Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens
framställning i proposition 2000/01:9 Exportkontroll
m.m. av produkter med dubbla användningsområden om
förslag till ny lag om kontroll av produkter med
dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. I
konsekvens härmed avstyrker utskottet regeringens
förslag i proposition 1999/2000:124 yrkande 35 om
lag om ändring i lagen (1998:397) om strategiska
produkter.
Utskottet tillstyrker även propositionens 2000/01:9
övriga lagförslag.
Samtliga nya lagar träder i kraft den 1 januari
2001.
I betänkandet behandlar utskottet även tre motioner
som väckts med anledning av proposition 2000/01:9.
Samtliga motioner besvaras eller avstyrks.
Till betänkandet är fogat två reservationer och ett
särskilt yttrande.
Propositionerna
2000/01:9 Exportkontroll m.m. av produkter med
dubbla användningsområden
Regeringen föreslår i proposition 2000/01:9
Exportkontroll m.m. av produkter med dubbla
användningsområden att riksdagen antar regeringens
förslag till
1. lag om kontroll av produkter med dubbla
användningsområden och av tekniskt bistånd,
2.
3. lag om ändring i lagen (1988:205) om
rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut,
4.
5. lag om ändring i lagen (1992:1300) om
krigsmateriel,
6.
7. lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets
befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat
land inom Europeiska unionen,
8.
9. lag om ändring i strålskyddslagen (1988:220),
10.
11. lag om ändring i lagen (2000:000) om straff för
smuggling.
12.
1999/2000:124 En ny smugglingslag m.m.
Regeringen föreslår i proposition
1999/2000:124 yrkande 35 att
riksdagen antar regeringens förslag
till lag om ändring i lagen
(1998:397) om strategiska
produkter.
Motionerna
2000/01:U1 av Lars Ohly m.fl. (v) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen beslutar om sådan ändring i förslag
till lag om kontroll av produkter med dubbla
användningsområden och av tekniskt bistånd, att
tillståndsgivningen när det gäller införsel i landet
av vissa kemiska och biologiska produkter bevaras.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att Sverige inte skall ansluta sig till
gemenskapens generella exporttillstånd nr EU 001.
3. Riksdagen beslutar om sådan ändring i förslag
till lag om kontroll av produkter med dubbla
användningsområden och av tekniskt bistånd, att
regeringen får möjlighet att ingripa i ärenden som
är av principiell betydelse eller av särskild vikt.
2000/01:U2 av Marianne Andersson och Agne Hansson
(c) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att Sverige i
alla forum som inbegriper förhandlingar kring
internationella regelverk som berör kryptering och
export av kryptoprodukter bör agera för att det
faktum att en produkt innehåller
krypteringsfunktioner inte ensamt skall kunna utgöra
grund för klassificering som strategisk produkt.
2000/01:U3 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionens kapitel 3 anförs om
riskerna med den militära utvecklingen i EU och att,
till följd av denna utveckling, Sveriges möjligheter
att självt besluta i utrikes- och säkerhetspolitiska
frågor och om vilka länder och produkter som skall
omfattas av exportkontroll minskar.
2. Riksdagen begär att regeringen redovisar för
riksdagen hur exportkontrollen av produkter med
dubbla användningsområden fungerar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionens kapitel 5.1 och 5.2
anförs om att den nya förordningen faktiskt innebär
begränsningar av medlemsländernas beslutanderätt.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionens kapitel 6.1 anförs om att
en bestämmelse med krav på tillstånd till införsel
av biologiska produkter och kemikalier skall
införas.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionens kapitel 6.2 anförs om att
bestämmelsen om tillståndskrav för tillhandahållande
av produkter med dubbla användningsområden inte
skall avskaffas.
Utskottet
Propositionernas huvudsakliga innehåll
Proposition 2000/01:9 Exportkontroll m.m. av
produkter med dubbla användningsområden
I propositionen föreslås en ny lag om kontroll av
produkter med dubbla användningsområden och av
tekniskt bistånd, som skall ersätta lagen (1998:397)
om strategiska produkter.
Produkter med dubbla användningsområden är sådana
produkter som har en etablerad civil användning men
som också kan användas för militärt bruk. De har
hittills i Sverige kallats strategiska produkter.
Den svenska exportkontrollen när det gäller
produkter med dubbla användningsområden regleras av
rådets förordning (EG) nr 3381/94 om upprättandet av
en gemenskaps-
ordning för kontroll av export av varor med dubbla
användningsområden och av lagen om strategiska
produkter.
På området för exportkontroll antogs en ny
förordning (EG) nr 1334/2000 om upprättande av en
gemenskapsordning för kontroll av export av
produkter och teknik med dubbla användningsområden
av rådet den 22 juni 2000. Den nya förordningen
trädde i kraft den 28 september 2000. Vidare
beslutade rådet den 22 juni 2000 om en gemensam
åtgärd 2000/401/GUSP om kontroll av tekniskt bistånd
som står i samband med viss slags militär
slutanvändning.
Den nya förordningen innebär att utrymmet för och
behovet av nationell särreglering minskar. Detta för
i sin tur med sig omfattande ändringar i den svenska
lagstiftningen på området. Den gemensamma åtgärden
avser kontroll som inte återfinns i det nuvarande
svenska regelverket. I propositionen föreslås att
den nu gällande lagen om strategiska produkter
ersätts med en helt ny lag.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari
2001, då lagen (1998:397) om strategiska produkter
skall upphöra att gälla.
Ärendet och dess beredning
Europeiska gemenskapernas kommission lade den 15 maj
1998 fram ett förslag till en ny förordning
beträffande exportkontroll av varor och teknik med
dubbla användningsområden. Förslaget lämnades i juni
samma år till en rådsarbetsgrupp. Efter granskning
och behandling av förslaget antog rådet sedan, den
22 juni 2000, en ny förordning (EG) nr 1334/2000 om
upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av
export av produkter och teknik med dubbla
användningsområden.
I rådsarbetsgruppen behandlades också förslag till
rådets gemensamma åtgärd om kontroll av tekniskt
bistånd som står i samband med vissa slags militär
slutanvändning. Rådet beslutade den 22 juni 2000
även om en gemensam åtgärd 2000/401/GUSP om kontroll
av tekniskt bistånd som står i samband med viss
slags militär slutanvändning.
Inom Utrikesdepartementet har utarbetats en
promemoria, Produkter med dubbla användningsområden,
som har remissbehandlats av flera instanser.
Regeringen beslutade den 7 september 2000 att
inhämta Lagrådets yttrande över propositionens fem
första lagförslag. Lagrådet har i huvudsak godtagit
förslagen men har också föreslagit vissa ändringar,
väsentligen rörande utformningen av bestämmelserna
om straff m.m. Regeringen har följt Lagrådets
förslag, förutom såvitt avser bestämmelser om
förverkande.
Exportkontroll av strategiska produkter
EG-rätten
Produkter med dubbla användningsområden omfattas av
EG-rättens regler om varors fria rörlighet enligt
artiklarna 28 och 29 (f.d. artiklarna 30 och 34) i
Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen
(EG-fördraget). Vidare omfattas sådana produkter av
den gemensamma handelspolitiken enligt artikel 133
(f.d. artikel 113) i EG-fördraget.
En för Europeiska gemenskapen (EG) gemensam ordning
för kontroll av export av dessa produkter antogs med
stöd av artikel 113 i EG-fördraget i dess lydelse
före Amsterdamfördraget den 19 december 1994 genom
förordning (EG) nr 3381/94 om upprättande av en
gemenskapsordning för kontroll av export av varor
med dubbla användningsområden. Förordningen trädde i
kraft den 1 januari 1995 och började tillämpas den 1
juli 1995.
