Utskottet behandlar i detta betänkande 44
motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1999 och
2000.
Motionsyrkandena avser frågor om bl.a.
återinförande av specialskolan som skolform för
synskadade respektive gravt språkstörda barn samt
omprövning av beslutet att avveckla de fasta
skoldelarna vid Ekeskolan och Hällsboskolan,
inrättande av riksgymnasium för blinda och
synskadade barn med flerfunktionshinder, stöd för
funktionshindrade elever i den kommunala skolan,
tillgång till läromedel och hjälpmedel för
synskadade elever, teckenspråkig skolmiljö,
mottagande av barn i särskolan, införande av
individuella program inom Rh-anpassad
gymnasieutbildning samt möjligheter för elever med
funktionshinder att välja skola.
Utskottet föreslår avslag på samtliga
motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till tidigare
ställningstaganden av riksdagen, vilka utskottet
inte finner skäl att ändra, till pågående eller
planerad utredning och till regeringsuppdrag som
givits åt Skolverket.
I betänkandet finns reservationer på olika punkter
från samtliga partier utom Socialdemokraterna och
Miljöpartiet.
Innehållsförteckning
Motioner från allmänna motionstiden
2000
2000/01:Ub204 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag som ger barn och ungdomar med
funktionshinder rätt att välja skola.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kommunernas
information till funktionshindrade barns föräldrar
om hjälp, stöd och möjlighet att söka specialskolor.
2000/01:Ub207 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alla barn och
ungdomar skall erbjudas möjlighet till en
individuellt anpassad utbildning.
2000/01:Ub209 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om möjligheten för svårt
funktionshindrade ungdomar att välja individuella
program på riksrekryterande gymnasieutbildningar.
2000/01:Ub219 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen beslutar att upphäva beslutet att
stänga Ekeskolans fasta skoldel i enlighet med vad
som anförs i motionen.
2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
en specificering av begreppet "visstids" innebörd.
3. Riksdagen begär att regeringen låter utreda hur
undervisningen och den sociala situationen är för
barn med funktionshinder i kommunernas skolor.
4. Riksdagen begär att regeringen snarast låter
genomföra en ekonomisk konsekvensanalys av beslutet
att avveckla specialskolorna.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lokaliseringen av
Ekeskolans resurscenter.
6. Riksdagen begär att regeringen låter utreda
förutsättningarna för ett riksgymnasium för blinda
och synskadade barn med multihandikapp vid
Ekeskolan.
2000/01:Ub220 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär
att regeringen låter utreda hur skolans placering av
barn i särskola fungerar, vilka behov barn som
placeras där har och hur dessa behov möts.
2000/01:Ub239 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
22. Riksdagen begär att regeringen låter utreda
möjligheten att införa ett riksgymnasium för blinda
och synskadade barn med multifunktionshinder.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att särskoleelever
skall ges möjlighet att läsa vidare till högre
utbildning.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av tidig
diagnostisering av utvecklingsstörda barn, t.ex. i
samband med fyraårskontrollen.
2000/01:Ub269 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen beslutar att upphäva beslutet att
lägga ner Ekeskolan i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om synskadades tillgång
till läromedel.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om synskadades
hjälpmedel och kostnadsansvar för dessa.
2000/01:Ub297 av Lennart Gustavsson (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att en utredning bör tillsättas med uppgift att
föreslå nationella riktlinjer för på vilka grunder
beslut om mottagning till särskolan skall ske samt
för hur utredning inför sådana beslut skall gå till.
2000/01:Ub316 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätt till
teckenspråkslärare för barn med grav hörselskada.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fortsatt drift av
Ekeskolan och Hällsboskolan.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätten för
vårdnadshavare att avgöra om elev skall placeras i
särskola.
2000/01:Ub319 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de fasta
skoldelarna vid Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan
i Sigtuna återinförs.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den Rh-anpassade
gymnasieutbildningen erbjuder elever individuellt
program.
2000/01:Ub346 av Sonja Fransson m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ungdomar med svåra
rörelsehinder snarast skall få möjlighet att antas
till individuellt program inom den Rh-anpassade
gymnasieutbildningen.
2000/01:So299 av Chris Heister m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om möjligheten att
välja skola och utbildning.
Motioner från allmänna motionstiden
1999
1999/2000:Ub207 av Anita Jönsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om barn med funktionshinder
vars föräldrar har utländsk bakgrund.
1999/2000:Ub212 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
yrkas
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om specialskolor,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en
kompletterande gymnasiedel till Ekeskolan.
1999/2000:Ub228 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om rätten för barn
och ungdomar med funktionshinder att välja skola,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om kommunernas
information till funktionshindrade barns föräldrar
om hjälp, stöd och möjlighet att söka specialskolor,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
en statligt garanterad och finansierad rätt att
välja skola för alla barn, vilken också omfattar
barn med funktionshinder.
1999/2000:Ub242 av Sten Tolgfors m.fl. (m, kd, c,
fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om regeringens
förslag att avveckla Ekeskolans fasta skoldel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att synskadade
och talskadade barn skall ingå i specialskolans
målgrupp,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om Ekeskolans
resurscenter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att utreda
förutsättningarna för ett riksgymnasium för blinda
och synskadade barn med multihandikapp vid
Ekeskolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av
förstärkning av den kommunala kompetensen vad gäller
undervisning av barn med funktionshinder,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om särskilda
förutsättningar för språkutveckling hos synskadade
barn med multifunktionshinder.
1999/2000:Ub247 av Rune Berglund m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av
förstärkt statligt specialpedagogiskt stöd med
hörselinriktning i norra regionen.
1999/2000:Ub301 av Chatrine Pålsson (kd) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag till en
strategi för hur funktionshindrade ungdomars
tillgång till studier och arbetsmarknad kan
underlättas.
1999/2000:So263 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari
yrkas
6. att riksdagen begär att regeringen ger
Socialstyrelsen och Skolverket i uppdrag att tillse
att berörd personal får adekvat utbildning om ADHD.
1999/2000:So488 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att Skolverket
bör göra en analys av hur kommunernas schablonsystem
har påverkat handikappade barns möjligheter att
välja skola,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
en nationell handlingsplan för att öka stödet till
barn med dolda funktionsnedsättningar såsom DAMP,
dyslexi och näraliggande diagnoser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
teckenspråkskunnig personal i specialskolorna för
döva.
1999/2000:So490 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari
yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att regeringen
bör ge Skolverket i uppdrag att göra en översyn av
hur skolorna följer läroplanens bestämmelser om
yrkesförberedande insatser när det gäller
funktionshindrade.
Utskottets överväganden
Inledning
Riksdagen beslutade hösten 1999, efter förslag i
propositionen Elever med funktionshinder - ansvar
för utbildning och stöd, bl.a. att synskadade och
talskadade elever inte längre skall tillhöra den
statliga specialskolans målgrupp (prop. 1998/99:105,
bet. 1999/2000:UbU4, rskr. 1999/2000:14). För dem
skall kommunerna ha det fulla ansvaret. Staten skall
dock även i fortsättningen ha ett stort ansvar för
att stödja kommunerna, bl.a. genom en ny samordnad
organisation för stöd i specialpedagogiska frågor,
en utökad resurs-centerverksamhet samt satsningar på
kompetensutveckling av skolans personal och på
forskning.
Till följd av att specialskolan upphör som
skolform för synskadade respektive talskadade elever
avvecklas de fasta skoldelarna vid de statliga
riksskolorna Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i
Sigtuna successivt. Eke-skolan tar emot synskadade
elever och elever som dessutom är döva,
hörselskadade eller utvecklingsstörda. Hällsboskolan
tar emot dels talskadade elever, dels döva eller
hörselskadade elever med beteendestörningar m.m.
Avvecklingen av de fasta skoldelarna avses ske genom
intagningsstopp, fr.o.m. den 1 juli 2001 vid
Ekeskolan respektive fr.o.m. den 1 juli 2002 vid
Hällsboskolan. Samtidigt byggs resurscentren ut vid
de båda nämnda skolorna och tillförs en mindre
skoldel för visstidsplaceringar.
