Regeringen lägger i proposition 2000/01:63 fram
förslag om en ny lag, kallad lag om kvalificerad
yrkesutbildning. Med den nya lagen införs
kvalificerad yrkesutbildning som en reguljär
utbildningsform. Lagförslaget återges i bilaga 2.
Förslaget har föregåtts av en försöksverksamhet
med viss kvalificerad yrkesutbildning.
Försöksverksamheten inleddes år 1996 efter förslag i
proposition 1995/96:145 (bet. UbU8, rskr. 228).
Förslagen där grundade sig på betänkandet
Yrkeshögskolan - Kvalificerad eftergymnasial
yrkesutbildning (SOU 1995:38), den s.k. KEY-
utredningen, och påföljande remissbehandling. För
försöksverksamheten antog riksdagen en särskild lag
(1996:339) och regeringen utfärdade en anslutande
förordning (1996:372). Inledningsvis bestämdes att
försöksverksamheten skulle pågå i tre år, men tiden
förlängdes efter förslag från regeringen t.o.m. år
2001 med det uttalade syftet att den därefter skulle
permanentas (prop. 1997/98:150, bet. FiU20, rskr.
318).
En kommitté tillkallades år 1996 för att leda
försöksverksamheten. Kommittén för kvalificerad
yrkesutbildning lade i oktober 1999 fram
slutbetänkandet KY - Kvalificerad yrkesutbildning
(SOU 1999:122).
Sedan kommittén lagt fram sitt förslag förordnade
utbildningsministern en projektgrupp inom
Utbildningsdepartementet för att arbeta vidare med
frågan om eftergymnasial yrkesutbildning.
Projektgruppens förslag redovisades i maj 2000 i
rapporten En ny eftergymnasial yrkesutbildning (Ds
2000:33).
Förslagen i den proposition som utskottet här
behandlar bygger på kommitténs och projektgruppens
förslag och remissbehandlingen av dessa.
Utöver lagförslaget, som riksdagen har att ta
ställning till, redovisas i propositionen
regeringens bedömningar i ett antal frågor där det
enligt lagförslaget skall ankomma på regeringen att
besluta.
Med anledning av propositionen väcktes sex motioner.
Utöver dessa behandlas i betänkandet ett antal
motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2000,
vilka har anknytning till frågan om kvalificerad
yrkesutbildning. De motionsförslag som behandlas i
betänkandet återges i bilaga 1.
Propositionens huvudsakliga innehåll
En ny lag om kvalificerad yrkesutbildning föreslås
ersätta lagen (1996:339) om en försöksverksamhet med
viss kvalificerad yrkesutbildning. Den nya lagen
skall träda i kraft den 1 januari 2002.
Kvalificerad yrkesutbildning skall kunna anordnas
av statliga universitet och högskolor, kommuner,
landsting samt av enskilda fysiska eller juridiska
personer. Utbildningsanordnarna får anordna
utbildningen i samverkan med andra. Utbildningen
skall anordnas med statsbidrag eller - om anordnaren
är en statlig myndighet - med särskilda medel, som
fördelas efter ansökan.
Utbildningen skall ge sådana fördjupade teoretiska
och praktiska kunskaper som krävs för att
självständigt och i arbetslag utföra kvalificerade
uppgifter i ett modernt organiserat arbetsliv. Den
skall bygga på de kunskaper som eleverna får på
nationella och specialutformade program i
gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper och ha
sin grund dels i kunskaper som genererats i
produktionen av varor och tjänster, dels i
vetenskap. Utbildningen skall präglas av såväl
teoretiskt djup som en stark arbetslivsanknytning
och skall utvecklas och bedrivas i samverkan mellan
arbetsliv och utbildningsanordnare. Cirka en
tredjedel av utbildningstiden skall bestå av lärande
i arbete på en arbetsplats (LIA).
Utbildningens inriktning och omfattning bör
bestämmas utifrån bedömningar om den framtida
efterfrågan i arbetslivet. Den normala
utbildningstiden skall vara två års heltidsstudier
eller deltidsstudier av motsvarande omfattning. En
ny myndighet inrättas för att administrera den
kvalificerade yrkesutbildningen. Den nya myndigheten
skall bl.a. pröva ansökningar från
utbildningsanordnare om statsbidrag.
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag i proposition 2000/01:63 Kvalificerad
yrkesutbildning om att införa en ny reguljär
eftergymnasial utbildningsform. Den skall ersätta
försöksverksamheten på området, som har pågått sedan
1996.
Kvalificerad yrkesutbildning skall ge sådana
fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper som
krävs för att självständigt och i arbetslag utföra
kvalificerade arbetsuppgifter i ett modernt
organiserat arbetsliv. Utbildningen kan omfatta
mellan ett och tre års heltidsstudier; det normala
skall vara två års heltidsstudier eller motsvarande
på deltid. För tillträde skall krävas grundläggande
behörighet till högskoleutbildning. Utbildningarna
skall utvecklas och bedrivas i samverkan mellan
arbetslivet och utbildningsanordnarna. Cirka en
tredjedel av utbildningstiden skall vara lärande i
arbete (LIA) på en arbetsplats.
Den nya reguljära utbildningsformen inrättas den 1
januari 2002. Då övergår pågående försöksverksamhet,
som omfattar 12 000 årsplatser, till reguljär
verksamhet. Regeringen aviserar en ökning med 500
platser år 2002.
En ny central myndighet inrättas för att
administrera den nya utbildningsformen, bl.a. pröva
ansökningar från utbildningsanordnare om
statsbidrag.
Med anledning av två motionsyrkanden föreslår
utskottet ett tillkännagivande till regeringen om
att det är angeläget att antalet platser i
kvalificerad yrkesutbildning på sikt utökas.
Utskottet föreslår avslag på övriga motions-
yrkanden som behandlas i betänkandet. Motionerna
handlar om större variation i utbildningarnas längd,
större flexibilitet i regleringen av LIA, fördubblat
antal utbildningsplatser, decentraliserad
myndighetsorganisation, m.m. Moderaterna och
Kristdemokraterna vill ge den nya utbildningsformen
namnet yrkeshögskola.
Reservationer finns på flertalet punkter från ett
eller flera av oppositionspartierna (Moderaterna,
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet).
Propositionen
Regeringen har i proposition 2000/01:63 Kvalificerad
yrkesutbildning föreslagit att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om kvalificerad
yrkesutbildning.
Motioner
I betänkandet behandlar utskottet nedan uppräknade
motionsyrkanden i vilka föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
Följdmotioner
2000/01:Ub18 av Beatrice Ask m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om benämningen
yrkeshögskola.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
yrkesutbildningarnas längd och omfattning skall
variera mellan ett till tre och ett halvt år.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att andelen
arbetsplatsförlagd verksamhet skall kunna variera
beroende på utbildningens inriktning.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kortare
yrkesutbildningar inom högskolan skall införas inom
ramen för den nya yrkeshögskolan.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om benämningarna
yrkeshögskolepoäng samt yrkeshögskoleexamen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utöka
yrkeshögskolan till att omfatta 25 000 platser år
2004.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att yrkeshögskolans
lärare skall kunna variera sitt arbete mellan olika
yrkeshögskoleutbildningar samt inom den gymnasiala
yrkesutbildningen.
2000/01:Ub19 av Birgitta Ahlqvist och Monica Öhman
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om den kvalificerade
yrkesutbildningen.
2000/01:Ub20 av Sofia Jonsson m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ställa
ytterligare platser till förfogande för kvalificerad
yrkesutbildning (KY).
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn för att
på sikt sammanföra KY, YTH och vissa övriga
påbyggnadsutbildningar under en myndighet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa ett
system för validering av kunskaper för kvalificerad
yrkesutbildning.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett system där en av
näringslivet efterfrågad utbildning med kvalitet
inte riskerar att få sina utbildningsplatser
indragna.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
resursfördelningen till smala utbildningar.