Rådets förordning (EG) nr 3381/94 syftar till fri
rörlighet för produkter med dubbla
användningsområden inom EG samt exportkontroll
gentemot tredje land.
Förordningen innebär i huvudsak att tillstånd krävs
till export av sådana produkter som finns
förtecknade i bilaga I till rådets beslut
94/942/GUSP av den 19 december 1994 om den
gemensamma åtgärden för kontroll av export av varor
med dubbla användningsområden. Detta beslut har
antagits av rådet inom ramen för den gemensamma
utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) på grundval
av artikel J 3 i Fördraget om Europeiska unionen
(Unionsfördraget), i fortsättningen benämnt GUSP-
beslutet.
Den svenska lagstiftningen
Sverige har sedan lång tid tillbaka lagstiftning som
reglerar utförsel av såväl krigsmateriel som varor
och teknik med dubbla användningsområden (s.k.
strategiska produkter), dvs. produkter som har en
etablerad civil användning men som också kan
användas för militärt ändamål. Sedan år 1918 finns
ett generellt förbud mot utförsel av krigsmateriel.
Förbudet finns numera i lagen (1992:1300) om
krigsmateriel.
Regler om utförsel, dvs. export till tredje land
och överföringar inom EG, av varor och teknik med
dubbla användningsområden finns i lagen (1998:397)
om strategiska produkter och förordningen (1998:400)
om strategiska produkter (ändrad senast den 13 april
2000).
Frågor om tillstånd till utförsel av produkter med
dubbla användningsområden prövas i första hand av
Inspektionen för strategiska produkter (ISP).
En ny EG-förordning
I artikel 18 i rådets förordning (EG) nr 3381/94
föreskrivs att kommissionen vartannat år skall lägga
fram en rapport till Europaparlamentet och rådet om
tillämpningen av förordningen.
I en rapport i maj 1998 till Europaparlamentet och
rådet om tillämpningen av förordningen om
upprättandet av en gemenskapsordning för kontroll av
export av varor med dubbla användningsområden,
uppgav kommissionen att den nuvarande gemensamma
exportkontrollordningen inte fungerade på ett
tillfredsställande sätt. Kommissionen menade därför
att den nuvarande ordningen måste förenklas och
stärkas för att se till att Europa får en effektiv
och hanterbar exportkontrollordning, som stöder
politiken för icke-spridning utan att snedvrida
konkurrensen mellan europeiska exportörer.
Rättslig grund
I likhet med rådets förordning (EG) nr 3381/94 är
den rättsliga grunden för den nya förordningen
artikel 133 i EG-fördraget.
Enligt den tidigare gällande ordningen skulle
frågan om vilka produkter som omfattades av
exportkontrollen beslutas inom ramen för GUSP.
Enligt artikel 11 i den nya förordningen skall
produktförteckningarna beslutas inom ramen för
första pelaren med stöd av artikel 133 i EG-
fördraget.
Generellt gemenskapstillstånd
Enligt artikel 6 i den nya förordningen införs ett
generellt gemenskapstillstånd till export av vissa
produkter till vissa tredje länder som finns
uppräknade i bilaga II till förordningen. Det nya
gemenskapstillståndet syftar till att omsätta den
faktiska samstämmighet som råder mellan
medlemsstaterna beträffande export till vissa länder
till ett harmoniserat gemenskapstillstånd. Förslaget
är också ett steg mot en ökad harmonisering av
medlemsstaternas exportpolitik av produkter med
dubbla användningsområden. Det medför också
förenklingar för de exporterande företagen.
Generalklausulen
Artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 3381/94
innehöll en generalklausul med direktverkande
bestämmelser om krav på tillstånd till export av
produkter med dubbla användningsområden som inte
omfattas av GUSP-beslutet, om dessa var eller kunde
vara avsedda för hantering i samband med
massförstörelsevapen samt missiler till dessa.
Tillståndskravet för sådana produkter behålls i den
nya förordningen och återfinns i artikel 4.1.
Tillstånd i övrigt
Enligt artikel 5 i den nya förordningen kan en
medlemsstat förbjuda export av produkter som annars
är tillåten eller göra en sådan export
tillståndspliktig på grund av skäl som rör nationell
säkerhet eller med hänsyn till mänskliga
rättigheter. Detta är en nyhet jämfört med rådets
förordning (EG) nr 3381/94.
En gemensam åtgärd om kontroll av tekniskt bistånd
Den rättsliga grunden för den gemensamma åtgärden är
artikel 14 i Unionsfördraget och den har sålunda
antagits inom ramen för den gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitiken inom den andra pelaren. De
tjänster som den gemensamma åtgärden omfattar faller
utanför den rättsliga grunden för den nya
förordningen, artikel 133 i EG-fördraget. EG saknade
kompetens att inom den första pelaren reglera de
tjänster som den gemensamma åtgärden omfattar.
Artikel 5 innehåller medlemsstaternas egentliga
åtaganden enligt den gemensamma åtgärden.
Utformningen av artikel 5 innebär att
medlemsstaterna inte har åtagit sig att införa
bestämmelser som genomför den gemensamma åtgärden
utan enbart att lägga fram sådana förslag. För
svensk del tillgodoses därför behovet av riksdagens
medverkan i lagstiftningsarbetet till följd av
bestämmelserna i 10 kap. regeringsformen.
Proposition 1999/2000:124 En ny smugglingslag m.m.
Förslaget till ny smugglingslagstiftning innebär
redaktionella följdändringar i lagen (1998:397) om
strategiska produkter.
Motionerna
I kommittémotion 2000/01:U1 (v) betonas att
Vänsterpartiet ställer sig tveksamt till de
förändringar som föreslås i proposition 2000/01:9
angående införseln av s.k. dual use-produkter i
Sverige. Det påpekas i motionen att en del av
regeringens argumentation för avskaffandet av
införselbestämmelserna består i svårigheterna att
kontrollera införseln av s.k. dual use-produkter.
Vänsterpartiet menar dock att med de ökade
befogenheter som regeringen föreslår beträffande
Tullverkets möjligheter att bekämpa smuggling borde
de svårigheter som anges i proposition 2000/01:9
logiskt sett vara undanröjda. Riksdagen bör begära
förslag från regeringen om ändring i denna del i
Förslag till lag om produkter med dubbla
användningsområden och av tekniskt bistånd (yrkande
1).
I yrkande 2 hävdas att Sverige inte bör ansluta sig
till EG:s exporttillstånd nr EU001 i den del som ger
ett generellt tillstånd för export av s.k. dual use-
produkter till länder utanför EU. Man bör avstå från
alltför vittgående generella löften i så känsliga
frågor som krigsmaterielexport och export av s.k.
dual use-produkter.
Vidare framhåller Vänsterpartiet att 4 § i
förslaget till lagtext angående tillståndsgivning
innebär att en myndighet själv kan avgöra om ett
ärende är av principiell betydelse eller av särskild
vikt och därför skall överlämnas till regeringen för
prövning. Formuleringen medför att regeringen både
berövas och undgår ansvar för myndigheters
handläggning och att den svenska riksdagen inte kan
behandla ärenden som den anser viktiga. Riksdagen
bör därför begära förslag om ändring i denna del av
nämnda paragraf (yrkande 3).
I motion 2000/01:U2 (c) understryks att
Centerpartiet anser att proposition 2000/01:9 är en
föredömlig implementering av EG-rätten och att man
inte har några invändningar. Regeringen uppmanas
dock att verka för en liberal tillämpning av
regelverket som berör produkter med dubbla
användningsområden, såsom avancerad kryptoteknik.
