Under allmänna motionstiden 2000 väcktes ett stort
antal motionsyrkanden i olika gymnasieskolfrågor.
Dessa yrkanden samt ett fåtal liknande yrkanden från
allmänna motionstiden 1999 behandlas i detta
betänkande.
Yrkandena gäller övergripande frågor om kärnämnen,
högskolebehörighet som mål för gymnasieutbildningen,
individuella program, rätt att fullfölja studier i
gymnasieskolan, villkoren för antagning till
gymnasieskolan m.m. Vidare gäller de
lärlingsutbildning, betygssättning och
gymnasieexamen, information till föräldrar om
myndiga elevers uppförande, gymnasieutbildning med
viss inriktning, sex- och samlevnadsundervisningen,
giltighet av yrkesutbildningar på båda sidor av
Öresund och gymnasieskolans relation till
universitet och högskolor. Ett stort antal yrkanden
rör frågor där det enligt gällande styrsystem
ankommer på andra än riksdagen att fatta beslut.
Sammanfattning
I betänkandet behandlas 105 yrkanden om olika
gymnasieskolfrågor. Yrkandena ingår i motioner
väckta under allmänna motionstiden 2000 och 1999.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga
yrkanden.
Yrkandena gäller övergripande frågor bl.a. om
kärnämnena, högskolebehörighet som mål för
gymnasieutbildningen, rätten att fullfölja
utbildningen i gymnasieskolan och villkoren för
tillträde till gymnasieskolan. Vidare gäller de
lärlingsutbildning, betygssättning och
gymnasieexamen, information till föräldrar om myndig
elevs beteende, sex- och samlevnadsundervisningen
och vissa övriga frågor.
Ett stort antal yrkanden gäller frågor där det
ankommer på andra än riksdagen att fatta beslut.
Utskottet avstyrker dessa yrkanden med hänvisning
till det gällande styrsystemet.
För flertalet övriga yrkanden föreslår utskottet
avslag med hänvisning till det pågående arbetet i
Gymnasiekommittén 2000 samt till den kommande
behandlingen av den nyss avlämnade propositionen om
vuxnas lärande.
I betänkandet finns reservationer på olika punkter
från Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet
och Folkpartiet.
Utskottets överväganden
Inledning
I gymnasieskolan finns i dag 17 nationella program,
som alla omfattar 2 500 gymnasiepoäng. Åtta i
skollagen angivna ämnen ingår i viss omfattning i
alla nationella och specialutformade program och
kallas kärnämnen. De är: svenska/svenska som
andraspråk, engelska, matematik, idrott och hälsa,
samhällskunskap, religionskunskap, naturkunskap och
estetisk verksamhet. Kärnämnenas gymnasiepoängtal
varierar mellan 200 (svenska/svenska som
andraspråk), 100 (engelska, matematik,
samhällskunskap och idrott och hälsa) och 50
(religionskunskap, naturkunskap och estetisk
verksamhet). För alla nationella kurser i
gymnasieskolan finns kursplaner, som fastställs av
Skolverket. Samma kursplaner gäller för kärnämnena
oavsett program.
Vid sidan av de nationella programmen finns
specialutformade program, som i fråga om
utbildningens nivå motsvarar nationella program och
kan utformas individuellt för en elev eller
gemensamt för en grupp elever.
Dessutom finns individuella program.
En parlamentariskt sammansatt utredning om
gymnasieskolans utbud av studievägar tillsattes i
maj 2000 (dir. 2000:35). Utredningen, som kallas
Gymnasiekommittén 2000, fick tilläggsdirektiv i
februari 2001 och skall lämna sin slutliga
redovisning senast den 30 april 2002 (dir. 2001:8).
Övergripande frågor
Förslag om differentiering av kärnämneskurser läggs
fram av tre partier.
Moderata samlingspartiet framhåller i motion
2000/01:Ub260 att många avbryter sina studier därför
att de saknar tillräckliga förkunskaper och/eller
motivation för alla de gemensamma kurser som i dag
är obligatoriska. Därför föreslås i motionen bl.a.
att kärnämneskurser skall kunna ges med olika
svårighetsgrad (yrk. 4 i denna del).
Kristdemokraterna vill enligt motion 2000/01:Ub331
att kärnämnen skall kunna läsas etappvis för att
tillgodose de elever som upplever den teoretiska
delen av gymnasieutbildningen som alltför betungande
(yrk. 14).
Folkpartiet anser det viktigt att skolan utgår
från varje individs egna förutsättningar. Alla
elever kan inte lära sig lika mycket, eller i samma
takt, skriver motionärerna (mot. 2000/01:Ub236 yrk.
4). Därför skall kärnämnena kunna läsas i olika
takt. Kärnämneskurserna skall också ha olika
innehåll beroende på program, anser motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Möjlighet att läsa de fyra mest omfattande
kärnämneskurserna i etapper finns i dag för elever
som har påtagliga studiesvårigheter i dessa ämnen
(5 kap. 20 § gymnasieförordningen, 1992:394). Det
finns inga nationella bestämmelser om i vilken takt
som olika ämnen skall läsas. En individuell
studieplan skall upprättas för varje elev. I de nu
gällande kursplanerna för kärnämneskurserna Svenska
A och Matematik A anges uttryckligen att innehåll
och arbetssätt skall anpassas till det program eller
den studieinriktning som eleverna har valt.
Till Gymnasiekommittén 2000 har regeringen nyligen
överlämnat en promemoria, utarbetad av en
arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet, med
förslag om ett nytt och breddat kärnämne som skall
bildas genom bl.a. att kärnämnena samhällskunskap
och religionskunskap förs samman. Gymnasiekommittén
2000 har nyligen fått tilläggsdirektiv (dir. 2001:8)
och skall slutföra sitt arbete senast den 30 april
2002.
Högskolebehörighet som mål för gymnasieutbildningen
ifrågasätts av samma tre partier.
Moderata samlingspartiet anser inte att alla
omedelbart behöver en gymnasieutbildning som ger
behörighet till universitets- och högskolestudier.
Olika intressen måste kunna tillgodoses med goda
möjligheter att kunna komplettera utbildningen,
heter det i motionen (2000/01:Ub260 yrk. 4 i denna
del).
Kristdemokraterna vill låta eleverna själva välja
när i livet de skall skaffa sig högskolebehörighet
(mot. 2000/01:Ub331 yrk. 2). Möjlighet att
komplettera skall alltid finnas, påpekar
motionärerna.
Folkpartiet skriver i motion 2000/01:Ub236 att
alla studievägar inte får bli "akademiserade", som i
dag (yrk. 3). Då blir enligt motionärerna gymnasiet
en utslagningsmaskin för alla de ungdomar som inte
vill eller orkar läsa mer teoretiska ämnen. I
stället skall eleverna få välja att läsa
utbildningar som inte ger högskolekompetens och, om
de vill, senare komplettera sina studier till sådan
kompetens (yrk. 5).
U t s k o t t et föreslår att riksdagen avslår
yrkandena med hänvisning till det pågående arbetet i
Gymnasiekommittén 2000.
Möjlighet att komplettera en gymnasieutbildning så
att man når behörighet att antas till grundläggande
högskoleutbildning finns sedan länge och är en av
det svenska utbildningssystemets grundstenar, som
självfallet skall behållas.
Utskottet övergår nu till övriga motionsyrkanden som
rör grunddragen i en reformering av gymnasieskolan.
Moderata samlingspartiet vill begränsa kärnämnena
till svenska, engelska, matematik, samhällskunskap
samt idrott och hälsa (mot. 2000/01:Ub260 yrk. 4 i
denna del). Samma förslag framförs i motion
2000/01:Ub211 (m) yrkande 2.
Kristdemokraterna förslår däremot införande av ett
ytterligare kärnämne, nämligen historia (mot.
2000/01:Ub331 yrk. 4). De är kritiska till
gymnasieskolans programutbud, som de menar har
formats från ett uppifrånperspektiv och inte med
utgångspunkt i ungdomars och samhällets behov.
Motionärerna anser att det inte är nödvändigt att
alla program omfattar 2 500 gymnasiepoäng (mot.
2000/01:Ub331 yrk. 1). De vill också att kvaliteten
på det individuella programmet skall ses över och
att samordningen mellan grundskola och gymnasieskola
skall förbättras (yrk. 7). Enligt motionärerna bör
det individuella programmet organiseras så att det
dels ger möjlighet att slussas in på ordinarie
program, dels kan utgöra ett eget alternativ för dem
som behöver särskilda lösningar. Hela eller delar av
en nationellt fastställd kursplan bör kunna ingå i
den individuella studieplanen för en elev på
individuellt program. En sådan elev skall t.ex.
kunna föra med sig kärnämnen som Matematik A till
ett nationellt program. Det tredje året på de
yrkesinriktade programmen bör göras frivilligt och
leda till behörighet till den yrkeshögskola som
Kristdemokraterna vill inrätta (yrk. 12).
Folkpartiet för i motion 2000/01:Ub225 fram
förslaget att det individuella programmet skall
avskaffas och ingen elev börja i gymnasieskolan utan
godkänt grundskolebetyg i svenska, engelska och
matematik (yrk. 1). Samma förslag finns i partiets
motion 2000/01:Ub236 (yrk. 1). Där yrkar Folkpartiet
också att resurserna för det individuella programmet
skall överföras till grundskolan och elever med
svårigheter ges stöd också i gymnasieskolan (yrk.
2). Vidare hävdar Folkpartiet att det i dag inte
finns yrkesinriktade program i reell mening, där
eleverna kan börja arbeta direkt efter studierna.
Sådana program bör inrättas, och eleverna bör
avlägga yrkesexamen vid utbildningens slut (yrk. 8).
Utbildningen skall vara praktiskt inriktad och även
ge möjlighet till praktik hos företag i den aktuella
branschen, heter det i motionen.
Miljöpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub816 ett
tillkännagivande om utveckling av gymnasieskolan
(yrk. 2). Gymnasieskolan skall vara en skola för
alla, där ungdomar med olika förutsättningar och
intressen, från olika miljöer och med olika
religionsinriktningar får möjligheter till en bra
utveckling och förberedelse inför vuxenlivet. Den
skall ge varje elev bra baskunskaper i kärnämnena
och därutöver vara yrkesförberedande för såväl
praktiska som mer teoretiskt orienterade yrken. För
vissa praktiska yrken skall gymnasieskolan dessutom
erbjuda en yrkesutbildning av mer omfattande
karaktär, fullständig eller förberedande beroende på
yrkets art, skriver motionärerna. De tar också upp
problem och möjligheter för gymnasieskolan, elevens
val och kommunens kostnad, betygssystemet,
studiernas innehåll och uppläggning,
arbetsplatsförlagd utbildning (APU) och modersmål.
