I betänkandet behandlas regeringens proposition
2000/01:72 Vuxnas lärande och utvecklingen av
vuxenutbildningen och de tolv motioner som väcktes
med anledning av propositionen. Propositionen rör
vuxenutbildning i olika former, bl.a. kommunal
vuxenutbildning (komvux), statens skolor för vuxna
(SSV), vuxenutbildning för utvecklingsstörda
(särvux), svenskundervisning för invandrare (sfi)
och folkbildning. Ett antal motionsyrkanden från
allmänna motionstiden 1999 och 2000 om
vuxenutbildning behandlas också.
Utskottet har berett kulturutskottet tillfälle att
yttra sig över propositionen och motionerna.
Kulturutskottets yttrande återfinns som bilaga 3 i
betänkandet. Tillsammans med yttrandet överlämnade
kulturutskottet till utbildningsutskottet ett antal
motionsyrkanden som av kammaren hänvisats till
kulturutskottet.
Regeringens förslag i propositionen har föregåtts
dels av utredning inom den parlamentariskt
sammansatta Kunskapslyftskommittén (U 1995:09, dir.
1995:67, 1996:71 och 1997:104), dels av en femårig
särskild vuxenutbildningssatsning, kallad
Kunskapslyftet, som har pågått sedan hösten 1997.
Kunskapslyftskommittén avlämnade sitt slutbetänkande
Kunskapsbygget 2000 - det livslånga lärandet (SOU
2000:28) i april 2000.
Utskottet behandlar i betänkandet vidare Riksdagens
revisorers förslag 2000/01:12 Svenskundervisning för
invandrare och invandrarnas arbetsmarknad. Med
anledning av detta förslag väcktes fyra motioner.
Revisorernas förslag omfattar fyra punkter. Två av
dessa berör arbetsmarknadsutskottets område och har
av utbildningsutskottet överlämnats dit jämte vissa
därmed sammanhängande motionsyrkanden. Ett av
förslagen från revisorerna rör socialutskottets
område och har av utbildningsutskottet överlämnats
dit tillsammans med två motionsyrkanden. Endast en
av förslagspunkterna från revisorerna behandlas
således i detta betänkande.
Bakgrund
De stora skolreformer som genomfördes i Sverige
efter andra världskriget ledde till en stor skillnad
i utbildningsnivå mellan de yngre i samhället och
majoriteten av de äldre, av vilka flertalet endast
hade gått sex- eller sjuårig folkskola.
Kommunal vuxenutbildning inrättades genom
riksdagsbeslut 1967 och började höstterminen 1968.
Innan dess fanns det kvällsgymnasier med
studieförbund eller kommuner som huvudmän samt några
statliga skolor för vuxna och deltidskurser för
vuxna vid yrkesskolor.
Huvuduppgiften för komvux var till att börja med,
liksom för kvällsgymnasierna och de statliga
skolorna för vuxna, att ge vuxna behörighet till
högre utbildning. Tyngdpunkten låg på
gymnasieutbildning. Inom komvux gavs också
vuxenutbildning på en nivå som motsvarade
grundskolans högstadium.
Från början av 1970-talet fick de
fördelningspolitiska målen ökad genomslagskraft.
Grundskolenivån inom komvux prioriterades på olika
sätt.
Grundutbildning för vuxna (grundvux) inrättades år
1977 som en särskild skolform. Dess uppgift blev att
ge vuxna grundläggande färdigheter i att läsa,
skriva och räkna. Rätt att genomgå grundvux fick den
som hade passerat skolpliktsåldern men som i
läsning, skrivning eller räkning saknade sådana
färdigheter som normalt uppnåddes på grundskolans
mellanstadium.
Efter förslag i propositionen Växa med kunskaper
(prop. 1990/91:85, bet. UbU16, rskr. 356) inlemmades
grundvux i komvux den 1 juli 1992 och hela
komvuxutbildningen på grundskolenivå fick namnet
grundläggande vuxenutbildning. Rätt att få
grundläggande vuxenutbildning för den som saknar
sådana kunskaper och färdigheter som normalt uppnås
i grundskolan infördes i skollagen. Den
grundläggande vuxenutbildningen skulle inte längre
bygga direkt på grundskolans kursplaner.
Komvux var från starten konstruerad för att ge
vuxna utbildning som motsvarade den som gavs i
ungdomsskolan. Utbildningen skulle i princip
erbjudas enligt ungdomsskolans läroplaner. År 1982
infördes dock en särskild läroplan för
vuxenutbildning, Lvux 82. I Lvux 82 ingick mål och
riktlinjer, som fastställdes av regeringen, samt
timplaner och kursplaner, som fastställdes av
Skolöverstyrelsen.
Våren 1991 inleddes ett utredningsarbete som
skulle leda fram till nya läroplaner för det
offentliga skolväsendet. Begreppet läroplan skulle
reserveras för mål och riktlinjer, som regeringen
skulle fastställa efter det att riksdagen fått ta
ställning till de grundläggande principerna i dessa.
En ny läroplan för hela det frivilliga skolväsendet
utfärdades av regeringen år 1994 (Lpf 94) och
ersatte bl.a. Lvux 82. Lpf 94 avser såväl
gymnasieskolan som gymnasiesärskolan, komvux, särvux
och statens skolor för vuxna och gäller fortfarande.
Kursplanerna, som inte längre ingår i läroplanen, är
gemensamma för gymnasieskolan och komvux.
I juni 1995 tillkallade regeringen en
parlamentariskt sammansatt kommitté som bl.a. skulle
föreslå mål för ett nationellt kunskapslyft för
vuxna som en del i en strategi för livslångt lärande
(dir. 1995:67). Kommittén antog namnet
Kunskapslyftskommittén. Sommaren 1996 godkände
riksdagen regeringens förslag om en
vuxenutbildningssatsning, som skulle vara fullt
utbyggd från hösten 1997 (prop. 1995/96:222, yttr.
UbU7y, bet. FiU15, rskr. 307). Den enskilda
individens önskemål, behov och förutsättningar
skulle vara styrande och flexibilitet, kvalitet och
nytänkande skulle prägla utbildningens utformning,
inriktning och innehåll. Kunskapslyftskommittén fick
i uppdrag att följa och utvärdera denna
vuxenutbildningssatsning, som fick benämningen
Kunskapslyftet (dir. 1996:71).
Kunskapslyftet innebar att kommunerna, som redan
tidigare haft skyldighet att erbjuda gymnasial
vuxenutbildning, fick tillgång till särskilt
statsbidrag för att bygga ut denna. Vidare avsattes
medel för 10 000 platser per år inom folkhögskolan.
I 1999 års vårproposition beräknade regeringen att
Kunskapslyftet under femårsperioden fram till 2002
kommer att ha nått över 800 000 nya studerande
(prop. 1998/99:100 s. 26). Ett särskilt förmånligt
studiestöd, särskilt utbildningsbidrag, infördes i
anslutning till Kunskapslyftet.
Under åren 1992-1996 hade tillfälliga insatser
inom utbildningsområdet finansierats med
konjunkturrelaterade medel. Både komvux och
folkhögskolan fick tillfälliga utökningar genom
dessa medel innan Kunskapslyftet startade.
Landets kommuner inbjöds sommaren 1996 att delta i
Kunskapslyftet. Av inbjudan framgick att ett viktigt
syfte med den omfattande statliga satsningen var att
genom förnyelse och utvecklingsarbete lägga grunden
till en förändrad vuxenutbildning avpassad för 2000-
talets behov efter femårsperiodens slut. Ett annat
viktigt syfte som angavs var att öka
sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten.
Kunskapslyftskommittén lämnade i april 2000 sitt
slutbetänkande Kunskapsbygget 2000 - det livslånga
lärandet (SOU 2000:28).
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen lägger fram förslag om mål och strategi
för utveckling av vuxnas lärande. Förslagen rörande
utvecklingen av vuxenutbildningen tar sin
utgångspunkt i begreppet livslångt lärande.
Regeringen lyfter även fram begreppet det livsvida
lärandet, som beskrivs som lärande i tre olika
organisatoriska eller situationsbundna former:
formellt lärande (organiserad utbildning inom ramen
för det offentliga utbildningsväsendet), icke
formellt lärande (utbildning organiserad vid sidan
om det offentliga utbildningsväsendet, såsom
huvuddelen av folkbildningen, den särskilt anordnade
arbetsmarknadsutbildningen, personalutbildning och
annan kursverksamhet) och informellt lärande (där
det inte föreligger någon tydlig
utbildningssituation, utan lärandet sker på
arbetsplatsen, i föreningslivet, i familjen och i
vardagen och utan att det alltid finns en lärande
intention). Den strategi som regeringen föreslår
avser allt formellt och icke formellt lärande som
åtnjuter samhällets stöd. Den framtida
vuxenutbildningen skall möta människor och
tillgodose deras behov av lärande utifrån den
enskilda personens önskemål, behov och
förutsättningar och stödja vuxnas deltagande i det
livslånga lärandet.
Vikten av att det förnyelse- och utvecklingsarbete
som bedrivits under Kunskapslyftet tas till vara
stryks under. Skolhuvudmännens ansvar för detta
betonas.
Regeringen framhåller betydelsen av att kommunerna
- i samverkan med andra kommuner, folkbildningen och
privata utbildningsanordnare - utvecklar en roll
inte bara som anordnare av utbildning utan också som
samordnare av informationsinsatser, vägledning och
utbildningsmöjligheter. Det aviseras förslag år 2002
om att tillföra kommunerna engångsvis 350 miljoner
kronor för att utveckla infrastrukturen för
livslångt lärande.
Det aviseras också satsningar på forskning och
kompetensutveckling av lärare inom vuxenutbildningen
för att utveckla vuxenpedagogiskt arbetssätt och
specialpedagogik.
Förbättrade möjligheter för personer med
funktionshinder att delta i vuxenutbildning skall
åstadkommas bl.a. genom att den nya myndigheten för
specialpedagogiska frågor får ett utvidgat uppdrag
och att satsningar görs på Internetbaserade
läromedel för döva och hörselskadade. Medel till en
utbyggnad av särvux aviseras. Estetisk verksamhet
skall kunna erbjudas i särvux.
Ändring föreslås i skollagen så att
vuxenutbildningen ges möjlighet att tillgodose
enskilda människors behov av en bredare
kompetensutveckling på gymnasial nivå än vad
nuvarande regler tillåter.
Statens skolor för vuxna föreslås få en vidgad
roll som innebär att skolorna förutom att erbjuda
distansutbildning även skall stödja kommunernas
användning av distansmetoder.
Skollagen föreslås bli ändrad så att rätten till
sfi omfattar alla vuxna invandrare. Kursplanen för
sfi skall kunna differentieras.
Inriktningen för en ny statlig utvärdering av
folkbildningen redovisas.
I rekryterande syfte föreslås en ny form av
studiemedel, som i sin helhet skall vara ett
skattefritt bidrag.
Ett nytt riktat statsbidrag motsvarande ca 47 000
platser per år i kommunal vuxenutbildning och 7 000
platser per år i folkhögskola föreslås för perioden
2003-2006.
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition
Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen
(prop. 2000/01:72) och punkt 1 i Riksdagens
revisorers förslag 2000/01:RR12 Svenskundervisning
för invandrare och invandrarnas arbetsmarknad. I
anslutning till dessa behandlas 115 yrkanden i
motioner väckta med anledning av propositionen eller
förslaget eller under allmänna motionstiden 1999 och
2000.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag på alla
punkter och föreslår att riksdagen skall avslå
Riksdagens revisorers förslag, som anses
tillgodosett med vad regeringen skriver i
propositionen. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
De beslut som utskottet föreslår att riksdagen skall
fatta i enlighet med regeringens förslag innebär i
huvudsak följande.
Mål och strategi för utveckling av vuxnas lärande
godkänns.
Statens skolor för vuxna (SSV) får ett utvidgat
uppdrag, nämligen att stödja kommunernas användning
av distansmetoder i vuxenutbildningen.
Skollagen ändras när det gäller svenskundervisning
för invandrare (sfi). Sfi skall vända sig till
invandrare, oavsett om de är nyinflyttade eller ej,
och skall anordnas som kurser (inte nödvändigt som
en kurs).
I rekryteringssyfte införs en särskild form av
studiemedel, som till 100 % är bidrag och en
möjlighet att därutöver få ytterligare 22,5 % av
ordinarie totalbelopp som bidrag. Målgruppen är
personer som är minst 25 år och är arbetslösa,
riskerar arbetslöshet eller har funktionshinder.
Ett särskilt riktat statsbidrag för kommunal
vuxenutbildning införs fr.o.m. år 2003. Det skall
fr.o.m. år 2006 inordnas i det generella bidraget
till kommunerna. Ett särskilt riktat bidrag skall
under samma tid lämnas till Folkbildningsrådet för
kurser inom folkhögskolan. Det skall år 2006
inordnas i det generella bidraget till
folkbildningen.
Skollagens definition av gymnasial vuxenutbildning
ändras. Gymnasial vuxenutbildning skall syfta till
att ge vuxna kunskaper och färdigheter på en nivå
som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan
skall ge.
Mot regeringens förslag om en ny form av
studiemedel reserverar sig Moderaterna,
Kristdemokraterna och Folkpartiet. I övrigt
reserverar sig dessa tre partier och Centerpartiet
på många punkter till förmån för sina
motionsyrkanden om tillkännagivanden.
Propositionen
I proposition 2000/01:72 Vuxnas lärande och
utvecklingen av vuxenutbildningen föreslår
regeringen
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i skollagen (1985:1100),
2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1991:1108) om statens skolor för
vuxna,
3. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar
om mål och strategi för vuxnas lärande (kapitel 5),
4. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar
om en särskild form av studiemedel för vissa
vuxenstuderande (kapitel 13),
5. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar
om inrättande av ett nytt statsbidrag till kommuner
och folkbildningen (avsnitt 14.1).
Riksdagens revisorers förslag
I Riksdagens revisorers förslag 2000/01:RR12
Svenskundervisning för invandrare och invandrarnas
arbetsmarknad föreslår revisorerna
1. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ
till förändringar av sfi efter elevernas behov i
enlighet med vad som anförts i avsnitt 2.1.
Följdmotioner med anledning av
propositionen
2000/01:Ub25 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att alla vuxna
utan genomgången gymnasieutbildning skall ha rätt
till minst gymnasieutbildning för allmän
högskolebehörighet samt också komplettering för
specialbehörighet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att regeringen
skall återkomma till riksdagen med ett lagförslag om
utvecklingsstördas rätt till utbildning i särvux.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att den enskilde
skall kunna välja utbildningsanordnare genom att ett
system införs för vuxenutbildningen som motsvarar
reglerna för de fristående grund- och
gymnasieskolorna.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om vikten av att
studerande med funktionshinder får det stöd de
behöver för att kunna studera på sina egna villkor.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att staten skall
finansiera de kostnader som uppstår för att
genomföra teckentolkning inom den offentligt
finansierade vuxenutbildningen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att även
vuxenstuderande med funktionshinder skall ha
möjlighet att välja utbildningsanordnare.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att studerande i
behov av särskilt stöd skall ges rätt till en
fördjupad studieplan där det anges vilka
stödinsatser den studerande behöver för att
utbildningsmålen skall nås.
8. Riksdagen avslår regeringens förslag till
studiefinansiering.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
totalbeloppet för alla studerande höjs med 200 kr
per månad.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att för dem som
studerar på motsvarande grundskolenivå skall 80 % av
studiemedlet utgöras av bidrag och bidragsdelen för
dem som studerar på motsvarande gymnasienivå skall
ligga på 60 %.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att rätten till
tilläggslån för studier förutom till
funktionshindrade i första hand skall erbjudas
småbarnsföräldrar.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att personer
mellan 30 och 55 år skall kunna låna av det allmänna
pensionssystemet för att finansiera utbildning.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att kommunerna
skall vara skyldiga att erbjuda vuxna en validering
av sina kunskaper.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att en nationell
skolinspektion inrättas, som från Skolverket tar
över uppgifterna kvalitetsgranskning och tillsyn.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att en andel av
de medel i budgetpropositionen som regeringen
föreslår skall anslås till kompetensutveckling
anvisas Folkbildningsrådet för fördelning av medel
till folkhögskolor och studieförbund.
2000/01:Ub26 av Jeppe Johnsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att fritt få välja
utbildningsanordnare, såväl offentlig som
fristående, och om deras rätt att sätta betyg.
2000/01:Ub27 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
1. Riksdagen beslutar godkänna vad i motionen anförs
om ändringar av regeringens förslag till mål och
strategi för vuxnas lärande.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om konkurrensutsättning
av sfi-undervisningen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett statligt
finansieringsansvar för utbildningstolkning inom
vuxenutbildningen.
2000/01:Ub28 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vuxnas rätt till
utbildning på motsvarande gymnasienivå.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om samma rättighet till
utbildning för alla oavsett eventuellt handikapp.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om folkbildningens roll
i det livslånga lärandet.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om friskolor inom
vuxenutbildningen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om studiestöd för
vuxenutbildningen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avskaffande av 50-
veckorsgränsen för studiestöd.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om värdegrunden för
vuxenutbildningen.
2000/01:Ub29 av Roy Hansson (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om ökade kostnader
för vissa kommuner.
2. Riksdagen beslutar att det ges ett särskilt
riktat bidrag till vissa kommuner för att möjliggöra
ett brett kursutbud i mindre studiegrupper i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Ub30 av Roy Hansson (m):
Riksdagen beslutar att ett nationellt kompetenskonto
för utbildning införs i enlighet med vad som anförs
i motionen.
2000/01:Ub31 av Ana Maria Narti (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om decentralisering
av svenskundervisningen och större utbud av kurser
organiserade av olika anordnare.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en skapande
dialog mellan invandrarnas egna organisationer och
ansvariga politiker och tjänstemän som planerar
olika integrationsprogram.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om individens val
av skola och studietakt, om skolpeng och studie-
check.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om djupa
kvalitativa undersökningar angående de högt
utbildade invandrarnas svårigheter att närma sig
egna yrkesområden i Sverige.
2000/01:Ub32 av Beatrice Ask m.fl. (m):
1. Riksdagen beslutar om ändring i skollagen
(1985:1100) i enlighet med vad i motionen anförs.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om mål och strategi för
vuxnas lärande.
4. Riksdagen avslår regeringens förslag om en
särskild form av studiemedel för vissa
vuxenstuderande i enlighet med vad i motionen
anförs.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om studiemedel.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om särvux.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om finansiering av
vuxenutbildningen.
2000/01:Ub33 av Sofia Jonsson m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inrätta ett
kvalitetsinstitut.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lagstadgad rätt att
delta i gymnasial vuxenutbildning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att personer med
särskola som bakgrund bör ha tillträde till
vuxenutbildning efter samma principer som övriga
vuxna.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utbildning skall
utgöra underlag för rätten till personlig assistans.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att fördelning av
resurser för IT, pedagogik och FoU skall samordnas
mellan Skolverket och Folkbildningsrådet.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kommunerna bör
ta ansvar för uppsökande verksamhet.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Folkbildningsutredningen bör vara parlamentariskt
sammansatt.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en omfördelning av
det totala antalet årsstudieplatser.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
årsstudieplatserna från år 2006 bör inarbetas i
ordinarie folkbildningsanslag till studieförbunden
via Folkbildningsrådet.
2000/01:Ub34 av Laila Bäck och Mariann Ytterberg
(s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den utredning
som skall göras bör ha en parlamentarisk förankring
eller en referensgrupp med sakkunskap om
studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det i
utredningsuppdraget bör ingå att studera hur de
ökade deltagaravgifterna påverkat den sociala
rekryteringen till studieförbundens verksamhet.
2000/01:Ub35 av Christina Pettersson och Sylvia
Lindgren (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförts om studieförbundens roll i
vuxenutbildningen.
2000/01:Ub36 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att forsknings- och
kompetensutvecklingsmedel bör tillföras
folkbildningen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kommunernas
skyldighet att på ett opartiskt sätt upphandla
vuxenutbildning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
folkbildningsanslaget bör uppdelas.
Följdmotioner med anledning av
Riksdagens revisorers förslag
2000/01:Ub37 av Marietta de Pourbaix-Lundin och
Inger René (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om konkurrensutsättning av
svenskundervisning för invandrare.
2000/01:Ub38 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om decentralisering
av svenskundervisningen och större utbud av kurser
organiserade av olika anordnare.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en skapande
dialog mellan invandrarnas egna organisationer och
ansvariga politiker och tjänstemän som planerar
olika integrationsprogram.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om individens val
av skola och studietakt, om skolpeng och studie-
check.
2000/01:Ub39 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att sfi-undervisning
bör förekomma på flera olika nivåer.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheten att läsa
sfi på högskolenivå.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utredning av
bedömningskriterierna inom sfi.
2000/01:Ub40 av Mikael Odenberg m.fl. (m):
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till förändringar av sfi enligt Riksdagens
revisorers förslag i enlighet med vad som anförs i
motionen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett
kvalitetsinstitut.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om finansiering av
svenskundervisning.
Motioner från allmänna motionstiden
2000
2000/01:Ub223 av Maria Larsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om nödvändigheten av att
säkerställa utbildning vid naturbruksgymnasierna.
2000/01:Ub230 av Yvonne Andersson (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utvecklingsstördas
rätt till särvux.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de som avslutar
sina studier på särvux skall få slutbetyg.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de
utvecklingsstörda skall få undervisning i idrott och
hälsa på den utbildning som motsvarar
gymnasiesärskolan.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elever i särvux
skall få utbildning i naturkunskap.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att estetiska ämnen
skall finnas i särvux på grundsärskolenivå.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att hemspråk skall
finnas i särvux på grundsärskolenivå.
2000/01:Ub236 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att även
vuxenutbildning bör kunna bli fristående.
2000/01:Ub272 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en översyn av
svenska för invandrare.
2000/01:Ub280 av Patrik Norinder och Anne-Katrine
Dunker (m):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om yrkesutbildning för
äldre arbetslösa.
2000/01:Ub281 av Mikael Odenberg m.fl. (m):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om yrkesutbildning för
äldre arbetslösa.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kompletterande
utbildning för invandrare.
2000/01:Ub287 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om värdegrunden för
vuxenutbildning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ge personer med
utvecklingsstörning samma rättighet till
vuxenutbildning som andra.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utbildning skall
löna sig.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om organisation av
vuxenutbildningen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att folkbildningen
skall inta en särställning vid medelstilldelning.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alla skall få
möjlighet att erbjudas utbildning upp till treårig
gymnasial nivå eller motsvarande.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
funktionshindrade ges erforderligt stöd och
förutsättningar att delta i utbildningar.
2000/01:Ub343 av Eva Johansson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att undersöka
förutsättningarna för att förlägga en
lokförarutbildning till Stockholmsregionen.
2000/01:Ub345 av Sinikka Bohlin m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utbildningsmöjligheterna
för finskspråkiga romer.
2000/01:Ub518 av Sonja Fransson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om försöksverksamhet för att
öka antalet studenter med funktionshinder till högre
utbildning.
2000/01:Ub801 av Cristina Husmark Pehrsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att se de få kvarvarande
hushållsskolorna som en resurs i ett
folkhälsoperspektiv.
2000/01:Ub814 av Kristina Zakrisson och Paavo
Vallius (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om svenska för invandrare.
2000/01:Ub815 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om stöd till svenska för
invandrare.
2000/01:Sf611 av Lennart Daléus m.fl. (c):
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en ökad anpassning
av undervisningen i det svenska språket.
2000/01:Kr601 av Karin Pilsäter (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att återföra
Folkbildningsrådets myndighetsutövning till staten.
2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp):
34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att en utvärdering behöver göras vad avser
Folkbildningsrådets måluppfyllelse och
folkhögskolornas musikutbildningars utveckling
(delvis).
2000/01:MJ233 av Lennart Daléus m.fl. (c):
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökad tillgänglighet
av vuxenutbildning inom lantbrukssektorn.
2000/01:MJ258 av Patrik Norinder och Anne-Katrine
Dunker (m):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om jordbrukets
utbildning.
2000/01:A216 av Elizabeth Nyström och Lars Björkman
(m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om omedelbara åtgärder
för att förändra och förbättra svenskundervisningen
för invandrare.
Motioner från allmänna motionstiden
1999
1999/2000:Ub209 av Yvonne Andersson (kd):
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
utvecklingsstörda får lagstadgad rätt till särvux,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att de som avslutar
sina studier på särvux skall få slutbetyg,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
utvecklingsstörda skall få undervisning i idrott och
hälsa på den utbildningsnivå som motsvarar
gymnasiesärskolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att elever i särvux
skall få utbildning i naturkunskap,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att estetiska ämnen
skall finnas i särvux på grundsärskolenivå,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att hemspråk skall
finnas i särvux på grundsärskolenivå.