2000/01:Ub21 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en förändring av
gymnasieskolans yrkesutbildning är en nödvändig
förutsättning för den kvalificerade
yrkesutbildningen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
behörighetskravet för den kvalificerade
yrkesutbildningen inte behöver vara detsamma som för
högskolestudier.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en examen från
gymnasieskolan skall utgöra ett grundläggande
behörighetskrav för den kvalificerade
yrkesutbildningen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en studerande
inom den kvalificerade yrkesutbildningens ram också
skall kunna komplettera sina gymnasiestudier.
5. Riksdagen begär att regeringen låter utreda den
slutliga utformningen av organisationen för den
kvalificerade yrkesutbildningen.
6. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
ett förslag om utbildningsvägar och avgränsningar
mellan den kvalificerade yrkesutbildningen och
högskolan.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet av en
svensk variant av amerikanska "colleges" (fack-
/yrkeshögskolor).
2000/01:Ub22 av Kenneth Johansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att den nya myndigheten för
kvalificerad yrkesutbildning lokaliseras till Falun.
2000/01:Ub23 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om benämningen
yrkeshögskola.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om grundläggande
högskolebehörighet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheter till
validering av kunskap.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tid för lärande i
arbete.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en decentraliserad
myndighetsstruktur.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om yrkescertifikat i
stället för examen.
Motioner från allmänna motionstiden
2000/01:Ub210 av Gunnel Wallin och Marianne
Andersson (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det behövs en
fungerande utbildningsstruktur för grund- och
färdigutbildning inom såväl ungdoms- som
vuxenutbildningen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det måste till
ett gemensamt ansvar för att hela yrkesutbildningen
genomförs på ett över landet likvärdigt sätt och med
hög kvalitet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den tid
företagaren avsätter och det material eleven
förbrukar under lärotiden innebär
produktionsbortfall och att ett system för
kompensation bör inrättas.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att i
studiemedelshänseende jämställa yrkesutbildningar
med andra former av högre utbildning och utbildning
för vuxna.
2000/01:Ub267 av Cristina Husmark Pehrsson och Maud
Ekendahl (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att vid bestämmande av den
kvalificerade yrkesutbildningen beakta behovet av
utbildning för i dag kvinnodominerade områden.
2000/01:Ub280 av Patrik Norinder och Anne-Katrine
Dunker (m):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fristående
yrkesutbildning.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om yrkeshögskolor.
2000/01:Ub281 av Mikael Odenberg m.fl. (m):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behoven av
yrkeskunnande.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om satsningar på den
eftergymnasiala kvalificerade yrkesutbildningen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av en
flexibel yrkesskoleutbildning.
2000/01:Ub420 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en utredning bör
tillsättas med uppdrag att i samarbete med
arbetsmarknadens parter ge förslag på innehåll,
organisation och finansiering av en
lärlingsutbildning efter avslutade gymnasiestudier.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att den i yrkande 1 föreslagna utredningen
också skall komma med förslag till åtgärder för att
åstadkomma en jämn könsfördelning inom
lärlingsutbildningar som omfattar områden där av
tradition det ena könet varit underrepresenterat.
2000/01:Ub427 av Margareta Andersson och Birgitta
Carlsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att permanenta KY-
utbildningarna.
2000/01:Ub474 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att den skall besluta om att starta en yrkeshögskola
i enlighet med vad som i motionen anförs.
2000/01:MJ418 av Åsa Torstensson m.fl. (c):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en sammanhållen
utbildning för fiskesektorn.
BILAGA 2
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om kvalificerad yrkesutbildning
Utskottets överväganden
En ny utbildningsform
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag om
att inrätta kvalificerad yrkesutbildning som
en ny utbildningsform. Motionsyrkanden om att
den skall kallas yrkeshögskola bör avslås.
Utbildningstiden bör kunna variera mellan ett
och tre år. Cirka en tredjedel av
utbildningstiden bör utgöras av lärande i
arbete på en arbetsplats.
I lagförslaget anges i 1 § att kvalificerad
yrkesutbildning kan anordnas av statliga universitet
och högskolor, kommuner, landsting samt enskilda
fysiska eller juridiska personer, och att anordnarna
får göra detta i samverkan med andra. Att
utbildningen skall anordnas med statsbidrag eller
särskilda medel, efter ansökan av
utbildningsanordnaren och beslut av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer, sägs i 2 §.
Fem krav på utbildningen anges i 4 §, nämligen att
den skall:
1. ha sin grund dels i kunskap som genererats i
produktionen av varor och tjänster, dels i
vetenskap samt utformas så att en hög kvalitet
och yrkesrelevans nås,
2.
3. ge sådana fördjupade teoretiska och praktiska
kunskaper som krävs för att självständigt och i
arbetslag kunna utföra kvalificerade uppgifter i
ett modernt organiserat arbetsliv,
4.
5. präglas av såväl teoretiskt djup som en stark
arbetslivsanknytning,
6.
7. utvecklas och bedrivas i samverkan mellan
arbetsliv och utbildningsanordnare, och
8.
9. bidra till att bryta traditioner i fråga om
könsbundna utbildnings- och yrkesval samt
motverka social snedrekrytering.
10.
Utbildningens inriktning och omfattning bör enligt
regeringen bestämmas utifrån bedömningar om den
framtida efterfrågan i arbetslivet. Den normala
längden på en kvalificerad yrkesutbildning bör vara
två års heltidsstudier eller deltidsstudier av
motsvarande omfattning, men det bör vara möjligt att
genomföra utbildningar som har annan omfattning
efter prövning i varje enskilt fall. Omfattningen
skall dock vara lägst ett års och högst tre års
heltidsstudier eller motsvarande.
Cirka en tredjedel av utbildningstiden bör
användas för lärande i arbetslivet på en
arbetsplats.
Motioner
I flertalet av de motioner som väckts med anledning
av propositionen bejakas uttryckligen införande av
den nya utbildningsformen.
Moderata samlingspartiet anser dock att
benämningen bör vara yrkeshögskola (mot.
2000/01:Ub18 yrk. 1). Det namnet ger associationer
till något enhetligt, av hög kvalitet, anser
motionärerna. Genom epitetet yrkes- dras en gräns
mot den ordinarie högskolan och undviks oklarhet om
vad utbildningsformen står för. I sin motion
2000/01:Ub281, som väcktes under allmänna
motionstiden, förordar Moderaterna införande av
fristående och flexibla yrkeshögskolor, som kan bli
alternativ till de traditionella universiteten och
högskolorna (yrk. 6). Yrkeshögskolor är enligt
motionärerna också ett alternativ för personer från
arbetslivet som behöver vidareutbildning av sådant
slag som inte finns på vanliga universitet och
högskolor. Samma sak framförs i motion 2000/01:Ub280
(m) yrkande 4.
Även Kristdemokraterna förespråkar benämningen
yrkeshögskola (mot. 2000/01:Ub23 yrk. 1). Med detta
ord vill motionärerna visa på den jämställdhet som
skall råda mellan den nya utbildningsformen och den
akademiska högskolan och minimera risken för att den
nya utbildningsformen betraktas som en
mellanstegsutbildning mellan gymnasieskola och
högskola. I sin motion 2000/01:Ub474, som väcktes
under allmänna motionstiden 2000, föreslår
Kristdemokraterna att man skall besluta om att
starta en yrkeshögskola. I denna skall man ta vara
på de goda erfarenheter som finns från
försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning
och genom vissa förändringar i organisationen
åtgärda de problem som finns.
Folkpartiet uttalar i motion 2000/01:Ub21 sin
principiella anslutning till grundidén att omvandla
försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning
till reguljär verksamhet. Motionärerna anser dock
att det är en stor svaghet att oklarhet råder om
vilka utbildningsvägar det skall gälla och vilka
avgränsningar som skall göras mellan kvalificerad
yrkesutbildning och högskolan (yrk. 6). Vidare
förordar Folkpartiet inrättande av en svensk variant
av de amerikanska "colleges", där man skall bedriva
såväl kvalificerad yrkesutbildning som förberedelse
för högre utbildning (yrk. 7).
