landsorganisationen i Sverige
(LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)
anförtros förvaltningsuppgiften att pröva frågor om
fördelning av statliga bidrag till enskilda
studerande som deltar i korttidsstudier. I
anslutning härtill föreslås ändringar i
sekretesslagen (1980:100) och i inkomstskattelagen
(1999:1229) vad gäller bidrag till studerande vid
korttidsstudier.
Vidare lägger regeringen i propositionen fram
förslag till ändringar i den nya studiestödslagen
(1999:1395) och dess övergångsbestämmelser.
Med anledning av propositionen har väckts fem
motioner. Förslagen i motionerna återges i bilaga 1.
Utbildningsutskottet beslutade vid sitt
sammanträde den 5 april 2001 att inhämta yttrande
från Lagrådet över förslaget till lag om ändring i
lagen (1976:1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets
verksamhetsområde. Lagrådet har den 23 april 2001
avgivit yttrande över lagförslaget. Yttrandet
återges i bilaga 3.
Vid nämnda sammanträde beslutade
utbildningsutskottet också att överlämna den
författningstekniska regleringen beträffande
regeringens förslag till lag om ändring i
inkomstskattelagen (1999:1229) till skatteutskottet.
Övriga lagförslag återfinns som bilaga 2 till
betänkandet.
Sammanfattning
Utskottet behandlar i betänkandet proposition
2000/01:107 Bidrag vid korttidsstudier och vissa
andra studiestödsfrågor och fem motioner som väckts
med anledning av den.
I propositionen föreslår regeringen en ny
bestämmelse i lagen (1976:1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets
verksamhetsområde. Lagförslaget innebär att
Landsorganisationen i Sverige (LO) och
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) anförtros
förvaltningsuppgiften att pröva frågor om fördelning
av statliga bidrag till studerande som deltar i
korttidsstudier. Dessutom föreslås följdändringar i
sekretesslagen (1980:100) och inkomstskattelagen
(1999:1229). Beträffande den sistnämnda har den
författningstekniska regleringen överlämnats till
skatteutskottet.
Utskottet har inhämtat yttrande från Lagrådet över
regeringsförslaget att överlämna
förvaltningsuppgifter till LO och TCO.
Propositionen innehåller också förslag till
ändringar i den nya studie-stödslag (1999:1395) som
skall börja gälla den 1 juli 2001 och i
övergångsbestämmelserna till den lagen.
Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft den 1
juli 2001.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker motionerna.
I en gemensam reservation från Moderaterna,
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet
föreslås avslag på förslaget om överlämnande till LO
och TCO att fördela statligt studiestöd. På övriga
punkter finns reservationer från ett eller ett par
av dessa partier.
Propositionen
Regeringen har i proposition 2000/01:107 Bidrag vid
korttidsstudier och vissa andra studiestödsfrågor
föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde,
2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i sekretesslagen (1980:100),
4. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i studiestödslagen (1999:1395).
Förslagspunkt 3 i propositionen, att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring i
inkomstskattelagen (1999:1229), behandlas av
skatteutskottet.
Motioner
I betänkandet behandlar utskottet nedan uppräknade
motionsyrkanden i vilka föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
2000/01:Ub43 av Lennart Fridén (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att studiestödslagen
omedelbart omarbetas för att förhindra utslagning
och social snedrekrytering.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett mer enhetligt
studiemedelssystem och konkurrensutsättning av
CSN.
2000/01:Ub45 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
1. Riksdagen avslår regeringens förslag till
ändringar i lagen (1976:1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde samt
till ändringar i sekretesslagen (1980:100) och
inkomstskattelagen (1999:1229).
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en skyldighet
bör införas för Centrala studiestödsnämnden (CSN)
att betala straffavgift till studenter som inte
får sina studiemedel i tid.
3. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag om utvidgade dispensmöjligheter när det
gäller den s.k. tolvterminersregeln.
2000/01:Ub46 av Sofia Jonsson m.fl. (c):
1. Riksdagen avslår proposition 2000/01:107 Bidrag
vid korttidsstudier och vissa andra
studiestödsfrågor.
2. Riksdagen begär hos regeringen förslag till ett
nytt studiestödssystem i enlighet med vad i
motionen anförs.
2000/01:Ub47 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fördelningen av
korttidsstudiestödet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om antalet terminer
med studielån.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om studiemedel vid
folkhögskolestudier.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
återbetalningskraven.
BILAGA 2
Regeringens lagförslag
1. Förslag till lag om ändring i lagen (1976:1046)
om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde
2. Förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100)
3. Förslag till lag om ändring i
studiestödslagen (1999:1395)
Riksdagens utbildningsutskott har den 5 april 2001
beslutat inhämta Lagrådets yttrande över det i
proposition 2000/01:107 framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets
verksamhetsområde.
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av
hovrättsassessorn Annika Åkerlind och föredraganden
Kristina Lindegren.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Den föreslagna ändringen av lagen om överlämnande av
förvalt-ningsuppgifter inom
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde innebär
att det skall införas en ny paragraf (8 §) av
följande lydelse: "Landsorganisationen i Sverige och
Tjänstemännens Centralorganisation prövar frågor om
fördelning av bidrag till studerande vid
korttidsstudier." I 11 kap. 6 § tredje stycket
regeringsformen föreskrivs att förvaltningsuppgift
kan överlämnas till bolag, förening, samfällighet,
stiftelse, registrerat trossamfund eller någon av
dess organisatoriska delar eller till enskild
individ, samt att överlämnandet skall ske med stöd
av lag, om uppgiften innefattar myndighetsutövning.
Från grundlagssynpunkt möter det inget hinder att
överlåta myndig-hetsutövning på en
centralorganisation inom fackföreningsrörelsen.
Denna uppgift kan dock förefalla främmande i
jämförelse med den verksamhet som en
centralorganisation vanligtvis utövar. Det framgår
inte klart av propositionen vem som kommer att vara
behörig att ansöka om bidrag hos en
centralorganisation, men vid föredragningen inför
Lagrådet bekräftades att även andra än
fackföreningsmedlemmar skall vara
ansökningsberättigade. Detta ställer stora krav på
centralorganisationerna vad gäller skyldigheten att
iaktta objektivitet och behandla alla sökande lika.
I detta hänseende är att märka att
centralorganisationerna kommer att vara bundna av
objektivitetsprincipen och likhetsprincipen i
enlighet med vad som föreskrivs i 1 kap. 9 §
regeringsformen ("andra som fullgör uppgifter inom
den offentliga förvaltningen"). Eftersom den
ifrågavarande förvaltningsuppgiften innefattar
myndighetsutövning blir den som befattar sig med
bidragsärendena hos centralorganisationen
underkastad JO:s och JK:s tillsyn. Han kommer också
att ansvara för tjänstefel enligt 20 kap. 1 §
brottsbalken. Organisationernas verksamhet för
fördelning av bidragen kommer således att inordnas i
den offentligrättsliga reglering som nu sagts och
bör därför kunna antagas uppnå en från kvalitets-
synpunkt grundläggande nivå.