1999/2000:Ub262 av Elver Jonsson (fp):
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av en stärkt
och säkrad position för studieförbund och
folkhögskolor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om de
utvecklingsstördas svårigheter att erhålla olika
former av utbildning i vuxen ålder,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att regeringen
snarast förelägger förslag om förbättrade
möjligheter för utvecklingsstörda och
funktionshindrade att komma i fråga för en mera
fullödig vuxenutbildning.
1999/2000:Ub805 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om prioritetsordning
för vuxenutbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att särskilt beakta
de utvecklingsstördas situation i den nationella
vuxenutbildningssatsningen.
1999/2000:Sf637 av Lennart Daléus m.fl. (c):
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om svenska för
invandrare.
1999/2000:Sf640 av Yvonne Ruwaida (mp):
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om svenskundervisning
för alla,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om svenska språket och
äldre invandrare,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om sfi-undervisningen.
1999/2000:Kr315 av Birger Schlaug m.fl. (mp):
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av
utvärdering av effekterna av Folkbildningsrådets nya
målsättning.
1999/2000:Kr601 av Ewa Larsson m.fl. (mp):
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av
utvärdering av effekterna av Folkbildningsrådets nya
målsättning.
1999/2000:N388 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om folkbildning.
1999/2000:A220 av Lennart Daléus m.fl. (c):
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en generell
utbildningsgaranti.
1999/2000:A230 av Elver Jonsson m.fl. (fp):
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ändrade villkor
för sfi-undervisningen.
BILAGA 2
Regeringens lagförslag
1. Förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100)
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 2 § och 13 kap. 1
§ skollagen (1985:1100) 1 skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
11 kap.
-----------------------------------------------------
2 §
-----------------------------------------------------
Grundläggande vuxenutbildning syftar till att ge
vuxna sådana kunskaper och färdigheter som de
behöver för att delta i samhälls- och arbetsliv. Den
skall också syfta till att möjliggöra fortsatta
studier.
-----------------------------------------------------
Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial
syftar till att ge vuxna vuxenutbildning syftar
kunskaper och färdigheter till att ge vuxna
motsvarande de som kunskaper och färdigheter
ungdomar kan få genom på en nivå som motsvarar
gymnasieskolan. den som utbildningen i
gymnasieskolan skall ge.
-----------------------------------------------------
Påbyggnadsutbildning syftar till att ge vuxna en
sådan utbildning som leder till en ny nivå inom
deras yrke eller till ett nytt yrke. Vad som sägs i
detta kapitel om gymnasial vuxenutbildning gäller
också påbyggnadsutbildning.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
13 kap.
-----------------------------------------------------
1 §
-----------------------------------------------------
Sfi syftar till att ge Sfi syftar till att ge
vuxna nyanlända vuxna invandrare
invandrare grundläggande grundläggande kunskaper i
kunskaper i svenska svenska språket och om
språket och om det det svenska samhället.
svenska samhället.
Utbildningen anordnas
Utbildningen anordnas som kurser.
som en kurs.
-----------------------------------------------------
_______
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
__________________________
1 Lagen omtryckt 1997:1212.
2. Förslag till lag om ändring i
lagen (1991:1108) om statens skolor
för vuxna
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:1108) om
statens skolor för vuxna skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
1 §
-----------------------------------------------------
Statens skolor för vuxna Statens skolor för vuxna
skall komplettera den skall stödja kommunernas
kommunala användning av
vuxenutbildningen genom distansmetoder i
att erbjuda utbildning av vuxenutbildningen och
i huvudsak samma slag i komplettera den kommunala
form av vuxenutbildningen genom
distansundervisning. att erbjuda utbildning av
i huvudsak samma slag i
form av
distansundervisning.
-----------------------------------------------------
Regeringen bestämmer om skolornas förläggning.
-----------------------------------------------------
_______
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
BILAGA 3
Kulturutskottets yttrande
2000/01:KrU3y
Folkbildning
Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har den 8 mars 2001 beslutat
att bereda kulturutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 2000/01:72 Vuxnas lärande och
utvecklingen av vuxenutbildningen jämte eventuella
motioner i de delar som berör kulturutskottets
beredningsområde.
Kulturutskottet yttrar sig i det följande över
propositionen i vad avser avsnitten 5. Mål och
strategi för vuxnas lärande, 6.2 Pedagogisk-metodisk
utveckling, 11. Folkbildningen och 14.1 Nytt
statsbidrag samt motionerna 2000/01:
Ub25 (fp) yrkandena 6 och 16, 2000/01:Ub28 (kd)
yrkande 3, 2000/01:Ub32 (m) yrkande 7, 2000/01:Ub33
(c) yrkandena 5 och 7-9, 2000/01:Ub34 (s),
2000/01:Ub35 (s) samt 2000/01:Ub36 (m) yrkandena 1
och 3.
Kulturutskottet har vidare
beslutat att - under
förutsättning av
utbildningsutskottets
medgivande - med eget yttrande
överlämna motionerna
1999/2000:
Kr315 (mp) yrkande 24,
1999/2000:Kr601 (mp) yrkande
2, 1999/2000:N388 (mp) yrkande
14, 2000/01:Kr601 (fp) och
2000/01:Kr701 (mp) yrkande 34
i denna del till
utbildningsutskottet för
behandling.
Utskottets överväganden
Mål och strategi för vuxnas lärande
(prop. avsnitt 5)
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 2000/01:72 att
riksdagen skall godkänna vad som förordas om mål och
strategi för vuxnas lärande. Målet skall lyda som
följer.
Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina
kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att
främja personlig utveckling, demokrati,
jämställdhet, ekonomisk tillväxt och
sysselsättning samt en rättvis fördelning.
En strategi för hur målet skall uppnås förordas.
I propositionen anförs att statens uppgift är att
ange mål och vissa riktlinjer för utvecklingen, att
lägga fast de formella ramar som säkerställer
likvärdighet och rättstrygghet för medborgarna samt
att - för vissa ändamål och i viss utsträckning -
ställa resurser till förfogande. Lärandet
förverkligas av de enskilda människorna med stöd av
insatser från kommuner, folkhögskolor,
studieförbund, andra utbildningsanordnare,
arbetsgivare, fackliga organisationer och många
andra.
Kulturutskottets ställningstagande
Kulturutskottet påminner om att den fria och
frivilliga folkbildningens anordnare, dvs.
folkhögskolorna och studieförbunden, själva lägger
fast de mål och regler som styr verksamheten.
Riksdagen beslutar endast om syftet med det samlade
statsbidraget till folkbildningen (prop. 1990/91:82,
bet. 1990/91:
UbU18, rskr. 1990/91:358, prop. 1997/98:115, bet.
1997/98:KrU17, rskr. 1997/98:258).
Enligt 2 § förordningen (1991:977) om statsbidrag
till folkbildningen (senast ändrad 2000:1451) skall
statens stöd ha till syfte att
1. främja en verksamhet som gör det möjligt för
kvinnor och män att påverka sin livssituation och
som skapar engagemang för att delta i
samhällsutvecklingen,
2. stärka och utveckla demokratin,
3. bredda kulturintresset i samhället, öka
delaktigheten i kulturlivet samt främja
kulturupplevelser och eget skapande.
Verksamhet som syftar till att utjämna
utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i
samhället skall prioriteras liksom verksamhet som
riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och
kulturellt missgynnade personer. Personer med
utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder
och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper
för statens stöd.
Kulturutskottet har inte något att erinra mot det
mål för vuxenutbildningen som föreslås i
propositionen, särskilt som det till sin innebörd
inte torde skilja sig från de principer som legat
bakom riksdagens tidigare beslut om syftet med
statens stöd till folkbildningen. Utskottet
förutsätter att det som nu föreslås i propositionen
om mål för vuxenutbildningen inte föranleder någon
ändring av förordningen om statsbidrag till
folkbildningen. Utskottet uppfattar att regeringens
förslag till strategi för att uppnå målet för
vuxenutbildningen mera är inriktat mot den kommunala
vuxenutbildningen och uttalar sig därför inte i
frågan.
Regeringen betonar i propositionen att övergången
från industrisamhället till informationssamhället
reser krav på förändrade arbetssätt och
förhållningssätt inom pedagogikens område. Det
livslånga och livsvida lärandet skall genomsyra
människors vardag. Behoven, studiemotiveringen,
målinriktningen, attityderna och kunskaperna om
lärandet skiftar. Ett nytt förhållningssätt till
vuxnas lärande behöver utvecklas. Utbildningen bör
vara individualiserad och efterfrågestyrd.
Demokratiska principer genomsyrar pedagogiken och
utvecklingen går mot ökade möjligheter för
deltagarna till inflytande och påverkan på lärandets
planering och genomförande inom det formaliserade
lärandet. Fokus förskjuts från undervisningen till
elevernas lärande. Arbetet blir mera tematiskt och
studieorganisationen mera kursutformad.
Statens skolverk skall enligt propositionen få
regeringens uppdrag att initiera forskning och
utveckling med inriktning mot vuxnas lärande. En
förstärkning av Skolverkets medel för forskning och
utveckling med 12 miljoner kronor för år 2002
aviseras. Skolverket skall också stödja
kompetensutveckling av lärare med inriktning mot
vuxenpedagogiskt arbetssätt och specialpedagogik. En
förstärkning av Skolverkets medel för detta ändamål
med 21 miljoner kronor skall göras i den kommande
budgetpropositionen. Vidare skall resurserna för IT
i skolan (ITiS) förstärkas så att inte endast
ungdomsskolans och vuxenutbildningens lärare skall
omfattas av kompetensutveckling inom IT-området utan
även folkhögskolans lärare.
Motionerna
I fyra motioner tas upp frågor om forskning,
utveckling och lärares kompetensutveckling.
I motionerna 2000/01:Ub25 (fp) yrkande 16,
2000/01:Ub28 (kd) yrkande 3 i denna del,
2000/01:Ub33 (c) yrkande 5 och 2000/01:Ub36 (m)
yrkande 1 hemställs att en del av de medel om 21
miljoner kronor, som avses ställas till Skolverkets
förfogande för kompetensutveckling av lärare med
inriktning mot vuxenpedagogiskt arbetssätt och
specialpedagogik, skall tillföras folkbildningen.
I motionerna 2000/01:Ub33 (c) yrkande 5 och
2000/01:Ub36 (m) yrkande 1 hemställs också att en
del av den förstärkning om 12 miljoner kronor, med
vilka Skolverket skall kunna initiera forskning och
utveckling med inriktning på vuxnas lärande, skall
tillföras folkbildningen.
Slutligen hemställs i motion 2000/01:Ub33 (c)
yrkande 5 att inte endast folkhögskolelärare skall
kunna omfattas av kompetensutvecklingen inom IT-
området utan att även studieförbundens cirkelledare
och handledare skall få del av denna satsning.
Kulturutskottets ställningstagande
Kulturutskottet anser i likhet med vad som anförs i
propositionen att valet av arbetssätt, pedagogik och
metod har ett starkt samband med synen på vuxnas
lärande och de krav som kunskapssamhället ställer på
detta lärande. Utskottet delar regeringens och
motionärernas åsikt att det är viktigt med en
förstärkning av kunskaps- och kompetensutvecklingen
på området. De snabba förändringarna i samhället
kräver ett nytt förhållningssätt till vuxnas lärande
i alla former av vuxenutbildning, oavsett anordnare.
De förändringar som nu sker inom den formella
vuxenutbildningen gör att denna i viss utsträckning
närmar sig de individualiserade och
erfarenhetsbaserade verksamhetsformer som tillämpas
inom folkhögskolorna och studieförbunden. Utskottet
ser mot denna bakgrund ett motiv till att regeringen
inför budgetåret 2002 prioriterar den formella
vuxenutbildningens, dvs. den kommunala
vuxenutbildningens, behov av forskning, utveckling
och kompetensutveckling för lärare. Utskottet har
därvid noterat att de medel som skall ställas till
förfogande nästa budgetår för kompetensutveckling
inom IT-området även skall avse folkhögskolelärare.
Utskottet anser att de förstärkningar av medlen
för kunskaps- och kompetensutveckling som nu
aviseras för budgetåret 2002 inte är av den
storleken att de bör delas upp på flera ändamål och
bidragsmottagare än vad som förordas i
propositionen. Utskottet vill dock starkt
understryka att de snabba samhällsförändringarna,
den ökande tillgången till information och ny teknik
och de ökande behoven av livslångt lärande för stora
grupper i samhället medför att ett motsvarande behov
av kunskaps- och kompetensutveckling finns även inom
folkbildningen som helhet, dvs. inom både
folkhögskolorna och studieförbunden. Med hänvisning
till det anförda föreslår kulturutskottet att
utbildningsutskottet avstyrker de nu aktuella
motionerna 2000/01:Ub25 (fp) yrkande 16,
2000/01:Ub28 (kd) yrkande 3 i denna del,
2000/01:Ub33 (c) yrkande 5 och 2000/01:Ub36 (m)
yrkande 1.
Folkbildningen (prop. avsnitt 11)
Bakgrund
När riksdagen år 1991 beslöt om en markant ändrad
ansvarsfördelning mellan staten och folkbildningen
innebar detta en övergång till ett system där staten
endast fastställer övergripande mål och motiv som
läggs till grund för statsbidrag för den samlade
folkbildningen. Dessa mål och motiv uttrycks som
syften med statens stöd till folkbildningen (prop.
1990/91:82, bet. 1990/91:UbU18, rskr. 1990/91:358).
Syftena kompletterades år 1998 (prop. 1997/98:115,
bet. 1997/98:KrU17, rskr. 1997/98:258). Utskottet
har i det inledande avsnittet i detta yttrande
återgivit syftenas nuvarande lydelse i förordningen
(1991:977) om statsbidrag till folkbildningen
(senast ändrad 2000:1451).
Det förutsattes vid riksdagens beslut år 1991 att
folkbildningen kontinuerligt skall genomföra
uppföljning och utvärdering av sin
statsbidragsstödda verksamhet och återrapportera
resultaten till regeringen. Därutöver förutsattes
det att staten skall genomföra egna utvärderingar av
effekterna av det statliga stödet till
folkbildningen.
År 1994 tillkallade regeringen en särskild
utredare med uppgift att planera och genomföra en
sådan statlig utvärdering (dir. 1994:12).
Utredningen resulterade i sex delbetänkanden och ett
slutbetänkande Folkbildningen - en utvärdering (SOU
1996:159). Utvärderingen koncentrerades på
studieförbundens verksamhet med motiveringen att
studiecirklarna berör betydligt fler människor än
folkhögskolornas kurser. Vidare var den statistiska
och vetenskapliga kunskapen om cirkelverksamheten,
och särskilt kunskapen om cirkeldeltagarna, mindre
omfattande än kunskapen om folkhögskolornas
verksamhet.
På grundval av utvärderingen lade regeringen fram
förslag till riksdagen år 1998 bl.a. om den nämnda
kompletteringen av syftena med statsbidraget. Den
avsåg dels att folkbildningen skall stärka och
utveckla demokratin, dels att folkbildningen skall
bidra till att bredda kulturintresset i samhället,
öka delaktigheten i kulturlivet samt främja
kulturupplevelser och eget skapande. Vidare beslöts
att arbetslösa skulle vara en prioriterad grupp.
Formerna för den statliga utvärderingen
Propositionen
Regeringen gör i den nu aktuella propositionen den bedömningen
att det är dags att genomföra en ny statlig
utvärdering av folkbildningen. Regeringen redovisar
ett antal frågor som bör ingå i utvärderingen, såsom
Folkbildningsrådets roll, folkbildningens särart,
folkbildningen och kulturen, folkbildningen och dess
effekter för deltagarna, folkbildningens egna
utvärderingar samt folkbildningen och personer med
funktionshinder.
Regeringen avser att uppdra åt en särskild
utredare att ytterligare precisera inriktningen av
de studier som bör genomföras samt att upphandla
dessa och samordna verksamheten.
Motionerna
I motionerna 2000/01:Ub33 (c) yrkande 7 och
2000/01:Ub34 (s) yrkande 1 föreslås att den nya
statliga utvärderingen skall genomföras av en
utredningskommitté med parlamentarisk
sammansättning. I den senare motionen förordas som
ett alternativ till en sådan utredning med
parlamentarisk förankring att en referensgrupp med
sakkunskap om studieförbundens och folkhögskolornas
verksamhet skall knytas till en av regeringen utsedd
utredare.
Kulturutskottets ställningstagande
Kulturutskottet noterar att den föreliggande
propositionen har sin tyngdpunkt i den formella
utbildningen för vuxna, dvs. i den kommunala
vuxenutbildningen. Detta bör ha sin förklaring i att
större delen av projektet Kunskapslyftet genomförs
inom den kommunala vuxenutbildningen. En
betydelsefull del av Kunskapslyftet genomförs dock
inom folkbildningen, dels genom att särskilda medel
anvisas för folkhögskolans deltagande, dels genom
att kommunerna upphandlar utbildning från både
folkhögskolorna och studieförbunden.
Inriktningen av statens stöd till folkbildningen
behandlades mera ingående av riksdagen år 1998, när
regeringen på grundval av den tidigare statliga
utvärderingen förelade riksdagen förslag bl.a. om
komplettering av de år 1991 beslutade syftena med
det statliga folkbildningsstödet.
Kulturutskottet förutsätter att regeringen på
samma sätt som år 1998 låter riksdagen få ta del av
den nu förestående utvärderingens resultat och att
riksdagen föreläggs de förslag som regeringen med
anledning av utvärderingsresultaten skall finna
nödvändiga.
Kulturutskottet anser att den statliga utvärdering
som nu skall ske bör genomföras i den ordning som
regeringen förordar, nämligen med en utredare som
preciserar inriktningen, upphandlar studier och
samordnar verksamheten. Enligt utskottets
uppfattning är det först i ett senare skede som en
eventuell, beredande parlamentarisk utredning skulle
kunna ta ställning till utvärderingsresultaten.
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion
2000/01:
Ub34 (s) att det är av värde för utvärderingen att
utredaren i sitt arbete har direkt tillgång till
sakkunskap om studieförbundens och folkhögskolornas
verksamhet. Sakkunskap från experter, sakkunniga och
referensgrupper kan - som ofta är fallet inom
kommittéväsendet - tillföras en utredning i olika
former beroende på utredningens behov. Utskottet
utgår från att så blir fallet även denna gång och
anser att riksdagen inte behöver göra något
uttalande i frågan.
Utskottet utgår från att resultaten av de
utvärderingar av olika slag som redan gjorts tas
till vara i den kommande utvärderingen, t.ex. den
som Riksrevisionsverket gjort om principerna för
fördelningen av studieförbundsbidraget.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att utbildningsutskottet avstyrker motionerna
2000/01:Ub33 (c) yrkande 7 och 2000/01:Ub34 (s)
yrkande 1.
Studieförbundens roll i vuxenutbildningen
Motionen
I motion 2000/01:Ub35 (s) framhålls studieförbundens
viktiga roll i det livslånga lärandet.
Studieförbunden har spelat en avgörande roll för att
breda folkgrupper och många människor med bristande
skolutbildning har kunnat erbjudas individualiserade
och anpassade studier i cirkelform. Studieförbunden
har också långa traditioner och erfarenheter av
samarbete med handikappförbunden. Det är viktigt att
studieförbunden får fortsätta att vara aktörer inom
vuxenutbildningen. Deras betydelse för att målen för
kunskapslyftet uppnås bör följas upp.
Kulturutskottets ställningstagande
Kulturutskottet påminner om att studieförbunden inte
anvisats medel direkt för insatser inom
kunskapslyftet, men att kommunerna upphandlat
utbildning från folkbildningen, dvs. från både
folkhögskolorna och studieförbunden.
Kulturutskottet vill - i likhet med motionärerna -
framhålla studieförbundens viktiga insatser för
bildning, utbildning och kulturverksamhet i många
former i hela landet, vilket också manifesterats i
det mångåriga och avsevärda stöd som studieförbunden
fått från staten. Studieförbundens verksamhet
innefattas i den kommande utvärderingen av
folkbildningen, och utskottet utgår från att även
studieförbundens deltagande i kommunernas
upphandlade utbildning inom kunskapslyftet kommer
att belysas. Något särskilt uttalande från
riksdagens sida anser utskottet inte vara
nödvändigt, varför motion 2000/01:Ub35 (s) bör
avstyrkas av utbildningsutskottet.
Folkbildningsrådet
Propositionen
Den nya statliga utvärderingen bör enligt
regeringens mening innefatta en djupare värdering av
Folkbildningsrådets roll och funktion, bl.a. med
utgångspunkt i det dubbla uppdraget att bevaka både
medlemmarnas intressen och statens intressen vid
myndighetsutövningen vid bidragsfördelningen.
Motionen
I motion 2000/01:Kr601 (fp) hemställs att
Folkbildningsrådets myndighetsutövning skall
återföras till staten.
Kulturutskottets ställningstagande
Kulturutskottet vill inledningsvis påminna om att
anordnarna av den fria och frivilliga
folkbildningen, dvs, folkhögskolorna och
studieförbunden, själva lägger fast målen och
reglerna för sin verksamhet och att de därvid
ansvarar inför sina huvudmän och medlemmar för att
verksamheten genomförs i enlighet med dessa mål och
regler. Det är Folkbildningsrådet, folkhögskolorna
och studieförbunden själva som svarar för
uppföljning och utvärdering i förhållande till sina
egna mål och regler.
Utskottet har inte något att erinra mot att den
statliga utvärderingen av Folkbildningsrådets roll i
förhållande till syftena med statsbidraget även
inbegriper en analys av vad Folkbildningsrådets
dubbla uppdrag innebär.
Utskottet anser att utbildningsutskottet bör
avstyrka motion 2000/01:
Kr601 (fp).
Folkbildningen och kulturen
Propositionen
Regeringen konstaterar att folkbildningen spelar en
viktig roll för att förverkliga de kulturpolitiska
målen. Om kulturpolitikens inriktning mot ökad
delaktighet, reella yttrandemöjligheter, kulturell
förnyelse och positivt bruk av kulturarvet skall
uppnås och om kulturen skall kunna vara en obunden,
utmanande och dynamisk kraft i samhället, behöver
folkbildningen stärka sina insatser. Folkbildningen
finns i landets alla kommuner och har en mycket
viktig uppgift på kulturområdet.
Syftena med statsbidraget till folkbildningen
kompletterades år 1998. Ett av de nya syftena är att
bredda kulturintresset, skapa förutsättningar för
människors egna kulturuppplevelser och eget
skapande. Regeringen understryker betydelsen av
folkbildningen som en arena där kulturarbetare och
amatörer möts.
Den kommande utvärderingen skall studera vilken
betydelse och roll folkbildningen har för kulturen.
Motionerna
I tre motioner, 1999/2000:Kr315 (mp) yrkande 24,
1999/2000:Kr601 (mp) yrkande 2 och 2000/01:Kr701
(mp) yrkande 34 i denna del hemställs om en
utvärdering av det syfte med statsbidraget till
folkbildningen som gäller kulturen. I denna
utvärdering bör bl.a. ingå folkbildningens betydelse
för musikutbildning, för människors delaktighet i
kulturminnesvård och kulturlandskapsvård, för
tillgången till den egna historien, för orientering
i livsåskådningsfrågor m.m. Folkbildningens
betydelse för människors tillgång till den egna
historien framhålls även i motion 1999/2000:N388
(mp) yrkande 14.
Kulturutskottets ställningstagande
De nationella kulturpolitiska mål som riksdagen
fastställde år 1996 (bet. 1996/97:KrU1 s. 40-41,
rskr. 1996/97:129) är
1. att värna yttrandefriheten och skapa reella
förutsättningar för alla att använda den,
2. att verka för att alla får möjlighet till
delaktighet i kulturlivet och till
kulturupplevelser och eget skapande,
3. att främja kulturell mångfald, konstnärlig
förnyelse och kvalitet och därigenom motverka
kommersialismens negativa verkningar,
4. att ge kulturen förutsättningar att vara en
dynamisk, utmanande och obunden kraft i
samhället,
5. att bevara och bruka kulturarvet,
6. att främja bildningssträvanden,
7. att främja internationellt kulturutbyte och
möten mellan olika kulturer inom landet.
Folkbildningens betydelse i arbetet med att
förverkliga dessa nationella kulturpolitiska mål
markerades särskilt genom att riksdagen år 1998
godkände det nya syftet med statens stöd till
folkbildningen, nämligen att medverka till en
breddning av kulturintresset i samhället, till en
ökad delaktighet i kulturlivet samt till människors
möjligheter till egna kulturupplevelser och eget
skapande (prop. 1997/98:115, bet. 1997/98:KrU17,
rskr. 1997/98:258).
