Under den allmänna motionstiden 1999 respektive 2000
väcktes ett stort antal motioner med yrkanden
rörande den obligatoriska skolan.
Motionsyrkandena avser bl.a. övergripande frågor
om grundskolans ansvar och omfattning, skolplikten
och rätten till utbildning, värdegrundsfrågor,
elevinflytande, grundskolans ämnen, undervisningen
om sex och samlevnad, ANT-undervisningen, elevens
rätt till stöd, betygssystemet, mobbning och annan
kränkande behandling samt skolans arbetsmiljö. Ett
stort antal yrkanden rör frågor där det enligt
gällande styrsystem ankommer på andra än riksdagen
att fatta beslut.
Förslagen i motionerna, 38 yrkanden från år 1999
och 246 yrkanden från år 2000, återges i bilaga.
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande 284
motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1999
respektive 2000 rörande den obligatoriska skolan.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga
yrkanden.
Motionsyrkandena avser bl.a. övergripande frågor
om grundskolans ansvar och omfattning, skolplikten
och rätten till utbildning, värdegrundsfrågor,
elevinflytande, grundskolans ämnen, undervisningen
om sex och samlevnad, ANT-undervisningen, elevens
rätt till stöd, betygssystemet, mobbning och annan
kränkande behandling samt skolans arbetsmiljö.
Ett stort antal yrkanden rör frågor där det
ankommer på andra än riksdagen att fatta beslut.
Utskottet avstyrker dessa yrkanden med hänvisning
till det gällande styrsystemet.
För flertalet övriga yrkanden föreslår utskottet
avslag med hänvisning till det pågående arbetet i
Skollagskommittén.
I betänkandet finns reservationer på olika punkter
från Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet,
Kristdemokraterna, Folkpartiet och Miljöpartiet.
Motioner från allmänna motionstiden
2000
2000/01:Ub201 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skolans resurser
måste styras till kärnuppgifterna undervisning,
lärare och läromedel.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans
lokalutnyttjande och administration.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kommunernas
hyressättning för skolan.
2000/01:Ub203 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att landets
kommunala skolor skall omvandlas till självständiga
enheter, där medarbetarna med fullt ansvar för
verksamhetens utveckling har att besluta om skolans
angelägenheter.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att hur de
nationella riktlinjerna och målen för skolans
verksamhet skall uppnås skall avgöras av respektive
skola.
2000/01:Ub206 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inget barn skall
behöva lämna grundskolan med mindre än erforderliga
baskunskaper.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skolplikten
skall ersättas med en individuell rättighet till en
definierad grundkunskap.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att betyg och
skriftliga omdömen skall kunna införas redan från
årskurs 1.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de enskilda
skolorna själva skall få avgöra om betyg eller
skriftliga omdömen skall ges.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att när ett barn når
kunskapsmålet för grundskolan skall han eller hon
ges ett kvitto på detta, i form av en grundexamen.
2000/01:Ub207 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om god utbildning som
den bästa välfärdspolitiken.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillgång till
god utbildning är en grundläggande rättighet för
alla svenska barn och ungdomar.
2000/01:Ub208 av Sten Andersson (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av allsidig
historieundervisning i de delar av landet som inte
alltid tillhört Sverige.
2000/01:Ub213 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ju bredare
skolans utbud blir genom individuella skolors
profilering, desto fler barn och ungdomar kommer att
finna sig till rätta och göra väl ifrån sig i
skolan.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att varje skola
finner sitt område att bli särskilt duktig på kommer
kvaliteten i det samlade skolsystemet att öka.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skolors
profilering kan utgöra ett incitament för
vidareutbildning för lärare.
2000/01:Ub214 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förnyelse av
rektorsrollen.
2000/01:Ub215 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bristerna i
förslaget om att göra social kompetens till kärnämne
i gymnasieskolan.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans primära
uppgift som kunskapsförmedlare.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolpolitikens
inriktning.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om familjepolitikens
inriktning.
2000/01:Ub217 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att tillse
att skollagens intentioner gällande arbete mot
mobbning följs.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att tillse
att arbetsmiljölagens intentioner gällande arbete
mot mobbning följs.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om polisanmälan av våld
i skolan.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att de
kommunala skolplanerna förbättras kvalitativt och
kvantitativt vad gäller skolans arbete mot mobbning.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utvecklingen av
innehållet i skolornas arbetsprogram mot mobbning.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en nationell
handlingsplan mot mobbning för att höja skolornas
lägstanivå i arbetet med att förebygga, upptäcka och
stoppa mobbning.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av
nätverksbyggande på skolorna samt av att all
skolpersonal erbjuds utbildning om hur mobbning
upptäcks och hindras.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
förekomsten av mobbning och skolans insatser mot
mobbning löpande mäts och värderas.
2000/01:Ub218 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skolan skall
kunna stänga av våldsbenägna elever som sprider
skräck och oro.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av ett
regionalt nät av mobbningskonsulenter som skall
överföra kunskap och ge skolor hjälp i enskilda
mobbningsfall.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättande av
särskilda elevskyddsombud,
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket skall
kunna vitesbelägga de skolor som underlåter att ta
fram arbetsplaner mot mobbning och kränkande
särbehandling.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket
årligen bör publicera de skolor som inte fullgör
sina skyldigheter i arbetet mot våld och mobbning, i
enlighet med skollagen, arbetsmiljölagen och
läroplanen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör
sammanställa och offentliggöra skolors och kommuners
undersökningar om mobbningens och skolvåldets
frekvens och karaktär.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skolor och
kommuner löpande skall ges i uppgift att undersöka
hur vanligt skolvåld och mobbning är och hur den tar
sig uttryck.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket
årligen skall publicera och lyfta fram goda exempel
på både resultat och metod.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ekonomiska
incitament för landets skolor att höja lägstanivån i
arbetet mot mobbning bör etableras genom
resurstillskott för ambitiösa skolor.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av ett
tydligt politiskt ledarskap för att stödja skolans
arbete mot mobbning.
2000/01:Ub222 av Maud Ekendahl (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av att reglerna för
nationella prov i grundskolan ses över.
2000/01:Ub225 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skollagen skall
ändras så att alla elever har rätt till undervisning
och stöd även efter skolpliktens upphörande tills de
blir behöriga till gymnasieskolans nationella
program eller kan börja i vuxenutbildning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjlighet att dela
in basämnena i särskild och allmän kurs.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alla elever med
särskilda behov skall få extra stöd och
speciallärarutbildningen återinföras.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alla elever
skall få betyg från årskurs sex och betygsskalan bli
sexgradig.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nationella prov vid
fler tillfällen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elever skall få
utvecklingssamtal med skriftlig dokumentation i
förskolan och under hela grundskolan.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elever bör kunna
stängas av från grundskolan under en längre tid om
de gör sig skyldiga till allvarliga förseelser som
mobbning och våld.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att brott i skolan
alltid skall polisanmälas.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder mot skolk.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om arbetsmiljön.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om spjutspetsskolor mot
segregation.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att timplanen
snarast skall avskaffas.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av
lärarlegitimation och att den föreslagna
resursökningen till skolan även skall kunna gå till
löneökningar för lärare.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att eleverna normalt
skall börja grundskolan vid sex års ålder och
avsluta den när målen har uppnåtts.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rektorer och
förskolechefer.
2000/01:Ub226 av Elizabeth Nyström och Anders G
Högmark (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
fler obligatoriska schemalagda idrottstimmar i
grundskolan och på gymnasiet.
2000/01:Ub227 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en satsning på
läsning inom skolan med möjlighet till en kraftig
lokal prioritering av baskunskaper.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inom den
statliga uppföljningen av skolan särskilt
uppmärksamma läromedelsfrågorna.
2000/01:Ub232 av Elizabeth Nyström och Björn Leivik
(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om en omläggning av
betygssystemet.
2000/01:Ub233 av Jeppe Johnsson och Elizabeth
Nyström (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fortbildning av
skolpersonal i drogkunskap.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbildning av
föräldrar i drogkunskap.
2000/01:Ub234 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav
(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om förstärkt
skolhälsovård.
2000/01:Ub236 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet av fler
lektorat.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att rektor skall
vara pedagogisk ledare.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att en handlingsplan mot ungas missbruk av
alkohol, narkotika och tobak skall utarbetas.
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att undervisning i
alla ämnen skall få läggas ut på entreprenad.
34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att se över
skolformsförordningarna för att underlätta skolornas
arbete mot mobbning.
2000/01:Ub237 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson
(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som i motionen anförs om fler
betygssteg.
2000/01:Ub238 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav
(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om vikten av att
stödja och stärka en utvecklad elevdemokrati.
2000/01:Ub239 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ändring av skollagen
så att kunskapsmålen avgör när
grundskoleutbildningen skall anses avslutad.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjlighet att välja
arbets- och organisationsformer.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utveckla
betygssystemet.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa
individuella studieplaner.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att avskaffa
timplanen.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skolelever skall
omfattas av liknande villkor som i arbetsmiljölagen.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nolltolerans för
våld och mobbning i skolan.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om framtagande av
information om ätstörningar.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att göra en översyn
av sanktionsmöjligheter mot kommunerna i syfte att
säkerställa en nationellt likvärdig skola.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättande av lokala
skolstyrelser vid alla skolor.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inrätta
specialisttjänster för att utveckla det pedagogiska
arbetet.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av
fortbildning av lärare.
2000/01:Ub240 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vikten av att tydliggöra skolans ansvar för
att förebygga psykisk ohälsa.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att en hänvisning till 71 § socialtjänstlagen
bör införas i skollagen.
2000/01:Ub241 av Gunnel Wallin och Rigmor Stenmark
(c) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
undervisningstimmar i ämnet hem- och
konsumentkunskap i grundskolan bör utökas.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en kortare
utbildning i att sköta ett hem.
2000/01:Ub245 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ett nationellt
ansvar behövs för genomförande av konferenser där
utbyte av utvecklingen inom området sex och
samlevnad och unga människors utsatthet kan ske.
2000/01:Ub246 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att läroplanernas
kunskapsmål för grundskolan och gymnasieskolan bör
kompletteras med ett kunskapsmål som innebär att
skolan skall ansvara för att varje elev efter
genomgången skolform har utvecklat sin förmåga att
reflektera över frågor om sexualitet och samlevnad
utifrån ett frigjort och jämställt synsätt.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att läroplanernas
stycke om "förståelse och medmänsklighet" bör
kompletteras med en text om jämställdhet, tolerans
och integritet på sexualitetens och samlevnadens
område.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att sex- och
samlevnadsundervisningen bör ges särskild
uppmärksamhet vid utvärderingen av
försöksverksamheten med slopad timplan.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör
få i uppdrag att utveckla referensmaterial till stöd
för en kritisk pornografidiskussion, som utgår från
en frigjord och jämställd syn på sexualitet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör
få i uppdrag att granska läromedelssituationen när
det gäller läromedel som framställer
heterosexualitet som norm och homo- och bisexualitet
som avvikelser.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om innehållet i och
utformningen av sex- och samlevnadsundervisningen.
2000/01:Ub247 av Lennart Gustavsson m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ämnet idrott och hälsa
bör ges särskild uppmärksamhet vid utvärderingen av
försöksverksamheten med slopad timplan.
2000/01:Ub248 av Jonas Ringqvist (v) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att kommunerna bör åläggas att
erbjuda veganer vegansk skolmat.
2000/01:Ub250 av Per Lager m.fl. (mp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
begär att regeringen utreder möjligheten att införa
ett överlevnadsämne, förslagsvis kallat Livsviktigt,
som ett övergripande och genomgående kärnämne i
läroplaner för grundskola, gymnasieskola och
högskola och andra motsvarande utbildningar.
2000/01:Ub252 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att Skolverket bör ges uppdraget att utforma
underlag för skolornas elevinflytandeplaner.
2000/01:Ub254 av Ingvar Eriksson och Olle Lindström
(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om kristendomens
ställning inom ämnet religionskunskap i grundskolan.
2000/01:Ub255 av Magnus Jacobsson (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
begär att regeringen tillsätter en utredning om hur
ungdomar ser på skolans sexualundervisning.
2000/01:Ub256 av Tuve Skånberg och Johnny Gylling
(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om ett
studievänligare betygssystem.
2000/01:Ub260 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att betyg skall ges
tidigare än i grundskolans årskurs 8.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elever med
otillräcklig kunskapsnivå skall erbjudas fortsatt
utbildning i grundskolan.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
entreprenadupphandling av undervisning skall
tillåtas i såväl grund- som gymnasieskolan.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av
lärarcertifikat.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fler lektorat i
skolan.
2000/01:Ub262 av Lars Wegendal och Carina Adolfsson
Elgestam (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
förnyad droginformation i landets skolor.
2000/01:Ub266 av Ola Sundell (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om antalet veckotimmar i ämnet
idrott och hälsa.
2000/01:Ub268 av Kent Olsson (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att fler undervisningstimmar i
skolan bör ägnas åt idrott.
2000/01:Ub269 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
handikappkunskap i skolan.
2000/01:Ub270 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utgångspunkter för
översynen av skollagen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om översyn av
sponsringsregler för skolan.
2000/01:Ub271 av Inga Berggren och Inger René (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att hem- och
konsumentkunskap i grundskolan ges mer tid.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att arbetspassens
längd i ämnet hem- och konsumentkunskap blir
tillräckliga, så att ordentligt utrymme ges för de i
undervisningen viktiga praktiska momenten.
2000/01:Ub273 av Kalle Larsson m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att marknadsföringslagen bör förändras i
enlighet med vad i motionen anförs.
2. Riksdagen begär att regeringen uppdrar åt
Skolverket att i samverkan med Kommunförbundet ta
fram etiska riktlinjer och råd för sponsring av
skolor i enlighet med vad i motionen anförs.
2000/01:Ub275 av Willy Söderdahl (v) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening att en
försöksverksamhet bör startas som innebär att
skolpersonal får tillgång till handledning av
psykolog eller psykoterapeut.
2000/01:Ub276 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att en försöksverksamhet med betygsfria
grundskolor bör påbörjas.
2000/01:Ub282 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om frihet att sätta
lokala betyg och att ge skriftliga omdömen.
2000/01:Ub283 av Sven Brus och Yvonne Andersson (kd)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ungdomars brist på
delaktighet i samhällets demokratiska processer
skall uppmärksammas.
2000/01:Ub284 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om översyn av reglerna
för elevers tillrättaförande.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av tydligare
mål för skolans uppgifter vad avser elevers
utveckling av social kompetens.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i
motionen anförs om skolans skyldighet att på
lämpligt sätt informera föräldrar och huvudmän i
ordnings- och uppförandefrågor.
2000/01:Ub288 av Anders Sjölund (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om sanktioner mot skolor och
kommuner som inte lämnar kvalitetsredovisningar.
2000/01:Ub289 av Ana Maria Narti (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om den finländska minoritetens rätt
till en god undervisning i modersmålet på alla
nivåer i förskola, grundskola och gymnasieskola.
2000/01:Ub291 av Cristina Husmark Pehrsson och Maud
Ekendahl (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen begär att regeringen ger
Skolverket i uppdrag att revidera läroplanen för
grund- och gymnasieskola i enlighet med vad som i
motionen anförs.
2000/01:Ub294 av Carina Hägg (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av en upplevelsebaserad
pedagogik vid utbildning i freds- och icke-
våldskultur.
2000/01:Ub295 av Marianne Carlström och Karin Olsson
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om tillgången till
undervisnings- och informationsmaterial om
vegetarisk och vegansk kost.
2000/01:Ub298 av Cristina Husmark Pehrsson (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i motionen om värdet av att ta till
vara barns och ungdomars kreativitet och
uppfinningsvilja i skolan.
2000/01:Ub300 av Agneta Brendt (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen låter
utreda vilka konsekvenser det minskade antalet
undervisningstimmar i hemkunskap haft för barns och
ungdomars matvanor.
2000/01:Ub302 av Siw Wittgren-Ahl (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att införa medlingsverksamhet i
svenska skolor.
2000/01:Ub307 av Carl Fredrik Graf (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om idrottens
betydelse i skolan.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om övervikt och
fetma bland ungdomar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
idrottsrörelsen skall få bättre möjlighet att
medverka i skolans undervisning.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om antalet
lektionstimmar i ämnet Idrott och hälsa i skolan.
2000/01:Ub309 av Yvonne Andersson (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening att den
skall uppmärksamma vikten av att teknikintresset
skall stimuleras tidigt hos barn.
2000/01:Ub312 av Erling Wälivaara (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att förutsättningarna för ett
särskilt tidsbegränsat statligt stöd till
glesbygdsskolor bör utredas.
2000/01:Ub313 av Carl Erik Hedlund m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att historieundervisningen i grundskolan bör
kvalitetssäkras i enlighet med vad som i motionen
anförs.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av behörighetsregler för
historielärare.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening önskvärdheten av att fastställa kvantitativa
miniminormer för historieundervisningen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening önskvärdheten av att införa ett rikstäckande
kontrollsystem av historieundervisningens omfattning
och kvalitet.
2000/01:Ub314 av Peter Pedersen (v) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
lagöversyn i syfte att tydligt reglera den s.k.
skolsponsringen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder som syftar
till att säkra rätten för grundskolans och
gymnasieskolans lärare och elever att ha tillgång
till allsidiga och objektiva läromedel, som
möjliggör en god inlärning och en god studieteknik.
2000/01:Ub316 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans värdegrund i
såväl förskola som obligatoriskt skolväsende.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kristendomens
ställning i religionsämnet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om flexibilitet och
fortsatt nioårig skolplikt med möjlighet till
förlängning.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
hjälpa barn med behov av särskilt stöd.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om flexibel skolstart.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fördelningen mellan
praktisk-estetiska och teoretiska ämnen i skolan.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om idrottens betydelse
för barns utveckling.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kulturens roll i
skolan och musik- och kulturskolornas betydelse för
barns utveckling.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förändring av
utvecklingssamtalen.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betygssystemets
utformning.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolors skyldighet
att utarbeta skriftliga omdömen om elev i årskurs 9
som saknar godkänt betyg.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att uppvärdera
lärarrollen.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om mentorer för
nyutexaminerade lärare.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en väl fungerande
elevvård.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolledares
möjligheter att kunna verka som pedagogisk ledare.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av ett ökat
elevinflytande i takt med stigande ålder.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om föräldrars rätt till
information och inflytande i skolan.
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den fysiska miljön i
skolan.
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om samverkan mellan
skola och samhälle.
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kommunernas och
skolledares roll för utvecklingen av den målstyrda
skolan.
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
uppföljning och utvärdering av tidsutrymmet för
blockämnen och för praktisk-estetiska ämnen,
omfattningen av och kvaliteten på elevinflytande och
jämställdhetsarbete samt arbete mot mobbning.
2000/01:Ub318 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att stärka
hälso- och idrottsundervisningen i skolan.
2000/01:Ub320 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en nollvision som
mål i arbetet för att motverka mobbning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att varje kommun
skall genomföra en fortbildning för all skolpersonal
om skolans värdegrund.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att varje skola bör
ha en plan för hur man kan omsätta skolans
värdegrund i praktiken.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sociala färdigheter.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den fysiska
skolmiljöns betydelse för bekämpning av mobbning.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av
organiserad tillsyn över elevernas aktiviteter även
under raster.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om information om
våldets konsekvenser.
2000/01:Ub322 av Patrik Norinder och Kenneth Lantz
(m, kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om nationella prov,
eller åtminstone nationella provbanker, i ämnet
kemi, för årskurs 5.
2000/01:Ub324 av Henrik Landerholm (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om behovet av en översyn av
regelsystemet på skol-området för att tillförsäkra
offentliga skolor samma grad av frihet och
självbestämmande som friskolorna har redan i dag.
2000/01:Ub325 av Anita Jönsson och Jarl Lander (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ämnet idrott och hälsa
i skolan måste stärkas.
2000/01:Ub328 av Bengt Silfverstrand och Britt-Marie
Lindkvist (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
skärpning av marknadsföringslagen i syfte att
begränsa skolsponsring.
2000/01:Ub330 av Susanne Eberstein m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utbildning i demokrati.
2000/01:Ub331 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att sex- och
samlevnadsundervisningen görs obligatorisk.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alla som verkar
i skolan ges inflytande över sin arbetssituation.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elevinflytandet
blir en naturlig del av skolarbetet.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utbildning och
möjligheter till kompetensutveckling för lärare
stärks.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att fler lektorat
tillsätts inom gymnasieskolan.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att rektors
ställning som pedagogisk ledare prioriteras.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att rektorernas roll
förtydligas genom direkt lagstadgat ansvar.
2000/01:Ub332 av Birgitta Carlsson och Elver Jonsson
(c, fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utöka antalet
idrottslektioner i skolan.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en rikskampanj i
skolan om farorna med bruk av alkohol, narkotika och
tobak.
2000/01:Ub333 av Anders Karlsson och Ronny Olander
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om obligatorisk
brandskyddsutbildning i grundskolan.
2000/01:Ub335 av Birgitta Ahlqvist och Lennart
Klockare (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att se över
arbetsmiljölagen och möjligheterna att skilja på
vuxenstuderande elevskyddsombud och
ungdomsstuderande elevskyddsombud.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Yrkesinspektionens
skyldighet att informera elevskyddsombud.
2000/01:Ub336 av Lars U Granberg (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om värdegrundsutbildning med
anledning av det tilltagande barn- och
ungdomsvåldet.
2000/01:Ub341 av Kent Härstedt och Annika Nilsson
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om simundervisning för
skolbarn.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett förtydligande i
läroplanen om vilka krav som ställs beträffande
simkunnighet.
2000/01:Ub342 av Monica Green m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om elevers inflytande på
arbetsmiljön i skolan.
2000/01:Ub349 av Eva Arvidsson och Karin Olsson (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av livskunskap på
schemat.
2000/01:Ub802 av Marianne Carlström och Karin Olsson
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om hemkunskap i
grundskolan.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om antalet timmar i
hem- och konsumentkunskap i grundskolan.
2000/01:Ub804 av Birgitta Carlsson och Viviann
Gerdin (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utökning av ämnet
hem- och kunsumentkunskap i grundskolan.
2000/01:Ub806 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av
skolans och förskolans gårdars utformning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att åtgärder bör
sättas in så att antalet idrottstimmar generellt
sett slutar minska i skolan.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om olämpligheten i att
friluftsdagar minskat i skolan.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om det olämpliga i att
antalet idrottslärare minskar i skolan.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kommunernas ökade
ansvar för närmiljöns utformning och möjligheter att
söka medel för samarbete vid utformning av densamma.
2000/01:Ub807 av Ewa Thalén Finné m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om barnomsorg och
skolgång på båda sidor i Öresund.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om undervisning i
danska i grundskolan i Skåne.
2000/01:Ub812 av Tasso Stafilidis m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att träning i civil olydnad
borde vara en självklarhet i den demokratiska
processen och borde även vara en del av utbildningen
i ämnen såsom samhällskunskap, rättskunskap och
historia på högstadiet, gymnasiet, folhögskolan och
högskolan.
2000/01:Ub813 av Lars U Granberg (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att stärka
elevinflytandet.
2000/01:Ub816 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om utveckling av
barnomsorg, förskola och grundskola.
2000/01:Ub818 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en analys
av vikande studeranderekrytering till
språkutbildningar från grundskola t.o.m. högre
utbildning.
2000/01:Ub821 av Charlotta L Bjälkebring och Tasso
Stafilidis (v) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en referensgrupp
får i uppdrag att ta fram ett diskussionsunderlag
för sex och samlevnad.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att läroplanernas
kunskapsmål för grundskolan och gymnasieskolan bör
kompletteras med ett kunskapsmål som innebär att
skolan skall ansvara för att varje elev efter
genomgången skolform har utvecklat sin förmåga att
reflektera över frågor om sexualitet, könsidentitet,
sexuell identitet och samlevnad utifrån ett frigjort
och jämlikt synsätt samt att i skolans sex- och
samlevnadsundervisning ge insikter om
könsöverskridande, transvestism och transsexualism.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att läroplanernas
stycke om förståelse och medmänsklighet bör
kompletteras med en text om jämlikhet, jämställdhet,
tolerans och integritet på sexualitetens och
samlevnadens område som skall fungera i enlighet med
en värdeneutral hållning till sexualiteten och
upplysa utan att värdera olika slags sexuell
läggning, samlevnad och praktik.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det som står i
läroplanen för grundskolan: "I överensstämmelse med
den etik som förvaltas av kristen tradition och
västerländsk humanism ..." tas bort, då inget
specifikt värdesystem skall gynnas framför något
annat.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att vidta åtgärder
för att motverka rådande heteronormativitet och att
minoriteter utsätts för diskriminering och
utanförskap.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att genom att lyfta
upp frågorna kring sexualitet och njutning på ett
positivt sätt, motverka det sexualiserade våldet,
övergrepp, våldtäkter, den patriarkala
maktstrukturen, förnedringar, kränkningar samt
föraktet mot kvinnor, homosexuella, bisexuella och
transpersoner.
2000/01:K401 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i kapitel 4.2.3.1 i motionen anförs
om elevinflytande.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i kapitel 4.2.3.2 i motionen anförs
om mer ämnesutrymme för demokrati.
2000/01:Ju248 av Bertil Persson (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att garantera våra
förortsungdomar en god utbildning.
2000/01:Ju724 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c,
fp, mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans sex- och
samlevnadsundervisning och dennas plats i skolans
kursplaner.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om läromedel.
2000/01:Ju907 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans arbete mot
mobbning.
2000/01:Ju929 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans skyldighet
att informera föräldrar.
2000/01:Ju931 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans
informationsskyldighet.
2000/01:L459 av Ana Maria Narti m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolundervisningen
om homo- och bisexualitet.
2000/01:Sf274 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att det skall vara en kommunal skyldighet att
servera gratis skollunch även för gymnasieelever.
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att skolelever skall kunna få specialkost
utan krav på särskilda intyg.
37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att ANT-undervisningen skrivs in i
läroplanen.
2000/01:Sf617 av Ana Maria Narti m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kunskapsprofilering
i skolorna och om magnetskolor.
2000/01:So304 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sex- och
samlevnadsundervisning.
2000/01:So358 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs om ökad demokrati och
inflytande i skolan för ökad livskvalitet.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs om decentralisering av makt
och inflytande till skolan för ökad livskvalitet.
2000/01:So362 av Inger Davidson m.fl. (kd, m, v, c,
fp, mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om spridning av nya
metoder i ANT-undervisningen.
2000/01:So450 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en nollvision för
mobbning.
2000/01:So453 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m,
v, kd, c, fp, mp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att dessa riktlinjer införs i kursplaner vad
gäller elevens utbildning såväl som lärarens i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:So543 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om skolans
möjligheter att fånga upp elever som befinner sig i
riskzonen på ett tidigt stadium.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om integrering av
barnhälsovården, barnomsorgen, skolan, kommunal
fritidsverksamhet med barnpsykiatrin och individ-
och familjeomsorgen.
2000/01:So545 av Lena Ek m.fl. (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av stärkt
sex- och samlevnadsundervisning i skolan.
2000/01:So549 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbildningens roll i
folkhälsoarbetet.
2000/01:Kr288 av Åke Carnerö och Tuve Skånberg (kd)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kursplanen i
svenska skall innehålla målet att eleverna lär sig
använda ett vårdat språk i tal och skrift.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kursplanen i
svenska på gymnasieskolan skall kompletteras så att
det framgår att det är skolans ansvar att varje elev
kan uttrycka sig vårdat i tal och skrift.
2000/01:Kr290 av Runar Patriksson (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skriva in rätten
till studier i kommunala musik- och kulturskolan i
läroplanen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kommunala
musiklärares lönenivå.
2000/01:Kr342 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att det kan behövas stimulans från samhällets
sida till att sprida kunskap om de olika dataspelens
kvaliteter och marknadsföra de pedagogiska
läromedlen.
2000/01:Kr537 av Kent Olsson m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om idrottens betydelse
i skolan.
2000/01:Kr538 av Peter Pedersen (v) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag som syftar till att möjliggöra daglig motion
och idrottsaktivitet, inte minst bland barn och
ungdomar i skolan.
2000/01:Kr539 av Lennart Kollmats m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
grundlägga en hälsosam livsstil i unga år och
skolans betydelse i detta sammanhang.
2000/01:A244 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behoven av att skapa
en kunskapsnation i världsklass.
2000/01:Bo223 av Lennart Daléus (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om barnomsorg och
utbildning.
2000/01:Bo540 av Johan Pehrson m.fl. (fp, s, m, kd,
c, mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en nationell
handlingsplan för arbetsmiljöarbetet i skolan.
Motioner från allmänna motionstiden
1999
1999/2000:Ub201 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till sådan ändring i lagen om kommunernas
skyldighet att svara för vissa elevresor att
kilometerangivelsen tas bort i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1999/2000:Ub210 av Gunnel Wallin och Marianne
Andersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om vikten av
undervisning i hemkunskap som nationellt ämne inom
både grundskola och gymnasieskola,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att det finns
ett klart samband mellan målsättningar,
handlingsplaner och verkligheten i vardagen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en
kvalitetsgranskning i hemkunskapen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett nationellt
centrum för hemkunskap.
1999/2000:Ub216 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
konsumentkunskap i skolan.
1999/2000:Ub226 av Monica Öhman och Inger Segelström
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att riktlinjer utfärdas om hur skolans
trafikundervisning från förskola t.o.m. gymnasiet
skall bedrivas på ett långsiktigt och strukturerat
sätt.
1999/2000:Ub227 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om svenska
språkets betydelse,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om undervisning på
entreprenad,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om IT och aktuella
läroböcker i skolan,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att stärka
intresset för naturvetenskap och teknik.
1999/2000:Ub239 av Gunnel Wallin (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om kulturregionen
Skånelands möjligheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att tillsätta
en historiekommitté,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om möjlighet att
bedriva undervisning om Skånelands historia,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
historieundervisningens utveckling.
1999/2000:Ub240 av Gunnel Wallin (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en översyn av
kursplanen i historia.
1999/2000:Ub254 av Nikos Papadopoulos och Paavo
Vallius (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att situationen för invandrarbarn inom
förskoleverksamheten och situationen för elever med
invandrarbakgrund inom skolväsendet utreds med
utgångspunkt i dels Skolverkets senaste statistik,
dels den av Sveriges riksdag beslutade
integrationspolitiken.
1999/2000:Ub267 av Ingvar Eriksson och Lars Björkman
(m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utbildning i
naturkunskap,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
utbildningssatsningar som ligger i nivå med
motsvarande inom övriga EU,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att aktuell
information om framsteg på miljöområdet på ett
bättre sätt skall klargöras i utbildningen.
1999/2000:Ub277 av Inger Davidson (kd) vari föreslås
yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om speciallärare.
1999/2000:Ub281 av Christina Axelsson och Eva
Arvidsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ämnet hemkunskap och god kvalitet på
skolmaten.