Förslag om att hemkunskap skall vara ett kärnämne
i gymnasieskolan förs fram i motionerna
2000/01:Ub300 (s) yrkande 2, 2000/01:Ub802 (s)
yrkande 2 och 2000/01:Ub804 (c) yrkande 2. Ett ämne
som ger konsumentutbildning bör enligt motion
1999/2000:Ub213 (c) vara obligatoriskt inom alla
program (yrk. 1). I motion 2000/01:Kr537 föreslår
motionärerna (m) att idrott och hälsa även i
framtiden skall vara kärnämne i gymnasieskolan (yrk.
3).
I motion 2000/01:Ub281 (m) framförs kritik mot det
nuvarande utbildningssystemet. Enligt motionärerna
slås många elever, inte minst invandrarelever, ut
innan de har fullgjort sin gymnasieutbildning,
vilket är helt oacceptabelt. Motionärerna pekar på
de fristående yrkesförberedande gymnasieskolorna,
som ger mera APU än kommunala skolor och i större
utsträckning samarbetar med näringslivet (yrk. 2).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Gymnasieskolans utbud av studievägar är huvudämnet
för den pågående gymnasieutredningen (dir. 2000:35
och 2001:8). Det gäller både vilka program som skall
finnas och hur varje programs utbud av studievägar
skall se ut. En arbetsgrupp inom
Utbildningsdepartementet har föreslagit ett nytt,
bredare kärnämne, som är avsett att ersätta
nuvarande kärnämneskurser i samhällskunskap och
religionskunskap, och som även skall innehålla
nutidshistoria. I tilläggsdirektiven till
Gymnasiekommittén 2000 sägs bl.a. att kommittén
skall utreda och lägga fram förslag till hur en
förändrad utformning av vissa kärnämneskurser bör se
ut (dir. 2001:8).
Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår
tillkännagivanden om rätten att fullfölja studier i
gymnasieskolan (mot. 2000/01:Ub331 yrk. 8 respektive
2000/01:Ub270 yrk. 6). Enligt Kristdemokraterna
måste skollagen ändras så att åldersgränsen för
gymnasiestudier tas bort. Sådana studier skall kunna
genomföras på lika villkor t.o.m. 25 års ålder,
anser motionärerna. Centerpartiet vill ha en
garanterad rättighet för den som påbörjat
gymnasiestudier före 20 års ålder att fullfölja
utbildningen upp till 25 års ålder. Regeringen bör
enligt motionärerna skyndsamt låta utreda en sådan
utbildningsgaranti och återkomma till riksdagen med
förslag om på vilket sätt den bör genomföras.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
När motsvarande yrkanden behandlades vid förra
riksmötet påpekade utskottet - liksom tidigare - att
det i skollagen inte finns någon övre åldersgräns
för när studier i gymnasieskolan skall vara
avslutade (bet. 1999/2000:UbU15 s. 40). Däremot sägs
det i skollagen att utbildningen i gymnasieskolan är
avsedd att påbörjas av ungdomar efter avslutad
grundskola eller motsvarande fram t.o.m. det första
kalenderåret det år de fyller 20 år. För vuxna finns
kommunal vuxenutbildning. En proposition om vuxnas
lärande har nyligen avlämnats och kommer att
behandlas längre fram under detta riksmöte.
Riksdagen bör avvakta denna behandling och inte nu
göra några sådana ställningstaganden som
motionärerna begär.
Villkoren för antagning till gymnasieskolan och
högskolan bör enligt Folkpartiets motion
2000/01:Ub227 inte förändras så att
förkunskapskraven luckras upp (yrk. 3). I motion
2000/01:Ub344 (s) påtalas att elever med
invandrarbakgrund och elever med
inlärningssvårigheter har svårt att klara kraven på
godkänt i svenska, matematik och engelska. Deras
möjligheter att gå på de nationella programmen måste
stärkas, anser motionärerna.
Vänsterpartiet anser enligt motion 2000/01:Ub276
att ett betygsfritt intagningssystem till
gymnasieskolan bör införas (yrk. 1). Eleverna skall
få välja efter intresse och komma in på sitt
förstahandsval. Vid felval skall eleven ha möjlighet
att byta inriktning inom ramen för gymnasieskolan.
Enligt motion 2000/01:Ub327 (s) missgynnas elever
med specialinriktad begåvning av att det är
betygsgenomsnitt som ligger till grund för
antagningen till gymnasieskolan. Motionärerna anser
att kommunerna måste öka sina insatser så att
elevernas egna val och intressen blir avgörande för
intagningen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Gymnasiekommittén 2000 fick nyligen i sina
tilläggsdirektiv uppdrag bl.a. att överväga vad som
kan göras i programmens uppbyggnad för att minska
snedrekryteringen och avhoppsfrekvensen bland elever
med utländsk bakgrund i gymnasieskolan. Skolverkets
kvalitetsgranskningsnämnd föreslog i en skrivelse
till regeringen i september 2000 att regeringen
skulle förelägga riksdagen förslag om ett nytt
antagningssystem till gymnasieskolan och ett
förändrat betygssystem för grundskolan.
Kvalitetsgranskningsnämnden hänvisade till
utbildningsinspektörernas iakttagelse att
behörighetsbestämmelsernas krav på godkänt betyg i
svenska, engelska och matematik särskilt missgynnar
ungdomar som lär långsamt eller på andra sätt än dem
som skolor har gjort till sina standardvarianter.
Riksdagen bör inte föregripa regeringens beredning
av dessa frågor.
Som ett led i att stärka inslaget av entreprenörskap
i skolan vill Centerpartiet enligt motion
2000/01:Ub270 ha en ökad stimulering av samverkan
mellan näringsliv och skola (yrk. 2). Regeringen bör
återkomma med förslag om hur denna samverkan kan
stimuleras, bl.a. genom en översyn av
gymnasieförordningen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
En av de nya uppgifterna för Gymnasiekommittén
2000 är att föreslå hur samverkan mellan skola och
arbetsliv kan utvecklas.
Centerpartiet vill också att regeringen utreder
möjligheten att öka kraven på kommunernas
utvärdering av sin skolverksamhet (mot.
2000/01:Ub270 yrk. 5). Fortfarande har inte alla
skolor gjort någon kvalitetsredovisning, och det
finns brister i utformningen av de redovisningar som
lämnats, framhåller motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Det pågår en översyn av skollagen. I utredningens
uppdrag ingår bl.a. att utreda och föreslå hur
målstyrningen samt det kommunala ansvaret för
kvalitet och likvärdighet kan förtydligas och
stärkas, och att utreda om statens
sanktionsmöjligheter behöver stärkas (dir. 1999:15).
Kommittén skall redovisa uppdraget senast den 15
september 2001.
Behovet av ökade valmöjligheter efter avslutad
grundskola tas upp i motion 2000/01:Ub350 (s). En
del elever behöver alternativa valmöjligheter
utanför en traditionell skolmiljö, anser
motionärerna. De möjligheter som finns inom ramen
för det individuella programmet räcker inte för att
man på ett tillfredsställande sätt skall kunna ta
hand om elever som har dessa behov. Motionärerna
vill att Gymnasiekommittén 2000 skall ges i uppdrag
att beakta elever som är i behov av särskilt stöd
och dessa elevers behov av valmöjligheter utanför en
traditionell skolmiljö.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Det är utskottets övertygelse att de som i dag är
unga kommer att behöva utbildning utöver grundskolan
för att få ett vuxenliv med hög livskvalitet och för
att komma till sin rätt i arbetslivet och
samhällslivet. Skolan på alla nivåer måste anstränga
sig för att utforma sitt arbete så att elevernas
intresse fångas och deras utveckling främjas.
Individuellt program utgör en möjlighet att för den
enskilda eleven planera en verksamhet som möter
honom eller henne på det utvecklingsstadium där
eleven befinner sig. Därför kan t.ex. arbete på en
arbetsplats ingå i den individuella plan som görs
upp för varje elev på individuellt program. Siktet
skall dock vara inställt på att eleven senare skall
kunna gå över till ett nationellt eller
specialutformat program.
Lärlingsutbildning
Bakgrund
I skollagen finns sedan lång tid en möjlighet att
anordna lärlingsutbildning inom individuellt program
(5 kap. 4 b §). Sådan utbildning innebär att eleven
kan kombinera en anställning som syftar till en
yrkesutbildning med studier. I sådant fall skall
studierna omfatta kärnämnena svenska/svenska som
andraspråk, engelska, samhällskunskap,
religionskunskap och matematik. Om eleven önskar
det, skall utbildningen omfatta samtliga kärnämnen.
Utbildningen skall omfatta tre årskurser.
Bestämmelserna om detta finns i gymnasieförordningen
(1992:394). Antalet elever i denna form av
lärlingsutbildning är mycket litet.
Sedan några år tillbaka pågår en försöksverksamhet
med lärande i arbetslivet inom gymnasieskolan. Sådan
utbildning innebär att en elev på ett nationellt
eller specialutformat program som innehåller
yrkesämnen får en utbildning som under sammanlagt
minst 30 veckor genomförs på en arbetsplats.
Skolverket har efter samråd med arbetsmarknadens
parter fastställt en kursplan för lärande i
arbetslivet om 700 gymnasiepoäng (SKOLFS 2000:164).
Även undervisning enligt andra nationellt
fastställda kursplaner i yrkesämnen kan genomföras
på en arbetsplats. För varje elevplats upprättas ett
kontrakt mellan skolan, en ansvarig företrädare för
arbetsplatsen och eleven. Försöksverksamheten
regleras i en särskild förordning (2000:690).
Motionerna och utskottets ställningstagande
Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2000/01:Ub260 ett tillkännagivande om att en modern
lärlingsutbildning behöver införas (yrk. 9).
Motionärerna hänvisar till den beskrivning de givit
i motion 1999/2000:Ub17, som behandlades vid förra
riksmötet (bet. 1999/2000:UbU16 s. 9, rskr. 229).
Huvudman kan vara en kommunal gymnasieskola, en
friskola, ett företag, en branschorganisation eller
ett utbildningsföretag. Huvudmannen skall upprätta
en utbildningsplan som skall godkännas av
Skolverket. Utbildningen skall ge gymnasiekompetens
i svenska, matematik och förekommande
karaktärsämnen, men behöver inte ge grundläggande
behörighet till högskoleutbildning. Godkänd
lärlingsutbildning ges offentligt stöd med en
lärlingspeng, som följer huvudmannen. Valfrihet
skall råda när det gäller lärlingens status som elev
eller anställd. Utbildningen skall avslutas med
gesällprov eller motsvarande.