Specialskolan behålls som skolform för döva,
dövblinda och hörselskadade elever. Det finns fem
statliga regionskolor för döva eller hörselskadade
elever. Dessutom finns en statlig riksskola,
Åsbackaskolan i Gnesta, som tar emot döva eller
hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda
och från den 1 juli 2001 även dövblindfödda elever.
Riksdagen delade regeringens uppfattning att för
dessa elever är en teckenspråkig skolmiljö
nödvändig.
Den nya samordnade organisationen för statens stöd
i specialpedagogiska frågor innebär att Statens
institut för handikappfrågor i skolan (SIH) ombildas
till en ny myndighet. I denna inordnas Ekeskolans,
Åsbackaskolans, Hällsboskolans och Tomtebodaskolans
resurscenter. Till myndigheten förs också de
statliga bidragen för landstingens
hörselvårdskonsulenter, vissa kunskaps-center och
datapedagogerna vid de regionala dataresurscentren
(REDAH-centren). Myndigheten skall svara för såväl
stöd som utvecklingsverksamhet.
En särskild utredare har tillkallats för att
förbereda inrättandet av den nya myndigheten (dir.
2000:9). Utredaren, MYS-utredningen, har den 6 mars
2001 lämnat förslag till regeringen angående
övergripande mål, instruktion, organisation m.m. En
slutrapport beräknas föreligga senast den 30 juni
2001.
Myndigheten, som fått namnet Specialpedagogiska
institutet, skall inleda sin verksamhet den 1 juli
2001.
Specialskolor m.m. för elever med
synskada respektive grav
språkstörning
I två motioner - nämligen Centerpartiets motion
1999/2000:Ub212 yrkande 25 och motion
1999/2000:Ub242 (m, kd, c, fp) yrkande 2 - begärs
att den statliga specialskolan skall finnas kvar som
skolform för synskadade och gravt språkstörda elever
med flerfunktionshinder. I båda motionerna förs en
argumentation mot beslutet att dessa grupper av
funktionshindrade elever skall integreras i den
kommunala skolan. Motionärerna anser att det rör sig
om så få barn med så speciella behov att det inte
borde vara problematiskt för någon att acceptera att
den statliga specialskolan skall finnas för dem.
Samtliga kommuner kan inte heller nå den nivå i
fråga om specialpedagogiskt kunnande som en
nationell specialskola har, menar motionärerna.
Barnen skall ha en rättighet och inte en skyldighet
att gå integrerat i den kommunala skolan. I motion
2000/01:Ub242 yrkande 6 framförs också argumentet
att döva barn knappast är de enda barn med
funktionshinder som har behov av ett eget språk.
Även synskadade barn med multifunktionshinder har
behov av en egen skolmiljö som förutsättning för
språkutveckling.
Enligt motion 2000/01:Ub219 (m) yrkande 4 bör
riksdagen begära att regeringen snarast låter
genomföra en ekonomisk konsekvensanalys av beslutet
att avveckla specialskolan för nämnda elever.
Beslutet kan ännu rivas upp, om det visar sig att
uppdraget att ge barn med multifunktionshinder en
fullgod utbildning överstiger kommunernas ekonomiska
möjligheter.
Krav på ett upphävande av beslutet att avveckla
den fasta skoldelen vid Ekeskolan i Örebro för
blinda och synskadade barn med flerfunktionshinder
ställs i motionerna 1999/2000:Ub242 (m, kd, c, fp)
yrkande 1, 2000/01:
Ub269 (m) yrkande 1 och 2000/01:Ub219 (m) yrkande 1.
I det sistnämnda motionsyrkandet framhålls att
alltfler elever sökt sig till Ekeskolan, sedan
debatten om avveckling av den fasta skoldelen
bidragit till att göra skolan känd. Motionären menar
att det ökade söktrycket borde i sig vara ett
argument för att ompröva stängningsbeslutet.
Också Kristdemokraterna vill i motionerna
2000/01:Ub316 yrkande 9 och 2000/01:Ub319 yrkande 1
att riksdagen skall uttala sig för att den fasta
skoldelen vid Ekeskolan i Örebro skall finnas kvar.
Deras yrkanden omfattar även fortsatt skoldrift vid
Hällsboskolan i Sigtuna för gravt språkstörda elever
m.fl. Enligt motionerna kan staten i vissa fall
behöva ta ett större ansvar för att minimera risken
för att elever i behov av särskilt stöd inte ges
tillräckliga möjligheter till utbildning utifrån
sina specifika förutsättningar. Kristdemokraterna
anser att de fasta skoldelarna vid Ekeskolan och
Hällsboskolan behövs också framöver. Många kommuner
saknar kompetens och ekonomiska resurser för att
tillgodose behoven för elever med svårare
funktionshinder.
U t s k o t t e t finner inte skäl för riksdagen
att ändra sitt tidigare beslut att elever med
synskada respektive grav språkstörning inte längre
skall tillhöra den statliga specialskolans målgrupp.
Motionsyrkandena om återinförande av specialskolan
för dessa elevgrupper bör alltså avslås. Riksdagen
bör inte heller bifalla motionsyrkandena om ändring
av beslutet att avveckla de fasta skoldelarna vid
Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna.
Vid behandlingen av propositionen Elever med
funktionshinder - ansvar för utbildning och stöd
jämte motioner hösten 1999 ställde sig utskottet -
liksom socialutskottet i yttrande till
utbildningsutskottet - bakom den viktiga
handikappolitiska principen att barn med
funktionshinder så långt möjligt skall erbjudas en
anpassad utbildning i sin hemkommun och därmed ha
rätt och möjlighet att bo hemma med sina föräldrar.
Förändringen av specialskolans målgrupp till att
inte längre omfatta synskadade och talskadade barn
såg utskottet som ett viktigt steg mot en
integrering av elever med funktionshinder i den
ordinarie skolan.
För döva, dövblinda och hörselskadade elever är en
teckenspråkig skolmiljö nödvändig. Denna ståndpunkt
återfinns även i FN:s standardregler för att
tillförsäkra människor med funktionsnedsättning
delaktighet och jämlikhet, som ett undantag från
huvudprincipen att utbildning för elever med
funktionshinder skall erbjudas inom den ordinarie
skolorganisationen. Utskottet delade regeringens
uppfattning att det är riktigt att behålla
specialskolan som skolform för dessa elevgrupper.
Även om kommunerna skall ha det fulla ansvaret för
synskadade och gravt språkstörda elever, skall
staten dock även i fortsättningen ha ett stort
ansvar för att stödja kommunerna, bl.a. genom en ny
samordnad organisation för stöd i specialpedagogiska
frågor med regional och lokal förankring. Utskottet
återkommer till denna i följande avsnitt. Vid såväl
Ekeskolans som Hällsboskolans resurscenter skall det
finnas en mindre skoldel för barn och ungdomar som
av olika skäl kan behöva mer intensifierade
specialpedagogiska insatser under viss tid. Dessa
resurscenter skall ingå i stödorganisationen.
Målsättningen är att den nya samlade
stödorganisationen och en förändrad och utbyggd
resurscenterverksamhet skall göra det möjligt för
fler elever - i deras hemkommuner och under vistelse
i resurscenter - att få del av specialpedagogiskt
kunnande med inriktning mot elevernas egna behov.
I motionerna 1999/2000:Ub242 (m, kd, c, fp) yrkande
3 och 2000/01:Ub219 (m) yrkande 5 begärs ett
tillkännagivande till regeringen angående
lokaliseringen av Ekeskolans resurscenter, nämligen
att resurscentret också i fortsättningen bör vara
förlagt till Örebro och inte flyttas till Stockholm
eller annorstädes.