1999/2000:Ub282 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts angående ökat
antal timmar.
1999/2000:Ub287 av Paavo Vallius (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förtydligande om rätten
till modersmålsundervisning.
1999/2000:Ub294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om skolledare inom
förskolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om samarbete
mellan föräldrar och förskola,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
undervisning i alla ämnen skall få läggas ut på
entreprenad.
1999/2000:Ub299 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om minskad segregation
i samhället.
1999/2000:Ub303 av Christina Axelsson och Ann-Marie
Fagerström (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvecklingen inom förskoleverksamheten.
1999/2000:Ub306 av Agneta Brendt m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att utreda
vilka konsekvenser det minskade antalet
undervisningstimmar i hemkunskap haft för barns och
ungdomars matvanor, samt vilka möjligheter det finns
att låta alla ungdomar i gymnasieskolan få
undervisning i hemkunskap.
1999/2000:Ub311 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om vidgade
förutsättningar att lägga ut utbildning på
entreprenad.
1999/2000:Ub804 av Inga Berggren och Inger René (m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
kvalitetsgranskning och utvärdering av hemkunskap i
grundskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om vikten av
hemkunskap i grundskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om vikten av
hemkunskap i gymnasieskolan.
1999/2000:Sf637 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
yrkas
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
modersmålscheck.
1999/2000:Sf640 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om åtgärder i
skolan.
1999/2000:Bo231 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari
yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om barnomsorg och
utbildning.
Motion med anledning av proposition
1999/2000:86 Ett
informationssamhälle för alla
1999/2000:T29 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om vikten av
utbildad skolpersonal och resurser för att klara av
underhållet av datorer i skolan.
Utskottets överväganden
Övergripande frågor
Skolplikt och rätt till utbildning
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2000/01:Ub260 yrkande 3 att elever med otillräcklig
kunskapsnivå skall erbjudas fortsatt utbildning i
grundskolan. Partiet menar att studietiden måste
anpassas efter individens behov och att den enskilde
elevens kunskapsnivå skall vara avgörande för hur
många års grundskola som skall erbjudas honom eller
henne.
I motion 2000/01:Ub206 (m) sägs att inget barn
skall behöva lämna grundskolan med mindre än
erforderliga grundkunskaper (yrk. 1) och att
skolplikten därför skall ersättas med en individuell
rättighet till en definierad grundkunskap (yrk. 2).
I Kristdemokraternas motion 2000/01:Ub316
yrkandena 5 och 10 anförs att skolplikten även
fortsättningsvis bör vara nioårig. Tiden för
utbildning skall dock vara flexibel med möjlighet
till förlängning. Kristdemokraterna avvisar
obligatorisk skolstart för sexåringar och föreslår
att skolstarten, om det finns särskilda skäl, skall
kunna skjutas upp till det år barnet fyller åtta år.
Ett extra skolår skall kunna läggas in så snart en
elev behöver ytterligare tid för att uppnå målen.
Specialpedagogiskt stöd skall ges så tidigt som
möjligt. Elever skall alltid ha en chans att göra om
kurser för att få godkänt betyg. Det är också
viktigt att de elever som lär sig fortare än andra
får stöd, uppmärksamhet och stimulerande
arbetsuppgifter. Dessa elever skall också kunna gå
igenom grundskolan i snabbare takt.
Centerpartiet anser att den nioåriga grundskolan
skall avskaffas. I motion 2000/01:Ub239 yrkande 3
föreslår partiet att kunskapsmålen skall avgöra när
grundskoleutbildningen skall anses avslutad. I
Centerpartiets förslag anges ingen gräns i tid.
Folkpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub225
yrkande 15 att eleverna normalt skall börja
grundskolan vid sex års ålder och avsluta den när
målen har uppnåtts. Skolgången skall enligt
förslaget vara nio eller tio år. Om målen är
uppnådda efter det nionde skolåret, dvs. efter det
som nu kallas år åtta, skall övergång till gymnasiet
vara möjlig. Om målen inte nås i basämnena skall
skolgången kunna omfatta upp till tolv år. I samma
motion, yrkande 2, föreslås därför att skollagen
ändras så att alla elever har rätt till undervisning
och stöd även efter skolpliktens upphörande.
Rättigheten skall gälla tills eleven blir behörig
till gymnasieskolan eller kan börja i
vuxenutbildningen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Utskottet har vid upprepade tillfällen framhållit
vikten av att alla elever skall ges möjlighet att nå
målen för grundskolan. Alla elever når inte målen
samtidigt och på samma sätt. Undervisningen skall
anpassas till varje elevs förutsättningar och behov,
något som både framgår av skollagen (1 kap. 2 §) och
läroplanen (Lpo 94). En del elever kan också behöva
extratid i grundskolan, vilket är möjligt enligt
gällande bestämmelser (4 kap. 10 § skollagen). För
elever i grundskolan upphör skolplikten med utgången
av vårterminen det år eleven fyller 16 år. Om eleven
då inte har tillfredsställande slutfört det sista
skolåret har han eller hon rätt att få tillfälle att
göra detta under högst två år efter det att
skolplikten upphörde.
I fråga om elever som når målen snabbare än sina
kamrater vill utskottet peka på att målen att sträva
mot i läroplanen är så utformade att det finns
utrymme för alla elever att utvecklas inom
grundskolans ramar. I skollagen anges som huvudregel
att skolplikten upphör vid utgången av vårterminen
det kalenderår eleven fyller 16 år (3 kap. 10 §
första stycket). Skolplikten kan dock upphöra
dessförinnan om eleven tillfredsställande slutfört
högsta årskursen i grundskolan eller visat sig ha
motsvarande kunskaper vid en särskild prövning (3
kap. 10 § andra stycket). Dessutom framgår det av
grundskoleförordningen att om en elev har goda
förutsättningar att delta i utbildningen i en högre
årskurs än den som eleven tillhör eller normalt
skall tillhöra får rektorn, efter medgivande från
elevens vårdnadshavare, besluta att eleven skall
flyttas till den högre årskursen (6 kap. 5 §
grundskoleförordningen).
Utskottet anser att det finns tillräckliga
möjligheter att anpassa tiden i grundskolan till
olika elevers behov. Utskottet finner därför inte
skäl att förorda en ändring av bestämmelserna om
skolplikt och rätt till utbildning.
Övriga frågor om grundskolans ansvar och
omfattning, m.m.
Moderata samlingspartiet tar i motion 2000/01:A244
yrkande 5 upp behoven av att skapa en kunskapsnation
i världsklass. I motionen sägs bl.a. att ingen elev
skall tillåtas lämna grundskolan utan godkända
baskunskaper. Alla elever har rätt till det stöd de
behöver för att uppnå de övergripande kunskapsmålen.
Mångfald och flexibilitet i organisation och
arbetsformer skall främjas. Utbildning på
entreprenad och fler fristående skolor skall
eftersträvas. En flexibel skolstart anpassad till
barnets mognad skall tillämpas. Personliga
kunskapskontrakt och individuellt anpassade
studieplaner för undervisning skall införas.
Kontinuerliga kvalitetsvärderingar skall utföras av
ett fristående kvalitetsinstitut. Alla skolor,
kommunala som fristående, skall vara fria skolor.
Alla skall ges rätt att fritt välja skola.
Finansiering av skolorna skall ske genom att
resurser följer elevens fria val. Ansvaret för
grundskolans finansiering skall övertas av staten
och varje skola skall få eget direkt budgetansvar.
Att utbildning är den bästa välfärdspolitiken tas
upp i motion 2000/01:Ub207 (m) yrkande 1. Enligt
motionären är det bara i ett Sverige där människor
kan, får och uppmuntras att växa och lära som
ekonomin och därigenom välfärden växer. Motionären
uttalar i yrkande 2 samma motion att tillgång till
god utbildning är en grundläggande rättighet för
alla svenska barn och ungdomar. I motion
2000/01:Ub215 (m) hävdar motionären att skolans
primära uppgift är att vara kunskapsförmedlare (yrk.
2). Skolpolitiken bör inriktas på problemet att
många elever inte får tillräckliga kunskaper (yrk.
3). Familjepolitiken bör enligt motionären inriktas
på ökad valfrihet inom barnomsorg och skola samt på
att sänka inkomstbeskattningen (yrk. 4).
I motionerna 2000/01:Bo223 yrkande 9 och
1999/2000:Bo231 yrkande 9 tar Centerpartiet upp
vissa förslag gällande barnomsorg och utbildning.
Bland annat uttalas att skolan har en viktig roll i
att skapa förståelse för ett mångkulturellt samhälle
och som opinionsbildare. Ökade resurser bör ges till
samverkansprojekt mellan ideella organisationer och
kommuner. Föräldrarnas delaktighet i skolan måste
öka. Otillräckliga kunskaper i svenska språket kan
leda till utanförskap. För att höja kunskapsnivån
måste ökade resurser ges till invandrartäta områden.
I motion 2000/01:Ub270 yrkande 1 anför Centerpartiet
att utgångspunkterna för en översyn av skollagen bör
vara att grundskolans åtaganden inte upphör förrän
eleven fått godkända kunskaper. Skolornas självstyre
skall stärkas. Skolledningens befogenheter och
ansvar skall klargöras. Högre krav skall ställas på
nationell och kommunal utvärdering. Lärare måste ges
ett starkare inflytande över pedagogik och former
för lärande.
Miljöpartiets motion 2000/01:Ub816 yrkande 1 avser
utveckling av barnomsorg, förskola och grundskola.
Förbättringar av den kommunala ekonomin bör innebära
att förskolorna får kraftigt ökade resurser, vilket
möjliggör fler anställda och mindre barngrupper.
Läroplanen bör förbättras så att den bl.a. behandlar
inskolning, observationer och föräldrasamtal.
Reglerna för den statliga tillsynen av förskolans
verksamhet måste förtydligas. I kommunens skolplan
skall anges hur den egna uppföljningen,
utvärderingen och tillsynen skall ske. Varje
förskoleenhet skall utforma en arbetsplan som
redovisar förskolans inriktning. Krav på utbildad
personal och att varje förskola skall ha en ansvarig
föreståndare skall införas. Ändrad
skattelagstiftning skall möjliggöra ökad
föräldraaktivitet. Föräldrar skall ha möjlighet att
vara hemma med barnen, i första hand tills barnen är
tre år. Miljöpartiet menar att förskoleklassen har
"skolifierats", vilket aktualiserar frågan om en
sammanhängande förskola för åldrarna fyra till sex
år. Förskollärarutbildningen skall ge fördjupade
kunskaper i bl.a. utvecklingspsykologi,
barnpedagogik, förberedande språkträning,
observationsteknik och utvecklingssamtal.
Dyslexiproblemet kan endast lösas genom att samla
den kompetens som finns i riket i ett centralt
initierat projekt. Minoritetsgruppers rätt till
undervisning i sitt modersmål skall skyddas.
Modersmålslärare som saknar lärarutbildning skall
erbjudas kvalificerad fortbildning.
Modersmålsundervisningen skall ha samma ställning i
skolan som de övriga ämnena. Svenska som andra språk
bör prioriteras. Skolorna måste ha tillgång till
kompletterande språkhjälp för elever som till följd
av bristande språkförståelse får svårigheter i andra
ämnen. Central stimulans och vägledning bör ges
gällande samordning mellan kommunal
ungdomsverksamhet utanför skolan och
fritidsverksamhet inom skolan. Såväl Skolverkets som
kommunernas ansvar för en god tillsyn bör
förtydligas och tillsynen få en fastare
organisation. Det är viktigt att tillsynen även
täcker undervisningens innehåll och sociala
förhållanden vid skolan. Detta gäller tillsyn av
såväl fristående som kommunala skolor. Skolverket
bör, med sitt övergripande ansvar för tillsynen av
skolan, tillse att kommunerna får information om vad
som förväntas av dem, och sedan kontrollera att
kommunerna verkligen bedriver aktiv tillsyn.
Skolverket skall inom ramen för tillsyn uppmärksamma
tillgången till och kvaliteten i
modersmålsundervisningen och att elever med behov av
särskilt stöd också får detta. Kontrollen av att
kommunerna verkligen uppfyller kraven på tydliga och
offentligt redovisade resursfördelningsregler för
medelstilldelning för skolor skall skärpas. Kommunen
bör upplåta utrymme för friskolorna att beskriva sin
verksamhet i kommunens skolplan.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Motionärerna tar upp ett stort antal frågor som
utskottet har behandlat i skilda betänkanden under
senare år. Förslag om att staten skall ta över
finansieringen av grundskolan (nationell skolpeng)
behandlades senast i betänkande 2000/01:UbU9. I
detta betänkande behandlades även rätten att välja
skola. Frågan om ett fristående nationellt
kvalitetsinstitut behandlades senast i betänkande
2000/01:UbU1. Ett nytt ramanslag har inrättats för
särskilda utbildningsinsatser i storstadsregioner.
Insatserna gäller inte minst utbyggnad av
förskoleverksamhet med särskild inriktning på barns
språkutveckling. En särskild arbetsgrupp inom
Utbildningsdepartementet arbetar med en översyn av
läroplanerna som styrinstrument.
Modersmålsundervisning kan enligt gällande rätt
anordnas på fyra olika sätt, nämligen som språkval,
som elevens val, inom ramen för skolans val, eller
utanför timplanebunden tid (2 kap. 10 §
grundskoleförordningen). Skolverkets ansvar för
tillsyn av såväl det offentliga skolväsendet som
fristående skolor har utökats. I regleringsbrevet
för år 2001 föreskrivs det bl.a. att tillsynen skall
öka som andel av verkets totala verksamhet.
Kommunerna svarar för uppföljning och utvärdering av
den egna verksamheten.
Naturvetenskap och teknik i skolan
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
1999/2000:Ub227 yrkande 8 åtgärder för att stärka
intresset för naturvetenskap och teknik. Arbetet med
att öka intresset för naturvetenskap och teknik
måste påbörjas redan i grundskolan. Rekrytering av
duktiga lärare kräver högre löner, vilket bara kan
ske genom att kommunernas monopol att driva skolor
bryts. I motion 1999/2000:Ub267 (m) yrkande 1
uttalar motionärerna att utbildningen i elementär
naturkunskap måste förbättras väsentligt i
grundskola och gymnasium.
I motion 2000/01:Ub309 (kd) påpekar motionären att
vårt högteknologiska samhälle behöver fler tekniker.
Då tekniskt intresse startar i barnaåren kan
grundskolan stimulera detta intresse genom praktiska
moment och värdering av de praktiska kunskaper som
presteras. I vårt skolsystem är dock praktiska
kunskaper och ämnen med praktiska moment
undervärderade.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Utskottet delar motionärernas uppfattning vad
gäller vikten av att öka intresset för
naturvetenskap och teknik. Regeringen har under lång
tid särskilt prioriterat naturvetenskap och teknik.
Ett exempel på detta är det s.k. NOT-projektet.
Skolverket och Högskoleverket bedriver gemensamt på
regeringens uppdrag NOT-projektet för att stödja
undervisningen i naturvetenskap och teknik.
Projektet skall prioritera insatser riktade till
barn och ungdomar i förskola och de lägre åldrarna i
skolan. Det är givetvis angeläget att kvalificerade
personer rekryteras som lärare. Riksdagen har
nyligen beslutat om en reformerad lärarutbildning.
Löner och andra anställningsvillkor är frågor för
skolans arbetsgivare, framför allt kommunerna.
Elevinflytande
Frågor om elevinflytande behandlas i tre motioner
från Kristdemokraterna. I motion 2000/01:Ub316
yrkande 22 pekas på vikten av ökat elevinflytande i
takt med stigande ålder. Vidare föreslås att såväl
skolplanen som skolornas arbetsplaner bör ange hur
arbetet med stärkt elevinflytande skall läggas upp.
I motion 2000/01:Ub331 yrkande 6 föreslås att
eleverna på ett naturligt sätt skall finnas med i
skolstyrelserna. Motionärerna pekar även på
utvecklingssamtalets funktion för elevernas
inflytande över studiernas utformning och tillägger
att det är särskilt viktigt att elever med behov av
särskilt stöd uppmärksammas och får tillfälle att
diskutera sin utveckling. I motion 2000/01:Ub252
anförs att Skolverket bör ges uppdraget att utforma
underlag för skolornas elevinflytandeplaner.
Även Miljöpartiet behandlar frågan om
elevinflytande i en motion 2000/01:K401 yrkande 4.
Partiet föreslår att elever ges ökad rätt att
påverka schemaläggning, innehållet i undervisning,
inflytande över skolmaten och skolans fysiska och
psykiska miljö. Vidare sägs att lokala styrelser med
elevmajoritet skall uppmuntras. Elever skall ha rätt
att närvara vid anställningsintervjuer av skolans
personal. Elever skall få kunskap om sina
rättigheter enligt nationell lagstiftning och FN:s
barnkonvention. Enligt förslaget bör de anförda
rättigheterna skrivas in i läroplanen.
I motion 2000/01:Ub813 (s) yrkande 1 framhålls
vikten av elevinflytande och att elevernas möjlighet
till inflytande över undervisningen har ett starkt
samband med hur elevens färdigheter utvecklas.
Vidare sägs att hotet mot demokratin har vuxit allt
starkare och att det därför är viktigt att visa
dagens ungdomar demokratins fördelar.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Författningsreglering gällande elevers rätt till
inflytande återfinns i skollagen,
skolformsförordningar och läroplaner. Här finns
föreskrifter om elevinflytande bl.a. i de sammanhang
som anges av motionärerna. Utskottet anser att det
inte finns anledning att ytterligare reglera hur
elevinflytandet skall utformas eller vilka frågor
som skall innefattas. Utskottet ser det snarare som
en fråga för skolans huvudman och ledning att
överväga hur elevernas inflytande kan stärkas för
att nå de mål som styrdokumenten anger. Regeringen
har nyligen beslutat förlänga den försöksverksamhet
med lokala styrelser som pågått sedan 1997. Det
finns enligt utskottet anledning att överväga hur
intresset kan stimuleras ytterligare.
Decentralisering av makt och inflytande till de
lokala skolorna
Kristdemokraterna anför i motion 2000/01:Ub316
yrkande 23 att föräldrars rätt till information och
medinflytande i skolan behöver stärkas och att den
försöksverksamhet som ger skolor möjlighet att
inrätta lokala styrelser nu bör utvärderas.
I Centerpartiets motion 2000/01:So358 yrkande 4
anförs att makten över utformningen av skolans
vardag skall flyttas till skolledare, lärare och
elever. I motion 2000/01:Ub239 yrkande 4 föreslår
Centerpartiet att ansvaret för att finna vägar för
att uppnå målen samt att anpassa skolarbetet och
arbets- och organisationsformer efter de lokala
förutsättningarna skall ligga lokalt på varje skola.
I yrkande 13 samma motion föreslås att det system
med lokala styrelser med föräldramajoritet, som fram
till nu varit en försöksverksamhet, skall göras
permanent och införas vid alla skolor.
I motion 2000/01:Ub203 (m) yrkande 2 föreslår
motionären att respektive skola skall avgöra hur de
nationella riktlinjerna och målen för skolans
verksamhet skall uppnås. I motion 2000/01:Ub324 (m)
föreslås en översyn av regelsystemet på skolområdet
för att tillförsäkra offentliga skolor samma grad av
frihet och självbestämmande som friskolorna har. Att
friskolorna får skolpeng per elev under det att de
kommunala skolornas resurser är hårt styrda av
politiska beslut är orättvist.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
För närvarande pågår en försöksverksamhet med
lokala styrelser inom grundskolan och den
obligatoriska särskolan (SFS 1996:605) respektive
inom gymnasieskolan och den kommunala
vuxenutbildningen (SFS 1997:642). Regeringen har
nyligen beslutat förlänga försöksverksamheten med
lokala styrelser t.o.m. utgången av juni 2003.
Frågan om lokala styrelser inom skolan har av
utskottet senast behandlats i betänkandet
1999/2000:UbU6. Utskottet ansåg då att riksdagen
inte skulle göra något uttalande vare sig för eller
emot en permanentning av verksamheterna innan
försöksverksamheten noga har utvärderats. Utskottet
finner ej skäl att ändra inställning i denna fråga.
Rektorer har enligt skolförfattningarna ett
långtgående ansvar för verksamheten inom skolan. Det
ytterligare ansvar som skolhuvudmannen valt att ge
rektorer och andra skolledare skall framgå av den
kommunala delegations-ordningen.
Genom målstyrningen har ansvaret för utformningen
av skolans vardag i betydande grad flyttats till
skolledare, lärare och elever. De mål som skall
uppnås respektive eftersträvas finns fastställda i
de författningar som gäller för respektive skolform.
Hur de nationella målen närmare skall gestaltas och
utvecklas och vilka åtgärder kommunen avser vidta
för att uppnå de nationella mål som satts upp för
skolan skall framgå av kommunens skolplan. Den
lokala skolan har utifrån de nationella och lokala
målformuleringarna en stor frihet och ett stort
ansvar för att organisera skolan på ett sådant sätt
att de fastställda målen uppnås.
Som en viktig del i den mål- och resultatstyrda
skolan ingår att kommunerna, som huvudmän för
skolan, har att besluta om resursfördelningen mellan
skolorna i kommunen. Detta möjliggör flexibilitet i
kommunernas arbete att uppnå en skola med hög
kvalitet.
Skolan som en murbräcka mot segregation
Folkpartiet föreslår i motionerna 2000/01:Ub225
yrkande 12 och 2000/01:
Sf617 yrkande 7 att kommunerna skall ha en
skyldighet att ge skolor i utsatta områden extra
resurser. I dessa områden skall det startas
spjutspetsskolor eller magnetskolor med en stark
inriktning på avancerade kunskapsprogram. Syftet är
att skolorna skall dra till sig elever från olika
stadsdelar och därigenom motverka segregation.
Vidare anförs att möjligheten att kunna välja bland
kommunala och fristående skolor är ett viktigt medel
till att bryta segregationen eftersom eleverna då
kan välja en skola utanför sitt bostadsområde.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Det är kommunerna som beslutar om fördelning av
resurser till de olika skolorna i respektive kommun.
Staten kan dock besluta om särskilda riktade medel.
Särskilda resurser har t.ex. anvisats fr.o.m. den 1
juli 1999 för insatser under en treårsperiod inom
utbildningsområdet i storstadsregionerna. Under ett
särskilt anslag anvisas 220 miljoner kronor under år
2001.
Skolledare
Kristdemokraterna anför i motion 2000/01:Ub316
yrkande 21 att ett skolområde inte får vara större
än att skolledaren hinner vara pedagogisk ledare och
inspiratör men också administratör och ekonomisk
förvaltare. Yrkande 29 i samma motion tar upp
kommunernas och skolledarnas roll för utvecklingen
av den målstyrda skolan. Bland annat sägs att många
kommuner inte sköter sina åligganden när det gäller
att utarbeta, följa upp och utvärdera sina
skolplaner. Kristdemokraterna menar vidare att den
bristande överensstämmelse som ofta råder mellan
kommunernas budgetar och skolplaner är
anmärkningsvärd. Det är viktigt att det för
tjänsterna som skolledare finns en tydlig ansvars-
och befogenhetsbeskrivning. I motion 2000/01:Ub331
yrkande 20 skriver Kristdemokraterna att rektorer
som rekryteras skall ha goda ledar-
egenskaper, en högklassig grundutbildning och en
kontinuerlig fort- och vidareutbildning så att de i
verklig mening kan vara ledare för såväl skolans
pedagogiska som administrativa verksamhet. I yrkande
21, samma motion, förordas att rektorsrollen skall
förtydligas genom direkt lagstadgat ansvar.
Folkpartiet säger i motion 2000/01:Ub225 yrkande
16 att situationen för rektorer och förskolechefer
måste ändras. Folkpartiet anser att ledarskapet i
skolan måste uppvärderas och att rektor skall ges
förutsättningar för att vara pedagogisk ledare. Lika
viktigt är det att ledarna inom förskolan har
pedagogisk kompetens. Skolledartjänsten bör
tidsbegränsas och lön och villkor bör ses över. I
motion 2000/01:Ub236 yrkande 21 framhåller
Folkpartiet att rektor skall vara pedagogisk ledare
och inte kamrer.
I motion 2000/01:Ub214 (m) yrkande 2 föreslås en
förnyad rektorsroll. Enligt motionären bör
rektorsrollen delas upp i två tjänster med skilda
funktioner.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Rektorers ledningsansvar regleras bl.a. i
skollagen (2 kap. 2 §). Här stadgas bl.a. att
rektorn skall hålla sig förtrogen med det dagliga
arbetet. Detta kan ske på flera sätt t.ex. genom
egen undervisning, lektionsbesök och genom olika
former av samtal med personalen. Enligt läroplanerna
för respektive skolform skall rektorn vara
pedagogisk ledare. Att organisera kommunernas skolor
på ett sådant sätt att rektorerna ges
förutsättningar för att utföra sitt ledningsuppdrag
och verka som pedagogisk ledare är primärt
skolhuvudmannens ansvar. Utifrån den organisation
som beslutats på kommunal nivå skall rektor
tillsammans med lärare och skolans övriga personal
utforma skolans lokala organisation.
Rekrytering av skolledare, lönesättning och andra
anställningsvillkor är frågor för skolans
arbetsgivare, framför allt kommunerna.
Kommunerna har skyldighet att utarbeta skolplan.
Genom den budget som kommunen beslutar skall
skolorna ges förutsättningar att uppfylla de
nationella målen och kommunens mål som de framgår i
skolplanen. Uppföljning och utvärdering av
skolplanen är en viktig del i arbetet. Utskottet
förutsätter att skolhuvudmännen eftersträvar och ger
förutsättningar för skolorna att klara sina uppdrag.
Tillsyn av den kommunala styrningen och ledningen av
skolan ingår i Skolverkets tillsynsuppdrag.
Skolverket har under år 2000 ökat omfattningen av
den systematiska tillsynen av den kommunala
skolverksamheten. Utskottet anser att det inte finns
skäl att ytterligare reglera detta område.
Rektor har en central funktion i skolans
organisation, och det är därför viktigt att
rektorerna ges förutsättningar för att fullgöra sitt
uppdrag. Skolledarnas arbetssituation och förändrade
arbetsuppgifter har varit föremål för uppmärksamhet
från olika håll under lång tid. Statens skolverk har
i ett nationellt kvalitetsgranskningsuppdrag
granskat rektors roll i en decentraliserad skola och
lämnade i januari år 1999 en rapport till
regeringen. Regeringen har under år 2000 tillsatt en
expertgrupp om skolledarnas roll och arbetssituation
(U 2000:A). Expertgruppen skall enligt uppdraget
behandla olika frågor om skolledares roll i det
decentraliserade utbildningsväsendet. En statlig
kommitté arbetar för närvarande med översyn av
skollagen (dir. 1999:15). Expertgruppen är
referensgrupp till Skollagskommittén. Resultatet av
expert-
gruppens arbete skall rapporteras till
Utbildningsdepartementet under våren år 2001.
Utskottet anser att resultatet av expertgruppens och
Skollags-
kommitténs arbete bör avvaktas.
Lärare
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
1999/2000:Ub227 yrkande 2 att den tidigare lydelsen
i skollagen om att en lärare skall "behärska svenska
språket" återinförs. Motionärerna hänvisar bl.a.
till en rapport från Socialstyrelsen som visar att
kunskaper i svenska är avgörande för hur väl
invandrare lyckas i Sverige. Moderata
samlingspartiet anser att alla lärare inte bara
skall besitta nödvändiga kunskaper i svenska.
Läraren skall vara den som bäst behärskar, tillämpar
och till alla elever delger svenska språket.
Införande av lärarcertifikat föreslås i Moderata
samlingspartiets motion 2000/01:Ub260 yrkande 14.
Dokumentet skall ge bevis om genomgången
lärarutbildning och bör förnyas vart femte år.
I motion 2000/01:Ub316 föreslår Kristdemokraterna
en uppvärdering av lärarrollen och ett tydliggörande
av lärarens uppgifter i förhållande till andra
yrkesgrupper. Bland annat sägs att läraren skall ha
huvudansvaret för högst 15 elever, att varje lärare
skall ha tillgång till en egen arbetsplats och att
lärares karriärmöjligheter måste öka (yrk. 17). I
samma motion föreslås att varje nyexaminerad lärare
får en erfaren lärare som personlig mentor under det
första arbetsåret (yrk. 18). Frågor om utbildning
och stärkta möjligheter till kompetensutveckling för
lärare inom gymnasieskolan behandlas i
Kristdemokraternas motion 2000/01:Ub331 yrkande 18.
Bland annat uttalas att kommunerna, för att
gymnasieskolan skall utgöra en attraktiv
arbetsplats, måste satsa på personalen. Det krävs
genomtänkta planer för rekrytering av personal och
utvecklande av karriärstegar. För att inte riskera
att skolan förmedlar kunskaper som tillhör gårdagens
yrkesliv är det viktigt att yrkeslärare får
yrkespraktik eller kompetenshöjande teoretisk
vidareutbildning.
I Folkpartiets motion 2000/01:Ub225 yrkande 14
föreslås att läraryrkets status ökas. Detta kan ske
genom införande av lärarlegitimation och
karriärtjänster samt genom att den föreslagna
resursökningen till skolan även skall kunna gå till
löneökningar för lärare.
Tillgång till speciallärare tas upp i motion
1999/2000:Ub277 (kd) yrkande 5. Enligt motionären är
skolans besparingar på speciallärare inte rimliga.
Speciallärarna behövs för att ge alla elever en
chans till utveckling och för att motverka
utbrändhet hos enskilda lärare.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Förslag om införande av lärarcertifikat eller
lärarlegitimationer har tidigare behandlats av
utskottet, senast i betänkande 2000/01:UbU3.
Utskottet anser liksom då att det inte finns behov
av behörighetsdokument för lärare. Enligt utskottets
mening säkerställs kraven på att undervisningen
skall bedrivas av kvalificerad personal genom
befintliga bestämmelser. I skollagen anges
kommunernas skyldighet att använda personal med
utbildning avsedd för den undervisning läraren
huvudsakligen skall bedriva. Genom examensordningen
föreskrivs att examensbevis för lärare skall ange
vilka inriktningar och specialiseringar som
studenten fullgjort och för vilken undervisning
eller verksamhet utbildningen är avsedd. Skolverket
kontrollerar inom ramen för sitt tillsynsuppdrag och
genom sitt nationella uppföljningssystem att
kommunerna följer bestämmelserna. Utskottet anser
inte att det föreligger några skäl för att ändra
lydelsen i skollagen avseende lärarnas kunskaper i
svenska språket.
Elevers rätt till stöd regleras i skollagen och
skolformsförordningarna. Hur stödet närmare bör
utformas är en angelägenhet för skolan, eleven och
elevens vårdnadshavare att ta ställning till. Det är
alltså skolans uppgift att avgöra vilka
specialpedagogiska insatser som krävs och vilken
kompetens som behövs för att genomföra insatserna.