I huvudsak samma förslag framförs av Moderaterna i
motion 2000/01:Ub281 yrkande 7. Liknande förslag
finns också i motion 2000/01: Ub280 (m), där
motionärerna särskilt påpekar att utbildningen skall
utformas lokalt och att varje skola ska kunna skapa
sin egen profil (yrk. 5).
Kristdemokraterna hävdar i motionerna
2000/01:Ub323 och 2000/01: Ub331 (yrk. 1 resp. 13)
att den nuvarande gymnasieskolan är alltför
teoretisk och inte på ett bra sätt möter elever som
vill ha en praktisk utbildning. I den förstnämnda
motionen nämns den försöksverksamhet med
lärlingsutbildning inom nationella program som
utskottet ovan redogjort för och som motionärerna
anser har blivit ett fiasko. Enligt
Kristdemokraterna behövs ett lärlingsprogram inom
gymnasieskolan. Det skall vara flexibelt utformat
med få centrala regler och omfatta 2-4 års
utbildning beroende på yrkets karaktär. Praktik
skall varvas med teori redan från första terminen.
Lärlingen skall betraktas som elev under hela
utbildningstiden, och skolan skall vara huvudman.
Lärlingsutbildningen skall vara nära knuten till det
lokala näringslivet. Företagen skall få ersättning
från skolan för sina kostnader både för
utbildning/handledning och för nyttjande av maskiner
m.m. Ett belopp på 3 000-4 000 kr per månad sägs
vara rimligt. Eleven skall få ersättning från
företaget i relation till den insats hon eller han
gör i produktionen. Lärlingsutbildningen skall
avslutas med yrkesprov och leda till en yrkesexamen.
Denna skall ge behörighet till fortsatt
yrkesutbildning vid yrkeshögskola.
Folkpartiet framför i motion 2000/01:Ub236 också
förslag om en modern, flexibel lärlingsutbildning,
där skolan och arbetslivet skall dela på ansvaret
(yrk. 9). Utbildningstiden kan förslagsvis vara
fyraårig, men den totala tiden kan variera, heter
det i motionen. Eleverna avses tillbringa två år i
skolan och två år i arbetslivet. Företagen bör
liksom i Norge få ersättning motsvarande kommunens
kostnad för yrkesutbildningen under ett år,
samtidigt som lärlingen under ett år får ersättning
av arbetsgivaren i relation till sin insats i
produktionen. Utbildningen avslutas med gesällprov
och leder till en lärlingsexamen.
Centerpartiet lyfter i motion 2000/01:Ub270
särskilt fram de mindre företagens möjligheter att
ta emot lärlingar. Det bör uppdras åt
Gymnasiekommittén 2000 att se över detta och
eventuellt föreslå en lärlingspeng eller liknande
(yrk. 4).
I motion 2000/01:Ub221 (m) begär motionären att
regeringen skall lägga fram förslag till en modern
lärlingsutbildning (yrk. 1). Teoriundervisning i
skolan skall följas av praktisk träning på företag.
Eleven bör så långt möjligt själv välja om han eller
hon skall inleda lärlingsutbildningen med den
teoretiska eller den praktiska delen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Försöksverksamheten med lärlingsutbildning inom
nationella och specialutformade program pågår. En ny
förordning (2000:690) om försöksverksamheten började
gälla den 15 september 2000. I den tidigare
förordningen (1997:762) föreskrevs att
lärlingsutbildningen inte fick påbörjas förrän
eleven hade genomfört hälften av sin
gymnasieutbildning. Denna föreskrift har nu tagits
bort. Regeringens förslag på grundval av den
pågående försöksverksamheten bör avvaktas.
Gymnasiekommittén 2000 fick genom tilläggsdirektiven
även i uppdrag att föreslå hur ett ökat inslag av
lärande i arbetslivet i gymnasieskolan skall
utformas.
De kommuner som deltar i försöksverksamheten med
lärande i arbetslivet inom gymnasieskolan tilldelas
ett statsbidrag på 15 000 kr per elev som med
utbildningskontrakt påbörjar en lärlingsutbildning.
I skriften Samverkan mellan skola och arbetsliv. Om
möjligheterna med lärande i arbete (Ds 2000:62)
säger en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet
att en förutsättning för en kvalitativ utveckling av
samverkan mellan skolan och arbetslivet samt lärande
i arbetslivet i gymnasieskolan är att
finansieringsfrågorna får en långsiktig lösning (s.
130). Arbetsgruppen föreslår att regeringen skall
tillsätta en utredning med uppgift att komma med
förslag till ett framtida system för finansiering av
samverkan, arbetsplatsförlagd utbildning och lärande
i arbetslivet i den gymnasiala yrkesutbildningen.
Remissbehandlingen av denna skrift pågår för
närvarande.
En proposition om kvalificerad yrkesutbildning
kommer att behandlas längre fram under detta
riksmöte (prop. 2000/01:63). Frågor om behörighet
för tillträde till sådan yrkesutbildning bör
behandlas i det sammanhanget.
Betyg och gymnasieexamen
Tre partier föreslår införande av en gymnasieexamen.
Moderata samlingspartiet yrkar i motion
2000/01:Ub260 att en obligatorisk gymnasieexamen
skall införas (yrk. 7). Den skall utgöra beviset på
den kunskap eleverna har tillgodogjort sig under
studierna. Den som inte har klarat examen skall
kunna komplettera. Samma synpunkter framförs i
motion 2000/01:Ub221 (m) yrkande 3.
Kristdemokraterna anser att gymnasieexamen skall
införas för alla nationella program - teoretiska
eller yrkesinriktade - och vara en grund för
fortsatta högskolestudier och/eller arbete (mot.
2000/01:Ub331 yrk. 15). På de yrkesinriktade
programmen (där tredje året enligt Kristdemokraterna
skall vara frivilligt) skall gymnasieexamen dock
enbart gälla treårig utbildning.
Folkpartiet vill införa en internationellt
jämförbar studentexamen, som skall vara frivillig
och ge högskolebehörighet. För att vara
internationellt jämförbar behöver studentexamen
kräva mer än vad som i dag krävs på de flesta
program, framhåller motionärerna (mot. 2000/01:Ub236
yrk. 6).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Gymnasiekommittén 2000 har i tilläggsdirektiven
fått i uppdrag att pröva förutsättningarna för att
en gymnasieexamen skall kunna införas i
gymnasieskolan.
Betygssättningen i gymnasieskolan tas upp i fem
motioner.
Moderata samlingspartiet vill ha en översyn av
betygssystemet, som enligt partiets mening bör få
fler betygssteg och tydliga kriterier för varje
betygsnivå (mot. 2000/01:Ub260 yrk. 5). Samma saker
förordas också i motion 2000/01:Ub231 (m) yrkandena
1 och 3.
Även Kristdemokraterna vill enligt motion
2000/01:Ub331 ha en översyn av betygssystemet och
fler betygssteg (yrk. 16). Översynen skall framför
allt gälla hur systemet används vid urval till högre
studier.
Folkpartiet anser enligt motion 2000/01:Ub236 att
antalet betygssteg bör ökas till sex, och att det
behövs en nationell utvärdering av betygssättningen
i förhållande till resultaten på de nationella
proven (yrk. 15).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Regeringen har till Gymnasiekommittén 2000
överlämnat ett förslag från en arbetsgrupp om ett
system med ämnesbetyg. Förslaget innebär att
ämnesbetyg sätts efter varje avslutad kurs, och att
ett tidigare ämnesbetyg ersätts av ett senare. Det
sist satta betyget i ämnet införs i slutbetyget.
Gymnasiekommittén 2000 har i tilläggsdirektiven fått
i uppdrag att utreda och föreslå hur ett system med
ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan och
gymnasial vuxenutbildning. Kommittén skall därvid
utforma ett förslag som, med bibehållande av
nuvarande antal betygssteg, minskar betygsstressen i
den gymnasiala utbildningen och skapar
förutsättningar för en bättre helhetssyn på
elevernas kunskapsutveckling.
Den som har fått godkänt betyg i en kurs har inte
rätt att pröva för högre betyg i samma kurs medan
eleven går i gymnasieskolan. Elever som fått
slutbetyg från gymnasieskolan prövar i stor
omfattning för högre betyg inom komvux.
Att möjlighet att pröva för högre betyg under
gymnasietiden skall införas föreslås av
Centerpartiet i motion 2000/01:Ub270 yrkande 7, av
Folkpartiet i motion 2000/01:Ub236 yrkande 16 och i
motionerna 2000/01:Ub231 (m) yrkande 2 och
2000/01:Ub421 (m) yrkande 1.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
En av anledningarna till att många elever önskar
pröva för högre betyg medan de ännu går i
gymnasieskolan är systemet med kursbetyg och att
varje kursbetyg ingår i underlaget för
meritvärdering vid ansökan till högskoleutbildning.
Som nyss framgått övervägs nu ett system med
ämnesbetyg i slutbetygen i stället för kursbetyg.
Vidare väntas i september detta år en proposition om
bl.a. tillträde till högskolan. Regeringens förslag
i dessa frågor bör avvaktas.
Vänsterpartiet för i motion 2000/01:Ub276 fram
förslag om att det skall göras möjligt att överklaga
betyg i gymnasieskolan (yrk. 2). Motionärerna
hänvisar till att Skolverkets
kvalitetsgranskningsnämnd har framfört samma
förslag. Vänsterpartiet ser det som ett sätt att ge
eleverna ökad rättssäkerhet och en stimulans för
lärarna att bättre motivera de betyg som utdelas.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
I uppdraget till Skollagskommittén ingår bl.a. att
utreda och föreslå hur en ökad rättssäkerhet för
eleverna kan åstadkommas (dir. 1999:15).
Folkpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub236 att
ogiltig frånvaro skall kunna anges på kursbetygen
(yrk. 17).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
I de föreskrifter som Skolverket - enligt
bemyndigande i gymnasieförordningen - har utfärdat
om utformningen av betygskatalog, slutbetyg eller
samlat betygsdokument finns ingenting som hindrar
att frånvaro anges där, och inte heller någon
föreskrift om att det skall ske. Om läraren på grund
av en elevs frånvaro saknar underlag för bedömning
av elevens kunskaper, skall betyg inte sättas (7
kap. 3 § gymnasieförordningen).