U t s k o t t e t hänvisar till att MYS-
utredningen i sitt förslag den 6 mars 2001 i
enlighet med direktiven förordat att det gemensamma
resurscentret för barn och ungdomar med synskada,
som den 1 juli 2001 bildas av Ekeskolans
resurscenter och Tomtebodaskolans resurscenter,
skall bestå av två enheter med placering i Örebro
och Stockholm.
Motionsyrkandena är därmed tillgodosedda och bör
avslås av riksdagen.
En specificering av begreppet visstidsvistelse vid
resurscenter efterfrågas i motion 2000/01:Ub219 (m)
yrkande 2. Motionären påpekar att skilda tolkningar
har gjorts av begreppet, såsom att "viss tid" skulle
kunna innebära några månaders vistelse, en termin
eller hela skoltiden.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandet.
Riksdagsbeslutet hösten 1999 innebär att
verksamheterna vid Ekeskolans och Hällsboskolans
resurscenter skall stärkas i syfte att ge utökat
stöd vid utbildning av barn och ungdomar med
synskada respektive grav språkstörning i deras
hemkommuner. Vid resurscentren skall det finnas
mindre skoldelar för visstidsplaceringar. Med sådan
placering avses att en elev erbjuds insatser från
resurscentrets sida som sträcker sig utöver vad som
kan anses omfattas av sedvanliga utrednings- och
träningsbesök. Dessa placeringar vid resurs-centret
kan efter överenskommelse mellan resurscentret,
kommunen, eleven och dennes vårdnadshavare och
utifrån den enskilda elevens specialpedagogiska
behov pågå en längre eller kortare tid och ibland
vara av återkommande karaktär. De ingår därmed som
ett led i det åtgärdsprogram som hemkommunens skola
upprättat för eleven.
Utskottet vill betona att visstidsplaceringens
längd styrs av de behov eleven har. Den bör därför
inte närmare regleras.
Enligt motionerna 1999/2000:Ub242 (m, kd, c, fp)
yrkande 4, 1999/2000:
Ub212 (c) yrkande 26 och 2000/01:Ub219 (m) yrkande 6
bör regeringen låta utreda förutsättningarna för ett
riksgymnasium för blinda och synskadade ungdomar med
flerfunktionshinder vid Ekeskolan. Också
Centerpartiet vill i motion 2000/01:Ub239 yrkande 22
ha en utredning om möjligheten att inrätta ett
sådant riksgymnasium; dock anges inte i motionen
vart detta skall lokaliseras. I samtliga
motionsyrkanden påtalas att dessa ungdomar i dag
saknar bra möjligheter att studera vidare efter den
obligatoriska skolan. De bör precis som alla andra
ungdomar ha rätt att kunna gå vidare i sin
utbildning och utvecklas i sin egen takt, oavsett
ålder.
U t s k o t t e t har förståelse för de
synpunkter som framförs i motionerna om behovet av
att underlätta för svårt funktionshindrade elever
att fortsätta sina studier efter den obligatoriska
skolan.
Frågan om en riksgymnasieverksamhet för synskadade
elever med flerfunktionshinder berördes i
propositionen om elever med funktionshinder.
Regeringen anförde där att det inte var aktuellt att
bygga upp en sådan särskild
gymnasiesärskolverksamhet. Det naturliga
alternativet för dessa elever är den reguljära
gymnasiesärskolan på hemorten eller inom
samverkansområdet. I propositionen anfördes vidare
att det är av stor betydelse att resurscentret vid
Ekeskolan riktar sina insatser mot barn och ungdomar
t.o.m. gymna-sieåldern. Det innebär att
gymnasiesärskolan bör stödjas för att kunna möta
behoven hos äldre synskadade elever med
flerfunktionshinder.
Att insatserna i den nya samlade
stödorganisationen också skall avse ungdomar med
funktionshinder på gymnasienivå har skrivits in i
direktiven till MYS-utredningen (dir. 2000:9). Där
anges att stödet för dessa elever behöver
förstärkas. Detta gäller även för elever med
flerfunktionshinder i särskolan.
Utskottet ser det som positivt att den förändrade
verksamheten vid Eke-skolan, med möjlighet till
visstidsplacering, avses komma även de äldre
eleverna till del och att den samlade statliga
stödorganisationen kommer att ha ett ansvar för att
analysera behoven av och erbjuda specialpedagogiskt
stöd till gymnasiesärskolan.
Med hänvisning härtill föreslår utskottet avslag
på motionsyrkandena.
Stöd för elever med funktionshinder
Behovet av stöd för elever med funktionshinder i den
kommunala skolan lyfts fram i tre motioner.
Enligt motion 1999/2000:Ub242 (m, kd, c, fp)
yrkande 5 behöver den kommunala kompetensen
förstärkas när det gäller undervisning av barn med
svåra funktionshinder. Motionärerna anser att
kommunerna knappast kan förväntas att mer än i
undantagsfall klara att bygga upp det kunnande som
krävs för de mycket speciella behov som dessa barn
har.
En nationell handlingsplan för att öka stödet för
barn med dolda funktionsnedsättningar, såsom DAMP,
dyslexi och näraliggande diagnoser, efterfrågas i
motion 1999/2000:So488 (kd) yrkande 2. Barn och
föräldrar måste få bättre tillgång än i dag till
stöd, utredning och expertkunskap genom samverkan
mellan hälso- och sjukvården samt förskola/skola,
menar motionärerna.
I motion 1999/2000:So263 (fp) yrkande 6 begärs att
regeringen ger Socialstyrelsen och Skolverket i
uppdrag att tillse att berörd personal inom
förskola/skola samt barn- och skolhälsovården får
adekvat utbildning om ADHD. I motionen betonas att
barn med hyperaktivitet måste få hjälp tidigt. Det
är också viktigt att fortlöpande utvärdera
behandlingsmetoder och utveckla handlingsprogram för
att på bästa sätt kunna ge dessa barn stöd.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandena och anför följande som motivering
härför.
Statens ansvar gentemot elever med funktionshinder
skall främst vara att genom stöd till kommunerna och
andra skolhuvudmän främja att eleverna får en
anpassad skolsituation av god kvalitet. Detta gäller
i första hand ovanliga eller komplexa
funktionshinder, där kommunerna inte i förväg har
möjlighet att bygga upp den kunskap som krävs i det
individuella fallet.
Inledningsvis har nämnts att statens insatser för
stöd i specialpedagogiska frågor skall samordnas i
en myndighet - Specialpedagogiska institutet - med
ansvar för såväl stöd som utvecklingsverksamhet.
Syftet med förändringen är att förbättra
möjligheterna att på ett flexibelt sätt möta behoven
av insatser för olika typer av funktionshinder samt
att förbättra samverkan mellan stat, kommun och
landsting i frågor som rör barn och ungdom med
funktionshinder. Den nya samlade organisationen för
statens stöd i specialpedagogiska frågor skall träda
i kraft den 1 juli 2001.
Enligt direktiven till MYS-utredningen (dir.
2000:9) skall stödet huvudsakligen riktas till
huvudmän med ansvar för förskoleverksamhet och
utbildning inom det offentliga skolväsendet samt
till motsvarande fristående skolor.
Specialpedagogiska institutet skall dock även svara
för vissa individuellt riktade insatser till
enskilda barn och deras vårdnadshavare. Detta gäller
främst inom ramen för resurscentrens verksamhet. Med
funktionshinder avses såväl fysiska funktionshinder
som medicinskt, psykiskt eller neurologiskt
betingade funktionsnedsättningar, liksom svåra läs-
och skrivsvårigheter/dyslexi.
I direktiven anförs närmare om verksamhetens
inriktning följande. För barn och ungdomar med svåra
och mer ovanliga funktionshinder kan stödet liksom i
dag behöva ges utifrån enskildas behov. Stödet bör
då riktas till hela arbetslaget kring barnet i
förskolan eller eleven i skolan samt som huvudregel
även till ansvarig specialpedagog och rektor. För
elevgrupper med lättare eller mer vanligt
förekommande svårigheter skall insatserna inriktas
mot att sprida kunskap, exempelvis genom mer
generell kompetensutveckling och
informationsinsatser.