I den föreslagna paragrafen sägs att den
förvaltningsuppgift som anförtros
centralorganisationerna består i att pröva frågor om
fördelning av bidrag till studerande vid
korttidsstudier. Ordvalet ("fördelning av bidrag")
för närmast tankarna till att det skulle vara fråga
om en rent diskretionär prövning utan sådana
föreskrivna villkor som en rätt till bidrag
förutsätter. Mot detta talar att det i motiveringen
sägs att den nya formen av bidrag skall motsvara det
nuvarande korttidsstudiestödet och internatbidraget.
Avsikten är att det nya bidraget skall regleras i en
förordning. Det innebär att de slags bidrag som
riksdagen hittills beslutat om i fortsättningen
kommer att beslutas av regeringen. En allvarlig
brist i propositionen är att det inte finns några
riktlinjer om vad den kommande rättsliga regleringen
skall innehålla. Från Lagrådets synpunkt medför
detta att det är omöjligt att bedöma hur förslaget
egentligen förhåller sig till rättssäkerhetens krav
(jfr 8 kap. 18 § tredje stycket 3 regeringsformen).
När Centrala studiestödsnämnden handlägger frågor
om bidrag, måste detta ske under iakttagande av de
rättssäkerhetsgarantier som finns föreskrivna i
förvaltningslagen. Vilka skyldigheter
centralorganisationerna skall få i dessa hänseenden
saknas det uppgifter om. Särskilt anmärkningsvärt är
att det inte sägs något om huruvida
centralorganisationernas beslut skall vara
överklagbara och således kunna överprövas av allmän
förvaltningsdomstol. Detsamma gäller frågan om
organisationerna skall ha rätt att rikta återkrav
mot den som felaktigt uppburit bidrag. Regler om
återkrav är av betungande art och bör därför vara
exakta och helst finnas i en lag. Vad nu sagts är
viktiga ingredienser i den kommande rättsliga
regleringen. Lagrådet saknar dock underlag för att
göra en rättslig bedömning av de nämnda frågorna.
Utskottets överväganden
Bidrag vid studier under kortare tid
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag till
en ny bestämmelse i lagen (1976:1046) om
överlämnande av förvaltningsuppgifter inom
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Förslaget innebär att LO och TCO anförtros
förvaltningsuppgiften att pröva frågor om
fördelning av statliga bidrag till studerande
som deltar i korttidsstudier. I anslutning
härtill bör riksdagen anta regeringens
förslag till ändring i sekretesslagen
(1980:100) som innebär att
offentlighetsprincipen skall tillämpas på den
del av LO:s och TCO:s verksamhet som rör
hanteringen av bidrag vid korttidsstudier.
Motionsyrkanden som går emot regeringens
förslag bör därmed avslås.
Jämför reservation 1 (m, kd, c, fp).
Bakgrund
I nuvarande studiestödssystem, som gäller fram till
den 1 juli 2001, finns bestämmelser om
korttidsstudiestöd, internatbidrag och
timersättning. Dessa stödformer handhas av Centrala
studiestödsnämnden (CSN).
Korttidsstudiestöd kan beviljas arbetstagare som
deltar i studiecirklar, i kurser inom komvux och
statens skolor för vuxna samt i vissa s.k. korta
kurser vid folkhögskolor. Stöd kan lämnas för
studier i svenska, engelska och matematik på
grundskole- och gymnasienivå, för studier i
samhällskunskap som motsvarar sådana moment som
ingår i den kommunala vuxenutbildningen samt för
studier som syftar till att utveckla handikappades
färdigheter och kunskaper om handikappet.
Korttidsstudiestödet ersätter förlorad
arbetsförtjänst och uppgår till 75 kronor per timme.
Internatbidrag kan beviljas deltagare i korta
kurser vid folkhögskolor och statens skolor för
vuxna för ovan nämnda studier. Bidraget, som kan
beviljas både arbetstagare och icke arbetstagare, är
327 kronor per dygn.
Korttidsstudiestöd och internatbidrag kan sökas av
enskilda personer eller kollektivt av fackliga
organisationer och handikapporganisationer.
Timersättning om 75 kronor per timme kan lämnas
till en studerande som deltar i vuxenutbildning för
utvecklingsstörda (särvux) och som förlorar
arbetsinkomst eller arbetslöshetsersättning på grund
av detta.
Som redovisats inledningsvis upphör de nuvarande
reglerna om korttidsstudiestöd och internatbidrag
samt timersättning i och med att det nya stu-
diestödssystemet införs den 1 juli 2001. I
propositionen Ett reformerat stu-diestödssystem
meddelade regeringen att syftet med dessa stöd
skulle tillgodoses i andra former än genom
bestämmelser i studiestödslag (prop. 1999/2000:10 s.
130 f.). Resurser motsvarande vad som avsatts för
stöden i fråga skulle i stället anvisas som
statsbidrag till fackliga organisationer och
handikapporganisationer för i princip samma
utbildning som nu. Regeringen avsåg att återkomma
angående de närmare detaljerna kring detta.
I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1,
utg.omr. 15 s. 23 f.) föreslog regeringen att medel
för korttidsstudiestöd och internatbidrag - under
ett nytt anslag 25:7 Bidrag till vissa
organisationer m.m. - fr.o.m. den 1 juli 2001 skall
anvisas till Statens institut för särskilt
utbildningsstöd (Sisus) och som statsbidrag till
Landsorganisationen i Sverige (LO) och
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO). Till Sisus
skall anvisas även medel för timersättning till
studerande i vuxenutbildning för utvecklingsstörda
(särvux). Korttidsstudiestödet, internatbidraget och
timersättningen skall vara skattefria bidrag.
Sammantaget upptogs under det nya anslaget
26 223 000 kr för andra halvåret 2001, vilket
innebar att anslaget låg fast på oförändrad nivå.
Därtill skulle medel för administrationskostnader
omfördelas från CSN till berörda organ.
Som motiv till förslaget angav regeringen
följande. Syftet med nuvarande korttidsstudiestöd
och internatbidrag har varit att rekrytera
kortutbildade till studier av mindre omfattning för
att på så sätt stimulera till längre
kompetenshöjande utbildning. Denna inriktning skall
gälla även fortsättningsvis. Bidrag skall alltså
kunna lämnas för studier i basämnen som svenska,
engelska, matematik och samhällskunskap.
Grundläggande facklig utbildning bör som hittills
kunna rymmas inom ramen för samhällskunskap. Det
ekonomiska stödet till den enskilde skall som
hittills bestå dels av bidrag i anslutning till
bortfall av inkomst, dels av bidrag för eventuella
internatkostnader i samband med studierna.