Utskottet utgår från att kommunerna tillser att
skolan ges förutsättningar att genomföra lämpliga
åtgärder.
Lärarrollen och lärares karriärmöjligheter är
viktiga frågor. Lärares uppgifter i förhållande till
andra yrkesgrupper, lärares tillgång till en egen
arbetsplats och eventuella karriärtjänster är frågor
som till viss del är reglerade i olika författningar
och fackliga avtal. Den närmare utformningen är dock
en lokal fråga.
Det ankommer på den lokala arbetsgivaren att finna
lämpliga former för introduktion av och eventuellt
särskilt stöd till nya lärare.
Kommunernas skyldighet att planera och genomföra
fortbildning av lärarna är av stor vikt, detta
framgår inte minst av det lagstadgade krav på sådana
åtgärder som återfinns i 2 kap. skollagen. Vilka
åtgärder som är lämpligast och vilka områden som
skall prioriteras är dock bedömningar som faller
inom kommunernas ansvar.
Sammanfattningsvis utgår utskottet från att
skolhuvudmännen, i sin roll som arbetsgivare för
lärarna, eftersträvar och ger förutsättningar för en
god arbetsmiljö för skolans personal.
Lektorat
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2000/01:Ub260 yrkande 15 att fler lektorat inrättas
i skolan i syfte att knyta forskning och
undervisning närmare varandra och för att bredda
lärares karriärmöjligheter
I motion 2000/01:Ub331 (kd) yrkande 19 föreslår
motionärerna att kontakter mellan forskare och
personalen inom skolan stimuleras genom att fler
lektorat tillsätts inom gymnasieskolan.
I Folkpartiets motion 2000/01:Ub236 yrkande 20
föreslås att läraryrkets attraktionskraft skall
höjas genom inrättande av fler lektorat. Var tionde
lärare skall vara lektor inom en tioårsperiod.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Utskottet har behandlat liknande motionsyrkanden
vid flera tillfällen, senast i betänkande
2000/01:UbU3. Utskottet delar, på samma sätt som
tidigare, motionärernas uppfattning att det är
viktigt att det finns lärare med forskarutbildning i
skolväsendet. Den närmare utformningen av
lärartjänstorganisationen är dock skolhuvudmannens
ansvar.
Sanktioner mot kommuner
I motion 2000/01:Ub288 (m) påtalas att nästan
hälften av landets kommuner underlåtit att upprätta
föreskriven kvalitetsredovisning. Staten bör ges
sanktionsmöjligheter mot skolor och kommuner som
inte lämnar kvalitetsredovisningar.
Även Centerpartiets motion 2000/01:Ub239 yrkande
12 behandlar statens sanktionsmöjligheter mot
kommunerna. Syftet med ett sådant system skulle
enligt partiet vara att säkerställa en nationellt
likvärdig skola. Sanktionerna skulle användas mot
kommuner som trots upprepad kritik från Skolverket
inte korrigerar brister i den egna verksamheten.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Uppgifter från Skolverket visar att vissa kommuner
och skolor underlåtit att upprätta
kvalitetsredovisningar eller upprättat
kvalitetsredovisningar som inte uppfyller kraven.
Skolverket har nu inlett arbete i syfte att stödja
kommunernas och skolornas arbete med
kvalitetsredovisningar. Statens sanktionsmöjligheter
mot kommuner som underlåter att följa den statliga
reglering som gäller skolan är en av de frågor som
behandlas av Skollagskommittén. Riksdagen bör
avvakta resultatet av kommitténs arbete.
Vissa särskilda åtgärder
En utredning av situationen för invandrarbarn inom
förskoleverksamheten och skolväsendet föreslås i
motion 1999/2000:Ub254 (s).
Motion 2000/01:Ju248 (m) yrkande 2 anger vissa
åtgärdsförslag för att garantera de ungdomar som bor
i förorter en god utbildning. I Kristdemokraternas
motion 2000/01:Ub312 anförs att förutsättningarna
för ett särskilt tidsbegränsat statligt stöd till
glesbygdsskolor bör utredas. Stödet skall enligt
motionären vara av temporär karaktär och kriteriet
för att erhålla stödet skall vara att byn har en
positiv utvecklingspotential.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Från och med 1999 har medel anvisats under ett
nytt ramanslag för särskilda utbildningsinsatser i
storstadsregionerna. Under anslaget beräknas medel
under treårsperioden den 1 juli 1999-den 1 juli 2002
för förskola i socialt utsatta bostadsområden och
språkutveckling i skolan samt praktik-anskaffning
för vuxna invandrare. Regeringen har beräknat
medelsbehovet för förstärkning av utbildning i
storstadsregionerna för år 2001 till 220 miljoner
kronor.
Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att
kartlägga och granska hur olika tillvägagångssätt
används i undervisningen i skolor med elever med ett
stort antal olika nationaliteter och språk samt
sprida goda exempel på detta. Skolverket har gett
Lärarutbildningen i Malmö i uppdrag att utarbeta ett
underlag för denna redovisning. Detta arbete
redovisas genom rapporten Framgång - vad är det?
Mötet mellan innanförskap och utanförskap i skolan.
Skolverkets uppdrag skall redovisas under våren
2001. Skolverket kommer med materialet som grund att
fortsätta arbetet med att stödja berörda skolor.
Skolverket har även beslutat att, inom ramen för de
särskilda satsningarna för kompetensutveckling,
inrätta ett nationellt resurscenter för
mångkulturella skolor. Syftet är att skolor som vill
utvecklas skall kunna vända sig till resurs-centret
för att på olika sätt erhålla stöd i sitt arbete.
Kommuner i glesbygd kan ha högre kostnader per
elev för lärare, skolmåltider och läromedel beroende
på små skolor och stora avstånd. Det statsbidrags-
och utjämningssystem som gäller för kommuner och
landsting syftar till att ge alla kommuner samma
förutsättningar att erbjuda god service till sina
invånare. Genom utjämningssystemet kompenseras
glesbygdskommunerna för strukturella merkostnader
för elevernas skolgång. Det nya statliga bidraget
för personalförstärkningar inom skola och
fritidshem, som kommer att tilldelas kommunerna med
start hösten 2001, skall användas för att öka
personaltätheten även i kommuner med vikande
elevunderlag.
Kontrollsystem
Motion 2000/01:Ub313 (m) yrkande 4 framhåller
önskvärdheten av att införa ett rikstäckande
kontrollsystem av historieundervisningens omfattning
och kvalitet.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Förordningen om kvalitetsredovisning inom
skolväsendet (SFS 1997:702) innebär att
redovisningen av den uppföljning och utvärdering som
redan är ett åliggande genom bl.a. skollag och
läroplaner nu skall göras på ett tydligare sätt.
Utskottet anser att systemet med
kvalitetsredovisning tillsammans med den nationella
kvalitetsgranskningen och Skolverkets
tillsynsuppdrag utgör ett tillräckligt
kontrollsystem och att det för närvarande saknas
skäl att närmare granska ämnet historia.
Miljöfrågor i undervisningen
I motion 1999/2000:Ub267 (m) yrkande 2 föreslås att
riksdagen hos regeringen begär förslag till
utbildningssatsningar som ligger i nivå med
motsvarande inom övriga EU. Enligt EU:s
miljöhandlingsprogram skall miljön integreras i
undervisningen i EU-länderna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Utskottet anser att skolan har en viktig uppgift
vad gäller att ge eleverna grundläggande kunskaper
om miljöfrågor och de framsteg som gjorts på
miljöområdet. I enlighet med de kursplaner som
gäller för såväl grundskola som gymnasieskola skall
frågor om miljön inte bara behandlas inom de natur-
orienterande ämnena utan även inom andra ämnen.
Miljöfrågor och miljö-
aspekter skall behandlas på ett ämnesövergripande
sätt och genomsyra all undervisning.
Kulturens roll i skolan
Kulturens roll i skolan och musik- och
kulturskolornas betydelse för barns utveckling
behandlas i Kristdemokraternas motion 2000/01:Ub316
yrkande 13. Kristdemokraterna menar att kulturen bör
genomsyra hela skolans verksamhet och att den skall
finnas som en kreativ dimension både i korridorer
och klassrum. Bild, ord, film, musik och rörelse kan
fungera som naturliga inslag i alla ämnen. I motion
2000/01:Kr290 (fp) yrkande 2 framhålls att den
frivilliga kommunala musik- och kulturskolan bör
skrivas in i läroplanen som en viktig tillgång och
ges lagfäst rätt att undervisa (20 min/vecka) under
läroplanstid.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Av de kursplaner som gäller för såväl grundskola
som gymnasieskola framgår att olika kulturaspekter
skall behandlas inom i princip samtliga ämnen. Det
närmare tillvägagångssättet för att uppnå de angivna
målen och ansvaret för utformningen av skolmiljön i
dess helhet är en kommunal angelägenhet.
Riksdagen har under de tre föregående riksmötena
på utskottets förslag avslagit yrkanden om utredning
i syfte att lagreglera kulturskolan som skolform.
Utskottet anser, nu liksom tidigare, att musik- och
kulturskolor fyller en viktig uppgift när det gäller
att stimulera och ta till vara talanger inom olika
konstformer. Utskottet är dock inte berett att
ställa sig bakom ett införande av formella regler om
rätten till studier i musik- och kulturskolor.
Värdegrunden
Motioner
Frågor som rör skolans värdegrund tas upp i flera
motioner.
I motion 2000/01:Ub284 yrkande 2 understryker
Moderata samlingspartiet behovet av tydligare mål
för skolans uppgifter vad avser elevers utveckling
av social kompetens. Moderaterna anser att
kunskaperna om läroplanens värdegrund och
intentioner måste förbättras. Samtidigt måste målen
konkretiseras och skolan ges användbara verktyg och
riktlinjer för det konkreta och vardagliga arbetet.
I motionen framhålls att en del av läroplanens mål
är att successivt utveckla elevernas förmåga att ta
ansvar. Det är därför nödvändigt att stärka rektorer
och annan personal i frågor som rör normer och
värderingar och få de vuxna i och utanför skolan att
samverka. Att utveckla människors sociala förmåga -
dit hör ett trevligt uppförande och stil - är
betydelsefullt och en del av skolans undervisande
och fostrande uppgift.
Kristdemokraterna anmärker i motion 2000/01:Ub316
yrkande 2 att värdegrunden i läroplanen för
förskolan uttrycks mycket diffust, då man nöjer sig
med att tala om demokratiska värderingar utan
koppling till något etiskt synsätt.
Kristdemokraterna vill att läroplanen för förskolan
i likhet med läroplanen för det obligatoriska
skolväsendet m.m. skall hänvisa till den kristna
traditionen i vårt land och den etik som bygger på
denna tradition. I motion 2000/01:Ub320 betonar
Kristdemokraterna att varje kommun kontinuerligt bör
genomföra fortbildning för all skolpersonal kring
avsnittet i läroplanen om skolans värdegrund, dvs.
om den etiska syn som har lång tradition i vårt
samhälle (yrk. 2). Varje skola bör sedan utarbeta en
plan för hur man i undervisningen och i hela skolans
verksamhet, t.ex. genom studiecirklar med
föräldrarna, kan omsätta skolans värdegrund i
praktiken (yrk. 3). Kristdemokraterna framhåller
vidare att eleverna bör få undervisning i sociala
färdigheter (yrk. 4). Det är viktigt att
värdegrundsfrågorna ständigt lyfts fram i all
undervisning för att skapa ett klimat där alla
bemöter varandra med respekt.
I motion 2000/01:Ub215 (m) yrkande 1 framförs
kritik mot ett förslag att göra "social kompetens"
till ett betygssatt kärnämne i gymnasieskolan.
Enligt motionären är skolans uppgift inte att
betygssätta hur eleven är, utan vad eleven kan.
Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap till
barn och ungdomar och detta arbete måste genomsyras
av tydliga värderingar och konse-
kventa förhållningssätt.
Riksdagen bör enligt motion 2000/01:Ub283 (kd)
göra ett uttalande om att ungdomars brist på
delaktighet i samhällets demokratiska processer
skall uppmärksammas. Motionärerna menar att en
verksam metod för att skapa engagemang hos unga
människor är att låta demokratifrågorna få ett stort
utrymme i skolans verksamhet.
Alla som på något sätt vårdar barn bör enligt
motion 2000/01:Ub336 (s) ges en
värdegrundsutbildning. Mot bakgrund av det
tilltagande våldet bland barn och ungdomar är det
enligt motionären viktigt att skapa miljöer för
barnen, där de lär sig att exempelvis säga nej till
att delta i mobbning.
Vänsterpartiet begär i motion 2000/01:Ub246 yrkande
2 att läroplanernas stycke om "Förståelse och
medmänsklighet" skall kompletteras med en text om
jämställdhet, tolerans och integritet på
sexualitetens och samlevnadens område. Dessa frågor
bör ha en given plats i skolans värdegrund, anser
motionärerna.
En motsvarande begäran framställs i motion
2000/01:Ub821 (v) med tillägget att den
kompletterande texten skall fungera i enlighet med
en värdeneutral hållning till sexualiteten och
upplysa utan att lägga värderingar på sexuell
läggning, samlevnad eller praktik (yrk. 3). Vidare
bör åtgärder vidtas för att motverka rådande
heteronormativitet och att minoriteter utsätts för
diskriminering och utanförskap (yrk. 7). Genom att
lyfta upp frågor kring sexualitet och njutning på
ett positivt sätt motverkas bl.a. det sexualiserade
våldet, den patriarkala maktstrukturen samt föraktet
mot kvinnor, homosexuella, bisexuella och
transpersoner, menar motionärerna (yrk. 9).
I motion 2000/01:Ub821 (v) yrkande 4 ställs krav på
att hänvisningen i läroplanen för det obligatoriska
skolväsendet m.m. till "den etik som förvaltas av
kristen tradition och västerländsk humanism" skall
tas bort. Motionärerna motiverar detta med att inget
specifikt värdesystem skall gynnas framför ett
annat.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena, bl.a.
med hänvisning till de insatser som hittills gjorts
på nationell nivå och till pågående arbete kring
värdegrundsfrågor.
Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten i
skolan skall utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar och att var
och en som verkar inom skolan skall främja aktningen
för varje människas egenvärde och respekten för vår
gemensamma miljö (1 kap. 2 §).
Skolans värdegrund formuleras i läroplanerna och
anger de grundläggande värden som vårt samhällsliv
vilar på - människolivets okränkbarhet, individens
frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet
med svaga och utsatta - och som skolan skall
förmedla och förankra hos eleverna. Enligt
läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)
respektive för de frivilliga skolformerna (Lpf 94)
sker detta, i överensstämmelse med den etik som
förvaltats av kristen tradition och västerländsk
humanism, genom individens fostran till rättskänsla,
generositet, tolerans och ansvarstagande. Utskottet
vill göra klart - med anledning av ett feltryck i
Statens skolverks författningssamling (SKOLFS)
1998:15 - att den kursiverade ordalydelsen är den
som gäller enligt regeringsbeslut den 17 februari
1994 respektive den 11 juni 1998.
Utskottet har tidigare haft att behandla
motionsyrkanden som rört hänvisningen i läroplaner
till den etik som förvaltats av kristen tradition
och västerländsk humanism. Motionsyrkandena har
avstyrkts enligt följande.
I betänkandet om införande av en läroplan för
förskolan (Lpfö 98) konstaterade utskottet, med
anledning av ett motionsyrkande, att Barnomsorg och
skola-kommittén i sina formuleringar av värdegrunden
för förskolan inte tog upp någon hänvisning till den
etik som förvaltats av kristen tradition (SOU
1997:157). Detta hade inte mött några invändningar
under remissbehandlingen av kommitténs förslag.
Utskottet ansåg inte att riksdagen borde göra något
uttalande i frågan (bet. 1997/98:UbU16 s. 9).
Utskottet har alltjämt samma uppfattning.
Yrkanden om att stryka den aktuella hänvisningen i
Lpo 94 respektive Lpf 94 bemöttes av utskottet under
föregående riksmöte (bet. 1999/2000:UbU15 s. 44).
Utskottet hänvisade då till vad utskottet anförde
vid behandlingen av regeringens förslag till
läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
nämligen att kristendomen har en särställning som
grund till förståelse för svensk och västerländsk
kultur och samhällsutveckling (bet. 1993/94:UbU1 s.
25). Enligt utskottet förelåg det ingen motsättning
mellan att vara öppen för och se möjligheterna i ett
mångkulturellt samhälle och samtidigt värna om och
få en fast förankring i det egna kulturarvet. Inte
heller i denna fråga har utskottet ändrat mening.
Kommittén för översyn av skollagen m.m. har i
uppgift att föreslå bl.a. hur skollagen bättre kan
anpassas till ett målstyrt skolväsende och till den
ansvarsfördelning som råder mellan stat och kommun
(dir. 1999:15). Inom ramen för uppdraget skall
Skollagskommittén även se över hur vissa centrala
värdegrundsmål skall få större tyngd. Kommittén
skall redovisa uppdraget senast den 15 september
2001.
Våren 2000 tillsattes en arbetsgrupp inom
Utbildningsdepartementet med uppdrag att göra en
översyn av läroplanerna som styrinstrument.
Översynen skall bidra till den ideologiska debatten
om hur läroplanen skall bli ett levande och använt
dokument och identifiera insatser på kommunal eller
statlig nivå som behövs för att förstärka
läroplanens roll som nationellt styrdokument.
Arbetsgruppen skall också se över sambanden mellan
nu gällande läroplaner med fokus på de gemensamma
delarna. Den skall avrapportera sitt arbete senast
den 31 maj 2001.
Utskottet anser att det är angeläget att skolans
värdegrund omsätts i praktisk handling. Ett
omfattande arbete har också under senare tid pågått
och pågår fortfarande med att föra ut
värdegrundsfrågorna i förskolans och skolans
verksamhet.
Under drygt ett år, från februari 1999 t.o.m.
utgången av mars 2000, arbetade inom
Utbildningsdepartementet en projektgrupp med uppgift
att utveckla arbetet med värdegrunden i skolan.
Projektgruppen har bl.a. genom olika informativa och
målgruppsanpassade insatser gett stöd till och
stimulerat skolorna att konkretisera värdegrunden i
sin verksamhet. Syftet har varit att få
skrivningarna i läroplanerna att genomsyra skolans
verksamhet i sin helhet. Ett ungdomsråd med elever
från gymnasieskolans årskurs 1 har varit knutet till
värdegrundsprojektet.
Inom ramen för värdegrundsprojektet har tagits
fram pedagogiska diskussionsmaterial som
distribuerats till förskolor och skolor. Vidare har
tagits fram rapporter för att tillföra kunskap och
fördjupa diskussionen om värdegrunden bland
verksamma i skola och lärarutbildning. Tre
nationella konferenser har hållits, den tredje och
avslutande ägde rum i mars 2000 då projektets
slutbok Värdegrundsboken - om samtal för demokrati i
skolan presenterades. Boken har tillställts bl.a.
samtliga skolledare i landet.
Kommentar- och referensmaterial kring
värdegrundsfrågor har även utgivits av Skolverket.
Under hösten 2000 har verket publicerat en temabild
om värdegrunden, med titeln Med demokrati som
uppdrag. Den bygger på de kunskaper och erfarenheter
inom området som införskaffats under senare år, och
den ger en övergripande och samlad bild av de
möjligheter och problem som finns i arbetet med att
omsätta de grundläggande demokratiska värdena i
praktiken. Skolverket har också på uppdrag av
regeringen och utifrån den analys som återfinns i
temabilden i november 2000 presenterat en långsiktig
Strategi för Skolverkets arbete med de demokratiska
värdena. Bland annat anges där hur verket avser att
arbeta med att stödja kompetensutveckling vid
förskolor och skolor i dessa frågor samt verkets
planer på framtida utvecklingsprojekt.
Regeringen har i Skolverkets regleringsbrev för
2001 föreskrivit att verket skall vidta åtgärder och
göra riktade insatser för att komma till rätta med
eventuella missförhållanden i skolan när det gäller
främlingsfientlighet, rasism och homofobi samt
etniskt och sexuellt relaterad mobbning. Frågorna
skall ges särskild uppmärksamhet vid
kompetensutveckling av rektorer. För
kompetensutvecklingen har särskilda medel avsatts.
Skolverket har i regleringsbrevet för 2001 också
fått i uppdrag att, i samråd med berörda myndigheter
och organisationer, kartlägga förekomsten av rasism,
etnisk diskriminering, sexuella trakasserier,
homofobi och könsrelaterad mobbning i skolan.
Skolverket skall vidare analysera och till
regeringen redovisa vilka insatser som i övrigt
behöver vidtas. Uppdraget skall avrapporteras senast
den 1 november 2002.
Under de tre närmaste åren satsar regeringen
sammanlagt 12 miljoner kronor för att inom
värdegrundsområdet bredda och höja skolans
vetenskapliga kunskapsbas och kompetens samt göra
forskningen mer tillgänglig för skolan. Göteborgs
universitet respektive Umeå universitet i samverkan
med Ersta/Sköndal högskola har tilldelats
projektmedel för verksamhet inom skol-området som
värdegrundscentra. Dessa två värdegrundscentra
startade sin verksamhet i december 2000.
Nya kursplaner för grundskolan respektive
gymnasieskolan har tagits fram i historia och
samhällskunskap under 1999-2000. I de nya
kursplanerna för såväl grund- som gymnasieskolan har
demokrati och demokratifrågorna som allmänt
förhållningssätt och som inslag i
samhällsorienterande studier betonats.
Förslag om att etik och moral skall ingå i ett
nytt kärnämne i gymnasieskolan har lämnats av en
arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet i en
promemoria i januari 2001. Det nya kärnämnet bildas
genom att de nuvarande kärnämnena samhällskunskap
och religionskunskap förs samman. Vissa mål från
ämnet historia tillförs. Arbetsgruppen anser också
att bild- och mediekunskap bör ingå. Syftet är att
ge alla elever möjligheter att förvärva och utveckla
en omvärldskunskap och medborgarkompetens som bygger
på etik och moral som grund för konfliktlösning samt
emotionell och social kompetens. Arbetsgruppens
promemoria har överlämnats till Gymnasiekommittén
2000 enligt tilläggsdirektiv (dir. 2001:8) för att
behandlas inom ramen för kommitténs uppdrag att
utreda och lämna förslag till en framtida utformning
av gymnasieskolans utbud av studievägar. Kommittén
skall slutföra sitt arbete senast den 30 april 2002.
När det gäller grundskolan har i de reviderade
kursplanerna i de samhällsorienterande ämnena
betonats vikten av att tala om värdefrågor i samband
med undervisning om samlevnad och relationer,
människosyn och språkbruk.
Förskoleverksamhet
Folkpartiet framhåller i motion 1999/2000:Ub294
yrkande 4 att chefer för förskolan skall vara
pedagogiska ledare. Lön och andra villkor måste ses
över. I yrkande 5 samma motion uttalas att
förskolornas arbete med barnen skall ske i nära
samarbete med föräldrarna. Samarbetet mellan
föräldrar och personal skall ständigt utvärderas och
förskolan skall vara tydligare i fråga om mål,
innehåll och arbetsform.
Enligt motion 1999/2000:Ub303 (s) bör regeringen
tillsätta en utredning för att belysa hur de olika
verksamhetsformerna inom förskoleverksamheten kan
komma att utvecklas för att i framtiden också
innefattas av samma läroplan.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
I 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98) finns
ingen reglering som är särskilt riktad till chefer
för förskolan. Ansvaret för läroplanens mål är i
stället riktade till alla som arbetar i förskolan
respektive till arbetslagen. I skollagen (2 a kap.)
regleras kommunernas ansvar för erbjudande av
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. I kapitlets
3 § anges de närmare kvalitetskrav som ställs på
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. I
paragrafens andra stycke anges som krav för
bedrivande av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
att det skall finnas personal med sådan utbildning
eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en
god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Som
utskottet anförde i sitt betänkande om läroplanen
för förskolan är ledningen av förskolan en fråga för
kommunala beslut och har därför inte reglerats
centralt (bet. 1997/98:UbU16 s. 11). Utskottet är
inte berett att föreslå att bestämmelser om ansvar
för en förskolechef införs i läroplanen. Samarbetet
med föräldrarna till barnen på förskolan ingår som
en viktig del av förskolepersonalens arbete.
Riktlinjer för detta samarbete finns i läroplan för
förskolan (Lpfö 98). Den framtida organisationen och
utvecklingen av de olika verksamhetsformerna inom
förskoleverksamheten är frågor som nu behandlas av
Skollagskommittén (dir. 1999:15). Enligt utskottets
mening finns det inte anledning att föregripa denna
utredning.
Läroplaner, timplaner och kursplaner
Ämnesfrågor av övergripande karaktär
Kristdemokraterna framhåller i motion 2000/01:Ub316
yrkande 11 att praktiska ämnen bör få en mer
framskjuten plats i skolan. Om skolan blir alltför
teoretisk kan inlärningen hämmas för många elever.
Teori och praktik behöver varvas under hela
skoldagen för att ge såväl stimulans för alla sinnen
som omväxling i skolvardagen. I yrkande 31, samma
motion, behandlas behovet av uppföljning och
utvärdering av tidsutrymmet för blockämnen och för
praktisk-estetiska ämnen. Motionärerna anser att
systemet med blockbetyg är olyckligt då det uppstår
en risk för att vissa ämnen ges för lite tid.
Regeringen bör återkomma med förslag om hur de
praktisk-estetiska ämnena kan förstärkas.
Folkpartiet framhåller i motion 2000/01:Ub225
yrkande 3 att den enskilde eleven har rätt att läsa
i en takt som passar för hans eller hennes
individuella förutsättningar. Folkpartiet föreslår
därför att lärare i grundskolans senare år skall
kunna dela in eleverna i olika undervisningsgrupper
vissa timmar beroende på elevens intresse för ämnet
och behov av stöd. Allmän kurs skall ge alla elever
förutsättningar att nå betyget Godkänd men den skall
även ge möjligheter att nå högre betyg. Särskild
kurs skall gå fortare fram och sikta mot de högre
betygsstegen. Samma krav på de olika betygsnivåerna
skall gälla i allmän respektive särskild kurs och
eleverna skall ha möjlighet att byta mellan
kurserna. En satsning på läsning inom skolan med
möjlighet till en kraftig lokal prioritering av
baskunskaper föreslås i Folkpartiets motion
2000/01:Ub227 yrkande 2. Enligt partiet visar
studier att många elever har alltför grunda
kunskaper i läsning och skrivning.
I motion 2000/01:Ub291 (m) begär motionärerna att
regeringen skall ge Skolverket i uppdrag att
revidera läroplanen för grund- och gymnasieskola.
Enligt motionärerna måste skolan i den tidigare
delen av undervisningen i den obligatoriska skolan
införliva kunskapen om bioteknik och genteknik. Då
frågorna är av tvärvetenskaplig natur bör skolämnen
som religionskunskap, filosofi, biologi, kemi och
teknik behandla gentekniken med sina metoder.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Utskottet delar uppfattningen att de praktiska och
estetiska ämnena är en viktig del av helheten i
skolan. Dessa ämnen är betydelsefulla för att
utveckla olika delar av elevernas personlighet och
intressen. Utskottet är dock inte berett att
tillstyrka en utökning av antalet timmar i dessa
ämnen. Skolans möjligheter att organisera
undervisningen efter lokala behov och intressen är
stora. Utskottet vill i sammanhanget peka på den
femåriga försöksverksamhet, där arbetet i
grundskolan skall få organiseras utan en nationellt
fastställd timplan, som inletts under hösten 2000.
Enligt grundskoleförordningen (5 kap. 5 §) skall
särskilt stöd i första hand ges inom den klass eller
grupp som eleven tillhör. Om det finns särskilda
skäl får dock styrelsen, efter samråd med eleven och
dennes vårdnadshavare, besluta att sådant stöd skall
ges i en särskild undervisningsgrupp. Utskottet
anser inte att eleverna, utöver den angivna
möjligheten, skall kunna indelas i
undervisningsgrupper.
Översyn av kursplanerna för grundskolan och
gymnasieskolan sker fortlöpande. I grundskolans
kursplaner för ämnena biologi, fysik, kemi,
samhälls-kunskap och religionskunskap finns
formuleringar som tydliggör att skolan i sin
undervisning skall sträva efter att eleverna
erhåller kunskaper om nya tekniker, uppfinningar och
produkter, hur dessa produkter på olika sätt används
av människan och därvid påverkar naturen, lokalt och
globalt. Vidare skall eleverna på olika sätt
utveckla förståelse av grundläggande existentiella
och etiska synsätt och kunna använda sin förståelse
vid egna ställningstaganden. Skolan har således ett
ansvar för att nya kunskapsområden införlivas i
skolan och att eleverna utvecklas så att de har
möjlighet att göra ställningstaganden inom olika
ämnen. Att skolan har en uppgift att arbeta
ämnesövergripande framgår bl.a. av läroplanen för
det obligatoriska skolväsendet m.m. (Lpo 94 avsnitt
2.2).
Timplanens avskaffande
Centerpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub239
yrkande 8 att den centrala timplanen avskaffas och
anför att det är målen och inte antalet timmar som
skall utgöra grunden för den likvärdiga
utbildningen.
Folkpartiet förordar i motion 2000/01:Ub225
yrkande 13 att timplanen snarast skall avskaffas.
Skolan skall i stället, utifrån den enskilde elevens
behov och förutsättningar, avgöra hur mycket
undervisning eleven behöver i olika ämnen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Utskottet vill nu, liksom tidigare, betona vikten
av att skolan, i enlighet med gällande föreskrifter,
arbetar på ett sådant sätt att varje elevs resultat
och skolsituation ständigt följs. Målstyrningen
innebär att det skall finnas möjligheter till en
flexibel lösning av pedagogiska insatser för
enskilda elever och för grupper av elever. I
försöksverksamheten med avskaffad timplan i
grundskolan blir frågan om individuell planering för
enskilda elever ännu mer betydelsefull. Utskottet
anser att det är mycket viktigt att
försöksverksamheten genomförs och att det sker en
utvärdering av denna innan ett eventuellt beslut tas
om avskaffande av timplanen.
Undervisning i historia, religionskunskap,
svenska samt om demokrati
I motion 2000/01:Ub313 (m) yrkande 1 påpekas att
historieundervisningen i grundskolan bör
kvalitetssäkras. Utvärdering av undervisningens
kvalitet och omfattning, liksom av elevernas
kunskaper, bör ske kontinuerligt på nationell nivå,
exempelvis genom nationella prov. I yrkande 3, samma
motion, framhålls önskvärdheten av att fastställa
kvantitativa miniminormer för
historieundervisningen.
Kristendomens ställning i religionsämnet tas upp i
Kristdemokraternas motion 2000/01:Ub316 yrkande 3.
Här framhålls att religionsämnet har ett särskilt
ansvar för förmedling av vårt kristna kulturarv.