Information till föräldrar om myndig
elev
Centerpartiet tar i motion 2000/01:Ub270 upp behovet
av en lugn miljö i skolan. Det är enligt
motionärerna ett problem att skolan inte har rätt
att informera föräldrar om en myndig elevs skolk
eller dåliga uppförande i skolan, fastän föräldrarna
har försörjningsplikt för eleven och kan drabbas av
sådana sanktioner som indragning av studiebidrag när
eleven skolkar (yrk. 8). Det bör enligt motionärerna
ankomma på regeringen att överväga om rätten att
underrätta föräldrar till myndiga elever skall
skrivas in i skollagen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Den fråga som motionärerna tar upp finns redan i
direktiven till Skollagskommittén. Motionärernas
yrkande är alltså tillgodosett.
Gymnasieutbildning med viss
inriktning
Kristdemokraterna och Folkpartiet föreslår att det
skall inrättas en entreprenörsutbildning i
gymnasieskolan.
Enligt Kristdemokraterna (mot. 2000/01:Ub331) bör
det inrättas ett nationellt program med speciell
inriktning på företagande och entreprenörskap (yrk.
17). Ett sådant program bör inrikta sig på samarbete
mellan små, medelstora och stora företag inom alla
samhällets sektorer, heter det i motionen.
Folkpartiet skriver i motion 2000/01:Ub236 att det
i entreprenörsutbildningen bör ingå kärnämnen som
svenska, engelska och matematik samt redovisning,
affärsjuridik och marknadsföring etc. (yrk. 19).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Som utskottet framhöll när motsvarande yrkanden
behandlades under förra riksmötet berörs arbetslivs-
och företagarfrågor i programmålen för flera i dag
befintliga program och i flera kursplaner (bet.
1999/2000:UbU15 s. 37). Den pågående
gymnasieutredningen handlar just om gymnasieskolans
utbud av studievägar. Riksdagen bör avvakta
resultatet av utredningen och regeringens beredning
av detta.
I motion 1999/2000:Ub231 (kd) föreslås att namnet på
industriprogrammet ändras till teknikerprogrammet.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet. Sedan hösten 2000 finns ett nytt
nationellt program kallat teknikprogrammet. En
namnändring av industriprogrammet enligt
motionärernas förslag skulle skapa
förväxlingsproblem. Vilka program som framdeles
skall finnas i gymnasieskolan övervägs i
Gymnasiekommittén 2000.
Centerpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub270 en
översyn av huvudmannaskapet för
naturbruksutbildningar (yrk. 9). Syftet skall vara
att se om det kommunala huvudmannaskapet har
fungerat som det var tänkt. Det bör även undersökas
hur intresset för dessa utbildningar har förändrats
och hur man löser problemen med
påbyggnadsutbildningar. Motionärerna påpekar att på
senare år allt färre studerande vid
naturbruksgymnasierna har valt utbildning med
jordbruksinriktning.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Rekryteringen till naturbruksgymnasierna har varit
vikande under en tid. Inte minst gäller detta
påbyggnadsutbildningarna, som tillhör
vuxenutbildningen. Detta har givetvis skapat problem
för skolorna och även för vuxna som önskat delta i
påbyggnadsutbildningar. Riksdagen bör avvakta
resultatet av Gymnasiekommitténs arbete med frågan
om gymnasieskolans studievägsutbud. I kommitténs
uppdrag ingår att överväga formerna för hur alla
studievägar kan göras tillgängliga för elever i hela
landet och ekonomiska konsekvenser av detta. När det
gäller vuxenutbildningen hänvisar utskottet till sin
kommande behandling av den nyligen framlagda
propositionen om vuxnas lärande (prop. 2000/01:72).
Behovet av ett gymnasieprogram med inriktning mot
persontransporter förs fram i motion 2000/01:Ub339
(s). Både buss- och taxibranschen behöver en rejäl
satsning på yrkesutbildning för att kunna rekrytera
personal i framtiden, framhåller motionärerna.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande med hänvisning till
Gymnasiekommitténs pågående arbete.
Sex- och samlevnadsundervisningen
Folkpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub236 att
regeringen skall lägga fram förslag till ändring i
läroplanen för de frivilliga skolformerna så att mål
där anges för sex- och samlevnadsundervisningen
(yrk. 33). Behovet av att få reflektera över
identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet är
stort bland ungdomar i dag, anser motionärerna. De
hänvisar till att Skolverkets kvalitetsgranskning
1999 visat att skolorna får dålig vägledning i de
nationella styrdokumenten när det gäller
undervisningen om sex och samlevnad.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Läroplanen för det frivilliga skolväsendet (Lpf
94) nämner sex och samlevnad endast under rubriken
Rektors ansvar. Där sägs att rektor, när det gäller
gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, har ett
särskilt ansvar för att skolans arbete med
kunskapsområden, där flera ämnen skall bidra,
samordnas så att de utgör en helhet för eleven, och
för att eleverna får kunskap om sex och samlevnad,
trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol,
narkotika och andra droger. Eftersom sex och
samlevnad inte har ställning som ett ämne med
nationella kurser, finns det ingen kursplan för sex-
och samlevnadsundervisningen. Det är naturligt att
frågor om sex och samlevnad tas upp i flera ämnen,
t.ex. i kärnämnena samhällskunskap, religionskunskap
och naturkunskap. Kursplanerna för dessa ämnen
nämner dock inte sex och samlevnad uttryckligen.
I den rapport från den nationella
kvalitetsgranskningen 1999 som motionärerna åberopar
framhålls att det är nödvändigt med tydligare
målformuleringar i läroplanen. En arbetsgrupp under
Utbildningsdepartementet arbetar nu med frågor om
läroplanerna som styrinstrument. Arbetsgruppen skall
analysera skälen till läroplanernas svaga styrning
av verksamheten och identifiera insatser på kommunal
eller statlig nivå som behövs för att förstärka
läroplanens roll som nationellt styrdokument. Den
skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 2001.
Övriga frågor
I motion 2000/01:Ub807 (m) föreslås ett
tillkännagivande till regeringen om att giltighet av
yrkesutbildningar, t.ex. lastbilskort, måste kunna
gälla på båda sidor av Öresund (yrk. 7).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
EG-fördraget garanterar fri rörlighet för personer
inom EU-länderna. En yrkesförare i tjänst hos ett
svenskt företag kan utan problem föra sin lastbil
genom Danmark med svenskt lastbilskort. Däremot
finns det, enligt vad utskottet inhämtat från
Näringsdepartementet, problem om en yrkesförare med
svenskt lastbilskort vill arbeta i Danmark med
anställning i ett danskt företag, eftersom Danmark
inte godtar utländska körkort och inte heller byter
ut sådana mot danska utan ny prövning. Det felaktiga
i situationen har påtalats från svensk sida hos
danska ministerier, men problemet är ännu inte löst.
Gymnasieskolans relation till universitet och
högskolor tas upp i motion 2000/01:Ub221. Enligt
motionären är avståndet mellan gymnasieskolan och
högskolan alltför stort. Genom att gymnasieskolan
erbjuder högskolekurser inom ramen för elevens fria
val skulle ambitiösa elevers intresse och
läraktighet kunna tas till vara på ett bättre sätt
(yrk. 7).
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
De bestämmelser som gäller för
gymnasieskolan innebär att en kommun
skulle kunna erbjuda sina elever en
lokal kurs som överensstämmer med
kursplanen för någon kurs inom
högskolan. Kursen skulle i så fall
åsättas gymnasiepoäng och ingå i
elevens program. Elever som väljer
kursen skulle få betyg enligt
gymnasieskolans betygssystem.
Huruvida de skulle få tillgodoräkna
sig poäng för kursen inom ramen för
en senare högskoleutbildning skulle
bero av prövning enligt 6 kap. 13 §
högskoleförordningen (1993:100).
Detta avgörs av högskolan. Utskottet
anser inte att det behövs något
initiativ från riksdagen i denna
fråga.
Andra motionsyrkanden
Ansvaret för skolväsendet delas mellan staten,
kommunerna och respektive skola. Enligt gällande
styrsystem skall riksdagen främst fatta beslut om
övergripande och nationella frågor.
Ett stort antal motionsyrkanden rör frågor där det
ankommer på regeringen, kommunen eller skolan att
fatta beslut. Bland dem finns 17 yrkanden om
möjlighet att erbjuda viss körkortsutbildning inom
gymnasieskolan.
U t s k o t t e t föreslår med hänvisning till
gällande ansvarsfördelning att följande
motionsyrkanden avslås.
1999/2000:Ub236 (kd) yrkande 13 om möjlighet för
elever att inom gymnasieskolan få genomgå teoridelen
av körkortsutbildningen.
1999/2000:Ub284 (s) om körkortsundervisning under
gymnasietiden.
1999/2000:Ub293 (s) om införande av förberedande
teoretisk körkortsutbildning som ett frivilligt
tillval i gymnasieskolan.
1999/2000:Ub300 (s) om en utredning angående
körkortsutbildning inom gymnasieskolans ram.
1999/2000:T409 (kd) yrkande 2 om undervisning i
körkortsteori i gymnasieskolan.
1999/2000:T462 (c) yrkande 2 om att skolan bör
erbjuda teoriutbildning inför körkortstagning.
2000/01:Ub211 (m) yrkande 1 om skolans samverkan
med näringslivet.
2000/01:Ub211 (m) yrkande 4 om rekrytering av
elever till utbildningar i naturvetenskap och
teknik.
2000/01:Ub229 (m) om obligatorisk idrott på
gymnasiet.
2000/01:Ub236 (fp) yrkande 29 om utökade
möjligheter för gymnasieelever att studera
utomlands.
2000/01:Ub236 (fp) yrkande 30 om att regeringen
skall lägga fram förslag till ändring i
gymnasieförordningen så att elever som
tillgodoräknar sig utlandsstudier på en svensk
gymnasieskola också skall kunna få betyget Väl
godkänd eller Mycket väl godkänd.
2000/01:Ub236 (fp) yrkande 32 om att de valbara
kurserna får användas till att ge en skola en viss
profil.
2000/01:Ub238 (kd) om en snabbutredning angående
förberedande körkortsutbildning i gymnasieskolan.
2000/01:Ub241 (c) yrkande 2 om att hem- och
konsumentkunskap bör införas som ett nytt ämne i
gymnasieskolan.
2000/01:Ub242 (kd) yrkande 1 om inrättande av
teoriutbildning för körkort på gymnasiet.
2000/01:Ub251 (kd) om körkortsutbildning i
gymnasieskolan.
2000/01:Ub259 (kd) yrkande 1 om att gymnasieskolan
i samverkan med körskolorna bör underlätta för
ungdomar att ta körkort.
2000/01:Ub259 (kd) yrkande 3 om att
försöksverksamhet med yrkesförarutbildning i
gymnasieskolan bör prövas.
2000/01:Ub264 (s) om körkortsutbildning i skolan.