Eftersom det i huvudsak är LO och TCO som
organiserar korttidsutbildade arbetstagare ansåg
regeringen det vara praktiskt att dessa
organisationer får disponera aktuella resurser. Det
var dock enligt regeringen viktigt att framhålla att
de fackliga organisationerna har ett ansvar gentemot
alla anställda på en arbetsplats. I detta ansvar
ingår även att ombesörja information till alla
anställda om möjligheterna till bidrag. Regeringen
uttalade att som allmän princip bör gälla att de som
är i störst behov av utbildningen bör prioriteras.
Vidare anmäldes i budgetpropositionen att
regeringen avsåg att i förordning reglera vad som
fr.o.m. den 1 juli 2001 skall gälla för
korttidsstudiestöd, internatbidrag och timersättning
för deltagare i särvux. Den föreslagna utformningen
av dessa stöd kunde också komma att kräva vissa
lagändringar. Bestämmelser i skattelagstiftningen
samt bestämmelser om överlämnande av
förvaltningsuppgifter till enskilda och därmed
sammanhängande frågor om offentlighet kunde komma
att beröras. Regeringen avsåg därför att i särskild
ordning återkomma med förslag till lagändringar.
Regeringen begärde riksdagens godkännande av vad
regeringen förordat om bidrag till vissa
organisationer m.m.
På utskottets förslag godkände riksdagen vad
regeringen förordat om bidrag till vissa
organisationer m.m. och anvisade de begärda medlen
(bet. 2000/01:UbU2, rskr. 100). Inga motioner tog
upp det som regeringen förordat under anslaget.
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen vissa
lagändringar till följd av den nya ordning som
fr.o.m. den 1 juli 2001 skall gälla för bidrag till
studerande vid korttidsstudier.
Enligt propositionen innebär den nya ordningen att
två organisationer, LO och TCO, och en statlig
myndighet, Sisus, skall ansvara för fördelningen av
bidrag till studerande vid studier under kortare
tid. Med sådana studier avses viss mycket begränsad
utbildning i t.ex. studiecirkel eller kurs vid
folkhögskola för vilken studiemedel inte kan lämnas.
Regeringen avser att i förordning närmare ange vilka
utbildningar som kan ge rätt till bidrag. Därvid bör
även vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux)
tas upp som en sådan utbildning under kortare tid.
Syftet skall vara att med hjälp av detta stöd
rekrytera personer med kort tidigare utbildning till
studier. Som angavs i budgetpropositionen bör de som
är i störst behov av utbildning prioriteras. Även i
den delen ankommer det på regeringen att närmare
reglera vad som fr.o.m. den 1 juli 2001 skall gälla
för dessa stöd. Särskilt nämner regeringen att de
studerande inom ramen för bidragssystemet bör ges
ett skydd vid sjukdom på motsvarande sätt som
studerande med studiemedel har.
Regeringen föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde. I
en ny paragraf, 8 §, föreskrivs att LO och TCO
prövar frågor om fördelning av bidrag till
studerande vid korttidsstudier.
Förslaget föranleder följdändringar i
sekretesslagen (1980:100) och inkomstskattelagen
(1999:1229). I bilagan till sekretesslagen skall
enligt regeringens förslag föreskrivas att
offentlighetsprincipen skall tillämpas på den del av
LO:s och TCO:s verksamhet som rör hanteringen av
statligt stöd i form av bidrag till studerande vid
korttidsstudier. Av inkomstskattelagen skall framgå
att sådant bidrag vid korttidsstudier som fördelas
av Sisus, LO eller TCO skall vara skattefritt.
För att underlätta övergången till den nya
ordningen föreslås också en övergångsbestämmelse i
den nya studiestödslagen. Utskottet återkommer till
denna ändring i studiestödslagen i följande avsnitt.
Motioner
Avslag på regeringens förslag om överlämnande till
LO och TCO av förvaltningsuppgifter inom
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde, med
följdändringar i sekretesslagen och
inkomstskattelagen, begärs av Moderata
samlingspartiet, Centerpartiet och Folkpartiet. Även
Kristdemokraterna är starkt kritiska till förslaget
utan att därför yrka avslag på förslaget.
Enligt Moderaterna i motion 2000/01:Ub44 yrkande 1
i denna del skall rätten att fördela studiestöd av
skattemedel inte ges till fackföreningar. Det är en
myndighetsutövning som regeringen inte skall använda
för ensidigt gynnande av de egna organisationerna.
Moderaterna anmärker att Centrala stu-
diestödsnämnden visserligen fungerar särdeles
dåligt, men den lösning som behövs är inte
ytterligare specialtillstånd och särlösningar.
Studenternas tillvaro präglas redan i dag av
bristande rättstrygghet.
I Centerpartiets motion 2000/01:Ub46 yrkande 1 i
denna del hävdas att regeringens förslag att låta
fackliga organisationer ta över myndighetsutövning
och låta deras medlemmar ha monopol på ett visst
statligt bidrag inte är något annat än ett förtäckt
extra bidrag till LO och TCO. Det är enligt
motionärerna märkligt att ett statligt bidrag för
korttidsstudier endast skall ges till vissa
organisationers medlemmar.
Folkpartiet framhåller i motion 2000/01:Ub45
yrkande 1 att regeringens förslag betyder att en
förvaltningsuppgift, som innebär myndighetsutövning
mot enskild, skall överlämnas till två fackliga
intresseorganisationer. Tanken påminner om
nykorporativism och kan medföra betydande risker
från rättssäkerhetssynpunkt för enskilda människor.
Ansvaret för att fördela studiestöd till
korttidsstudier bör, i likhet med vad som nu gäller,
handhas av Centrala studiestödsnämnden och detta
studiestöd bör omfattas av samma regler som gäller
studiestöd i övrigt.
Kristdemokraterna i motion 2000/01:Ub47 yrkande 1
ifrågasätter starkt en ansvarsfördelning där
fackliga organisationer får ansvar för
myndighetsutövning. De anser att det finns en
uppenbar risk för att fördelningen av stödet inte
kommer att ske objektivt efter behov utan att
organisationerna väljer att premiera sina egna
medlemmar. Kristdemokraterna ställer sig även
tveksamma till överförandet av timersättningen för
särvuxelever till Sisus. Genom att sprida ut
uppgiften att fördela studiestöd på flera olika
instanser befäster regeringen ett otydligt system,
menar de.
Lagrådet
I propositionen anmäler regeringen att vissa av de
lagförslag som nu lämnas är sådana att Lagrådets
yttrande normalt bör inhämtas. Det gäller förslagen
om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets
verksamhetsområde, sekretesslagen (1980:100) och
inkomstskattelagen (1999:1229). Enligt regeringen är
dessa förslag dock inte lagtekniskt komplicerade och
de har ett begränsat tillämpningsområde. Vad gäller
förslaget om ändring i sekretesslagen innebär detta
inte någon begränsning av rätten att ta del av
allmänna handlingar. Regeringen har därför gjort den
bedömningen att ändringarna får anses vara av sådan
beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna
betydelse.