Detta gäller såväl för att kunna diskutera
värdegrunden och etiska frågor som för att kunna
jämföra med och förstå andra kulturer och
religioner.
I motion 2000/01:Kr288 (kd) yrkande 1 föreslås att kursplanen i
svenska skall innehålla målet att eleverna lär sig
använda ett vårdat språk i tal och skrift. Vikten av
ett vårdat språk anges inte i kursplanen för
svenska. Som mål att sträva mot anges endast att
eleven "kan analysera, bearbeta och förbättra sitt
språk både självständigt och i samarbete med andra".
I yrkande 2 i samma motion föreslås att kursplanen i
svenska på gymnasieskolan skall kompletteras så att
det framgår att det är skolans ansvar att varje elev
kan uttrycka sig vårdat i tal och skrift.
Miljöpartiets motion 2000/01:K401 yrkande 5 talar
för mer undervisning och ämnesutrymme för demokrati
genom hela skoltiden.
I motion 2000/01:Ub302 (s) föreslås att
medlingsverksamhet införs i svenska skolor. Skolan
skall ges förutsättningar att främja barns och
ungdomars demokratiska kompetens. I engelska skolor
är medling en vanlig metod för att uppnå detta.
Metoden bygger på att eleverna sätter sig ner och
diskuterar fram olika lösningar på de konflikter
eller problem som uppstått. Även motion
2000/01:Ub330 (s) tar upp utbildning i demokrati.
Motionärerna menar att, då valdeltagandet bland
första- och andragångsväljarna under de senaste tio
åren har minskat väsentligt, bör ökad undervisning
ges i demokrati i allmänhet och i rösträtt i
synnerhet.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
I den mål- och resultatstyrda skolan finns en stor
frihet vad gäller hur undervisningen i skolan
utformas. Undervisningen skall dock utformas på ett
sådant sätt att målen i kursplanerna för respektive
ämne kan uppnås. Hur väl skolan lyckas i denna
måluppfyllelse är inte bara en fråga om den tid som
varje ämne har till sitt förfogande. Gällande de
ämnen som ingår i samma ämnesblock finns det en
uppenbar möjlighet att arbeta ämnesövergripande. För
att tillse att skolorna klarar de mål som satts upp
för skolan har skolhuvudmannen ett stort ansvar vad
gäller att utföra uppföljning och utvärdering av
skolans resultat. Som tidigare uttalats anser
utskottet att systemet med kvalitetsredovisning
tillsammans med den nationella kvalitetsgranskningen
utgör ett tillräckligt kontrollsystem. Utskottet
anser att det för närvarande saknas skäl att
initiera en närmare granskning eller att förorda ett
införande av nationella prov gällande ämnet historia
.
Utskottet har tidigare behandlat yrkanden om
religionskunskap med liknande innehåll (bet.
1999/2000:UbU15 s. 30. f.). Utskottet anser, nu
liksom tidigare, att yrkandet tillgodoses genom
gällande kursplaner.
Vikten av att alla elever lär sig att använda ett
vårdat språk i tal och skrift inom ramen för
undervisningen i ämnet svenska har utskottet
tidigare behandlat i betänkande 1998/99:UbU11 (s.
30). Utskottet instämde då med motionärerna i fråga
om vikten av att alla elever lär sig att använda ett
vårdat språk i tal och skrift inom ramen för
undervisningen i ämnet svenska. Det är dock inte en
uppgift som rör enbart ämnet svenska. För att nå
framgång krävs ett nära och förtroendefullt
samarbete mellan vuxna och unga i skolan och
beredskap hos de vuxna att reagera på dåligt
språkbruk.
Skolans ansvar för utbildning i demokrati framgår
av såväl läroplanen som kursplanerna. Demokrati är
dock inte ett eget ämne i grundskolan. Vikten av att
eleven förstår demokratins grunder och ett
demokratiskt förhållningssätt finns i kursplanerna
som mål för flera ämnen. Utskottets mening är att de
gällande kursplanerna i allmänhet och kursplan och
timplan för ämnet samhällskunskap i synnerhet ger
utrymme för undervisning i demokrati. De närmare
formerna för lärande och undervisning är en
angelägenhet för lärare och skolledning i samråd med
eleverna.
Hem- och konsumentkunskap
I flera motioner begärs ökad timtid för ämnet Hem-
och konsumentkunskap. Ämnet hem- och
konsumentkunskap bör, enligt motion 1999/2000:Ub216
(s) ges ökat utrymme. Syftet är att stärka unga
människors ställning och beredskap som medvetna
konsumenter. Ett ökat antal timmar för ämnet hem-
och konsumentkunskap föreslås i motion
1999/2000:Ub282 (s) yrkande 1. Motion
1999/2000:Ub306 (s) framhåller behovet av att utreda
vilka konsekvenser det minskade antalet
undervisningstimmar i hem- och konsumentkunskap haft
för barns och ungdomars matvanor samt vilka
möjligheter det finns att låta alla ungdomar i
gymnasieskolan få undervisning i hemkunskap.
Kvalitetsgranskning och utvärdering av hemkunskap
i grundskolan tas upp i motion 1999/2000:Ub804 (m)
yrkandena 1 och 2. Enligt motionärerna är det
önskvärt att det sker en kvalitetsgranskning och
utvärdering av hemkunskap i grundskolan vad gäller
innehåll, lärarkompetens, metoder, utrustning och
lokaler. I yrkande 3 i samma motion pekas på vikten
av hemkunskap i gymnasieskolan.
I motion 1999/2000:Ub210 (c) yrkande 1 framhålls
vikten av undervisning i hemkunskap som nationellt
ämne inom både grundskola och gymnasieskola. Enligt
yrkande 2 i samma motion finns det ett klart samband
mellan målsättningar, handlingsplaner och
verkligheten i vardagen. Ämnet hemkunskap har
alltför få timmar till sitt förfogande, vilket
medför svårigheter att nå målen. I yrkande 4 i samma
motion föreslås att ett nationellt centrum för
hemkunskap inrättas. Detta motiveras enligt
motionärerna av att ämnesinstitutionerna vid de tre
orter där hemkunskapslärare utbildas inte längre är
de utbildningscen-
trum för ämnet de en gång varit. Vidare finns ett
behov av att synliggöra hemkunskapens potential att
arbeta utifrån värdegrunden och uppfylla läroplanens
mål samt behov av en kritisk granskning och att med
ett vetenskapligt förhållningssätt bedriva
utvecklingsarbete och kompetensutveckling.
Motionären föreslår i motion 2000/01:Ub300 (s)
yrkande 1 att regeringen låter utreda vilka
konsekvenser det minskade antalet
undervisningstimmar i hemkunskap haft för barns och
ungdomars matvanor.
I motion 2000/01:Ub802 (s) yrkande 1 framhålls att
hemkunskapens handlingsinriktade kunskaper har sin
givna plats i grundskolan. I yrkande 3 i samma
motion förordas att ämnet ges ett ökat antal timmar.
Mer tid till grundskolans ämne hem- och
konsumentkunskap förordas även i motion
2000/01:Ub271 (m) yrkande 1. Motionärerna framhåller
att de praktiska momenten är tidskrävande och har
stor betydelse för inlärningen.
I motion 2000/01:Ub241 (c) yrkande 1 uttalas att
antalet undervisningstimmar i ämnet hem- och
konsumentkunskap i grundskolan bör utökas. Enligt
yrkande 4 i samma motion bör en kortare utbildning i
att sköta ett hem införas. Motionärerna klargör att
det utöver yrkesutbildningarna inte finns någon
vidareutbildning i att sköta ett hem i dag. I motion
2000/01:Ub804 (c) yrkande 1 föreslås en utökning av
ämnet hem- och konsumentkunskap i grundskolan och
att ämnet blir obligatoriskt i gymnasieskolan.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Utskottet anser nu, liksom tidigare, att hem- och
konsumentkunskaps-undervisning har en viktig plats i
grundskolan och att ämnet skall ge både praktiska
och teoretiska kunskaper. Kunskaper om sambanden
mellan livsstil, mat, hälsa och miljö har stor
betydelse för folkhälsan och folkhushållet och
undervisningen i hemkunskap skall ge vidare
kunskaper. Regeringen fastställde den 2 mars 2000
nya kursplaner för alla ämnen i grundskolan. De nya
kursplanerna gäller fr.o.m. den 1 juli 2000.
Ändringarna innebär att ämnet hemkunskap fått en
tydligare inriktning mot konsumentkunskap. Ämnets
namn har i enlighet med detta ändrats till hem- och
konsumentkunskap. Det är skolhuvudmannen och
skolorna som har ansvaret för att en konkretisering
av de nationella målen görs. Det ankommer därefter
på lärare och elever att gemensamt planera och
genomföra undervisningen i syfte att nå de
nationella målen. För att tillse att skolorna klarar
de nationella kraven har skolhuvudmannen ett stort
ansvar vad gäller att utföra uppföljning och
utvärdering av skolans resultat. Med hänvisning till
detta och den försöksverksamhet med avskaffad
timplan som för närvarande genomförs i ett antal
kommuner avstyrker utskottet yrkandena om ämnet hem-
och konsumentkunskap. Utskottet finner inte
anledning att förorda att ett nationellt centrum för
hemkunskap inrättas eller att en särskild
kvalitetsgranskning och utvärdering av ämnet
hemkunskap i grundskolan skall utföras.
Idrott och hälsa
Kristdemokraterna anför i motion 2000/01:Ub316
yrkande 12, om idrottens betydelse för barns
utveckling, att teori och praktik behöver varvas
under skoldagen för att ge såväl stimulans för alla
sinnen som omväxling i skolvardagen. Idrottens
positiva betydelse för teoretisk inlärning finns
klart påvisad. Ämnet idrott och hälsa har utökats i
tid i skolan, men fått fler teoretiska inslag.
Skolan ansvar att ge barn och ungdomar ett
bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet,
och att grundlägga goda vanor som kan leda till
hälsa och välbefinnande, framhålls i motion
2000/01:Ub318 (s). I motion 2000/01:
Ub325 (s) uttalas att ämnet idrott och hälsa i
skolan måste stärkas. Motion 2000/01:Ub341 (s)
yrkande 1 tar upp frågan om simundervisning för
skolbarn. Motionärerna pekar på vikten av
simkunnighet och anför att de otydliga målen i
läroplanen har medfört att det finns stora lokala
avvikelser vad gäller simkunnigheten. Motionärerna
föreslår, i yrkande 2 samma motion, ett
förtydligande i läroplanen av vilka krav som ställs
beträffande simkunnighet.
I motion 2000/01:Ub226 (m) förordas fler
obligatoriska schemalagda
idrottstimmar i grundskolan och på gymnasiet.
Motionärerna pekar på bristerna med att de som bäst
behöver idrotten har möjlighet att välja bort den
frivilliga delen. Vidare sägs att vi i dag har en
passiv livsstil och att motion bidrar till mindre
ohälsa och att barnen orkar med skolarbetet på ett
bättre sätt. I motion 2000/01:Ub266 (m) uttalas
bl.a. att nedskärningar av antalet veckotimmar för
ämnet idrott och hälsa är ett förslag som i
perspektiv av beprövad vetenskap och pedagogisk
erfarenhet verkar obegriplig. Motionären påpekar att
det behövs en viss tid för att eleverna skall kunna
nå de mål som är uppsatta i läro- och kursplaner. I
motion 2000/01:Ub268 (m) anförs att idrotten, för
att förbättra folkhälsan, bör få ett större utrymme
i skolan. Även i motion 2000/01:Ub307 (m) yrkande 1
framhålls skolidrottens betydelse för folkhälsan,
och i yrkande 2 uttalas att alltfler svenskar lider
av övervikt. Motionären framhåller att skolan har
ett ansvar för att problemet inte blir en
klassfråga. Att ämnet idrott och hälsa bör omfatta
minst två lektionstimmar per vecka, fördelat över
hela läsåret sägs i yrkande 4 i samma motion. I
motion 2000/01:Kr537 (m) yrkande 2 framhålls att
ämnet idrott även framdeles skall vara ett kärnämne.
Att de preciserade timplanerna har tjänat ut sin
roll och att ämnet idrott och hälsa bör ges särskild
uppmärksamhet vid utvärderingen av försöken med
slopad timplan uttalas i motion 2000/01:Ub247 (v). I
motion 2000/01:Kr538 (v) yrkande 4 begär motionären
att regeringen återkommer med förslag som syftar
till att möjliggöra daglig motion och
idrottsaktivitet, inte minst vad gäller barn och
ungdomar i skolan.
Enligt motion 2000/01:Ub332 (c, fp) yrkande 1
skall antalet idrottslektioner i grundskolan utökas.
I motion 2000/01:Ub806 (mp) yrkande 2 föreslås att
åtgärder sätts in så att antalet idrottstimmar
generellt sett slutar minska i skolan.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
I kursplanen för ämnet idrott och hälsa sägs bl.a.
att eleverna i slutet av det nionde skolåret skall
förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa och
kunna tillämpa kunskaper i ergonomi i vardagliga
sammanhang. Ämnet syftar till att utveckla elevernas
fysiska, psykiska och sociala förmåga samt att ge
kunskaper om den egna livsstilens betydelse för
hälsan. Utskottet anordnade våren 2000 en öppen
utfrågning i vilken undervisningen i ämnet idrott
och hälsa ingick som en viktig del.
Ämnet idrott och hälsa har i grundskolans timplan
ökat från 460 till 500 timmar fr.o.m. läsåret
1998/99. Samtidigt med detta utökades det lokala
utrymmet för skolans val från 410 timmar till 600
timmar. I grundskolans timplan finns utöver detta
382 timmar avsatta för elevens eget val. Dessa
timmar kan bl.a. användas för ämnet idrott och
hälsa. Som utskottet tidigare nämnt pågår fr.o.m.
läsåret 2000/01 en femårig försöksverksamhet utan
nationell timplan i grundskolan.
Utskottet vill framhålla att såväl föräldrar som
skola har en viktig roll som främjare av en god
livsstil och ett långtgående ansvar vad gäller att
motverka fysisk inaktivitet och en osund
kosthållning hos barnen/eleverna. Detta gäller inte
minst i förhållande till de elever som inte ägnar
sig åt fritidsverksamheter med idrottsliga inslag.
Här bör även påpekas att skolförfattningarnas regler
om elevers rätt till stöd även avser ämnet idrott
och hälsa. Utskottet konstaterar att barns och
ungdomars rörelsebehov är större än vad som normalt
kan tillgodoses inom ramen för skolans verksamhet.
Bland annat därför bör skolan uppmuntra elevernas
fysiska aktivitet på fritiden genom t.ex. samarbete
med föreningslivet.
Modersmålsundervisning
Centerpartiet föreslår i motion 1999/2000:Sf637
yrkande 22 att ett system med "modersmålscheck"
införs. För att öka valmöjligheten i
modersmålsundervisningen bör eleven få en
"modersmålscheck" som skall kunna lösas in hos
godkänd utbildningsanordnare. Godkänd
utbildningsanordnare skall vara kvalitetssäkrad och
kommunen skall utvärdera undervisningen som i övriga
skolan. I grundskoleförordningen (2 kap. 13 §) anges
kommunens skyldighet att anordna
modersmålsundervisning. För andra elever än samiska,
tornedalsfinska och romska gäller kommunernas
skyldighet att anordna modersmålsundervisning i ett
språk endast om det finns en lämplig lärare och om
minst fem elever önskar undervisning i språket.
Motionärerna framhåller att ett system med
modersmålscheck skulle ge en ökad möjlighet att få
undervisning i modersmålet.
Att rätten till modersmålsundervisning bör
förtydligas framhålls i motion 1999/2000:Ub287 (s).
Motionären anser att det är viktigt att Skolverket
kontinuerligt informerar kommunerna om
tolkningsskillnader i grundskoleförordningens 2 kap.
7 och 9 §§ om tvåspråkig undervisning respektive
modersmålsundervisning. Dessutom bör föräldrarna och
inte kommunen ges tolkningsföreträde gällande vad
som skall anses utgöra sådant "dagligt
umgängesspråk" som nämns i grundskoleförordningen.
I motion 2000/01:Ub289 (fp) föreslås att
läroplaner, lagar och förordningar ändras så att den
finländska minoritetens rätt till
modersmålsundervisning garanteras på alla nivåer i
förskolan, grundskolan och gymnasieskolan.
I motion 1999/2000:Sf640 (mp) yrkande 6 uttalas
att hemspråkslärarnas status kan höjas genom att
tjänsten görs om till en vanlig språklärartjänst.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Utskottet anser också att det ligger ett värde i
att modersmålsundervisningen integreras med den
övriga verksamheten i skolan och ses som en del av
skolans språkprogram. Utskottet har tidigare
behandlat yrkanden om modersmålscheck (bet.
1998/99:UbU11). Utskottet påpekade därvid att en
vanlig anledning till att elever inte får den
modersmålsundervisning som de är berättigade till är
att kommunen inte har ett tillräckligt antal elever
som önskar undervisning i språket. Dessa svårigheter
skulle snarare öka än minska med den utökade
valfrihet mellan anordnare av modersmålsundervisning
som motionärerna vill uppnå med sitt förslag om
modersmålscheck.
Skollagskommittén har fått i uppdrag att se över
skollagstiftningen. I kommitténs uppdrag ligger
bl.a. att utreda och föreslå hur en ökad
rättssäkerhet för eleverna kan åstadkommas (dir.
1999:15). Utskottet har inte anledning att föregripa
detta arbete.
Modersmålsundervisningen är reglerad i såväl
grundskoleförordningen som gymnasieförordningen. I
Skollagskommitténs uppdrag ligger att utreda
förutsättningarna för förskolan att bilda en egen
skolform inom det offentliga skolväsendet (dir.
1999:15).
Organisationen av skolans personal är liksom
lönesättning och andra anställningsvilkor frågor för
skolans arbetsgivare, framför allt kommunerna.
Sex- och samlevnadsundervisning
Flera motioner tar upp frågor rörande sex- och
samlevnadsundervisningen i skolan.
Vänsterpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub246 att
den nationella styrningen stärks när det gäller
omfattning och innehåll i sex- och
samlevnadsundervisningen. Förmågan att reflektera
över frågor om sexualitet och samlevnad utifrån ett
frigjort och jämställt synsätt bör ingå som ett
viktigt kunskapsmål i läroplanernas kunskapsmål för
grundskolan och gymnasieskolan (yrk. 1). Med ett
helhetsperspektiv på kunskap skulle det enligt
motionärerna vara lättare att förverkliga en bra
sex- och samlevnadsundervisning. Därför är det av
särskilt intresse att utvärdera utvecklingen av
denna undervisning inom ramen för den pågående
försöksverksamheten med slopad timplan (yrk. 3). I
motionen påpekas att kritiska diskussioner om
pornografin är ett ofta försummat område.
Motionärerna vill att Skolverket får i uppdrag att
utveckla referensmaterial till stöd för en kritisk
pornografidiskussion, som utgår från en frigjord och
jämställd syn på sexualitet (yrk. 4). Vidare bör
Skolverket få i uppdrag att granska
läromedelssituationen när det gäller läromedel som
framställer heterosexualitet som norm och homo- och
bisexualitet som avvikelser (yrk. 5). I motionen
lämnas synpunkter på innehållet i och utformningen
av sex- och samlevnadsundervisningen (yrk. 6). Bland
annat påpekar motionärerna att det är viktigt att
undervisningen sätter diskussioner om identitet,
relationer och maktfrågor i centrum, snarare än ett
snävt biologiskt perspektiv, och att den utgår från
elevernas egna frågor och erfarenheter.
Undervisningen skall syfta till att stödja alla
elever till att självständigt och kritiskt
reflektera över såväl sin egen som andras sexuella
identitet och könsidentitet.
I motion 2000/01:Ub821 (v) yrkande 2 ansluter sig
motionärerna till yrkande 1 i Vänsterpartiets motion
2000/01:Ub246 med tillägget att det i det nya
kunskapsmålet bör ingå att eleverna skall ges
insikter om könsöverskridande, transvestism och
transsexualism. Även i motion 2000/01:Ju724 (v, s,
c, fp, mp) yrkande 16 betonas att skolan skall
ansvara för att varje elev efter genomgången
skolform har utvecklat sin förmåga att reflektera
över frågor om sexualitet, könsidentitet och
samlevnad. Motionärerna framhåller att det är
viktigt att det uttrycks i kursplanerna att skolan
också skall informera om homo- och bisexualitet.
Kristdemokraterna anför i motion 2000/01:Ub331
yrkande 3 att det på många håll råder en osäkerhet
om vem som skall ge eleverna undervisning om sex och
samlevnad och i vilket ämne det skall ske. I varje
kommun måste diskussioner föras med skolorna om hur
dessa viktiga frågor behandlas. Sex- och
samlevnadsundervisningen måste vara obligatorisk.
Enligt motion 2000/01:Ub255 (kd) bör en utredning
tillsättas om hur ungdomar ser på skolans
sexualundervisning. Mot bakgrund av det allt råare,
sexualiserade språket i många skolor är det enligt
motionären uppenbart att det finns brister i denna
undervisning.
I Centerpartiets motion 2000/01:So304 yrkande 6
framhålls bl.a. att flickor tidigt måste få insikt
om att det är de själva som bestämmer över sin
kropp, både vad gäller utseende och sexualitet. Ett
aktivt jämställdhetsarbete måste ske redan under
tonåren, med inriktning på attitydförändringar både
vad gäller ungdomars samlevnad och språk.
Skolhälsovården måste ges stöd i informationen om
sex- och samlevnadsfrågor till ungdomar.
Ungdomsmottagningarna, som stöder och hjälper
ungdomar, behöver ge särskild information och ha
särskilda mottagningstider samt samtalsgrupper i
samverkan med högstadium och gymnasieutbildningar. I
motion 2000/01:So545 (c) yrkande 11 påtalas behovet
av en stärkt sex- och samlevnadsundervisning i
skolan. Motionärerna hävdar att alltför många skolor
tycks meddela sådan undervisning enbart inom ramen
för biologiämnet. De anser att sex- och
samlevnadsfrågorna skall utgöra en viktig bas i
undervisningen i stort.
Enligt motion 2000/01:L459 (fp) yrkande 16 är det
oacceptabelt att många klasser, särskilt i
gymnasieskolan men också i grundskolan, inte får
någon undervisning över huvud taget om sex och
samlevnad. Alla elever har rätt till en bra sex- och
samlevnadsundervisning, inklusive undervisning om
homo- och bisexualitet. Motionärerna hävdar att det
också förekommer att läromedel används som sprider
fördomar om homo- och bisexualitet. De understryker
att dessa läromedel naturligtvis skall ersättas med
läromedel präglade av respekt och acceptans.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandena.
Skolverket genomförde under år 1999 på regeringens
uppdrag en nationell kvalitetsgranskning om hur
skolorna bedriver sex- och samlevnadsundervisning
(rapport dnr 99:208). I rapporten framhöll verket
att det är nödvändigt med en tydligare
målformulering i läroplanen. Sexualitet och
samlevnad som kunskapsområde nämns i läroplanen
endast i uppdraget till rektor. Skolledning och
lärare får därmed föga vägledning beträffande vilka
mål som skall uppnås och inte heller stimulans att
utveckla sex- och samlevnadsundervisningen.
Läroplanerna är som nämnts i det föregående för
närvarande föremål för översyn av en arbetsgrupp
inom Utbildningsdepartementet. Arbetet skall vara
slutfört senast den 31 maj 2001.
Som också nämnts i det föregående har kursplanerna
för grundskolans alla ämnen reviderats med
tillämpning från höstterminen 2000. I de
samhällsorienterande ämnena markeras tydligt att tid
skall avsättas för att diskutera och reflektera över
begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och
jämställdhet. Där betonas vikten av att tala om
värdefrågor i samband med undervisning om samlevnad
och relationer, människosyn och språkbruk. Även i
kursplanen för de naturorienterande ämnena och i
biologi finns vissa inslag som gäller sex och
samlevnad.
Inom Värdegrundsprojektet fanns ett särskilt
ungdomsråd som bl.a. hade att arbeta med hur den
framtida sex- och samlevnadsundervisningen skulle
utformas som en del av värdegrunden och som en del
av skolans arbetsmiljö. Ungdomsrådets arbete utgör
ett viktigt underlag för diskussionerna om sex- och
samlevnadsundervisningen, relaterat till de
grundläggande demokratiska värdena, i projektets
slutbok Värdegrundsboken - om samtal för demokrati i
skolan. Boken har spritts bl.a. till skolorna.
Därutöver har Skolverket utarbetat referensmaterial
som kan användas i sex- och
samlevnadsundervisningen. Någon särskild statlig
granskning av innehållet i läromedel förekommer
inte. Det ankommer på kommuner och skolor att
bestämma vilka läromedel som skall användas i
undervisningen.
Skolverket har som anmärkts i avsnittet om
värdegrunden fått i uppdrag av regeringen att
kartlägga bl.a. förekomsten av sexuella
trakasserier, homofobi och könsrelaterad mobbning i
skolan. Verket skall också redovisa till regeringen
vilka insatser som i övrigt behöver vidtas.
Uppdraget skall avrapporteras senast den 1 november
2002.
Nya ämnen
Förslag till nya ämnen läggs fram i tre motioner.
I motion 1999/2000:Ub226 (s) pekas på behovet av
att riktlinjer utfärdas för hur skolan skall bedriva
trafikundervisning på ett långsiktigt och
strukturerat sätt, från förskolan t.o.m.
gymnasieskolan. Motionärerna hävdar att flera
studier visar på brister i denna undervisning. De
betonar att varje individ måste få den kunskap som
krävs för att hon eller han skall bli en ansvarsfull
aktör i trafiken, såsom gångtrafikant, cyklist eller
motorfordonsförare.
Enligt motion 2000/01:Ub333 (s) bör en
obligatorisk brandskyddsutbildning införas i
grundskolan. Motionärerna hänvisar till
nödvändigheten av beredskapsåtgärder för att undvika
händelser som brandkatastrofen i Göteborg år 1998,
då många ungdomar omkom.
En utredning om möjligheten att införa ett
överlevnadsämne, förslagsvis kallat Livsviktigt,
begärs i motion 2000/01:Ub250 (mp). Ämnet, som
enligt motionärerna skulle vara ett övergripande och
genomgående kärnämne i bl.a. grundskolan och
gymnasieskolan, skulle handla om ansvar,
solidaritet, resurshushållning, etik, freds- och
konfliktfrågor, men också om livets glädje,
kreativitet och kärlek.
U t s k o t t e t instämmer med motionärerna i
att det är angeläget att ge eleverna kunskap inom de
områden som tas upp i motionerna. Motionerna bör
emellertid enligt utskottets mening avslås av
riksdagen med hänvisning till följande.
I läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet
m.m. (Lpo 94) respektive de frivilliga skolformerna
(Lpf 94) föreskrivs att rektor har ett särskilt
ansvar för att eleverna får kunskaper i
trafikfrågor. Därtill har utskottet erfarit att man
inom Regeringskansliet i dagarna startat
diskussioner i olika frågor som rör
trafikantutbildning, bl.a. inom skolan.
Enligt grundskolans kursplan för ämnet idrott och
hälsa skall skolan i sin undervisning sträva efter
att eleven utvecklar kunskaper om handlande i nöd-
och katastrofsituationer. Efter brandkatastrofen i
Göteborg utredde Skolverket på regeringens uppdrag
hur skolorna hade hanterat krisen. Bland annat med
ledning av vad som då framkom har Skolverket
utarbetat och i november 2000 publicerat ett
referensmaterial Beredd på det ofattbara - om
krisberedskap och krishantering i skolor. Skriften
har skickats ut till alla skolor. Utskottet utgår
från att skolorna inte bara utvecklar
handlingsberedskap för katastrofsituationer utan
också, i samarbete med t.ex. brandförsvaret,
informerar elever om olika förebyggande
skyddsåtgärder.
Sådana inslag i utbildningen som efterfrågas i
motion 2000/01:Ub250 finns i de reviderade
kursplanerna för grundskolans ämnen som tillämpas
från höstterminen 2000. Bland annat görs en tydlig
markering av att det i de samhällsorienterande
ämnena ingår att tala om värdefrågor i samband med
undervisning om samlevnad och relationer,
människosyn och språkbruk. Man betonar vikten av att
diskutera lokala och globala fördelningsfrågor och
ansvaret för att uppnå en rättvis och fredlig
världsordning. Utbildningen i de naturorienterande
ämnena skall enligt kursplanerna bl.a. bidra till
samhällets strävan att skapa hållbar utveckling och
utveckla omsorg om natur och människor.
Som utskottet nämnt i föregående avsnitt om
värdegrunden har ett förslag om ett nytt kärnämne i
gymnasieskolan överlämnats till Gymnasiekommittén
2000 för behandling. Syftet med det föreslagna nya
ämnet är att ge alla elever möjligheter att förvärva
och utveckla en omvärldskunskap och
medborgarkompetens som bygger på etik och moral som
grund för konfliktlösning.
Läromedel
Folkpartiet påpekar i motion 2000/01:Ub227 yrkande 4
att en viktig del av den statliga uppföljningen av
skolans kvalitet och likvärdighet måste vara att
följa utvecklingen på läromedelsområdet. Skolverket
och dess kvalitetsgranskningsnämnd bör ägna
läromedelsfrågorna stor uppmärksamhet, anser
motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandet.
Enligt skollagen skall utbildningen i såväl
grundskolan som gymnasieskolan vara avgiftsfri för
eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till
böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel
som behövs för en tidsenlig utbildning. Enligt
grundskoleförordningen skall särskild vikt läggas
vid att eleverna i undervisningen har tillgång till
läromedel som täcker väsentliga delar av ett ämne
eller en ämnesgrupp och som är ägnade att ge fasthet
och sammanhang i studierna (2 kap. 24 §).
I läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet
m.m. (Lpo 94) respektive för de frivilliga
skolformerna (Lpf 94) anges som rektors ansvar att
skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får
tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet
och annat stöd för att själva kunna söka och
utveckla kunskaper.
Någon nationell granskning av läromedlen
förekommer inte. Det är läromedelsföretagen som
utifrån skolans behov och på marknadens villkor tar
fram läroböcker och annat studiematerial. Därutöver
finns studiematerial som tagits fram av företag,
intresseorganisationer, branschorganisationer m.fl.
Vilka läromedel som skall användas i undervisningen
bestäms av skolhuvudmännen och skolorna.
Centerpartiet begär i motion 2000/01:Ub270 yrkande 3
en översyn av reglerna för sponsring av skolan.
Motionärerna framhåller att utbildningen och
läromedlen måste vara objektiva.
Marknadsföringslagen måste därför bli tydligare vad
gäller sponsring av skolor.