Moderata samlingspartiet anser att en kvalificerad
yrkesutbildning skall kunna vara längre än vad
regeringen tänker sig. I motion 2000/01:Ub18
föreslår partiet att omfattningen av en kvalificerad
yrkesutbildning skall få variera mellan ett och tre
och ett halvt år (yrk. 2).
Såväl Moderaterna som Kristdemokraterna anser att tiden för
lärande i arbete inte bör regleras så stelbent som
regeringen avser att göra. Moderaterna skriver i
motion 2000/01:Ub18 att tiden för LIA skall kunna
variera beroende på utbildningens inriktning och att
det för vissa branscher och yrken behövs att
betydligt mer än en tredjedel av utbildningstiden är
LIA, för andra mindre (yrk. 3). Kristdemokraterna
kan tänka sig att man i många kvalificerade
yrkesutbildningar får använda hälften av tiden till
LIA. Motionärerna vill inte heller att regeringen
skall detaljreglera att LIA skall förläggas till
minst två olika arbetsplatser (mot. 2000/01:Ub23
yrk. 4).
Utskottets ställningstagande
Riksdagen bör enligt utskottets mening bifalla
regeringens förslag om införande av en ny
utbildningsform, kallad kvalificerad
yrkesutbildning.
Frågan om den nya utbildningsformens namn har noga
övervägts såväl av Kommittén för kvalificerad
yrkesutbildning som av Utbildningsdepartementets
projektgrupp och av de remissinstanser som yttrat
sig över förslagen från dessa. Enligt utskottets
mening är en avgörande invändning mot benämningen
yrkeshögskola att den skapar oklarhet om huruvida
den nya utbildningen omfattas av högskolelagen och
högskoleförordningen - vilket den inte är avsedd att
göra.
Utskottet föreslår därför att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om kvalificerad
yrkesutbildning såvitt avser 1, 2 och 4 §§ och
avslår motionerna 2000/01:Ub18 yrkande 1,
2000/01:Ub21 yrkandena 6 och 7, 2000/01:Ub23 yrkande
1, 2000/01:Ub280 yrkande 4, 2000/01:Ub281 yrkande 6
och 2000/01:Ub474.
Enligt utskottets mening finns det inte anledning
att frångå regeringens bedömning när det gäller
längden på utbildningar inom kvalificerad
yrkesutbildning. Riksdagen bör således avslå motion
2000/01:Ub18 yrkande 2.
Också när det gäller lärande i arbete är den
flexibilitet som regeringen tänker sig tillräcklig
enligt utskottets mening. Riksdagen bör därför avslå
motionerna 2000/01:Ub18 yrkande 3 och 2000/01:Ub23
yrkande 4.
Utskottet vill understryka att arbetslivets
medverkan i kvalificerad yrkesutbildning inte bör
inskränkas till LIA. Det framgår av slutbetänkandet
från Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning att
personal som är verksam i respektive bransch också
har medverkat i den teoretiska undervisningen i
försöksverksamheten och att sådan medverkan enligt
kommitténs uppfattning är ett av de säkraste tecknen
på att en utbildning har en påtaglig yrkeskoppling.
Krav för tillträde till kvalificerad
yrkesutbildning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla regeringens förslag att
den kvalificerade yrkesutbildningen skall
bygga på de kunskaper som eleverna får på
nationella eller specialutformade program i
gymnasieskolan och därmed avslå
motionsyrkanden från Kristdemokraterna och
Folkpartiet.
Jämför reservationerna 5 (kd) och 2 (fp).
Enligt propositionen skall det för tillträde till
kvalificerad yrkesutbildning ställas motsvarande
krav som för grundläggande behörighet till
högskoleutbildning. I lagförslaget formuleras detta
i 3 § på ett sätt som nära ansluter till motsvarande
formulering i 1 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434).
Regeringen anser att utbildningsanordnaren skall
kunna ställa upp särskilda behörighetskrav, om det
finns särskilda skäl. Det skall också finnas
möjlighet för en utbildningsanordnare att besluta om
undantag från kraven på behörighet, om den sökande
kan antas tillgodogöra sig utbildningen trots att
han eller hon inte uppfyller samtliga
behörighetskrav.
Kristdemokraterna är kritiska mot förslaget om
grundläggande behörighet. De skriver i motion
2000/01:Ub23 att ungdomar som inte har klarat sig
igenom ett teoretiskt inriktat gymnasieprogram
alltså inte är välkomna till yrkeshögskolan även om
de vore lämpliga för utbildningen (yrk. 2).
Folkpartiet framför i motion 2000/01:Ub21 sin
uppfattning att en ordentlig yrkesutbildning måste
skapas också inom gymnasieskolans ram. Detta är en
nödvändig förutsättning för den kvalificerade
yrkesutbildningen (yrk. 1). Folkpartiet anser också
att behörighetskravet för den kvalificerade
yrkesutbildningen inte behöver vara detsamma som för
högskolestudier (yrk. 2). En examen från
gymnasieskolan - lärlingsexamen, yrkesexamen eller
studentexamen enligt de förslag som Folkpartiet fört
fram i andra motioner - skall utgöra ett
grundläggande behörighetskrav för kvalificerad
yrkesutbildning (yrk. 3). Inom den kvalificerade
yrkesutbildningens ram skall studerande även kunna
komplettera sina gymnasiestudier för att skaffa sig
grundläggande eller särskild behörighet till
högskoleutbildning (yrk. 4).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag till lagbestämmelse om
behörighetskrav och avslår motionsyrkandena.
Grundläggande behörighet till högskoleutbildning
bygger på att den sökande har genomgått ett
nationellt eller specialutformat program i
gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänd i
kurser och projektarbete som tillsammans motsvarar
minst 90 % av det antal gymnasiepoäng som krävs för
ett fullständigt program. Alla nationella och
specialutformade program kan alltså ligga till grund
för behörigheten. I försöksverksamheten under
perioden 1996 till 1998 har 35 % av nybörjarna haft
yrkesförberedande gymnasieutbildning som grund,
enligt vad som redovisats av Kommittén för
kvalificerad yrkesutbildning (SOU 1999:122 s. 113).
Den som inte har genomgått gymnasieskola men är
minst 25 år och har varit yrkesverksam i minst fyra
år har också grundläggande behörighet, förutsatt att
hon eller han har kunskaper i svenska och engelska
motsvarande ett fullföljt nationellt program i
gymnasieskolan.
Utskottet utgår från att regeringen i den kommande
förordningen kommer att föreskriva om möjlighet för
utbildningsanordnare att anta sökande som inte
uppfyller behörighetskraven, om den sökande trots
detta kan antas tillgodogöra sig den sökta
utbildningen.
Riksdagen har tidigare, på förslag
av utskottet, avslagit yrkanden från
såväl Kristdemokraterna som
Folkpartiet om att de nationella
programmen i gymnasieskolan inte
skall vara så utformade att eleverna
på alla sådana program kan uppnå
grundläggande behörighet (bet.
2000/01:UbU10).
Examen m.m. inom kvalificerad
yrkesutbildning
Utskottets förslag i korthet
Regeringen bör få meddela föreskrifter om
antagning till utbildningen, om vilka examina
som får avläggas och om utfärdande av
utbildnings- och examensbevis.
Motionsyrkandet (m) om att det skall heta
yrkeshögskoleexamen och yrkeshögskolepoäng
bör avslås, liksom ett yrkande (kd) att
examen från den kvalificerade
yrkesutbildningen skall ersättas av
yrkescertifikat, som skall utfärdas av
branschorganisationerna.