Inför utskottets behandling av detta ärende
begärde Folkpartiet remiss till Lagrådet enligt 4
kap. 10 § riksdagsordningen.
Utskottet beslutade inhämta yttrande från Lagrådet
över förslaget till lag om ändring i lagen
(1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Lagrådet har den 23 april 2001 avgivit yttrande över
lagförslaget (bilaga 3).
Lagrådet uttalar att det från grundlagssynpunkt
inte möter något hinder att överlåta
myndighetsutövning på en centralorganisation inom
fackföreningsrörelsen. Detta ställer stora krav på
centralorganisationerna vad gäller skyldigheten att
iaktta objektivitet och behandla alla sökande lika.
I detta hänseende är att märka att
centralorganisationerna kommer att vara bundna av
objektivitetsprincipen och likhetsprincipen i
enlighet med vad som föreskrivs i 1 kap. 9 §
regeringsformen.
Enligt Lagrådet är en allvarlig brist i
propositionen att det inte finns några riktlinjer om
vad den kommande rättsliga regleringen i en
förordning skall innehålla. Från Lagrådets synpunkt
medför detta att det är omöjligt att bedöma hur
förslaget egentligen förhåller sig till
rättssäkerhetens krav (jfr 8 kap. 18 § tredje
stycket 3 regeringsformen). Särskilt anmärkningsvärt
är att det inte sägs något om huruvida
centralorganisationernas beslut skall vara
överklagbara och således kunna överprövas av allmän
förvaltningsdomstol. Detsamma gäller frågan om
organisationerna skall ha rätt att rikta återkrav
mot den som felaktigt uppburit bidrag. Regler om
återkrav är av betungande art och bör därför vara
exakta och helst finnas i en lag.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har tidigare på utskottets förslag godkänt
vad regeringen förordat i budgetpropositionen för
2001 om bidrag till vissa organisationer m.m. och en
ny ordning för fördelning av bidrag till studerande
vid korttidsstudier (bet. 2000/01:UbU2, rskr. 100).
De lagförslag som regeringen nu lägger fram är ett
led i införandet av denna nya ordning.
Utskottet står fast vid att Landsorganisationen i
Sverige (LO) och Tjänstemännens Centralorganisation
(TCO) skall anförtros uppgiften att pröva frågor om
fördelning av statliga bidrag till enskilda
studerande som deltar i korttidsstudier. Som framgår
av vad Lagrådet uttalat strider inte ett sådant
överlämnande genom lag av myndighetsutövning till
enskild organisation mot grundlagens bestämmelser.
Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen skall domstolar
samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör
uppgifter inom den offentliga förvaltningen (kurs.
här) i sin verksamhet beakta allas likhet inför
lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet.
Utskottet finner det viktigt att framhålla att
objektivitetsprincipen och likhetsprincipen skall
tillämpas i LO:s och TCO:s hantering av det statliga
stödet. Såväl när det gäller information om
möjligheten att söka bidrag för korttidsstudier som
vid fördelningen av sådana bidrag skall alla
anställda på en arbetsplats behandlas lika, oavsett
om de är fackligt anslutna eller ej.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2001 i
stora drag redovisat hur en kommande reglering i
förordning av bidrag vid korttidsstudier bör
utformas. Utskottet konstaterar att Lagrådet riktar
kritik mot att regeringen i den nu aktuella
propositionen inte anger några närmare riktlinjer
för författningsregleringen, bl.a. i fråga om
överklagande av beslut och återkrav av bidrag.
Utskottet förutsätter att regeringen i
förordningstexten för det nya bidraget vid
korttidsstudier kommer att föreskriva motsvarande
regler och garantier för rättssäkerhet som i dag
gäller för korttidsstudiestöd och internatbidrag.
När det särskilt gäller Statens institut för
särskilt utbildningsstöd (Sisus) hänvisar utskottet
till att riksdagens godkännande hösten 2000 också
omfattade att denna myndighet skall ha ansvar för
att fördela vissa bidrag till korttidsstudier samt
timersättning för deltagare i särvux.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att
riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets
verksamhetsområde samt lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100).
Utskottet har inte heller något att erinra i sak
mot den föreslagna ändringen i inkomstskattelagen
som innebär att bidrag vid korttidsstudier skall
vara befriade från inkomstskatt.
Utbildningsutskottet har dock, som inledningsvis
nämnts, överlämnat den författningstekniska
regleringen av lagförslaget till skatteutskottet för
samordning med andra ändringsförslag i samma
lagparagraf. Förslaget om ändring i
inkomstskattelagen (1999:1229) behandlas i
skatteutskottets betänkande 2000/01:SkU24.
Lagändringarna avses träda i kraft den 1 juli
2001.
Utskottets ställningstagande i frågan om bidrag
vid korttidsstudier innebär avslag på samtliga
motionsyrkanden i ärendet.
Vissa ändringar i den nya
studiestödslagen och dess
övergångsbestämmelser
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag till
ändringar i stu-diestödslagen (1999:1395) och
dess övergångsbestämmelser. Ändringarna avser
- ökad möjlighet att få studielån efter 41
års ålder,
- en ny övergångsbestämmelse om längsta tid
för studiemedel för högskolestudier,
- följdändringar i studiestödslagen med
anledning av de termer och uttryck som
används i inkomstskattelagen (1999:1229),
- samordning av vissa studiestöd samt
- en ny övergångsbestämmelse om bidrag vid
korttidsstudier.
Därmed bör riksdagen avslå motionsyrkanden om
avslag på propositionen i denna del.
Jämför reservation 2 (m, c).
Propositionen
Övre åldersgräns för studielån
Utgångspunkten i det nya studiemedelssystemet är att
lånen skall återbetalas. Lånedelen av studiemedlen
lämnas därför längst t.o.m. det år den studerande
fyller 50 år. Enligt 3 kap. 9 § studiestödslagen
(1999:1395) begränsas rätten till studielån
successivt fr.o.m. det år den studerande fyller 41
år enligt en regel ("trappa") som anger hur många
låneveckor som kan medges om studier påbörjas vid en
angiven ålder. De lån som den studerande har haft
tidigare skall räknas in - oavsett på vilken nivå
som studierna bedrivits - i det sammanlagda antalet
veckor för vilka studielån kan lämnas. Bidragsdelen
i stu-diemedlen lämnas ograverad t.o.m. 50 års
ålder.
I propositionen anger regeringen att en viss
justering av bestämmelserna bör kunna vidtas utan
att huvudprinciperna eftersätts. Motivet är att det
är angeläget att studerande som påbörjat studier med
studielån på grundskole- och/eller gymnasienivå ges
bättre förutsättningar att avsluta även längre
kompetenshöjande utbildningar med studielån.
Regeringen föreslår därför att vid bedömningen av
om en studerande som är 41 år eller äldre har rätt
till studielån skall tidigare studielån för studier
på lägre nivå endast räknas in i viss utsträckning.