Därtill vill utskottet erinra om att den nya
lärarutbildningen - som riksdagen beslutat om hösten
2000 (prop. 1999/2000:135, bet. 2000/01:UbU3, rskr.
5) - betonar vikten av specialpedagogisk kompetens
hos alla lärare och vikten av att lärare kan
identifiera problem, där det kan vara aktuellt med
särskilt stöd. Utskottet vill också erinra om att
bestämmelserna om åtgärdsprogram för elever i behov
av särskilt stöd har förstärkts och nu gäller i alla
skolformer i den obligatoriska skolan och i
gymnasieskolan.
Vidare har i statsbudgeten avsatts särskilda medel
för kompetensutveckling av lärare, där det
specialpedagogiska området är särskilt prioriterat,
under perioden 2000-2002. Medlen fördelas av
Skolverket till kommuner och enskilda skolor.
Frågor om synskadades tillgång till läromedel och
hjälpmedel tas upp i motion 2000/01:Ub269 yrkandena
2 och 3. Motionären hävdar att läromedelssituationen
i många fall är katastrofal för synskadade elever
och studenter. Studielitteraturen är ofta försenad
eller inte tillgänglig på det läsmedium den
synskadade personen önskar. I motionen understryks
som en självklarhet att synskadade skall ha tillgång
till samma studielitteratur som seende elever och
studenter och på önskat läsmedium. Det anges också
som viktigt att en synskadad person i
studiesituationen har tillgång till de tekniska
hjälpmedel som behövs, t.ex. en synskadeanpassad
dator, för att kunna studera på lika villkor som
seende personer. Dessa tekniska hjälpmedel bör vara
kostnadsfria och statligt finansierade.
Liknande problem påtalas i motion 2000/01:Ub219
(m) yrkande 3. Där anförs att många exempel från
verkligheten talar för att kommunernas förmåga att
ge barn med funktionshinder en fullgod skoltid är
starkt varierande. Bland annat har
Riksorganisationen Unga Synskadade uppmärksammat
problem med väntetider för handikappanpassade
läromedel, sociala problem i skolan och brister i
undervisningen. Motionären vill att regeringen låter
utreda hur undervisningen och den sociala
situationen är för barn med funktionshinder i
kommunernas skolor, särskilt med avseende på
kvaliteten.
U t s k o t t e t anser att motionsyrkandena bör
avslås. Berörda frågor kommer enligt vad som
aviserats att bli föremål för utredning.
Enligt propositionen Elever med funktionshinder -
ansvar för utbildning och stöd (prop. 1998/99:105)
skall statens engagemang för produktion av läromedel
och studiematerial för barn, ungdomar och vuxna med
funktionshinder utredas ytterligare. Utgångspunkten
skall vara Funkiskommitténs respektive
Kunskapslyftskommitténs överväganden och slutsatser.
Direktiv bereds för närvarande inom
Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).
I propositionen Från patient till medborgare - en
nationell handlingsplan för handikappolitiken (prop.
1999/2000:79) aviserade regeringen att en särskild
utredare skall utses för att se över
hjälpmedelsförsörjningen för studerande med
funktionshinder. Utredningen skall omfatta förskola,
förskoleklass, skola, vuxenutbildning samt högre
utbildning. Bland annat skall gränsdragningen och
ansvarsfördelningen göras tydlig när det gäller
personliga hjälpmedel och pedagogiska hjälpmedel.
Också här bereds direktiv inom Regeringskansliet
(Socialdepartementet).
Kristdemokraterna vill i motion 2000/01:Ub316
yrkande 8 ha ett tillkännagivande till regeringen om
att barn med grav hörselskada skall ha rätt till
teckenspråkslärare och så långt det är möjligt
erbjudas en anpassad utbildning i sin hemkommun.
I motion 1999/2000:So488 (kd) yrkande 3 betonas
vikten av tecken-språkskunnig personal i
specialskolorna för döva och hörselskadade. Det
räcker inte att lärarna kan teckenspråket, anför
motionärerna. Eleverna behöver för sin utveckling
även ha språklig kontakt med annan personal.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandena.
Enligt 3 kap. 3 § skollagen skall barn som inte
kan gå i grundskolan eller särskolan därför att de
är döva eller hörselskadade tas emot i
specialskolan. Huvudmannen för specialskolan prövar
om ett barn skall tas emot i specialskolan under sin
skolpliktstid. Fråga om mottagande får väckas av
barnets vårdnadshavare eller av barnets hemkommun (3
kap. 4 §). Om barnet kan gå i grundskolan eller
särskolan gäller bestämmelsen i 2 kap. 3 § skollagen
att kommunen är skyldig att för undervisningen
använda lärare som har en utbildning avsedd för den
undervisning de i huvudsak skall bedriva.
Den 1 juli 2000 inrättades Specialskolemyndigheten
som en gemensam myndighet för de regionala
specialskolorna för döva eller hörselskadade elever
och Åsbackaskolans skoldel. Myndigheten skall
särskilt ansvara för samordning av resurser,
planering, uppföljning och utvecklingsarbete för
skolenheterna i syfte att stödja
kvalitetsutvecklingen i skolorna och uppnå ökad
måluppfyllelse (specialskoleförordningen 2 kap. 2
§).
Specialskolemyndigheten skall bl.a. ha ansvar för
att vidareutveckla och förbättra den teckenspråkiga
miljön vid specialskolorna via samordnade och för
skolorna gemensamma kompetensutvecklingsinsatser.
För detta disponerar myndigheten särskilda medel.
Enligt regleringsbrev skall myndigheten i sin
årsredovisning särskilt redovisa insatser avseende
kompetensutveckling i teckenspråk.
Behovet av förstärkt statligt specialpedagogiskt
stöd med hörselinriktning i norra regionen framhålls
i motion 1999/2000:Ub247 (s). Den regionala
organisationen för stöd till personal för
hörselskadade elever i den kommunala skolan bör
placeras i anslutning till den statliga
specialskolan för döva och hörselskadade i Härnösand
och bygga vidare på den kompetens och erfarenhet som
där finns.
U t s k o t t e t hänvisar till att enligt
direktiven till MYS-utredningen skall
regionindelningen utformas med utgångspunkt i
regionindelningen för de statliga specialskolorna
för döva och hörselskadade. Verksamheten skall i
varje region samordnas från en centralort, nämligen
Umeå, Stockholm, Örebro, Göteborg och Malmö. Det
anges dock att varje region skall ha viss frihet att
organisera sin verksamhet; t.ex. kan
förutsättningarna i den norra regionen ställa krav
på särskilda lösningar.
Motionsyrkandet bör avslås med det anförda.
Särskolan
Flera motioner tar upp frågor rörande mottagande av
barn i särskolan mot bakgrund av visad ökning av
elevantalet i särskolan.
I motion 2000/01:Ub239 från Centerpartiet hävdas
att det har förekommit att barn felaktigt hänvisats
till särskola och därför gått miste om grundläggande
högskolebehörighet, som de skulle ha kunnat uppnå
med adekvat stöd i den vanliga skolan.
Särskoleelever bör få möjlighet till
högskoleutbildning om de har förutsättningar för
detta, anser motionärerna. De framhåller vidare att
det är viktigt att diagnoser på utvecklingsstörning
kan ställas tidigt i samverkan mellan skola och
landsting, för att så många barn som möjligt genom
stödåtgärder skall kunna ges förutsättningar att ta
del av den ordinarie skolans undervisning (yrk.
24-25).
Enligt motion 2000/01:Ub220 (m) bör riksdagen
begära en utredning om hur skolans placering av barn
i särskola fungerar, vilka behov de barn har som
placeras där och hur dessa behov möts. Oron för att
elever som egentligen inte hör hemma i eller gynnas
av en placering i särskolan ändå placeras där, när
den vanliga skolan saknar resurser eller kunnande
för att ge dem det stöd de har rätt till, måste
enligt motionären undanröjas.