Svårigheterna att kontrollera produkter som i dag
finns på en massmarknad eller är lätt tillgängliga
på en öppen marknad inom landet borde därför få till
följd att dessa produkter helt undantas från
exportkontroll. Kontrollen bör i stället reserveras
för produkter som inte tillhandahålls fritt på en
intern marknad. Med den snabbt ökande användningen
av kryptering i vardagssituationer är det olämpligt
att det faktum att en produkt innehåller
krypteringsfunktioner ensamt skall kunna utgöra
grund för klassificering som strategisk produkt.
I kommittémotion 2000/01:U3 (mp) uttrycker
Miljöpartiet grundläggande kritik mot
centraliseringen inom EU och konstaterar att
utvecklingen inom den andra pelaren, EU:s gemensamma
utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP), har lett till
att ländernas vetorätt har försvagats samtidigt som
EU nu skapar ett gemensamt utrikesdepartement och en
gemensam EU-utrikesminister. Miljöpartiet betonar
att kopplingen mellan VEU och EU innebär att EU:s
ministerråd kan besluta om militära aktioner och att
besluten vid toppmötet i Helsingfors leder till att
EU kan agera självständigt utanför EU:s gränser. Det
finns även planer på samarbete för att främja
vapenexport utanför EU. Vidare påpekas att EG-
domstolen har fastställt att gemenskapen har
exklusiv behörighet i fråga om exportkontroll av
produkter med dubbla användningsområden och att
produktförteckningarna som är bilagda förordningen
skall uppdateras av rådet. Sveriges möjligheter att
självt besluta om vilka produkter och länder som
skall omfattas av exportkontroll skulle därmed
successivt minska. I yrkande 1 begärs att riksdagen
skall påtala de risker den beskrivna utvecklingen
innebär för Sveriges möjligheter att besluta i
utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.
Miljöpartiet betonar vikten av att följa upp vad
den nya lagstiftningen innebär för kontrollen av
produkter med dubbla användningsområden. Regeringen
bör ges i uppdrag att regelbundet redovisa hur
exportkontrollen fungerar i det avseendet (yrkande
2).
Artikel 5 i den nya förordningen ger en medlemsstat
möjlighet att förbjuda eller kräva tillstånd till
export av produkter med dubbla användningsområden
som inte finns upptagna i bilaga I av förordningen,
av skäl som rör nationell säkerhet eller av hänsyn
till mänskliga rättigheter. Detta innebär
inskränkningar av medlemsländernas beslutanderätt
jämfört med motsvarande artikel i rådets förordning
(EG) nr 3381/94 som inte innehöll några
begränsningar i detta avseende. På liknande sätt
innebär artikel 21, enligt motionärerna, en
begränsning av medlemsstaternas möjlighet att föra
en egen utrikespolitik (yrkande 3).
Den föreslagna lagstiftningen innehåller även en ny
bestämmelse (artikel 4.5) enligt vilken en
medlemsstat får anta eller behålla nationell
lagstiftning om tillståndskrav för export av
produkter med dubbla användningsområden utanför
bilaga I i förordningen, om exportören har anledning
att misstänka att produkterna är eller kan vara
avsedda för någon av de användningar som anges i
artikel 4.1 i förordningen. I den nuvarande lagen om
strategiska produkter finns inte någon motsvarande
bestämmelse. Miljöpartiet anser att Sverige i
största möjliga utsträckning skall behålla och/eller
införa bestämmelser som ökar möjligheterna att
begränsa exporten av produkter med dubbla
användningsområden (yrkande 4) och därmed förhindra
att Sverige bidrar till upprustning.
Miljöpartiet tar även upp förslaget i proposition
2000/01:9 att bestämmelsen om krav på tillstånd för
tillhandahållande av strategiska produkter, 12 §
lagen om strategiska produkter, bör avskaffas
eftersom dess efterlevnad är mycket svår att
kontrollera. Miljöpartiet anser dock, liksom
remissinstansen Säkerhetspolisen, att det inte kan
uteslutas att bestämmelsen har en preventiv effekt
och att den därför bör finnas kvar. Motionärerna
anser mot bakgrund härav att bestämmelsen inte skall
avskaffas (yrkande 5).
Utskottets överväganden
Lag om kontroll av produkter med dubbla
användningsområden och av tekniskt bistånd, lagen om
strategiska produkter m.m.
Rådets förordning (EG) nr 1334/2000 av den 22 juni
2000 om upprättande av en gemenskapsordning för
kontroll av export av produkter och teknik är i
kraft sedan den 28 september 2000. Det här aktuella
lagförslaget innehåller kompletterande bestämmelser
till denna förordning.
Införsel av vissa kemiska och biologiska produkter
m.m.
I motion 2000/01:U1 (v) kräver Vänsterpartiet att
tillståndsgivningen när det gäller införsel i landet
av vissa kemiska och biologiska produkter skall
behållas (yrkande 1). Miljöpartiets motion U3
yrkande 4 har liknande innebörd och betonar att
Sverige bör behålla och/eller införa bestämmelser
som ökar möjligheterna att begränsa exporten av
produkter med dubbla användningsområden och därmed
förhindra att Sverige bidrar till upprustning. I
Vänsterpartiets motion framhålls även att
regeringens förslag till lagtext § 4 bör ändras så
att regeringen får möjlighet att ingripa i ärenden
av principiell betydelse eller av särskild vikt
(yrkande 3).
FN:s konvention om kemiska vapen undertecknades av
Sverige den 13 januari 1993 och trädde i kraft den
29 april 1997. Konventionen förbjuder allt innehav
samt all utveckling, produktion och användning av
kemiska vapen och föreskriver att existerande lager
av kemiska vapen skall förstöras. Anslutna stater är
skyldiga att utöva kontroll också över kemiska
utgångsämnen som inte utgör vapen och att verifiera
efterlevnaden av konventionen. Samtliga EU:s
medlemsstater är anslutna till konventionen.
FN-konventionens reglering av frågor rörande
kemiska vapen samt dess verifikationsbestämmelser
har omsatts i och kompletterats med svensk
lagstiftning. Således infördes (1994) bl.a. en
bestämmelse rörande införsel av biologiska
produkter och kemikalier enligt lista 2 i FN:s
konvention om kemiska vapen. Enligt 13 § lagen om
strategiska produkter får sådana produkter inte
föras in i landet utan tillstånd.
Utförsel av produkter med dubbla användningsområden
regleras i sin helhet av rådets i detta ärende
aktuella förordning (EG) nr 1334/2000. Den nya
förordningen föreskriver tillståndskrav vid
överföringar mellan medlemsstater bara för sådana
produkter med dubbla användningsområden som finns
förtecknade i bilaga IV. Enligt artikel 28 i EG-
fördraget är importrestriktioner i övrigt förbjudna
mellan medlemsstaterna.
Enligt proposition 2000/01:9 behöver den svenska
bestämmelsen om införseltillstånd anpassas till den
nya förordningen. Samtidigt måste bestämmelsen
utformas på ett sätt som gör att Sverige uppfyller
de förpliktelser som följer av internationella
överenskommelser.
För att även i fortsättningen kunna uppfylla
förpliktelserna enligt FN:s konvention om kemiska
vapen föreslås att regleringen om krav på
importtillstånd för vissa kemiska produkter, s.k.
lista 2-ämnen, utformas som ett bemyndigande för
regeringen, eller den myndighet regeringen
bestämmer, att meddela föreskrifter om krav på
införseltillstånd från vissa länder som inte är
anslutna till konventionen.
Proposition 2000/01:9 anger vidare att kravet på
införselrestriktioner för biologiska produkter med
dubbla användningsområden kan avskaffas i sin
helhet, eftersom Sverige beträffande dessa produkter
inte har ingått några internationella förpliktelser
att kräva sådana tillstånd.