Utskottet delar regeringens och motionärernas
uppfattning att det förhållandevis nya syftet med
statsbidraget till folkbildningen, när det gäller
kulturen, bör utvärderas. Folkbildningens roll och
betydelse för kulturen bör således studeras bl.a.
mot bakgrund av att folkbildningen bör ha en viktig
fördelningspolitisk uppgift både socialt och
geografiskt. Folkhögskolornas och studieförbundens
idérikedom och initiativkraft bör ha stor betydelse
för utvecklingen av kulturen, för tillgängligheten
till kultur i hela landet och för människors
möjligheter till kulturupplevelser och eget
skapande, vilket i sin tur är betydelsefullt för
deras välbefinnande och för folkhälsan i stort.
Utskottet vill framhålla att folkbildningen redan
från början har haft stor betydelse för utvecklingen
av ett levande kulturliv i hela landet.
Folkhögskolorna har fungerat som kulturcentrum i
sina regioner. Studieförbunden har haft en till
omfattningen ökande cirkelverksamhet inom
kulturområdet och fungerat som arrangörer av en
mångfald kulturprogram.
Motionerna bör vara tillgodosedda genom att en
utvärdering nu skall påbörjas och bör därför inte
föranleda något uttalande från riksdagen.
Utbildningsutskottet bör således avstyrka motionerna
1999/2000:Kr315 (mp) yrkande 24, 1999/2000:Kr601
(mp) yrkande 2, 1999/2000:N388 (mp) yrkande 14 och
2000/01:Kr701 (mp) yrkande 34 i denna del.
Folkbildningen och dess effekter för deltagarna
Propositionen
I propositionen anförs att statistiken i
Folkbildningsrådets årsredovisningar inte visar
vilka effekter folkbildningen haft för deltagarna
när det t.ex. gäller människors möjlighet att
påverka sin livssituation, att skapa engagemang för
deltagande i samhällsutvecklingen, att utjämna
utbildningsklyftor och att höja utbildningsnivån i
samhället. Analyser av folkbildningens effekter för
deltagarna bör ingå i utvärderingen.
Motionen
I motion 2000/01:Ub34 (s) hemställs att riksdagen
skall tillkännage för regeringen att det i
utvärderingsuppdraget skall ingå att studera hur de
ökade deltagaravgifterna påverkat den sociala
rekryteringen till studieförbundens verksamhet
(yrkande 2).
Kulturutskottets ställningstagande
Kulturutskottet anser att det är viktigt att
kunskaperna kan ökas om vad folkbildningen har
betytt för deltagarna i olika avseenden. Som anförs
i propositionen bör i dessa analyser även ingå att
belysa de minskade kommunala bidragens effekter på
folkbildningen. Det borde i detta sammanhang vara
naturligt att utvärderingsarbetet även kommer in på
frågan om effekterna av höjda avgifter för
individerna och särskilt för de resurssvaga och
prioriterade grupperna. Utskottet anser emellertid
att riksdagen inte bör göra några uttalanden om
detaljerna i inriktningen av utvärderingen och
föreslår att utbildningsutskottet avstyrker motion
2000/01:Ub34 (s) yrkande 2.
Folkbildningen och personer med funktionshinder
Propositionen
De funktionshindrade är en av de prioriterade
grupperna för statens stöd till folkbildningen.
Regeringen understryker att folkbildningen i hög
grad har genomfört en verksamhet som har varit
tillgänglig för funktionshindrade.
Regeringen framhåller att finansieringen av
särskilt anpassat boende, habilitering och
omsorgskostnader inom folkhögskolan inte kan anses
vara ett statligt åtagande. Ansvaret bör åvila
kommunerna. Mot bakgrund bl.a. av att
Kunskapslyftskommittén ansett att det råder
oklarheter i denna fråga bör den statliga
utvärderingen av folkbildningen belysa verksamheten
för deltagare med behov av särskilt anpassat boende
samt omsorgs- och habiliteringsinsatser.
Motionerna
Enligt motion 2000/01:Ub25 (fp) yrkande 6 bör
vuxenstuderande med funktionshinder ha möjlighet att
välja utbildningsanordnare, således även inom
folkbildningen. Folkbildningens kunnande när det
gäller funktionshindrade studerande bör enligt
motion 2000/01:Ub28 (kd) tas till vara (yrkande 3 i
denna del).
Kulturutskottets ställningstagande
Som framhålls i propositionen är en av grundprinciperna för den
offentliga handikappolitiken att varje sektor i
samhället skall utforma och bedriva sin egen
verksamhet så att den blir tillgänglig för alla
medborgare. Anpassning bör i princip finansieras
inom ramen för den befintliga verksamheten.
Folkbildningen, både folkhögskolorna och
studieförbunden, gör betydelsefulla insatser för
personer med funktionshinder.
Mot bakgrund av att funktionshindrade är en
prioriterad grupp inom folkbildningen avsätter
Folkbildningsrådet 10 % av statsbidraget till
kostnadskrävande insatser vid folkhögskolorna för
deras deltagande i folkhögskolestudier. Statens
institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) kan
därutöver komplettera med medel för särskilt
kostnadskrävande insatser och assistans i
utbildningssituationen. Då det enligt propositionen
råder okunskap i kommunerna om folkhögskolans
högkvalitativa verksamhet för funktionshindrade är
det enligt utskottets mening betydelsefullt att
utvärderingen skall belysa verksamheten för
deltagare som har behov av särskilda insatser. Med
ökad kunskap bl.a. inom kommunerna om
folkbildningens möjligheter att erbjuda
funktionshindrade individualiserad och anpassad
utbildning bör också möjligheterna öka för att de
skall kunna välja utbildning inom folkbildningen.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att
utbildningsutskottet avstyrker motionerna
2000/01:Ub25 (fp) yrkande 6 och 2000/01:Ub28 (kd)
yrkande 3 i denna del.
Nytt statsbidrag (prop. avsnitt
14.1)
Propositionen
Inom kunskapslyftsprojektet har särskilda medel
anvisats för 10 000 platser inom folkhögskolan.
Regeringen föreslår att ett särskilt riktat bidrag
skall lämnas under åren 2003-2005 till
folkbildningen för kurser inom folkhögskolan, när
kunskapslyftet som projekt upphör fr.o.m. den 1
januari 2003. Bidraget skall avse 7 000 platser och
beräknas schablonmässigt samt förutsätta en viss
motprestation från folkhögskolornas huvudmän.
Motionerna
I motion 2000/01:Ub32 (m) avvisas regeringens
förslag om ett särskilt riktat bidrag för
avtrappning av stödet till verksamhet vid
folkhögskolorna enligt kunskapslyftets mål (yrkande
7). En snabbare övergång till mera långsiktig
medelsanvisning förordas. Frågan bör prövas i
kommande budgetarbete.
Enligt motion 2000/01:Ub28 (kd) bör det särskilda
riktade bidraget till folkhögskolorna avse
oförändrat 10 000 platser (yrkande 3 i denna del). I
motionen framhålls dessutom att den aviserade
utvärderingen av folkbildningen inte får användas
som skäl för att skjuta upp nya satsningar på
folkbildningen.
I motion 2000/01:Ub33 (c) föreslås att det
särskilda riktade stödet till 7 000 platser inom
folkhögskolan skall omfördelas så att stöd till 5
000 platser i stället kan tillföras studieförbunden
(yrkande 8). Vidare skall motsvarande medel till
studieförbunden ingå i det ordinarie
folkbildningsanslaget fr.o.m. år 2006 (yrkande 9).
Kulturutskottets ställningstagande
Kulturutskottet anser att riksdagen bör godkänna
regeringens förslag om inrättande av ett nytt
särskilt riktat statsbidrag till folkbildningen
avseende folkhögskolan under åren 2003-2005, när
kunskapslyftsprojektet avslutats. Motsvarande medel
avseende folkhögskolan bör inordnas i det generella
bidraget fr.o.m. den 1 januari 2006. Utskottet anser
att riksdagen bör godta den avtrappning av bidraget
för perioden som förordas i propositionen. Bidraget
bör inte omfördelas till studieförbunden som inte
deltagit i kunskapslyftsprojektet med ett eget
bidrag utan via bidragen till kommunerna som
upphandlat tjänster från studieförbunden. Den
möjligheten har kommunerna även i fortsättningen.
Kulturutskottet anser självfallet att den kommande
utvärderingen inte bör vara något hinder för
regeringen att förelägga riksdagen förslag om
förstärkningar av folkbildningsstödet under de
kommande budgetåren om så bedöms påkallat.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att utbildningsutskottet avstyrker motionerna
2000/01:Ub28 (kd) yrkande 3 i denna del, 2000/01:
Ub32 (m) yrkande 7 samt 2000/01:Ub33 (c) yrkandena 8
och 9.
Folkbildningsanslaget
Motionen
Folkbildningsanslaget inom utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid bör enligt motion
2000/01:Ub36 (m) delas upp i två delar, en del
avseende studieförbunden och en del avseende
folkhögskolan. Den senare delen bör föras över till
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning. Regeringen bör låta utreda
frågan (yrkande 3).
Kulturutskottets ställningstagande
Riksdagen har på kulturutskottets förslag vid flera
tillfällen, senast hösten 2000, avslagit ett
motsvarande motionsyrkande om uppdelning av
folkbildningsanslaget och överförande av den del som
avser folkhögskolan till utgiftsområde 16 (bet.
2000/01:KrU1 s. 122-123). Utskottet har inte funnit
att skäl har anförts i motionen som skulle föranleda
riksdagen att ändra sitt tidigare ställningstagande.
Utbildningsutskottet bör därför avstyrka den nu
aktuella motionen 2000/01:Ub36 (m) yrkande 3.
Stockholm den 4 april 2001
På kulturutskottets vägnar
Inger Davidson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger
Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson
(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén
(m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo
Vallius (s), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m),
Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Lennart
Kollmats (fp), Hillevi Larsson (s) och Willy
Söderdahl (v).
Avvikande meningar
1. Pedagogisk-metodisk utveckling i fråga om
kompetensutveckling för lärare
Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m),
Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström
(kd), Roy Hansson (m), Birgitta Sellén (c) och
Lennart Kollmats (fp) anser:
Mot bakgrund av de stora samhällsförändringarna och
behoven av ett livslångt lärande inom stora grupper
av den vuxna befolkningen behövs det
kompetensutveckling med inriktning mot
vuxenpedagogiskt arbetssätt och specialpedagogik för
lärare m.fl. både inom den kommunala
vuxenutbildningen och inom folkbildningen. I
propositionen aviserar regeringen att Skolverket
skall få disponera 21 miljoner kronor för
kompetensutveckling för den kommunala
vuxenutbildningens lärare. Vi anser att en del av
dessa medel bör disponeras av Folkbildningsrådet att
användas till kompetensutveckling för
folkbildningens lärare, cirkelledare m.fl. Vi anser
därför att utbildningsutskottet bör föreslå
riksdagen att med bifall till motionerna
2000/01:Ub25 (fp) yrkande 16, 2000/01:Ub28 (kd)
yrkande 3 i denna del, 2000/01:Ub33 (c) yrkande 5 i
denna del och 2000/01:Ub36 (m) yrkande 1 i denna del
tillkännage för regeringen vad vi här har anfört.
2. Pedagogisk-metodisk utveckling och forskning
med inriktning mot vuxnas lärande
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan
Backman (m) och Roy Hansson (m) och Birgitta Sellén
(c) anser:
Med tanke på folkbildningens andel av den totala
vuxenutbildningen anser vi att regeringen i
propositionen lägger alltför stor vikt vid det
formella lärandets behov av forskning och utveckling
med inriktning mot vuxnas lärande. Vi anser att
folkbildningen, likaväl som den kommunala
vuxenutbildningen, har behov av medel för detta
ändamål. Vi anser därför att av den förstärkning med
12 miljoner kronor av Skolverkets forsknings- och
utvecklingsmedel som aviseras i propositionen bör en
del avsättas för att Folkbildningsrådet skall kunna
initiera forskning och utveckling för
folkbildningens behov. Utbildningsutskottet bör
därför med bifall till motionerna 2000/01:Ub33 (c)
yrkande 5 i denna del och 2000/01:Ub36 (m) yrkande 1
i denna del tillkännage för regeringen vad vi här
har anfört.
3. Folkbildningen och personer med
funktionshinder
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser:
Vi vill framhålla att folkbildningen skapar
möjligheter för alla människor att studera inom i
stort sett vilket område som helst och att dess
utbildningsform skiljer sig från den formella
utbildningen. Folkbildningen har stora möjligheter
att kunna erbjuda funktionshindrade utbildning
anpassad efter deras speciella behov.
Utbildningsutskottet bör föreslå riksdagen att med
bifall till motion 2000/01:Ub28 (kd) yrkande 3 i
denna del som sin mening tillkännage för regeringen
vad vi här anfört om att folkbildningens kunnande
när det gäller utbildning för funktionshindrade bör
tas till vara.
4. Folkbildningen och personer med
funktionshinder
Lennart Kollmats (fp) anser:
Jag anser att det är viktigt att elever med
funktionshinder skall kunna välja att studera på en
folkhögskola eller inom ett studieförbunds
verksamhet. Problemet är att inte alla kommuner
betalar för dessa elever. Jag förutsätter att den
aviserade utvärderingen av folkbildningen skall
klarlägga situationen. Jag anser att regeringen på
olika sätt bör verka för att funktionshindrade skall
få möjlighet att välja att studera inom
folkbildningen. Utbildningsutskottet bör därför
föreslå riksdagen att med bifall till motion
2000/01:Ub25 (fp) yrkande 6 som sin mening
tillkännage för regeringen vad jag har anfört i
denna fråga.
5. Nytt statsbidrag
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och
Roy Hansson (alla m) anser:
Vi instämmer i vad som anförs i motion 2000/01:Ub32
(m) om att övergången till ordinarie bidragsgivning
bör gå snabbare än vad som föreslås i propositionen,
när det särskilda bidraget till folkhögskolan inom
kunskapslyftet upphör. Frågan bör prövas redan i
kommande budgetarbete. Mot denna bakgrund bör enligt
vår mening riksdagen nu avvisa det föreslagna
systemet med ett särskilt riktat bidrag till
folkhögskolan under perioden 2003-2005.
Utbildningsutskottet bör således föreslå riksdagen
att med bifall till motion 2000/01:Ub32 (m) yrkande
7 och med avslag på propositionen i motsvarande del
som sin mening tillkännage för regeringen vad vi
anfört om bidraget till folkhögskolan.
6. Nytt statsbidrag
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser:
Vi anser att folkbildningens roll inom det livslånga
lärandet inte får underskattas. Utbildningsformen är
unik och dess alternativa pedagogik och metodik
betyder mycket för t.ex. dem som har haft det svårt
i skolan. Verksamheten är värd ett starkt stöd. Mot
denna bakgrund bör riksdagen inte acceptera att de
10 000 platserna inom folkhögskolan, som fått
särskilt bidrag inom kunskapslyftet, minskas till 7
000 platser med särskilt riktat stöd under en
övergångsperiod och med ordinarie bidrag därefter.
Vi anser också att riksdagen bör uttala att den
utvärdering av folkbildningen som startar inom kort
inte bör anföras som skäl för att skjuta upp
nödvändiga nya satsningar inom folkbildningen.
Utbildningsutskottet bör föreslå riksdagen att med
bifall till motion 2000/01:Ub28 (kd) yrkande 3 i
denna del som sin mening tillkännage för regeringen
vad vi anfört i dessa frågor.
7. Nytt statsbidrag
Birgitta Sellén (c) anser:
Jag anser att även studieförbunden - i enlighet med
vad som föreslås i motion 2000/01:Ub33 (c) - bör
kunna få del av de medel som avsätts för insatser
efter det att kunskapslyftet avslutats.
Utbildningsutskottet bör föreslå riksdagen att med
anledning av motion 2000/01:Ub33 (c) yrkandena 8 och
9 som sin mening tillkännage detta för regeringen.
8. Folkbildningsanslaget
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och
Roy Hansson (alla m) anser:
De senaste årens utveckling
har inneburit en allt
tydligare skillnad mellan
verksamheten inom
studieförbunden och
folkhögskolan. Vi anser mot
denna bakgrund att regeringen
bör låta utreda möjligheten
att föra över statsbidraget
till folkhögskolan från
utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid
till utgiftsområde 16
Utbildning och
universitetsforskning. Detta
bör utbildningsutskottet
föreslå riksdagen att med
bifall till motion
2000/01:Ub36 (m) yrkande 3 som
sin mening tillkännage för
regeringen.
Särskilt yttrande
Pedagogisk-metodisk utveckling
Ewa Larsson (mp) anför:
I samband med behandlingen av frågan om särskilda
medel till pedagogisk-metodisk utveckling inom
vuxenutbildningen vill jag påminna om att av
folkbildningsanslaget, som totalt uppgår till drygt
2,5 miljarder kronor, avsätts en mindre del,
nämligen 10 miljoner kronor, till utvecklings- och
försöksverksamhet inom folkhögskolor och
studieförbund.
Utskottets överväganden
Mål och strategi för vuxnas lärande
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner
vad regeringen förordar om mål och strategi
för vuxnas lärande. Riksdagen bör avslå ett
motionsyrkande om en stor reform av
utbildningen av vuxna, inklusive komvux och
arbetsmarknadsutbildning, byggd på rätt för
den enskilde att välja utbildningsanordnare
oberoende av bostadsort samt på finansiering
genom ett pengsystem. Riksdagen bör också
avslå yrkanden om att värdegrunden enligt Lpf
94 skall gälla för all samhällsstödd
vuxenutbildning, dock utan krav på att
utbildningen är icke-konfessionell.
Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (kd).
Propositionen
Följande mål skall enligt regeringen gälla för
utveckling av vuxnas lärande:
Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina
kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att
främja personlig utveckling, demokrati,
jämställdhet, ekonomisk tillväxt och
sysselsättning samt en rättvis fördelning.
Den strategi som regeringen förordar innefattar
följande punkter:
1. Pedagogik och arbetsformer utvecklas för att
motsvara individernas föränderliga och ökande
behov av lärande i ett kunskapsbaserat sam-hälle.
2.
1) Individens lärande och kunskapssökande stöds
genom rådgivning och vägledning, baserad på
erkännande av faktiska, redan förvärvade
kunskaper.
2)
· Ändamålsenliga lärmiljöer samt undervisning,
handledning och nätbaserad utbildning
tillhandahålls i en omfattning som så långt
möjligt svarar mot alla vuxnas varierande behov
av och förutsättningar för lärande.
·
1. Ekonomiskt stöd erbjuds vuxna för att stimulera
till deltagande i utbildning och
kompetensutveckling.
2.
· Samhället, arbetsgivarna och de enskilda ansvarar
gemensamt för att olika individers och olika
gruppers behov av såväl allmän som
specialinriktad utbildning tillgodoses.
·
· Allt formellt och icke formellt lärande, som
åtnjuter samhällets stöd, genomsyras av ett
demokratiskt förhållningssätt och respekt för
allas lika värde.
·
· En grundläggande samsyn över politikområden och
samverkan mellan myndigheter, arbetsmarknadens
parter och folkrörelser eftersträvas för att
förverkliga individernas lärande och
kompetensutveckling.
·
Motioner
Moderata samlingspartiet skriver i motion
2000/01:Ub32 att målet och strategin som anges i
propositionen är mycket allmänna och att ett bredare
anslag när det gäller vuxnas möjligheter till egna
kunskapsinvesteringar lämnas därhän. Partiet anser
att det behövs en stor reform av utbildningen för
vuxna, som inkluderar komvux och
arbetsmarknadsutbildning (yrk. 3). All av det
allmänna finansierad utbildning skall enligt
motionärerna arrangeras så att den enskilde kan
välja utbildningsanordnare oberoende av bostadsort.
Rätten till grundläggande vuxenutbildning skall
vidgas till att omfatta grundläggande
gymnasieutbildning. Sökande under 25 år bör ha en
särskild rätt att komplettera otillräckliga
gymnasiebetyg. Motionärerna konstaterar att
omfattningen av utbildningen för vuxna kommer att
variera beroende på konjunkturen.
Kristdemokraterna föreslår i motionerna
2000/01:Ub287 yrkande 1 och 2000/01:Ub28 yrkande 7
att all samhällsstödd vuxenutbildning skall bygga på
den värdegrund som anges i Läroplan för de
frivilliga skolformerna (Lpf 94). Kravet på att
undervisningen skall vara icke-konfessionell behöver
dock inte finnas med inom vuxenutbildningen. I
motion 1999/2000:Ub805 invänder Kristdemokraterna
mot att man inom Kunskapslyftet har prioriterat
arbetslösa i stället för att följa förslaget i
Kunskapslyftskommitténs första delbetänkande. Enligt
detta skulle utbildning på grundskolenivå
prioriteras högst, därnäst sådan utbildning på
gymnasienivå som syftar till att stärka individens
delaktighet i samhället och ställning på
arbetsmarknaden och sist övrig utbildning på
gymnasiet för vidare studier och arbete (yrk. 1).
I motion 2000/01:Ub27 (m) föreslår motionären att
orden "samt en rättvis fördelning" skall utgå ur
målformuleringen för vuxnas lärande. Hon menar att
regeringens formulering kan uppfattas som ett krav
på utbildning för den enskilda människan om hon
eller han skall få del av en rättvis fördelning i
samhället.
Utskottets ställningstagande
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner
vad regeringen förordar om mål och strategi för
vuxnas lärande och avslår motionsyrkandena.
För komvux, särvux och sfi gäller redan i dag den
värdegrund som anges i Lpf 94. Enligt läroplanen
skall undervisningen vara icke-konfessionell. För
utbildningen inom folkhögskolan och studieförbunden
däremot gäller inte någon av statsmakterna
fastställd värdegrund eller läroplan i övrigt. I den
nu föreslagna strategin ingår att allt formellt och
icke formellt lärande som åtnjuter samhällets stöd -
således bl.a. det lärande som sker vid folkhögskolor
och studieförbund - skall genomsyras av ett
demokratiskt förhållningssätt och respekt för allas
lika värde. Detta är enligt utskottets mening
tillräckligt.
Regeringen gör inte anspråk på att med sina
förslag och bedömningar i propositionen lägga fast
riktlinjer för vuxenutbildning för lång tid
framöver. De snabba samhällsförändringarna gör det
sannolikt nödvändigt att relativt regelbundet
anpassa regelverk och lösningar till nya
omständigheter, heter det i propositionen (s. 29).
Utskottet är inte berett att ställa sig bakom krav
på en genomgripande reform av det slag som
Moderaterna skisserar i sitt motionsyrkande. Vissa
av de saker som där tas upp behandlas längre fram i
detta betänkande.
Kristdemokraternas yrkande i motion
1999/2000:Ub805 väcktes hösten 1999, långt innan
propositionen lades fram. Motionärernas uppfattning
ligger mycket nära den som regeringen ger uttryck åt
i propositionen (s. 25), där det sägs att samhällets
insatser för att främja lärande inom den vuxna
befolkningen även fortsättningsvis i första hand bör
riktas mot dem som har störst behov, dvs. vuxna som
saknar kunskaper motsvarande treårig
gymnasieutbildning.
Anordnare av vuxenutbildning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett
motionsyrkande om skyldighet för kommunerna
att upphandla vuxenutbildning och yrkanden om
ett system med fristående skolor för
vuxenutbildning. Vidare tillstyrker utskottet
att statens skolor för vuxna skall få i
uppgift att stödja kommunernas användning av
distansmetoder och att anordna utbildning i
form av distansundervisning.
Jämför reservationerna 1 (m) och 3 (kd, fp).
Gällande bestämmelser
Enligt 11 kap. 6 § skollagen (1985:1100) får
kommuner och landsting uppdra åt andra att anordna
komvux. Ett sådant uppdrag - entreprenad - har
ansetts innefatta även läraruppgiften att sätta
betyg. Däremot framgår det av förordningen om
kommunal vuxenutbildning (1992:403) att uppgifter
som ankommer på rektor, som t.ex. att utfärda
slutbetyg eller samlat betygsdokument, skall utföras
av den rektor inom det offentliga skolväsendet som
är ansvarig för ledningen av utbildningen. Den
kommunala nämnd som är ansvarig för kommunens
vuxenutbildning har ansvaret även beträffande komvux
som lagts ut på entreprenad.
Propositionen
Enligt regeringens bedömning är det angeläget att
utvecklingsarbete bedrivs i kommunerna med en
mångfald av anordnare. Under Kunskapslyftet har
många kommuner förlagt viss utbildning till externa
anordnare, när möjligheterna har varit större att nå
kvalitetsmålen på det sättet än med verksamhet i
egen regi. En differentiering av utbildningsutbudet
med flera anordnare kan öka möjligheterna för den
enskilde att välja med utgångspunkt i sitt eget
behov av lärande, heter det i propositionen (s. 51).