2000/01:Ub286 (s) om införande av en förberedande
teoretisk körkortsutbildning som ett frivilligt
tillval i gymnasieskolan.
2000/01:Ub304 (s) om att förbättra undervisningen
på gymnasiets byggnadsprogram.
2000/01:Ub311 (m) yrkande 1 om utvärdering av
kostundervisningen i kärnämnet idrott och hälsa.
2000/01:Ub311 (m) yrkande 2 om praktiskt inriktad
undervisning i kost och hälsa i gymnasieskolan.
2000/01:Ub326 (s) om behovet av förändringar inom
utbildningsväsendet och nya former för samverkan
mellan skola och näringsliv inom hantverksområdet.
2000/01:Ub329 (s) om ett specialutformat program
för persontransporter.
2000/01:Ub331 (kd) yrkande 22 om att möjligheten
till frivillig körkortsutbildning införs i
gymnasieskolan.
2000/01:Ub338 (s) om körkortsutbildning.
2000/01:Ub348 (s) yrkande 1 om vikten av
lärarfortbildning och information angående särskilda
insatser i skolan under Arkitekturåret samt
utveckling av undervisningen i arkitektur och form i
skolan.
2000/01:Ub348 (s) yrkande 2 om vikten av
kartläggning av behoven av stöd- och idématerial.
2000/01:Ub348 (s) yrkande 3 om vikten av
nytänkande när det gäller framtagande av läromedel
inom området arkitektur och form.
2000/01:Ub803 (v) om att möjliggöra etableringen
av en riksrekryterande rockskola med gymnasial och
eftergymnasial utbildning i Karlskoga.
2000/01:Sk775 (kd) yrkande 2 om möjligheten för
elever att inom gymnasieskolan få genomgå teoridelen
av körkortsutbildningen.
2000/01:Sk1026 (m) yrkande 2 om körkortsutbildning
i skolans regi.
2000/01:Kr524 (c) yrkande 3 om att
idrottsgymnasierna och antalet intagningsplatser
till dessa bör behållas i minst den omfattning som
är i dag.
2000/01:T476 (c) yrkande 2 om att gymnasieskolan
bör erbjuda teoriutbildning inför körkortstagning.
2000/01:N267 (c) yrkande 1 om entreprenörskap som
en naturlig del av all undervisning.
2000/01:N268 (fp) yrkande 16 om gymnasier och
folkhögskolor.
2000/01:N325 (fp) yrkande 17 om gymnasiets och
folkhögskolans roll för landsbygdens överlevnad och
utveckling.
2000/01:N380 (c) yrkande 8 om att uppdra till
Skolverket och andra myndigheter inom
utbildningsområdet att på lämpligt sätt främja ökade
utbildningsinsatser avseende kooperation och social
ekonomi.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Differentiering av kärnämneskurser
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub236
yrkande 4, 2000/01:Ub260 yrkande 4 i denna del
och 2000/01:Ub331 yrkande 14.
Reservation 1 (m, kd, fp) - delvis
2. Högskolebehörighet som mål för
gymnasieutbildningen
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub236
yrkandena 3 och 5, 2000/01:Ub260 yrkande 4 i
denna del och 2000/01:Ub331 yrkande 2.
Reservation 1 (m, kd, fp) - delvis
3. Övriga grunddrag i en reformering av
gymnasieskolan
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask
(m), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Majléne Westerlund Panke (s), Tomas
Högström (m), Torgny Danielsson (s), Erling
Wälivaara (kd), Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson
(c), Ulf Nilsson (fp), Anders Sjölund (m), Nils-Erik
Söderqvist (s), Kalle Larsson (v) och Michael Lund
(s).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Differentiering av
kärnämneskurser, m.m. (punkterna 1
och 2) - m, kd, fp
av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara
(kd), Ulf Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 1
och 2 borde ha följande lydelse:
1. Differentiering av kärnämneskurser
Riksdagen tillkännager för regeringen vad som
anförs i reservation 1 om differentiering av
kärnämneskurser och bifaller därmed delvis
motionerna 2000/01:Ub236 yrkande 4, 2000/01:Ub260
yrkande 4 i denna del och 2000/01:Ub331 yrkande
14.
2. Högskolebehörighet som mål för
gymnasieutbildningen
Riksdagen tillkännager för regeringen vad som
anförs i reservation 1 om högskolebehörighet som
mål för gymnasieutbildningen och bifaller därmed
motionerna 2000/01:Ub236 yrkandena 3 och 5,
2000/01:Ub260 yrkande 4 i denna del samt
2000/01:Ub331 yrkande 2.
Ställningstagande
Gymnasieutbildningen måste bättre än i dag ta till
vara den enskilda elevens förutsättningar och mål
med studierna. Kärnämneskurserna bör därför
differentieras. Innehållet i kärnämneskurserna
behöver och bör inte vara detsamma oavsett elevernas
studiemål, och studietakten bör kunna varieras för
olika elevgrupper. För att tillgodose elever som
upplever den teoretiska delen av
gymnasieutbildningen som alltför betungande bör
kärnämnena kunna läsas med etappvis indelning. Detta
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed delvis bifalla motionerna
2000/01:Ub236 yrkande 4, 2000/01:Ub260 yrkande 4 i
denna del och 2000/01:Ub331 yrkande 14.
Vi anser det felaktigt att man har gjort
högskolebehörighet till mål för all
gymnasieutbildning. Gymnasiet har blivit en
utslagningsmaskin för alla de ungdomar som inte vill
eller orkar läsa mer teoretiska ämnen. Alla behöver
inte omedelbart en gymnasieutbildning som ger
högskolebehörighet. Det är dock viktigt att den som
senare vill skaffa sig sådan har möjlighet att kom-
plettera sin utbildning. Det vi här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motionerna 2000/01:Ub236
yrkandena 3 och 5, 2000/01:Ub260 yrkande 4 i denna
del samt 2000/01:Ub331 yrkande 2.
2. Övriga grunddrag i en reformering
av gymnasieskolan, m.m. (punkterna
3, 9, 10 och 11) - m
av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas
Högström (m) och Anders Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 3,
9, 10 och 11 borde ha följande lydelse:
3. Övriga grunddrag i en reformering av
gymnasieskolan
Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub221
yrkande 2 och 2000/01:
Ub260 yrkande 4 i denna del och avslår motionerna
1999/2000:Ub213 yrkande 1, 2000/01:Ub225 yrkande
1, 2000/01:Ub236 yrkandena 1, 2 och 8,
2000/01:Ub281 yrkande 2, 2000/01:Ub331 yrkandena
1, 4, 7 och 12, 2000/01:Ub802 yrkande 2,
2000/01:Ub804 yrkande 2, 2000/01:
Ub816 yrkande 2 samt 2000/01:Kr537 yrkande 3.
9. Lärlingsutbildning
Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub260
yrkande 9 och 2000/01: Ub281 yrkande 7 samt
delvis motion 2000/01:Ub280 yrkande 5 och avslår
motionerna 2000/01:Ub221 yrkande 1, 2000/01:Ub236
yrkande 9, 2000/01:Ub270 yrkande 4, 2000/01:Ub323
yrkande 1 och 2000/01:
Ub331 yrkande 13.
10. Gymnasieexamen
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub260 yrkande
7 och avslår motionerna 2000/01:Ub221 yrkande 3,
2000/01:Ub236 yrkande 6 och 2000/01:Ub331 yrkande
15.
11. Betygssättning
Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Ub231
yrkandena 1 och 3 och 2000/01:Ub260 yrkande 5 och
avslår motionerna 2000/01:Ub236 yrkande 15 och
2000/01:Ub331 yrkande 16.
Ställningstagande
Till de övriga grunddragen i en reformering av
gymnasieskolan bör enligt vår mening höra att
antalet kärnämnen minskas. Kärnämnena bör begränsas
till engelska, svenska, matematik och
samhällskunskap samt idrott och hälsa. Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motionerna 2000/01:Ub221 yrkande
2 och 2000/01:Ub260 yrkande 4 i denna del.
Vi vill se en ny, modern lärlingsutbildning, som bör
kännetecknas av följande. Huvudman kan vara en
kommunal gymnasieskola, en friskola, ett företag, en
branschorganisation eller ett utbildningsföretag.
Huvudmannen skall upprätta en utbildningsplan som
skall godkännas av Skolverket. Utbildningen skall ge
gymnasiekompetens i svenska, matematik och
förekommande karaktärsämnen. Undervisning i engelska
skall ges. Godkänd lärlingsutbildning ges offentligt
stöd med lärlingspeng, som följer huvudmannen.
Reglerna skall ge frihet när det gäller lärlingens
status som elev eller anställd. Lärlingens
utbildning på arbetsplatsen skall regleras genom
avtal. Utbildningen skall avslutas med gesällprov
eller motsvarande. Den behöver inte ge grundläggande
behörighet till högskolan. Det vi här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motionerna 2000/01:
Ub260 yrkande 9 och 2000/01:Ub281 yrkande 7.
En obligatorisk gymnasieexamen bör enligt vår mening
införas. Denna examen skall utgöra beviset på den
kunskap eleverna tillgodogjort sig under studierna.
Den som inte klarar examen skall ha möjlighet att
komplettera sina studier. Ingen skall lämnas
utanför. Det vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2000/01:Ub260 yrkande 7.
Systemet för betygssättning bör ses över. Vi vill
införa fler betygssteg och klara, tydliga kriterier
för vad som krävs för varje betygsnivå.
Betygssystemet skall vara överblickbart och
förutsebart för att eleverna skall känna
rättssäkerhet och veta vad som krävs av dem. Detta
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motionerna 2000/01:Ub231
yrkandena 1 och 3 och 2000/01:Ub260 yrkande 5.
3. Övriga grunddrag i en reformering
av gymnasieskolan, m.m. (punkterna
3, 9, 10 och 11)
- kd
av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkterna 3,
9, 10 och 11 borde ha följande lydelse:
3. Övriga grunddrag i en reformering av
gymnasieskolan
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub331
yrkandena 1, 4, 7 och 12 och avslår motionerna
1999/2000:Ub213 yrkande 1, 2000/01:Ub221 yrkande
2, 2000/01:Ub225 yrkande 1, 2000/01:Ub236
yrkandena 1, 2 och 8, 2000/01:Ub260 yrkande 4 i
denna del, 2000/01:Ub281 yrkande 2, 2000/01:Ub802
yrkande 2, 2000/01: Ub814 yrkande 2,
2000/01:Ub816 yrkande 2 samt 2000/01:Kr537
yrkande 3.