I motion 2000/01:Ub273 (v) föreslås att en
särskild paragraf som reglerar sponsring i skolan
införs i marknadsföringslagen (yrk. 1). Vidare
begärs i motionen att Skolverket får i uppdrag att i
samverkan med Kommunförbundet ta fram etiska
riktlinjer och råd för hur skolan skall ta emot stöd
i olika former från organisationer och företag (yrk.
2). I motion 2000/01:Ub314 (v) yrkande 1 framhålls
behovet av lagregler för skolsponsring, av vilka
tydligt skall framgå vad som är tillåtet respektive
icke tillåtet.
En skärpning av marknadsföringslagen i syfte att
begränsa skolsponsring begärs även i motion
2000/01:Ub328 (s). Motionärerna betonar att i den
mån sådan sponsring får utgöra en kompletterande
resurs för skolan, får inga som helst krav på
motprestationer i fråga om undervisningens
bedrivande förekomma från sponsorns sida.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.
Enligt utskottets mening finns det genom
läroplanernas krav på saklighet och allsidighet i
skolans undervisning inget större utrymme för
skolhuvudmännen att använda sig av exempelvis
sponsrade läromedel. Skolhuvudmännen har ansvar för
att undervisningen bedrivs så att de mål som styr
skolan uppfylls. Att ta fram etiska riktlinjer för
skolsponsring är en fråga för kommunerna.
Elevens rätt till stöd
Kristdemokraterna framhåller i motion 2000/01:Ub316
yrkande 6 att alla elever måste ges tillräckliga
läs- och skrivkunskaper; speciellt dyslektikers
särskilda behov bör uppmärksammas. De anser att alla
lärare bör få grundläggande specialpedagogiska
kunskaper för att förstå och kunna hjälpa barn i
behov av särskilt stöd. Det är också nödvändigt med
kunskaper om kulturskillnader och om hur man arbetar
med barn med utländsk bakgrund.
Enligt Folkpartiet i motion 2000/01:Ub225 yrkande
4 måste elever med grava läs- och skrivsvårigheter
(dyslexi) uppmärksammas mer i skolan. För många
elever kan det vara avgörande om de kan få
undervisning enskilt eller i mindre grupp under
vissa perioder. Därför måste speciallärartjänster
återinrättas i skolorna och en
speciallärarutbildning införas på lärarhögskolorna.
Motionärerna anser att det också är nödvändigt att
samtliga pedagoger inom grundskolan och förskolan
har kunskaper och utbildning för att hjälpa elever
med läs- och skrivsvårigheter samt att lärarna och
skolhälsovården får en adekvat utbildning för att
hjälpa elever med hyperaktivitet (ADHD och/eller
DAMP).
U t s k o t t e t anser i likhet med motionärerna
att det är viktigt att elever i behov av särskilt
stöd får den hjälp de behöver av utbildad personal.
Utskottet föreslår emellertid avslag på
motionsyrkandena med hänvisning till följande.
Från den 1 juli 2001 skall statens insatser för
stöd i specialpedagogiska frågor samordnas i en
myndighet - Specialpedagogiska institutet - med
ansvar för såväl stöd som utvecklingsverksamhet.
Syftet med förändringen är bl.a. att förbättra
möjligheterna att på ett flexibelt sätt möta behoven
av insatser för olika typer av funktionshinder.
Stödet skall huvudsakligen riktas till huvudmän med
ansvar för förskoleverksamhet och utbildning inom
det offentliga skolväsendet samt till motsvarande
fristående skolor. För elevgrupper med lättare eller
mer vanligt förekommande svårigheter skall
insatserna inriktas mot att sprida kunskap, t.ex.
genom kompetensutveckling och informationsinsatser.
Den nya lärarutbildningen - som riksdagen beslutat
om hösten 2000 (prop. 1999/2000:135, bet.
2000/01:UbU3, rskr. 5) - betonar vikten av
specialpedagogisk kompetens hos alla lärare och
vikten av att lärare kan identifiera problem, där
det kan vara aktuellt med särskilt stöd.
Specialpedagogik skall ingå i det allmänna
utbildningsområdet för alla lärarstuderande, och
dessutom skall specialpedagogik kunna väljas som
inriktning och/eller specialisering.
Utskottet vill också erinra om att bestämmelserna
om åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt
stöd har förstärkts och nu gäller i alla skolformer
i den obligatoriska skolan och i gymnasieskolan.
Vidare har i statsbudgeten avsatts särskilda medel
för kompetensutveckling av lärare, där det
specialpedagogiska området är särskilt prioriterat,
under perioden 2000-2002. Medlen fördelas av
Skolverket till kommuner och enskilda skolor.
En expertgrupp för ökad måluppfyllelse och elever
i behov av särskilt stöd tillkallades av regeringen
i december 1999. Expertgruppen skall i ett begränsat
antal kommuner bl.a. studera hur skolor planerar
för, organiserar samt följer upp och utvärderar
insatser för att möta behoven hos elever i behov av
särskilt stöd. En slutrapport från expertgruppen
skall avlämnas i maj 2001.
Betyg m.m. i grundskolan
Gällande bestämmelser
Nuvarande betygssystem i grundskolan regleras i 7
kap. grundskoleförordningen. Det innebär att
ämnesbetyg ges i slutet av varje termin fr.o.m.
årskurs 8 i tre steg, nämligen Godkänd (G), Väl
godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG). Om en
elev inte har nått upp till de mål som bestämts för
ämnet eller ämnesblocket får eleven inget betyg. I
stället skall på begäran av eleven eller elevens
vårdnadshavare ett skriftligt omdöme ges om elevens
kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket.
Slutbetyget från årskurs 9 sätts med hjälp av
kursplanernas mål samt nationella betygskriterier
som utfärdats i anslutning till kursplanerna i varje
ämne. Till stöd för en enhetlig bedömning för hela
landet finns obligatoriska nationella ämnesprov i
svenska, svenska som andraspråk, engelska och
matematik. Ämnesprov i samma ämnen kan också
användas i slutet av årskurs 5 för att bedöma
elevernas kunskapsutveckling. Dock är det inte
obligatoriskt för skolorna att använda de nationella
proven för årskurs 5.
Minst en gång varje termin skall läraren, eleven
och elevens vårdnadshavare ha utvecklingssamtal om
elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling.
På begäran av elevens vårdnadshavare skall läraren
som ett komplement till utvecklingssamtalet lämna
skriftlig information om elevens skolgång. Sådan
information får dock inte ha karaktären av betyg.
Motioner och utskottets ställningstagande
Flera motioner tar upp frågor som rör betygen i
grundskolan.
Moderata samlingspartiet betonar i motion
2000/01:Ub260 yrkande 2 att varje barns lärande
stimuleras av individuell uppföljning av
studieresultaten. Individens insatser måste
synliggöras och uppmärksammas. Moderaterna anser
därför att betyg skall ges tidigare än i årskurs 8.
Skriftliga omdömen skall ges senast i grundskolans
årskurs 5 och för den som vill redan i årskurs 1. I
motion 2000/01:Ub282 yrkande 2 utvecklar Moderaterna
närmare sin syn på betydelsen av en rak och tydlig
kommunikation mellan skolan och familjen om elevens
resultat. Skolornas frihet att utforma egna
informationssystem bör enligt Moderaterna öka.
Utöver kraven vad avser nationella betyg bör den
enskilda skolan ges rätten att fritt utforma
skriftliga omdömen på det sätt man själv önskar samt
att sätta betyg tidigare än i årskurs 8.
Bestämmelserna om betyg m.m. i
grundskoleförordningen bör förtydligas i den
riktningen.
Liknande synpunkter om tidiga betyg respektive
skriftliga omdömen samt om ökad frihet för skolorna
att utforma informationen om elevens resultat förs
fram i motion 2000/01:Ub206 (m) yrkandena 3 och 4.
Motionären anser därutöver att eleven, när
kunskapsmålet för grundskolan har uppnåtts, skall få
ett kvitto på detta i form av en grundexamen (yrk.
5). Enligt motion 2000/01:Ub232 (m) kan man enkelt
ändra antalet betygssteg från tre till tio genom att
ta bort bokstavskombinationerna och i stället
utnyttja den underliggande sifferskala som i dag
används till att räkna fram medelbetyg.
Kristdemokraterna anser i motion 2000/01:Ub316 att
målrelaterade betyg bör ges i en sexgradig skala,
senast fr.o.m. sjunde skolåret. Dessutom bör
skriftlig information om elevens kunskaper och
utveckling i förhållande till kravnivåerna i
läroplanen utfärdas fr.o.m. femte skolåret (yrk.
15). Kristdemokraterna anser vidare att skolorna bör
vara skyldiga att utarbeta skriftliga omdömen om
elev som lämnar grundskolan utan betyg i ett eller
flera ämnen. Denna skyldighet skall gälla oavsett om
eleven begär det eller inte (yrk. 16). Också i
motion 2000/01:Ub237 (kd) ställs krav på att
betygsskalan skall omfatta minst sex steg. Enligt
motion 2000/01:Ub256 (kd) kunde nuvarande betygssteg
enkelt kompletteras med ett plus för starkt betyg
och ett minus för svagt.
Enligt Centerpartiet i motion 2000/01:Ub239
yrkande 5 bör regeringen ta initiativ till samtal
med riksdagspartierna för att nå en bred
överenskommelse om ett förändrat betygssystem i
grundskolan. Utgångspunkten bör vara att betyg skall
ges tidigare och i fler steg än i dag.
Folkpartiet framhåller i motion 2000/01:Ub225
yrkande 5 att elever, föräldrar, skola och
skolpolitiker tidigare än i årskurs 8 bör få den
tydliga signal om elevens kunskapsutveckling som
betyg innebär. I motionen föreslås att alla elever
skall få betyg från årskurs 6. Dessutom bör
betygsskalan bli sexgradig. Enligt motionärerna är
det inte tillräckligt med tre betygssteg för att
visa vilka kunskaper eleven har uppnått.
En motsatt uppfattning om värdet av betyg framförs
av Vänsterpartiet i motion 2000/01:Ub276 yrkande 3.
Motionärerna är övertygade om att betygen på flera
punkter påverkar undervisningen och elevernas
utveckling negativt. De menar att betygen premierar
fragmentariska kunskaper och korttids-inlärning,
skapar hets i skolarbetet och förstärker en ojämlik
maktrelation i klassrummet. En betygsfri grundskola
skulle enligt dem gynna både elever och lärare.
Motionärerna vill därför att riksdagen hos
regeringen begär förslag om hur en försöksverksamhet
med betygsfria grundskolor kan utformas.
Skolket som ett växande problem i skolan tas upp i
motioner från Moderata samlingspartiet respektive
Folkpartiet. Moderaterna anför i motion
2000/01:Ub284 yrkande 3 att det är självklart att
föräldrarna skall informeras om en elev är ogiltigt
frånvarande. De anser vidare att skolorna bör
åläggas skyldighet att informera föräldrar och
skolhuvudmän i ordnings- och uppförandefrågor.
Folkpartiet vill i motion 2000/01:Ub225 yrkande 10
att det skall vara möjligt att ange ogiltig frånvaro
på terminsbetygen. I de tidigare skolåren skall
föräldrarna i stället regelbundet få skriftlig
information om sina barns frånvaro från skolan.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena. Motsvarande motionsyrkanden har
under senare år vid flera tillfällen avslagits av
riksdagen på förslag av utskottet, senast i
betänkande 1999/2000:UbU15. Utskottet finner inte
anledning att nu ändra sina tidigare
ställningstaganden.
Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd har på
regeringens uppdrag genomfört en nationell
kvalitetsgranskning om betygssättningen i skolan.
Resultatet av granskningen har redovisats i en
rapport (nr 190). Med rapporten som grund har
kvalitetsgranskningsnämnden i skrivelse till
regeringen den 31 augusti 2000 lämnat sina
synpunkter på betygssättningen. I skrivelsen
konstateras att samverkan mellan skolor och mellan
olika personalgrupper inom skolorna är för liten,
vilket leder till att likvärdigheten blir svag. Det
rättvisande i betygen urholkas av att provuppmätt
kunskap får stark dominans och av att oklarheter
råder om vilka kvaliteter som skall beaktas vid
betygssättning. Nämnden påpekar att dagens
betygssystem tjänar dubbla syften; dels skall
betygen utgöra ett stöd i det pedagogiska arbetet,
dels skall de användas för urval till högre studier.
Nämnden föreslår regeringen att skilja dessa båda
funktioner åt inom grundskolan. Eleverna och
föräldrarna får enligt nämnden mer nyanserade
meddelanden om hur kunskapsbildningen lyckas genom
utvecklingssamtalen. Nämnden föreslår att regeringen
förelägger riksdagen ett förslag om ett nytt
intagningssystem till gymnasieskolan och ett
förändrat betygssystem för grundskolan. Enligt
uppgift från Utbildningsdepartementet har regeringen
inte tagit ställning till
kvalitetsgranskningsnämndens förslag.
Någon skyldighet för skolan att skriftligt
informera föräldrar i fall av elevs ogiltiga
frånvaro har inte föreskrivits i skollag eller
skolformsförordningar. Dock anges i läroplanen för
det obligatoriska skolväsendet m.m. (Lpo 94) att
läraren skall samverka med och fortlöpande informera
föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och
kunskapsutveckling. Information om elevens sociala
utveckling skall också ges vid utvecklingssamtalen.
Utskottet noterar att Skollagskommittén enligt
sina direktiv skall utreda behovet av en skyldighet
för skolan att i vissa sammanhang informera myndiga
elevers föräldrar, utan att lämna ut
sekretesskyddade uppgifter, t.ex. då eleven utan
giltig orsak är frånvarande i sådan omfattning att
detta kan komma att påverka rätten till studiebidrag
(dir. 1999:15). Enligt uppgift från
Skollagskommittén skall kommittén inom ramen för
översynen av skollagen också i fråga om andra elever
behandla frågor som rör kontakter mellan skolan och
familjen.
Kristdemokraterna tar i motion 2000/01:Ub316 yrkande
14 upp betydelsen av utvecklingssamtalen i
grundskolan. De förespråkar att eleven, föräldrarna
och lärarna tillsammans skall utforma en individuell
studieplan som omfattar både elevens
kunskapsutveckling och personliga utveckling. Planen
skall följas upp regelbundet. Det är vidare viktigt,
framhåller Kristdemokraterna, att utvecklingsplanen
och utvecklingssamtalen dokumenteras skriftligt. De
menar att detta är en förutsättning för att
uppföljningen skall kunna fungera bra.
Också Centerpartiet föreslår i motion
2000/01:Ub239 yrkande 7 att individuella
studieplaner skall införas för alla elever i
grundskolan. Den individuella studieplanen bör
upprättas tillsammans med elev och föräldrar och
följas upp vid varje utvecklingssamtal.
I motion 2000/01:Ub225 yrkande 7 betonar
Folkpartiet likaså att utvecklingssamtalen är
viktiga för elever, föräldrar och lärare. Sådana
samtal bör föras redan i förskolan och genom hela
grundskoletiden. Folkpartiet vill att regler införs
i grundskoleförordningen om att utvecklingssamtalen
alltid skall dokumenteras skriftligt.
U t s k o t t e t delar motionärernas uppfattning
att det är angeläget att alla elever får en
individuellt anpassad undervisning och att
studieutvecklingen för alla barn och ungdomar
planeras noga och följs genom hela skoltiden.
Skolministern har i svar den 6 februari 2001 på en
interpellation uttalat att ansvaret för alla elevers
individuella studieplanering behöver göras
tydligare. Statsrådet avser därför att återkomma i
denna fråga.
Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att ta
fram ett kommentarmaterial kring utvecklingssamtal
och skriftlig information till föräldrar och elever.
Verket har i december 2000 i skriften
Utvecklingssamtal och skriftlig information (dnr
2000:3087) presenterat och kommenterat de
grundläggande bestämmelserna. Verket avser att under
våren 2001 redovisa goda exempel på hur
utvecklingssamtal och skriftlig information kan
användas för att ge en nyanserad och framåtsyftande
bild av elevens studieutveckling.
Motionsyrkandena bör avslås med det anförda.
Enligt Folkpartiet i motion 2000/01:Ub225 yrkande 6
ger nationella prov, liksom betyg, möjlighet att
upptäcka elever som är i behov av stöd. De ger också
en samlad bild av skolans resultat. Motionärerna
anser att obligatoriska nationella prov skall
genomföras regelbundet och att det redan år 3 i
grundskolan skall vara obligatoriskt att genomföra
nationella ämnesprov i svenska, engelska och
matematik.
I motion 2000/01:Ub322 (m, kd) hävdas att
kemiämnet har den största andelen icke godkända
elever av alla enskilda ämnen i grundskolan.
Motionärerna anser det därför önskvärt att
nationella prov införs i ämnet kemi för år 5, eller
att det åtminstone finns tillgång till nationella
provbanker för att skolan skall kunna stämma av att
eleverna uppnått målen enligt kursplanen.
Reglerna för nationella prov i grundskolan bör
enligt motion 2000/01:
Ub222 (m) ses över så att de anpassas till
undervisningen i skolor för elever med olika slags
handikapp. Motionären anger som exempel att vissa
hörselskadade elever börjar läsa engelska först
under det fjärde skolåret. De borde i konsekvens
härmed få göra ämnesprovet i engelska år 6.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandena.
Utskottet erinrar om att riksdagen under senare år
vid flera tillfällen på utskottets förslag avslagit
motionsyrkanden om fler obligatoriska nationella
prov i grundskolan (jfr bet. 1999/2000:UbU15).
Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga.
Skolverket har enligt regeringsbeslut, senast i
september 1999, i uppdrag att utveckla en provbank
med prov för kunskapsbedömning i bl.a. grundskolan.
Provbanken skall i första hand omfatta ämnen i
vilka det inte finns nationella prov, dvs. andra
ämnen än svenska, svenska som andraspråk, engelska
och matematik. Detta för att stärka möjligheterna
att kvalitetssäkra såväl betyg som
resultatredovisning. Utskottet har inhämtat från
Skolverket att provbanken är under stark utveckling
såväl innehållsmässigt som tekniskt. Hitintills har
bl.a. prov för ämnena biologi och fysik tagits fram,
dock inte i kemi.
Ämnesproven i svenska, svenska som andraspråk,
engelska och matematik för årskurs 5 är inte
obligatoriska. Det står alltså skolorna fritt att
använda proven, också i andra årskurser om skolorna
finner detta befogat.
Kost och hälsa
Hälsa
Kristdemokraternas motion 2000/01:Ub316 yrkande 20
handlar om en väl fungerande elevvård. Bland annat
sägs att elevvården måste stärkas och resurser
anslås till kommunerna i syfte att förstärka det
förvaltnings-övergripande arbetet för barnets bästa.
I motion 2000/01:Ub234 (kd) förordas förstärkt
skolhälsovård.
Motion 2000/01:So453 (m, v, kd, c, fp, mp) yrkande 2
framhåller att sedan början av 1990-talet har
självmorden minskat bland vuxna men inte bland barn
och ungdomar. Motionärerna föreslår att det av
Världshälsoorganisationen (WHO) utarbetade
dokumentet, "Preventing Suicide: a resource for
teachers and other school staff, 2000" med
riktlinjer kring självmordsprevention i skolorna,
omsätts till svenska förhållanden. Motionärerna
anser att dokumentet skall införas i kursplaner vad
gäller elevens utbildning såväl som lärarens.
Dokumentet som innehåller såväl information om hur
suicidrisk tidigt kan upptäckas bland ungdomar som
konkreta handlingsplaner för lärare och
elevvårdspersonal ger struktur för hur vuxna kan
handskas med dessa frågor. Den svenska
organisationen Nationellt centrum för
suicidforskning och prevention av fysisk ohälsa vid
institutet för psykosocial medicin har varit
samordnande och ansvarig för detta arbete. Enligt
förslaget bör denna organisation få fortsatt
förtroende att införliva riktlinjerna i skolväsendet
samt att följa upp och utvärdera denna process.
Vikten av att tydliggöra skolans ansvar för att
förebygga psykisk ohälsa framhålls i motion
2000/01:Ub240 (mp) yrkande 1. I yrkande 2 föreslås
att en hänvisning till 71 § socialtjänstlagen införs
i skollagen. Syftet skulle enligt motionärerna vara
att ytterligare stärka det utsatta barnets position
och att tydliggöra ansvaret att genast anmäla
misstankar om att ett barn kan behöva skydd.
Omfattningen och innehållet i ANT-, sex- och
samlevnadsundervisning tas upp i motion
2000/01:So549 (fp) yrkande 11. Motionärerna anför
att utbildningens roll i folkhälsoarbetet varierar
över landet och att motivationen för lärare att
prioritera folkhälsofrågor i utbildningen bör ökas
genom att det i lärarutbildningen tillförs avsnitt
om folkhälsofrågor. Vidare sägs att det är viktigt
att gymnasieskolan fortsätter den undervisning i
hälsofrågor som påbörjats i grundskolan. I motion
2000/01:Kr539 (fp) yrkande 4 framhålls skolans
betydelse för att grundlägga en hälsosam livsstil i
unga år.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Utskottet delar motionärernas åsikt att det är av
stor vikt att samhället gör sitt yttersta i arbetet
med självmordsprevention. I detta arbete har skolan
en stor uppgift i att tidigt upptäcka suicidrisk och
tillse att adekvata åtgärder snarast vidtas. Skolans
personal är givetvis central i detta sammanhang. Det
ankommer också på lokala skolorgan,
myndighetsorganisationer m.fl. att på bästa sätt
medverka i arbetet. Utskottet anser dock inte att
det finns behov av särskilda föreskrifter i denna
fråga.
I Elevvårdsutredningens betänkande Från dubbla
spår till Elevhälsa (SOU 2000:19), gör utredaren den
bedömningen att det ligger i kommunens ansvar att
regelmässigt informera all skolpersonal om dess
skyldighet att till kommunens socialtjänst anmäla
när det finns misstankar om att en elev far illa
eller löper risk för att fara illa. Betänkandet
kommer att behandlas i den proposition om elevhälsa
som aviserats till maj år 2001. Behandlingen av
denna proposition bör inte föregripas.
Kost
I Miljöpartiets motion 2000/01:Sf274 yrkande 31
förordas att det skall vara en kommunal skyldighet
att servera gratis skollunch även för
gymnasieelever. Motionärerna framhåller att måltider
påverkar elevernas prestationsförmåga och
inkomstskillnader hos föräldrar skall inte ha
betydelse för elevernas prestationer i skolan. I
yrkande 32 samma motion framhålls att skolelever
skall kunna få specialkost utan krav på särskilda
intyg och att alla elever skall garanteras
näringsriktig kost oavsett religion,
sjukdomar/allergier eller etiska ställningstaganden.
I motion 1999/2000:Ub281(s) framhålls att
skolmaten skall ha god kvalitet. Motionärerna anser
att Skolverket bör utarbeta riktlinjer för att
stimulera skolorna att servera mat av god kvalitet.
Kommuners ovilja att servera icke animalisk mat
tas upp i motion 2000/01:Ub248 (v). Motionären anser
att kommunerna bör åläggas att erbjuda vegansk
skolmat till veganer, då vissa elever annars
riskerar att inte få i sig fullvärdig skolmat.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
I skollagen (4 kap. 4 a §) föreskrivs att eleverna
i grundskolan skall erbjudas kostnadsfria
skolmåltider. Motsvarande reglering finns för
fristående skolor i skollagen (9 kap. 7 §).
Gymnasieskolan omfattas inte av någon liknande
reglering. Trots att gymnasieskolan inte omfattas av
någon reglering gällande skolmåltider så erbjuder de
flesta gymnasieskolor kostnadsfria måltider. Ett
stort antal kommuner serverar i dag alternativa
rätter för de elever som är vegetarianer respektive
veganer. Utskottet är inte berett att förorda en
nationell reglering enligt motionärernas begäran.
Alkohol, narkotika och tobak (ANT)
I motion 2000/01:Ub236 yrkande 22 förordar
Folkpartiet att en handlingsplan mot ungas missbruk
av alkohol, narkotika och tobak skall utarbetas.
Motionärerna uttalar att då den negativa attityden
till narkotika tycks ha luckrats upp hos en del
ungdomar är det nödvändigt att kampen mot alkohol,
narkotika och tobak intensifieras.
Miljöpartiet förordar i motion 2000/01:Sf274
yrkande 37 att ANT-undervisningen skrivs in i
läroplanen.
I motion 2000/01:Ju929 (m) yrkande 5 och
2000/01:Ju931(m) yrkande 4 framhålls skolans
skyldighet att informera föräldrar. Motionärerna
anser att skolan bör åläggas att informera
föräldrarna om barnets beteende förändras på ett
oroande sätt. Vidare sägs att skolpersonalen
kontinuerligt måste fortbildas om narkotikans
symptom och verkningar.
Behovet av spridning av nya metoder i ANT-
undervisningen tas upp i motion 2000/01:So362 (kd,
m, v, c, fp, mp) yrkande 1.
I motion 2000/01:Ub332 (c, fp) yrkande 3 förordas
en rikskampanj i skolan om farorna med bruk av
alkohol, narkotika och tobak.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Skolan har en betydelsefull roll när det gäller
information i ANT-frågor. I läroplanen för det
obligatoriska skolväsendet m.m. (Lpo 94) anges att
rektor har ett särskilt ansvar för att
ämnesövergripande kunskapsområden integreras i
undervisningen. Sådana kunskapsområden är, enligt
författningstexten, exempelvis riskerna med tobak,
alkohol och andra droger. Enligt läroplanen för de
frivilliga skolformerna (Lpf 94) har rektor ett
särskilt ansvar för att eleverna får kunskaper om
riskerna med tobak, alkohol och andra droger.
Utskottet anordnade våren 2000 en öppen utfrågning
om skolan och elevernas hälsa och välbefinnande.
Utfrågningen ägnades bl.a. åt ANT-undervisningen.
Utskottet finner inte skäl att förorda en närmare
reglering av ANT-undervisningen. Utskottet har
tidigare noterat att Utbildningsdepartementet har
inrättat en särskild arbetsgrupp med uppgift att
göra en översyn av läroplanerna som styrinstrument.
Detta arbete skall redovisas senast den 31 maj 2001.
Skolverket har gjort en nationell
kvalitetsgranskning av ANT-under-
visningen, i vilken framhölls vikten av
skolpersonalens kompetensutveckling inom ANT- och
hälsoundervisningen. Det är skolhuvudmannen som i
samråd med skolans personal har att avgöra vilka
behov av kompetensutveckling som finns och bör
prioriteras. Under april 2001 kommer Skolverket att
ge ut ett material i vilket de slutsatser som kunnat
dras och de konsekvenser som följde av
kvalitetsgranskningen av undervisningen om tobak,
alkohol och andra droger skall behandlas.
Utskottet utgår från att skolan informerar
föräldrarna om bl.a. elevens sociala utveckling,
t.ex. vid utvecklingssamtal eller på annat sätt.
Utskottet är inte berett att ta initiativ till
lagreglering rörande skyldighet för skolan att
informera föräldrar om förändringar i elevens
beteende.
Mobbning och annan kränkande
behandling
Motioner
Förekomsten av mobbning och annan kränkande
behandling i skolan uppmärksammas i ett stort antal
motioner. I dessa förordas olika åtgärder för att
komma till rätta med problemen.
Såväl Kristdemokraterna i motion 2000/01:Ub320
yrkande 1 som Miljöpartiet i motion 2000/01:So450
yrkande 4 vill sätta upp en nollvision som mål i
arbetet för att motverka mobbning. I båda motionerna
uttalas att det är en rättighet för varje ung
människa att slippa mobbning, särskilt som
skolplikten innebär att barnen i princip är tvingade
att infinna sig i skolan oavsett hur de själva
uppfattar miljön.
Också Centerpartiet i motion 2000/01:Ub239 yrkande
10 förespråkar noll-tolerans för våld och mobbning i
skolan och föreslår att det i skollagen införs en
skyldighet för lärare och övrig personal som
upptäcker mobbning att rapportera detta till rektor
för åtgärder.
Moderata samlingspartiet förordar i motion
2000/01:Ub284 yrkande 1 att en översyn görs av
reglerna i skolformsförordningarna om disciplinära
åtgärder mot elever. Bland annat bör övervägas om
elever i grundskolan respektive gymnasieskolan skall
kunna avstängas från undervisning, och hur dessa
elever som inte uppfyller elementära krav på
uppförande i så fall skall tillförsäkras utbildning.
Skolans uppgift att fostra eleverna måste
konkretiseras. I översynen måste givetvis också
frågor som rör mobbning i skolan prövas, menar
Moderaterna. De påpekar att det är uppenbart att
många skolor fortfarande inte lever upp till de krav
som finns på förebyggande och aktiva insatser mot
mobbning.
Folkpartiet begär i motion 2000/01:Ub236 yrkande
34 likaså en översyn av skolformsförordningarna i
syfte att ge skolor det författningsstöd som de
behöver för att kunna arbeta mot mobbning på ett
effektivt sätt. I motion 2000/01:Ub225 yrkande 8
framför Folkpartiet åsikten att elever bör kunna
stängas av från undervisningen i grundskolan under
en längre tid om de gör sig skyldiga till allvarliga
förseelser som mobbning och våld. Under tiden för
avstängningen bör skolan i samarbete med eleven och
elevens föräldrar, eventuellt med professionell
hjälp utifrån, arbeta för en långsiktig lösning på
problemen och förbereda elevens återinträde i
skolan. Enligt yrkande 9 i den senare
folkpartimotionen bör riksdagen göra ett uttalande
om att brott som begåtts i skolan alltid skall
polisanmälas.
Kristdemokraterna betonar i motion 2000/01:Ub320
den fysiska skolmiljöns betydelse för bekämpningen
av mobbning (yrk. 5). En ren och snygg skolmiljö gör
eleverna medvetna om deras eget och andra människors
värde. Enligt Kristdemokraterna är nyckelprincipen i
arbetet mot mobbning att skapa en skolmiljö som
kännetecknas både av positivt intresse och
engagemang från de vuxnas sida och av fasta och
klara gränser mot oacceptabelt beteende. De menar
att detta förutsätter en organiserad tillsyn över
elevernas aktiviteter inte bara när undervisningen
pågår utan även under raster (yrk. 6). I motionen
lyfts också fram betydelsen av att information ges i
skolan om våldets konsekvenser (yrk. 7). Barn
påverkas starkt av våldsinslag i bl.a. filmer och
dataspel och har ibland svårt att skilja på
verklighet och fantasi, påpekar motionärerna. De
anser att Våldskildringsrådets uppgift att informera
och sprida kunskap bland lärare och
barnomsorgspersonal om hur medievåldet påverkar barn
behöver förtydligas. En översyn bör göras av rådets
verksamhet.
I motion 2000/01:Ub217 (m) hävdar motionären att
skolledningarna inte sällan har bristande kännedom
om de lagar som gäller för arbetet mot mobbning.