Jämför reservationerna 3 (m) och 5 (kd).
Lagförslagets 6 och 7 §§ innebär att regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer skall få meddela
föreskrifter om antagning till utbildningen, om
vilka examina som får avläggas och om utfärdande av
utbildningsbevis och examensbevis. De sistnämnda får
utfärdas av utbildningsanordnaren enligt de
föreskrifter som således har utfärdats.
Enligt regeringens bedömning bör det inrättas en
kvalificerad yrkesexamen. Denna bör definieras genom
nationella mål och dokumenteras i examensbevis där
innehåll, omfattning och inriktning anges.
Utbildningens omfattning bör uttryckas i KY-poäng,
där en veckas heltidsstudier motsvarar en KY-poäng.
Benämningen på examen och poäng bör enligt
Moderaterna anknyta till utbildningsformens namn.
Det bör alltså heta yrkeshögskolepoäng och
yrkeshögskoleexamen (mot. 2000/01:Ub18 yrk. 5).
Kristdemokraterna vill enligt motion 2000/01:Ub23
i stället för examen ha ett yrkescertifikat, som
skall utfärdas av branschorganisationerna och inte
av utbildningsanordnarna (yrk. 6).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar
lagförslaget i denna del.
Moderaternas motionsyrkande bör avslås med
hänvisning till vad utskottet förordar om
utbildningsformens namn.
Ingenting hindrar att branschorganisationer
utfärdar yrkescertifikat till dem som slutför en
kvalificerad yrkesutbildning, men utskottet anser
inte att de som genomgått en av staten godkänd och
finansierad utbildning skall vara hänvisade till
branschorganisationers beslut för att få ett
officiellt bevis om slutförd utbildning.
Validering
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till pågående utredning om
validering bör riksdagen avslå
motionsyrkanden om att begära förslag från
regeringen om system för validering.
Jämför reservation 6 (kd, c).
Regeringen berör i propositionen behovet av validering.
Eventuellt tillgodoräknande av studier inom
kvalificerad yrkesutbildning vid övergång till
högskolestudier bör prövas enligt gällande
regelverk, dvs. 6 kap. 13 och 14 §§
högskoleförordningen (1993:100). Det är, skriver
regeringen (s. 25), också viktigt att man inom den
kvalificerade yrkesutbildningen har möjlighet att
tillgodoräkna kunskaper som tidigare förvärvats
genom studier eller på annat sätt.
Kristdemokraterna och Centerpartiet tar i sina
motioner upp frågor om validering. I sin motion
2000/01:Ub23 framhåller Kristdemokraterna att den
kvalificerade yrkesutbildningen måste stå öppen för
människor i olika åldrar och med olika bakgrund.
Kunskaper som införskaffats på en mängd olika vägar
från utbildning och arbetsliv till eget lärande
måste värderas och förankras, heter det i motionen
(yrk. 3). Motionärerna menar att propositionen inte
ger någon lösning på det viktiga problemet med
validering. Regeringen bör enligt deras mening
återkomma med förslag om hur valideringen skall
genomföras.
Även Centerpartiet vill enligt motion 2000/01:Ub20
att regeringen skall återkomma med förslag om ett
system för validering (yrk. 3). Syftet är att
underlätta övergångar till och från högskolornas
utbildning i såväl nationellt som internationellt
perspektiv.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Mot bakgrund av vad regeringen anför i
propositionen utgår utskottet från att möjligheter
till validering skall finnas inom den kvalificerade
yrkesutbildningen.
Under de senaste åren har en omfattande
valideringsverksamhet utvecklats i flera kommuner.
Den har berört såväl personer som förvärvat sina
kunskaper och erfarenheter inom landet som personer
med utländsk yrkeskompetens. En särskild utredare
har fått regeringens uppdrag att kartlägga, beskriva
och analysera pågående valideringsverksamhet på
främst gymnasial nivå samt att, på grundval av
analysen, utarbeta förslag till åtgärder som bör
kunna genomföras inom ramen för de 7,5 miljoner
kronor som riksdagen har anvisat för utbyggnad av
validering av utländsk yrkeskompetens under år 2001
(dir. 2000:84). Utredaren skall i samverkan med
Skolverket och Arbetsmarknadsstyrelsen pröva behovet
av ett nationellt system för validering av vuxnas
kunskaper och kompetens samt uppskatta vilka
statsfinansiella konsekvenser och samhällsekonomiska
effekter som ett sådant nationellt valideringssystem
kan medföra. Arbetet skall redovisas senast den 1
oktober 2001. Enligt proposition 2000/01:72 Vuxnas
lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen, som
utskottet kommer att behandla längre fram under
detta riksmöte, avser regeringen att därefter
återkomma till frågan om validering (s. 45). Mot
denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte
bör göra några tillkännagivanden i enlighet med
motionsyrkandena.
Lärare och handledare
Utskottets förslag i korthet
Lärare och handledare i kvalificerad
yrkesutbildning skall ha kompetens för den
undervisning de skall bedriva. Riksdagen bör
avslå ett motionsyrkande (m) om att lärarna
skall kunna arbeta inom flera olika
yrkesutbildningar.
Jämför reservation 3 (m).
Enligt regeringens lagförslag skall lärare och handledare i
kvalificerad yrkesutbildning genom utbildning eller
erfarenhet ha kompetens för den undervisning de
skall bedriva (5 §).
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2000/01:Ub18 ett tillkännagivande om att lärarna
skall kunna variera sitt arbete mellan olika
kvalificerade yrkesutbildningar samt inom den
gymnasiala yrkesutbildningen (yrk. 7).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar
regeringens lagförslag samt avslår motionsyrkandet.
Enligt vad utskottet erfarit används i dag lärare
från många olika utbildningsformer i
försöksverksamheten med kvalificerad
yrkesutbildning. Ingenting som står i propositionen
ger anledning att befara att detta skulle försvåras
eller förhindras. Det är inte riksdagens sak att
reglera vad som skall ingå i anställningar hos
kommuner eller företag. Vad som skall ingå i en viss
anställning hos en statlig högskola är en fråga för
lokala högskolemyndigheter.
Inordnande och överföring av
befintliga utbildningsformer
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att
inordna viss yrkesutbildning som nu tillhör
högskolan i den nya utbildningsformen.
Jämför reservation 7 (m, c).
Enligt propositionen bör kvalificerad yrkesutbildning som
påbörjats inom ramen för försöksverksamheten övergå
i den nya utbildningsformen den 1 januari 2002. Det
är regeringens ambition att utbildningsformen skall
utvecklas volymmässigt så att det ges utrymme för
att i den inordna andra eftergymnasiala utbildningar
vid sidan av högskolan, t.ex. vissa
påbyggnadsutbildningar inom komvux, kompletterande
utbildningar och utbildningar inom folkbildningen.
Moderata samlingspartiet och Centerpartiet
föreslår att även kortare yrkesutbildningar inom
högskolan skall inordnas in den nya
utbildningsformen (mot. 2000/01:Ub18 yrk. 4
respektive 2000/01:Ub20 yrk.2). I Centerpartiets
motion nämns uttryckligen yrkesteknisk
högskoleutbildning (YTH), som sedan ett par
årtionden finns inom den statliga högskolan.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Mellan den nya utbildningsformen kvalificerad
yrkesutbildning och de kortare yrkesutbildningarna
inom högskolan finns den generella skillnaden att de
sistnämnda inte är konstruerade så att en väsentlig
del av utbildningen består av lärande i arbete på en
arbetsplats. Däremot bygger YTH, till skillnad från
vad som förutsätts för den kvalificerade
yrkesutbildningen, på att de studerande har en
flerårig yrkesverksamhet inom yrkesområdet bakom sig
innan de påbörjar högskoleutbildningen. För alla
utbildningar inom högskolan gäller högskolelagen,
vilket däremot inte är föreslaget för den
kvalificerade yrkesutbildningen.