Lån som den studerande tidigare har haft för studier
på grundskolenivå skall inte räknas in. Lån för
behörighetsgivande studier på gymnasienivå som
skrivits av med anledning av senare studier med
studielån på högskolenivå skall inte heller räknas
in i det sammanlagda antalet veckor för vilka
studielån kan lämnas. Motsvarande skall gälla lån
som lämnats samtidigt med det högre bidraget eller -
enligt äldre bestämmelser - i form av särskilt
vuxenstudiestöd (svux) eller särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa).
Enligt beräkningar i en bilaga till propositionen
innebär förslaget exempelvis att vid 41 års ålder
har en person som tagit studielån under maximala 120
veckor för en behörighetsgivande gymnasial
utbildning fortfarande möjlighet att studera vidare
i högst fyra år (160 veckor).
Regeringens förslag i denna del föranleder
ändringar i 3 kap. 9 § studie-stödslagen (1999:1395)
och i övergångsbestämmelserna till lagen (punkterna
5 och 5 a).
Övergångsbestämmelse om längsta tid för studiemedel
för högskolestudier
I det nya studiestödssystemet kan studiemedel i form
av bidrag och lån lämnas under en viss längsta tid
uttryckt i antal veckor vid heltidsstudier. För
utbildning på högskolenivå och annan eftergymnasial
nivå får studiemedel lämnas under högst 240 veckor
(sex år). Jämfört med nuvarande system är detta
ingen förändring. Det finns i det nya systemet en
möjlighet att få studie-medel för längre tid än den
fastställda tidsgränsen om det finns "synnerliga
skäl". Med synnerliga skäl avses t.ex. förlängd
studietid på grund av funktionshinder eller andra
mycket speciella omständigheter.
Det nya systemet innebär en skärpning jämfört med
nuvarande system, där studiemedel kan lämnas för
längre tid än huvudregeln om det finns "särskilda
skäl" och det inte är fråga om forskarutbildning.
Den praxis som utvecklats har inneburit att många
studerande i förväg har räknat med att genom dispens
få studiemedel under ytterligare någon eller några
terminer utöver vad som gäller enligt huvudregeln.
För att studerande, som utgått från praxis i
nuvarande studiestödssystem vid planeringen av sina
studier, inte skulle komma att påverkas negativt vid
övergången till det nya systemet har en
övergångsbestämmelse införts till den nya
studiestödslagen (1999:1395). Enligt tredje punkten
i övergångsbestämmelserna till den nya lagen får
studerande som har påbörjat studier med studiemedel
före den 1 juli 2001 fortsätta studera med
studiemedel enligt nuvarande bestämmelser om längsta
tid med studiemedel, även efter det att det nya
studiestödssystemet trätt i kraft. De äldre
bestämmelserna får dock tillämpas längst t.o.m. den
30 juni 2003.
Regeringen anger i propositionen att det har visat
sig att övergångsperioden om två år inte kommer att
räcka till för vissa studerande på högskolenivå. För
att övergången till det nya studiestödssystemet inte
skall påverka dessa högskolestuderande på ett sätt
som för den enskilde kan framstå som oförutsett
föreslår regeringen att en ytterligare
övergångsbestämmelse införs i den nya
studiestödslagen, nämligen punkt 3 a.
Den nya punkten 3 a i övergångsbestämmelserna
innebär att vissa högskolestuderande som påbörjat
sin högskoleutbildning med studiemedel före den 1
juli 2001 skall kunna få studiemedel beviljade
enligt nuvarande regler om längsta tid för
studiemedel även efter den 30 juni 2003. Det gäller
studerande som före den nu pågående
högskoleutbildningen har bedrivit andra
högskolestudier med studiemedel och som därför
kommer att bedriva mer än 240 veckors
högskolestudier för att kunna avsluta den nu
pågående utbildningen. I sådant fall skall en
bedömning kunna göras huruvida det föreligger
särskilda skäl att lämna studiemedel i mer än 240
veckor (sex år).
Inkomstbegreppet
Med anledning av att nya termer och uttryck används
i inkomstskattelagen (1999:1229) föreslår regeringen
att följdändringar görs i 3 kap. 19 §, 4 kap. 14 §
och 5 kap. 1 § studiestödslagen (1999:1395) samt i
punkten 1 i övergångsbestämmelserna till lagen.
Förslaget innebär alltså inte någon ändring i sak
utan är endast en anpassning till terminologin i
inkomstskattelagen.
Samordning av vissa studiestöd
I den nya studiestödslagen (1999:1395) finns en
övergångsbestämmelse, punkten 2, som reglerar
möjligheten att få särskilt vuxenstudiestöd (svux)
eller särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
(svuxa) under en tvåårig övergångsperiod.
Bestämmelsen innebär att sådana vuxenstudiestöd
kommer att kunna betalas ut för tiden fram t.o.m.
den 30 juni 2003.
Regeringen föreslår nu att punkten 2 i
övergångsbestämmelserna till den nya
studiestödslagen kompletteras med en bestämmelse som
innebär att studiemedel enligt den nya lagen inte
kan lämnas samtidigt med svux eller svuxa.
Övergångsbestämmelse om bidrag vid korttidsstudier
Som nämnts under avsnittet om bidrag vid studier
under kortare tid föreslås i propositionen att en ny
övergångsbestämmelse (punkt 2 a) införs i den nya
studiestödslagen för att underlätta övergången till
den nya ordningen för bidrag vid korttidsstudier.
Studerande som före den 1 juli 2001 har påbörjat en
utbildning och fått korttidsstudiestöd eller
internatbidrag av Centrala stu-diestödsnämnden för
den utbildningen skall kunna få fortsätta med samma
studiestöd för att slutföra utbildningen. Denna
möjlighet bör enligt förslaget kvarstå längst t.o.m.
den 31 augusti 2001.
Ikraftträdande
Enligt regeringens förslag skall samtliga ändringar
i den nya studiestödslagen (1999:1395) och dess
övergångsbestämmelser träda i kraft samtidigt som
den nya lagen, nämligen den 1 juli 2001.
Motioner
Avslag på regeringens förslag till ändringar i
studiestödslagen och dess övergångsbestämmelser
begärs av Moderata samlingspartiet och
Centerpartiet.
I motion 2000/01:Ub44 yrkande 1 i denna del
anmärker Moderaterna att regeringens förslag är ett
ytterligare bevis på att det system som kommer att
införas till sommaren inte fungerar. Det är inte ett
reformerat studiestödssystem utan på sin höjd små
justeringar i ett gammaldags statiskt system som är
svåröverskådligt både för staten och för
studenterna. Moderaterna redovisar i motionen hur de
anser att ett verkligt reformerat studiemedelssystem
bör vara utformat.
Också Centerpartiet anser i motion 2000/01:Ub46
yrkande 1 i denna del att det inte räcker med att
lappa och laga ett studiestödssystem som redan från
början var otillräckligt. Det behövs ett nytt
system, menar motionärerna. De lämnar i motionen
synpunkter och förslag i frågor om studiestöd.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i studiestödslagen
(1999:1395) samt avslår motionerna 2000/01:Ub44
yrkande 1 i denna del och 2000/01:Ub46 yrkande 1 i
denna del.