Innebörden av aktuella bestämmelser i skollagen
respektive arbetsmiljölagen måste göras tydlig för
skolan, och det är viktigt att tillse att skolan
följer dessa bestämmelser (yrk. 1 och 2). Motionären
anser vidare att det behövs en nationell
handlingsplan mot mobbning för att höja skolornas
läg-stanivå i arbetet med att förebygga, upptäcka
och stoppa mobbning (yrk. 6). På kommunal nivå bör
skolplanerna förbättras kvalitativt och kvantitativt
när det gäller skolans arbete mot mobbning (yrk. 4).
De bör innehålla mål för fortbildning av personal i
dessa frågor, direktiv för kontakter med polis och
andra myndigheter samt krav på uppföljning av
arbetet. Skolorna bör i de lokala skolplanerna
rekommenderas att polisanmäla rena våldshandlingar
(yrk. 3). Beträffande innehållet i skolornas
arbetsprogram mot mobbning menar motionären att
varje skola i förväg bör ha tänkt igenom hur man
skall agera när mobbning förekommer och också veta
hur man agerar för att förhindra mobbning (yrk. 5).
Enligt motion 2000/01:Ub218 (m) av samme motionär
bör Skolverket kunna "vitesbelägga" skolor som
underlåter att ta fram arbetsplaner mot mobbning och
kränkande särbehandling (yrk. 4). Därtill bör det
skapas ekonomiska incitament för landets skolor att
höja lägstanivån i arbetet mot mobbning genom
resurstillskott för ambitiösa skolor (yrk. 10).
Motionären anser vidare att skolan skall kunna
stänga av våldsbenägna elever som sprider skräck och
oro (yrk. 1). Skollagens och arbetsmiljölagens
regler måste förtydligas i detta avseende.
Motionären vill också att särskilda elevskyddsombud
inrättas (yrk. 3). Dessa ombud skall kunna kräva att
åtgärder vidtas mot mobbning och, i
ytterlighetsfall, att skolan stängs. I motion
2000/01:Ju907 (m) yrkande 12 framhåller motionären
det olämpliga i att skolan hanterar begångna
våldsbrott internt, i stället för att polisanmäla
brotten. Det får inte finnas skilda rättssystem i
samhället, betonas det i motionen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill göra klart att varje form av
kränkande behandling mellan elever, mellan vuxna
samt mellan elever och vuxna i skolan är helt
otillåten och helt i strid med de grundläggande
värden som gäller för skolan.
Enligt utskottets bedömning bör emellertid
samtliga motionsyrkanden om åtgärder mot mobbning i
skolan avslås av riksdagen av följande skäl.
Tydliga föreskrifter mot mobbning och annan
kränkande behandling finns i dag i skolans
styrdokument. Dessa föreskrifter är i korthet
följande.
Enligt 1 kap. 2 § skollagen (1985:1100) är den som
verkar inom skolan skyldig att aktivt motverka alla
former av kränkande behandling, såsom mobbning och
rasistiska beteenden.
Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen
(1977:1160) ansvar för att verksamheten bedrivs på
ett sådant sätt att en tillfredsställande
arbetsmiljö säkerställs. Däri ligger att kränkande
behandling inte får förekomma. Ansvaret för att
arbetsmiljöaspekterna beaktas ligger på
skolhuvudmannen eller, efter delegation, på rektor.
I läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och för
de frivilliga skolformerna (Lpf 94) framhålls att
skolan skall främja förståelse för andra människor
och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan
utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier
skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och
intolerans måste bemötas med kunskap, öppen
diskussion och aktiva insatser. Det betonas att alla
som verkar i skolan skall hävda de grundläggande
värden som anges i skollagen och i läroplanerna och
klart ta avstånd från det som strider mot dem.
Rektor har enligt såväl Lpo 94 som Lpf 94 ett
särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa
upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att
förebygga och motverka alla former av kränkande
behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden
bland elever och anställda.
Utskottet vill för sin del betona vikten av de
förebyggande insatserna i arbetet mot mobbning. Ett
öppet och förtroendefullt klimat mellan elever och
vuxna, där man anstränger sig att tidigt upptäcka
kränkningar, är en viktig förutsättning för att alla
skall må bra och känna trygghet.
Utskottet har under föregående riksmöten haft att
behandla motionsyrkanden som motsvarar de nu
aktuella (senast i bet. 1999/2000:UbU15). Utskottet
har då framfört som sin uppfattning att rutiner och
förhållningssätt för hur lärare och övrig personal
skall förebygga mobbning och hantera problemen när
de upptäcker mobbning samt hur kommunikationen
mellan rektorn, personalen, eleverna och föräldrarna
skall skötas i dessa ärenden skall finnas i skolans
handlingsprogram för arbetet mot mobbning.
Utskottet vidhåller att rutiner för t.ex.
rapporteringsskyldighet till rektor om förekomst av
mobbning bör beslutas lokalt på respektive skola i
samband med utarbetandet av handlingsprogrammet mot
mobbning. Utskottet finner det vidare naturligt att
skolan i sin uppgift att förmedla normer och
värderingar samarbetar med andra samhällsorgan,
bl.a. polisen, som kan informera om följderna av
våldsbrott.
Våldsskildringsrådet har i en skrivelse till
regeringen på eget initiativ aktualiserat en översyn
av rådets direktiv och organisationsform. Enligt vad
utskottet inhämtat från Kulturdepartementet pågår
överväganden inom departementet med anledning av
skrivelsen.
Rektor skall enligt skollagen hålla sig förtrogen
med och svara för den dagliga ledningen av
utbildningen i skolan (2 kap. 2 §). Av förarbetena
till lagparagrafen framgår att ansvaret för
utbildningen omfattar ansvar inte endast för den
direkta undervisningen utan även för skolans
fostrande roll, också under sådana moment som raster
och skolmåltider (prop. 1990/91:18 s. 35). Rektor
har således i dag ansvar för att vuxna finns till
hands på raster för att ge eleverna trygghet och
hindra mobbning.
Utskottet erinrar om att den fysiska skolmiljön är
ett kommunalt ansvar, liksom fortbildning av skolans
personal.
I fråga om skyldigheten att polisanmäla våldsbrott
i skolan vill utskottet framhålla att de lagar som
gäller i samhället i övrigt gäller även i skolan.
Därav följer att våldsbrott som sker i skolan skall
polisanmälas. Något särskilt riksdagsuttalande om
detta behöver inte göras.
Regler om disciplinära åtgärder och åtgärder för
elevers tillrättaförande finns i
grundskoleförordningen (6 kap. 9 och 10 §§)
respektive gymnasieförordningen (6 kap. 21-25 §§).
Bestämmelser om avstängning av elev från
undervisningen finns endast vad gäller
gymnasieskolans elever. För en elev i grundskolan
skall i sista hand, efter flera kontakter mellan
skolan och elevens vårdnadshavare,
elevvårdskonferensen anmäla ett disciplinärende till
styrelsen för överväganden om lämplig åtgärd.
Enligt direktiven till Skollagskommittén har
kommittén i uppgift att utreda och föreslå hur en
ökad rättssäkerhet för eleverna kan åstadkommas
(dir. 1999:15). Kommittén skall vid behov föreslå
förändringar för att stärka barns och ungdomars
skydd och trygghet i barnomsorgs- och
skolverksamheten. Kränkande behandling pekas
särskilt ut i direktiven. Vidare skall utredas om
statens sanktionsmöjligheter behöver stärkas. Som
nämnts skall kommittén slutredovisa uppdraget den 15
september 2001.
I förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning
inom skolväsendet föreskrivs en skyldighet för varje
kommun och skola att årligen upprätta skriftliga
kvalitetsredovisningar som ett led i den
kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av
skolplanen respektive arbetsplanen. En
kvalitetsredovisning skall innehålla en bedömning av
dels i vilken mån målen för utbildningen uppnåtts,
dels vilka åtgärder som behövs om målen inte har
uppnåtts. I regeringens skrivelse En nationell
handlingsplan mot rasism, främlingsfientlighet,
homofobi och diskriminering (skr. 2000/01:59)
aviseras att åtgärder kommer att vidtas för att
ytterligare utveckla kvalitetsredovisningarna som
ett effektivt instrument i uppföljningen av i vad
mån skolorna når uppsatta mål, t.ex. när det gäller
arbetet mot kränkande behandling. Skrivelsen
behandlas av socialförsäkringsutskottet.
Utskottet anser att resultatet av bl.a.
Skollagskommitténs arbete bör avvaktas.
Avslutningsvis bör nämnas att utskottet anser att
frågorna om hur man skall kunna förebygga och
åtgärda mobbning i skolan är av sådan vikt att
utskottet den 6 mars 2001 har hållit en offentlig
utfrågning i ämnet, med särskild tonvikt på
forskningen om mobbning.
Arbetsmiljö
Kristdemokraterna anför i motion 2000/01:Ub316
yrkande 26 att en god fysisk miljö är viktig också
ur pedagogisk synvinkel. De hävdar att många skolor
har problem med ventilationssystem eller med fukt
och mögel. Detta påverkar inte bara barnens fysiska
hälsa utan också deras psykiska tillstånd.
Skolgården och den närmaste omgivningen runt många
skolor har fortfarande stora brister.
Kristdemokraterna menar att de idéer som kommit fram
under projektarbetet Skolans uterum, som fått stöd
av bl.a. Allmänna arvsfonden, bör spridas i bred
omfattning. Enligt motion 2000/01:Ub331 (kd) yrkande
5 bör alla som verkar i skolan ges inflytande över
sin arbetssituation. I motion 2000/01:Ub238 (kd)
framhålls vikten av att stödja och stärka en
utvecklad elevdemokrati och elevernas inflytande
över sin arbetsmiljö.
Enligt Centerpartiet i motion 2000/01:Ub239
yrkande 9 är skolan elevernas arbetsplats. Både den
sociala och den fysiska miljön i skolan måste
anpassas efter elevernas behov. Motionärerna anser
att liknande villkor som gäller för vuxna enligt
arbetsmiljölagen bör gälla även för skolelever.
Folkpartiet påpekar i motion 2000/01:Ub225 yrkande
11 att trots att skol-elever omfattas av
arbetsmiljölagen, så har brister i skolans
arbetsmiljö avslöjats, både när det gäller den
psykosociala och den fysiska arbetsmiljön. För
Folkpartiet är det självklart att även elever och
lärare skall ha en arbetsplats som uppfyller kraven
på en acceptabel arbetsmiljö.
I motion 2000/01:Bo540 (fp, s, m, kd, c, mp)
yrkande 2 begärs att Skolverket får i uppdrag att ta
fram gemensamma riktlinjer och handlingsplaner för
hur arbetsmiljöarbetet skall bedrivas nationellt,
inom varje kommun och inom varje skolenhet så att
det tillfredsställer alla barns och anställdas
berättigade krav på en säker och bra arbetsmiljö.
En översyn av arbetsmiljölagen begärs i motion
2000/01:Ub335 (s) i syfte att ge myndiga
elevskyddsombud, t.ex. inom yrkesutbildningar, rätt
att lämna förslag, rösta och stoppa ett arbete vid
skyddskommittémöten (yrk. 1). I motionen anförs
vidare att Yrkesinspektionen bör åläggas att
underrätta elevskyddsombuden när krav på
förbättringar av skyddsåtgärder gäller en skola
(yrk. 2). Även motion 2000/01:Ub342 (s) handlar om
en ökad rätt för elever till inflytande på
arbetsmiljön i skolan. Motionärerna framhåller att
det är rimligt att elevskyddsombuden får rätt att
stoppa ett arbete samt att eleverna får rätt att ha
lika många representanter i skyddskommittén som
personalen har.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandena med hänvisning till bl.a. pågående
utredningsarbete.
Bestämmelser om elevskyddsombud finns i 6 kap. 17
och 18 §§ arbetsmiljölagen (1977:1160) samt i 6 a §
arbetsmiljöförordningen (1977:1166).
Elevskyddsombud, som utses av eleverna, medverkar i
skolans skyddsverksamhet och har rätt till den
information som behövs för uppdraget. De har också
rätt till ledighet från skolarbetet för att fullgöra
uppdraget. Elevmedverkan gäller dock inte elever i
lägre årskurser än årskurs 7 i grundskolan.
Kommittén för översyn av skollagen m.m. har fått
ett tydligt uppdrag att se över också frågor om
arbetsmiljön (dir. 1999:15). Enligt direktiven skall
kommittén göra en översyn, och vid behov föreslå
förändringar, av gällande regler för att stärka
barns, ungdomars och vuxnas säkerhet, skydd och
trygghet i barnomsorgs- och skolverksamheten,
särskilt avseende arbetsmiljölagstiftningen samt
hälso- och sjukvårdslagstiftningen.
Inom ramen för uppdraget kommer Skollagskommittén
att behandla bestämmelserna om elevskyddsombud och
elevskyddsombudens inflytande på arbetsmiljön i
skolan.
Frågor om vilka krav som skall ställas på en god
fysisk och psykosocial skolmiljö har även tagits upp
i Elevvårdsutredningens betänkande Från dubbla spår
till Elevhälsa - i en skola som främjar lust att
lära, hälsa och utveckling (SOU 2000:19).
Utredningsbetänkandet kommer att ligga till grund
för en proposition om elevhälsa som regeringen avser
att lägga fram för riksdagen i maj 2001.
Utbildning på entreprenad
Moderata samlingspartiet förordar i motion
1999/2000:Ub227 yrkande 6 att skolornas möjlighet
att lägga ut undervisning på entreprenad släpps fri.
Det kan ge tillgång till lärare med mer erfarenhet
från annat arbetsliv än skolan. Vidare kan en ökning
av undervisning på entreprenad antagas ge en större
variation i pedagogik och arbetsformer. Vidgade
förutsättningar att lägga ut utbildning på
entreprenad förordas i Moderata samlingspartiets
motion 1999/2000:Ub311 yrkande 9. Motionärerna anför
att skolans miljö måste stimulera en anda av
företagande både i vid mening och specifikt inriktad
på att starta och driva företag. En sluten skolmiljö
som präglas av kommunalt skolmonopol uppfyller inte
de krav och har inte den kompetens som krävs för att
ge alla elever utbildning i entreprenörskap. I
motion 2000/01:Ub260 yrkande 8 föreslår samma parti
att entreprenadupphandling av undervisning skall
tillåtas i såväl grund- som gymnasieskolan.
Folkpartiet förordar i motion 1999/2000:Ub294
yrkande 32 att undervisning i alla ämnen skall få
läggas ut på entreprenad och föreslår ett
avskaffande av den begränsning som innebär att
endast undervisning i yrkesämnen kan läggas ut på
entreprenad. Även i Folkpartiets motion
2000/01:Ub236 yrkande 28 förordas att undervisning i
alla ämnen skall få läggas ut på entreprenad.
Motionärerna klargör att det i dag endast är
undervisning i yrkesämnen som kan läggas ut på
entreprenad. Motionärerna menar dock att det med
tydliga krav på lärarkompetens och undervisningens
kvalitet saknas anledning att begränsa
entreprenadmöjligheten till yrkesämnen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Enligt 2 § lagen om entreprenadförhållanden inom
skolan (SFS 1993:802) får regeringen på ansökan av
en kommun eller ett landsting, om det finns
särskilda skäl, medge entreprenad för undervisning
inom det offentliga skolväsendet för barn och
ungdomar i andra fall än som anges i 1 §. Denna
möjlighet är alltså inte begränsad till
gymnasieskolan. Bestämmelserna innebär också att
andra ämnen än de som anges i 1 § kan komma i fråga,
vilket ligger i linje med vad motionärerna önskar.
Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd har under år
2000, på uppdrag av regeringen, granskat utbildning
på entreprenad i det offentliga skolväsendet.
Nämndens uppdrag var att granska hur utbildningens
kvalitet och likvärdighet säkerställs vid utbildning
på entreprenad och bedöma vilka fördelar och
inpulser sådan utbildning har gett det kommunala
skolväsendet. Enligt sina direktiv skall
skollagskommittén bl.a. utreda hur lagstiftningen
kan anpassas till utvecklingen av verksamheterna i
kommunerna. Utskottet saknar anledning att föregripa
denna behandling.
Övriga frågor
Elevresor
I motion 1999/2000:Ub201 (m) förordas en ändring i
lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa
elevresor. Motionären uttalar att
kilometerangivelsen bör tas bort och anför att
elevens hemkommun på samma sätt som gäller för
kommunens skyldighet att anordna skolskjuts för
elever på grundskolenivå, ges frihet att utifrån
lokala förhållanden bestämma vilka riktvärden som
skall gälla för kommunens skyldighet att svara för
resekostnader mellan bostaden och skolan. För
närvarande föreligger sådan skyldighet endast då
elevens färdväg är sex kilometer eller längre.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Riksdagen har vid ett flertal tillfällen behandlat
och avslagit samma förslag (bet. 1996/97:UbU7,
1997/98:UbU10 och 1998/99:UbU11). Den lag som
motionären avser när det gäller gymnasieelever är
lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa
elevresor (1991:1110). Där stadgas att hemkommunen
är skyldig att svara för kostnaderna för elevs resa
till skolan om färdvägen är minst sex kilometer. För
elever i grundskolan skall hemkommunen svara för
kostnadsfri skolskjuts om sådan behövs med hänsyn
till färdvägens längd, trafikförhållandena,
funktionshinder hos en elev eller någon annan
särskild omständighet (4 kap. 7 § skollagen). Inga
bestämmelser hindrar en kommun från att stå för
gymnasieelevers kostnader för resor till skolan även
om färdvägen är kortare än sex kilometer. Utrymme
finns alltså redan för kommunen att på ett för
eleven gynnande sätt ta hänsyn till andra
omständigheter än färdvägens längd. Utskottet är
inte berett att förorda att det öppnas en möjlighet
för kommunerna att vägra stå för resekostnaderna för
elever som har längre färdväg än sex kilometer.
Barnomsorg och skolgång på båda sidor av
Öresund
Frihet att söka skola och barnomsorg på båda sidor
av Öresund förordas i motion 2000/01:Ub807 (m)
yrkande 6.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Utskottet påminner om att det finns ett
långtgående samarbete på skolområdet inom Nordiska
rådet. Grundtanken i detta samarbete är att det
skall råda frihet att söka en utbildning var som
helst i Norden. En av de viktigaste frågorna för
arbetet inom Nordiska rådet är att undanröja de
gränshinder som finns inom det nordiska
samarbetsområdet. Då Öresundsregionen är ett av de
områden som är specifikt framhållet i rådets
pågående arbete, förutsätter utskottet att även
frågan om rätten att söka skola och barnomsorg på
båda sidor Öresund kommer att behandlas. Utskottet
saknar anledning att föregripa Nordiska rådets
arbete.
Rekryteringen till språkutbildning
Rekryteringen till språkutbildning behandlas i
Moderata samlingspartiets motion 2000/01:Ub818
yrkande 2. Motionärerna framhåller behovet av en
analys av den vikande studeranderekryteringen till
språkutbildningar från grundskola t.o.m. högre
utbildning. Motionärerna anför att intresset för
utbildningar i främmande språk är vikande vilket på
sikt leder till svårigheter med
språklärarförsörjningen. Skälen för det vikande
intresset behöver analyseras. Motionärerna anser
därför att regeringen bör ta initiativ till en
utredning vad gäller språkutbildningen från
grundskolan t.o.m. högskolan som en del av arbetet
under EU:s och Europarådets europeiska språkår 2001.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Europeiska unionen har med anledning av det
Europeiska Språkåret 2001 beställt en undersökning
av språkkunskaperna i Europa. Av denna undersökning
framgår att svenskar är bland de mest språkkunniga i
Europa. Nästan 86 % av svenskarna kan minst ett
annat språk utöver sitt modersmål. Tre fjärdedelar
av svenskarna har lärt sitt första främmande språk i
grundskolan, vilket är väsentligt högre än
genomsnittet för övriga länder inom EU, som var 59
%. Med anledning av det Europeiska Språkåret har
regeringen utsett en nationalkommitté med
representanter för myndigheter och organisationer.
Kommitténs uppgift är att stödja och stimulera
regionala och lokala initiativ av olika slag. På
central nivå gör både Skolverket och Högskoleverket
särskilda insatser för att främja utbildningen i
språk.
Skånelands betydelse, nutid och historia
I motion 1999/2000:Ub239 (c) yrkande 1 anförs om
kulturregionen Skånelands möjligheter. I yrkande 2
förordas tillsättande av en historiekommitté i syfte
att historieundervisningen i Halland, Skåne och
Blekinge skall förmedlas utifrån ett skåneländskt
perspektiv.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Utskottet har tidigare behandlat och avstyrkt
liknande motionsyrkanden, senast i betänkande
1998/99:UbU11 (s. 30 f.). Utskottet konstaterade då
att det i kursplanen för ämnet historia fanns
angivet att eleverna skall känna till hembygdens
historia och kultur. Den översyn av kursplanerna som
nyligen utförts har resulterat i att nya kursplaner
gäller fr.o.m. läsåret 2000/01. I de nu aktuella
kursplanerna anges att kunskap om hembygdens
historia är ett av de mål som eleverna skall ha
uppnått i slutet av det femte skolåret.
Andra motionsyrkanden
Ansvaret för skolväsendet delas mellan staten,
kommunerna och respektive skola. Enligt gällande
styrsystem skall riksdagen främst fatta beslut om
övergripande och nationella frågor.
Ett stort antal motionsyrkanden rör frågor där det
ankommer på regeringen, kommunen eller skolan att
fatta beslut.
Utskottet föreslår med hänvisning till gällande
ansvarsfördelning att följande motionsyrkanden
avslås.
1999/2000:Ub210 (c) yrkande 3 om en
kvalitetsgranskning i hemkunskapen.
1999/2000:Ub227 (m) yrkande 7 om IT och aktuella
läroböcker i skolan.
1999/2000:Ub239 (c) yrkande 3 om möjlighet att
bedriva undervisning om Skånelands historia.
1999/2000:Ub239 (c) yrkande 4 om
historieundervisningens utveckling.
1999/2000:Ub240 (c) yrkande 2 om en översyn av
kursplanen i historia.
1999/2000:Ub267 (m) yrkande 3 om att aktuell
information om framsteg på miljöområdet på ett
bättre sätt skall klargöras i utbildningen.
1999/2000:Ub299 (s) om minskad segregation i
samhället.
1999/2000:T29 (fp) yrkande 8 om vikten av utbildad
skolpersonal och resurser för att klara av
underhållet av datorer i skolan.
2000/01:Ub201 (m) yrkande 1 om att skolans
resurser måste styras till kärnuppgifterna
undervisning, lärare och läromedel.
2000/01:Ub201 (m) yrkande 2 om skolans
lokalutnyttjande och administration.
2000/01:Ub201 (m) yrkande 3 om kommunernas
hyressättning för skolan.
2000/01:Ub203 (m) yrkande 1 om att landets
kommunala skolor skall omvandlas till självständiga
enheter, där medarbetarna med fullt ansvar för
verksamhetens utveckling har att besluta om skolans
angelägenheter.
2000/01:Ub208 (m) om behovet av allsidig
historieundervisning i de delar av landet som inte
alltid tillhört Sverige.
2000/01:Ub213 (m) yrkande 1 om att ju bredare
skolans utbud blir genom individuella skolors
profilering, desto fler barn och ungdomar kommer att
finna sig till rätta och göra väl ifrån sig i
skolan.
2000/01:Ub213 (m) yrkande 2 om att varje skola
finner sitt område att bli särskilt duktig på kommer
kvaliteten i det samlade skolsystemet att öka.
2000/01:Ub213 (m) yrkande 3 om att skolors
profilering kan utgöra ett incitament för
vidareutbildning för lärare.
2000/01:Ub217 (m) yrkande 7 om betydelsen av
nätverksbyggande på skolorna samt av att all
skolpersonal erbjuds utbildning om hur mobbning
upptäcks och hindras.
2000/01:Ub217 (m) yrkande 8 om vikten av att
förekomsten av mobbning och skolans insatser mot
mobbning löpande mäts och värderas.
2000/01:Ub218 (m) yrkande 2 om behovet av ett
regionalt nät av mobbningskonsulenter som skall
överföra kunskap och ge skolor hjälp i enskilda
mobbningsfall.
2000/01:Ub218 (m) yrkande 5 om att Skolverket
årligen bör publicera de skolor som inte fullgör
sina skyldigheter i arbetet mot våld och mobbning, i
enlighet med skollagen, arbetsmiljölagen och
läroplanen.
2000/01:Ub218 (m) yrkande 7 om att Skolverket bör
sammanställa och offentliggöra skolors och kommuners
undersökningar om mobbningens och skolvåldets
frekvens och karaktär.
2000/01:Ub218 (m) yrkande 8 om att skolor och
kommuner löpande skall ges i uppgift att undersöka
hur vanligt skolvåld och mobbning är och hur de tar
sig uttryck.
2000/01:Ub218 (m) yrkande 9 om att Skolverket
årligen skall publicera och lyfta fram goda exempel
på både resultat och metod.
2000/01:Ub218 (m) yrkande 11 om behovet av ett
tydligt politiskt ledarskap för att stödja skolans
arbete mot mobbning.
2000/01:Ub233 (m) yrkande 1 om fortbildning av
skolpersonal i drogkunskap.
2000/01:Ub233 (m) yrkande 2 om utbildning av
föräldrar i drogkunskap.
2000/01:Ub239 (c) yrkande 11 om framtagande av
information om ät-störningar.
2000/01:Ub239 (c) yrkande 16 om att inrätta
specialisttjänster för att utveckla det pedagogiska
arbetet.
2000/01:Ub239 (c) yrkande 18 om vikten av
fortbildning av lärare.
2000/01:Ub245 (mp) yrkande 2 om att ett nationellt
ansvar behövs för genomförande av konferenser där
utbyte av utvecklingen inom området sex och
samlevnad och unga människors utsatthet kan ske.
2000/01:Ub254 (m) om kristendomens ställning inom
ämnet religionskunskap i grundskolan.
2000/01:Ub262 (s) om förnyad droginformation i
landets skolor.
2000/01:Ub269 (m) yrkande 5 om behovet av
handikappkunskap i skolan.
2000/01:Ub271 (m) yrkande 2 om att arbetspassens
längd i ämnet hem- och konsumentkunskap blir
tillräckliga, så att ordentligt utrymme ges för de i
undervisningen viktiga praktiska momenten.
2000/01:Ub275 (v) om att en försöksverksamhet bör
startas som innebär att skolpersonal får tillgång
till handledning av psykolog eller psykoterapeut.
2000/01:Ub294 (s) om vikten av en
upplevelsebaserad pedagogik vid utbildning i freds-
och icke-våldskultur.
2000/01:Ub295 (s) om tillgången till
undervisnings- och informationsmaterial om
vegetarisk och vegansk kost.
2000/01:Ub298 (m) om värdet av att ta till vara
barns och ungdomars kreativitet och uppfinningsvilja
i skolan.
2000/01:Ub307 (m) yrkande 3 om att idrottsrörelsen
skall få bättre möjlighet att medverka i skolans
undervisning.
2000/01:Ub313 (m) yrkande 2 om förslag till
ändring av behörighetsregler för historielärare
2000/01:Ub314 (v) yrkande 2 om åtgärder som syftar
till att säkra rätten för grundskolans och
gymnasieskolans lärare och elever att ha tillgång
till allsidiga och objektiva läromedel, som
möjliggör en god inlärning och en god studieteknik.
2000/01:Ub316 (kd) yrkande 28 om samverkan mellan
skola och samhälle.
2000/01:Ub349 (s) om vikten av livskunskap på
schemat.
2000/01:Ub806 (mp) yrkande 1 om betydelsen av
skolans och förskolans gårdars utformning.
2000/01:Ub806 (mp) yrkande 3 om olämpligheten i
att friluftsdagar minskat i skolan.
2000/01:Ub806 (mp) yrkande 4 om det olämpliga i
att antalet idrottslärare minskar i skolan.
2000/01:Ub806 (mp) yrkande 6 om kommunernas ökade
ansvar för närmiljöns utformning och möjligheter att
söka medel för samarbete vid utformning av densamma.
2000/01:Ub807 (m) yrkande 7 om undervisning i
danska i grundskolan i Skåne.
2000/01:Ub812 (v) om att träning i civil olydnad
borde vara en självklarhet i den demokratiska
processen och även borde vara en del av utbildningen
i ämnen såsom samhällskunskap, rättskunskap och
historia på högstadiet, gymnasiet, folkhögskolan och
högskolan.
2000/01:Ub821 (v) yrkande 1 om att en
referensgrupp bör få i uppdrag att ta fram ett
diskussionsunderlag för sex och samlevnad.
2000/01:Ju724 (v, s, c, fp, mp) yrkande 17 om
läromedel.
2000/01:So358 (c) yrkande 3 om ökad demokrati och
inflytande i skolan för ökad livskvalitet.
2000/01:So543 (mp) yrkande 2 om skolans
möjligheter att fånga upp elever som befinner sig i
riskzonen på ett tidigt stadium.
2000/01:So543 (mp) yrkande 5 om integrering av
barnhälsovården, barnomsorgen, skolan, kommunal
fritidsverksamhet med barnpsykiatrin och individ-
och familjeomsorgen.
2000/01:Kr290 (fp) yrkande 3 om kommunala
musiklärares lönenivå.
2000/01:Kr342 (mp) yrkande 1 om att det kan
behövas stimulans från samhällets sida till att
sprida kunskap om de olika dataspelens kvaliteter
och marknadsföra de pedagogiska läromedlen.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Skolplikt och rätt till utbildning
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub206
yrkandena 1 och 2, 2000/01:Ub225 yrkandena 2 och
15, 2000/01:Ub239 yrkande 3, 2000/01: Ub260
yrkande 3 och 2000/01:Ub316 yrkandena 5 och 10.
Reservation 1 (m, kd) - delvis
Reservation 2 (fp) - delvis
2. Övriga frågor om grundskolans ansvar och
omfattning m.m.
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Eva Johansson (s), Yvonne Andersson
(kd), Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m), Torgny
Danielsson (s), Tomas Eneroth (s), Lennart
Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),
Gunnar Goude (mp), Ulf Nilsson (fp), Agneta Lundberg
(s), Anders Sjölund (m), Nils-Erik Söderqvist (s)
och Kalle Larsson (v).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.
1. Skolplikt och rätt till
utbildning, m.m. (punkterna 1, 3, 9
och 27) - m, kd
av Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas
Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m)
och Anders Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1,
3, 9 och 27 borde ha följande lydelse:
1. Skolplikt och rätt till utbildning
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 1 och
bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub206 yrkande
1, 2000/01:Ub260 yrkande 3 och 2000/01:Ub316
yrkandena 5 och 10, bifaller delvis motion
2000/01:Ub225 yrkandena 2 och 15 samt avslår
motionerna 2000/01:Ub206 yrkande 2 och 2000/01:
Ub239 yrkande 3.