Konventionen om biologiska vapen och toxinvapen
från år 1972 förbjuder all utveckling, produktion
och lagring av biologiska vapen och organiska gifter
för militärt bruk. Till konventionen har omkring 130
länder anslutit sig, däribland Sverige.
Utskottet konstaterar att det finns bekymmersamma
brister i skyddet beträffande kontrollen av
biologiska produkter med dubbla användningsområden.
När konventionen om totalförbud mot biologiska vapen
och toxinvapen antogs, bedömdes det inte vara
möjligt att nå fram till bestämmelser för kontroll
av efterlevnaden. Sådana ansågs på teknikens
dåvarande stadium inte heller vara oundgängliga.
Senare års utveckling av genteknik m.m. har
förändrat situationen. Bristen på möjligheter att
kontrollera förbudet mot biologiska vapen framstår
alltmer som en stor svaghet i konventionen.
Utskottet anser emellertid inte att förslagen i
proposition 2000/01:9 ytterligare förvärrar dessa
brister. Problemen måste lösas genom fortsatt arbete
med förändringar via konventioner för att förhindra
att biologiska produkter kan användas vid
vapenframställning.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att
yrkande 1 i proposition 2000/01:9, i den del som rör
10 § i lagförslaget, bör tillstyrkas. Därmed
avstyrker utskottet motion 2000/01:U3 (mp) yrkande 4
och anser att motion 2000/01:U1 (v) yrkande 1 kan
besvaras med vad utskottet anfört.
I motion 2000/01:U1 (v) yrkande 3 föreslås, som
nämnts ovan, att den aktuella lagen utformas så att
regeringen får möjlighet att ingripa i ärenden som
är av principiell betydelse eller av särskild vikt.
Frågor om tillstånd regleras i den föreslagna
lagens 4 §. Enligt utskottets uppfattning motsvarar
denna i sak 5 § i den nuvarande lagen om strategiska
produkter.
Enligt paragrafens andra stycke är en myndighet
skyldig att med eget yttrande överlämna ärende till
regeringens prövning om det är av principiell
betydelse eller annars av särskild vikt. Denna
bestämmelse riktar sig mot och binder berörd
myndighet. Emellertid är det så, enligt tredje
stycket i samma paragraf, att regeringen därutöver
kan meddela ytterligare föreskrifter om överlämnande
av ärenden till regeringen. Genom detta stadgande
öppnas möjlighet att beakta de synpunkter som
framförs i motionen.
Enligt utskottets uppfattning kan motion 2000/01:U1
(v) yrkande 3 besvaras med vad som ovan anförts.
Motionärerna bakom motion 2000/01:U1 anser vidare
(yrkande 2) att Sverige inte bör ansluta sig till
gemenskapens exporttillstånd nr EU001 för produkter
med dubbla användningsområden som innebär ett
generellt exporttillstånd för vissa länder utanför
EU.
Utskottet konstaterar med anledning härav att
gemenskapens exporttillstånd nr EU001 utgör en del
av EG:s förordning nr 1334/2000. Rådets förordning
är direktverkande och juridiskt bindande, varför den
av motionärerna föreslagna åtgärden ej står till
buds.
Därmed avstyrks motion 2000/01:U1 (v) yrkande 2.
Krypteringsprodukter
I motion 2000/01:U2 (c) betonar motionärerna vikten
av att regeringen verkar för en liberal tillämpning
av regelverket beträffande kryptering och export av
kryptoprodukter.
Utskottet behandlade krypteringsfrågor i sitt
betänkande 1999/2000:UU7 och anförde där angående
varulistan för informationssäkerhet, som även
innefattar civila kryptoprodukter med möjlig militär
tillämpning, följande:
... att viss teknologi på denna lista kommer att
undantas från exportkontroll i december 2000, såvida
medlemsstaterna inte överenskommer att fortsätta
kontrollen. Sverige deltar i detta arbete och kommer
fortsättningsvis, enligt vad utskottet erfarit, att
än mer verka för en friare handel med
kryptoprodukter som ett led i utvecklingen av
elektroniska tjänster men med hänsynstagande till
att det kvarstår ett säkerhetspolitiskt betingat
intresse av att försvåra åtkomsten av starka krypton
för exempelvis sådana användare som är länkade till
utveckling eller produktion av massförstörelsevapen.
Vidare beaktas att Sverige, för att säkra egen
tillgång till utländsk högteknologi, har ett behov
av att upprätthålla samma kontrollnivå som viktigare
leverantörs-länder. Enligt utskottets mening innebär
detta en lämplig avvägning. Utskottet vill framhålla
att ovan redovisade synsätt också bör vara
vägledande för Sveriges insatser i samband med
arbetet med den nya rådsförordningen som är under
utarbetande.
Utskottet vidhåller sin uppfattning och konstaterar
att regeringen fortsatt har arbetat aktivt med dessa
frågor och att det synsätt som utskottet gav uttryck
för i betänkande 1999/2000:UU7 till stor del har
genomförts i praktiken. Sverige har både inom EU och
Wassenaar-arrangemanget (WA), så långt möjligt,
verkat för en liberalisering av handeln med
kryptoprodukter och utskottet förutsätter att
arbetet fortsätter med samma inriktning. Utskottet
har också erfarit att, som ett exempel på den
fortgående liberaliseringen, tidigare begränsningar
av nyckellängden på kryptoprodukter är på väg att
överges vad avser s.k. massmarknadsprodukter.
Utskottet anser att motion 2000/01:U2 (c) kan
besvaras med vad som ovan anförts.
Nationell bestämmanderätt i säkerhetspolitiska
frågor
Miljöpartiet uttrycker i motion 2000/01:U3 (yrkande
1) oro för att Sveriges möjligheter att själv
besluta i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor
minskar till följd av anpassningen till den militära
utvecklingen inom EU. Yrkande 3 i motionen, vilket
mera fokuserar på exportkontrollfrågor, har i allt
väsentligt samma innebörd.
Utskottet vill inledningsvis erinra om sitt tidigare
ställningstagande i betänkande 1999/2000:UU10
Verksamheten i Europeiska unionen under 1999, där
det bl.a. sägs:
Utskottet konstaterar att diskussionen om EU:s
säkerhets- och försvarspolitik, på grundval av de
nya skrivningarna i grundfördragen, handlar om civil
och militär krishantering, inte om att bygga upp
ett gemensamt försvar eller bindande
säkerhetsgarantier. Utskottet vill även framhålla
att Sveriges bidrag till krishantering efter ett
politiskt beslut av unionens medlemsländer, oavsett
om denna genomförs under Natos eller EU:s ledning,
är frivilligt och grundas på ett svenskt nationellt
beslut i det enskilda fallet. Slutligen vill
utskottet i denna del framhålla att EU:s
krishantering utformas i enlighet med FN-stadgans
principer.
Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att den
utveckling som sker inom EU gäller krishantering,
inte gemensamt försvar eller ömsesidiga
försvarsgarantier och betonar att FN-stadgans
principer skall följas. Utskottet finner således att
de beslut som har fattats och de åtgärder som
förutses är förenliga med Sveriges militära
alliansfrihet. - - -
Utrikesutskottet anser att den gemensamma utrikes-
och säkerhetspolitiken är ett viktigt instrument
för unionen, där EU:s medlemsstater kan agera mer
kraftfullt än vad de hade kunnat göra var för sig.
Inte minst gäller detta möjligheten till
krishantering och konfliktförebyggande. Utskottet
vill även betona att EU förenar politisk tyngd med
ekonomisk styrka och ett brett spektrum av
instrument som kan användas för att förebygga
konflikter och hantera kriser och krig. Det vore
enligt utskottets uppfattning helt fel väg att gå
att avföra den gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitiken från unionens samarbetsområden.