Regeringen pekar också på möjligheterna för kommuner
att samverka med varandra t.ex. inom regioner, eller
att samverka med anordnare som erbjuder
distanslösningar.
Statens skolor för vuxna skall enligt regeringens
förslag stödja kommunernas användning av
distansmetoder i vuxenutbildningen och komplettera
den kommunala vuxenutbildningen genom att erbjuda
utbildning av i huvudsak samma slag i form av
distansundervisning. Regeringen föreslår en ändring
av lagen (1991:1108) av denna innebörd. Ändringen
skall träda i kraft den 1 juli 2001.
Motioner
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2000/01:Ub36 att kommunerna skall vara skyldiga att
på ett opartiskt sätt upphandla vuxenutbildning och
att, i de fall där det är pedagogiskt lämpligt,
studiecirkelformen skall anges som villkor för
anbudsgivning (yrk. 2).
Kristdemokraterna vill enligt motion 2000/01:Ub28
se fristående skolor även för vuxenutbildning (yrk.
4). Det är orimligt, menar motionärerna, att
fristående anordnare av komvux på entreprenad inte
får sätta betyg. Detta problem löses med ett
friskolesystem liknande det som finns för
ungdomsskolan. Samma tanke framförs i motion
2000/01:Ub26 (m).
Även Folkpartiet förordar ett system med
fristående skolor på villkor som motsvarar reglerna
för de fristående grund- och gymnasieskolorna (mot.
2000/01:Ub236 yrk. 23 och 2000/01:Ub25 yrk. 3).
Först då får den enskilde möjlighet att välja
anordnare av sin utbildning, heter det i den
sistnämnda motionen.
Utskottets ställningstagande
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena om anordnare av vuxenutbildning.
Parallellen som motionärerna drar till reglerna om
fristående skolor på grundskole- och gymnasienivå är
inte relevant. Kommunerna har skyldighet att se till
att alla barn bereds plats i grundskolan och att
alla ungdomar erbjuds gymnasieutbildning. Enligt
skollagen har fristående skolor som är godkända av
Skolverket rätt till kommunala bidrag. När det
gäller vuxenutbildningen finns varken någon
motsvarighet till skolplikten eller någon skyldighet
för kommunerna att erbjuda alla medborgare
utbildning av visst slag eller på viss nivå (utöver
skyldigheten när det gäller grundläggande
vuxenutbildning).
Det mönster som har utvecklats under den period
som Kunskapslyftet har pågått är enligt utskottets
mening värt att behålla och utveckla vidare.
Kommunerna har ansvaret; de skall i sin planering
utgå från individernas behov och önskemål och
anordna utbildning i egen regi eller anlita andra
anordnare, alltefter vad som bäst tjänar de
utbildningssökande personerna. Kommunerna skall
svara för att det finns en infrastruktur som främjar
vuxnas lärande. Många personer behöver
professionellt stöd för att kunna göra väl
underbyggda val, sätta upp mål för sina studier och
göra upp en individuell studieplan. Den enskilde
möter i dag insatser av vägledningskaraktär hos
olika aktörer i samhället, t.ex. arbetsförmedlingen,
socialförvaltningen eller försäkringskassan samt i
anslutning till komvux. Regeringen avser att
återkomma till frågor om vägledning efter det att
den nu pågående utredningen om vägledning har
redovisat sitt uppdrag. Validering är ett annat
inslag i en infrastruktur för vuxnas lärande. Även
när det gäller validering pågår utredning, och
regeringen avser att därefter återkomma i frågan.
Det är angeläget att ytterligare förstärka
samverkan mellan kommunerna inbördes och mellan
kommuner, andra utbildningsanordnare och andra
intressenter i vuxenutbildningen, som t.ex.
arbetsmarknadens parter och olika myndigheter.
Infrastrukturen behöver inte uteslutande bestå av
kommunala aktiviteter, utan det handlar snarare om
att bygga nätverk, skapa former och kanaler för
samarbete och samverkan mellan kommunala
förvaltningar, statliga myndigheter och
institutioner, folkbildningen, utbildnings- och
konsultföretag, parterna på arbetsmarknaden,
handikapporganisationer och andra berörda aktörer.
U t s k o t t e t föreslår vidare att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna.
Svenskundervisning för invandrare
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag om
ändring i skollagen, så att målgruppen för
sfi inte begränsas till nyanlända och så att
utbildningen anordnas som kurser, inte bara
som en kurs. Med hänvisning till vad
regeringen skriver i propositionen bör
riksdagen avslå förslaget från Riksdagens
revisorer om en utredning för att förbättra
sfi samt ett antal motionsyrkanden. Yrkanden
om att sfi obligatoriskt skall
konkurrensutsättas bör också avslås.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (kd) och 4
(fp).
Propositionen
Regeringen föreslår ändringar i skollagen
(1985:1100) så att det i 13 kap. 1 § föreskrivs att
svenskundervisningen för invandrare (sfi) syftar
till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper
i svenska språket och om det svenska samhället. Den
nuvarande avgränsningen till nyanlända tas bort.
Vidare föreslås att sfi skall anordnas som kurser, i
stället för som hittills som en kurs.
Enligt regeringen är situationen inom sfi
bekymmersam. Bara var tredje deltagare når målen för
sfi inom fem terminer. Studieavbrott och avhopp är
vanliga. Den nuvarande kursplanens mål för sfi-
studierna är utformat med tanke på att sfi skall
lägga grunden för fortsatta studier i svenska. Många
deltagare har dock andra syften med studierna, t.ex.
att övergå till yrkesutbildning eller direkt gå ut
på arbetsmarknaden. Därför bör man enligt regeringen
skapa formella förutsättningar att differentiera
utbildningen och utbildningsmålen så att
verksamheten bättre kan anpassas till den enskilda
deltagarens förutsättningar och behov. Kursplanen
för sfi bör ges ett så öppet och flexibelt innehåll
att utbildningen kan ge enskilda deltagare en
adekvat grund t.ex. för yrkesutbildning på olika
nivåer eller för direkt övergång till
arbetsmarknaden, medan andra deltagare använder sfi
som grund för vidare studier i svenska som
andraspråk. Skolverket avses få i uppdrag att
utarbeta förslag till ny kursplan för sfi.
Mycket talar enligt regeringen för en ordning där
högutbildade invandrare får genomgå sfi-utbildningen
vid universitet och högskolor, såsom Utredningen om
social och etnisk mångfald i högskolan har förordat.
Regeringen avser att uppdra åt Skolverket att
tillsammans med Högskoleverket och Svenska
Kommunförbundet undersöka de praktiska möjligheterna
att förverkliga ett sådant förslag.
Regeringen anser att sfi skall förbli en egen
skolform inom det offentliga skolväsendet för vuxna.
Riksdagens revisorers förslag
I en rapport som fastställdes av Riksdagens
revisorer i oktober 2000 redovisas statistik som
visar att en stor del av dem som påbörjat sfi-
studier aldrig fullföljer dessa. Enligt rapporten
påverkas möjligheterna att klara sfi av flera
faktorer, såsom deltagarnas utbildningsbakgrund,
ålder, motivation, psykiska hälsa och sociala
förhållanden.
I förslag 2000/01:RR12, som grundar sig på
rapporten, föreslår revisorerna att en utredning
skall tillsättas för att närmare klarlägga vilka
förändringar som är nödvändiga för att
svenskundervisningen för invandrare bättre skall
tillgodose elevernas behov (punkt 1). De övriga
förslagen från revisorerna har, som redovisats i det
föregående, överlämnats till arbetsmarknadsutskottet
(punkterna 2 och 3) respektive socialutskottet
(punkt 4).
Motioner
Moderata samlingspartiet anser enligt motion
2000/01:Ub32 att den i propositionen föreslagna
ändringen av 13 kap. 1 § skollagen är väl motiverad
(yrk. 1). I motion 2000/01:Ub40 tillstyrker
Moderaterna förslaget från Riksdagens revisorer
(yrk. 1) och föreslår en ändrad finansiering av sfi
(yrk. 6). Sfi skall enligt motionärerna upphandlas
genom ett anbudsförfarande, och anslaget per elev
skall följa den enskildes val. Konkurrensutsättning
av sfi föreslås också i motionerna 2000/01:Ub27
yrkande 2 och 2000/01:Ub37, båda av samma motionär
(m). I motion 2000/01:A216 (m) begärs omedelbara
åtgärder för att förändra och förbättra
svenskundervisningen för invandrare (yrk. 2).
Motionen, som väcktes under allmänna motionstiden
och således innan propositionen om vuxnas lärande
lagts fram, hänvisar till de brister som påtalats
senast av Riksdagens revisorer.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2000/01:Ub39
tillkännagivanden om att sfi-undervisning bör
förekomma på flera nivåer (yrk. 1), att det skall
vara möjligt att läsa sfi på högskolenivå (yrk. 2)
och att bedömningskriterierna inom sfi skall utredas
(yrk. 3). Motionärerna frågar om kraven i dag
stämmer överens med vad som är rimligt att kräva för
inträde på den svenska arbetsmarknaden.
Centerpartiet föreslår i motionerna
1999/2000:Sf637 och 2000/01:Sf611 förbättring av
kvalitet, pedagogik och metodik i sfi-undervisningen
och en anpassning till elevernas olika behov och
förkunskaper (yrk. 21 respektive 15). Båda
motionerna väcktes innan propositionen om vuxnas
lärande lades fram.
Folkpartiet vill enligt motion 2000/01:Ub38 ha en
decentralisering av sfi och ett större utbud av
kurser organiserade av olika anordnare (yrk. 1).
Dessutom vill partiet att det skall föras en
skapande dialog mellan invandrarnas egna
organisationer och ansvariga politiker och
tjänstemän som planerar olika integrationsprogram
(yrk. 2) och att individerna själva skall välja
skola och studietakt och tilldelas en studiecheck
för sfi (yrk. 3). Samma förslag framförs i motion
2000/01:Ub31 (fp). I motion 1999/2000:A230 skriver
Folkpartiet att deltidsstudier kombinerade med
arbete eller praktik skall vara möjliga och att
utbildningen skall ha en tydlig inriktning på
arbetslivet och på de olika yrkenas specialiserade
språkbruk (yrk. 2).
Ytterligare fyra motioner från allmänna
motionstiden 1999 och 2000 tar upp frågor om sfi-
undervisningen. Enligt motion 1999/2000:Sf640 (mp)
skall även de människor som inte är flyktingar,
t.ex. arbetsinvandrare, men också alla människor i
det svenska samhället som inte behärskar en fullgod
svenska, erbjudas undervisning i svenska (yrk. 16).
Motionären anser det naivt att tro att alla äldre
invandrare kommer att kunna svenska, och hon vill
att regeringen skall återkomma med förslag till
åtgärder för att möta dessa människors behov (yrk.
17). Vidare vill motionären att regeringen skall se
över kursplanen för sfi så att undervisningen kan
anpassas bättre till varje individs förutsättningar
och behov (yrk. 18). I motion 2000/01:Ub272 (s)
påtalas behovet av en översyn av sfi. Det är enligt
motionärerna viktigt att sfi ger goda
språkkunskaper, men också att utbildningen är
anpassad efter arbetslivet och ger möjligheter till
ett vidgat kontaktnät. Sfi måste kunna erbjuda
utbildning också åt den som har erfarenhet från det
svenska arbetslivet men fortfarande har
otillräckliga kunskaper i svenska. En närmare
koppling av sfi till arbetslivet föreslås också i
motionerna 2000/01:Ub814 (s) och 2000/01:Ub815 (s).
Utskottets ställningstagande
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring i skollagen,
såvitt avser 13 kap. 1 §. Riksdagen bör avslå
Riksdagens revisorers förslag och samtliga här
redovisade motionsyrkanden.
Det uppdrag som regeringen avser att ge till
Skolverket när det gäller kursplanen för sfi
tillgodoser i huvudsak syftena med Riksdagens
revisorers förslag och flertalet motionsyrkanden.
Utskottet delar inte uppfattningen att sfi
obligatoriskt skall konkurrensutsättas genom
upphandling. De gällande bestämmelserna medger att
kommunen uppdrar åt andra att anordna sfi. Utskottet
kan inte heller ställa sig bakom förslaget om en
studiecheck för sfi.
Regeringens förslag till lagändring tillgodoser
enligt utskottets uppfattning yrkande 16 i motion
1999/2000:Sf640.
Vuxenutbildning för
utvecklingsstörda
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår, med hänvisning till vad
regeringen skriver i propositionen, att
riksdagen skall avslå motionsyrkanden om
införande av en lagfäst rättighet till
särvux. Yrkanden om vissa ämnen och om
slutbetyg inom särvux avstyrks också.
Jämför reservationerna 5 (m, fp) och 2 (kd).
Gällande bestämmelser
Grundläggande bestämmelser om vuxenutbildning för
utvecklingsstörda (särvux) finns i 12 kap. skollagen
(1985:1100) och i förordningen om vuxenutbildning
för utvecklingsstörda (1992:736).
Kommunerna skall erbjuda särvux och skall därvid
sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot
behov och efterfrågan (12 kap. 3 § skollagen).
Inom särvux kan anordnas utbildning som motsvarar
den obligatoriska särskolan (grundsärskolan och
träningsskolan) och gymnasiesärskolan.
Särvux som motsvarar grundsärskolan får omfatta
ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska,
matematik, samhällskunskap, religionskunskap,
historia, geografi, fysik, kemi och biologi. Musik,
bild, idrott och hälsa, hemkunskap och slöjd finns i
grundsärskolan men inte i särvux som motsvarar
grundsärskolan.
Gymnasial särvux kan anordnas i alla ämnen som får
finnas i ett nationellt program i gymnasiesärskolan,
med undantag för idrott och hälsa.
Propositionen
Regeringen redovisar sin bedömning att särvux bör
byggas ut i syfte att öka undervisningstiden och
förbättra möjligheterna för den enskilde att nå
målen. Skolverket bör få i uppdrag att följa
utvecklingen.
Enligt regeringen bör estetisk verksamhet kunna
erbjudas inom särvux.
Regeringen anser inte att det finns skäl att
införa lagregler om rätt till särvux. Även om mycket
talar för en rättighet liknande den som gäller för
grundläggande vuxenutbildning i komvux, finns det
flera svårigheter både att definiera och förverkliga
en sådan rättighet, anser regeringen.
Motioner
Utvecklingsstördas tillgång till särvux tas upp i
flera motioner.
Moderaterna och Folkpartiet anser att det behövs
tydliga besked i regelverket om rätten till särvux
och att regeringen bör återkomma till riksdagen med
förslag i denna del (mot. 2000/01:Ub32 yrk. 6
respektive 2000/01:Ub25 yrk. 2). Moderaterna vill
att regeringen också skall komma med en plan för
genomförandet i kommunerna. Folkpartiet framhåller
att nivå och omfattning får anpassas till
individernas förutsättningar.
Kristdemokraterna anser enligt motion 2000/01:Ub28
att alla skall ha samma rättighet till utbildning,
oavsett handikapp (yrk. 2). Den diskriminering som
råder av utvecklingsstörda i detta hänseende utgör
ett brott mot de mänskliga rättigheterna, heter det
i motionen. Krav på lagstadgad rätt för
utvecklingsstörda till särvux förs också fram i
motionerna 1999/2000:Ub209 (kd) yrkande 1,
2000/01:Ub230 (kd) yrkande 1 och 2000/01:Ub287 (kd)
yrkande 2. I motion 1999/2000:Ub805 skriver
Kristdemokraterna att de utvecklingsstörda skall
beaktas i den nationella vuxenutbildningssatsningen.
Dessa har enligt motionärerna kommit i skymundan i
satsningen på Kunskapslyftet (yrk. 2). Denna motion
väcktes hösten 1999.
Centerpartiet hävdar i motion 2000/01:Ub33 att
personer med särskola som bakgrund bör ha tillträde
till vuxenutbildning efter samma principer som
övriga vuxna (yrk. 3). Motionärerna påpekar att alla
som inte har kunskaper motsvarande grundskolan har
rätt till grundläggande vuxenutbildning i komvux,
medan motsvarande inte gäller för utvecklingsstörda
inom särvux.
Förekomsten av olika ämnen inom särvux tas upp i
motionerna 1999/2000: Ub209 (kd) och 2000/01:Ub230
(kd). Motionären vill att utvecklingsstörda skall
kunna få undervisning i idrott och hälsa i särvux på
gymnasial nivå, att elever i särvux skall få
undervisning i naturkunskap samt att estetiska ämnen
och hemspråk skall finnas i särvux på
grundsärskolenivå (yrk. 3-6 i båda motionerna). De
som avslutar studier i särvux skall också kunna få
slutbetyg (yrk. 2 i båda motionerna).
I motion 1999/2000:Ub262 (fp) påtalar motionären
att de utvecklingsstörda har svårt att få olika
former av utbildning i vuxen ålder (yrk. 2). Många
kommuner har inte möjlighet att bereda plats åt alla
som behöver särvux, och det saknas undervisning i
hemspråk, naturkunskap, hälsovård och idrott samt,
på grundsärskolenivå, bild och musik. Motionären
föreslår att regeringen snarast skall lägga fram
förslag om förbättrade möjligheter för
utvecklingsstörda och funktionshindrade att komma i
fråga för mer fullödig vuxenutbildning (yrk. 3).
Utskottets ställningstagande
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena om utvecklingsstördas tillgång till
särvux.
En utbyggnad av särvux är angelägen. Särvux behövs
för att ge möjlighet för utvecklingsstörda att
tillgodogöra sig ny kunskap, men också för att
vidmakthålla förvärvade kunskaper. Skolverket har i
sin utvärdering av särvux påtalat att de som deltar
i särvux i många fall får en undervisning som är av
betydligt mindre omfattning än vad som följer av de
timplaner som finns fastställda, vilket enligt
verkets bedömning inte är bra. Undervisningstiden
behöver öka och möjligheterna för deltagarna i
särvux att nå målen förbättras. Som framgår av
propositionen kommer Skolverket att få i uppdrag att
följa utvecklingen. Regeringen aviserar i
propositionen att 7,2 miljoner kronor av
statsbidraget till vuxenutbildningen årligen kommer
att avsättas för utbyggnaden av särvux. Yrkande 2 i
motion 1999/2000:Ub805 är därmed i viss mån
tillgodosett.
En rättighetslagstiftning, som begärs av
Kristdemokraterna och som föreslagits av
Kunskapslyftskommittén, förutsätter tydliga
avgränsningar av personkretsen som skall ha
rättigheten och av rättighetens omfattning.
Offentligrättsliga organ måste kunna avgöra
överklaganden från personer som inte fått det som de
anser sig ha rätt till. När det gäller särvux är ett
av problemen att undervisningen kan syfta både till
att deltagaren skall få nya kunskaper och till att
hon eller han inte skall förlora tidigare uppnådda
kunskaper utan vidmakthålla dessa. Deltagarnas
förutsättningar att nå målen för undervisningen är
också mycket olika. Därmed blir det också
problematiskt att avgöra när en persons rätt till
särvux är uttömd.
Antalet deltagare i särvux är numera drygt 4 000
personer per år. I betänkandet Vuxenutbildning för
alla? Andra året med Kunskapslyftet (SOU 1999:39)
uppskattade Kunskapslyftskommittén antalet personer
som skulle behöva särvux till drygt 45 000.
Kommunernas kostnader för särvux år 1999 uppgick
till totalt ca 107 miljoner kronor. Inga trovärdiga
beräkningar har redovisats av vilka kostnader som
skulle uppkomma, om alla som är behöriga till särvux
skulle göra anspråk på att delta i utbildningen. Om
kommunernas skyldigheter utökas genom lagstiftning,
är staten skyldig att tillföra kommunsektorn
resurser som motsvarar ökningen. En rätt till särvux
av viss omfattning är också därför svår att
förverkliga på kort sikt. Däremot är det väl
motiverat att tillföra särvux ytterligare resurser,
vilket regeringen alltså avser att göra och som ger
kommunerna möjligheter till en planerad utbyggnad.
När det gäller ämnen och slutbetyg i särvux föreslår
utskottet också att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Vilka ämnen som skall erbjudas inom särvux
regleras av regeringen i förordning. Estetisk
verksamhet skall enligt propositionen kunna erbjudas
inom särvux, vilket inte är möjligt i dag inom
särvux på grundsärskolenivå. Regeringen kommer
alltså att se över den nuvarande förordningen om
vuxenutbildning för utvecklingsstörda (1992:736).
Naturkunskap kan erbjudas inom särvux på gymnasial
nivå. I särvux på grundsärskolenivå är i dag ämnena
fysik, kemi och biologi skilda ämnen, medan de i
grundsärskolan för några år sedan fördes samman till
naturlära. Skolverket har i sin utvärdering tagit
upp tanken att slå samman ämnena även i särvux på
grundsärskolenivå. Utskottet utgår från att
regeringen överväger detta förslag. Modersmål - som
tidigare kallades hemspråk - erbjuds inte som ett
särskilt ämne i särvux på grundsärskolenivå, men
förordningen föreskriver att om en elev har annat
språk än svenska som modersmål får studiehandledning
ges på detta språk. Av den nuvarande förordningen
följer att en elev i gymnasial särvux kan få
undervisning i modersmål och studiehandledning på
modersmål enligt samma regler som en elev i
gymnasiesärskolan.
Betyg skall sättas på varje avslutad kurs eller
delkurs inom den del av särvux som motsvarar
grundsärskolan och inom gymnasial särvux. För den
elev som inte uppnår betyget Godkänd utfärdas intyg
om att eleven deltagit i kursen. Enligt Skolverkets
utvärdering är det vanligaste att elever i särvux
inte får betyg utan ett intyg. I utvärderingen dras
slutsatsen att betygen inte fyller någon egentlig
funktion inom denna skolform. En elev i särvux som
har fått betyg i en eller flera kurser kan få ett
s.k. samlat betygsdokument på samma sätt som elever
i komvux. I den vanliga gymnasieskolan och i komvux
kan elever som slutfört utbildning av viss
omfattning och med viss sammansättning få slutbetyg.
Eftersom betyg från särvux - oavsett hur många eller
vilka kurser eleven har läst - inte bildar underlag
för någon behörighet till högre utbildning, är
termen slutbetyg inte särskilt relevant att använda
inom särvux.
Folkbildningen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkanden om att antalet platser i
folkhögskolan inte skall minskas när den
totala vuxenutbildningssatsningen trappas ned
och att studieförbunden skall tilldelas
särskilda medel. Liksom tidigare avstyrks
förslag om att anslaget till folkhögskolan
skall föras över till utgiftsområde 16.
Yrkanden att folkbildningen skall få del av
aviserade medel till FoU, kompetensutveckling
av lärare och IT i skolan bör avslås med
hänvisning till att det rör sig om så
begränsade medel. Förslag om parlamentarisk
sammansättning eller förankring av den
kommande utvärderingen av folkbildningen
avstyrks, liksom en motion om att
Folkbildningsrådet inte längre skall ha hand
om fördelningen av anslaget till
folkbildning.
Inom ramen för Kunskapslyftet har varje år
Folkbildningsrådet tilldelats medel av staten för ca
10 000 utbildningsplatser inom folkhögskolan.
Därutöver har kommunerna i varierande utsträckning
använt sina resurser inom Kunskapslyftet till kurser
anordnade av folkhögskolor och studieförbund. Totalt
handlar det enligt uppgifter i propositionen om
drygt 6 000 årsplatser som på detta sätt upphandlats
av kommuner från folkbildningens organisationer.
Propositionen
Den statliga satsningen på vuxenutbildning -
Kunskapslyftet - kommer enligt vad som redovisades i
budgetpropositionen för 2001 att successivt minska.
Minskningen inleds under andra halvåret 2001. Enligt
den proposition som utskottet nu behandlar kommer
anslagsnivån år 2003 att motsvara knappt 47 000
årsplatser i kommunerna och ca 7 000 årsplatser i
folkhögskolan.
Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2002
föreslå en ökning av resurserna för satsningen på
informationsteknik i skolan (ITiS-satsningen) för
att även folkhögskolans lärare skall kunna omfattas
av den kompetensutvecklingssatsning som ITiS
innebär. Vidare avser regeringen att uppdra åt
Skolverket att initiera forskning och utveckling med
särskild inriktning på vuxnas lärande. För detta
kommer regeringen att i samma budgetproposition
föreslå ytterligare 12 miljoner kronor under
perioden 2002-2005. Skolverket kommer också att få i
uppdrag att under åren 2002-2004 genomföra en
tidsbegränsad satsning på kompetensutveckling av
lärare med inriktning mot vuxenpedagogiskt
arbetssätt och specialpedagogik. Verket avses få
disponera sammanlagt ca 21 miljoner kronor för detta
ändamål.