Förslagen är enligt utskottets mening
välmotiverade. I likhet med regeringen finner
utskottet det angeläget att vissa studerande som
påbörjat en flerårig högskoleutbildning med
studiemedel enligt det nuvarande systemet ges
möjligheter att slutföra sina högskolestudier med
studiemedel. Det är också viktigt, i perspektivet av
ett livslångt lärande, att underlätta för studerande
över 41 års ålder att skaffa sig en längre
kompetenshöjande utbildning med studielån. Övriga
ändringar i studiestödslagen föranleder inga
kommentarer från utskottets sida.
Övrigt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om ett
nytt studiemedelssystem m.m., om utvidgad
möjlighet till dispens från
tolvterminersregeln vid beviljande av
studiemedel, om översyn av
återbetalningskraven samt om införande av
sanktioner vid förseningar av studiemedel.
Ett motionsyrkande om studiemedel vid
folkhögskolestudier bör avslås med hänvisning
till att regeringen inom kort kommer att
fatta beslut i frågan.
Moderata samlingspartiet och Centerpartiet har lagt
fram var sitt förslag till ett nytt
studiemedelssystem m.m.
Moderaterna pläderar i motion 2000/01:Ub44 yrkande
2 för ett mer enhetligt studiemedelssystem och
konkurrensutsättning av Centrala studiestödsnämnden.
Enligt Moderaterna är ett överblickbart, fungerande
system för studiefinansiering viktigt för att fler
skall söka sig till den högre utbildningen. De anger
tre utgångspunkter för ett verkligt reformerat
studiemedelssystem. Det skall ge utrymme för längre
studietid än 12 terminer och inte diskriminera
studerande på grund av ålder. Inkomstprövningen
skall avskaffas och räntorna på studielånen bli
avdragsgilla. Återbetalningen av studielånen skall
kopplas till skuldens storlek; undantag från
återbetalning skall gälla vid dödsfall och om
individen blir konstaterat oförmögen att betala sina
skulder. Moderaterna förordar att
studiemedelsservicen till studenterna
konkurrensutsätts. De menar att banker,
försäkringsbolag och andra med erfarenheter av
ekonomisk rådgivning, lånehantering etc. torde ha
goda förutsättningar att svara upp mot de krav de
studerande och statsmakterna måste ställa när det
gäller statligt garanterade finansieringsformer.
Centerpartiet anser i motion 2000/01:Ub46 yrkande
2 att riksdagen hos regeringen bör begära förslag
till ett nytt studiestödssystem. Det nya stu-
diestödssystemet skall bygga på några enkla
principer. Det skall vara enkelt och
lättöverskådlighet. Det skall konstrueras så att
subventionerna i systemet blir tydliga. Motionärerna
betonar att skuldbördan efter studietiden måste
lättas. Minskad skuldsättning och mindre framtida
amorteringar är den enskilt viktigaste faktorn för
att motverka den sociala snedrekryteringen. I
motionen hänvisas till att Centerpartiet i sin
budgetmotion hösten 2000 föreslog att studiemedel
skall bestå av 50 % bidrag och 50 % lån.
I motion 2000/01:Ub43 (m) förordas att
studiestödslagen omedelbart omarbetas för att
förhindra utslagning och social snedrekrytering.
Enligt motionären kommer regeringens förslag i
propositionen inte att undanröja de problem som
skapats genom de senaste ändringarna av
studiemedelssystemet. Ett antal långtidsstuderande
och forskarstuderande kommer att tvingas avbryta sin
utbildning till förfång både för dem själva och för
samhället, som har behov av deras kompetens.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandena.
Riksdagen beslutade så sent som vid förra
riksmötet om ett nytt stu-diestödssystem och avslog
då motsvarande motionsyrkanden från Moderaterna och
Centerpartiet om annan utformning av
studiestödssystemet (prop. 1999/2000:10, bet. UbU7,
rskr. 96). Även i samband med budgetbehandlingen
hösten 2000 av anslagen inom utgiftsområde 15 har
motionsyrkanden från dessa båda partier om ändring i
det beslutade nya studiestödssystemet avslagits av
riksdagen (bet. 2000/01:UbU2, rskr. 100).
Motionsförslag om konkurrensutsättning av CSN
avstyrktes likaså i utskottets nämnda
budgetbetänkande och avslogs av riksdagen.
Utskottet finner inte skäl till att ändra sina
tidigare ställningstaganden.
Frågan om möjlighet till dispens från
tolvterminersregeln vid beviljande av studiemedel
tas upp i två motioner.
Kristdemokraterna anser i motion 2000/01:Ub47
yrkande 2 att en ökad möjlighet till dispens inte
bara bör införas som övergångsregel utan återinföras
i studiestödssystemet. I ett kunskapssamhälle där
det livslånga lärandet är målet är detta nödvändigt,
menar de.
Också Folkpartiet framhåller i motion 2000/01:Ub45
yrkande 3 att det visserligen är bra med en
övergångsbestämmelse, men dispensmöjligheter behövs
också när det nya systemet trätt i "full kraft".
Motionärerna betonar att det är viktigt inte minst
för studenter på långa högskoleutbildningar och för
forskarstuderande att generösare bestämmelser
införs. De föreslår att utvidgad dispensmöjlighet
skall kombineras med avtal om ökade
återbetalningsbelopp.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.
Motsvarande motionsyrkanden avslogs av riksdagen
hösten 2000 i samband med budgetbehandlingen (bet.
2000/01:UbU2, rskr. 100). Utskottet hänvisade då
till att syftet med skärpningen i det nya
studiestödssystemet av möjligheterna till dispens
från tolvterminsregeln var att förebygga omfattande
skuldsättning. För dem som påbörjar sina studier i
det nya systemet skall de av riksdagen beslutade
reglerna gälla, dvs. att det för studiemedel utöver
tolv terminer skall krävas synnerliga skäl.
Utskottet förutsätter att regeringen noga följer
effekterna av den nya regleringen. Vad som skall
anses vara synnerliga skäl blir en uppgift för
Centrala studiestödsnämnden och Överklagandenämnden
för studiestöd - som inrättats den 1 maj 2001 - att
avgöra.
I motion 2000/01:Ub47 yrkande 3 tar
Kristdemokraterna upp frågan om studiemedel vid
folkhögskolestudier. De påtalar att en student som
är under 20 år och som vill studera vid
folkhögskola, till skillnad från en student vid
högskolan, inte har rätt att ta studielån. Detta är
en orimlighet som antagligen enbart beror på ett
misstag i systemet, och det bör därför snarast
rättas till.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandet med hänvisning till att regeringen
inom kort kommer att fatta beslut i frågan.