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub331 yrkande
15 och avslår motionerna 2000/01:Ub221 yrkande 3,
2000/01:Ub236 yrkande 6 och 2000/01: Ub260
yrkande 7.
11. Betygssättning
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub331 yrkande
16 och avslår motionerna 2000/01:Ub231 yrkandena
1 och 3, 2000/01:Ub236 yrkande 15 och
2000/01:Ub260 yrkande 5.
Ställningstagande
De övriga grunddragen i en reformering av
gymnasieskolan bör enligt vår mening vara följande.
Gymnasieskolans programutbud bör formas med
utgångspunkt i ungdomars och samhällets behov, inte
som i dag från ett uppifrånperspektiv. Det är inte
nödvändigt att alla program omfattar 2 500
gymnasiepoäng. Det tredje året på de yrkesinriktade
programmen bör vara frivilligt och leda till
behörighet till den yrkeshögskola som vi vill
inrätta. Historia bör göras till kärnämne. Det
individuella programmet behöver organiseras så att
det dels ger möjlighet att slussas in på ordinarie
program för dem som så önskar, dels kan utgöra ett
eget alternativ för dem som behöver särskilda
lösningar. Hela eller delar av en nationellt
fastställd kursplan bör kunna ingå i den
individuella studieplanen för en elev på
individuellt program och eleven skall kunna föra med
sig kärnämnen som t.ex. Matematik A eller Svenska A
till ett nationellt program. Det vi här har anfört
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motion 2000/01:Ub331
yrkandena 1, 4, 7 och 12.
Gymnasieskolan har blivit alltmer anpassad till
elever med teoretiska färdigheter, vilket har lett
till att alltför många ungdomar inte trivs. Dagens
system för lärlingsutbildning är ett fiasko, vilket
visas av att bara 150 elever deltar. Det tillgodoser
varken elevernas behov av en relevant
yrkesutbildning eller företagens behov av
kvalificerade yrkesarbetare. Lärlingsutbildningen
bör bilda ett eget program inom gymnasieskolans ram
och knytas nära till det lokala näringslivet.
Utbildningen bör vara mellan två och fyra år,
beroende på yrkets karaktär och lärotid samt
önskemål om förberedelse för kommande studier.
Praktik bör varvas med teori redan från första
terminen. Utbildningen avslutas med ett
gesällprov/yrkesprov, och ett yrkesbevis utfärdas
som också gäller som gymnasieexamen. Alla elever med
avslutad utbildning har behörighet till fortsatt
yrkesutbildning inom den yrkeshögskola som
Kristdemokraterna vill inrätta. Det vi här har
anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motionerna
2000/01:Ub323 yrkande 1 och 2000/01:Ub331 yrkande
13.
Vi anser att en gymnasieexamen bör införas för alla
program - såväl teoretiska som yrkesinriktade - och
vara en grund för fortsatta högskolestudier
och/eller arbete. Den skall avse fullständig treårig
utbildning. Gymnasieexamen tydliggör vilka resultat
och vilken kompetens eleven har uppnått och är
härigenom ett sätt att kvalitetssäkra alla
yrkesutbildningar. Det vi här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2000/01:Ub331 yrkande 15.
Det är bra att vi numera har ett mål- och
kunskapsrelaterat system för betygssättning. Ett
sådant system bidrar bättre än ett relativt system
till att motivera eleverna och ge även svaga elever
ett gott självförtroende. Det får inte vara alltför
glest mellan stegen i betygsskalan om systemet skall
medverka till att motivera eleven att försöka uppnå
nästa steg. Om instrumentet är alltför trubbigt
mäter det inte heller det som det är tänkt att mäta
och informationen som betygen skall ge blir
därigenom bristfällig. Dagens system bör därför
kompletteras med fler steg. Hela betygssystemet bör
ses över, framför allt hur det används vid urval
till högre studier. Det vi här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2000/01:Ub331 yrkande 16.
4. Övriga grunddrag i en reformering
av gymnasieskolan, m.m. (punkterna
3, 5, 9, 10, 11, 14 och 20) - fp
av Ulf Nilsson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkterna 3,
5, 9, 10, 11, 14 och 20 borde ha följande lydelse:
3. Övriga grunddrag i en reformering av
gymnasieskolan
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening det som anförs i reservation 4 och
bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub225 yrkande
1 och 2000/01:Ub236 yrkandena 1, 2 och 8 och
avslår motionerna 1999/2000:Ub213 yrkande 1,
2000/01:Ub221 yrkande 2, 2000/01:Ub260 yrkande 4
delvis, 2000/01:Ub281 yrkande 2, 2000/01:Ub331
yrkandena 1, 4, 7 och 12, 2000/01:Ub802 yrkande
2, 2000/01:Ub804 yrkande 2, 2000/01:Ub816 yrkande
2 samt 2000/01:Kr537 yrkande 3.
5. Villkoren för antagning till
gymnasieskolan
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub227 yrkande
3 och avslår motionerna 2000/01:Ub276 yrkande 1,
2000/01:Ub327 och 2000/01:Ub344.
När det gäller övriga grunddrag i en reformering av
gymnasieskolan vill jag framföra följande. Enligt
min och Folkpartiets mening skall det individuella
programmet avskaffas och grundskolan i stället ges
det fulla ansvaret för att eleverna får
baskunskaperna. Det är rimligt att alla elever skall
ha minst betyget godkänd i engelska, svenska och
matematik för att få börja i gymnasieskolan.
Regeringen bör ta avstånd från förslaget från
Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd att kravet på
godkända baskunskaper skall slopas. Det individuella
programmets resurser bör överföras till grundskolan
och användas till mer stöd till elever som behöver
det. Stödet kan ha formen av extra undervisning,
läxläsningshjälp, prioritering av baskunskaper m.m.
En annan viktig reform är att inrätta yrkesinriktade
program i reell mening, något som inte finns i
dagens gymnasieskola. Programmen skall förbereda de
elever för yrkeslivet som vill börja arbeta direkt
efter avslutade gymnasiestudier. Det jag här har
anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motionerna
2000/01:Ub225 yrkande 1 och 2000/01:Ub236 yrkandena
1, 2 och 8.
Villkoren för antagning till gymnasieskolan får inte
förändras så att förkunskapskraven luckras upp.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motion 2000/01:Ub227
yrkande 3.
Det behövs en modern, flexibel lärlingsutbildning
där skolan och arbetslivet delar på ansvaret för
utbildningen. Förslagsvis kan den precis som i Norge
vara fyraårig, men den totala tiden kan variera.
Eleverna tillbringar två år i skolan och två år i
arbetslivet. För en del elever kan det vara lämpligt
att sprida ut skoltiden så att fyra veckodagar
tillbringas på en arbetsplats och en femte i skolan.
Företagen bör liksom i Norge få ersättning
motsvarande kommunens kostnad för yrkesutbildning
under ett år, samtidigt som lärlingen under ett år
ges ersättning från arbetsgivaren i relation till
den insats som han eller hon gör i produktionen.
Utbildningen bör avslutas med ett gesällprov och
leda till en lärlingsexamen. Det jag här har anfört
bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin
mening och därmed bifalla motion 2000/01:Ub236
yrkande 9.
Den gymnasieexamen som framför allt behövs är en
internationellt jämförbar studentexamen. Sverige är
det enda land i västvärlden som har avskaffat sin
studentexamen. Att fler och fler ungdomar väljer att
studera vidare utomlands gör att behovet av en
internationellt gångbar examen ökar. En frivillig
examen, som kan tillgodoräknas utomlands, bör
erbjudas alla som avslutar ett nationellt program.
För en sådan examen måste krävas mer än vad som i
dag krävs på de flesta program. En snabbutredning
bör tillsättas för att utreda vilka olika moment en
studentexamen som håller internationella mått skall
innehålla och vilka ämnen som skall vara
obligatoriska respektive utbytbara. Studentexamen
skall krävas för högskolebehörighet. Dessutom skall
det finnas yrkes- och lärlingsexamina. Det jag här
har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub236 yrkande 6.
Det system för betygssättning som infördes 1995 var
ett steg i rätt riktning. Det är bra att betyg nu
sätts utifrån om eleven har nått vissa kunskapsmål
eller inte. Antalet betygssteg är dock för litet,
särskilt mellan betygen Godkänd och Väl godkänd.
Därför anser jag att sex betygssteg bör införas. Det
behövs också en nationell utvärdering av
betygssättningen i förhållande till resultaten på de
nationella ämnes- och kursproven. Det jag här har
anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla motion 2000/01:Ub236
yrkande 15.
Det saknas i dag kraftfulla åtgärder mot det
tilltagande skolket i gymnasieskolan. Enligt min
mening bör regeringen återkomma med förslag om
regler för betygssättning så att det blir möjligt
att ange ogiltig frånvaro i kursbetygen. Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2000/01:Ub236 yrkande 17.
Skolverkets kvalitetsgranskning 1999 av sex- och
samlevnadsundervisningen visade att skolorna får
dålig vägledning i de nationella styrdokumenten när
det gäller denna undervisning. Målskrivningar i
läroplanen är betydelsefulla för möjligheten att
avsätta resurser, formulera mål för det lokala
arbetet och bedöma kvalitet och resultat. Det bör
därför införas mål i läroplanen som närmare
definierar området sex och samlevnad. Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2000/01:Ub236 yrkande 33.
5. Rätt att fullfölja studier i
gymnasieskolan (punkt 4) - kd, c
av Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd)
och Sofia Jonsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Rätt att fullfölja studier i
gymnasieskolan
Riksdagen tillkännager för regeringen vad som
anförs i reservation 5 och bifaller därmed delvis
motionerna 2000/01:Ub270 yrkande 6 och
2000/01:Ub331 yrkande 8.
Ställningstagande
Vi anser att alla som har påbörjat gymnasiestudier
före 20 års ålder skall ha rätt att fullfölja
studierna där på lika villkor fram till 25 års
ålder. Regeringen bör låta utreda hur en sådan
utbildningsgaranti skall genomföras och återkomma
till riksdagen med förslag om de ändringar i
skollagen som behövs. Det vi här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed delvis bifalla motionerna 2000/01:Ub270
yrkande 6 och 2000/01: Ub331 yrkande 8.
6. Samverkan mellan näringsliv och
skola, m.m. (punkterna 6, 7, 9, 15
och 18) - c
av Sofia Jonsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkterna 6,
7, 9, 15 och 18 borde ha följande lydelse:
Som ett led i att stärka inslaget av entreprenörskap
i skolan är det viktigt att utveckla samverkan
mellan näringslivet och skolan. Detta måste vara ett
led i en ökad samverkan mellan hela det omgivande
samhället och skolan. Regeringen bör återkomma med
förslag om hur denna samverkan kan stimuleras, bl.a.
genom en översyn av gymnasieförordningen. Det jag
här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub270 yrkande 2.