Regeringen har nyligen givit en särskild utredare
i uppdrag att utreda vissa frågor om kortare
yrkesutbildningar inom högskolan, bl.a. YTH.
Utredaren skall också undersöka behovet av andra
kortare yrkesutbildningar i högskolan och lämna
förslag till de ändringar i högskolelagen som
utredningen ger anledning till (dir. 2001:9).
Uppdraget skall slutredovisas senast den 15 december
2001. Utskottet anser att riksdagen inte bör
föregripa utredningen.
Styrning av kvalificerad
yrkesutbildning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör ställa sig bakom regeringens
förslag om en nationell myndighet för
kvalificerad yrkesutbildning och avslå
motioner om en decentraliserad
myndighetsorganisation, om att den slutliga
organisationen skall beslutas längre fram och
om att den nya myndigheten skall förläggas
till Falun.
Jämför reservationerna 5 (kd) och 2 (fp).
Regeringen avser att inrätta en särskild myndighet för att
administrera den kvalificerade yrkesutbildningen. En
viktig uppgift för den nya myndigheten skall vara
att samordna de lokala behoven av utbildning som har
en nära koppling till arbetslivet med ett
övergripande nationellt perspektiv. En annan viktig
uppgift skall vara att markera och skapa en tydlig
identitet för den nya utbildningsformen. Myndigheten
skall pröva ansökningar från utbildningsanordnare om
statsbidrag för att bedriva utbildning inom den nya
utbildningsformen. Den skall vidare ha ett
övergripande nationellt planeringsansvar och lämna
underlag till beslut om de ekonomiska ramarna för
hela utbildningsformen. När det gäller kvalificerad
yrkesutbildning som faktiskt genomförs skall den nya
myndigheten ansvara för löpande tillsyn och
ekonomisk uppföljning samt viss utvärdering. Det
skall finnas vissa sanktionsmöjligheter för de fall
tillsynen visar på kvalitetsbrister hos någon
utbildningsanordnare.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2000/01:Ub23
att den kvalificerade yrkesutbildningen i stället
skall få en decentraliserad myndighetsstruktur (yrk.
5). Motionärerna anser att den centrala myndigheten
bör vara en liten organisation som arbetar med
huvudsakligt syfte att sköta samordningen, så att
det skapas ett balanserat utbud och att resurserna
utnyttjas effektivt. Dessutom skulle denna myndighet
kunna arbeta med kvalitetssäkring och annan tillsyn.
Övriga beslut bör enligt Kristdemokraterna fattas på
regional nivå av en organisation som exempelvis kan
knytas till länsstyrelserna. Det regionala
näringslivet bör ha stort inflytande på besluten,
heter det i motionen.
Folkpartiet vill att regeringen skall låta utreda
den slutliga utformningen av organisationen för den
kvalificerade yrkesutbildningen (mot. 2000/01:Ub21
yrk. 5). Beslut om denna kan enligt Folkpartiet
fattas först när det står klart vilket innehåll och
vilken omfattning utbildningsformen kommer att få.
I motion 2000/01:Ub22 (c) föreslår motionären att
den nya myndigheten förläggs till Falun, en ort som
drabbats hårt av nedläggningarna inom försvaret.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning
redovisar i sitt slutbetänkande utförligt sina
överväganden när det gäller centraliserad eller
decentraliserad myndighetsstruktur för den nya
utbildningsformen (SOU 1999:122 s. 80 f). Enligt
kommitténs bedömning tillgodoses behoven hos
arbetsliv och individer bättre med en central
hantering av den kvalificerade yrkesutbildningen än
med en utspridd. Särskilt bevaras mångfalden och de
små yrkesområdena. Kommittén anser också att det är
troligt att en central hantering ger bättre
förutsättningar för att avveckla utbildningar än vad
en regional hantering skulle göra.
Utskottet anser inte att motionärerna har påvisat
att en regional organisation skulle vara bättre för
att fatta beslut t.ex. om statsbidrag till nya
utbildningar inom smala yrkesområden eller om att
avveckla statsbidrag till utbildningar som inte
längre är så angelägna.
Regeringen har i februari fattat beslut om att den
nya myndigheten, som inrättas om riksdagen beslutar
i enlighet med propositionen, skall placeras i
Hässleholm, en ort som också drabbats hårt av
nedläggningarna inom försvaret.
Dimensionering och lokalisering av
kvalificerad yrkesutbildning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör uttala att det är angeläget att
antalet utbildningsplatser utökas på sikt.
Motionsyrkanden om en fördubbling av antalet
utbildningsplatser år 2004 bör avslås.
Jämför reservationerna 3 (m) och 8 (c).
Försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning omfattar
budgetåret 2001 sammanlagt 12 000 årsstudieplatser.
När den nya utbildningsformen inrättas den 1 januari
2002 skall enligt regeringen då pågående
försöksverksamhet övergå till den nya formen.
Regeringen avser också att i budgetpropositionen för
år 2002 återkomma med förslag om en utökning av
volymen med 500 platser fr.o.m. den 1 januari 2002.
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2000/01:Ub18 att yrkeshögskolan byggs ut till att år
2004 omfatta 25 000 platser (yrk. 6). Motionärerna
hänvisar till att företagen hindras i sin expansion
av rekryteringssvårigheter, som ytterligare
förvärras av stora förestående pensionsavgångar. I
Moderaternas motion 2000/01:Ub281, som väcktes under
allmänna motionstiden och alltså innan propositionen
hade lagts fram, påtalas att Sverige lider akut
brist på yrkesutbildade personer och högutbildade
unga akademiker (yrk. 3). Samma motionärer förordar
en fördubbling av antalet studieplatser inom
kvalificerad yrkesutbildning (yrk. 5).
Även Centerpartiet anser att en ökning måste ske
av antalet platser (mot. 2000/01:Ub20 yrk. 1).Vid en
ökning av antalet platser är det viktigt att en hög
kvalitet på utbildningarna bibehålls, framhåller
motionärerna.
I motion 2000/01:Ub19 (s) föreslås ett
tillkännagivande om att det är angeläget att antalet
platser inom kvalificerad yrkesutbildning på sikt
utökas, och att det behövs en regional spridning av
utbildningsplatser.
Enligt motion 2000/01:Ub280 (m), som väcktes under
allmänna motionstiden, bör antalet platser inom
kvalificerad yrkesutbildning i ett första steg
fördubblas och därmed omfatta 27 000 studieplatser
år 2002 (yrk. 2).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen följande som sin mening.
Eftersom intresset och behovet av kvalificerad
yrkesutbildning är stort i hela landet, är det
angeläget att antalet platser inom den nya
utbildningsformen på sikt utökas. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2000/01:Ub19 och
2000/01:Ub20 yrkande 1.
Riksdagen bör enligt utskottets
mening avslå motionerna 2000/01:Ub18
yrkande 6, 2000/01:Ub280 yrkande 2
och 2000/01:Ub281 yrkandena 3 och 5.
Övriga frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motioner om
resursfördelningen till smala utbildningar,
permanentning av utbildningar inom den nya
utbildningsformen, m.m.
Jämför reservation 8 (c).
Utöver det som redovisats i det föregående innehåller
regeringens lagförslag bestämmelser om rätt för de
studerande att utöva inflytande över utbildningen (8
§), om avskiljande från utbildningen (9 och 10 §§),
om överklaganden (11 §) och om att regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
ytterligare föreskrifter om kvalificerad
yrkesutbildning (12 §). Lagen föreslås träda i kraft
den 1 januari 2002, samtidigt som den tidigare lagen
om försöksverksamheten upphör att gälla.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar
lagförslaget även i dessa delar.