Också i motion 2000/01:Ub297 (v) förs fram krav på
en utredning. Denna bör ha till uppgift att föreslå
nationella riktlinjer för hur utredningar inför
beslut om mottagning av elever till särskolan skall
göras samt på vilka grunder sådana beslut skall
fattas. Motionären hänvisar till alarmerande
uppgifter om särskoleplaceringar i en rapport från
Skolverket och anmärker att det är uppenbart att det
nuvarande regelverket är otillräckligt.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena med hänvisning till vad som anförs
i det följande om Skolverkets uppdrag.
Som svar på ett regeringsuppdrag har Skolverket i
september 2000 publicerat rapporten Hur särskild får
man vara? En analys av elevökningen i särskolan (dnr
2000:2037). Rapporten bygger på resultat från
Skolverkets jämförelsetal, en enkät till landets
samtliga kommuner samt fallstudier i fyra kommuner.
Sammanfattat framgår av rapporten följande. Antalet
elever i den obligatoriska särskolan har ökat från
8 200 läsåret 1992/93 till närmare 12 500 läsåret
1999/2000, vilket motsvarar en ökning med drygt 50
%. Det skall jämföras med ökningen i den vanliga
grundskolan som under samma tid var ca 18 %.
Spridningen mellan kommuner och län är stor, både
beträffande ökningen och andel elever i särskolan.
Enligt Skolverksrapporten varierar rutiner för
utredning och beslut om mottagande, både beträffande
vilka som deltar och i förfaringssätt. Fallstudierna
ger en bild av att olikheter i utredningsförfarande,
mottagande och praxis när det gäller elevernas
skolgång påverkar hur många elever som hamnar i
särskolan, skriver verket.
I rapporten redovisas att 40 % av kommunerna
uppger att elevgruppen i särskolan har förändrats.
Elever med autism eller autismliknande tillstånd i
särskolan har ökat liksom elever med tillkommande
handikapp som damp/ADHD och elever med
koncentrationssvårigheter. Det finns dessutom en
överrepresentation av elever med invandrarbakgrund.
Fallstudierna visar också att det förekommer att
elever som inte är utvecklingsstörda enligt gällande
bedömningspraxis ändå återfinns i särskolan.
Enligt Skolverkets sammanfattning visar rapporten
att brist på kompetens och resurser i grundskolan
har haft stor betydelse för ökningen av antalet
särskoleelever. Det nya betygssystemet och det
förändrade läroplansinnehållet, i kombination med
kraven på skolorna att alla elever skall nå målen,
har också bidragit till ökningen. Därtill kommer att
en ökad iver att testa och diagnostisera elever
skapar ett ökat tryck på särskolan.
Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret
2001 - mot bakgrund av slutsatserna i den nu
refererade rapporten - givit Skolverket i uppdrag
att ta fram allmänna råd eller informationsmaterial
om rutinerna för utredning och beslut om mottagande
i särskolan. Uppdraget skall redovisas senast den 15
maj 2001.
Skolverket har också i uppdrag, enligt
regleringsbrev för budgetåret 2000, att ytterligare
analysera särskolans verksamhet i syfte att öka
kunskapen om hur skolformen svarar mot elevernas
behov och förutsättningar. Därvid skall effekterna
av undervisningstidens variationer studeras
särskilt, liksom elevernas valmöjligheter i såväl
den obligatoriska särskolan som gymnasiesärskolan.
Detta uppdrag skall slutligt rapporteras den 1
oktober 2001.
Resultaten av pågående uppdrag bör enligt
utskottets mening avvaktas.
Kristdemokraterna anser i motion 2000/01:Ub316
yrkande 24 att det är en självklarhet att för
placering av barn i särskola skall krävas
vårdnadshavares medgivande. Denna fråga behöver inte
beredas genom ytterligare försöksverksamhet med ökat
föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns
skolgång. Verksamheten bör nu permanentas.
U t s k o t t e t vill med anledning av
motionsyrkandet erinra om följande.
Riksdagen beslutade våren 2000 att förlänga
pågående försöksverksamhet med ökat
föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns
skolgång till utgången av juni 2005 (prop.
1999/2000:68, bet. UbU16, rskr. 229).
Försöksverksamheten inleddes den 1 januari 1996 och
finns reglerad i en särskild lag (1995:1249). Den
innebär att barn, som bedöms inte kunna nå upp till
grundskolans kunskapsmål därför att de är
utvecklingsstörda, inte får tas emot i särskolan
utan vårdnadshavarens medgivande. Om vårdnadshavaren
inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot
i särskolan, skall skolplikten fullgöras enligt vad
som gäller för barn i allmänhet enligt skollagen.
Skolverket redovisade i juni 1999 en utvärdering
av försöksverksamheten. Verket noterade en del
negativa konsekvenser, men valde ändå att föreslå
att verksamheten permanentas. Som motiv angavs bl.a.
att föräldrarna har det yttersta ansvaret för sitt
barn och därför bör ha rätt att välja skolform. Dock
borde först ett antal problem lösas, främst rätten
till stöd för elever som fullgör sin skolplikt i
grundskolan.
Regeringen har därför i juni 2000 givit Skolverket
ett nytt uppdrag att dels fördjupat följa och
utvärdera försöksverksamheten med ökat
föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns
skolgång, dels utvärdera alternativet att eleven är
inskriven i särskolan men integrerad i en klass i
grundskolan. I uppdraget ingår att följa upp och
utvärdera kvaliteten på den information
vårdnadshavaren får för att kunna välja skolform,
motiven till vårdnadshavarnas val av skolform,
orsaker till att antalet elever som är integrerade i
grundskolan varierar mellan och inom kommunerna samt
kvaliteten i undervisningen. Skolverket skall även
lämna förslag till åtgärder. Uppdraget skall
redovisas senast den 1 mars 2002.
Ytterligare beslutsunderlag behöver således tas
fram innan ett beslut kan tas om att
försöksverksamheten skall övergå i reguljär
verksamhet.
Utskottet anser att motionsyrkandet bör avslås av
riksdagen i avvaktan på detta.
Individuella program inom Rh-
anpassad gymnasieutbildning
I tre motioner begärs att riksdagen uttalar sig för
att individuella program skall införas inom
riksrekryterande gymnasieutbildning för svårt
rörelsehindrade ungdomar, s.k. Rh-anpassad
utbildning.
Enligt Kristdemokraterna i motion 2000/01:Ub319
yrkande 2 bör funktionshindrade elever inom Rh-
anpassad gymnasieutbildning självfallet ges samma
möjligheter som andra gymnasieelever att studera på
ett individuellt program. Regeringen bör snarast
återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.
Även i motion 2000/01:Ub209 (m) påpekas det som
självklart att möjligheten att välja individuella
program skall finnas också för svårt
funktionshindrade ungdomar på riksrekryterande
gymnasieutbildningar.
I motion 2000/01:Ub346 (s) framhåller motionärerna
att de samlade resurser som riksgymnasieverksamheten
kan erbjuda ungdomar med svåra rörelsehinder -
pedagogiskt, i boendet och när det gäller
habilitering - även måste kunna erbjudas dem som har
behov av ett individuellt program. Det är därför
angeläget att det snarast blir möjligt att välja
individuella program också inom den Rh-anpassade
gymnasieutbildningen.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandena med hänvisning till följande.
För vissa elever med funktionshinder har staten
tagit på sig ett utökat ansvar genom att stödja
riksrekryterande gymnasieutbildning. Sålunda finns
riksrekryterande gymnasieutbildning med särskilt
anpassad utbildning för svårt rörelsehindrade
ungdomar, s.k. Rh-anpassad utbildning, i Göteborg,
Kristianstad, Stockholm och Umeå. Personkretsen för
Rh-anpassad utbildning bestäms i 5 kap. 27 och 28 §§
skollagen (1985:1100). Den omfattar svårt
rörelsehindrade elever som har mycket stora behov av
anpassning och habilitering i anslutning till
utbildningen och som kan tillgodogöra sig utbildning
på nationellt program eller - med tillämpning första
gången vid intagning till läsåret 2001/02 -
specialutformat program.