Regeringen anser att en ny statlig utvärdering av
folkbildningen bör genomföras. Denna bör innefatta
en djupare utvärdering av Folkbildningsrådets roll
och funktion, bl.a. med utgångspunkt i rådets dubbla
uppdrag att fördela statsbidrag till folkbildningen
och att företräda sina medlemmar. Folkhögskolor och
studieförbund har enligt regeringen i allt större
omfattning kommit att agera på en utbildningsmarknad
på samma villkor som övriga utbildningsanordnare.
Det kan enligt regeringen finnas skäl att inom den
kommande nya utvärderingen av folkbildningen
undersöka om och i så fall hur den externt
finansierade verksamheten som helhet har påverkat
folkbildningen. En annan fråga för utvärderingen är
att studera vilken betydelse och roll folkbildningen
har för kulturen. Vidare bör analyser av
folkbildningens effekter för deltagarna ingå i en
utvärdering. Ytterligare en intressant fråga att
belysa är huruvida och i så fall på vilket sätt den
inom folkbildningen själv initierade utvärderingen
har påverkat verksamheten. Slutligen nämner
regeringen att den statliga utvärderingen bör belysa
verksamheten för deltagare med behov av särskilt
anpassat boende, omsorgs- och habiliteringsinsatser.
Motioner
Vilka medel som bör avsättas till utbildningsplatser
inom folkbildningen tas upp i fem motioner.
Kristdemokraterna kan enligt motion 2000/01:Ub28
inte acceptera att regeringen skär ned på de 10 000
platser som inom Kunskapslyftet hittills har gått
direkt till folkhögskolan via Folkbildningsrådet
(yrk. 3).
Centerpartiet vill enligt motion 2000/01:Ub33 att
det totala antalet årsstudieplatser i den framtida
statliga satsningen på vuxenutbildning skall
omfördelas så att studieförbunden tillförs 5 000
platser åren 2003-2005 (yrk. 8). Dessa
årsstudieplatser bör fr.o.m. år 2006 läggas in i
ordinarie anslag till studieförbunden via
Folkbildningsrådet (yrk. 9).
Enligt motion 2000/01:Ub35 (s) bör man ta till
vara studieförbundens förmåga när det gäller att
uppfylla målen för Kunskapslyftet. I motion
1999/2000:Ub262 (fp) påpekas vikten av en stärkt och
säkrad position för studieförbund och folkhögskolor
(yrk. 1). Miljöpartiet framhåller i motion
1999/2000:N388 (mp) värdet av folkhögskolor och
studieförbund när det gäller bevarande och
levandegörande av kultur- och naturhistoriska värden
och tillgång till den egna historien (yrk. 14).
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2000/01:Ub36 att regeringen skall låta utreda en
uppdelning av anslaget till folkbildning, så att
medlen till folkhögskolorna överförs till
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning (yrk. 3). Anslaget till
folkbildning ingår i dag i utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid. Motionärerna anser
att de senaste årens utveckling har inneburit en
allt större skillnad mellan verksamheten inom
studieförbunden och inom folkhögskolorna.
Moderata samlingspartiet och Centerpartiet tar upp
regeringens avsikt att föreslå särskilda medel till
Skolverket för forskning och utveckling med
inriktning på vuxnas lärande. Enligt motionerna
2000/01:Ub36 respektive 2000/01:Ub33 bör en del av
dessa medel avsättas för att Folkbildningsrådet
skall kunna initiera FoU för folkbildningens behov
(yrk. 1 respektive 5, båda i denna del).
Samma två partier samt Folkpartiet föreslår vidare
att de medel som regeringen avser skall avsättas
till en tidsbegränsad satsning på
kompetensutveckling av lärare med inriktning mot
vuxenpedagogiskt arbetssätt och specialpedagogik
också skall komma folkbildningen till del via
Folkbildningsrådet (mot. 2000/01:Ub36 yrk. 1 i denna
del, 2000/01:Ub33 yrk. 5 i denna del och
2000/01:Ub25 yrk. 16).
Kristdemokraterna och Centerpartiet tar i motionerna
2000/01:Ub287 respektive 2000/01:Ub33 upp frågan om
medel till folkbildningen inom ramen för den s.k.
ITiS-satsningen (yrk. 7 respektive 5 i denna del).
Enligt centermotionen bör ITiS-resurserna också
riktas till cirkelledare och handledare inom
studieförbunden.
Frågor om en kommande utvärdering av folkbildningen
tas upp i fem motioner.
Centerpartiet vill att den av regeringen aviserade
utvärderingen skall genomföras av en parlamentariskt
sammansatt kommitté (mot. 2000/01:Ub33 yrk. 7).
Enligt motion 2000/01:Ub34 (s) bör den utredning
som skall genomföras ha en parlamentarisk förankring
eller en referensgrupp med sakkunskap om
studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet
(yrk. 1). Motionärerna vill också att det i
utredningsuppdraget skall ingå att studera hur de
ökade deltagaravgifterna i studieförbundens
verksamhet har påverkat den sociala rekryteringen
till denna (yrk. 2).
År 1998 beslutade riksdagen att statens stöd till
folkbildningen skulle tillföras syftet att medverka
till en breddning av kulturintresset i samhället,
till en ökad delaktighet i kulturlivet samt till
människors möjligheter till egna kulturupplevelser
och eget skapande. Miljöpartiet framför i motionerna
1999/2000:Kr315, 1999/2000:Kr601 och 2000/01:Kr701
förslag om att denna nya målsättning för
folkbildningen skall utvärderas (yrk. 24, 2
respektive 34 i denna del). Dessa motioner väcktes
alla innan propositionen lades fram.
I motion 2000/01:Kr601 (fp) föreslår motionären att
Folkbildningsrådets myndighetsutövning skall
återföras till staten. Hon anser att det inte är bra
att regelverk och bidragsfördelning skall utformas
av representanter för den verksamhet som reglerna
och stödet gäller.
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet har i sitt yttrande 2000/01:KrU3y
föreslagit att samtliga här redovisade
motionsyrkanden skall avslås.
När det gäller medel till utbildningsplatser inom
folkbildningen anser kulturutskottet att riksdagen
bör godta den avtrappning som förordas i
propositionen. Bidraget bör inte omfördelas till
studieförbunden, som inte har deltagit i
Kunskapslyftsprojektet med ett eget bidrag utan via
bidragen till kommunerna. Möjlighet att upphandla
tjänster från studieförbunden kommer kommunerna att
ha även i fortsättningen.
Kulturutskottet hänvisar i fråga om uppdelning av
folkbildningsanslaget till att riksdagen tidigare
har avslagit motsvarande yrkanden efter förslag från
kulturutskottet.
När det gäller medel till FoU, kompetensutveckling
av lärare med inriktning på vuxenpedagogiskt
arbetssätt och specialpedagogik samt den s.k. ITiS-
satsningen skriver kulturutskottet att de medel som
regeringen nu aviserar inte är av den storleken att
de bör delas upp på fler ändamål och
bidragsmottagare än vad som förordas i
propositionen. Dock understryker kulturutskottet att
de snabba samhällsförändringarna, den utökade
tillgången till information och ny teknik och de
ökande behoven av livslångt lärande för stora
grupper i samhället medför att ett motsvarande behov
av kunskaps- och kompetensutveckling finns även inom
folkbildningen som helhet, dvs. inom både
folkhögskolorna och studieförbunden.
Kulturutskottet anser att den statliga utvärdering
av folkbildningen som nu skall ske bör genomföras i
den ordning som regeringen förordar, nämligen med en
utredare som preciserar inriktningen, upphandlar
studier och samordnar verksamheten. Utskottet utgår
från att utredningen som brukligt är kommer att,
efter behov, i olika former tillföras sakkunskap
från experter, sakkunniga och referensgrupper.
Motionsyrkandena om utvärdering av det nya syftet
med statsbidraget till folkbildningen, när det
gäller kulturen, bör enligt kulturutskottet anses
vara tillgodosedda genom den utvärdering som nu
skall påbörjas.
Enligt kulturutskottet bör utbildningsutskottet
avstyrka motionen om att återföra
Folkbildningsrådets myndighetsutövning till staten.
Kulturutskottet har inget att erinra mot att den
statliga utvärderingen av Folkbildningsrådets roll i
förhållande till syftena med statsbidraget även
inbegriper en analys av vad Folkbildningsrådets
dubbla uppdrag innebär.
Utbildningsutskottets ställningstagande
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
samtliga här redovisade motionsyrkanden.
Den nedtrappning av de statliga medlen till
utbildningsplatser i vuxenutbildningen som
regeringen aviserar är fördelad på ett sätt som är
mer fördelaktigt för folkhögskolorna än för
kommunerna. Folkhögskolans andel av den permanenta
statliga resursinsatsen kommer att vara större än
hittills. Utskottet delar kulturutskottets
uppfattning att det inte finns anledning att staten
särskilt avdelar medel till studieförbundens
medverkan i vuxenutbildningen. Kommunerna bör,
liksom hittills, när det är lämpligt utnyttja
möjligheten att uppdra åt studieförbund att anordna
viss del av den vuxenutbildning som kommunerna är
ansvariga för.
Utbildningsutskottet delar kulturutskottets
uppfattning att man inte bör dela upp
folkbildningsanslaget och föra folkhögskoledelen
till utgiftsområde 16.
När det gäller medel till folkbildningen för
forskning och utveckling med inriktning på vuxnas
lärande, för kompetensutveckling av lärare med
inriktning på vuxenpedagogiskt arbetssätt och
specialpedagogik och när det gäller ITiS-satsningen
delar utbildningsutskottet kulturutskottets
bedömning att de medelsförstärkningar som regeringen
aviserat inte är av sådan storleksordning att de bör
delas upp på fler ändamål och bidragsmottagare.
Liksom regeringen anser utbildningsutskottet att
folkbildningens effekter för deltagarna bör ingå i
en utvärdering. Utskottet delar också
kulturutskottets bedömning att det i detta
sammanhang borde vara naturligt att
utvärderingsarbetet även kommer in på frågan om
effekterna av höjda avgifter för individerna och
särskilt för de resurssvaga och prioriterade
grupperna. Även i övrigt när det gäller utvärdering
av folkbildningen och när det gäller
Folkbildningsrådets myndighetsutövning hänvisar
utskottet till vad kulturutskottet har anfört.
Personer med funktionshinder och det
livslånga lärandet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkanden om rätt för funktionshindrade
att välja utbildningsanordnare, lagreglering
av rätt till personlig assistans vid
vuxenstudier, statlig finansiering av
teckentolkning inom vuxenutbildningen och
yrkanden om stöd i övrigt till
funktionshindrade vid vuxenutbildning.
Regeringen framhåller i propositionen att en av
grundprinciperna i den offentliga handikappolitiken
är att varje sektor i samhället skall utforma och
bedriva sin verksamhet så att den blir tillgänglig
för alla medborgare. Behövs anpassning skall detta
finansieras inom ramen för den befintliga
verksamheten. De lagar och förordningar som reglerar
den nuvarande vuxenutbildningen utgår från att
anordnarna skall kunna ta emot alla vuxna som
tillhör målgruppen för utbildningen, oavsett
funktionshinder.
Sverige har ställt sig bakom de standardregler som
FN har ställt upp för att tillförsäkra människor med
funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Det
finns emellertid brister i det faktiska uppfyllandet
av detta inom vuxenutbildningen.
Personalen hos utbildningsanordnarna saknar ofta
den pedagogiska kompetens som behövs för att
undervisa deltagare med funktionshinder. Brister i
bemötandet av funktionshindrade förekommer inom
olika samhällsområden, vilket har föranlett
riksdagen att fr.o.m. år 2001 anvisa medel för en
flerårig satsning på kompetensutveckling kring
frågor som rör bemötandet av personer med
funktionshinder. Statens institut för särskilt
utbildningsstöd (SISUS) har fått ett särskilt ansvar
för denna kompetensutveckling. Regeringen aviserar i
propositionen att den nya myndighet som den 1 juli
2001 skall ersätta det nuvarande Statens institut
för handikappfrågor i skolan (SIH) kommer att få i
uppdrag att bistå skolhuvudmännen med
specialpedagogiskt stöd även när det gäller den
kommunala utbildningen för vuxna, vilket inte har
ingått i uppdraget till SIH. Den nya myndigheten,
som skall heta Specialpedagogiska institutet, kommer
att tillföras medel för detta fr.o.m. budgetåret
2002. Specialpedagogiska institutet kommer också att
tillföras medel fr.o.m. år 2002 för utveckling av
läromedel för vuxna med funktionshinder.
Regeringen avser även att inom kort ge direktiv
till en utredning om hjälpmedel för personer med
funktionshinder.
När det gäller lokalernas fysiska tillgänglighet -
som är ett stort problem inom hela
utbildningsområdet - nämns i propositionen bl.a. att
regeringen avser att skapa ett nationellt center med
uppgift att vara ett nationellt rådgivande organ i
frågor om tillgänglighet.
Det tolkstöd som döva och vissa hörselskadade i
vuxenutbildningen behöver skall det enligt
regeringen vara respektive utbildningsanordnares
ansvar att tillhandahålla. Statens skolor för vuxna
bör enligt regeringens mening få i uppdrag att
utveckla distansmetoder och IT-läromedel som riktar
sig till studerande inom komvux och folkhögskola som
har teckenspråk som första språk. I nästa
budgetproposition avser regeringen att föreslå att
ca 10 miljoner kronor anvisas för detta ändamål.
Propositionen om vuxnas lärande innehåller inte
några förslag för riksdagen att ta ställning till
när det gäller studerande med funktionshinder.
Motioner
Folkpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub25 ett
tillkännagivande om att även vuxenstuderande med
funktionshinder skall ha möjlighet att välja
utbildningsanordnare (yrk. 6). Ett problem som måste
ses över är enligt motionärerna att kommuner inte
alltid betalar för elever med funktionshinder som
väljer att studera vid folkhögskola eller
studieförbund.
Centerpartiet begär i motion 2000/01:Ub33 ett
tillkännagivande om att vuxenutbildning skall utgöra
underlag för rätt till personlig assistans (yrk. 4).
Flera motioner tar upp frågor om stöd i övrigt till
funktionshindrade vid vuxenutbildning.
Kristdemokraterna tar i motion 2000/01:Ub287 upp
ett antal problem för studerande med olika typer av
funktionshinder. Det gäller personligt stöd i form
av stödundervisning, assistans eller tolktjänst för
döva och när det gäller att förflytta sig till
utbildningslokalerna. Dessa problem måste lösas,
framhåller motionärerna (yrk. 9).
Folkpartiet understryker i motion 2000/01:Ub25
vikten av att studerande med funktionshinder får det
stöd de behöver för att kunna studera på sina egna
villkor (yrk. 4). Staten skall finansiera
kostnaderna för teckenspråkstolkning inom den
offentligt finansierade vuxenutbildningen (yrk. 5).
Studerande i behov av särskilt stöd skall ges rätt
till en fördjupad studieplan där det anges vilka
stödinsatser den studerande behöver för att
utbildningsmålen skall nås (yrk. 7).
Statligt finansieringsansvar för
teckenspråkstolkning vid vuxenutbildning föreslås
också i motion 2000/01:Ub27 (m).
I motion 2000/01:Ub518 (s) påpekas att
gymnasiestudierna för funktionshindrade många gånger
behöver kompletteras för att man skall bli behörig
till högre studier. Studenter med funktionshinder
vågar ofta inte ta studielån av rädsla för att
studierna inte leder till arbete. Regeringen bör
överväga en försöksverksamhet som prövar olika
möjligheter att komplettera gymnasiebetyget, anser
motionären. Syftet är att öka antalet studenter med
funktionshinder i högre utbildning.
Utskottets ställningstagande
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Det livslånga lärandet är - som framhålls i
propositionen - ett individuellt projekt. Utmaningen
för den samhällsstödda vuxenutbildningen är att möta
alla utifrån individuella önskemål, behov och
förutsättningar. Utskottet anser inte att det finns
anledning att göra ett särskilt tillkännagivande
till regeringen om möjlighet för funktionshindrade
att välja utbildningsanordnare.
Frågan om rätt till personlig assistans vid
vuxenutbildning tas upp i Kunskapslyftskommitténs
slutbetänkande (SOU 2000:28 s. 547 f.). Där framgår
att Riksförsäkringsverkets allmänna råd för
tillämpningen av lagen (1993:398) om
assistansersättning (LASS) är så utformade att den
som har rätt till assistansersättning normalt även
beviljas detta av sin försäkringskassa i samband med
vuxenutbildning. Det tillkännagivande som begärs i
motion 2000/01:Ub33 yrkande 4 är därför inte
behövligt.
Utskottet kan inte heller ställa sig bakom
förslagen till tillkännagivanden om stöd i övrigt
till funktionshindrade vid vuxenutbildning. Ansvaret
ligger och bör ligga hos huvudmannen för respektive
utbildning. När det gäller utbildningstolkning i
vuxenutbildningen delar utskottet regeringens
uppfattning att huvudmannen för utbildningen har
ansvar både för tillhandahållande och finansiering
av sådan för elever som behöver tolkning för att
kunna följa utbildningen. Den nya teknikens
möjligheter att kraftigt förbättra
utbildningssituationen för dem som har teckenspråk
som första språk bör tas till vara. Det aviserade
uppdraget till SSV att utveckla distansmetoder och
IT-läromedel för vuxenutbildning på teckenspråk är
därför angeläget. Behovet av en försöksverksamhet av
det slag som antyds i motion 2000/01:Ub518 kan
prövas av regeringen utan ställningstagande från
riksdagens sida.
Studiefinansiering
Utskottets förslag i korthet
Utskottet ställer sig bakom regeringens
förslag om att ersätta särskilt
utbildningsbidrag med en särskild form av
studiemedel för vissa vuxenstuderande. Den
nya formen innebär studiemedel som till 100 %
är bidrag och en möjlighet att därutöver få
ytterligare 22,5 % av ordinarie totalbelopp
som bidrag. Riksdagen bör avslå
motionsyrkanden om ändringar i
studiemedelssystemet med hänvisning till
tidigare ställningstaganden och yrkanden om
införande av kompetenskonton med hänvisning
till pågående beredning.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (kd) och 4 (fp).
Bakgrund
En ny studiestödslag (1999:1395) träder i kraft den
1 juli 2001. För vuxnas studier finns i det nya
systemet i princip en enda studiestödsform, nämligen
studiemedel. De äldre studiestödsformerna särskilt
vuxenstudiestöd (svux) och särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa (svuxa) avskaffas.
De nya studiemedlen består liksom hittills av dels
bidrag, dels lån. Normalt kommer drygt 34 % av
totalbeloppet att utgöras av bidrag och resten av
lån. En särskild resursram avsätts för att vissa
studerande som är 25 år eller äldre skall kunna
beviljas studiemedel med en bidragsdel på 82 %.
Tilläggslån utöver den normala lånedelen kan också
beviljas studerande som är 25 år och äldre.
För den tidsbegränsade statliga satsning som
kallas Kunskapslyftet, och som inleddes 1997 och
kommer att avslutas med utgången av år 2002, har ett
särskilt förmånligt studiestöd inrättats, kallat
särskilt utbildningsbidrag (UBS). Det kan beviljas
för högst tolv månader. UBS är i sin helhet ett
bidrag, vars belopp är kopplat till
arbetslöshetsförsäkringen. Målgruppen är i första
hand arbetslösa, men en mindre del av tillgängliga
medel får användas för att bevilja UBS till sökande
som har arbete, under förutsättning att
arbetsgivaren under den sökandes tjänstledighet för
studier anställer en långtidsarbetslös person.
Propositionen
Regeringen föreslår att vissa vuxenstuderande skall
kunna få en särskild form av studiemedel och att
studiestödsformen särskilt utbildningsbidrag skall
avskaffas fr.o.m. år 2003.
I syfte att främja rekrytering av vissa grupper
studerande till grundläggande och gymnasial
vuxenutbildning skall studiemedel kunna utgå med
bidrag som utgör 100 % av totalbeloppet (4,39 % av
prisbasbeloppet per vecka vid heltidsstudier, vilket
f.n. ger ca 7 200 kr per månad). Sådana studiemedel
skall kunna lämnas till personer som är minst 25 år
och är eller riskerar att bli arbetslösa eller som
har vissa funktionshinder. Personer som under en
tolvmånadersperiod före studierna har haft en
ekonomisk levnadsnivå som överstiger totalbeloppet
skall kunna få ytterligare bidrag med 0,55 % av
prisbasbeloppet per vecka. Det totala bidraget per
månad blir därmed ca 8 800 kr, dvs. ytterligare ca
22,5 % av ordinarie totalbelopp. Den föreslagna nya
formen av studiemedel skall kunna lämnas för
utbildning på grundskole- eller gymnasienivå under
högst 50 veckor utöver den tid som gäller för
studiemedel i övrigt på den aktuella nivån.
För varje kommun skall en ekonomisk ram beräknas
för det nya stödet. Kommunen skall yttra sig över
ansökningarna om stödet och skall därmed kunna ge
tillförlitliga besked till den sökande om
studiestödet i anslutning till vägledning eller
antagning till utbildningen.
Motioner
Moderata samlingspartiet och Folkpartiet föreslår i
motionerna 2000/01:Ub32 respektive 2000/01:Ub25 att
riksdagen skall avslå regeringens förslag (yrk. 4
respektive 8).
Moderaterna anser att utbildning för vuxna skall
vara en personlig investering. Vuxna med behov av
grundläggande utbildning skall ges stöd, men
formerna får inte innebära orättvisor i förhållande
till andra studerandegrupper. Regeringen bör enligt
motionärerna återkomma med förslag vad gäller
studiemedel, där utgångspunkten skall vara principen
att den enskilde själv skall kunna bestämma sig för
att satsa på utbildning och göra en bedömning av
förutsättningarna utifrån givna och fasta villkor
(yrk. 5). Det är av stor betydelse att det system
som erbjuds för finansiering av utbildning är
trovärdigt, förutsägbart och överblickbart. I
studiemedelssystemet bör fribeloppet avskaffas,
räntorna på studielånen göras avdragsgilla och
Centrala studie-stödsnämnden (CSN) avskaffas. Alla
arbetstagare bör ges möjlighet att bygga
upp personliga utbildningskonton, för vilka ingen
övre åldersgräns skall finnas (yrk. 7).
Kristdemokraterna vill enligt motion 2000/01:Ub28
att alla mellan 25 och 55 år som inte har
fullständiga betyg från grundskolan eller
gymnasieskolan skall erbjudas studiemedlens
totalbelopp som ett skattefritt bidrag. Därutöver
skall den studerande kunna komplettera med en
lånedel på upp till 3 000 kr per månad. CSN skall
bedöma lämplig nivå på lånet med hänsyn till den
studerandes ålder och återbetalningsmöjlighet.
Studerande på grundskole- och gymnasienivå som läser
av eget intresse eller för att komplettera eller
höja betyg skall hänvisas till de ordinarie reglerna
för studiemedel, som bör ändras så att bidragsdelen
blir 40 % och fribeloppet avskaffas. Förändringarna
skall kompletteras med höga krav på resultat och
principen att lånen skall betalas tillbaka, heter
det i motionen (yrk. 5). Kristdemokraterna vill
avslå den av regeringen föreslagna 50-veckorsgränsen
(yrk. 6).
Folkpartiet framför i motion 2000/01:Ub25 ett
antal förslag om förändringar inom
studiemedelssystemet. Totalbeloppet för alla
studerande skall höjas med 200 kr per månad (yrk.
9). För vuxna som studerar på grundskolenivå skall
80 % av studiemedlen utgöra bidrag, medan
bidragsdelen för vuxna som läser på gymnasienivå
skall vara 60 % av totalbeloppet (yrk. 10). Den
möjlighet som redan finns att få tilläggslån skall
enligt Folkpartiet, förutom till funktionshindrade,
i första hand erbjudas till småbarnsföräldrar (yrk.
11). Personer mellan 30 och 55 år bör kunna låna av
det allmänna pensionssy-
stemet för att finansiera utbildning (yrk. 12).
Utskottets ställningstagande
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen godkänner
vad regeringen förordar om en särskild form av
studiemedel för vissa vuxenstuderande och avslår de
nu redovisade motionsyrkandena.
Enligt utskottets uppfattning är det nödvändigt
att, även när Kunskapslyftet avslutas som en
särskild satsning, kunna erbjuda vissa vuxna ett
studiestöd som är mer förmånligt än de vanliga
studiemedlen. Som regeringen framhåller i
propositionen visar erfarenheterna från
Kunskapslyftet entydigt, att om man skall nå de mest
svårrekryterade, som samtidigt är i störst behov av
att höja sina kunskaper, så är den personliga
ekonomin av avgörande betydelse. Det är också
angeläget att det nya stödet får en sådan utformning
att det understöder flexibelt lärande. Det nya
stödet bör därför kunna utgå för såväl heltid som
deltid och kortare studier. Den nya formen av
studiemedel är inte, såsom UBS varit, kopplad till
det belopp som i varje enskilt fall skulle ha utgått
i form av ersättning från arbetslöshetskassan.