3. Naturvetenskap och teknik i skolan
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 1 och
bifaller därmed motionerna 1999/2000:Ub227
yrkande 8 och 2000/01:Ub309 samt avslår motion
1999/2000:Ub267 yrkande 1.
9. Lektorat
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 1 och
bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub260 yrkande
15 och 2000/01:Ub331 yrkande 19 samt avslår
motion 2000/01:Ub236 yrkande 20.
27. Elevens rätt till stöd
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 1 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub316 yrkande 6
samt avslår motion 2000/01:Ub225 yrkande 4.
Ställningstagande
Barn är olika och mognar i olika takt. Skolplikten
bör därför regleras så att skolstarten blir
flexibel. Ett barn skall kunna börja skolan vid sex
eller sju års ålder, men skolstarten skall också, om
det finns särskilda skäl, kunna skjutas upp till det
år då barnet fyller åtta år. Skollagen bör sätta
elevens kunskaper i fokus, inte tiden. Eleven skall
ha rätt till utbildning till dess hon eller han har
nått målen för grundskolan. Det vi här har anfört
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motionerna 2000/01: Ub206
yrkande 1, 2000/01:Ub260 yrkande 3 och 2000/01:Ub316
yrkandena 5 och 10.
Arbetet med att öka intresset för naturvetenskap och
teknik måste påbörjas redan i grundskolan. Fler
duktiga lärare måste lockas till grundskolan. Det
kräver att lärarna ges konkurrensmässiga
arbetsvillkor. Att åstadkomma högre löner för
duktiga lärare kan bara ske om kommunernas monopol
bryts när det gäller att driva skolor. Det är genom
mångfald och konkurrens som ger valfrihet som
utrymme skapas för bättre arbetsvillkor för lärarna.
Utan duktiga lärare kommer inte de svenska elevernas
resultat att nå internationell toppklass, vilket
krävs bl.a. om Sverige skall lyckas examinera
betydligt fler civilingenjörer av hög kvalitet.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motionerna
1999/2000:Ub227 yrkande 8 och 2000/01:Ub309.
Vi förordar att fler lektorat införs i skolan för
att knyta forskning och undervisning närmare
varandra och för att bredda lärarnas
karriärmöjligheter. Detta bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionerna 2000/01:Ub260 yrkande 15 och
2000/01:Ub331 yrkande 19.
Alla lärare bör få grundläggande specialpedagogiska
kunskaper för att förstå och kunna hjälpa elever med
behov av särskilt stöd. Det är också nödvändigt med
kunskaper om kulturskillnader och om hur man arbetar
med barn med utländsk bakgrund. Barn och ungdomar
med utländsk bakgrund utgör en stor andel av
elevantalet. Många av dessa barn behöver i skolan
stöd såväl språkligt som i sin kulturidentitet. Även
barn med funktionshinder och mindre synliga
handikapp, t.ex. neurologiska handikapp, måste få
den hjälp och den uppmärksamhet som deras speciella
handikapp kräver. Barn med olika handikapp måste
tillförsäkras tillgång till anpassade läromedel. Det
vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub316 yrkande 6.
2. Skolplikt och rätt till
utbildning, m.m. (punkterna 1, 6, 7,
8, 9, 16, 17, 23, 25, 27, 28, 29,
30, 31, 33, 34, 35 och 36) - fp
av Ulf Nilsson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkterna 1,
6, 7, 8, 9, 16, 17, 23, 25, 27, 28, 29, 30, 31, 33,
34, 35 och 36 borde ha följande lydelse.
1. Skolplikt och rätt till utbildning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub225 yrkandena 2
och 15 och avslår motionerna 2000/01:Ub206
yrkandena 1 och 2, 2000/01:Ub239 yrkande 3,
2000/01:Ub260 yrkande 3 och 2000/01:
Ub316 yrkandena 5 och 10.
6. Skolan som en murbräcka mot
segregation
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2 och
bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub225 yrkande
12 och 2000/01:Sf617 yrkande 7.
7. Skolledare
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2 och
bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub225 yrkande
16 och 2000/01:Ub236 yrkande 21 och avslår
motionerna 2000/01:Ub214 yrkande 2, 2000/01:Ub316
yrkandena 21 och 29 samt 2000/01:Ub331 yrkandena
20 och 21.
8. Lärare
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub225 yrkande 14
och avslår motionerna 1999/2000:Ub227 yrkande 2,
1999/2000:Ub277 yrkande 5, 2000/01:Ub260 yrkande
14, 2000/01:Ub316 yrkandena 17 och 18 samt
2000/01:Ub331 yrkande 18.
9. Lektorat
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub236 yrkande 20
samt bifaller delvis motionerna 2000/01:Ub260
yrkande 15 och 2000/01:Ub331 yrkande 19.
1. Förskoleverksamhet
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2 och
bifaller därmed motion 1999/2000:Ub294 yrkandena
4 och 5 och avslår motion 1999/2000:Ub303.
3. Ämnesfrågor av övergripande karaktär
4.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2 och
bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub225 yrkande
3 och 2000/01:Ub227 yrkande 2 och avslår
motionerna 2000/01:Ub291 och 2000/01:Ub316
yrkandena 11 och 31.
1. Sex- och samlevnadsundervisning
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2 och
bifaller därmed motion 2000/01:L459 yrkande 16
och avslår motionerna 2000/01:Ub246 yrkandena 1
och 3-6, 2000/01:Ub255, 2000/01:Ub331 yrkande 3,
2000/01:Ub821 yrkande 2, 2000/01:Ju724 yrkande
16, 2000/01:So304 yrkande 6 och 2000/01:So545
yrkande 11.
1. Läromedelsfrågorna i den statliga
uppföljningen
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub227 yrkande 4.
1. Elevens rätt till stöd
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub225 yrkande 4
och avslår motion 2000/01:Ub316 yrkande 6.
1. Betygen i grundskolan
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub225 yrkandena 5
och 10 och avslår motionerna 2000/01:Ub206
yrkandena 3-5, 2000/01: Ub232, 2000/01:Ub237,
2000/01:Ub239 yrkande 5, 2000/01:Ub256,
2000/01:Ub260 yrkande 2, 2000/01:Ub276 yrkande 3,
2000/01:Ub282 yrkande 2, 2000/01:Ub284 yrkande 3
och 2000/01:Ub316 yrkandena 15 och 16.
3. Utvecklingssamtalen
4.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub225 yrkande 7
och avslår motionerna 2000/01:Ub239 yrkande 7 och
2000/01:Ub316 yrkande 14.
5. Nationella prov
6.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub225 yrkande 6
och avslår motionerna 2000/01:Ub222 och
2000/01:Ub322.
7. Hälsa
8.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2 och
bifaller därmed motionerna 2000/01:So549 yrkande
11 och 2000/01:Kr539 yrkande 4 och avslår
motionerna 2000/01:Ub234, 2000/01:Ub240 yrkandena
1 och 2, 2000/01:Ub316 yrkande 20 och
2000/01:So453 yrkande 2.
1. Alkohol, narkotika och tobak (ANT)
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub236 yrkande 22
och avslår motionerna 2000/01:Ub332 yrkande 3,
2000/01:Ju929 yrkande 5, 2000/01:Ju931 yrkande 4,
2000/01:Sf274 yrkande 37 och 2000/01:So362
yrkande 1.
34. Mobbning och annan kränkande
behandling
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2 och
bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub225
yrkandena 8 och 9 samt 2000/01:Ub236 yrkande 34
och avslår motionerna 2000/01: Ub217 yrkandena
1-6, 2000/01:Ub218 yrkandena 1, 3, 4 och 10,
2000/01:Ub239 yrkande 10, 2000/01:Ub284 yrkande
1, 2000/01:Ub320 yrkandena 1 och 5-7,
2000/01:Ju907 yrkande 12 och 2000/01: So450
yrkande 4.
35. Arbetsmiljö
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub225 yrkande 11
och avslår motionerna 2000/01:Ub238,
2000/01:Ub239 yrkande 9, 2000/01: Ub316 yrkande
26, 2000/01:Ub331 yrkande 5, 2000/01:Ub335
yrkandena 1 och 2, 2000/01:Ub342 och
2000/01:Bo540 yrkande 2.
36. Utbildning på entreprenad
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2 och
bifaller därmed motionerna 1999/2000:Ub294
yrkande 32 och 2000/01:Ub236 yrkande 28 och
avslår motionerna 1999/2000: Ub227 yrkande 6,
1999/2000:Ub311 yrkande 9 och 2000/01:Ub260
yrkande 8.
Ställningstagande
Jag anser att skolplikten skall regleras så att
eleverna normalt skall börja grundskolan vid sex års
ålder och avsluta den när målen har uppnåtts.
Elevernas rätt till utbildning bör vidare regleras
så att de har rätt till undervisning och stöd även
efter skolpliktens upphörande tills de blir behöriga
till gymnasieskolans nationella program eller kan
börja i vuxenutbildning. Det jag här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2000/01:Ub225 yrkandena 2
och 15.
Enligt min och Folkpartiets uppfattning kan skolan
användas som en murbräcka mot segregation. Det bör
vara kommunernas skyldighet att ge skolor i utsatta
områden extra resurser för att hindra utslagning av
elever. I dessa områden bör spjutspetsskolor eller
magnetskolor startas, som kan dra till sig elever
från olika stadsdelar. Möjlighet att välja bland
kommunala och fristående skolor är ett viktigt medel
till att bryta segregationen, eftersom eleverna då
kan välja en skola utanför sitt bostadsområde. Det
jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionerna 2000/01:Ub225 yrkande 12 och
2000/01:Sf617 yrkande 7.
Många skolledare vittnar om en mycket pressad
situation med övertid, stress och en känsla av
utsatthet. Detta måste förändras. Jag anser att
rektor skall vara pedagogisk ledare. Lika viktigt
som det är att inom grundskolan ha pedagogiska
ledare är det att ledarna inom förskolan har
pedagogisk kompetens. Det jag här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motionerna 2000/01:Ub225 yrkande
16 och 2000/01:Ub236 yrkande 21.
Läraryrkets status måste enligt min mening stärkas
och lärares professionalism erkännas. Därför bör en
lärarlegitimation införas. Det jag här har anfört
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motion 2000/01:Ub225
yrkande 14.
En nödvändig förutsättning för att höja läraryrkets
attraktionskraft är att lärare ges bättre
möjligheter att utvecklas, att få nya uppgifter och
att göra karriär. En form av detta är att bli
lektor. Inom en tioårsperiod skall enligt min och
Folkpartiets mening var tionde lärare i
gymnasieskolan vara lektor. Det jag här har anfört
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motion 2000/01:Ub236
yrkande 20.
Chefer inom förskolan skall enligt min mening vara
pedagogiska ledare. Föräldrarna har det yttersta
ansvaret för sina barns fostran och utveckling.
Förskolans betydelse som kompletterande funktion
till föräldraansvaret har dock blivit viktigare.
Förskolans arbete med barnen skall därför ske i nära
samarbete med föräldrarna. Det är viktigt att
personalen inom förskolan har utbildning och kunskap
för att kunna tolka och förmedla viktig information,
som både familjen och personalen behöver för ett
gott samarbete. Samarbetet mellan föräldrar och
personal måste ständigt utvärderas. För att barn och
föräldrar skall kunna ha ett reellt inflytande i
förskolans verksamhet skall varje förskola vara
tydlig i fråga om mål, innehåll, arbetsformer samt
ömsesidiga rättigheter och skyldigheter. Det jag här
har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening och därmed bifalla motion
1999/2000:Ub294 yrkandena 4 och 5.
Ingen elev skall få känna sig ostimulerad i skolan
och ingen elev skall behöva lämna grundskolan utan
baskunskaperna. En övergripande fråga är därför den
om att undervisningen i basämnena, i första hand
ämnena engelska och matematik, skall kunna
organiseras i olika kurser för olika elever. Den
allmänna kursen skall syfta till att eleverna skall
nå minst betyget Godkänd. För elever som har
särskild fallenhet och intresse för ett ämne bör
möjligheten till "särskild kurs" återinföras.
Jämfört med andra länder är läsförståelsen god och
läsandet högt i Sverige. Men bland ungdomar minskar
både förståelsen och läsandet. Jag anser att det
därför bör göras en statlig satsning på läsning inom
skolan, med möjlighet till en kraftig lokal
prioritering av baskunskaper.
Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionerna 2000/01:Ub225 yrkande 3 och 2000/01:Ub227
yrkande 2.
Det är oacceptabelt att många klasser, särskilt i
gymnasieskolan men också i grundskolan, inte får
någon undervisning alls om sex och samlevnad. Alla
elever har rätt till en bra sex- och
samlevnadsundervisning, inklusive undervisning om
homo- och bisexualitet. Det förekommer också att det
används läromedel som sprider fördomar om homo- och
bisexualitet. Dessa läromedel skall naturligtvis
ersättas med läromedel präglade av respekt och
acceptans. Det jag här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2000/01:L459 yrkande 16.
Jag anser det viktigt att läromedelsfrågorna ägnas
stor uppmärksamhet i den statliga uppföljningen
genom Skolverket och dess kvalitetsgranskningsnämnd.
Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub227 yrkande 4.
Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd har
drabbats hårt av de senaste årens besparingar i
kommunerna. Elever med grava läs- och
skrivsvårigheter (dyslexi) måste uppmärksammas mer i
skolan. Om dyslexi inte uppmärksammas i tid blir
ofta konsekvensen att eleven får problem med
alltfler inslag i skolarbetet. För många elever kan
det vara avgörande om de kan få undervisning enskilt
eller i mindre grupp under vissa perioder. Därför
måste speciallärartjänster återinrättas i skolorna
och en speciallärarutbildning införas på
lärarhögskolorna. Det jag här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2000/01:Ub225 yrkande 4.
Betyg bör ges i grundskolan tidigare än i dag. Att
dela ut de första betygen på hösten i årskurs 8 år
alldeles för sent. Alla elever bör få betyg från
årskurs 6. Dessutom bör betygsskalan bli sexgradig.
Skolket är ett växande problem i många skolor,
vilket leder till att det är svårt att bedriva en
ordnad undervisning. Jag anser att det skall vara
möjligt att ange ogiltig frånvaro på terminsbetygen.
I tidigare årskurser skall föräldrarna regelbundet
få skriftlig information om sina barns frånvaro. Det
jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub225 yrkandena 5 och 10.
Utvecklingssamtalen är oerhört viktiga för elever,
föräldrar och lärare. Utvecklingssamtal skall enligt
min och Folkpartiets mening föras redan i förskolan
och sedan genom hela grundskoletiden. Dessa samtal
skall alltid dokumenteras skriftligt.
Grundskoleförordningen bör ändras så att detta blir
möjligt. Det jag här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2000/01:Ub225 yrkande 7.
Nationella prov ger, liksom betyg, möjlighet att
upptäcka elever som är i behov av stöd. De ger också
en samlad bild av skolans resultat. Obligatoriska
nationella prov bör därför genomföras regelbundet.
De nationella ämnesproven i svenska, engelska och
matematik skall vara obligatoriska redan i
grundskolans tredje år. Det jag här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2000/01:Ub225 yrkande 6.
Under skolåldern utvecklas många av de vanor och
livsstilar som får bestående effekter för hälsan.
Det gäller matvanor, motionsvanor och bruk av tobak,
alkohol och droger. Det är viktigt att
gymnasieskolan fortsätter den undervisning i
hälsofrågor som påbörjas i grundskolan. Den skall ta
sin utgångspunkt i ett positivt och främjande
perspektiv även om man inte skall blunda för de
risker som finns i elevernas omvärld.
Idrottsrörelsen fyller en viktig roll för
opinionsbildning i folkhälsofrågor. Som frivillig
folkrörelse kan dock idrottsrörelsen aldrig ha
huvudansvaret för att nå alla barn och ungdomar med
ett positivt budskap om motionens och den fysiska
aktivitetens betydelse. Denna uppgift ligger, och
måste framöver också ligga, på skolan. Det jag här
har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening och därmed bifalla motionerna
2000/01:So549 yrkande 11 och 2000/01:Kr539 yrkande
4.
Det verkar bli allt lättare för ungdomar att få tag
i alkohol och narkotika och tobak. Rök- och
alkoholdebuten sker allt längre ned i åldrarna, och
den negativa attityden till narkotika tycks ha
luckrats upp. Jag och Folkpartiet efterlyser en
nationell handlingsplan för hur kampen mot ungas
missbruk av alkohol, narkotika och tobak skall
intensifieras. Det jag här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2000/01:Ub236 yrkande 22.
Det måste till kraftfulla åtgärder mot mobbning och
annan kränkande behandling av elever i skolorna. Jag
anser att brott som begås i skolan alltid skall
polisanmälas. Varje skola skall ha en åtgärdsplan
mot mobbning. En av de viktigaste åtgärderna är att
informera föräldrar till barn som mobbar eller
mobbas. Föräldrarna har rätt att få veta vad som
händer deras barn i skolan, och de kan också bidra
till en lösning av problemet. Elever som gjort sig
skyldiga till grova förseelser som mobbning och våld
måste kunna skiljas från skolan under en längre tid.
Regeringen bör se över skolformsförordningarna så
att de ger skolor rätt stöd för sin
myndighetsutövning. Det jag här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motionerna 2000/01:Ub225
yrkandena 8 och 9 och 2000/01:Ub236 yrkande 34.
Skolan är Sveriges största arbetsplats. Trots att
svenska skolelever omfattas av arbetsmiljölagen har
brister i skolans arbetsmiljö avslöjats, både när
det gäller den psykosociala och den fysiska
arbetsmiljön. Jag anser det självklart att även
elever och lärare skall ha en arbetsplats som
uppfyller kraven på en acceptabel arbetsmiljö. Detta
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motion 2000/01:Ub225
yrkande 11.
I dag får endast undervisning i yrkesämnen i
gymnasieskolan läggas ut på entreprenad. Denna
begränsning är enligt min mening omotiverad. Om det
finns tydliga krav på lärarkompetens och
undervisningens kvalitet finns det ingen anledning
att begränsa entreprenadmöjligheten till yrkesämnen.
Det borde vara möjligt för en kommun att t.ex.
beställa undervisning med en särskild pedagogisk
profil i språk eller naturvetenskap av
lärarkooperativ eller andra privata anordnare. Det
jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionerna 1999/2000:Ub294 yrkande 32 och
2000/01:Ub236 yrkande 28.
3. Övriga frågor om grundskolans
ansvar och omfattning, m.m.
(punkterna 2, 5, 8, 10, 12, 15, 28,
30, 33, 34, 36 och 39) - m
av Lars Hjertén (m), Tomas Högström (m), Per Bill
(m) och Anders Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 2,
5, 8, 10, 12, 15, 28, 30, 33, 34, 36 och 39 borde ha
följande lydelse.
2. Övriga frågor om grundskolans ansvar och
omfattning m.m.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 3 och
bifaller därmed motion 2000/01:A244 yrkande 5
samt avslår motionerna 1999/2000:Bo231 yrkande 9,
2000/01:Ub207 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Ub215
yrkandena 2-4, 2000/01:Ub270 yrkande 1,
2000/01:Ub816 yrkande 1 och 2000/01:Bo223 yrkande
9.
5. Decentralisering av makt och inflytande
till skolorna
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 3 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub324 samt avslår
motionerna 2000/01:Ub203 yrkande 2, 2000/01:Ub239
yrkandena 4 och 13, 2000/01:Ub316 yrkande 23 och
2000/01: So358 yrkande 4.
8. Lärare
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 3 och
bifaller därmed motionerna 1999/2000:Ub227
yrkande 2 och 2000/01:Ub260 yrkande 14 samt
avslår motionerna 1999/2000: Ub277 yrkande 5,
2000/01:Ub225 yrkande 14, 2000/01:Ub316 yrkandena
17 och 18 samt 2000/01:Ub331 yrkande 18.
10. Sanktioner mot kommuner
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 3 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub288 samt avslår
motion 2000/01:Ub239 yrkande 12.
12. Kontrollsystem
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 3 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub313 yrkande 4.
15. Värdegrunden
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 3 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub284 yrkande 2
samt avslår motionerna 2000/01:Ub215 yrkande 1,
2000/01:Ub246 yrkande 2, 2000/01:Ub283,
2000/01:Ub316 yrkande 2, 2000/01:Ub320 yrkandena
2-4, 2000/01:Ub336 och 2000/01:Ub821 yrkandena 3,
4, 7 och 9.
28. Betygen i grundskolan
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 3 och
bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub206
yrkandena 3-4, 2000/01:Ub260 yrkande 2,
2000/01:Ub282 yrkande 2 och 2000/01: Ub284
yrkande 3 samt avslår motionerna 2000/01:Ub206
yrkande 5, 2000/01:Ub225 yrkandena 5 och 10,
2000/01:Ub232, 2000/01:Ub237, 2000/01:Ub239
yrkande 5, 2000/01:Ub256, 2000/01:Ub276 yrkande 3
och 2000/01:Ub316 yrkandena 15 och 16.
30. Nationella prov
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 3 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub222 samt avslår
motionerna 2000/01:Ub225 yrkande 6 och
2000/01:Ub322.
33. Alkohol, narkotika och tobak (ANT)
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 3 och
bifaller därmed motionerna 2000/01:Ju929 yrkande
5 och 2000/01:Ju931 yrkande 4 samt avslår
motionerna 2000/01:Ub236 yrkande 22,
2000/01:Ub332 yrkande 3, 2000/01:Sf274 yrkande 37
och 2000/01:So362 yrkande 1.
34. Mobbning och annan kränkande
behandling
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 3 och
bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub217 yrkande
1 och 2000/01:Ub284 yrkande 1 samt avslår
motionerna 2000/01:Ub217 yrkandena 2-6,
2000/01:Ub218 yrkandena 1, 3, 4 och 10, 2000/01:
Ub225 yrkandena 8 och 9, 2000/01:Ub236 yrkande
34, 2000/01:Ub239 yrkande 10, 2000/01:Ub320
yrkandena 1 och 5-7, 2000/01:Ju907 yrkande 12 och
2000/01:So450 yrkande 4.
36. Utbildning på entreprenad
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 3 och
bifaller därmed motionerna 1999/2000:Ub227
yrkande 6, 1999/2000:Ub311 yrkande 9 och
2000/01:Ub260 yrkande 8 samt avslår motionerna
1999/2000:Ub294 yrkande 32 och 2000/01:Ub236
yrkande 28.
39. Rekrytering till språkutbildning
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 3 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub818 yrkande 2.
Ställningstagande
Moderata samlingspartiet vill skapa en
kunskapsnation i världsklass. Det kräver bland annat
att ungdomsskolan förbättras. Grunden för kunskap
och växt läggs i grundskolan. Grundskolan måste
anpassas till elevernas önskemål och behov. En
flexibel skolstart skall tillämpas. Ingen elev skall
behöva lämna grundskolan utan godkända baskunskaper.
Alla skall ha rätt till det stöd som fordras för att
uppnå de övergripande kunskapsmålen. Mångfald och
flexibilitet i organisation och arbetsformer skall
främjas. Alla skall ges rätt att fritt välja skola.
Finansieringen av elevernas utbildning skall ske
genom att skolans resurser följer elevernas fria
val. Ansvaret för grundskolans finansiering skall
övertas av staten och varje skola få ett eget direkt
budgetansvar. Kontinuerliga kvalitetsvärderingar av
undervisningens resultat skall göras av ett
fristående kontrollinstitut. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2000/01:A244 yrkande 5.
Flera rapporter pekar på de problem kommunala skolor
har, då deras möjlighet att göra prioriteringar
begränsas av kommunernas budgetordning m.m. Om alla
skolor fick skolpeng per elev skulle också de
kommunala skolorna bli fria att använda resurserna
på bästa sätt. Regeringen bör för riksdagen lägga
fram förslag om ytterligare decentralisering av
ansvaret för skolan. Enhetliga regler som ger
kommunala skolor frihet motsvarande de fristående
skolornas bör eftersträvas. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2000/01:Ub324.
Det är viktigt att stärka läraryrkets status. Här
behövs flera insatser. En ny, kunskapsinriktad
skolpolitik och högre löner för lärare är viktiga
medel. Antagningskraven till lärarutbildningen bör
skärpas. Ett lärarcertifikat bör införas som bevis
på genomgången utbildning. Certifikatet bör förnyas
vart femte år. Detta underlättar en kontinuerlig
kvalitetskontroll och kompetenshöjning. Vi anser att
lärare inte bara skall ha nödvändiga kunskaper i
svenska, utan att lärare måste ha sådana kunskaper
att de med god kvalitet kan förmedla och stimulera
alla elevers utveckling i svenska språket. Vi
förordar att skollagens tidigare skrivning
återställs när det gäller kraven på lärarnas
kunskaper i svenska språket. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionerna 1999/2000:Ub227 yrkande 2 och
2000/01:Ub260 yrkande 14.
Skollagen föreskriver att varje skola skall lämna en
kvalitetsredovisning över sin verksamhet. Trots att
kvalitetsredovisningen är obligatorisk avstår nästan
hälften av landets kommuner från att redovisa till
Skolverket på vilket sätt skolans mål uppnås eller
på vilket sätt man tänker arbeta för att nå de
uppsatta målen. Ett sanktionssystem mot kommuner och
enskilda skolor som kan användas när föreskriften om
kvalitetsredovisning av skolorna inte efterlevs
behöver utarbetas så att målet om likvärdig
utbildning kan följas upp och resultat utvärderas.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motion 2000/01:Ub288.
Det har i många år varit en utbredd uppfattning att
historiekunskaperna i samhället är sviktande.
Historieundervisningens omfång har minskats kraftigt
sedan 1950-talet på såväl grundskole- som
gymnasienivå. Samtidigt är det uppenbart att inget
politiskt parti aktivt haft som mål att
historiekunskaperna skall trängas tillbaka. Tvärtom
råder det samförstånd kring värdet av historisk
kunskap. Mot bakgrund av detta bör ökat fokus sättas
på frågan om historieundervisningens omfattning och
kvalitet. Viktiga instrument för detta är bl.a.
utvärdering av undervisningen. Det bör ske
kontinuerligt på nationell nivå, exempelvis genom
nationella prov. Detta bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub313 yrkande 4.
I läroplanen finns den värdegrund arbetet i skolan
skall vila på liksom allmänna mål för skolans
fostrande uppgifter. Att många fortfarande inte har
ett tydligt förhållande till begreppet är ett
underbetyg för förankringen och informationen om en
grundläggande princip som skolväsendet skall vila
på. Vi anser därför att kunskaperna om läroplanens
grund och intentioner måste förbättras. Målen för
skolans uppgifter när det gäller utveckling av
elevers sociala kompetens behöver bli tydligare.
Samtidigt måste skolan ges användbara verktyg och
riktlinjer för det konkreta och vardagliga arbetet.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motion 2000/01:Ub284
yrkande 2.
Det är angeläget att varje elevs och skolornas
resultat följs upp och synliggörs. Vi är övertygade
om att individuell uppföljning är centralt i arbetet
för att öka skolornas måluppfyllelse. Vi vill att
betyg skall ges tidigare än i årskurs åtta och att
skriftliga omdömen skall kunna ges fr.o.m. det
första skol-
året. Den enskilda skolan bör ges rätten att utforma
skriftliga omdömen på det sätt man önskar. Det
viktiga är att de ger besked om elevens kunskaper i
förhållande till undervisningens mål. Vi anser
vidare att skolorna bör åläggas skyldighet att
informera föräldrar och skolhuvudmän i ordnings- och
uppförandefrågor. Detta bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionerna 2000/01:Ub206 yrkandena 3 och 4, 2000/01:
Ub260 yrkande 2, 2000/01:Ub282 yrkande 2 och
2000/01:Ub284 yrkande 3.
Nationella prov i olika ämnen genomförs i
grundskolans klasser 5 och 9. De fyller en viktig
roll när det gäller att kontrollera den generella
kunskapsnivån, men tyvärr beaktas inte att
undervisningen är annorlunda upplagd i skolor
inrättade för elever med handikapp av olika slag.
För att få en rättvisare jämförelse är det angeläget
att reglerna ses över så att alla elever ges samma
undervisningsmässiga förutsättningar att klara
uppgiften. Detta bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub222.
Skolan skall ha skyldighet att informera föräldrarna
om allt väsentligt som rör barnet.
Informationsskyldigheten skall gälla både hur
inlärningen fortskrider och hur eleven fungerar och
utvecklas socialt i skolmiljön. Information är
viktig för att föräldrarna, huvudansvariga för sina
barn, skall kunna ta nödvändiga initiativ för att på
bästa sätt stödja barnets utveckling. Särskilt
viktigt är att skolan informerar föräldrarna om
elevens beteende förändras på ett oroande sätt.
Förändringar i unga människors sätt att vara kan
vara tecken på missbruk eller andra allvarliga
problem. Skolpersonalen måste ges kontinuerlig
fortbildning om symtom och verkningar av
narkotikamissbruk m.m. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionerna 2000/01: Ju929 yrkande 5 och
2000/01:Ju931 yrkande 4.
Det är ett svek mot eleverna att inte ta itu med de
ordningsproblem som finns i många skolor.
Ordningsproblemen är av olika slag, men genomgående
tycks det som om skolans vuxna och många föräldrar
inte kan eller orkar ta sitt vuxenansvar. Skolan
skall ingripa tidigt och tydligt mot mobbning.
Tyvärr följer långt ifrån alla skolor de regler som
gäller. Lagar och regler som rör mobbning är
dessutom dåligt kända bland eleverna. De vet ofta
inte vilka åtgärder de har rätt att kräva. Sannolikt
är situationen densamma vad gäller skolbarnens
föräldrar. Det är ofta otydligt vem som ansvarar för
kommunens arbete mot mobbning och vem som en
bekymrad förälder skall vända sig till.
Skolförordningarnas bestämmelser om åtgärder för
elevers tillrättaförande behöver ses över. Det vi
här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionerna 2000/01:Ub217 yrkande 1 och 2000/01:Ub284
yrkande 1.
Den snabba kunskapsutvecklingen och därmed
lärarrollens förändring, liksom svårigheterna att
rekrytera utbildade lärare till skolan innebär
oberoende av varandra att nya vägar måste sökas.
Vidare måste skolans miljö stimulera en anda av
företagande både i vid mening och specifikt inriktat
på att starta och driva företag. En sluten skolmiljö
som präglas av kommunalt skolmonopol uppfyller inte
de krav och har inte den kompetens som krävs för att
ge alla elever utbildning i entreprenörskap.
Moderata samlingspartiet förordar att skolornas
möjlighet att lägga ut undervisning på entreprenad
släpps fri. Detta skulle ge skolorna bättre
möjligheter att värna undervisningens kvalitet
samtidigt som värderingen av goda lärarinsatser
skulle bli mer rimlig. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionerna 1999/2000:Ub227 yrkande 6,
1999/2000:Ub311 yrkande 9 och 2000/01:Ub260 yrkande
8.