Utskottet behandlade och avstyrkte hösten 1999
motsvarande motionsyrkanden om införande av
individuella program på gymnasieskola med Rh-
anpassad utbildning (bet. 1999/2000:UbU4). Utskottet
pekade på att det i dag finns stora möjligheter inom
de nationella och specialutformade programmen att
hjälpa elever som riskerar att inte klara
utbildningen. Förutom stödundervisning, utökad
studietid eller reducerat program finns också
specialinriktad kursplan.
I regleringsbrevet för budgetåret 2000 har
Skolverket fått i uppdrag att under tre år fr.o.m.
läsåret 2000/01 följa och analysera utvecklingen av
den Rh-anpassade gymnasieutbildningen för elever som
genom möjlighet att specialinrikta kursplanerna i
liten eller obefintlig utsträckning följer kurser på
gymnasienivå. Verket skall även överväga alternativ
till en sådan gymnasieutbildning.
Resultatet av Skolverkets uppdrag bör enligt
utskottets mening inväntas.
Möjligheter för elever med
funktionshinder att välja skola
I Moderata samlingspartiets motion 2000/01:So299
yrkande 4 betonas att möjligheten att välja skola är
särskilt viktig för funktionshindrade barn och
ungdomar. Moderaterna har den principiella
uppfattningen att alla skolor så långt möjligt skall
vara så utformade att elever med särskilda behov
inte utestängs. Målsättningar om integration av
funktionshindrade elever i den vanliga skolan och
anpassning av skolan till dem får dock inte innebära
att skolor som t.ex. Ekeskolan - med den kompetens
som byggts upp där under många år - tvingas stänga.
Moderaterna vill att specialskolor även i framtiden
skall vara ett alternativ för de elever som anser
att dessa skolor bättre kan tillgodose deras
särskilda behov.
Samma synpunkter förs fram i motionerna
1999/2000:Ub228 (m) yrkande 2 och 2000/01:Ub204 (m)
yrkande 1. Motionären anser att möjligheten för barn
och ungdomar med funktionshinder att välja skola
måste omfatta inte bara den egna kommunens skolor,
utan också alternativ i form av specialskolor och
fristående skolor med inriktning på
funktionshindrade elevers behov. Regeringen bör
återkomma med förslag som ger dessa barn och
ungdomar rätt att välja skola. Alla barn och
ungdomar skall enligt motion 2000/01:
Ub207 (m) yrkande 3 erbjudas möjlighet till en
individuellt anpassad utbildning och ha rätt att
välja skola på lika villkor.
Enligt motion 1999/2000:So488 (kd) yrkande 1 bör
Skolverket i en utvärdering analysera hur
kommunernas schablonersättning till skolorna har
påverkat möjligheterna för funktionshindrade att på
samma villkor som andra elever kunna välja skola.
Analogt med Moderaternas förslag om införande av
nationell skolpeng bör alla barn, och i synnerhet de
med funktionshinder, ges en statligt garanterad och
finansierad rätt att välja skola. Detta föreslås i
motion 1999/2000:
Ub228 (m) yrkande 4.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.
Riksdagen har ställt sig bakom den viktiga
handikappolitiska principen - som har stöd i FN:s
standardregler - att barn och ungdomar så långt
möjligt skall erbjudas en anpassad utbildning i sin
hemkommun. Enligt utskottets förslag i det
föregående skall beslutet att avskaffa specialskolan
som skolform för elever med synskada respektive grav
språkstörning ligga fast. För döva, dövblinda eller
hörselskadade elever finns den statliga
specialskolan kvar.
I föregående avsnitt i detta betänkande har
utskottet redovisat den nya samlade organisationen
för statens stöd i specialpedagogiska frågor och den
verksamhetsinriktning som organisationen skall ha.
Målsättningen är att eleverna så långt möjligt skall
kunna välja en skola i närheten av hemmet inom
grundskolan eller särskolan. För att skapa
förutsättningar för detta skall ett organiserat stöd
i specialpedagogiska frågor ges till kommuner och
andra huvudmän, såsom fristående skolor.
Barn som är synskadade eller gravt språkstörda får
enligt en ny bestämmelse i 10 kap. 3 a § skollagen
fullgöra sin skolplikt i särskilda resurscenter.
Utbildningen skall med nödvändiga avvikelser
motsvara utbildningen i grundskolan respektive
särskolan.
Vidare bör nämnas att statligt stöd kan utgå till
kommuner ur anslaget Särskilda insatser på
skolområdet för samordnade regionala
utbildningsinsatser för elever med funktionshinder.
Stödet fördelas av Statens institut för
handikappfrågor i skolan (SIH) som för 2001 har
fördelat medel till regionala undervisningsgrupper
för elever med hörselskada, autism, rörelsehinder
respektive språkstörning samt för elever i särskolan
med flerfunktionshinder. Från och med den 1 juli
2001 övertas SIH:s uppgifter av Specialpedagogiska
institutet.
Med anledning av yrkandet i motion 1999/2000:So488
vill utskottet hänvisa till att Skolverket under
1998 genomfört en nationell kvalitetsgranskning av
undervisningen av elever i behov av särskilt stöd.
Bland annat har granskats enligt vilka
prioriteringsprinciper de medel som finns
tillgängliga fördelas, både i den kommunala
resurshanteringen och i skolans interna budget.
Verket konstaterade att det är nödvändigt att
skolans huvudman tar ett större ansvar för
uppföljningen och utvärderingen av hur resurser
används.
Utskottet kan inte ställa sig bakom
motionsyrkandet om en statligt garanterad och
finansierad rätt att välja skola.
I motionerna 1999/2000:Ub228 (m) yrkande 3 och
2000/01:Ub204 (m) yrkande 2 påpekar motionären att
långt ifrån alla föräldrar till barn med
funktionshinder känner till vilka alternativ som
finns till den kommunala skolan. Kommunerna bör
aktivt understödja dessa föräldrar med information
om hjälp, stöd och möjlighet att söka specialskolor.
U t s k o t t e t föreslår avslag på
motionsyrkandena.
Enligt direktiven till MYS-utredningen skall i den
regionala organisationens grunduppdrag ingå att
bl.a. svara för rådgivning för enskilda barn och
ungdomar, samordna insatser inom regionen, t.ex.
genom bildandet av nätverk, samt sprida information
till kommunerna och deras skolor, föräldrar,
beslutsfattare m.fl.
Övriga frågor
Vänsterpartiet föreslår i motion 1999/2000:So490
yrkande 7 att regeringen ger Skolverket i uppdrag
att göra en översyn av hur skolorna följer
läroplanens bestämmelser om yrkesförberedande
insatser när det gäller funktionshindrade elever.
Enligt en rapport från Förbundet Unga
Rörelsehindrade m.fl., som motionärerna tagit del
av, får många ungdomar med funktionshinder inte alls
det stöd de skulle behöva när det gäller
förberedelser för arbetslivet.
Med hänvisning till samma rapport yrkas i motion
1999/2000:Ub301 (kd) att riksdagen hos regeringen
begär förslag till en strategi för hur
funktionshindrade ungdomars tillgång till studier
och arbetsmarknad kan underlättas.
U t s k o t t e t anser att det är särskilt
viktigt att stödja och stimulera unga
funktionshindrade till att våga ta steget ut på
arbetsmarknaden. Skolan har i samverkan med
arbetsförmedlingen ansvar för att genom olika inslag
i undervisningen förbereda för och underlätta
inträdet på arbetsmarknaden. Enligt uppgift från
Arbetsmarknadsstyrelsen finns det inom varje län en
person som har ansvar för att samordna verksamheten
för "unga handikappade" med särskilda
arbetsförmedlingsinsatser. Arbetsförmedlingen
samarbetar också med skolan vad gäller vägledning
och planering för funktionshindrade elever i samband
med övergången skola/arbetsliv. Avsikten är att ge
stöd åt dessa elever att vidga sina studie- och
yrkesval. Utskottet utgår från att skolan tar vara
på de möjligheter till samarbete och de insatser som
erbjuds från arbetsförmedlingen.