Mot bakgrund av motionsyrkandena vill utskottet
erinra om de vetomöjligheter som finns på det här
aktuella området. Utskottet vill också framhålla att
EU-samarbetet är av grundläggande betydelse för att
varaktigt trygga stabilitet och säkerhet i Europa
och att det är ett samarbete som vi inordnar oss i
med syfte att vinna inflytande och medbestämmande i
viktiga frågor, inklusive frågor rörande
exportkontroll. Sveriges säkerhet måste i allt högre
grad grundas på gemensam säkerhet byggd på hållfasta
politiska och ekonomiska relationer mellan
demokratiska stater.
Vad gäller här aktuella exportkontrollfrågor vill
utskottet påpeka, att det kommer att finnas
möjligheter till ingripanden på nationell nivå.
Enligt förslaget i proposition 2000/01:9 definieras
i artikel 8 i den nya rådsförordningen de kriterier
som medlemsstaterna skall beakta vid beslut om
beviljande av exporttillstånd, nämligen sina
åtaganden enligt internationella överenskommelser om
icke-spridning och kontroll av känsliga varor eller
genom ratificering av relevanta internationella
fördrag, sina förpliktelser enligt de sanktioner som
har införts av FN:s säkerhetsråd eller som
överenskommits i andra internationella organ,
nationella utrikes- och säkerhetspolitiska aspekter,
i tillämpliga fall inbegripet de som täcks av EU:s
uppförandekod för vapenexport, samt den avsedda
slutanvändningen och risken för omdirigering.
Utskottet önskar i sammanhanget framhålla att den
nuvarande lagen om strategiska produkter föreskriver
att tillstånd till utförsel av produkter med dubbla
användningsområden skall lämnas, om det inte strider
mot Sveriges utrikes-, säkerhets- eller
försvarspolitiska intressen. Därvid har
utgångspunkten varit att principerna som ligger till
grund för prövningen av exporttillstånd av produkter
med dubbla användningsområden skall utvecklas genom
regeringens praxis och inte genom lagstiftning (se
prop. 1995/96:31).
Eftersom den nya förordningen innebär ett försök
att närmare harmonisera medlemsstaternas
exportkontroll, har man som ett led i denna strävan
i den nya förordningens artikel 8 lagt fast de
kriterier medlemsstaterna skall beakta vid beslut om
beviljande av tillstånd till export. De fastlagda
kriterierna avviker inte från de kriterier som redan
används i Sverige vid bedömningen av frågan om
exporttillstånd skall ges. Bestämmelserna i artikel
8 i den nya förordningen kräver därför inte någon
kompletterande svensk lagstiftning. Det innebär i
sin tur att bestämmelserna i 4 § lagen om
strategiska produkter bör kunna avskaffas.
Med det ovan anförda anser utskottet att ett
särskilt tillkännagivande inte är påkallat och
därmed avslår utskottet motion 2000/01:U3 yrkandena
1 och 3.
Redovisningsfrågor
Miljöpartiet begär i motion 2000/01:U3 att
regeringen regelbundet redovisar för riksdagen hur
exportkontrollen av produkter med dubbla
användningsområden fungerar (yrkande 2).
Motionärerna hänvisar till regeringens årliga
redogörelse för Sveriges krigsmaterielexport i
skrivelse till riksdagen som även har innehållit en
redovisning av kontroll av produkter med dubbla
användningsområden. Miljöpartiet betonar att det är
av yttersta vikt att det även i fortsättningen
utförs någon form av uppföljning av vad den nya
lagstiftningen innebär för kontrollen av dessa
produkter.
Regeringens redogörelse för den svenska
exportkontrollpolitiken och exporten av
krigsmateriel år 1999 (skr. 1999/2000:110)
innehåller en utökad redovisning av den kontroll av
produkter med dubbla användningsområden som utövas
med stöd av lagen (1998:397) om strategiska
produkter. Utskottet utgår från att motsvarande
redovisning, mutatis mutandis, görs även i
framtiden.
Utskottet har i tidigare betänkanden haft tillfälle
att ta ställning till yrkanden rörande en utvidgad
redovisningsskyldighet och har då konstaterat att
regeringens årliga redogörelse uppfyller rimliga
krav på konkretion och ger en god samlad bild av den
svenska krigsmaterielexporten. Utskottet har även
uttryckt som sin uppfattning att regeringen bör
efterkomma önskemål om att ta med alla uppgifter som
det inte finns skäl att hemlighålla. Sekretess för
affärshemligheter, liksom utrikessekretessen,
framhölls av utskottet som begränsande faktorer i
detta sammanhang.
Utskottet menar att motion 2000/01:U3 yrkande 2 kan
besvaras med vad som ovan anförts.
Lagförslaget i övrigt
Utskottet har ovan tagit ställning till yrkande 1 i
proposition 2000/01:9, i den del som rör 10 § i
lagförslaget. Enligt utskottets uppfattning är
lagförslaget i övrigt lämpligt utformat.
Därmed tillstyrks yrkande 1 i proposition 2000/01:9
vad avser 1-9 samt 11-25 §§.
Övergångsbestämmelserna
Miljöpartiet yrkar i motion 2000/01:U3 att
bestämmelserna i 12 § lagen om strategiska produkter
med krav på tillstånd för tillhandahållande av
sådana produkter ej skall avskaffas (yrkande 5).
Enligt propositionen förstås med tillhandahållande
försäljning, upplåtelse, utbjudande mot ersättning,
lån, gåva eller förmedling. Genomgående gäller att
förfarandena skall avse produkter som finns utanför
Sverige. Så snart produkten finns i Sverige gäller
reglerna om utförsel. Bestämmelsen är exempelvis
tillämplig när en person avser att i Sverige
förmedla tillverkningsutrustning från ett land
utanför Sverige till ett annat.
Regeln, som korresponderar med den som återfinns i
4 och 5 §§ lagen om krigsmateriel, anger att vissa
produkter med dubbla användningsområden som finns
utom landet inte får här i landet och inte heller
utom landet av svensk myndighet, svenskt företag
eller den som är bosatt eller stadigvarande vistas
här tillhandahållas utan tillstånd, om produkterna
inte får föras ut från Sverige eller exporteras utan
tillstånd enligt lagen om strategiska produkter
eller rådets förordning (EG) nr 3381/94.
Bestämmelsen om tillhandahållande infördes i den
svenska lagstiftningen för att förhindra att
framställningen av kemiska stridsmedel främjas genom
vissa andra förfaranden än utförsel av utrustning
eller kemiska substanser från Sverige. För att
ytterligare förhindra framställning och utvecklingen
av kärnladdningar samt biologiska och kemiska vapen
utvidgades den senare till att avse alla produkter
som omfattas av lagen om strategiska produkter.
Den ursprungliga bestämmelsen tillkom innan Sverige
blev medlem i EU och innan Sverige anslöt sig till
FN:s konvention om kemiska vapen (se ovan).
Bestämmelsen om tillståndskrav för
tillhandahållande av produkter med dubbla
användningsområden är mycket svår att kontrollera
och tillämpas inte alls i praktiken. Enligt
regeringens bedömning kan det därför starkt
ifrågasättas om den verkligen fyller någon praktisk
funktion.
Med hänsyn till dessa omständigheter finns det
enligt regeringens bedömning inte någon anledning
att behålla bestämmelsen. Den föreslås därför bli
avskaffad.
Utskottet delar regeringens syn på bestämmelsen om
tillståndskrav för tillhandahållande av produkter
med dubbla användningsområden och avstyrker därmed
motion 2000/01:U3 yrkande 5.