När det gäller totalbeloppets storlek,
bidragsandelens storlek för vuxna i gymnasiala
studier, avskaffande av fribeloppet, avdragsrätt för
räntor på studielån och konkurrensutsättning av CSN
hänvisar utskottet till sina tidigare
ställningstaganden (senast i bet. 2000/01:UbU2). Där
har även Folkpartiets förslag om lån ur det allmänna
pensionssystemet avstyrkts med hänvisning till
pågående utredning om individuellt
kompetenssparande. I den nya studiestödslagen
(1999:1395), som riksdagen antog våren 1999,
föreskrivs att tilläggslån får lämnas fr.o.m. det
kalenderår då den studerande fyller 25 år och att
sådana lån för lämnas under högst 120 veckor. I
övrigt är det regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer som skall meddela föreskrifter
om de förutsättningar som skall gälla för
tilläggslån (3 kap. 14 §).
Utskottet kan inte ställa sig bakom något
tillkännagivande om att kraven på studieresultat i
studiemedelssystemet skall skärpas. En av
grundprinciperna bakom den reform av studie-
stödssystemet som träder i kraft den 1 juli 2001 är
att studielån skall betalas tillbaka.
Statsbidrag till vuxenutbildningen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen skall
godkänna att ett nytt riktat statsbidrag till
kommuner och folkbildningen inrättas för
perioden 2003-2005. Motionsyrkanden om
kompensation till vissa kommuner för
särskilda kostnader samt om ett nationellt
kompetenskonto bör avslås.
Bakgrund
Kommunerna ansvarar för komvux. Det ekonomiska
ansvaret har dock, sedan staten inledde den
särskilda satsning som kallas Kunskapslyftet och som
skall pågå t.o.m. år 2002, varit delat så att staten
genom statsbidrag har finansierat en omfattande
utbyggnad av komvux medan kommunerna själva med egna
skattemedel har finansierat ett basutbud. Detta
omfattar, enligt vad som redovisas i propositionen,
knappt 38 000 årsplatser. Kunskapslyftet i nuvarande
form kommer att upphöra vid utgången av år 2002.
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för
2001 sin avsikt att trappa ned omfattningen av det
statliga stödet till vuxenutbildningen inom både
kommunerna och folkhögskolan.
Propositionen
Ett nytt riktat statsbidrag för kommunal
vuxenutbildning skall införas fr.o.m. den 1 januari
2003.
Regeringen anser att det finns påtagliga risker
att kommunerna, när statens bidrag minskar, kommer
att ställas inför konflikter när det gäller att
samtidigt tillgodose den egna organisationens behov
och enskilda individers speciella utbildningsbehov.
Den positiva utveckling och förändring av
vuxenutbildningen, som pågått sedan Kunskapslyftet
startade och som bl.a. kännetecknas av en mångfald
av utbildningsanordnare, bör inte få försvagas.
Därför är det angeläget att ansvaret för att skapa
förutsättningar för vuxnas lärande under ytterligare
några år delas mellan stat och kommun.
Det nya riktade statsbidraget till kommunerna
kommer att motsvara ca 55 % av den totala
utbildningsvolymen. Detta innebär att kommunerna
själva finansierar den s.k. basorganisationen och
att relationen mellan det nya statsbidraget och
kommunernas satsning tills vidare bibehålls. Denna
proportion mellan basorganisation och statsbidrag
kommer att gälla lika för samtliga kommuner, vilket
inte varit fallet inom Kunskapslyftet.
Från och med den 1 januari 2006 skall bidraget
inordnas i det generella bidraget till kommunerna
(inom nuvarande utgiftsområde 25).
På motsvarande sätt skall ett särskilt riktat
bidrag under åren 2003-2005 lämnas till
folkbildningen för kurser inom folkhögskolan. Detta
skall fr.o.m. den 1 januari 2006 inordnas i det
generella bidraget till folkbildningen.
Motioner
De ekonomiska svårigheterna för exempelvis Gotland
att erbjuda ett brett kursutbud påtalas i motion
2000/01:Ub29 (m). Samverkan med andra kommuner är av
geografiska skäl omöjlig. Kommuner som har sådana
svårigheter bör kompenseras för ökade kostnader
(yrk. 1). Motionären vill se ett särskilt riktat
bidrag till vissa kommuner för att möjliggöra ett
brett kursutbud i mindre studiegrupper (yrk. 2).
Ett generellt bidrag till kommunerna minskar
kreativiteten hos utbildningsanordnarna och de
studerande, heter det i motion 2000/01:Ub30 (m) av
samme motionär. Han föreslår ett nationellt
kompetenskonto som skall täcka
utbildningsanordnarens kostnader för utbildning för
personer mellan 25 och 55 år i nationella
gymnasiekurser. Individen skulle därmed få större
valfrihet när det gäller tidpunkt för utbildningen
och hos vilken anordnare den skall genomföras.
Beloppet bör anpassas till varje individs
utbildningsnivå, skriver motionären.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen bör enligt utskottets mening godkänna
regeringens förslag om inrättande av ett nytt
statsbidrag till kommuner och folkbildningen och
avslå motionsyrkandena.
Liksom regeringen anser utskottet det angeläget
att slå vakt om den positiva utveckling och
förändring av vuxenutbildningen som har skett under
den period Kunskapslyftet pågått i kommunerna och
att förbättra deras möjligheter att successivt
utveckla ett varaktigt system för vuxnas lärande som
främjar delaktighet, personlig utveckling,
sysselsättning och ekonomisk tillväxt.
Samverkan mellan kommuner är ett sätt att öka
möjligheterna att erbjuda invånarna ett brett och
varierat utbud av vuxenutbildning. Distansutbildning
med ny teknik kan enligt utskottets bedömning bli
ett ytterligare verktyg för att övervinna de
svårigheter som kan finnas i kommuner som t.ex.
Gotland. Enligt det lagförslag som utskottet
tidigare i detta betänkande har tillstyrkt skall
Statens skolor för vuxna stödja kommunernas
användning av distansmetoder i vuxenutbildningen och
komplettera den kommunala vuxenutbildningen genom
att erbjuda utbildning av i huvudsak samma slag i
form av distansundervisning.
Utskottet kan inte ställa sig bakom det förslag
till kontosystem som framförs i motion 2000/01:Ub30.
Uppsökande verksamhet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett
motionsyrkande om att kommunerna fullt ut
skall ta ansvar för uppsökande verksamhet.
Jämför reservation 9 (m, kd, c, fp).
Gällande bestämmelser
Varje kommun skall, enligt 11 kap. 9 § skollagen
(1985:1100), aktivt verka för att nå dem i kommunen
som har rätt till grundläggande vuxenutbildning -
personer 20 år och äldre som saknar kunskaper
motsvarande grundskolan - och för att motivera dem
att delta i utbildningen. Varje kommun skall också
informera om möjligheterna till gymnasial
vuxenutbildning och verka för att vuxna deltar i
sådan utbildning (11 kap. 18 § skollagen).
På regeringens förslag har alltsedan budgetåret
1997 varje år 40 miljoner kronor anvisats till de
fackliga organisationerna samt Lantbrukarnas
riksförbund och Sveriges fiskares riksförbund för
att dessa skall utveckla uppsökande verksamhet så
att intresset för studier och utbildning kan
breddas. Medlen anvisades åren 1997-1999 under
anslaget Folkbildning inom utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid. Därefter har de i
stället anvisats inom utgiftsområde 16 Utbildning
och universitetsforskning under det anslag som
finansierar Kunskapslyftet i kommunerna. Från och
med budgetåret 2001 avses 5 miljoner kronor av
anslaget kunna användas för motsvarande verksamhet
inom handikapporganisationerna.
Propositionen
För vuxna med begränsade och ibland negativa
erfarenheter av studier kan steget in i vuxenstudier
vara svårt att ta. Ett omfattande och tidskrävande
motivationsarbete behövs för vissa personer.
Regeringen anser att det är viktigt att kommunen tar
till vara alla möjligheter till samverkan med andra
i detta.
För att göra det möjligt att ytterligare stärka
organisationernas uppsökande verksamhet avser
regeringen att i budgetpropositionen föreslå att
verksamheten tillförs ytterligare ca 10 miljoner
kronor fr.o.m. 2002.
Motioner
Centerpartiet anser enligt motion 2000/01:Ub33 att
det är naturligt att kommunerna fullt ut tar ansvar
för uppsökande verksamhet. På så sätt kan man på den
lokala nivån finna en arbetsmodell och de
samarbetspartner som fungerar bäst i den egna
kommunen. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande
om detta (yrk. 6).
Utskottets ställningstagande
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
De berörda organisationernas medverkan i arbetet
med att stimulera vuxna till studier är enligt
utskottets mening värdefull och utesluter på inget
sätt samverkan på respektive ort mellan dessa och
kommunen. Verksamheten förutsätts ske i nära kontakt
med anordnarna av Kunskapslyftet.
Skollagens definition av gymnasial
vuxenutbildning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att skollagen ändras så
att syftet med gymnasial vuxenutbildning blir
att ge vuxna kunskaper och färdigheter på en
nivå som motsvarar den som utbildningen i
gymnasieskolan skall ge.
Propositionen
Skollagens 11 kap. 2 § bör ändras så att det i andra
stycket anges att syftet med gymnasial
vuxenutbildning är att ge vuxna kunskaper och
färdigheter på en nivå som motsvarar den som
utbildningen i gymnasieskolan skall ge.
Vuxenutbildningen måste enligt regeringen utgå från
den enskilda individens behov och förutsättningar
och därför präglas av stor flexibilitet. Kunskaperna
och färdigheterna som en vuxen skall kunna få i
gymnasial vuxenutbildning behöver inte direkt
motsvara dem som ungdomar kan få genom
gymnasieskolan.
Denna ändring, liksom ändringen rörande sfi, som
utskottet har behandlat i det föregående, avses
träda i kraft den 1 januari 2002.
Utskottets ställningstagande
U t s k o t t e t tillstyrker förslaget till
ändring av definitionen av gymnasial vuxenutbildning
i skollagen och föreslår att riksdagen antar
förslaget till ändring av 11 kap. 2 § skollagen
(1985:1100).
Utskottet föreslår att riksdagen även antar
förslaget i övrigt till ändring i skollagen.
Rätt till gymnasial vuxenutbildning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen skall avslå
motionsyrkanden om lagreglerad rätt till
gymnasial vuxenutbildning.
Jämför reservationerna 2 (kd), 7(c) och 4
(fp).
Bakgrund
I skollagen (1985:1100) föreskrivs att kommunerna
skall erbjuda gymnasial vuxenutbildning och att de
därvid skall sträva efter att erbjuda utbildning som
svarar mot efterfrågan och behov (11 kap. 17 §).
Kunskapslyftskommittén föreslår i sitt
slutbetänkande Kunskapsbygget att vuxnas tillgång
till utbildning skall utformas som en garanti att -
tillsammans med tidigare studier - få läsa en
utbildning omfattande 2 000 gymnasiepoäng eller
motsvarande. Garanterad utbildning skall finnas att
tillgå så snart som möjligt efter det att rätt till
sådan utbildning inträtt. Om det inte finns
särskilda skäl skall lärandet kunna påbörjas inom
tre till sex månader (SOU 2000:28 s. 296).
Propositionen
Regeringen delar den uppfattning som flera
remissinstanser gett uttryck åt, nämligen att det är
förenat med betydande risker och nackdelar att
införa en skyldighets- och/eller en
rättighetslagstiftning på denna punkt. En exakt
angiven nivå eller volym riskerar, med begränsade
resurser i kommunerna, att också bli ett tak för
kommunernas åtagande i förhållande till den
enskilde. De totala ekonomiska konsekvenserna är
vidare inte möjliga att bedöma. Möjligheten att byta
yrkesinriktning och yrkeskarriär får enligt
regeringen inte förbehållas dem som inte utnyttjade
vuxenutbildningen i relativt unga år.
Motioner
Kristdemokraterna åberopar i motion 2000/01:Ub28
Kunskapslyftskommittén och anser att alla medborgare
bör få rätt till minst gymnasieutbildning (yrk. 1).
De vill öppna gymnasieskolan för alla upp till 25
års ålder, så att det blir möjligt att göra ett
studieuppehåll efter grundskolan för att sedan
återvända till gymnasieskolan. Därmed skulle
vuxenutbildningen bli den andra chans i livet som
den skall vara och riskerar inte att reduceras till
att reda upp det som gymnasieskolan inte klarat av,
skriver motionärerna. I sin motion 2000/01: Ub287
föreslår Kristdemokraterna att alla skall få
möjlighet att erbjudas utbildning upp till treårig
gymnasial nivå eller motsvarande (yrk. 8).
Centerpartiet anser enligt motion 2000/01:Ub33 att
det på sikt skall finnas en lagstadgad rätt att
delta i gymnasial vuxenutbildning (yrk. 2). I motion
1999/2000:A220, som väcktes innan vare sig
Kunskapslyftskommitténs slutbetänkande eller
propositionen om vuxnas lärande lagts fram, pläderar
Centerpartiet för en generell utbildningsgaranti. En
fortsättning på Kunskapslyftet bör enligt
motionärerna utformas som en rättighet,
inledningsvis för arbetslösa, att komplettera en
kort tidigare utbildning upp till motsvarande
gymnasienivå. Regeringen bör låta utreda hur en
sådan garanti bör utformas (yrk. 11).
Folkpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub25 att
alla vuxna utan genomgången gymnasieutbildning skall
ha rätt till minst gymnasieutbildning för
grundläggande behörighet till högskoleutbildning
samt också komplettering för särskild behörighet.
Regeringen bör återkomma med lagförslag av denna
innebörd (yrk. 1).
Utskottets ställningstagande
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Det är enligt utskottets mening viktigt att det
framtida systemet för vuxnas lärande karakteriseras
av att individens behov och efterfrågan är styrande
i större utsträckning än i dag. Utskottet delar
regeringens bedömning när det gäller riskerna med
att nu föreslå en skyldighets- eller
rättighetslagstiftning om gymnasial vuxenutbildning.
Om en rättighetslagstiftning även skall omfatta
vuxenutbildningen måste konsekvenserna av och
kostnaderna för detta utredas noggrant. En utredning
om skollagen pågår och skall enligt nu gällande
tidsplan vara slutförd i september 2001. Utskottet
utgår från att regeringen efter vederbörlig
beredning därefter kommer att förelägga riksdagen
förslag om hur skollagstiftningen i framtiden skall
se ut.
Regeringen aviserar i propositionen sin avsikt att
utarbeta en helt ny förordning om kommunernas
utbildning för vuxna. Den nya förordningen skall
möjliggöra och stödja en utveckling enligt de
riktlinjer som redovisas i propositionen. De går ut
på ökad flexibilitet, fokus på individens behov och
önskemål, individuella studieplaner, en mångfald av
anordnare och en kommunal infrastruktur i form av
vägledning, validering och nätverk som skapar former
och kanaler för samverkan mellan kommunala
förvaltningar, statliga myndigheter och
institutioner, folkbildningen, parterna på
arbetsmarknaden, handikapporganisationerna och andra
berörda aktörer. Skolverket avses få i uppdrag att
föreslå hur kommunernas insatser för att tillgodose
möjligheter för vuxnas lärande kan följas upp.
Validering
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen med
hänvisning till pågående utredning avslår ett
yrkande om skyldighet för kommunerna att
erbjuda validering.
Jämför reservation 5 (fp).
Propositionen
För en person med lång livs- och yrkeserfarenhet är
det enligt propositionen inte rimligt att behöva
starta studierna på en nivå som fastställs med
utgångspunkt från de kunskaper som han eller hon har
dokumenterade från den formella utbildning som han
eller hon genomgick i sin ungdom. Hur informell
kunskap praktiskt skall kunna tillgodoräknas och vad
kunskaperna skall valideras mot är frågor som måste
lösas. En särskild utredare arbetar nu med frågor om
validering och skall slutredovisa uppdraget den 1
oktober 2001. Regeringen avser att därefter
återkomma till frågan om validering.
Motioner
Folkpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub25 att
kommunerna skall vara skyldiga att erbjuda vuxna en
validering av sina kunskaper. I valideringen kan
individen också få vägledning om vilka åtgärder som
hon eller han eventuellt kan vidta för att uppnå
sitt mål (yrk. 14).
Utskottets ställningstagande
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet med hänvisning till pågående utredning.
Nationella styrorgan för
vuxenutbildning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
yrkanden om ett från Skolverket fristående
nationellt kvalitetsinstitut. Riksdagen bör
också avslå ett yrkande från allmänna
motionstiden, som är tillgodosett genom
propositionen.
Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet för fram
förslag om ett från Skolverket skilt nationellt
kvalitetsinstitut.
Riksdagsrevisorernas kritik av sfi illustrerar
återigen detta behov, anser Moderaterna enligt
motion 2000/01:Ub40. Avsaknaden av relevant
statistik och uppföljning av sfi-verksamheten är
otillfredsställande (yrk. 5). Enligt centermotionen
2000/01:Ub33 bör ett nationellt kvalitetsinstitut
vara fristående och inte ha myndighetsuppgifter, som
även fortsättningsvis bör åvila Skolverket (yrk. 1).
Folkpartiet vill däremot att det fristående
nationella institutet skall ta över även tillsynen,
medan Skolverket skall behålla sin stödjande och
rådgivande roll och sina utvecklingsuppgifter (mot.
2000/01:Ub25 yrk. 15).
Kristdemokraterna för i motion 2000/01:Ub287 - som
väcktes innan propositionen om vuxnas lärande lades
fram - fram sin uppfattning att det inte finns skäl
att organisera vuxenutbildningen på annat sätt än
tidigare, trots att Kunskapslyftskommittén
föreslagit det (yrk. 6). Yrkandet förefaller syfta
på förslagen från Kunskapslyftskommittén att det
skall inrättas dels en sektorsövergripande,
rådgivande beredning för livslångt lärande, dels en
främjandemyndighet som ägnar sig åt utvärderingar av
det livslånga lärandet samt åt utveckling av
kvalitetssäkringssystem för detta lärande.
Utskottets ställningstagande
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Riksdagen har vid flera tillfällen under de
senaste åren tagit ställning till förslag om ett
nationellt kvalitetsinstitut, senast vid beslut om
budget för 2001 (bet. 2000/01:UbU1 s. 28 f.). Inga
nya skäl anförs i motionerna.
Yrkandet i motion 2000/01:Ub287 är tillgodosett i
och med att regeringen inte har gjort
Kunskapslyftskommitténs förslag om de två nya
organen till sitt.
Övrigt
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkanden om ekonomiskt utbyte av
livslångt lärande, yrkesutbildning för äldre
arbetslösa, kompletterande utbildning för
invandrare, vuxenutbildning inom
naturbrukssektorn, hushållsskolor,
lokförarutbildning och utbildning för
finskspråkiga romer.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2000/01:Ub287
ett tillkännagivande om att utbildning skall löna
sig (yrk. 3). Det livslånga lärandet måste enligt
motionärerna även ge ekonomiskt utbyte för den
enskilde. Det behövs en högre lönepremie för att i
varje fall längre utbildningar skall vara
attraktiva.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande. Riksdagen skall enligt
utskottets uppfattning inte ge direktiv för
lönebildningen på arbetsmarknaden.
Ett antal motioner tar upp behov av utbildning för
vissa särskilda grupper eller vissa yrken.
Enligt Moderaternas motion 2000/01:Ub281 bör man
skapa möjlighet för äldre arbetslösa att genomgå
kortare och specifikt inriktade yrkesutbildningar
inom ramen för dels flexibla och mobila
yrkeshögskolor, dels den rörliga och
företagsinriktade lärlingsutbildningen (yrk. 8).
Samma förslag förs fram i motion 2000/01:Ub280 (m)
yrkande 6.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena. Förslagen är inte av det slag som behöver
beslutas av riksdagen.
Moderaterna föreslår i motion 2000/01:Ub281 också
ett tillkännagivande om kompletterande utbildning
för invandrare. Alla som vill måste få möjlighet att
komplettera sina tidigare kunskaper. Det kan gälla
språkkunskaper eller yrkeskunskaper inom t.ex. IT,
elektronik och medicin (yrk. 9).
I motion 2000/01:Ub31 (fp) skriver motionären att
det behövs djupare kvalitativa undersökningar av
orsakerna bakom svårigheterna som utländsk
vårdpersonal möter inför inträdet i det svenska
arbetslivet. Det måste till en mångfald av kurser
och program organiserade enligt de sökandes
kunskapsförmåga och praktiska förutsättningar.
Liknande krav gäller högutbildade invandrare inom
andra yrkesområden (yrk. 4).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
även dessa yrkanden.
Högskolor och universitet har i regleringsbrev för
2001 ålagts att i ökad utsträckning och i nära
samverkan med arbetslivet utforma utbildningar som
svarar mot arbetsmarknadens behov. Vidare skall de
öka beredskapen för det livslånga lärandet och
utveckla flexibla studieformer för att göra det
möjligt för enskilda individer att utveckla sin
kompetens inom högskolans ram. I betänkandet
Mångfald i högskolan (SOU 2000:47) har en särskilt
utredare lämnat förslag som bl.a. gäller
tillvaratagande av utländska akademikers kompetens.
Regeringen har aviserat att den under år 2001 kommer
att ta ställning till utredarens förslag.
Centerpartiet tar i motion 2000/01:MJ233 upp behovet
av ökad tillgänglighet av vuxenutbildning inom
lantbrukssektorn (yrk. 23). Vägen till
yrkesutbildning på detta område kan i dag visa sig
stängd när den enskilde först efter att ha genomgått
en annan gymnasieutbildning upptäcker att det är
till lantbruket hon eller han vill förlägga sin
yrkeskarriär.
Motionerna 2000/01:MJ258 (m) yrkande 3 och
2000/01:Ub223 (kd) tar upp samma problem. I den
kristdemokratiska motionen påpekas att hemkommuner
ofta vägrar att betala för att vuxna skall kunna
genomgå naturbruksutbildning i annan kommun.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Det är enligt utskottets mening inte rimligt att
skapa specialregler just för naturbruksområdet. Den
utveckling av systemet för vuxnas lärande som
regeringen vill främja med de förslag som framställs
eller åtgärder som aviseras i propositionen innebär
att kommunerna i större utsträckning än hittills
skall beakta den enskilda vuxna personens
individuella utbildningsbehov och önskemål.
De få kvarvarande hushållsskolorna bör enligt motion
2000/01:Ub801 (m) ses som en resurs i ett
folkhälsoperspektiv. Det handlar enligt motionären
både om de eftergymnasiala kurserna och de
gymnasielinjer som är inriktade på kost, hälsa och
friskvård och som bör ges riksrekrytering. Hon anser
att det är en klar brist inom det eftergymnasiala
utbudet att man inte kan komplettera sitt kunnande
inom området kost, hälsa och friskvård.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Fyra f.d. lanthushållsskolor finns numera med
statligt stöd för kompletterande utbildningar. Tre
av dem anordnar dessutom gymnasieutbildning och har
i den delen ställning som fristående gymnasieskolor.
De fyra skolorna anordnar utbildning inom just de
områden som motionären nämner. För elever som tas in
i fristående gymnasieskolor är hemkommunen skyldig
att betala bidrag till skolan utan särskilt beslut
om att utbildningen är riksrekryterande. En
förutsättning är dock att eleven är behörig till
utbildning på nationella eller specialutformade
program i gymnasieskolan och inte redan har sådan
utbildning. Till de kompletterande skolorna betalas
statsbidrag med ett belopp per elev som vanligen
täcker en betydande del av utbildningskostnaden, men
inte hela.
Kommunerna kan numera anordna kurser i idrott och
hälsa inom gymnasial vuxenutbildning. Kursen Idrott
och hälsa A kan dock inte utgöra kärnämne i
gymnasial vuxenutbildning.
Motion 2000/01:Ub343 (s) tar upp behovet av
lokförarutbildning i Stockholmsregionen.
Motionärerna anser att den utredning som inom kort
skall se över vissa frågor som SJ tidigare haft
ansvar för också lämpligen bör belysa
förutsättningarna för utbildning av lokförare.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Den utredning som motionärerna syftar på har ännu
inte blivit tillsatt. Utskottet har erfarit att
Näringsdepartementet varit i kontakt med
branschorganisationerna angående lokförarutbildning.