Utskottet utgår också från att Skolverket i sin
tillsynsverksamhet har uppmärksamheten riktad mot
hur skolorna följer läroplanens bestämmelser.
Med det anförda föreslår utskottet avslag på
motionsyrkandena.
I motion 1999/2000:Ub207 (s) påtalas att andelen
barn med funktionshinder vars föräldrar har utländsk
bakgrund ökar i landets särskolor och specialskolor.
Dessa föräldrar upplever sig dubbelt utsatta, på
grund av sin exilsituation, som föräldrar till barn
med funktionshinder. Motionären efterlyser
fortbildningsinsatser om problematiken för berörda
personalgrupper inom bl.a. skola och barnomsorg samt
initiativ till utbildning av föräldrarna.
U t s k o t t e t har inhämtat att inom Statens
institut för handikappfrågor (SIH) finns en särskild
konsulent för frågor som berör elever med utländsk
bakgrund och funktionshinder. Konsulentens insatser
riktas i första hand till kommuner, personalgrupper,
handikapp- respektive invandrarorganisationer m.fl.
Konsulentinsatser för invandrarelever med
funktionshinder kommer att fortsatt finnas i den nya
stödorganisationen.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandet med hänvisning till det anförda.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Specialskolan som skolform för
elever med synskada respektive grav
språkstörning
Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub212
yrkande 25, 1999/2000:
Ub242 yrkandena 2 och 6 samt 2000/01:Ub219
yrkande 4.
Reservation 1 (m, kd, c, fp) delvis
2. Omprövning av beslutet att avveckla
de fasta skoldelarna vid Ekeskolan och
Hällsboskolan
17. Översyn av skolornas
yrkesförberedande insatser för
funktionshindrade elever m.m.
Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub301 och
1999/2000:So490 yrkande 7.
Reservation 9 (v)
18. Stöd för föräldrar med utländsk
bakgrund som har barn med funktionshinder
Riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub207.
Stockholm den 8 mars 2001
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask
(m), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas
Högström (m), Torgny Danielsson (s), Lennart
Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd), Gunnar Goude
(mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp), Anders
Sjölund (m), Nils-Erik Söderqvist (s) och Michael
Lund (s).
Redogörelse för ärendet
Under den allmänna motionstiden 1999 och 2000
väcktes ett stort antal motioner med yrkanden
rörande elever med funktionshinder.
Motionsyrkandena avser frågor om bl.a.
återinförande av specialskolan som skolform för
synskadade respektive gravt språkstörda barn samt
omprövning av beslutet att avveckla de fasta
skoldelarna vid Ekeskolan och Hällsboskolan,
inrättande av riksgymnasium för blinda och
synskadade barn med flerfunktionshinder, stöd för
funktionshindrade elever i den kommunala skolan,
tillgång till läromedel och hjälpmedel för
synskadade elever, teckenspråkig skolmiljö,
mottagande av barn i särskolan, införande av
individuella program inom Rh-anpassad
gymnasieutbildning samt möjligheter för elever med
funktionshinder att välja skola.
Förslagen i motionerna, 19 yrkanden från år 1999
och 25 yrkanden från år 2000, återges i bilaga.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Specialskolan som skolform för
elever med synskada respektive grav
språkstörning, m.m. (punkterna 1, 2
och 14) - m, kd, c, fp
av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara
(kd), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp) och
Anders Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1, 2
och 14 borde ha följande lydelse:
1. Specialskolan som skolform för
elever med synskada respektive grav
språkstörning
Riksdagen bifaller motionerna 1999/2000:Ub212
yrkande 25 och 1999/2000:Ub242 yrkandena 2 och 6
samt bifaller delvis motion 2000/01:Ub219 yrkande
4.
2. Omprövning av beslutet att avveckla
de fasta skoldelarna vid Ekeskolan och
Hällsboskolan
Riksdagen bör enligt vår mening uttala sig för ett
återinförande av statlig specialskola som skolform
för synskadade och gravt språkstörda elever med
flerfunktionshinder. Den statliga specialskolan
behövs för svårt funktionshindrade elever med mycket
speciella behov av en egen skolmiljö för sin
utveckling. Alla kommuner kan inte nå den nivå i
fråga om specialpedagogiskt kunnande som en
nationell specialskola kan erbjuda. Barnen skall ha
en rättighet och inte en skyldighet att integreras i
den kommunala skolan. Vad vi här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motionerna 1999/2000:Ub212
yrkande 25 och 1999/2000:
Ub242 yrkandena 2 och 6.
Vi anser att specialskolorna Ekeskolan och
Hällsboskolan behövs för barn med
flerfunktionshinder och att riksdagen bör upphäva
beslutet att avveckla skolorna. Föräldrarnas och
barnens önskemål måste väga tungt. När det särskilt
gäller Ekeskolan har alltfler elever sökt sig dit,
sedan debatten om avveckling bidragit till att göra
skolan känd. Vi menar att staten i vissa fall kan
behöva ta ett större ansvar för svårt
funktionshindrade elever för att minimera risken för
att eleverna inte ges tillräckliga möjligheter till
utbildning utifrån sina specifika förutsättningar.
Många kommuner saknar kompetens och ekonomiska
resurser för att tillgodose behoven för elever med
flerfunktionshinder. Riksdagen bör bifalla
motionerna i ärendet.
Möjligheten att välja skola är viktig för alla
elever, men alldeles särskilt viktig för barn och
ungdomar med funktionshinder. Mot den bakgrunden ser
vi beslutet att lägga ned Ekeskolan - en skola för
barn med multifunktionshinder - som ett
lågvattenmärke när det gäller synen på alla elevers
rätt att välja skola. Enligt vår mening skall
funktionshindrade barn och ungdomar ha en rättighet
och inte en skyldighet att integreras i grundskolan
eller särskolan. Om barnen känner sig trygga i
specialskolan och utvecklas på ett positivt sätt bör
det vara möjligt för föräldrar att välja denna
skolform. Vi anser att specialskolor även i
framtiden skall vara ett alternativ för de elever
som anser att dessa skolor bättre kan tillgodose
deras särskilda behov. Detta bör riksdagen med
bifall till motionerna 1999/2000:Ub228 yrkande 2,
2000/01:Ub204 yrkande 1, 2000/01:Ub207 yrkande 3 och
2000/01:So299 yrkande 4 som sin mening ge regeringen
till känna.
2. Specificering av begreppet
visstidsvistelse vid resurscenter
(punkt 4) - m, c
av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas
Högström (m), Sofia Jonsson (c) och Anders
Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Specificering av begreppet
visstidsvistelse vid resurscenter
Enligt vår mening är det inte tillräckligt klarlagt
vad som avses med begreppet "visstid" vid vistelse
på resurscenter. Olika tolkningar har gjorts, såsom
att det kan röra sig om några månader eller en
termin eller hela skoltiden. Vi vill att riksdagen
med bifall till motionsyrkandet begär att regeringen
återkommer med en specificering av begreppet
visstidsvistelse.
3. Utredning om riksgymnasium för
blinda och synskadade ungdomar med
flerfunktionshinder
(punkt 5) - m, c, fp
av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas
Högström (m), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp)
och Anders Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Utredning om riksgymnasium för
blinda och synskadade ungdomar med
flerfunktionshinder
Blinda och synskadade ungdomar med
flerfunktionshinder har få goda möjligheter att
studera vidare efter den obligatoriska skolan.