I övergångsbestämmelserna föreslås att lagen
(1998:397) om strategiska produkter skall upphöra
att gälla. Samtidigt föreslås i proposition
1999/2000:124 yrkande 35 att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1998:397) om strategiska produkter. Av uppenbara
skäl är detta förslag mindre ändamålsenligt.
Med avstyrkande av yrkande 35 i proposition
1999/2000:124 tillstyrker utskottet därmed
övergångsbestämmelserna enligt yrkande 1 i
proposition 2000/01:9.
Lagförslagen i övrigt
Utskottet tillstyrker yrkandena 2-6 i
proposition 2000/01:9.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande tillstånd till införsel
av vissa kemiska och biologiska produkter
att riksdagen med avslag på motion 2000/01:U3 yrkande 4 och
med bifall till yrkande 1 (delvis) i proposition
2000/01:9 antar regeringens förslag till lag om
kontroll av produkter med dubbla
användningområden och av tekniskt bistånd såvitt
avser 10 § i lagförslaget samt förklarar motion
2000/01:U1 yrkande 1 besvarad med vad utskottet
anfört,
res. 1 (mp)
2. beträffande regeringens möjligheter
att ingripa i ärenden av principiell betydelse
att riksdagen förklarar motion 2000/01:U1 yrkande 3 besvarad
med vad utskottet anfört,
3. beträffande gemenskapens
exporttillstånd nr EU001
att riksdagen avslår motion 2000/01:U1 yrkande 2,
*
4. beträffande krypteringsprodukter
*att riksdagen förklarar motion 2000/01:U2 besvarad med vad
utskottet anfört,
5. beträffande nationell bestämmanderätt
i säkerhetspolitiska frågor
att riksdagen förklarar motion 2000/01:U3 yrkandena 1 och 3
besvarad med vad utskottet anfört,
6. beträffande redovisningsfrågor
att riksdagen förklarar motion 2000/01:U3 yrkande 2 besvarad
med vad utskottet anfört,
7. beträffande övergångsbestämmelserna
m.m.
att riksdagen med avslag på yrkande 35 i proposition
1999/2000:124 och på motion 2000/01:U3 yrkande 5
tillstyrker yrkande 1 (delvis) i proposition
2000/01:9 såvitt avser övergångsbestämmelserna,
res. 2 (v, mp)
8. beträffande ny lag om kontroll av
produkter med dubbla användningsområden och av
tekniskt bistånd
att riksdagen med bifall till yrkande 1 (delvis) i
proposition 2000/01:9 antar regeringens förslag
till lag om kontroll av produkter med dubbla
användningsområden och av tekniskt bistånd i den
mån det inte omfattas av utskottets hemställan
ovan,
9. beträffande propositionens 2000/01:9
lagförslag i övrigt
att riksdagen med bifall till yrkandena 2-6 i proposition
2000/01:9 antar regeringens förslag till
a) lag om ändring i lagen (1988:205) om
rättsprövning av vissa
förvaltningsbeslut,
b) lag om ändring i lagen (1992:1300) om
krigsmateriel,
c) lag om ändring i lagen (1996:701) om
Tullverkets befogenheter
vid Sveriges gräns mot ett annat land
inom Europeiska unionen,
d) lag om ändring i strålskyddslagen
(1988:220),
e) lag om ändring i lagen (2000:000) om
straff för smuggling.
Stockholm den 14 november 2000
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran
Lennmarker (m), Sören Lekberg (s), Berndt Ekholm
(s), Bertil Persson (m), Carina Hägg (s), Liselotte
Wågö (m), Agneta Brendt (s), Murad Artin (v), Jan
Erik Ågren (kd), Marianne Samuelsson (mp), Marianne
Andersson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta
Ahlqvist (s), Karin Enström (m), Eva Zetterberg (v)
och Rosita Runegrund (kd).
**Reservationer
1. Tillstånd till införsel av vissa kemiska
och biologiska produkter (mom. 1)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9
börjar med "Enligt proposition 2000/01:9" och slutar
med "vad utskottet anfört." bort ha följande
lydelse:
EU-förordningen innehåller en bestämmelse (artikel
4.5) enligt vilken en medlemsstat får anta eller
behålla nationell lagstiftning om tillståndskrav för
export av produkter med dubbla användningsområden
utanför bilaga I i förordningen, om exportören har
anledning att misstänka att produkterna är eller kan
vara avsedda för någon av de användningar som anges
i artikel 4.1 i förordningen. Detta innebär en
inskränkning jämfört med den nuvarande lagen om
strategiska produkter som inte innehåller någon
motsvarande bestämmelse.
Utskottet anser emellertid att Sverige i största
möjliga utsträckning skall införa bestämmelser som
ökar möjligheterna att begränsa exporten av
produkter med dubbla användningsområden och därmed
förhindra att Sverige bidrar till upprustning.
Utskottet anser därför att regeringen bör återkomma
till riksdagen med ett lagförslag som tillgodoser
dessa synpunkter. Vad utskottet sålunda anfört bör
med anledning av motion 2000/01:U3 yrkande 4 ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande tillstånd till införsel av
vissa kemiska och biologiska
produkter
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i
proposition 2000/01:9 yrkande 1 (delvis)
till lag om kontroll av produkter med
dubbla användningsområden och av tekniskt
bistånd såvitt avser 10 § i lagförslaget
och med anledning av motion 2000/01:U3
yrkande 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört samt
förklarar motion 2000/01:U1 yrkande 1
besvarad med vad utskottet anfört,
2. Övergångsbestämmelserna m.m. (mom. 7)
Murad Artin och Eva Zetterberg (båda v) samt
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Bestämmel-sen om tillståndskrav " och
slutar med "motion 2000/01:U3 yrkande 5." bort ha
följande lydelse:
Regeringen anser att bestämmelsen om tillståndskrav
för tillhandahållande av strategiska produkter i 12
§ lagen om strategiska produkter bör avskaffas på
grund av att den är mycket svår att kontrollera och
att den inte alls tillämpas i praktiken.
Utskottet anser däremot, i likhet med
remissinstansen Säkerhetspolisen, att även om den
praktiska tillämpningen av bestämmelsen är svår så
kan det inte uteslutas att redan förekomsten av
bestämmelsen har en preventiv effekt. Ett
avskaffande av regeln kan komma att medföra att
Sverige blir bas för förmedlingsverksamhet av
produkter med dubbla användningsområden. Utskottet
menar mot denna bakgrund att en bestämmelse med
nämnda innebörd bör finnas.
Utskottet anser därför att regeringen bör återkomma
till riksdagen med ett lagförslag som tillgodoser
detta. Vad utskottet sålunda anfört bör med
anledning av motion 2000/01:U3 yrkande 5 ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande övergångsbestämmelserna m.m.
att riksdagen med avslag på regeringens
förslag i proposition 1999/2000:124
yrkande 35 om lag om ändring i
lagen (1998:397) om strategiska
produkter bifaller proposition
2000/01:9 yrkande 1 (delvis) såvitt
avser övergångsbestämmelserna samt
med anledning av motion 2000/01:U3
yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
Särskilt yttrande
Nationell bestämmanderätt i
säkerhetspolitiska frågor
(mom. 5)
Murad Artin och Eva Zetterberg (båda v) samt
Marianne Samuelsson (mp) anför:
Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser att man bör
överföra kompetens till medlemsländerna när det
gäller sådana politiska områden som hanteras bäst på
nationell nivå. I och med Amsterdamfördraget har
utvecklingen inom den andra pelaren, EU:s gemensamma
utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP), lett till att
ländernas vetorätt försvagats samtidigt som EU
bygger upp ett gemensamt utrikesdepartement med en
gemensam EU-utrikesmininister. Beslut vid toppmötet
i Helsingfors innebär vidare att VEU, EU:s militära
del, nu har kopplats till EU och därmed har EU:s
ministerråd möjlighet att fatta beslut om militära
aktioner. EU skall enligt besluten även kunna agera
självständigt utanför EU:s gränser, också i sådana
fall när det inte finns ett FN-mandat för en militär
intervention. Sammantaget leder detta till en
militarisering av EU.