Dessa är i färd med att ta fram ett förslag om en
stegvis utbildning, och departementet avvaktar
branschens förslag.
Utbildningsmöjligheterna för finskspråkiga romer tas
upp i motion 2000/01:Ub345 (s). Dessa är den
minoritetsgrupp i Sverige som har den lägsta
utbildningen, och de utbildningsmöjligheter som
erbjuds dem i kommunerna passar dem dåligt.
Motionärerna pekar på att Axevalla folkhögskola
sedan flera år har bedrivit vuxenutbildning på
grundskole- och gymnasienivå för romer med gott
resultat. Ett problem är att hemkommunerna, på grund
av okunskap, inte alltid går med på att betala för
romer som vill gå på denna folkhögskola, utan tror
att de kan klara undervisningen själva. Det har
kommit önskemål från romska grupper att Axevalla
folkhögskola skall bedriva undervisning i mindre
grupper i olika kommuner. Motionärerna anser att
staten bör se över romaniundervisningen i Sveriges
kommuner och att undervisningen bör samordnas så att
bästa möjliga resultat åstadkoms för alla
romanielever - oavsett om de bor i Stockholms län
eller i Haparanda.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Regeringen gav i regleringsbrev för år 2000 i
uppdrag till Folkbildningsrådet att i sina löpande
utvärderingar kartlägga i vilken utsträckning de
nationella minoritetsgrupperna deltar i
folkbildningsverksamheten samt vilka ytterligare
insatser som folkbildningen anser kan behöva vidtas
för att bredda dessa gruppers deltagande.
Folkbildningsrådet överlämnade den 28 februari 2001
en rapport om detta till regeringen. En arbetsgrupp
om romska frågor finns sedan 1996 inom
Regeringskansliet, numera under
Näringsdepartementet. I anslutning till riksdagens
beslut om nationella minoriteter i Sverige (prop.
1998/99:143, bet. 1999/2000:KU6, rskr. 1999/2000:69)
har regeringen övervägt vilka former av samverkan
och påverkan som passar bäst för de olika
minoritetsgrupperna, bl.a. gruppen romer. Den romska
arbetsgruppens funktioner kan komma att övergå till
samråd i nya former. Utskottet utgår från att
regeringen överväger om Folkbildningsrådets nyss
nämnda rapport skall föranleda några åtgärder.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Mål och strategi för vuxnas
lärande
Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om
mål och strategi för vuxnas lärande (punkt 3) och
avslår motionerna 1999/2000:Ub805 yrkande 1,
2000/01:Ub27 yrkande 1, 2000/01:Ub28 yrkande 7,
2000/01: Ub32 yrkande 3 och 2000/01:Ub287 yrkande
1.
Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub209
yrkandena 2-6, 1999/2000:Ub262 yrkandena 2 och 3
samt 2000/01:Ub230 yrkandena 2-6.
Reservation 2 (kd) - delvis
7. Medel till utbildningsplatser inom
folkbildningen
Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub262
yrkande 1, 1999/2000: N388 yrkande 14,
2000/01:Ub28 yrkande 3, 2000/01:Ub33 yrkandena 8
och 9 samt 2000/01:Ub35.
Reservation 6 (m, kd)
Reservation 7 (c) - delvis
8. Uppdelning av folkbildningsanslaget
Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub36 yrkande 3.
Reservation 1 (m) - delvis
9. Medel till folkbildningen för
forskning och utveckling med inriktning på
vuxnas lärande
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub33
yrkande 5 i denna del och 2000/01:Ub36 yrkande 1
i denna del.
Reservation 8 (m, c)
10. Medel till folkbildningen för
kompetensutveckling av lärare med inriktning
på vuxenpedagogiskt arbetssätt och
specialpedagogik
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub25
yrkande 16, 2000/01:Ub33 yrkande 5 i denna del
och 2000/01:Ub36 yrkande 1 i denna del.
Reservation 9 (m, kd, c, fp) - delvis
11. Medel till folkbildningen inom
ramen för den s.k. ITiS-satsningen
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub33
yrkande 5 i denna del samt 2000/01:Ub287 yrkande
7.
Reservation 2 (kd) - delvis
Reservation 7 (c) - delvis
12. Utvärdering av folkbildningen
Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr315
yrkande 24, 1999/2000: Kr601 yrkande 2,
2000/01:Ub33 yrkande 7, 2000/01:Ub34 yrkandena 1
och 2 samt 2000/01:Kr701 yrkande 34 i denna del.
13. Folkbildningsrådets
myndighetsutövning
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr601.
14. Möjlighet för funktionshindrade att
välja utbildningsanordnare i
vuxenutbildningen
Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub25 yrkande 6.
Reservation 5 (m, fp) - delvis
15. Rätt till personlig assistans vid
vuxenutbildning
Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub33 yrkande 4.
Reservation 10 (kd, c, fp)
16. Stöd i övrigt till
funktionshindrade vid vuxenutbildning
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub25
yrkandena 4, 5 och 7, 2000/01:Ub27 yrkande 3,
2000/01:Ub287 yrkande 9 och 2000/01:Ub518.
Reservation 2 (kd) - delvis
Reservation 4 (fp) - delvis
17. Studiefinansiering vid
vuxenutbildning
Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om
en särskild form av studiemedel för vissa
vuxenstuderande (punkt 4) och avslår motionerna
2000/01:Ub25 yrkandena 8-12, 2000/01:Ub28
yrkandena 5 och 6 och 2000/01:Ub32 yrkandena 4, 5
och 7.
Reservation 1 (m) - delvis
Reservation 2 (kd) - delvis
Reservation 4 (fp) - delvis
18. Nytt riktat statsbidrag
Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om
inrättande av ett nytt statsbidrag till kommuner
och folkbildningen samt avslår motionerna
2000/01:Ub29 yrkandena 1 och 2 och 2000/01:Ub30.
19. Ansvaret för uppsökande
verksamhet
Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub33 yrkande 6.
Reservation 9 (m, kd, c, fp) - delvis
20. Definition av gymnasial
vuxenutbildning
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 11
kap. 2 §.
21. Skollagen i övrigt
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100) i de delar det
inte omfattas av utskottets förslag i det
föregående.
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask
(m), Eva Johansson (s), Lars Hjertén (m), Majléne
Westerlund Panke (s), Torgny Danielsson (s), Tomas
Eneroth (s), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),
Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson
(fp), Anders Sjölund (m), Nils-Erik Söderqvist (s),
Camilla Sköld Jansson (v) och Maria Larsson (kd).
Reservationer
Utskottets förslag till beslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
eller vilka punkter i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i reservationen.
1. Mål och strategi för vuxnas
lärande, m.m. (punkterna 1, 2, 4, 8,
17, 24, 26 och 27) - m
av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill
(m) och Anders Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1,
2, 4, 8, 17, 24, 26 och 27 borde ha följande
lydelse:
· Mål och strategi för vuxnas lärande
·
Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om
mål och strategi för vuxnas lärande (punkt 3)
samt tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:Ub32 yrkande 3 och
avslår motionerna 1999/2000:Ub805 yrkande 1,
2000/01:Ub27 yrkande 1, 2000/01:Ub28 yrkande 7
och 2000/01:Ub287 yrkande 1.
· Anordnare av vuxenutbildning
·
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1 och
bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub26 och
2000/01:Ub36 yrkande 2 samt avslår motionerna
2000/01:Ub25 yrkande 3, 2000/01:Ub28 yrkande 4
och 2000/01:Ub236 yrkande 23.
· Svenska för invandrare
·
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 13
kap. 1 § och bifaller därmed motion 2000/01:Ub32
yrkande 1. Riksdagen tillkännager vidare för
regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 1 och bifaller därmed motionerna
2000/01:Ub27 yrkande 2, 2000/01:Ub37,
2000/01:Ub40 yrkandena 1 och 6, bifaller delvis
Riksdagens revisorers förslag 2000/01:RR12 punkt
1 samt avslår motionerna 1999/2000:Sf637 yrkande
21, 1999/2000:Sf640 yrkandena 16-18,
1999/2000:A230 yrkande 2, 2000/01:Ub31 yrkandena
1-3, 2000/01:Ub38 yrkandena 1-3, 2000/01: Ub39
yrkandena 1-3, 2000/01:Ub272, 2000/01:Ub814,
2000/01:Ub815, 2000/01:Sf611 yrkande 15 och
2000/01:A216 yrkande 2.
8. Uppdelning av folkbildningsanslaget
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub36 yrkande 3.
17. Studiefinansiering vid vuxenutbildning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub32 yrkandena 4,
5 och 7 samt avslår regeringens förslag (punkt 4)
om en särskild form av studiemedel för vissa
vuxenstuderande och motionerna 2000/01:Ub25
yrkandena 8-12 och 2000/01:Ub28 yrkandena 5 och
6.
24. Nationella styrorgan för vuxenutbildning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub40 yrkande 5,
bifaller delvis motionerna 2000/01:Ub25 yrkande
15 och 2000/01:Ub33 yrkande 1 och avslår motion
2000/01:Ub287 yrkande 6.
26. Yrkesutbildning för äldre arbetslösa
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1 och
bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub280 yrkande
6 och 2000/01:Ub281 yrkande 8.
27. Kompletterande utbildning för invandrare
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub281 yrkande 9
samt avslår motion 2000/01:Ub31 yrkande 4.
Ställningstagande
Vi har inget att erinra mot vad som anges i
propositionen om mål och strategi för vuxnas
lärande, men vi anser att det behövs en stor reform
av utbildningen för vuxna. En sådan reform bör
inkludera komvux och arbetsmarknadsutbildningen och
bygga på följande principer.
All av det allmänna finansierad vuxenutbildning
skall arrangeras så att den enskilde kan välja
utbildningsanordnare. Både komvux och
arbetsmarknadsutbildning bör finansieras med ett
"pengsystem". Det finansiella ansvaret bör noga
övervägas för såväl den vuxenutbildning som i dag är
kommunal som för arbetsmarknadsutbildningen. Den
enskilde bör kunna ta i anspråk
utbildningserbjudanden oberoende av bostadsort. Den
enskildes rätt till utbildning bör, utöver allmänna
kriterier, kunna ges genom beslut av lokala
myndigheter. Rätten till grundläggande
vuxenutbildning bör vidgas till att omfatta
grundläggande gymnasieutbildning. En särskild rätt
till utbildning bör tillerkännas sökande yngre än 25
år som behöver komplettera otillräckliga
gymnasiebetyg. Omfattningen av utbildningen för
vuxna kommer att variera beroende på konjunkturen.
Vad vi här har framfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motion 2000/01:Ub32 yrkande 3.
Den markering regeringen gör av kommunernas ansvar
för att garantera en mångfald av anordnare inom
vuxenutbildningen borde åtföljas av en tydlig
anvisning till kommunerna att de skall upphandla
utbildningen på ett opartiskt sätt. Den egna
komvuxverksamheten får inte ges en förmånligare
ställning än andra anordnare. I de fall där det är
pedagogiskt lämpligt skall studiecirkelformen anges
som villkor för anbudsgivning. En vuxen skall ha
rätt att fritt välja utbildningsanordnare, och
fristående anordnare skall ha rätt att sätta betyg.
Vad vi här har framfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionerna 2000/01:Ub26 och 2000/01:Ub36 yrkande 2.
Vi delar i stora stycken Riksdagens revisorers
kritik mot undervisningen i svenska för invandrare
och deras uppfattning att regeringen bör ta
initiativ till förändringar av denna. Vi ser dock
vissa risker med revisorernas förslag om två nivåer
för godkända kunskaper inom sfi. Att
förutsättningarna för vuxna med mycket olika
bakgrund att tillgodogöra sig undervisningen i
svenska varierar borde inte innebära att målet för
de mest grundläggande språkkunskaperna graderas. Den
omformulering i 13 kap. 1 § skollagen som regeringen
föreslår förefaller väl motiverad. Sättet att
finansiera sfi måste ändras så att anslaget per elev
följer den enskildes val. Sfi skall enligt vår
mening konkurrensutsättas genom att upphandlas via
ett anbudsförfarande. Vad vi här har framfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motionerna 2000/01:Ub32 yrkande
1, 2000/01: Ub37, 2000/01:Ub40 yrkandena 1 och 6
och regeringens förslag till ändring av 13 kap. 1 §
skollagen samt delvis bifalla Riksdagens revisorers
förslag punkt 1.
De senaste årens utveckling har inneburit en allt
tydligare skillnad mellan verksamheten inom
studieförbunden och folkhögskolan. Vi anser mot
denna bakgrund att regeringen bör låta utreda
möjligheterna att dela upp folkbildningsanslaget och
föra över statsbidrag till folkhögskolan från
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid till utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2000/01:Ub36 yrkande 3.
Utbildning för vuxna skall enligt vår mening vara en
personlig investering och det påverkar också
formerna för studiefinansiering. Principen skall
vara att den enskilde själv skall kunna bestämma sig
för att satsa på utbildning och göra en bedömning av
förutsättningarna utifrån givna och fasta villkor.
Vi anser att riksdagen skall avslå regeringens
förslag om en särskild form av studiemedel för
vuxenstudier. Vuxna med behov av grundläggande
utbildning skall ges stöd som gör utbildning möjlig,
men formerna får inte innebära orättvisor i
förhållande till andra studerandegrupper. Regeringen
bör återkomma med förslag vad gäller studiemedel för
den grundläggande vuxenutbildningen, med
utgångspunkt i dessa principer. Det är av stor
betydelse att det system som erbjuds för
finansiering av utbildning är trovärdigt,
förutsägbart och överblickbart. I
studiemedelssystemet bör fribeloppet avskaffas,
studielånen göras avdragsgilla och CSN
konkurrensutsättas. Alla arbetstagare bör ges
möjlighet att bygga upp personliga
utbildningskonton, för vilka ingen övre åldersgräns
skall finnas. Vad vi här har framfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2000/01:Ub32 yrkandena 4, 5 och 7
samt avslå regeringens förslag (punkt 4) om en
särskild form av studiemedel för vissa
vuxenstuderande.
Skolverket räcker inte som enda nationella styrorgan
för vuxenutbildning. Avsaknaden av relevant
statistik och uppföljning av bl.a. sfi-verksamheten
är otillfredsställande. Det behövs ett fristående
kvalitetsinstitut, vilket illustreras av
riksdagsrevisorernas kritik av Skolverket som
tillsynsmyndighet för sfi. Vad vi här har framfört
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motion 2000/01:Ub40
yrkande 5.
Vi anser att man bör skapa möjlighet för äldre
arbetslösa att genomgå kortare och specifikt
inriktade yrkesutbildningar inom ramen för dels
flexibla och mobila yrkeshögskolor, dels den rörliga
och företagsinriktade lärlingsutbildning som
Moderaterna förespråkar. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionerna 2000/01:Ub280 yrkande 6 och
2000/01:Ub281 yrkande 8.
Den höga arbetslösheten bland invandrare utgör ett
gigantiskt slöseri med mänskliga resurser. Alla som
vill måste ges möjligheter att kunna komplettera
sina tidigare kunskaper. Formerna för validering av
utländska utbildningar måste ses över och bli mer
flexibla. Vad vi här har framfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2000/01:Ub281 yrkande 9.
2. Mål och strategi för vuxnas
lärande, m.m. (punkterna 1, 4, 5, 6,
11, 16, 17, 22, 24, 25 och 28) - kd
av Erling Wälivaara (kd) och Maria Larsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1,
4, 5, 6, 11, 16, 17, 22, 24, 25 och 28 borde ha
följande lydelse:
1. Mål och strategi för vuxnas lärande
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen vad som
framförs i reservation 2 och bifaller därmed
motionerna 1999/2000:Ub805 yrkande 1, 2000/01:
Ub28 yrkande 7 och 2000/01:Ub287 yrkande 1,
godkänner delvis vad regeringen förordar om mål
och strategi för vuxnas lärande (punkt 3) samt
avslår motionerna 2000/01:Ub27 yrkande 1 och
2000/01:Ub32 yrkande 3.
4. Svenska för invandrare
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 13
kap. 1 § samt tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen Riksdagens revisorers förslag
2000/01:RR12 (punkt 1) och motionerna
2000/01:Ub32 yrkande 1 och 2000/01:Ub39 yrkandena
1-3 och avslår motionerna 1999/2000:Sf637 yrkande
21, 1999/2000:Sf640 yrkandena 16-18,
1999/2000:A230 yrkande 2, 2000/01:Ub27 yrkande 2,
2000/01:Ub31 yrkandena 1-3, 2000/01:Ub37,
2000/01:Ub38 yrkandena 1-3, 2000/01:Ub40
yrkandena 1 och 6, 2000/01:Ub272, 2000/01:Ub814,
2000/01:Ub815, 2000/01:Sf611 yrkande 15 och
2000/01:A216 yrkande 2.
5. Utvecklingsstördas tillgång till
särvux
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2 och
bifaller därmed motionerna 1999/2000:Ub209
yrkande 1, 1999/2000:Ub805 yrkande 2,
2000/01:Ub28 yrkande 2, 2000/01: Ub230 yrkande 1
och 2000/01:Ub287 yrkande 2 samt avslår
motionerna 2000/01:Ub25 yrkande 2, 2000/01:Ub32
yrkande 6 och 2000/01:Ub33 yrkande 3.
6. Ämnen och betyg i särvux
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2 och
bifaller därmed motionerna 1999/2000:Ub209
yrkandena 2-4 och 6 samt 2000/01:Ub230 yrkandena
2-6 och avslår motionerna 1999/2000:Ub209 yrkande
5 och 1999/2000:Ub262 yrkandena 2 och 3.
11. Medel till folkbildningen inom
ramen för den s.k. ITiS-satsningen
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub287 yrkande 7
samt bifaller delvis motion 2000/01:Ub33 yrkande
5 i denna del.
16. Stöd i övrigt till
funktionshindrade vid vuxenutbildning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub287 yrkande 9
samt avslår motionerna 2000/01:Ub25 yrkandena 4,
5 och 7, 2000/01: Ub27 yrkande 3 och
2000/01:Ub518.
17. Studiefinansiering vid
vuxenutbildning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub28 yrkandena 5
och 6 samt avslår regeringens förslag om en
särskild form av studiemedel för vissa
vuxenstuderande (punkt 4) och motionerna
2000/01:Ub25 yrkandena 8-12 och 2000/01:Ub32
yrkandena 4, 5 och 7.
22. Rätt till gymnasial
vuxenutbildning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2 och
bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub28 yrkande 1
och 2000/01:Ub287 yrkande 8 samt avslår
motionerna 1999/2000:A220 yrkande 11,
2000/01:Ub25 yrkande 1 och 2000/01:Ub33 yrkande
2.
24. Nationella styrorgan för
vuxenutbildning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub287 yrkande 6
samt avslår motionerna 2000/01:Ub25 yrkande 15,
2000/01:Ub33 yrkande 1 och 2000/01:Ub40 yrkande
5.
25. Ekonomiskt utbyte av livslångt
lärande
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub287 yrkande 3.
28. Vuxenutbildning inom
naturbrukssektorn
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub223 och bifaller
delvis motionerna 2000/01:MJ233 yrkande 23 och
2000/01:MJ258 yrkande 3.
Ställningstagande
Vi anser att all samhällsstödd vuxenutbildning bör
bygga på den värdegrund som anges i Lpf 94. Eftersom
vuxna människor själva väljer inriktning på sin
utbildning och har förmågan att reflektera över den
information som ges på ett annat sätt än barn,
behöver dock kravet att undervisningen skall vara
icke-konfessionell inte finnas med inom
vuxenutbildningen. I övrigt kan vi ställa oss bakom
det förslag till mål och strategi för vuxnas lärande
som föreslås i propositionen. Det är enligt vår
mening viktigt att hålla fast vid den
prioritetsordning som Kunskapslyftskommittén
förordade i sitt första betänkande Strategi för
kunskapslyft och livslångt lärande (SOU 1999:27 s.
65). Den går ut på att den enskilda individens behov
skall tillgodoses och att man vid behov skall kunna
göra följande rangordning: i första hand utbildning
på grundskolenivå, i andra hand en utbildning på
gymnasienivå som syftar till att stärka individens
delaktighet i samhället och ställning på
arbetsmarknaden och därigenom minska risken för
utslagning, i tredje hand övrig utbildning på
gymnasiet för vidare studier och arbete. Det är
olyckligt att man i Kunskapslyftet kommit att
prioritera arbetslösa, vilket gjorde att
Kunskapslyftet kom att upplevas som en
arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Vad vi här har
framfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening och därmed bifalla motionerna
1999/2000:Ub805 yrkande 1, 2000/01:Ub28 yrkande 7
och 2000/01:Ub287 yrkande 1.
Vi stöder Riksdagens revisorer i deras förslag om en
utredning för att klarlägga vilka förändringar som
är nödvändiga för att undervisningen i svenska för
invandrare (sfi) bättre skall tillgodose elevernas
behov. Vi anser dock att det inte räcker med att ge
sfi-kurser på två nivåer. Sfi måste kunna möta
individer med en rad varierande behov och kunskaper.
För dem som har en akademisk bakgrund måste det
finnas möjlighet att läsa svenska som andraspråk på
högskolenivå. Vi vill också ha en översyn av
bedömningskriterier och kravnivåer inom sfi. Dessa
frågor bör utredas för att sfi på ett bättre sätt
skall kunna möta individuella behov. Vad vi här har
framfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub39 yrkandena 1-3.
Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux, har
totalt försummats i satsningen på Kunskapslyftet.
Många utvecklingsstörda vet inte ens om att särvux
finns, och kommuner har ofta kö till de få platser
som erbjuds. I den fortsatta nationella satsningen
på vuxnas lärande måste de utvecklingsstördas
situation särskilt beaktas. Vuxna med
utvecklingsstörning eller som av andra skäl har gått
i särskola som barn har inte samma rätt till
grundläggande utbildning som andra vuxna. Den
diskriminering som råder av utvecklingsstörda i
detta hänseende utgör enligt vår mening ett brott
mot de mänskliga rättigheterna. Vi anser liksom
Kunskapslyftskommittén att samma rättighet till
utbildning skall gälla för alla, oavsett handikapp.
Regeringen bör återkomma med förslag som innebär
lika rättigheter för alla vuxna. Utvecklingsstörda
vuxna skall garanteras utbildning i en omfattning
som motsvarar de nationella eller specialutformade
program som ungdomar kan studera i
gymnasiesärskolan. Vad vi här har framfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motionerna 1999/2000:Ub209
yrkande 1, 1999/2000:Ub805 yrkande 2, 2000/01:Ub28
yrkande 2, 2000/01:Ub230 yrkande 1 och 2000/01:Ub287
yrkande 2.
Bestämmelserna om ämnen och betyg i särvux måste
ändras så att särvux på grundsärskolenivå skall
kunna ges även i modersmål och i naturlära. Inom
särvux på gymnasial nivå skall undervisning kunna
ges även i idrott och hälsa. En sådan möjlighet
finns i fr.o.m. vårterminen 2000 i gymnasial
vuxenutbildning inom komvux, men har inte införts i
bestämmelserna om särvux. Det är glädjande att
regeringen avser att göra det möjligt att erbjuda
estetisk verksamhet inom särvux på
grundsärskolenivå. Slutbetyget är en återkoppling på
den ansträngning som eleven gjort för att lära. Det
är inte mindre viktigt för en utvecklingsstörd än
för någon annan. Slutbetyg bör därför kunna utfärdas
inom särvux precis som i all annan utbildning. Vad
vi här har framfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionerna 1999/2000:Ub209 yrkandena 2-4 och 6 och
2000/01:Ub230 yrkandena 2-4 och 6.
Inom ramen för ITiS-satsningen bör medel anslås till
folkbildningen via Folkbildningsrådet. Detta är
viktigt speciellt med tanke på den goda verksamhet
kring funktionshindrades kompetensutbildning som
folkbildningen har. Detta bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motion 2000/01:Ub287 yrkande 7.
Det finns uppenbara problem för studerande med olika
typer av funktionshinder att få en
utbildningssituation som är anpassad till deras egna
villkor. Det gäller personligt stöd i form av
stödundervisning, assistans eller tolktjänst för
döva och när det gäller att förflytta sig till
utbildningslokalerna. Dessa problem måste lösas. Vad
vi här har framfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub287 yrkande 9.
När det särskilda utbildningsbidraget avskaffas
skall enligt regeringens förslag en ny form av
studiefinansiering vid vuxenutbildning införas.
Enligt vår mening har detta förslag stora brister.
Ingenting sägs i propositionen om hur resursramen
för den nya formen av studiemedel skall beräknas.