Principerna för resursfördelning till kvalificerad
yrkesutbildning tas upp i Centerpartiets motion
2000/01:Ub20. Motionärerna vill ha ett system där en
av näringslivet efterfrågad utbildning med kvalitet
inte riskerar att få sina utbildningsplatser
indragna (yrk. 4). Vidare påtalar motionärerna att
de riktigt smala yrkena inte har någon bransch som
hävdar näringslivets behov av utbildning för dem.
Därför begärs en översyn av resursfördelningen till
smala utbildningar (yrk. 5).
I motion 2000/01:Ub267 (m) - väckt under allmänna
motionstiden - skriver motionärerna att det är av
största vikt att ansvariga vid planering och
godkännande av kvalificerade yrkesutbildningar
beaktar behovet av utbildning för i dag
kvinnodominerade områden. Därmed ökar
attraktionskraften och antalet manliga sökande,
vilket motionärerna önskar.
Motionärerna i motion 2000/01:Ub427 (c) tar upp
den osäkerhet som rått under försöksverksamheten,
genom att anordnaren för varje kurs som startas
måste ansöka om medel för att driva utbildningen.
Att permanenta utbildningarna bör ge effektivare
resursutnyttjande, anser motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
En av de bärande idéerna bakom förslaget om den
nya utbildningsformen är att den skall vara flexibel
och utbudet föränderligt efter konstaterade behov
och efterfrågan. Regeringen räknar med att den nya
myndigheten skall kunna bevilja statsbidrag för
högst fem starter av en utbildning. Om anordnaren
vill ge samma utbildning därutöver, krävs ny
prövning där den nya ansökan ställs mot andra. Inte
minst för de smala yrkesområdena är det enligt
utskottets mening en fördel att resurserna handhas
av en myndighet på nationell nivå. Lagförslagets 4 §
innefattar att den kvalificerade yrkesutbildningen
skall bidra till att bryta traditioner i fråga om
könsbundna utbildnings- och yrkesval. Motion
2000/01:Ub267 får därför anses vara tillgodosedd.
Vänsterpartiet tar i motion 2000/01:Ub420 (väckt
under allmänna motionstiden) upp frågan om
färdigutbildning och specialisering efter avslutad
yrkesförberedande gymnasieutbildning. Kvalificerad
yrkesutbildning är enligt motionärerna en väg för
detta, men de menar att det bör tillsättas en
utredning med uppdrag att i nära samarbete med
arbetsmarknadens parter ge förslag på innehåll,
organisation och finansiering av en eftergymnasial
lärlingsutbildning (yrk. 1). Utredningen skall
enligt motionärerna också föreslå åtgärder för att
åstadkomma en jämn könsfördelning inom
lärlingsutbildningar som omfattar områden där av
tradition det ena könet varit underrepresenterat
(yrk. 2).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena. Inom ramen för den kvalificerade
yrkesutbildning som nu föreslås bli införd som en
reguljär utbildningsform kan behovet av
färdigutbildning och specialisering tillgodoses.
Varje utbildning av detta slag skall utvecklas och
bedrivas i nära samverkan mellan arbetsliv - där
både arbetsgivare och arbetstagare räknas in - och
utbildningsanordnare och skall bidra till att bryta
traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och
yrkesval.
Motion 2000/01:Ub210 (c) väcktes under allmänna
motionstiden och alltså innan förslaget om den nya
utbildningsformen lagts fram. Motionärerna tar där
upp behovet av en fungerande utbildningsstruktur för
grund- och färdigutbildning inom hantverksområdet
(yrk. 1). De föreslår ett tillkännagivande till
regeringen om att det måste till ett gemensamt
ansvar för att hela yrkesutbildningen genomförs på
ett över landet likvärdigt sätt och med hög kvalitet
(yrk. 2). Vidare förordar de ett system för
kompensation till hantverksföretag som tar emot
elever för färdigutbildning (yrk. 3). De vill också
att yrkesutbildningar i studiemedelshänseende skall
jämställas med andra former av högre utbildning och
utbildning för vuxna (yrk. 4).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena. Den nya utbildningsformen kommer enligt
utskottets uppfattning att ge möjlighet att
tillgodose behoven av färdigutbildning även inom
hantverksyrken. Inom kvalificerad yrkesutbildning
skall arbetslivet och utbildningsanordnarna ta ett
gemensamt ansvar. Principen att lärandet i arbete
inom ramen för kvalificerad yrkesutbildning skall
finansieras av arbetslivet är utskottet inte berett
att frångå. Det framgår av propositionen att
regeringen avser att de studerande i kvalificerad
yrkesutbildning skall vara berättigade till
studiemedel.
I motion 2000/01:MJ418 (c), som också väcktes under
allmänna motionstiden, förordar motionärerna en
sammanhållen utbildning för fiskerisektorn och en
samlad utbildningsresurs för denna (yrk. 5). De vill
att regeringen skall återkomma med förslag om både
finansiering och strukturlösningar på utbildningen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Motsvarande förslag avslogs av riksdagen vid förra
riksmötet (bet. 1999/2000:MJU8 s. 23). Då redovisade
miljö- och jordbruksutskottet utförligt vilken
utbildning som finns för fiskerisektorn och
avstyrkte motionärernas yrkande.
Utbildningsutskottet anser inte att riksdagen har
anledning att ändra sitt ställningstagande.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Inrättande av en ny utbildningsform:
kvalificerad yrkesutbildning
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
kvalificerad yrkesutbildning såvitt avser 1, 2
och 4 §§ samt avslår motionerna 2000/01:Ub18
yrkande 1, 2000/01:Ub21 yrkandena 6 och 7,
2000/01:Ub23 yrkande 1, 2000/01:Ub280 yrkande 4,
2000/01:Ub281 yrkande 6 och 2000/01: Ub474.
Reservation 1 (m, kd)
Reservation 2 (fp) - delvis
2. Längden på utbildningar inom kvalificerad
yrkesutbildning
Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub18 yrkande 2.
Reservation 3 (m) - delvis
3. Lärande i arbete inom kvalificerad
yrkesutbildning
4. Krav för tillträde till kvalificerad
yrkesutbildning
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
kvalificerad yrkesutbildning såvitt avser 3 § och
avslår motionerna 2000/01:Ub21 yrkandena 1-4 och
2000/01:Ub23 yrkande 2.
Reservation 5 (kd) - delvis
Reservation 2 (fp) - delvis
5. Examen m.m. inom kvalificerad
yrkesutbildning
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
kvalificerad yrkesutbildning såvitt avser 6 och 7
§§ och avslår motionerna 2000/01:Ub18 yrkande 5
och 2000/01:Ub23 yrkande 6.
10. Dimensionering och lokalisering av
kvalificerad yrkesutbildning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört och bifaller därmed
delvis motionerna 2000/01:Ub19 och 2000/01: Ub20
yrkande 1 samt avslår motionerna 2000/01:Ub18
yrkande 6, 2000/01:Ub280 yrkande 2 och
2000/01:Ub281 yrkandena 3 och 5.
Reservation 3 (m) - delvis
Reservation 8 (c) - delvis
11. Lagförslaget i övrigt
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
kvalificerad yrkesutbildning i den mån det inte
omfattas av de beslut som utskottet föreslagit
under tidigare punkter i detta betänkande.
12. Principer för resursfördelning till
kvalificerad yrkesutbildning
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub20
yrkandena 4 och 5, 2000/01: Ub267 och
2000/01:Ub427.
Reservation 8 (c) - delvis
13. Eftergymnasial lärlingsutbildning
Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub420 yrkandena
1 och 2.
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Beatrice Ask (m), Eva Johansson (s),
Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Majléne
Westerlund Panke (s), Tomas Högström (m), Tomas
Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v), Per Bill (m),
Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson
(fp), Agneta Lundberg (s), Nils-Erik Söderqvist (s),
Kalle Larsson (v) och Maria Larsson (kd).
Reservationer
Utskottets förslag till beslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer.