Dessutom har utrikesutskottet i tidigare
betänkanden konstaterat att det internationella
samarbetet inom försvarsindustrin ökar. Detta leder
till ytterligare samordning som innebär att de
svenska kraven gällande export riskerar att
urholkas. EG-domstolen har fastställt att
gemenskapen har exklusiv behörighet i fråga om
exportkontroll av produkter med dubbla
användningsområden. Vidare skall, enligt artikel 11
i den nya förordningen, produktförteckningarna som
återfinns i bilagorna till förordningen uppdateras
av rådet.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser att
regeringens lagförslag innebär ytterligare
inskränkningar beträffande Sveriges möjligheter att
självt besluta i utrikes- och säkerhetspolitiska
frågor och följaktligen även beträffande vilka
produkter och länder som skall omfattas av
exportkontroll.
Lagtext
Förslag till lag om kontroll av produkter
med dubbla användningsområden och av
tekniskt bistånd
Härigenom föreskrivs följande.
Tillämpningsområde
1 § Denna lag gäller kontroll av produkter med
dubbla användningsområden och kontroll av tekniskt
bistånd.
Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till
rådets förordning (EG) nr 1334/2000 av den 22 juni
2000 om upprättande av en gemenskapsordning för
kontroll av export av produkter och teknik med
dubbla användningsområden[1].
Bestämmelser finns också i lagen (1992:1300) om
krigsmateriel och lagen (1984:3) om kärnteknisk
verksamhet.
Definitioner
2 § Med produkter med dubbla användningsområden,
export, exportör och exportdeklaration avses i denna
lag detsamma som i artikel 2 i rådets förordning
(EG) nr 1334/2000.
3 § Med militära produkter enligt artikel 4.2 och
4.3 i rådets förordning (EG) nr 1334/2000 avses i
denna lag de produkter som enligt 1 § lagen
(1992:1300) om krigsmateriel utgör krigsmateriel.
Med tekniskt bistånd avses i denna lag allt
tekniskt stöd som har samband med reparation,
utveckling, tillverkning, montering, testning,
underhåll eller någon annan teknisk tjänst och som
kan anta sådana former som utbildning, överföring av
kunskaper och färdigheter eller konsulttjänster.
Tillstånd
4 § Frågor om tillstånd enligt rådets förordning
(EG) nr 1334/2000, denna lag eller föreskrifter som
har meddelats med stöd av lagen prövas av
Inspektionen för strategiska produkter eller den
myndighet som regeringen bestämmer.
En myndighet skall med eget yttrande lämna över ett
ärende till regeringens prövning, om ärendet har
principiell betydelse eller annars är av särskild
vikt.
Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om
överlämnande av ärenden till regeringen.
Export och överföring
5 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en
produkt med dubbla användningsområden skall omfattas
av krav på tillstånd till export enligt artikel 5.1
i rådets förordning (EG) nr 1334/2000.
6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter för att
komplettera bestämmelserna om exporttillstånd i
artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 1334/2000.
7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om krav på
tillstånd till överföring som avses i artikel 21.2 a
i rådets förordning (EG) nr 1334/2000.
8 § För tillstånd till utförsel av använt
kärnbränsle gäller de begränsningar som anges i 20 a
och 24 §§ strålskyddslagen (1988:220).
Tekniskt bistånd
9 § Tekniskt bistånd får inte lämnas utanför
Europeiska gemenskapen om det är avsett att användas
i samband med utveckling, produktion, hantering,
bruk, underhåll, lagring, detektion, identifiering
eller spridning av kemiska eller biologiska vapen
eller av kärnvapen eller andra kärnladdningar eller
i samband med utveckling, produktion, underhåll
eller lagring av missiler som är i stånd att bära
sådana vapen.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag
från förbudet.
Införsel
10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om krav på
tillstånd till införsel av kemiska prekursorer
(utgångsämnen) som kan användas för tillverkning av
kemiska stridsmedel.
Återkallelse
11 § Tillstånd till export eller överföring enligt
rådets förordning (EG) nr 1334/2000 kan återkallas,
om tillståndshavaren har åsidosatt en föreskrift i
förordningen eller en föreskrift som har meddelats
med stöd av förordningen eller denna lag eller om
det finns andra särskilda skäl till återkallelse.
En återkallelse gäller med omedelbar verkan, om
inte något annat beslutas.
Årlig avgift och deklarationer
12 § Föreskrifter om skyldighet för tillverkare av
produkter som avses i denna lag att betala årliga
avgifter för att täcka statens kostnader för
Inspektionen för strategiska produkter finns i 22 §
lagen (1992:1300) om krigsmateriel.
Den som är avgiftsskyldig skall varje år lämna en
deklaration till inspektionen med de uppgifter som
behövs för att bestämma avgifterna, enligt de
närmare föreskrifter som regeringen meddelar.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag
från deklarationsskyldigheten.
13 § Enligt de närmare föreskrifter som regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar skall en deklaration varje år lämnas av den
som
1. producerar, bereder, förbrukar, för in eller för
ut kemiska prekursorer (utgångsämnen) som kan
användas för tillverkning av kemiska stridsmedel,
2. under något av de tre senaste åren har
producerat, berett, förbrukat, fört in eller fört ut
sådana produkter, eller
3. producerar diskreta organiska kemikalier.
Deklarationen skall innehålla uppgifter om
1. verksamheten under det gångna kalenderåret,
2. den verksamhet som planeras för det kommande
kalenderåret,
3. ändringar i verksamheten som planeras för det
pågående kalenderåret.
Deklarationen skall ges in till den myndighet som
regeringen bestämmer.
Uppgiftskontroll
14 § Den som har lämnat en deklaration enligt 13 §
skall, på begäran av den myndighet som avses i 13 §
tredje stycket, också lämna de upplysningar och
handlingar som kan behövas för kontroll av
uppgifterna i deklarationen.
För denna kontroll har företrädare för myndigheten
rätt till tillträde till de områden, lokaler och
anläggningar där sådan verksamhet bedrivs som
omfattas av deklarationsskyldigheten och får där
göra undersökningar och ta prover. Detta gäller dock
inte utrymme som utgör någons bostad.
Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs
för att kontrollen skall kunna genomföras.
Tillsyn
15 § Tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna i
rådets förordning (EG) nr 1334/2000, denna lag eller
föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen
skall utövas av Inspektionen för strategiska
produkter eller den myndighet som regeringen
bestämmer (tillsynsmyndigheten).
Regeringen får meddela föreskrifter om tillsynen.
16 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få
de upplysningar och handlingar som behövs för
kontroll av den som för överföring inom Europeiska
gemenskapen eller för export tar befattning med
produkter med dubbla användningsområden eller av den
som ger tekniskt bistånd. Med handling förstås
framställning i skrift eller bild samt upptagning
som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt
uppfattas endast med tekniska hjälpmedel.
Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till
lokaler där den som avses i första stycket bedriver
sin verksamhet. Detta gäller dock inte utrymme som
utgör någons bostad.
Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs
för att tillsynen skall kunna genomföras.
Tillsynsmyndigheten får begära hjälp även av andra
statliga myndigheter för sin tillsyn.