Systemet innebär ett "först-till-kvarn-system" som
är både oförutsägbart och orättvist. Att dessutom
sätta en gräns på 50 veckor ställer orimliga krav på
att alla skall kunna lära sig samma saker på lika
lång tid. Vi vill i stället ha en gemensam
garanterad bidragsnivå. Alla mellan 25 och 55 år som
inte har fullständiga betyg från grund- och/eller
gymnasieskola skall erbjudas ett skattefritt bidrag
som motsvarar 100 % av totalbeloppet i
studiemedelssystemet under den del av året som
studier bedrivs. Därutöver skall den studerande ges
möjlighet att komplettera med en lånedel på upp till
3 000 kr per månad. Nivån på lånet bestäms av CSN
med hänsyn till den studerandes ålder och
återbetalningsmöjlighet, utifrån grundprincipen att
lånet skall återbetalas. Studerande på grundskole-
och gymnasienivå som läser av eget intresse eller
för att komplettera eller höja betyg hänvisas till
det ordinarie studiemedelssystemet. Detta bör
förändras så att bidragsdelen höjs till 40 % (på
sikt till 50 %) och att inkomsttaket (fribeloppet)
avskaffas. Förändringarna kompletteras med höga krav
på resultat och principen att lånen skall betalas
tillbaka. Vad vi här har framfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2000/01:Ub28 yrkandena 5 och 6.
Vi ställer oss bakom Kunskapslyftskommitténs förslag
om en lagstadgad rätt till gymnasial
vuxenutbildning. Regeringen bör återkomma med
förslag till sådan reglering. Att ha en
gymnasieutbildning är en självklarhet och
nödvändighet för de flesta yrken i dag. Rättigheten
till utbildning för vuxna bör utsträckas och gälla
inte bara grundläggande utbildning utan även
utbildning upp till treårig gymnasial nivå eller
motsvarande. Detta är av stor betydelse inte bara
för den enskilde utan även för samhället, eftersom
underlaget av personer som kan fortsätta till
högskolan blir större. Vad vi här har framfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motionerna 2000/01:Ub28 yrkande 1
och 2000/01:Ub287 yrkande 8.
Vi ser inga skäl att organisera vuxenutbildningen på
annat sätt än tidigare. De nya nationella styrorgan
som Kunskapslyftskommittén föreslagit är onödiga.
Kommunerna skall ta sitt ansvar för upphandling och
genomförande, och Skolverket skall ha sin främjande
och utvecklande uppgift liksom sitt tillsynsansvar.
Vad vi här har framfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motion 2000/01:Ub287 yrkande 6.
Det är hög tid att vidta åtgärder för att höja det
ekonomiska utbytet av livslångt lärande. Vid en
internationell jämförelse är lönepremien före skatt
låg i Sverige, och den dras ned ytterligare av de
höga svenska skatterna. Att höja den enskildes
avkastning på utbildningsinvesteringar är till nytta
för tillväxten och en stimulans till att studera och
arbeta i Sverige. Vad vi här har framfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2000/01:Ub287 yrkande 3.
De skolor som ger vuxenutbildning inom
naturbrukssektorn står inför ökande problem. Kurser
måste ställas in, trots att det finns elever som
vill gå dem. Orsaken är att hemkommunerna vägrar att
betala för eleverna. Därmed minskar möjligheten för
denna grupp medborgare, som kanske redan har
misslyckats i gymnasieskolan med att inhämta
kunskaper och självförtroende. På sikt kan nuvarande
förfarande ge stora problem när det gäller att
rekrytera mer kvalificerad personal till lantbruket,
avbytartjänster m.m. Det hotar också
naturbruksgymnasiernas trovärdighet och i värsta
fall deras existens. De måste garanteras en viss
långsiktighet i verksamheten. Vad vi här har
framfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub223.
3. Anordnare av vuxenutbildning
(punkt 2) - kd, fp
av Erling Wälivaara (kd), Ulf Nilsson (fp) och
Maria Larsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Anordnare av vuxenutbildning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3 och
bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub25 yrkande
3, 2000/01:Ub28 yrkande 4 och 2000/01:Ub236
yrkande 23, bifaller delvis motion 2000/01:Ub26
och avslår motion 2000/01:Ub36 yrkande 2.
Ställningstagande
Valet att studera som vuxen måste utgå från
individen. Om en person väljer komvux, folkhögskola,
studieförbund eller en privat utbildning må vara
hennes ensak. Vi anser därför att ett system med
friskolor även på vuxenutbildningsområdet bör
införas, med regler som motsvarar dem som gäller för
de fristående grund- och gymnasieskolorna. Med ett
sådant system kommer man också ifrån den egendomliga
situationen att det är en kommunal rektor som skall
utfärda betygsdokumenten, även när det är lärare hos
en annan anordnare som har undervisat och examinerat
eleven. Vad vi här har framfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionerna 2000/01:Ub25 yrkande 3,
2000/01:Ub28 yrkande 4 och 2000/01: Ub236 yrkande
23.
4. Svenska för invandrare, m.m.
(punkterna 4, 16, 17, 22, 23, 24 och
27) - fp
av Ulf Nilsson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkterna 4,
16, 17, 22, 23, 24 och 27 borde ha följande lydelse:
4. Svenska för invandrare
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 13
kap. 1 § samt tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Ub31
yrkandena 1-3, 2000/01:Ub32 yrkande 1 och
2000/01:Ub38 yrkandena 1-3, bifaller delvis
Riksdagens revisorers förslag 2000/01:RR12 (punkt
1) och avslår motionerna 1999/2000:Sf637 yrkande
21, 1999/2000:Sf640 yrkandena 16-18,
1999/2000:A230 yrkande 2, 2000/01:Ub27 yrkande 2,
2000/01:Ub37, 2000/01:Ub39 yrkandena 1-3,
2000/01:Ub40 yrkandena 1 och 6, 2000/01:Ub272,
2000/01:Ub814, 2000/01:Ub815, 2000/01:Sf611
yrkande 15 och 2000/01:A216 yrkande 2.
16. Stöd i övrigt till
funktionshindrade vid vuxenutbildning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4 och
bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub25 yrkandena
4, 5 och 7 samt 2000/01:Ub27 yrkande 3 och avslår
motionerna 2000/01: Ub287 yrkande 9 och
2000/01:Ub518.
17. Studiefinansiering vid
vuxenutbildning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4 och
avslår regeringens förslag (punkt 4) om en
särskild form av studiemedel för vissa
vuxenstuderande. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:Ub25 yrkandena 8-12 och avslår motionerna
2000/01:Ub28 yrkandena 5 och 6 samt 2000/01:Ub32
yrkandena 4, 5 och 7.
22. Rätt till gymnasial
vuxenutbildning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub25 yrkande 1
samt avslår motionerna 1999/2000:A220 yrkande 11,
2000/01:Ub28 yrkande 1, 2000/01:Ub33 yrkande 2
och 2000/01:Ub287 yrkande 8.
23. Validering
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub25 yrkande 14.
24. Nationella styrorgan för
vuxenutbildning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub25 yrkande 15
samt avslår motionerna 2000/01:Ub33 yrkande 1,
2000/01:Ub40 yrkande 5 och 2000/01:Ub287 yrkande
6.
27. Kompletterande utbildning för
invandrare
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub31 yrkande 4
samt avslår motion 2000/01:Ub281 yrkande 9.
Ställningstagande
Riksdagsrevisorernas skrivelse visar på allvarliga
brister i undervisningen i svenska för invandrare
(sfi). Enligt Folkpartiets mening hänger en stor del
av bristerna ihop med alldeles för stora och för
enhetliga modeller för denna utbildning. Jag
återkommer till de förslag vi lagt fram tidigare:
decentralisering av svenskundervisningen och större
utbud av kurser organiserade av helt olika anordnare
är nödvändiga, om befolkningens mångfald skall kunna
spegla sig i den mångfald av kurser och
studieprogram som kan täcka de vuxna elevernas helt
skilda önskningar och olikartade förutsättningar. I
processen med denna decentralisering skulle också
rum skapas för en skapande dialog mellan
invandrarnas egna organisationer och ansvariga
politiker och tjänstemän som planerar och genomför
olika integrationsprogram. För att aktivt och på
jämställda villkor delta i samhällslivets olika
processer behöver man få tillgång till medel och
regelverk som tillåter en att öppet agera
självständigt. Egen makt är nyckelordet för en
lyckad och intensiv integration. Folkpartiet vill
införa ett system liknande skolpengen: ett särskilt
belopp avsett att finansiera studierna skall följa
den vuxna eleven, kanske som skolpeng för sfi,
kanske som studiecheck. Så kan individen själv genom
sitt val av skola och takt i studierna ta på sig en
stor del av ansvaret för studieresultaten och
samtidigt sända till studieanordnarna tydliga
impulser till förnyelse och varierat utbud av
kurser. Vad jag här har framfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionerna 2000/01:Ub31 yrkandena 1-3 och
2000/01:Ub38 yrkandena 1-3.
Det är viktigt att studenter med funktionshinder kan
få det stöd de behöver för att kunna studera på sina
egna villkor. Det kan t.ex. innebära att
utbildningslokaler måste byggas om för att göras
tillgängliga för alla, eller att teckentolkar måste
anlitas. De som verkar inom vuxenutbildningen måste
ha goda kunskaper om de studerandes rättigheter och
hur man kan anpassa undervisningens genomförande
till studerande med funktionshinder. Nya IT-
läromedel, som regeringen förespråkar, kan
visserligen komplettera den ordinarie
undervisningen, men döva och hörselskadade behöver
också teckenspråkstolkning. Staten bör finansiera de
kostnader som uppstår för att genomföra sådan
tolkning inom den offentligt finansierade
vuxenutbildningen. Finansieringen av denna reform
bör ske genom att medel förs över från
kommunbidragen till ett samlat anslag för
teckentolkning. Liksom Kunskapslyftskommittén
föreslår jag att studerande i behov av särskilt stöd
ges rätt till en fördjupad studieplan, där målen för
studierna anges och det görs tydligt vilka särskilda
stödinsatser eller anpassningar som den studerande
kan behöva för att de uppsatta målen skall nås. Vad
jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub25 yrkandena 4, 5 och 7.
Regeringens förslag om studiefinansiering, nämligen
en särskild form av studiemedel för vissa
vuxenstuderande, innebär enligt min mening en
orättvisa gentemot dem som väljer att studera före
25 års ålder. Jag anser att riksdagen bör avslå
detta förslag. I stället bör totalbeloppet i
studiemedlen för alla studerande höjas med 200 kr
per månad för att därefter tills vidare räknas upp i
förhållande till prisbasbeloppet. Personer 25 år och
äldre som studerar på grundskolenivå skall kunna
erbjudas en bidragsdel som motsvarar 80 % av
totalbeloppet. Bidragsandelen för vuxenstuderande på
gymnasienivå skall ligga på 60 % av totalbeloppet.
Den rätt för studerande över 25 år att få
tilläggslån, som riksdagen redan har beslutat om,
skall förutom till funktionshindrade i första hand
erbjudas till småbarnsföräldrar. Detta skulle bidra
till att bryta dagens trend att ensamstående
föräldrar, särskilt mammor, ofta avbryter sina
studier. Vidare bör det göras möjligt för människor
mellan 30 och 55 år att upp till en viss gräns låna
av det allmänna pensionssystemet för att finansiera
utbildning. Förslagsvis kan man få ta ut 60 % av sin
årslön. I gengäld reduceras individens ålderspension
med motsvarande belopp. Pensionsrätten kan
återvinnas genom sparande, t.ex. i privat
pensionsförsäkring eller genom att man går i pension
något senare. Vad jag här har framfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen och därmed bifalla motion
2000/01:Ub25 yrkandena 8-12.
Folkpartiet står, i motsats till regeringen,
fortfarande bakom principen om individens rätt till
gymnasial utbildning. Kommunen skall kunna erbjuda
alla vuxna utan genomgången gymnasieutbildning minst
gymnasieutbildning för grundläggande behörighet till
högskoleutbildning samt också komplettering för
särskild behörighet. Jag anser att regeringen bör
återkomma med ett lagförslag med denna innebörd. Vad
jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub25 yrkande 1.
Det är av största vikt att de som söker sig till
vuxenutbildningen där blir bemötta på rätt nivå och
inte behöver läsa om moment, så att deras utbildning
blir längre, dyrare och mindre meningsfull än den
skulle behöva vara. Jag anser att kommunerna skall
vara skyldiga att erbjuda alla som är intresserade
en validering av sina kunskaper. I valideringen kan
individen också få vägledning om eventuella åtgärder
som han eller hon kan vidta för att uppnå sina mål.
Vad jag här har framfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motion 2000/01:Ub25 yrkande 14.
Enligt min mening behövs det två olika typer av
nationella styrorgan för vuxenutbildning, nämligen
sådana med kontrollerande respektive med främjande
funktioner. En nationell skolinspektion bör
inrättas, som tar över granskningen av kvaliteten i
undervisningen och utövar tillsyn. Skolverket bör
behålla sin stödjande och rådgivande roll och sina
utvecklingsuppgifter. Vad jag här har framfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2000/01:Ub25 yrkande 15.
I propositionen hänvisas till en rapport från
Riksdagens revisorer, där man kan läsa nedslående
uppgifter om högt utbildade arbetslösa invandrare,
bl.a. läkare. Det behövs djupgående kvalitativa
undersökningar om de högt utbildade invandrarnas
svårigheter att närma sig sina egna yrkesområden i
Sverige och behovet av kompletterande utbildning för
dem. Vad jag här har framfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2000/01:Ub31 yrkande 4.
5. Utvecklingsstördas tillgång till
särvux, m.m. (punkterna 5 och 14) -
m, fp
av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill
(m), Ulf Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 5
och 14 borde ha följande lydelse:
5. Utvecklingsstördas tillgång till
särvux
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5 och
bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub25 yrkande 2
och 2000/01:Ub32 yrkande 6 samt avslår motionerna
1999/2000:Ub209 yrkande 1, 1999/2000:Ub805
yrkande 2, 2000/01:Ub28 yrkande 2, 2000/01:Ub33
yrkande 3, 2000/01:Ub230 yrkande 1 och
2000/01:Ub287 yrkande 2.
14. Möjlighet för funktionshindrade att
välja utbildningsanordnare i
vuxenutbildningen
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub25 yrkande 6.
Ställningstagande
Utvecklingsstörda behöver mer stimulans än andra för
att upprätthålla den kunskapsnivå de en gång
förvärvat. Meningen med särvux är att ge människor
möjlighet att tillgodogöra sig ny kunskap eller
behålla förvärvad, däremot inte att särvux skall ta
över ansvaret för daglig omsorg. Det behövs tydliga
besked i regelverket om de utvecklingsstördas rätt
till utbildning i särvux. Nivå och omfattning får
anpassas till individernas förutsättningar.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
i denna del, samt med en plan för genomförande i
kommunerna. Vad vi här har framfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionerna 2000/01:Ub25 yrkande 2 och
2000/01:Ub32 yrkande 6.
Ett problem som måste ses över är att kommuner inte
alltid betalar för elever med funktionshinder som
väljer att studera på folkhögskola eller
studieförbund. Funktionshindrade skall enligt vår
mening ha rätt att välja om de vill utbilda sig i
komvux eller genom en folkbildningsorganisation -
och helst också ha ytterligare utbildningsanordnare
att välja på. Detta bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub25 yrkande 6.
6. Medel till utbildningsplatser
inom folkbildningen (punkt 7) - m,
kd
av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Erling
Wälivaara (kd), Per Bill (m), Anders Sjölund (m)
och Maria Larsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
7. Medel till utbildningsplatser inom
folkbildningen
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 6 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub28 yrkande 3
samt avslår motionerna 1999/2000:Ub262 yrkande 1,
1999/2000:N388 yrkande 14, 2000/01:Ub33 yrkandena
8 och 9 samt 2000/01:Ub35.
Ställningstagande
Folkbildningen är en utbildningsform, vars roll inom
det livslånga lärandet inte får underskattas. Dess
alternativa pedagogik och metodik betyder mycket för
t.ex. dem som har haft det svårt i skolan.
Verksamheten är värd ett starkt stöd. Mot denna
bakgrund bör riksdagen inte acceptera att de 10 000
platserna inom folkhögskolan, som fått särskilt
bidrag via Folkbildningsrådet inom Kunskapslyftet,
minskas till 7 000 platser. Vad vi här har framfört
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motion 2000/01:Ub28
yrkande 3.
7. Medel till utbildningsplatser
inom folkbildningen, m.m. (punkterna
7, 11, 22, 24 och 28) - c
av Sofia Jonsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkterna 7,
11, 22, 24 och 28 borde ha följande lydelse:
7. Medel till utbildningsplatser inom
folkbildningen
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub33 yrkandena 8
och 9, bifaller delvis motion 2000/01:Ub35 och
avslår motionerna 1999/2000:Ub262 yrkande 1,
1999/2000:N388 yrkande 14 och 2000/01: Ub28
yrkande 3.
11. Medel till folkbildningen inom
ramen för den s.k. ITiS-satsningen
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub33 yrkande 5 i
denna del samt bifaller delvis motion
2000/01:Ub287 yrkande 7.
22. Rätt till gymnasial
vuxenutbildning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7 och
bifaller därmed motionerna 1999/2000:A220 yrkande
11 och 2000/01:Ub33 yrkande 2 samt avslår
motionerna 2000/01:Ub25 yrkande 1, 2000/01:Ub28
yrkande 1 och 2000/01:Ub287 yrkande 8.
24. Nationella styrorgan för
vuxenutbildning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub33 yrkande 1 och
avslår motionerna 2000/01:Ub25 yrkande 15,
2000/01:Ub40 yrkande 5 och 2000/01:Ub287 yrkande
6.
28. Vuxenutbildning inom
naturbrukssektorn
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7 och
bifaller därmed motion 2000/01:MJ233 yrkande 23
samt bifaller delvis motionerna 2000/01:Ub223 och
2000/01:MJ258 yrkande 3.
Ställningstagande
Utvärderingar både inom Kunskapslyftet och i andra
sammanhang visar mycket goda resultat hos både
folkhögskolorna och studieförbunden när det gäller
sätten att söka upp de studerande, sätten att lära
ut och deltagarnas egen tillfredsställelse. Enligt
min mening bör det göras en omfördelning av det
totala antalet platser för vuxnas lärande som
finansieras med särskilt statsbidrag, så att medel
motsvarande 5 000 årsstudieplatser per år under
perioden 2003-2005 går till studieförbunden.
Därefter skall dessa medel inarbetas i ordinarie
folkbildningsanslag via Folkbildningsrådet. Vad jag
här har framfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub33 yrkandena 8 och 9.
Medel till folkbildningen inom ramen för den s.k.
ITiS-satsningen bör enligt min mening riktas också
till cirkelledare och handledare inom
studieförbunden. Detta bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub33 yrkande 5 i denna del.
Enligt Centerpartiets och min mening behövs på sikt
en generell utbildningsgaranti som går längre än den
nuvarande rätten till vuxenutbildning på
grundskolenivå. En fortsättning av Kunskapslyftet
bör utformas som en rättighet, inledningsvis för
arbetslösa, till gymnasial vuxenutbildning.
Regeringen bör låta utreda hur en sådana generell
utbildningsgaranti bör utformas. Vad jag här har
framfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening och därmed bifalla motionerna
1999/2000:A220 yrkande 11 och 2000/01:Ub33 yrkande
2.
För att ge kommunerna stöd i kvalitetsarbetet anser
jag att det behövs ett nytt nationellt styrorgan i
form av ett fristående kvalitetsinstitut. Ett sådant
institut bör ha till uppgift att såväl sammanställa
uppgifter för nationella jämförelser som utveckla
metoder för att förbättra utvärderingen och stödja
kommunernas kvalitetsarbete. Det bör inte ha
myndighetsuppgifter, utan dessa bör även
fortsättningsvis åligga Skolverket. Det bör
övervägas om huvudmannaskapet skall omfatta lärar-,
elev- och föräldraorganisationer lika väl som
arbetsgivarna i Kommunförbundet. Vad jag här har
framfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub33 yrkande 1.
Under senare år har allt färre av de studerande vid
naturbruksgymnasierna valt utbildning med
jordbruksinriktning. Det är oroväckande för
lantbruksnäringen. Många gånger gör människor i dag
sitt val av yrkesväg senare än förr. Det kan
innebära att man efter genomförd gymnasieutbildning
kanske arbetar eller studerar vidare för att senare
upptäcka att det är inom lantbruket man vill
förlägga sin yrkeskarriär. Att man då redan har en
gymnasieutbildning kan innebära att man blir
utestängd från vuxenutbildning inom
naturbrukssektorn. Jag anser att behovet av ett sent
yrkesval, med tillgång till yrkesinriktad grund- och
vidareutbildning inom lantbrukssektorn, måste
garanteras, oberoende av individens tidigare val av
gymnasieutbildning. Vad jag här har framfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2000/01:MJ233 yrkande 23.
8. Medel till folkbildningen för
forskning och utveckling med
inriktning på vuxnas lärande (punkt
9) - m, c
av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill
(m), Sofia Jonsson (c) och Anders Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
9. Medel till folkbildningen för
forskning och utveckling med inriktning på
vuxnas lärande
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 8 och
bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub33 yrkande 5
i denna del och 2000/01:Ub36 yrkande 1 i denna
del.
Ställningstagande
Vi anser att regeringen i propositionen lägger
alltför stor vikt vid det formella lärandets behov
av forskning och utveckling med inriktning mot
vuxnas lärande. Enligt vår mening har
folkbildningen, likaväl som komvux, behov av medel
för detta ändamål. Vi anser därför att av den
förstärkning med 12 miljoner kronor av Skolverkets
forsknings- och utvecklingsmedel som regeringen
aviserar bör en del avsättas för att
Folkbildningsrådet skall kunna initiera forskning
och utveckling för folkbildningens behov. Vad vi här
har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening och därmed bifalla motionerna
2000/01:Ub33 yrkande 5 och 2000/01:Ub36 yrkande 1,
båda i denna del.
9. Medel till folkbildningen för
kompetensutveckling av lärare med
inriktning på vuxenpedagogiskt
arbetssätt och specialpedagogik
(punkterna 10 och 19) - m, kd, c, fp
av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Erling
Wälivaara (kd), Per Bill (m), Sofia Jonsson (c),
Ulf Nilsson (fp), Anders Sjölund (m) och Maria
Larsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 10
och 19 borde ha följande lydelse:
10. Medel till folkbildningen för
kompetensutveckling av lärare med inriktning
på vuxenpedagogiskt arbetssätt och
specialpedagogik
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 9 och
bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub25 yrkande
16, 2000/01:Ub33 yrkande 5 i denna del och
2000/01:Ub36 yrkande 1 i denna del.
19. Ansvaret för uppsökande
verksamhet
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub33 yrkande 6.
Ställningstagande
Mot bakgrund av de stora samhällsförändringarna och
behoven av ett livslångt lärande i stora grupper av
den vuxna befolkningen behövs det
kompetensutveckling med inriktning mot
vuxenpedagogiskt arbetssätt och specialpedagogik för
lärare m.fl. både inom komvux och inom
folkbildningen. En del av de medel (21 miljoner
kronor) som regeringen aviserar att Skolverket skall
få disponera som en tidsbegränsad satsning för sådan
kompetensutveckling bör enligt vår mening disponeras
av Folkbildningsrådet att använda till
kompetensutveckling av folkbildningens lärare,
cirkelledare m.fl. Vad vi här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motionerna 2000/01:Ub25 yrkande
16, 2000/01:Ub33 yrkande 5 i denna del och
2000/01:Ub36 yrkande 1 i denna del.
Inom ramen för Kunskapslyftet har fackliga
organisationer erhållit medel från staten för att
bedriva uppsökande verksamhet för att i första hand
motivera lågutbildade att delta i Kunskapslyftet. Vi
anser att det är naturligt att kommunerna fullt ut
tar ansvar för uppsökande verksamhet, som också är
en viktig del i infrastrukturen. På så sätt kan man
på den lokala nivån finna den arbetsmodell och de
samarbetspartner som fungerar bäst i den egna
kommunen. Vad vi här har framfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2000/01:Ub33 yrkande 6.
10. Rätt till personlig assistans
vid vuxenutbildning (punkt 15) - kd,
c, fp
av Erling Wälivaara (kd), Sofia Jonsson (c), Ulf
Nilsson (fp) och Maria Larsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
15. Rätt till personlig assistans vid
vuxenutbildning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 10 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub33 yrkande 4.
Ställningstagande
Vi anser att personer som omfattas av rätten till
personlig assistans även skall ha tillgång till
sådan assistans om de vill delta i vuxenutbildning.
Kunskapslyftskommittén, som har samma uppfattning,
ser inte att förslaget leder till ökade kostnader.
Vad vi här har framfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motion 2000/01:Ub33 yrkande 4.