1. Inrättande av en ny
utbildningsform: kvalificerad
yrkesutbildning (punkt 1) - m, kd
av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Tomas Högström (m), Per Bill (m) och
Maria Larsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Inrättande av en ny utbildningsform:
kvalificerad yrkesutbildning
2.
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
kvalificerad yrkesutbildning såvitt avser 1, 2
och 4 §§ samt tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Ub18
yrkande 1, 2000/01:Ub23 yrkande 1, 2000/01: Ub281
yrkande 6 och 2000/01:Ub474 och avslår motionerna
2000/01: Ub21 yrkandena 6 och 7 och 2000/01:Ub280
yrkande 4.
Ställningstagande
Den nya utbildningsformen bör enligt vår mening
kallas yrkeshögskola. Den benämningen ger
associationer till något enhetligt, av hög kvalitet
och förebygger att den kvalificerade
yrkesutbildningen betraktas som en
mellanstegsutbildning mellan gymnasium och högskola.
Genom att använda förleden yrkes- drar man en gräns
mot högskolan och undviker oklarhet om vad den nya
utbildningsformen står för. Riksdagen bör alltså
bifalla motionerna 2000/01:Ub18 yrkande 1,
2000/01:Ub23 yrkande 1, 2000/01:Ub281 yrkande 6 och
2000/01:Ub474.
2. Inrättande av en ny
utbildningsform: kvalificerad
yrkesutbildning, m.m. (punkterna 1,
4 och 9) - fp
av Ulf Nilsson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkterna 1,
4 och 9 borde ha följande lydelse:
1. Inrättande av en ny utbildningsform:
kvalificerad yrkesutbildning
2.
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
kvalificerad yrkesutbildning såvitt avser 1, 2
och 4 §§ samt tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Ub21 yrkandena
6 och 7 och avslår motionerna 2000/01:Ub18
yrkande 1, 2000/01:Ub23 yrkande 1, 2000/01:Ub280
yrkande 4, 2000/01:Ub281 yrkande 6 och
2000/01:Ub474.
1. Krav för tillträde till kvalificerad
yrkesutbildning
2.
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
kvalificerad yrkesutbildning såvitt avser 3 §
samt tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 2. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01: Ub21 yrkandena 1-4 och
avslår motion 2000/01:Ub23 yrkande 2.
1. Styrning av kvalificerad yrkesutbildning
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Ub21 yrkande 5
och avslår motionerna 2000/01:Ub22 och
2000/01:Ub23 yrkande 5.
Ställningstagande
Grundidén med att omvandla försöksverksamheten med
kvalificerad yrkesutbildning till reguljär
verksamhet, och alltså inrätta den som en ny
utbildningsform, är enligt min mening riktig. Dock
anser jag att regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag om vilka utbildningsvägar som
skall ingå och vilka avgränsningar som skall gälla
mellan den kvalificerade yrkesutbildningen och
högskolan. Jag anser också att en svensk variant av
de amerikanska college bör införas, där det bedrivs
såväl kvalificerad yrkesutbildning som förberedelse
för högre utbildning. Det jag här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2000/01:Ub21 yrkandena 6
och 7.
Det är min och Folkpartiets uppfattning att det inte
finns någon ordentlig yrkesutbildning i
gymnasieskolan. Dels bör det finnas en
lärlingsutbildning, liknande den norska. Den bör
avslutas med lärlingsexamen. Dels bör det i
gymnasieskolan finnas en yrkesutbildning, där
tonvikten ligger på karaktärsämnen och praktik och
den teoretiska ambitionsnivån kan vara lägre än i
nuvarande nationella program. Denna utbildning skall
avslutas med yrkesexamen. Utbildningen på de
teoretiska programmen bör avslutas med
studentexamen. Som krav för tillträde till
kvalificerad yrkesutbildning bör man enligt min
mening ställa att den sökande har lärlingsexamen,
yrkesexamen eller studentexamen. Inom den
kvalificerade yrkesutbildningen skall det också vara
möjligt att komplettera sin gymnasieutbildning så
att den studerande kan få allmän högskolebehörighet
eller särskild behörighet till en viss
högskoleutbildning. Det jag här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2000/01:Ub21 yrkandena
1-4.
Beslut om hur styrningen och finansieringen av den
kvalificerade yrkesutbildningen slutligt skall
utformas bör enligt min mening fattas först när det
står klart vilket innehåll och vilken omfattning
utbildningsformen kommer att få. För detta ändamål
behöver en utredning tillsättas, där bl.a.
representanter för Skolverket, Högskoleverket och
näringslivet ingår. Detta bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motion 2000/01:Ub21 yrkande 5.
3. Längden på utbildningar inom
kvalificerad yrkesutbildning, m.m.
(punkterna 2, 5, 7 och 10) - m
av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas
Högström (m) och Per Bill (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 2,
5, 7 och 10 borde ha följande lydelse:
1. Längden på utbildningar inom kvalificerad
yrkesutbildning
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub18 yrkande 2.
1. Examen m.m. inom kvalificerad
yrkesutbildning
2.
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
kvalificerad yrkesutbildning såvitt avser 6 och 7
§§ samt tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Ub18 yrkande 5
och avslår motion 2000/01:Ub23 yrkande 6.
1. Lärare och handledare
2.
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
kvalificerad yrkesutbildning såvitt avser 5 §
samt tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 3 och bifaller
därmed motion 2000/01:Ub18 yrkande 7.
1. Dimensionering och lokalisering av
kvalificerad yrkesutbildning
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Ub18
yrkande 6 och 2000/01:Ub281 yrkandena 3 och 5 och
avslår motionerna 2000/01:Ub19, 2000/01:Ub20
yrkande 1 och 2000/01:Ub280 yrkande 2.
Ställningstagande
Olika branscher och yrken ställer olika krav på
ämnesteoretisk kompetens och färdighetsträning, och
det ställer i sin tur också skilda krav på
yrkesutbildningens längd. Det finns enligt vår
mening anledning att tillåta att enstaka
kvalificerade yrkesutbildningar varar upp till tre
och ett halvt år. Detta bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motion 2000/01:Ub18 yrkande 2.
Eftersom vi anser att den nya utbildningsformen
skall benämnas yrkeshögskola, bör examen från den
heta yrkeshögskoleexamen och poängen heta
yrkeshögskolepoäng. Detta bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motion 2000/01:Ub18 yrkande 5.
Det är vår uppfattning att de lärare som handhar
utbildningens teoretiska del skall kunna vara
flexibla i sitt arbete. En lärare skall kunna
undervisa på flera olika yrkesutbildningar, beroende
på hans eller hennes specifika kompetens. Det är
också önskvärt att dessa lärare kan undervisa inom
ramen för gymnasieskolans yrkesinriktade program,
vilket bl.a. skapar en naturlig anknytning mellan
yrkesgymnasiet och yrkeshögskolan. Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2000/01:Ub18 yrkande 7.
Sverige lider akut brist på yrkesutbildade personer
och högutbildade unga akademiker. Vi har länge
förespråkat att den kvalificerade yrkesutbildningen
får en mycket större dimensionering än vad
regeringen föreslagit. Den nya utbildningsformen bör
år 2004 enligt vår mening omfatta 25 000 platser,
alltså dubbelt så många som den nuvarande
försöksverksamheten. Det vi här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motionerna 2000/01:Ub18 yrkande 6
och 2000/01:Ub281 yrkandena 3 och 5.
4. Lärande i arbete inom
kvalificerad yrkesutbildning (punkt
3) - m, kd, fp
av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Tomas Högström (m), Per Bill (m),
Ulf Nilsson (fp) och Maria Larsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
1. Lärande i arbete inom kvalificerad
yrkesutbildning
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4 och
bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub18 yrkande 3
och 2000/01:Ub23 yrkande 4.