Det vikande intresset för utbildning i främmande
språk är bekymmersamt. I en tid med alltfler
internationella kontakter räcker det inte med
kunskaper i engelska som många förvillas att tro.
Inom näringslivet och internationellt samarbete av
många olika slag är språkkunskaper efterfrågade och
viktiga. Risken är att vikande rekrytering till
utbildningarna leder till att vi på sikt får
svårigheter med språklärarförsörjningen, vilket
leder till sänkt undervisningskvalitet osv. Det
behövs en analys av skälen för de svårigheter som nu
märks vad gäller rekrytering till språkutbildningar.
Regeringen bör ta initiativ till en utredning vad
gäller språkutbildningen från grundskolan t.o.m.
högskolan som en del av arbetet under EU:s och
Europarådets europeiska språkår 2001. Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2000/01:Ub818 yrkande 2.
4. Övriga frågor om grundskolans
ansvar och omfattning, m.m.
(punkterna 2 och 4) - mp
av Gunnar Goude (mp).
Jag anser att utskottets förslag under punkterna 2
och 4 borde ha följande lydelse.
Förslag till riksdagsbeslut
2. Övriga frågor om grundskolans ansvar och
omfattning m.m.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 4 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub816 yrkande 1
samt avslår motionerna 1999/2000:Bo231 yrkande 9,
2000/01:Ub207 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Ub215
yrkandena 2-4, 2000/01:Ub270 yrkande 1,
2000/01:A244 yrkande 5 och 2000/01:Bo223 yrkande
9.
4. Elevinflytande
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 4 och
bifaller därmed motion 2000/01:K401 yrkande 4
samt avslår motionerna 2000/01:Ub252,
2000/01:Ub316 yrkande 22, 2000/01: Ub331
yrkande 6 och 2000/01:Ub813 yrkande 1.
Ställningstagande
Miljöpartiet anser att skolan skall vara en skola
för alla, där barn med olika förutsättningar, från
olika miljöer och med olika religionsinriktningar
fostras till att leva tillsammans och ha respekt för
varandras egenart. Skolan skall ge alla elever en
likvärdig utbildning av god kvalitet. En skola för
alla men också en skola för envar.
Grundskolan har under den senaste tioårsperioden
fått ändrade arbetsdirektiv i en rad olika
hänseenden; från nya skolplaner, läroplaner,
kursplaner och krav på lokala arbetsplaner till ny
organisation och nytt huvudmannaskap. Det skolan
framför allt behöver under den närmaste framtiden är
arbetsro och ökade resurser. De förändringar som är
påkallade är i huvudsak sådana åtgärder som krävs
med hänsyn till de nedskärningar som skett i skolans
resurser under 1990-talets början.
Få lärare har i dag tillräckliga kunskaper för att
rätt omhänderta elever med läs- och
skrivsvårigheter. I utbildningen av såväl lärare som
specialpedagoger måste kunskap om dyslexi och
metodik för elever med läs- och skrivsvårigheter få
en framskjuten plats. Den samlade kompetensen och
resurserna i landet bör samlas i ett centralt
initierat projekt rörande dyslexiproblemen.
Minoritetsgruppers rätt till undervisning i sitt
modersmål skall skyddas. Modersmålslärare som saknar
lärarutbildning skall erbjudas kvalificerad
fortbildning. Modersmålsutbildning skall ha samma
ställning i skolan som övriga ämnen. Svenska som
andraspråk bör prioriteras.
Ingen elev skall vara rädd för att gå till skolan
på grund av mobbning, och ingen förälder skall
behöva oroa sig för att hans eller hennes barn skall
utsättas för något sådant. Ett fullständigt program
för hantering av mobbningsproblem skall finnas på
varje skola. Ett program mot mobbning måste
innehålla klara regler för hur man aktivt skall
kontrollera om mobbning förekommer, regler för hur
mobbning förebyggs genom att frågan uppmärksammas
och diskuteras återkommande, såväl med elever som
med föräldrar och personal samt ett särskilt
handlingsprogram för den situation då mobbning
upptäcks.
Tillsyn av undervisningens innehåll och kvalitet,
möjligheter till elevdemokrati, resurser för barn
med läs- och skrivsvårigheter, tillgången till god
skolhälsovård, etc. förekommer ännu i alltför liten
utsträckning. Det är naturligt att Skolverket, med
sitt övergripande ansvar, tillser att kommunerna får
information om vad som förväntas av dem och sedan
kontrollerar att kommunerna verkligen bedriver en
aktiv tillsyn enligt anvisningarna.
De fristående skolornas pedagogiska verksamhet
utgör ett viktigt bidrag till det pedagogiska
arbetet inom kommunen och kan ofta fungera som
banbrytare och anvisa nya alternativ för pedagogiken
vid de kommunala skolorna. Miljöpartiet har
föreslagit ett åttapunktersprogram för utveckling av
friskolorna. Förslaget omfattar bl.a. en särskild
utvecklingsfond, åtgärder för att värna
glesbygdsskolor och ordnad lärarutbildning för
friskollärare.
Vad som här anförts bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub816 yrkande 1.
En demokratisk skola som efterlever barnkonventionen
bör välkomna och uppmuntra elevers deltagande i det
beslutsfattande som påverkar elevers situation i
skolan. Miljöpartiet anser att elevråd och
skolkonferenser bl.a. bör fungera som remissorgan
för kommunerna. Planerar man en förändring i skolan
skall också eleverna ha en möjlighet att framföra
sina åsikter. Miljöpartiet vill också att skolor med
elevmajoritet i styrelsen uppmuntras och att elever
har rätt att närvara vid anställningsintervjuer av
skolans personal. Elever skall få kunskap om vilka
rättigheter de har i den nationella lagstiftningen
men också om FN:s barnkonvention. Detta bör skrivas
in i läroplanen. Riksdagen bör tillkännage för
regeringen som sin mening vad jag här har anfört och
därmed bifalla motion 2000/01:K401 yrkande 4.
av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 4,
5, 7, 8, 14, 15, 17, 19, 21, 23, 28, 29, 31, 33, 34
och 35 borde ha följande lydelse.
1. Elevinflytande
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 5 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub316 yrkande 22
och avslår motionerna 2000/01:Ub252,
2000/01:Ub331 yrkande 6, 2000/01: Ub813 yrkande 1
och 2000/01:K401 yrkande 4.
3. Decentralisering av makt och inflytande till
skolorna
4.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 5 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub316 yrkande 23
och avslår motionerna 2000/01:Ub203 yrkande 2,
2000/01:Ub239 yrkandena 4 och 13, 2000/01:Ub324
och 2000/01:So358 yrkande 4.
7. Skolledare
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 5 och
bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub316
yrkandena 21 och 29 och 2000/01:Ub331 yrkande 20
och avslår motionerna 2000/01:Ub214 yrkande 2,
2000/01:Ub225 yrkande 16, 2000/01:Ub236 yrkande
21 och 2000/01:Ub331 yrkande 21.
8. Lärare
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 5 och
bifaller därmed motionerna 1999/2000:Ub277
yrkande 5, 2000/01:Ub316 yrkandena 17 och 18 och
2000/01:Ub331 yrkande 18 och avslår motionerna
1999/2000:Ub227 yrkande 2, 2000/01:Ub225 yrkande
14 och 2000/01:Ub260 yrkande 14.
14. Kulturens roll i skolan
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 5 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub316 yrkande 13
och avslår motion 2000/01:Kr290 yrkande 2.
15. Värdegrunden
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 5 och
bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub316 yrkande
2 och 2000/01:Ub320 yrkandena 2-4 och avslår
motionerna 2000/01: Ub215 yrkande 1,
2000/01:Ub246 yrkande 2, 2000/01:Ub283, 2000/01:
Ub284 yrkande 2, 2000/01:Ub336 och 2000/01:Ub821
yrkandena 3, 4, 7 och 9.
1. Ämnesfrågor av övergripande karaktär
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 5 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub316 yrkandena 11
och 31 och avslår motionerna 2000/01:Ub225
yrkande 3, 2000/01:Ub227 yrkande 2 och
2000/01:Ub291.
1. Undervisningen i historia, religionskunskap,
svenska samt om demokrati
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 5 och
bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub316 yrkande
3 och 2000/01:Kr288 yrkandena 1 och 2 och avslår
motionerna 2000/01: Ub302, 2000/01:Ub313
yrkandena 1 och 3, 2000/01:Ub330 och 2000/01:
K401 yrkande 5.
1. Idrott och hälsa
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 5 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub316 yrkande 12
och avslår motionerna 2000/01:Ub226,
2000/01:Ub247, 2000/01:Ub266, 2000/01:Ub268,
2000/01:Ub307 yrkandena 1, 2 och 4,
2000/01:Ub318, 2000/01:Ub325, 2000/01:Ub332
yrkande 1, 2000/01:Ub341 yrkandena 1 och 2,
2000/01:Ub806 yrkande 2, 2000/01:Kr537 yrkande 2
och 2000/01: Kr538 yrkande 4.
1. Sex- och samlevnadsundervisning
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 5 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub331 yrkande 3
och avslår motionerna 2000/01:Ub246 yrkandena 1
och 3-6, 2000/01:Ub255, 2000/01:Ub821 yrkande 2,
2000/01:Ju724 yrkande 16, 2000/01:L459 yrkande
16, 2000/01:So304 yrkande 6 och 2000/01:So545
yrkande 11.
1. Betygen i grundskolan
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 5 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub316 yrkandena 15
och 16 och avslår motionerna 2000/01:Ub206
yrkandena 3-5, 2000/01: Ub225 yrkandena 5 och 10,
2000/01:Ub232, 2000/01:Ub237, 2000/01: Ub239
yrkande 5, 2000/01:Ub256, 2000/01:Ub260 yrkande
2, 2000/01: Ub276 yrkande 3, 2000/01:Ub282
yrkande 2 och 2000/01:Ub284 yrkande 3.
3. Utvecklingssamtalen
4.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 5 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub316 yrkande 14
och avslår motionerna 2000/01:Ub225 yrkande 7 och
2000/01:Ub239 yrkande 7.
1. Hälsa
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 5 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub316 yrkande 20
och avslår motionerna 2000/01:Ub234,
2000/01:Ub240 yrkandena 1 och 2, 2000/01:So453
yrkande 2, 2000/01:So549 yrkande 11 och 2000/01:
Kr539 yrkande 4.
1. Alkohol, narkotika och tobak (ANT)
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 5 och
bifaller därmed motion 2000/01:So362 yrkande 1
och avslår motionerna 2000/01:Ub236 yrkande 22,
2000/01:Ub332 yrkande 3, 2000/01:Ju929 yrkande 5,
2000/01:Ju931 yrkande 4 och 2000/01: Sf274
yrkande 37.
3. Mobbning och annan kränkande behandling
4.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 5 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub320 yrkandena 1
och 5-7 och avslår motionerna 2000/01:Ub217
yrkandena 1-6, 2000/01: Ub218 yrkandena 1, 3, 4
och 10, 2000/01:Ub225 yrkandena 8 och 9,
2000/01:Ub236 yrkande 34, 2000/01:Ub239 yrkande
10, 2000/01:Ub284 yrkande 1, 2000/01:Ju907
yrkande 12 och 2000/01:So450 yrkande 4.
5. Arbetsmiljö
6.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 5 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub316 yrkande 26
och avslår motionerna 2000/01:Ub225 yrkande 11,
2000/01:Ub238, 2000/01: Ub239 yrkande 9,
2000/01:Ub331 yrkande 5, 2000/01:Ub335
yrkandena 1 och 2, 2000/01:Ub342 och
2000/01:Bo540 yrkande 2.
Ställningstagande
Eleverna har lagfäst rätt till inflytande över hur
deras utbildning utformas. Tyvärr visar
undersökningar att elever upplever att deras
inflytande avtar med stigande ålder, trots att det
borde vara tvärtom. Skolledare, lärare och övrig
personal måste ge eleverna möjlighet att utöva sina
rättigheter och att öva sig i demokratiskt
beslutsfattande. Elevkårsarbete skall kunna ske på
skoltid och skall uppmuntras av alla vuxna. Hur
arbetet med att stärka elevinflytandet läggs upp bör
framgå av kommunens skolplan och av arbetsplanen för
respektive skola. Skolverket måste utöva aktiv
tillsyn på detta område samt sprida goda exempel.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub316 yrkande 22.
Vi anser att föräldrars rätt till information och
medinflytande i skolan behöver stärkas. De är också
en kanal i arbetet med att öppna skolan mot det
omgivande samhället. Föräldrars intressen, kunskaper
och kapacitet skall tas till vara i beslut som rör
skolan och därmed de egna barnens vardag. Sedan
några år pågår en försöksverksamhet i grundskolan
med lokala styrelser med föräldramajoritet, som
innebär en viss decentralisering av makt och
inflytande till den lokala skolan.
Försöksverksamheten bör nu utvärderas. Det är
viktigt att man prövar olika former för att se hur
största möjliga intresse från föräldrar kan
åstadkommas och tas till vara. Skolverket har ett
ansvar att sprida goda exempel. Det vi här har
anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motion 2000/01:Ub316
yrkande 23.
För utvecklingen av den målstyrda skolan har
kommunerna och skolledarna mycket viktiga roller.
Många kommuner sköter inte sina åligganden när det
gäller att utarbeta, följa upp och utvärdera sina
skolplaner. Den bristande överensstämmelse som ofta
råder mellan kommunernas budgetar och skolplaner är
anmärkningsvärd. Det är viktigt med en tydlig
ansvars- och befogenhetsbeskrivning för skolledare.
Skolledarnas ställning som pedagogiska ledare bör
prioriteras. Ett skolområde får inte vara större än
att rektor hinner vara pedagogisk ledare och
inspiratör och samtidigt administratör och ekonomisk
förvaltare. Rektorer som rekryteras skall ha goda
ledaregenskaper och en högklassig grundutbildning
och få kontinuerlig fortbildning så att de i verklig
mening kan vara ledare för såväl skolans pedagogiska
som dess administrativa verksamhet. Det vi här har
anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motionerna
2000/01:Ub316 yrkandena 21 och 29 och 2000/01:Ub331
yrkande 20.
Lärarna är skolans viktigaste resurs. Lärarrollen
behöver uppvärderas. Läraren skall ha huvudansvar
för högst 15 elever och ha tillgång till en egen
arbetsplats i skolan. Varje nyexaminerad lärare bör
få en erfaren kollega som mentor under sitt första
arbetsår. För att inte riskera att skolan förmedlar
kunskaper som tillhör gårdagens yrkesliv är det
viktigt att yrkeslärare får yrkespraktik eller
kompetenshöjande teoretisk vidareutbildning.
Lärarnas karriärmöjligheter måste öka. Det krävs
genomtänkta planer för rekrytering av personal och
utveckling av karriärstegar. Möjligheterna till
kompetensutveckling, till vidare studier och
forskning är avgörande för att läraryrket skall vara
attraktivt i framtiden.
Lärarnas uppgift måste tydliggöras i förhållande
till andra yrkesgrupper. Elevvården måste stärkas.
Speciallärare behövs för att ge alla elever en chans
till utveckling och för att motverka utbrändhet hos
enskilda lärare. De besparingar som gjorts på
speciallärare är inte rimliga.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionerna 1999/2000:Ub277 yrkande 5, 2000/01: Ub316
yrkandena 17 och 18 och 2000/01:Ub331 yrkande 18.
Kulturen bör leva i skolan och genomsyra
verksamheten. Bild, ord, film, musik och rörelse är
naturliga element som kan fungera som självklara
inslag i alla ämnen. Musik- och kulturskolornas
betydelse för barns och ungdomars utveckling kan
inte nog understrykas. Det vi här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2000/01:Ub316 yrkande 13.
All utbildning och fostran är i djupare mening en
fråga om att förmedla ett kulturarv, att föra över
värderingar och normer till kommande generationer.
Vi anser att värdegrunden bör vara lika formulerad i
samtliga läroplaner. Läroplanen för förskolan bör i
likhet med läroplanen för det obligatoriska
skolväsendet hänvisa till den kristna traditionen i
vårt land och den etik som bygger på denna
tradition. Vi anser att varje kommun kontinuerligt
bör genomföra fortbildning för all skolpersonal
kring det avsnitt i läroplanen som behandlar skolans
värdegrund. Varje skola bör sedan göra en plan för
hur man i undervisningen och i hela skolans
verksamhet, t.ex. genom studiecirklar med
föräldrarna, kan omsätta skolans värdegrund i
praktiken. Undervisning i sociala färdigheter kan
vara något att överväga, liksom man gör i andra EU-
länder där man tar mobbning på stort allvar. Det vi
här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla
motionerna 2000/01:Ub316 yrkande 2 och 2000/01:Ub320
yrkandena 2-4.
En viktig övergripande fråga är fördelningen mellan
praktisk-estetiska och teoretiska ämnen i skolan.
Det är viktigt att varje elev får möjlighet att
utveckla hela sin personlighet. Praktisk och
teoretisk förmåga måste värderas lika. Vi anser att
kunskapen i praktiska ämnen bör få en mer
framskjuten plats i undervisningen. Teori och
praktik behöver varvas under skoldagen för att ge
såväl stimulans för alla sinnen som omväxling i
skolvardagen. Timutfallet för de praktiska och
estetiska ämnena är ett angeläget område som behöver
följas upp. Andra sådana områden är tidsutrymmet för
blockämnen, omfattningen av och kvaliteten på
elevinflytande och jämställdhetsarbete samt arbetet
mot mobbning. Det vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2000/01:Ub316 yrkandena 11 och 31.
Ämnet religionskunskap har ett särskilt ansvar för
förmedling av vårt kristna kulturarv. För att kunna
diskutera värdegrunden och etiska frågor, men också
för att kunna jämföra med och förstå andra kulturer
och religioner är det viktigt att alla elever ges
goda baskunskaper i det svenska kulturarvet, där
kristendomen utgör en viktig kärna. Enligt vår
mening skall kursplanen för ämnet svenska i
grundskolan innehålla målet att eleverna lär sig att
använda ett vårdat språk i tal och skrift. Det finns
inte med i dag. Motsvarande kursplan för
gymnasieskolan bör kompletteras så att det framgår
att det är skolans ansvar att varje elev kan
uttrycka sig vårdat i tal och skrift. Det vi här har
anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motionerna
2000/01:Ub316 yrkande 3 och 2000/01:Kr288 yrkandena
1 och 2.
Vi anser att riksdagen bör tillkännage för
regeringen att idrottens positiva betydelse för
teoretisk inlärning är klart påvisad. Riksdagen bör
därmed bifalla motion 2000/01:Ub316 yrkande 12.
Många frågor under ungdomstiden handlar om mening,
om att räcka till och hitta sig själv. Det råder på
många håll en osäkerhet om vem som skall ge eleverna
undervisning om sex och samlevnad, och i vilket ämne
det skall ske. I varje kommun måste diskussionen
föras med skolorna om hur dessa viktiga frågor
behandlas. Undervisningen om sex och samlevnad måste
vara obligatorisk. Detta bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening och därmed bifalla
motion 2000/01:Ub331 yrkande 3.
Betygen i grundskolan utgör ett komplement till
utvecklingssamtalen. Det är bra att vi nu har ett
mål- och kunskapsrelaterat betygssystem, där betyget
utgör ett kvitto på en dokumenterad kunskap. Stegen
i betygsskalan får inte vara för glesa om
betygssystemet skall medverka till att motivera
eleven att försöka uppnå nästa steg. Vi anser att
betyg bör ges senast fr.o.m. sjunde skolåret och i
en sexgradig skala. Skriftlig information om elevens
kunskaper och utveckling i förhållande till
kravnivåerna i läroplanen bör ges fr.o.m. femte
skolåret. Skolorna bör också vara skyldiga att
utarbeta skriftliga omdömen om elev i årskurs 9 som
saknar godkänt betyg. Denna skyldighet skall gälla
oavsett om eleven begär det eller inte. Det vi här
har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub316 yrkandena 15 och 16.
Utvecklingssamtalen är ett viktigt område när det
gäller att utveckla samarbetet mellan föräldrarna
och skolan. Tanken är att eleven, föräldrarna och
lärarna tillsammans skall göra upp en individuell
studieplan som omfattar både elevens
kunskapsutveckling och personliga utveckling. Planen
skall följas upp regelbundet och elever, föräldrar
och lärare har ett gemensamt ansvar för att den
fullföljs. Vi anser att utvecklingsplanen och
utvecklingssamtalen skall dokumenteras skriftligt,
eftersom det är en förutsättning för att
uppföljningen skall kunna fungera bra. Det vi här
har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub316 yrkande 14.
En väl fungerande elevvård är en betydelsefull del
av skolans verksamhet. Många tjänster inom
elevvården drogs in i kommunerna under 1990-talet.
Glädjande nog ökade åter kommunernas anslag till
elevvård år 1998, men behoven är långtifrån fyllda.
Enligt Barnpsykiatriutredningen lider minst 5-10 %
av alla barn och ungdomar av bristande psykisk
hälsa. Detta är en verklighet som vi inte kan blunda
för och som ställer krav på politiker på alla
nivåer. Det vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2000/01:Ub316 yrkande 20.
Det har tyvärr visat sig att ANT-undervisningen i
skolorna ofta är bristfällig. Många som undervisar i
ämnet saknar utbildning, och nya metoder testas
sällan. Det finns goda exempel på nya metoder som
bör ges större spridning. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2000/01:So362 yrkande 1.
Samhället har enligt Kristdemokraternas mening ett
ovillkorligt ansvar för att barn och unga skyddas
från övergrepp i form av mobbning och annan
kränkande behandling. Nollvisionen måste vara målet.
Den fysiska miljön i skolan spelar en roll i detta
sammanhang. En ren och snygg skolmiljö gör eleverna
medvetna om sitt eget värde och om andra människors
värde, vilket är en viktig del i bekämpningen av
mobbning. Nyckelprinciperna i arbetet mot mobbning
är att skapa en skolmiljö som kännetecknas å ena
sidan av värme, trygghet, positivt intresse och
engagemang från de vuxnas sida och å andra sidan av
fasta och klara gränser mot oacceptabelt beteende.
Detta förutsätter ett visst mått av tillsyn över
elevernas aktiviteter även under raster och annan
fritid. Filmvåldet, videovåldet och de våldsamma
data- och TV-spelen är i dag en naturlig del av
barns och ungdomars vardag. Våldsskildringsrådet har
till uppgift att informera och sprida kunskap bland
lärare och barnomsorgspersonal om hur medievåldet
påverkar barn. Vi anser att en översyn av rådets
verksamhet behöver göras och direktiven förtydligas.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub320 yrkandena 1 och 5-7.
Skolan är en av Sveriges största arbetsplatser. En
god fysisk arbetsmiljö är viktig också ur pedagogisk
synvinkel. Problemen med ventilationssystemen eller
med fukt och mögel, som finns i många skolor,
påverkar inte bara barnens fysiska hälsa utan också
deras psykiska tillstånd. Skolgården och den
närmaste omgivningen runt många skolor har
fortfarande stora brister. Vi anser att de idéer som
kommit fram under projektarbetet Skolans uterum, som
fått stöd av bl.a. Allmänna arvsfonden, bör spridas
i bred omfattning. Det vi här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2000/01:Ub316 yrkande 26.
6. Värdegrunden, m.m. (punkterna 15,
23, 26 och 28) - v
av Lennart Gustavsson (v) och Kalle Larsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 15,
23, 26 och 28 borde ha följande lydelse.
15. Värdegrunden
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 6 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub246 yrkande 2
och avslår motionerna 2000/01:Ub215 yrkande 1,
2000/01:Ub283, 2000/01: Ub284 yrkande 2,
2000/01:Ub316 yrkande 2, 2000/01:Ub320 yrkandena
2-4, 2000/01:Ub336 och 2000/01:Ub821 yrkandena 3,
4, 7 och 9.
1. Sex- och samlevnadsundervisning
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 6 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub246 yrkandena 1
och 3-6 och avslår motionerna 2000/01:Ub255,
2000/01:Ub331 yrkande 3, 2000/01:Ub821 yrkande 2,
2000/01:Ju724 yrkande 16, 2000/01:L459 yrkande
16, 2000/01:So304 yrkande 6 och 2000/01:So545
yrkande 11.
1. Sponsring
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 6 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub273 yrkandena 1
och 2 och bifaller delvis motionerna
2000/01:Ub270 yrkande 3, 2000/01:Ub314 yrkande 1
och 2000/01:Ub328.
1. Betygen i grundskolan
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 6 och
bifaller därmed motion 2000/01:Ub276 yrkande 3
och avslår motionerna 2000/01:Ub206 yrkandena
3-5, 2000/01:Ub225 yrkandena 5 och 10,
2000/01:Ub232, 2000/01:Ub237, 2000/01:Ub239
yrkande 5, 2000/01:Ub256, 2000/01:Ub260 yrkande
2, 2000/01:Ub282 yrkande 2, 2000/01:Ub284
yrkande 3 och 2000/01:Ub316 yrkandena 15 och
16.
Ställningstagande
I läroplanens avsnitt om värdegrunden bör texten
under rubriken Förståelse och medmänsklighet
kompletteras med en text om jämställdhet, tolerans
och integritet på sexualitetens och samlevnadens
område. Detta bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub246 yrkande 2.
Läroplanernas kunskapsmål för grundskolan och
gymnasieskolan bör kompletteras med ett kunskapsmål
som innebär att skolan skall ansvara för att varje
elev efter genomgång av respektive skolform har
utvecklat sin förmåga att reflektera över frågor om
sexualitet och samlevnad utifrån ett frigjort och
jämställt synsätt. Sex- och samlevnadsundervisningen
bör ges särskild uppmärksamhet vid utvärderingen av
försöksverksamheten med slopad timplan. Vi anser
också att Skolverket bör få i uppdrag att utveckla
referensmaterial till stöd för en kritisk
pornografidiskussion, som utgår från en frigjord och
jämställd syn på sexualitet. Vidare bör Skolverket
få i uppdrag att granska läromedelssituationen när
det gäller läromedel som framställer
heterosexualitet som norm och homo- och bisexualitet
som avvikelser. Det är viktigt att sex- och
samlevnadsundervisningen sätter diskussionen om
identitet, relationer och maktfrågor i centrum,
snarare än biologi, och att den utgår från elevernas
egna frågor och erfarenheter. Den bör innehålla
diskussioner om sexuella trakasserier och sexuellt
utnyttjande av barn och kritiska diskussioner om den
traditionella kärnfamiljen. Undervisningen skall
syfta till att stödja alla elever till att
självständigt och kritiskt reflektera över såväl den
egna som andras sexuella identitet och
könsidentitet. Det vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2000/01:Ub246 yrkandena 1 och 3-6.
Enligt en undersökning av Konsumentverket finns det
en klar tendens att sponsring i kommunala skolor
ökar. Vi anser det viktigt att gränsen för hur långt
sponsring skall få gå är klar. Det är viktigt att
inte undervisningen eller någon del av skolans
arbete i övrigt styrs eller kan misstänkas för att
styras av företags- eller organisationsintressen.
Marknadsföringslagen måste bli tydligare på denna
punkt och därför förses med en paragraf som berör
sponsring i skolan. Skolverket bör få i uppdrag att
i samverkan med Kommunförbundet ta fram etiska
riktlinjer och råd för sponsring av skolor. Det vi
här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen och därmed bifalla motion 2000/01:
Ub273 yrkandena 1 och 2 och delvis bifalla
motionerna 2000/01:Ub270 yrkande 3, 2000/01:Ub314
yrkande 1 och 2000/01:Ub328.
Vi är övertygade om att betygen på flera punkter
påverkar undervisningen och elevernas utveckling
negativt. Betygen premierar fragmentariska kunskaper
och korttidsinlärning, skapar hets i skolarbetet och
förstärker en ojämlik maktrelation i klassrummet. En
betygsfri grundskola skulle gynna både elever och
lärare. De funktioner som betygen av sina
förespråkare anses ha kan, menar vi, bättre fyllas
på andra sätt. Regeringen bör återkomma med förslag
om hur en försöksverksamhet med betygsfri grundskola
kan utformas. Det vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2000/01:Ub276 yrkande 3.
7. Timplanens avskaffande (punkt 18)
- m, kd, fp
av Yvonne Andersson (kd), Lars Hjertén (m), Tomas
Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Per Bill
(m), Ulf Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse.
1. Timplanens avskaffande
2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 7 och
bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub225 yrkande
13 och 2000/01:Ub239 yrkande 8.
Ställningstagande
Det finns en inbyggd motsättning mellan
målstyrningen, som vi vill utveckla, och den
tidsstyrning som timplanen innebär. Det är inte
antalet timmar som skall utgöra grunden för den
likvärdiga utbildningen, utan målet för
undervisningen. Med en utvecklad målstyrning och
utförliga utvärderingar av elevernas
kunskapsresultat behövs inte timplanen. Även om
försöksverksamhet nu pågår i 80 kommuner, anser vi
att riksdagen redan nu kan fatta principbeslut om
att målet är att avskaffa timplanen. Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motionerna 2000/01:Ub225 yrkande
13 och 2000/01:Ub239 yrkande 8.
Särskilt yttrande
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom
parentes vilka punkter i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.
Sanktioner mot kommuner, m.m.
(punkterna 10, 15, 21 och 41) - v
Lennart Gustavsson (v) och Kalle Larsson (v)
anför:
I motion 2000/01:Ub239 reses förslag om en översyn
av sanktionsmöjligheter mot kommuner i syfte att
säkerställa en nationellt likvärdig skola.
Vänsterpartiet har tidigare fört fram liknande
förslag vilka nu övervägs inom Kommittén för översyn
av skollagen. Vi avstår därför från att reservera
oss i detta läge.
Vänsterpartiet har tidigare motionerat om att ändra
läroplanerna så att formuleringen - som också
ifrågasätts i motion 2000/01:Ub821 - om "den etik
som förvaltats av kristen etik och västerländsk
humanism ..." tas bort. Vi har ingen annan
uppfattning nu, vilket vi med detta särskilda
yttrande vill markera.
Vänsterpartiet ser positivt på den pågående
försöksverksamheten med slopande av nationell
timplan i grundskolan. Med tanke på ämnet idrott och
hälsas speciella karaktär är det viktigt att ämnet
ges särskild uppmärksamhet vid utvärderingen av
försöken, vilket framförs i motion 2000/01:Ub247.
Bland annat bör belysas den tid som eleverna får
fysisk aktivitet, utvecklingen av
jämställdhetsperspektivet i ämnet, tillgången på
behöriga lärare samt utvecklingen av
ämnesintegrationen.
Vänsterpartiet delar principiellt uppfattningen
som förs fram i motion 20000/01:Ub812 om betydelsen
av civil olydnad som ett sätt att genom
ifrågasättande stärka demokratin. Vi ser detta som
en viktig del i diskussioner runt
demokratibegreppets innebörd och användande.