Regeringen bör utreda möjligheten att öka kraven på
kommunernas utvärdering av sin skolverksamhet. Det
är en god ordning att varje skola numera är skyldig
att årligen göra en kvalitetsredovisning.
Fortfarande har dock inte alla skolor gjort någon
redovisning, och det finns brister i utformningen.
Det kvalitetsinstitut som Centerpartiet vill inrätta
har här en viktig uppgift att stödja och utveckla
metoder för skolornas kvalitetsarbete. Det jag här
har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub270 yrkande 5.
Lärlingsutbildningen är en form där det praktiska
lärandet kommer till sin rätt. Det är viktigt att
skolan samverkar med det omgivande samhället och
arbetslivet. Uppläggningen av lärlingsutbildningen
bör därför vara flexibel och anpassad efter rådande
förhållanden. Det är också viktigt att kraven
utformas så att många lärlingsplatser kan skapas i
småföretag. Utbildning kostar, vare sig den äger rum
i skolan eller i företag. För att särskilt små
företag skall kunna medverka i lärlingsutbildning
måste ersättningsfrågan lösas. Regeringen bör uppdra
åt Gymnasiekommittén 2000 att se över mindre
företags möjlighet att ta emot lärlingar, eventuellt
genom att införa lärlingspeng eller liknande. Det
jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub270 yrkande 4.
Enligt min och Centerpartiets mening är det
bekymmersamt att föräldrar, som har
försörjningsplikt för gymnasieelever intill 20 års
ålder, inte har rätt till information om myndig
elevs uppförande i skolan. Som sanktion för att
eleven skolkar kan föräldrarna drabbas av indragning
av studiebidrag, något som kan leda till sänkt
bostadsbidrag då eleverna avregistreras som
studerande. Det bör ankomma på regeringen att
överväga om rätten att underrätta föräldrar till
myndiga elever skall skrivas in i skollagen. Det jag
här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub270 yrkande 8.
Jag anser att en översyn bör göras över utvecklingen
för naturbruksutbildningarna för att se om det
kommunala huvudmannaskapet har fungerat som det var
tänkt. Det bör även undersökas hur intresset för
dessa utbildningar har förändrats och hur man löser
problemen med påbyggnadsutbildningar. Det jag här
har anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub270 yrkande 9.
7. Prövning för högre betyg under
gymnasietiden (punkt 12) - m, kd, c,
fp
av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Tomas Högström (m), Erling Wälivaara
(kd), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp) och
Anders Sjölund (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
12. Prövning för högre betyg under
gymnasietiden
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening det som anförs i reservation 7 och
bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub231 yrkande
2, 2000/01:Ub236 yrkande 16 och 2000/01:Ub260
yrkande 6 och bifaller delvis motionerna
2000/01:Ub270 yrkande 7 och 2000/01:Ub421 yrkande
1.
Ställningstagande
I likhet med Skolverkets inspektörer anser vi att
man bör återinföra en möjlighet att genomgå prövning
för att höja betyg medan man är elev i
gymnasieskolan. De elever som under sin tid i
gymnasieskolan förbättrar sina kunskaper bör kunna
få det på papper. Att komplettera efteråt inom
komvux, som eleverna nu hänvisas till, tar mer tid i
anspråk Det vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionerna 2000/01:Ub231 yrkande 2,
2000/01:Ub236 yrkande 16 och 2000/01:Ub260 yrkande 6
och delvis bifalla motionerna 2000/01:Ub270 yrkande
7 och 2000/01:Ub421 yrkande 1.
8. Utbildning i entreprenörskap
(punkt 16) - kd, fp
av Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd)
och Ulf Nilsson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
16. Utbildning i entreprenörskap
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening det som anförs i reservation 8 och
bifaller därmed motionerna 2000/01:Ub236 yrkande
19 och 2000/01:Ub331 yrkande 17.
Ställningstagande
Vi anser att det inom gymnasieskolan bör inrättas
ett nationellt program för entreprenörsutbildning.
Ett sådant program bör inrikta sig på samarbete
mellan små, medelstora och stora företag inom alla
samhällets sektorer. I entreprenörsutbildningen bör
ingå kärnämnen som svenska, engelska och matematik
samt redovisning, affärsjuridik och marknadsföring
etc. Tonvikten i programmet måste läggas på
elevernas kreativitet och kapacitet att planera och
genomföra egna projekt. Det vi här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motionerna 2000/01:Ub236 yrkande
19 och 2000/01:Ub331 yrkande 17.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Övriga grunddrag i en reformering
av gymnasieskolan, m.m. (punkterna
3, 5, 13 och 20) - v
Britt-Marie Danestig (v) och Kalle Larsson (v)
anför:
Gymnasiekommittén 2000 arbetar nu med frågorna om
hur gymnasieskolans studievägsutbud i framtiden
skall se ut, och den har nyligen fått
tilläggsdirektiv som gäller hur en förändrad
utformning av vissa kärnämneskurser bör utformas.
Därför anser vi att riksdagen inte nu bör ta
ställning till motionsförslagen om vilka ämnen som
skall vara kärnämnen. Vi vill dock deklarera att vi
inte vill se värdegrunden som ett särskilt ämne.
Betygen styr undervisningen och därmed elevernas
utveckling på ett negativt sätt. Vi anser att det
bör vara möjligt att forma gymnasieskolan så att
alla elever får välja efter intresse och komma in på
sitt förstahandsval. Därmed blir en betygsfri
intagning möjlig. Av hänsyn till Gymnasiekommitténs
arbete avstår vi dock från att reservera oss nu.
Vi delar den uppfattning som Skolverkets
kvalitetsgranskningsnämnd har framfört, att elever i
gymnasieskolan bör ha rätt att överklaga betyg.
Eftersom även frågor om betygssättningen är föremål
för Gymnasiekommitténs arbete har vi avstått från
att reservera oss till förmån för förslaget om rätt
att överklaga betyg.
Skolans - inte minst gymnasieskolans - undervisning
om sex och samlevnad är mycket viktig. Vi har
redovisat våra förslag om inriktningen av denna
undervisning i en motion som kommer att behandlas i
utskottets betänkande 2000/01:UbU13.
2. Övriga grunddrag i en reformering
av gymnasieskolan, m.m. (punkterna 3
och 23) - fp
Ulf Nilsson (fp) anför:
Enligt min mening finns det starka skäl att göra
historia till ett kärnämne i gymnasieskolan. Jag har
dock avstått från att reservera mig till förmån för
yrkandet om detta, eftersom frågorna om
studievägsutbudet och om utformningen av vissa
kärnämneskurser nu är under behandling i
Gymnasiekommittén 2000.
Vissa yrkanden handlar om frågor som det ankommer på
andra än riksdagen att besluta om, men som ändå är
viktiga. Jag vill därför deklarera Folkpartiets
uppfattning i sak på dessa punkter.
Det är angeläget med förbättrade möjligheter till
elevutbyten, så att gymnasieelevernas möjligheter
att studera utomlands utökas och de svenska skolorna
berikas med elever från andra länder och kulturer.
Att inte ge elever som har studerat utomlands
chansen till högre betyg än Godkänd på kurser som de
får tillgodoräkna sig från sin utlandsutbildning är
djupt orättvist. Gymnasieförordningen bör ändras på
denna punkt.
Det bör startas fler magnetskolor, dvs. skolor med
en attraktiv profil, som drar till sig elever från
olika stadsdelar. Enligt Folkpartiets mening skall
det vara möjligt att använda de valbara kurserna
till att ge en gymnasieskola en viss profil.
Gymnasieskolor och folkhögskolor kan spela en viktig
roll för landsbygdens överlevnad. Utveckling av
distansmetodik även för gymnasister skulle bl.a.
underlätta för landsbygdens ungdomar att slippa
tröttsamma resor till närmaste gymnasieort. En
gymnasieskola i landsbygd kan också fungera som en
allmän kompetenshöjande resurs för ortens enskilda
studerande samt för näringslivet. En folkhögskola
belägen i landsbygden eller glesbygden kan genom
sitt internatliv kanske få några elever från en
större tätort att bosätta sig i bygden efter
avslutade studier.
3. Anteckning i betygshandling om
ogiltig frånvaro, m.m. (punkterna 14
och 22) - m
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas
Högström (m) och Anders Sjölund (m) anför:
Vi anser det självklart att föräldrar under hela
skoltiden informeras om en elev är ogiltigt
frånvarande. Detta har vi uttalat i vår motion
2000/01:Ub284, som kommer att behandlas i betänkande
2000/01:UbU13.
En av de åtgärder som verkligen skulle kunna bidra
till att stärka relationen mellan gymnasieskolan och
högskolan är att förse skolan med fler
forskarutbildade lärare - lektorer. Den
forskningsanknytning som fler lektorer innebär är
viktig för att undervisningen skall kunna hålla
jämna steg med en snabb kunskapsutveckling.
4. Körkortsutbildning (punkt 23) -
kd
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)
anför:
Vissa yrkanden handlar om frågor som det ankommer på
andra än riksdagen att besluta om, men som ändå är
viktiga. Vi vill därför deklarera Kristdemokraternas
uppfattning i sak på en av dessa punkter.
Det beslut som fattades för några år sedan att 16-
åringar har rätt att börja övningsköra aktualiserar
behovet av trafikfrågor och körkortsundervisning
bland gymnasieelever. Gymnasieskolorna bör erbjuda
den teoretiska undervisning och den examination som
krävs för att förbereda för uppkörningen.
BILAGA
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden
2000
2000/01:Ub211 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans samverkan
med näringslivet.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rekrytering av
elever till utbildningar i naturvetenskap och
teknik.
2000/01:Ub221 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till en modern lärlingsutbildning, i
enlighet med vad som i motionen anförs.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vilka ämnen som bör
ha status som kärnämnen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av en
gymnasieexamen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om gymnasieskolans
samarbete med universitet och högskolor.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om gymnasieskolans
möjligheter att erbjuda högskolekurser för att
minska steget mellan gymnasium och högskola.
2000/01:Ub225 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det individuella
programmet i gymnasieskolan skall avskaffas och
ingen elev börja gymnasiet utan betyget godkänd i
svenska, engelska eller matematik.
2000/01:Ub227 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inte luckra upp
kraven på förkunskaper vid studier på gymnasium och
högskola.
2000/01:Ub229 av Catharina Hagen (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om obligatorisk idrott på gymnasiet.
2000/01:Ub231 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa fler
betygssteg.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjlighet att under
gymnasietiden tentera upp betygen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tydliga kriterier
för betyg.