Resultatet är att få läser vidare. De bör emellertid
precis som alla andra ungdomar ha rätt att kunna gå
vidare i sin utbildning och utvecklas i sin egen
takt, oavsett ålder. Vi anser att regeringen bör
låta utreda förutsättningarna för ett riksgymnasium
för blinda och synskadade ungdomar med
flerfunktionshinder. Riksdagen bör bifalla
motionsyrkandena.
4. Stöd för elever med funktionshinder i den
kommunala skolan, m.m. (punkterna 6,
8, 9 och 13) - kd
av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 6,
8, 9 och13 borde ha följande lydelse:
6. Stöd för elever med funktionshinder
i den kommunala skolan
Riksdagen bifaller motion 1999/2000:So488
yrkande 2 samt avslår motionerna 1999/2000:Ub242
yrkande 5 och 1999/2000:So263 yrkande 6.
8. Rätt till teckenspråkslärare för
barn med grav hörselskada
13. Individuella program inom Rh-
anpassad gymnasieutbildning
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub319 yrkande
2 samt bifaller delvis motionerna 2000/01:Ub209
och 2000/01:Ub346.
Ställningstagande
Vi anser att det finns behov av en nationell
handlingsplan för att öka stödet för barn med dolda
funktionsnedsättningar, såsom DAMP, dyslexi och
näraliggande diagnoser. Det är viktigt att barn och
föräldrar får bättre tillgång än i dag till stöd,
utredning och expertkunskap genom samverkan mellan
hälso- och sjukvården samt förskolan och skolan. Vi
föreslår att riksdagen bifaller motion
1999/2000:So488 yrkande 2.
Barn och ungdomar med funktionshinder skall så långt
det är möjligt erbjudas en anpassad utbildning i sin
hemkommun. Vi instämmer i vad som anförs i motion
2000/01:Ub316 yrkande 8 om att barn med grav
hörselskada därvid måste ha rätt till
teckenspråkslärare. Detta bör riksdagen tillkännage
för regeringen som sin mening.
Som anförs i motion 1999/2000:So488 yrkande 3 räcker
det inte med att lärarna i specialskolorna för döva
eller hörselskadade elever är teckenspråks-kunniga.
Eleverna behöver för sin utveckling även ha språklig
kontakt med annan personal. Målet bör vara att all
personal som arbetar på dessa skolor skall behärska
teckenspråket. Riksdagen bör bifalla
motionsyrkandet.
Inom den riksrekryterande gymnasieutbildningen för
svårt rörelsehindrade ungdomar, den s.k. Rh-
anpassade gymnasieutbildningen, bör eleverna, utöver
nationella och specialutformade program, även
erbjudas individuella program. Vi anser att dessa
elever självfallet skall ges samma möjligheter som
andra gymnasieelever att studera på ett individuellt
program. Regeringen bör snarast återkomma till
riksdagen med ett sådant förslag i enlighet med
motion 2000/01:Ub319 yrkande 2.
5. Stöd för elever med
funktionshinder i den kommunala
skolan (punkt 6) - fp
av Ulf Nilsson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
6. Stöd för elever med funktionshinder
i den kommunala skolan
Riksdagen bifaller motion 1999/2000:So263
yrkande 6 samt avslår motionerna 1999/2000:Ub242
yrkande 5 och 1999/2000:So488 yrkande 2.
Ställningstagande
Det är viktigt att barn med hyperaktivitet (ADHD
och/eller DAMP) uppmärksammas tidigt för att undvika
att barnen senare under uppväxten får större
problem. Jag anser att Skolverket och
Socialstyrelsen bör få i uppdrag att se till att
lärare, förskolepersonal och personal inom barn- och
skolhälsovården får en adekvat utbildning om denna
diagnosgrupp. Det är också viktigt att fortlöpande
utvärdera behandlingsmetoder och utveckla
handlingsprogram för att kunna ge stöd för dessa
elever. Jag föreslår att riksdagen bifaller motion
1999/2000: So263 yrkande 6.
6. Mottagande av barn i särskolan
(punkt 11) - c
av Sofia Jonsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 11
borde ha följande lydelse:
11. Mottagande av barn i särskolan
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub239
yrkandena 24 och 25 samt avslår motionerna
2000/01:Ub220 och 2000/01:Ub297.
Ställningstagande
Det har förekommit att barn felaktigt mottagits i
särskolan och därmed gått miste om grundläggande
högskolebehörighet, som de skulle ha kunnat uppnå
med adekvat stöd i den vanliga skolan. Dessa elever
bör få möjlighet till högskoleutbildning om de har
förutsättningar för sådana studier. Jag anser att
det är viktigt med tidiga stödinsatser för att så
många barn som möjligt skall få del av den ordinarie
skolans undervisning. Diagnoser på
utvecklingsstörning bör därför ställas tidigt i
samverkan mellan skola och landsting. Riksdagen bör
tillkännage för regeringen som sin mening vad jag
här har anfört och därmed bifalla motion
2000/01:Ub239 yrkandena 24 och 25.
Vi anser att det är en självklarhet att för
placering av barn i särskola skall krävas
vårdnadshavares medgivande. Enligt vår mening bör
försöksverksamheten med ökat föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång nu permanentas.
Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med
motion 2000/01:Ub316 yrkande 24.
8. Statligt garanterad och
finansierad rätt att välja skola,
m.m. (punkterna 15 och 16) - m
av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas
Högström (m) och Anders Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 15
och 16 borde ha följande lydelse:
15. Statligt garanterad och finansierad
rätt att välja skola
En statligt garanterad och finansierad rätt att
välja skola bör införas för alla barn, i synnerhet
för barn med funktionshinder som söker en skola med
särskild kompetens. För att valfriheten skall vara
reell måste också finansieringen av boendet vid
skolan garanteras. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag i enlighet med motion
1999/2000:Ub228 yrkande 4.
Långt ifrån alla föräldrar till barn med
funktionshinder känner till vilka alternativ som
finns till den kommunala skolan. Det är viktigt att
kommunen aktivt ger föräldrar information om vilka
möjligheter som finns när det gäller hjälp, stöd och
val av skola för olika funktionshinder. Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motionsyrkandena.
9. Översyn av skolornas
yrkesförberedande insatser för
funktionshindrade elever m.m. (punkt
17) - v
av Britt-Marie Danestig (v) och Lennart
Gustavsson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
17. Översyn av skolornas
yrkesförberedande insatser för
funktionshindrade elever m.m.
Riksdagen bifaller motion 1999/2000:So490
yrkande 7 och avslår motion 1999/2000:Ub301.
Ställningstagande
Enligt en rapport år 1999 från Förbundet Unga
Rörelsehindrade m.fl. tycks läroplanens bestämmelser
om att skolan skall ge förberedelser för arbetslivet
inte följas i tillräcklig omfattning när det gäller
funktionshindrade elever. En stor andel av de
tillfrågade i en enkätundersökning sade sig inte ha
fått någon som helst yrkesförberedande insats. Detta
anser vi vara oroande signaler som måste tas på
allvar. Vi föreslår därför att regeringen ger
Skolverket i uppdrag att göra en översyn av hur
skolorna följer läroplanens bestämmelser vad gäller
yrkesförberedande insatser för funktionshindrade
elever. Detta bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
1999/2000:So490 yrkande 7.
Särskilt yttrande
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Synskadades tillgång till läromedel
och hjälpmedel (punkt 7) - m
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas
Högström (m) och Anders Sjölund (m) anför:
Moderata samlingspartiet har i sin budgetmotion
2000/01:Ub819 förordat att anslaget Skolutveckling
och produktion av läromedel för elever med handikapp
utökas med 3 miljoner kronor under åren 2001-2003.
Vi anser att produktion av läromedel för
funktionshindrade elever är centralt och att
anslaget för detta behöver räknas upp. Det gäller i
synnerhet mot bakgrund av att fler elever med
funktionshinder studerar integrerat i grund- och
gymnasieskolan där den pedagogiska
specialkompetensen ibland är begränsad. Väl
utvecklade läromedel blir då mycket viktiga.