Ställningstagande
Vi anser att regeringen vill reglera lärandet i
arbete (LIA) alltför stelbent. Behoven kan se olika
ut i utbildningen för olika branscher och yrken, och
lärandet i arbete bör därför kunna omfatta såväl en
större som en mindre andel av den totala
utbildningstiden än vad regeringen aviserat. Det
finns inte heller anledning att föreskriva att LIA
skall delas upp på minst två olika arbetsplatser.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionerna 2000/01:Ub18 yrkande 3 och 2000/01:Ub23
yrkande 4.
5. Krav för tillträde till
kvalificerad yrkesutbildning, m.m.
(punkterna 4, 5 och 9) - kd
av Yvonne Andersson (kd) och Maria Larsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 4, 5
och 9 borde ha följande lydelse:
1. Krav för tillträde till kvalificerad
yrkesutbildning
2.
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
kvalificerad yrkesutbildning såvitt avser 3 §
samt tillkännager för regeringen vad som framförs
i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:Ub23 yrkande 2 och avslår motion
2000/01:Ub21 yrkandena 1-4.
3. Examen m.m. inom kvalificerad
yrkesutbildning
4.
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
kvalificerad yrkesutbildning såvitt avser 6 och 7
§§ samt tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Ub23 yrkande 6
och avslår motion 2000/01:Ub18 yrkande 5.
1. Styrning av kvalificerad yrkesutbildning
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub23 yrkande 5
samt avslår motionerna 2000/01:Ub21 yrkande 5
och 2000/01:Ub22.
Ställningstagande
Vi vill se yrkeshögskolan som en möjlighet för de
många elever som i dag lämnar gymnasieskolan utan
fullständiga betyg och utan högskolebehörighet.
Sannolikt hade många av dessa redan från början valt
en mer praktiskt inriktad utbildning, om en sådan
hade erbjudits. Regeringens förslag när det gäller
krav för tillträde till kvalificerad yrkesutbildning
innebär att ungdomar som inte klarat sig igenom ett
teoretiskt inriktat gymnasieprogram inte är välkomna
till yrkeshögskolan, vilket vi inte kan acceptera.
Grundläggande högskolebehörighet skall enligt vår
mening inte gälla generellt även för yrkeshögskolan.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub23 yrkande 2.
För att säkra utbildningens kvalitet måste
branschorganisationerna vara aktiva deltagare i
yrkeshögskolan. I stället för en traditionell examen
utfärdad av respektive utbildningsanordnare bör
branschorganisationerna få utfärda certifikat som
utgör en legitimering av den yrkesutbildades
kompetens. Certifikatet ger utbildningen en
identitetsskapande roll på arbetsmarknaden och
särskiljer denna utbildningsform från andra
utbildningar. Det vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2000/01:Ub23 yrkande 6.
Vi tror inte på den centraliserade lösning som
regeringen planerar när det gäller styrningen av den
kvalificerade yrkesutbildningen. En centraliserad
myndighet som ensam avgör vilka utbildningar som
skall komma till stånd kan inte se behoven hos varje
region. Den centrala myndigheten bör enligt vår
mening vara en liten organisation var huvudsakliga
syfte är att sköta samordningen så att det skapas
ett balanserat utbildningsutbud och resurserna
utnyttjas effektivt. Dessutom skulle denna myndighet
kunna arbeta med kvalitetssäkring och annan tillsyn.
Övriga beslut bör fattas på regional nivå av en
organisation knuten t.ex. till länsstyrelserna. Det
vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub23 yrkande 5.
6. Validering (punkt 6) - m, kd, c
av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Tomas Högström (m), Per Bill (m),
Sofia Jonsson (c) och Maria Larsson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
1. Validering
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 6 och
bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub20 yrkande 3
och 2000/01:Ub23 yrkande 3.
Ställningstagande
En av de viktigaste uppgifterna för den nya
utbildningsformen är att utgöra en länk i det
livslånga lärandet. Utbildningen skall stå öppen för
en mycket stor grupp av människor i olika åldrar,
med olika kunskaper och bakgrund, såväl från vårt
land som från andra länder. Kunskaper som förvärvats
på en mängd olika vägar, genom utbildning, arbete
eller eget lärande, måste värderas och tas till
vara. Därför är ett väl fungerande system för
validering av stor betydelse, såväl för personer med
låg formell utbildning men med en hög grad av
erfarenhetsbaserad kunskap som för personer som har
genomgått utbildning i andra former, här eller
utomlands. Regeringen bör återkomma med förslag om
hur valideringen skall genomföras. Det vi här har
anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motionerna
2000/01:Ub20 yrkande 3 och 2000/01:Ub23 yrkande 3.
7. Inordnande och överföring av
befintliga utbildningsformer (punkt
8) - m, c
av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas
Högström (m), Per Bill (m) och Sofia Jonsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
1. Inordnande och överföring av befintliga
utbildningsformer
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7 och
bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub18 yrkande 4
och 2000/01:Ub20 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi ser med tillfredsställelse att regeringen har
tillsatt en utredning med uppdrag att utreda vissa
frågor om de kortare yrkesutbildningarna inom
högskolan, bl.a. YTH. Enligt vår mening bör de olika
eftergymnasiala yrkesutbildningarna, till vilka YTH
måste räknas, samordnas i den nya utbildningsform
som nu etableras. Det är viktigt, bl.a. för att
underlätta internationella jämförelser, att det går
att överblicka utbildningsstrukturen. Det vi här
har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening och därmed bifalla motionerna
2000/01:Ub18 yrkande 4 och 2000/01:Ub20 yrkande 2.
8. Dimensionering och lokalisering
av kvalificerad yrkesutbildning,
m.m. (punkterna 10 och 12) - c
av Sofia Jonsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkterna 10
och 12 borde ha följande lydelse:
1. Dimensionering och lokalisering av
kvalificerad yrkesutbildning
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 8 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub20 yrkande 1,
bifaller delvis motion 2000/01:Ub19 samt avslår
motionerna 2000/01:Ub18 yrkande 6, 2000/01:Ub280
yrkande 2 och 2000/01:Ub281 yrkandena 3 och 5.
1. Principer för resursfördelning till
kvalificerad yrkesutbildning
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 8 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub20 yrkandena 4
och 5 samt avslår motionerna 2000/01:Ub267 och
2000/01:Ub427.
Ställningstagande
Enligt min mening måste dimensioneringen av den
kvalificerade yrkesutbildningen bli större än
regeringen räknat med. Ytterligare platser måste
ställas till förfogande, så att man kan tillgodose
näringslivets efterfrågan på utbildad arbetskraft.
Vid en ökning av antalet platser vill jag
understryka vikten av att en hög kvalitet på
utbildningarna bibehålls. Det jag här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2000/01:Ub20 yrkande 1 och
delvis bifalla motion 2000/01: Ub19.
Det är positivt och värdefullt
att varje utbildning efter att
ha genomförts några gånger
omprövas med avseende på
efterfrågan och kvalitet. Ingen
kan dock planera och inget
näringsliv är intresserat av
mycket kortsiktiga satsningar.
Det är angeläget att
principerna för
resursfördelning till
kvalificerad yrkesutbildning
utformas så att en av
näringslivet efterfrågad
utbildning med kvalitet inte
riskerar att få sina
utbildningsplatser
tillbakadragna. Jag anser det
också angeläget att Sverige
bevarar sitt kulturarv och den
hantverksskicklighet som finns.
De riktigt smala yrkena - dit
hantverksyrkena hör - har ingen
bransch, och därför finns ingen
riktig kravställare som hävdar
näringslivets behov av
utbildningarna. Utbildning för
dessa yrken bör anordnas inom
ramen för kvalificerad
yrkesutbildning, men problemet
är att det i många fall kan bli
mycket små och kostnadskrävande
grupper. Regeringen bör göra en
översyn över hur man skall
klara detta på bästa sätt. Det
jag här har anfört bör
riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och
därmed bifalla motion
2000/01:Ub20 yrkandena 4 och 5.