2000/01:Ub236 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det individuella
programmet skall avskaffas och att ingen elev skall
börja gymnasiet utan betyget godkänd i svenska,
engelska eller matematik.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att resurserna för
det individuella programmet förs över till
grundskolan och att elever med svårigheter ges stöd
också i gymnasieskolan.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
högskolebehörighet inte skall vara ett nödvändigt
mål för alla elever.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om alternativa kurser i
kärnämnena.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alltid kunna
komplettera studierna så att högskolekompetens
uppnås.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en internationellt
jämförbar studentexamen.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av
yrkesinriktade program med yrkesexamen.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en modern
lärlingsutbildning med lärlingsexamen.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fler betygssteg och
en nationell utvärdering av betygssättningen i
förhållande till resultaten på de nationella proven.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att elever som går i
gymnasieskolan skall kunna pröva för ett högre betyg
också sedan de erhållit betyget Godkänd.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ogiltig frånvaro
skall kunna anges på kursbetygen.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet av en
entreprenörsutbildning.
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utökade möjligheter
för gymnasieelever att studera utomlands.
30. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av gymnasieförordningen 7 kap.
13 a § så att elever som tillgodoräknar sig
utlandsstudier på en svensk gymnasieskola också
skall kunna erhålla betygen Väl godkänd och Mycket
väl godkänd.
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de valbara
kurserna får användas till att ge en skola en viss
profil.
33. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av läroplanen för de frivilliga
skolformerna så att mål anges för sex- och
samlevnadsundervisningen.
2000/01:Ub241 av Gunnel Wallin och Rigmor Stenmark
(c) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att hem- och
konsumentkunskap bör införas som ett nytt ämne på
gymnasieskolan.
2000/01:Ub242 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson
(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättande av
teoriutbildning för körkort på gymnasiet.
2000/01:Ub251 av Åke Carnerö (kd) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om körkortsutbildning i
gymnasieskolan.
2000/01:Ub259 av Dan Kihlström och Ulla-Britt
Hagström (kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att gymnasieskolan i
samverkan med körskolorna bör underlätta för
ungdomar att ta körkort.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
försöksverksamhet med yrkesförarutbildning i
gymnasieskolan prövas.
2000/01:Ub260 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en reformering av
gymnasieskolan.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betygen i
gymnasieskolan.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att möjligheten att
tentera upp gymnasiebetyg återinförs.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en obligatorisk
gymnasieexamen bör införas.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en modern
lärlingsutbildning behöver införas.
2000/01:Ub264 av Agneta Ringman m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen
anförs om körkortsutbildning i skolan.
2000/01:Ub270 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökad stimulering av
samverkan mellan näringsliv och skola.
4. Riksdagen begär att regeringen ger
gymnasieutredningen i uppdrag att se över mindre
företags möjlighet att ta emot lärlingar, eventuellt
genom att införa lärlingspeng eller liknande.
5. Riksdagen begär att regeringen utreder
möjligheten att öka kraven på kommunernas egen
utvärdering.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av en
utbildningsgaranti upp till 25 års ålder.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjlighet att
tentera upp betyg.
8. Riksdagen begär att regeringen överväger att i
skollagen skriva in skolans rätt att underrätta
föräldrar om myndiga elevers uppförande i skolan.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
huvudmannaskapet för naturbruksutbildningar.
2000/01:Ub276 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att ett betygsfritt antagningssystem till
gymnasieskolan bör införas.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att en möjlighet att överklaga betyg i
gymnasieskolan bör införas.
2000/01:Ub280 av Patrik Norinder och Anne-Katrine
Dunker (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lärlingsutbildning.
2000/01:Ub281 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om det nuvarande
utbildningssystemet.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av en
företagsinriktad lärlingsutbildning.
2000/01:Ub286 av Cinnika Beiming och Ingemar
Josefsson (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
införande av en förberedande teoretisk
körkortsutbildning som ett frivilligt tillval i
gymnasieskolan.
2000/01:Ub300 av Agneta Brendt (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen låter
utreda vilka möjligheter det finns att låta alla
ungdomar i gymnasieskolan få undervisning i
hemkunskap.
2000/01:Ub304 av Christina Axelsson och Ola Rask (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att förbättra
undervisningen på gymnasiets byggnadsprogram.
2000/01:Ub311 av Inger René och Inga Berggren (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utvärdering av
kostundervisningen i kärnämnet Idrott och hälsa.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om undervisning i kost
och hälsa i gymnasieskolan.
2000/01:Ub323 av Stefan Attefall m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett lärlingsprogram
inom gymnasieskolans ram.
2000/01:Ub326 av Marianne Jönsson och Anders
Karlsson (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av förändringar inom utbildningsväsendet och
nya former för samverkan mellan skola och näringsliv
inom hantverksområdet.
2000/01:Ub327 av Hillevi Larsson och Britt-Marie
Lindkvist (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att när gymnasieskolan nu skall ta emot alla elever
är det viktigt att kommunerna ökar sina insatser så
att elevernas egna val och intressen skall vara
avgörande för intagningen.
2000/01:Ub329 av Jarl Lander och Anita Jönsson (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett specialutformat
gymnasieprogram för persontransporter.
2000/01:Ub331 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om gymnasieskolans
programutbud.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kravet på direkt
högskolebehörighet för alla tas bort, men att
möjligheten att komplettera studierna alltid skall
finnas.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att historia införs
som ett kärnämne.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kvaliteten på
det individuella programmet ses över och att
samordningen mellan grundskola och gymnasieskola
förbättras.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det är möjligt
att fullfölja gymnasiestudier på lika villkor upp
till 25 års ålder.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det tredje året
på de yrkesinriktade programmen görs frivilligt och
leder till högskolebehörighet.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att lärlingsprogram
införs där praktik och teoretiska studier varvas
från första gymnasieåret och där utbildningen knyts
till det lokala näringslivet.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kärnämnen
indelas i etapper, så att kurserna kan läsas i olika
takt med olika ambitionsnivå.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att gymnasieexamen
införs för alla gymnasieskolans program.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att betygssystemet
ses över och att antalet betygssteg ökar.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ett
företagsinriktat program som fokuserar på
entreprenörskap och samarbete med små, medelstora
och stora företag inrättas.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att möjligheten till
frivillig körkortsutbildning införs i
gymnasieskolan.
2000/01:Ub338 av Lars U Granberg och Lennart
Klockare (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
körkortsutbildning.
2000/01:Ub339 av Monica Öhman och Lennart Klockare
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om behovet av ett
gymnasieprogram med inriktning mot
persontransporter.
2000/01:Ub344 av Kent Härstedt och Annika Nilsson
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att en översyn
bör göras när det gäller inträdeskraven till
gymnasieskolan.
2000/01:Ub348 av Eva Arvidsson och Anne Ludvigsson
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av
lärarfortbildning och information angående särskilda
insatser i skolan under Arkitekturåret samt
utveckling av undervisning i arkitektur och form i
skolan.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av
kartläggning av behovet av stöd- och idématerial.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av ett
nytänkande när det gäller framtagande av läromedel
inom området arkitektur och form.
2000/01:Ub350 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av ökade
valmöjligheter och ett ökat stöd för elever som
lämnar grundskolan.
2000/01:Ub421 av Catharina Hagen (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betygssystemet och
betygssättningen i skolan.
2000/01:Ub483 av Agneta Ringman och Lilian Virgin
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att en utvidgad
satsning på distansundervisning görs inom såväl
högskola som gymnasieskola.
2000/01:Ub802 av Marianne Carlström och Karin Olsson
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om hem- och
konsumentkunskap i gymnasieskolan.
2000/01:Ub803 av Peter Pedersen (v) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att möjliggöra etableringen av en
riksrekryterande rockskola med gymnasial och
eftergymnasial utbildning till Karlskoga.
2000/01:Ub804 av Birgitta Carlsson och Viviann
Gerdin (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ämnet hem- och
konsumentkunskap bör vara obligatoriskt även i
gymnasieskolan.
2000/01:Ub807 av Ewa Thalén Finné m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om giltighet av
yrkesutbildning i Öresundsregionen.
2000/01:Ub816 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om utveckling av
gymnasieskolan.
2000/01:Sk775 av Jan Erik Ågren (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheten för
elever att inom gymnasieskolan få genomgå teoridelen
av körkortsutbildningen.
2000/01:Sk1026 av Anna Åkerhielm (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om körkortsutbildning i
skolans regi.
2000/01:Kr524 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
idrottsgymnasierna och antalet intagningsplatser
till dessa behålls i minst den omfattning som är i
dag.
2000/01:Kr537 av Kent Olsson m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa idrott
och hälsa som kärnämne i gymnasieskolan.
2000/01:T476 av Birgitta Carlsson och Rigmor
Stenmark (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att gymnasieskolan
bör erbjuda teoriutbildning inför körkortstagning.
2000/01:N267 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i
motionen anförs om entreprenörskap som en naturlig
del av all undervisning.
2000/01:N268 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om gymnasier och
folkhögskolor.
2000/01:N325 av Runar Patriksson (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om gymnasiets och
folkhögskolans roll för landsbygdens överlevnad och
utveckling.
2000/01:N380 av Kenneth Johansson och Margareta
Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att uppdra till
Skolverket och andra myndigheter inom
utbildningsområdet att på lämpligt sätt främja ökade
utbildningsinsatser avseende kooperation och social
ekonomi.
Motioner från allmänna motionstiden
1999
1999/2000:Ub213 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
konsumentutbildning inom gymnasieskolan.
1999/2000:Ub231 av Tuve Skånberg och Ingrid Näslund
(kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
ändra namnet på Industriprogrammet.
1999/2000:Ub236 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd)
vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om möjligheten för
elever att inom gymnasieskolan få genomgå teoridelen
av körkortsutbildningen.
1999/2000:Ub238 av Dan Kihlström (kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en snabbutredning angående
förberedande körkortsutbildning i gymnasieskolan.
1999/2000:Ub284 av Johnny Ahlqvist och Kristina
Zakrisson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om körkortsundervisning under gymnasietiden.
1999/2000:Ub293 av Mona Berglund Nilsson m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
körkortsundervisning inom gymnasieskolan.
1999/2000:Ub300 av Claes-Göran Brandin och Monica
Öhman (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en utredning angående körkortsutbildning inom
gymnasieskolans ram.
1999/2000:T409 av Ulla-Britt Hagström (kd) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om undervisning i
körkortsteori i gymnasieskolan.
1999/2000:T462 av Birgitta Carlsson och Rigmor
Ahlstedt (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att skolan bör
erbjuda teoriutbildning inför körkortstagning.