Enligt gällande bestämmelser lämnas studiehjälp
längst t.o.m. det första kalenderhalvåret det år då
eleven fyller 20 år. En elev som efter 20 års ålder
går kvar i en gymnasial utbildning får studiemedel
fr.o.m. det andra kalenderhalvåret det år då han
eller hon fyller 20 år. En studerande i högskolan
kan få studiemedel även före 20 års ålder.
Utbildningar som ger rätt till studiehjälp
respektive studiemedel finns förtecknade i bilaga
till studiestödsförordningen. Utbildningens karaktär
- högskolemässig/eftergymnasial eller
gymnasial/motsvarande - avgör vilket stu-destöd som
kan lämnas.
I propositionen Ett reformerat studiestödssystem
anförde regeringen följande om gränsdragningen
mellan studiehjälp och studiemedel. Den bör göras på
så sätt att främst sådana utbildningar skall
berättiga till studiemedel oavsett ålder, vilka
fordrar att de studerande för att antas till
utbildningen har ett slutbetyg från en treårig
utbildning i gymnasieskolan eller motsvarande
utbildning (prop. 1999/2000:10 s. 102). Regeringen
aviserade sin avsikt att skapa en mer ändamålsenlig
indelning i bilagan till studiestödsförordningen.
Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet har en
översyn i detta syfte gjorts inom departementet,
bl.a. av utbildningar inom folkhögskolan. Som nämnts
kommer regeringen inom kort att besluta om ändring
av bilagan till studiestödsförordningen (2000:655).
En översyn av återbetalningskraven begärs i motion
2000/01:Ub47 yrkande 4 från Kristdemokraterna. De
anser att det finns en risk för att de nya hårdare
kraven på återbetalning kommer att innebära att
framför allt äldre, lågavlönade deltidsarbetare
kommer att avstå från att studera, även om behov och
vilja finns. Reglerna bör därför ses över.
U t s k o t t e t erinrar om att i det nya
studiestödssystemet är utgångspunkten för
återbetalningsreglerna att alla skall hinna betala
tillbaka sina lån och att den enskildes ansvar för
upptagna lån skall vara tydligt. Det belopp som
skall återbetalas ett visst år (årsbeloppet)
relateras till skuldens storlek, räntan för året och
antalet återbetalningsår; inte till låntagarens
inkomst. Årsbeloppet räknas för varje år upp med 2 %
vid oförändrad ränta. Dock har vissa s.k.
trygghetsregler införts. Årsbeloppet får sättas ned
till 5 % av låntagarens aktuella inkomst under
betalningsåret. När låntagaren nått 50 års ålder
höjs denna gräns till 7 %. I sådana fall förlängs
återbetalningstiden till dess lånet blivit
slutbetalt.
Det nya studiestödssystemet beslutades av
riksdagen vid förra riksmötet och träder i kraft den
1 juli 2001. Utskottet anser inte att skäl finns att
ompröva bestämmelserna om återbetalning av
studielån. Motionsyrkandet bör avslås av riksdagen.
Folkpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub45 yrkande 2
att sanktioner införs vid förseningar av studiemedel
i syfte att främja effektiviteten hos Centrala
studiestödsnämnden (CSN). Myndigheten föreslås
alltså bli skyldig att betala straffavgift till
studenter som inte får sina studiemedel i tid.
Motionärerna påpekar att motsvarande regel gäller i
dag för de studenter som inte sköter återbetalningar
av studiemedel på utsatt datum.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandet.
Det är angeläget att CSN handlägger
studiestödsärenden korrekt och effektivt för
samtliga studerande. En ytterligare minskning av
CSN:s resurser torde dock knappast främja vare sig
servicegraden eller effektiviteten.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Bidrag vid studier under kortare tid
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde och
lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) samt
avslår motionerna 2000/01:Ub44 yrkande 1 i denna
del, 2000/01:Ub45 yrkande 1, 2000/01:Ub46 yrkande
1 i denna del och 2000/01:Ub47 yrkande 1.
Reservation 1 (m, kd, c, fp)
2. Vissa ändringar i den nya
studiestödslagen och dess
övergångsbestämmelser
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i studiestödslagen (1999:1395) samt
avslår motionerna 2000/01:Ub44 yrkande 1 i denna
del och 2000/01:Ub46 yrkande 1 i denna del.
7. Införande av sanktioner vid förseningar
av studiemedel
Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub45 yrkande 2.
Reservation 7 (fp)
Stockholm den 8 maj 2001
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask
(m), Eva Johansson (s), Lars Hjertén (m), Majléne
Westerlund Panke (s), Torgny Danielsson (s), Tomas
Eneroth (s), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),
Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson
(fp), Anders Sjölund (m), Nils-Erik Söderqvist (s),
Camilla Sköld Jansson (v) och Maria Larsson (kd).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Bidrag vid studier under kortare
tid (punkt 1) - m, kd, c, fp
av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Erling
Wälivaara (kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c),
Ulf Nilsson (fp), Anders Sjölund (m) och Maria
Larsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Bidrag vid studier under kortare tid
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1976:
1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde
och lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Ub44
yrkande 1 i denna del, 2000/01:Ub45 yrkande 1 och
2000/01:Ub46 yrkande 1 i denna del samt bifaller
delvis motion 2000/01:Ub47 yrkande 1.
Ställningstagande
Regeringens förslag om fördelningen av bidrag vid
studier under kortare tid avser bl.a. att en
förvaltningsuppgift, som innebär myndighetsutövning
mot enskild, skall överlämnas till två fackliga
intresseorganisationer. Enligt vår mening skall
rätten att fördela studiestöd av skattemedel inte
ges till fackföreningar. Regeringen gynnar dessutom
ensidigt organisationerna LO och TCO. Tanken
påminner om nykorporativism och kan medföra
betydande risker från rättssäkerhetssynpunkt för
enskilda människor. Vi hänvisar till att Lagrådet
framfört allvarlig kritik mot bristen på riktlinjer
i propositionen, särskilt när det gäller garantier
för rättssäkerhet.
Mot bakgrund av vad vi här har anfört föreslår vi
att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets
verksamhetsområde och lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100). Detta innebär att
riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub44 yrkande 1
i denna del, 2000/01:Ub45 yrkande 1 och 2000/01:Ub46
yrkande 1 i denna del samt delvis bifaller motion
2000/01:Ub47 yrkande 1.
2. Vissa ändringar i den nya
studiestödslagen och dess
övergångsbestämmelser (punkt 2) - m,
c
av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill
(m), Sofia Jonsson (c) och Anders Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Vissa ändringar i den nya
studiestödslagen och dess
övergångsbestämmelser
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag
om ändring i studiestödslagen (1999:1395). Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Ub44
yrkande 1 i denna del och 2000/01:Ub46 yrkande 1
i denna del.
Ställningstagande
Vi anser att regeringens förslag till ändringar i
den nya studiestödslagen och dess
övergångsbestämmelser är ytterligare ett bevis på
att det studiestödssystem som kommer att införas
till sommaren inte fungerar. Det är inte ett
reformerat studiestödssystem utan på sin höjd små
justeringar i ett gammaldags statiskt system som är
svåröverskådligt både för staten och för
studenterna. Vi yrkade avslag på propositionen om
ett reformerat studiesystem (prop. 1999/2000:10).
Enligt vår mening bör riksdagen avslå även de nu
framlagda ändringsförslagen. Det beslutade
studiestödssystemet bör inte införas. Riksdagen bör
bifalla motionerna 2000/01:Ub44 yrkande 1 i denna
del och 2000/01:Ub46 yrkande 1 i denna del.
3. Ett nytt studiemedelssystem m.m.
(punkt 3) - m
av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill
(m) och Anders Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Ett nytt studiemedelssystem m.m.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Ub44 yrkande 2,
bifaller delvis motion 2000/01:Ub43 och avslår
motion 2000/01:Ub46 yrkande 2.
Ställningstagande
Ett överblickbart, fungerande system för
studiefinansiering är viktigt för att fler skall
söka sig till den högre utbildningen.
Vi vill införa ett verkligt reformerat
studiemedelssystem utifrån följande utgångspunkter.
Systemet skall ge utrymme för längre studietid än 12
terminer. Ingen åldersdiskriminering får förekomma.
Systemet skall vara flexibelt, uppmuntrande och
hållbart. Inkomstprövningen skall avskaffas. Det kan
enligt vår mening inte vara rimligt att straffa dem
som vill och kan ta ansvar för sin egen försörjning.
Räntorna på studielånen skall vara avdragsgilla.
Återbetalningen av studielånen skall kopplas till
skuldens storlek. Alla skulder skall betalas
tillbaka. Undantag skall gälla vid dödsfall och om
individen blir konstaterat oförmögen att betala sina
skulder.
Vi anser vidare att den enskilde behöver bättre
information och hjälp för att kunna planera
långsiktigt när det gäller egna
kunskapsinvesteringar. Studiemedelsservicen till
studenterna bör konkurrensutsättas. Banker,
försäkringsbolag och andra med erfarenheter av
ekonomisk rådgivning, lånehantering etc. torde ha
goda förutsättningar att svara upp mot de krav de
studerande och statsmakterna måste ställa när det
gäller statligt garanterade finansieringsformer.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med
förslag om ett mer enhetligt studiemedelssystem och
konkurrensutsättning av Centrala studiestödsnämnden.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motion 2000/01:Ub44
yrkande 2 och delvis bifalla motion 2000/01:Ub43.
4. Ett nytt studiemedelssystem m.m.
(punkt 3) - c
av Sofia Jonsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Ett nytt studiemedelssystem m.m.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Ub46 yrkande 2
och avslår motionerna 2000/01:Ub43 och
2000/01:Ub44 yrkande 2.
Ställningstagande
Centerpartiet anser att utgångspunkterna för ett
studiestödssystem bör vara att det skall minska den
sociala snedrekryteringen till den högre
utbildningen, att det skall vara överskådligt och
enkelt samt att de statliga subventionerna skall
vara tydliga. Det nya studiestödssystemet som träder
i kraft den 1 juli 2001 misslyckas med att nå
samtliga tre föresatser. Enligt min mening måste
skuldbördan efter studietiden lättas. Minskad
skuldsättning och mindre framtida amorteringar är
den enskilt viktigaste faktorn för att motverka den
sociala snedrekryteringen. Jag vill framhålla att
Centerpartiet i sin budgetmotion hösten 2000
förespråkade att studiemedel skall bestå av 50 %
bidrag och 50 % lån.
Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till
ett nytt studiestödssystem och därmed bifalla motion
2000/01:Ub46 yrkande 2.
5. Möjlighet till dispens från
tolvterminersregeln vid beviljande
av studiemedel (punkt 4) - kd, fp
av Erling Wälivaara (kd), Ulf Nilsson (fp) och
Maria Larsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Möjlighet till dispens från
tolvterminersregeln vid beviljande av
studiemedel
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Ub45
yrkande 3 och 2000/01:Ub47 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi vill att regeringen återkommer till riksdagen med
förslag om att ökade möjligheter till dispens från
tolvterminersregeln vid beviljande av studiemedel
skall återinföras i studiestödssystemet. I ett
kunskapssamhälle där det livslånga lärandet är målet
är detta nödvändigt. Inte minst för studenter på
långa högskoleutbildningar och för forskarstuderande
är det viktigt att generösare bestämmelser införs.
En utvidgad dispensmöjlighet skall kombineras med
avtal om ökade återbetalningsbelopp. Vad vi här har
anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motionerna
2000/01:Ub45 yrkande 3 och 2000/01:Ub47 yrkande 2.
6. Studiemedel vid
folkhögskolestudier, m.m. (punkterna
5 och 6) - kd
av Erling Wälivaara (kd) och Maria Larsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 5
och 6 borde ha följande lydelse:
5. Studiemedel vid folkhögskolestudier
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Ub47 yrkande 3.
6. Översyn av återbetalningskraven
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Ub47 yrkande 4.
Ställningstagande
Vi anser att en brist i studiestödssystemet är att
studiemedel inte utgår vid folkhögskolestudier. En
student som är under 20 år och som vill studera vid
folkhögskola har, till skillnad från en student vid
högskolan, inte rätt att ta studielån. Det innebär
att en nittonåring som tagit studenten inte
omedelbart kan fortsätta sina studier vid t.ex.
någon av folkhögskolornas yrkesförberedande
utbildningar utan måste vänta ett år. Vi menar att
detta är en orimlighet, som antagligen enbart beror
på ett misstag i systemet, och det bör därför
snarast rättas till. Vad vi här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2000/01:Ub47 yrkande 3.
Enligt vår mening finns det en stor risk för att de
nya hårdare kraven på återbetalning i det nya
studiestödssystemet kommer att innebära att framför
allt äldre, lågavlönade deltidsarbetare avstår från
att studera, även om behov och vilja finns. Vi anser
därför att en översyn av kraven på återbetalning bör
göras i syfte att de inte skall stänga ute vissa
grupper från utbildning. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2000/01:Ub47 yrkande 4.
7. Införande av sanktioner vid
förseningar av studiemedel (punkt 7)
- fp
av Ulf Nilsson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
7. Införande av sanktioner vid förseningar
av studiemedel
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Ub45 yrkande 2.
Ställningstagande
I syfte att främja effektiviteten hos Centrala
studiestödsnämnden bör sanktioner införas vid
förseningar av studiemedel. Myndigheten föreslås
alltså bli skyldig att betala straffavgift till
studenter som inte får sina studiemedel i tid.
Motsvarande regel gäller i dag för de studenter som
inte sköter återbetalningar av studiemedel på utsatt
datum. Detta bör riksdagen med bifall till motion
2000/01:Ub45 yrkande 2 tillkännage för regeringen
som sin mening.