17 § Den som enligt artikel 16.2 eller 21.5 i rådets
förordning (EG) nr 1334/2000 är skyldig att bevara
och på begäran av tillsynsmyndigheten visa upp
handlingar skall bevara dessa i fem år eller den
längre tid som för vissa uppgifter eller handlingar
kan vara föreskriven i lag eller annan författning.
Straff m.m.
18 § Den som uppsåtligen utan tillstånd
1. exporterar produkter med dubbla
användningsområden som avses i artiklarna 3, 4.1-4.3
och 5.1 i rådets förordning (EG) nr 1334/2000, eller
2. överför produkter med dubbla användningsområden
som avses i artikel 21 i samma förordning,
döms till böter eller fängelse i högst två år.
Vad som föreskrivs i första stycket gäller också
den som uppsåtligen genom sådan elektronisk
överföring som avses i artikel 2 b iii i rådets
förordning (EG) nr 1334/2000 utan tillstånd
1. exporterar programvara eller teknik som avses i
artiklarna 3, 4.1-4.3 och 5.1 i samma förordning,
eller
2. överför programvara eller teknik som avses i
artikel 21 i samma förordning.
Om brott enligt första eller andra stycket är att
anse som grovt döms till fängelse, lägst sex månader
och högst sex år.
Vid bedömningen av om brottet är grovt skall det
särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i
en brottslighet som utövats systematiskt eller i
större omfattning, eller om gärningen inneburit en
allvarlig kränkning av ett betydande
samhällsintresse.
19 § Den som av grov oaktsamhet begår en gärning som
avses i 18 § första eller andra stycket döms till
böter eller fängelse i högst två år.
Om gärningen är ringa, skall den inte medföra
ansvar.
20 § Den som uppsåtligen bryter mot 9 § döms till
böter eller fängelse i högst två år.
Om brottet är att anse som grovt döms till
fängelse, lägst sex månader och högst sex år.
Vid bedömningen av om brottet är grovt skall det
särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i
en brottslighet som utövats systematiskt eller i
större omfattning, eller om gärningen inneburit en
allvarlig kränkning av ett betydande
samhällsintresse.
21 § För försök till brott enligt 18 § första eller
andra stycket eller 20 § första stycket samt för
försök, förberedelse och stämpling till grovt brott
enligt 18 § tredje stycket eller 20 § andra stycket
döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.
22 § Till böter eller fängelse i högst sex månader
döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. lämnar oriktiga uppgifter i en ansökan om
tillstånd eller i någon annan handling som är av
betydelse för prövningen av ett ärende enligt rådets
förordning (EG) nr 1334/2000 eller denna lag eller i
en deklaration som avses i 12 eller 13 §,
2. åsidosätter krav eller villkor som har meddelats
med stöd av artikel 6.2 i samma förordning eller
bryter mot kontroll- eller ordningsföreskrifter som
har meddelats med stöd av denna lag,
3. åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt
artikel 4.4 i samma förordning,
4. åsidosätter sin uppgiftsskyldighet enligt
artikel 21.7 i samma förordning, eller
5. bryter mot artikel 16.2 eller 21.5 i samma
förordning eller mot 17 §.
Om gärningen är ringa, skall den inte medföra
ansvar.
23 § Om det inte är uppenbart oskäligt, skall
följande egendom förklaras förverkad:
1. produkt som varit föremål för brott enligt denna
lag eller värdet på en sådan produkt,
2. utbyte av brott enligt denna lag,
3. vad någon tagit som ersättning för kostnader i
samband med ett brott enligt denna lag, eller värdet
av det mottagna, om mottagandet utgör brott enligt
denna lag.
En produkt som avses i första stycket 1 eller en
särskild rätt till produkten får inte förklaras
förverkad, om produkten eller rättigheten efter
brottet förvärvats av någon som inte haft vetskap om
eller skälig anledning till antagande om egendomens
samband med brottet. Vid förverkande enligt första
stycket 1 av en produkt gäller inte bestämmelserna i
36 kap. 5 § första och andra styckena brottsbalken
om hos vem förverkande får ske.
Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott
enligt denna lag får förklaras förverkad, om
förverkandet behövs för att förebygga brott enligt
denna lag eller det annars finns särskilda skäl till
det. I stället för egendomen får dess värde
förklaras förverkat. I 36 kap. 5 § brottsbalken
finns bestämmelser om hos vem förverkande får ske
och om särskild rätt till förverkad egendom.
I stället för förverkande enligt tredje stycket av
egendomen eller dess värde får rätten föreskriva att
någon åtgärd vidtas med egendomen som förebygger
fortsatt missbruk av den. I sådana fall får även en
del av egendomens värde förklaras förverkat.
24 § Försummar den uppgiftsskyldige att i rätt tid
ge in en sådan deklaration som avses i 12 eller 13
§, får den myndighet som skall ta emot deklarationen
vid vite förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra
sin skyldighet.
Överklagande
25 § Beslut av en annan myndighet än regeringen att
återkalla ett tillstånd får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Detsamma gäller en myndighets
beslut enligt 14, 16 och 24 §§.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till
kammarrätten.
Andra förvaltningsbeslut enligt rådets förordning
(EG) nr 1334/2000 eller enligt denna lag får inte
överklagas.
_________________
Denna lag träder i kraft den 1
januari 2001, då lagen (1998:397)
om strategiska produkter skall
upphöra att gälla.
**FOOTNOTES**
[1]: EGT L 159, 30.6.2000, s. 1 (Celex
32000R1334).
Förslag till lag om ändring i lagen
(1988:205) om rättsprövning av vissa
förvaltningsbeslut
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1988:205) om
rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
2§[2]
Lagen gäller inte beslut av en sådan nämnd vars
sammansättning är bestämd i lag och vars ordförande
skall vara eller ha varit ordinarie domare.
Lagen gäller inte heller
1. beslut av arrendenämnd, hyresnämnd eller
övervakningsnämnd,
2. beslut om svenskt medborgarskap,
3. beslut om utlänningars vistelse i riket,
4. beslut om värnpliktigas eller reservpersonals
inkallelse eller tjänstgöring inom försvarsmakten,
5. beslut enligt lagen (1966:413) om vapenfri
tjänst,
6. beslut som rör skatter eller avgifter,
7. beslut enligt lagen (1992:1602) om valuta- och
kreditreglering eller beslut i frågor om allmän
likviditetsindragning eller allmän prisreglering,
8. andra beslut enligt lagen (1992:1300) om
krigsmateriel än sådana som avser återkallelse av
tillstånd enligt 3 eller 4 §,
9. beslut om tillstånd till sådan verksamhet som
avses i 1 § 3-4 lagen (1984:3) om kärnteknisk
verksamhet,
-----------------------------------------------------
10. beslut enligt lagen 10. andra beslut enligt
(1998:397) om strategiska lagen (0000:000) om
produkter. kontroll av produkter med
dubbla användningsområden
och av tekniskt bistånd
än regeringens beslut som
avser återkallelse av
tillstånd.
-----------------------------------------------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
**FOOTNOTES**
[2]: Senaste lydelse 1998:398.
Förslag till lag om ändring i lagen
(1992:1300) om krigsmateriel
Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1992:1300) om
krigsmateriel skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
22 §[3]
-----------------------------------------------------
För att täcka statens För att täcka statens
kostnader för kostnader för
Inspektionen för Inspektionen för
strategiska produkter strategiska produkter
skall den som har skall den som har
tillstånd att tillverka tillstånd att tillverka
krigsmateriel enligt krigsmateriel enligt
denna lag eller den som denna lag eller den som
tillverkar produkter som tillverkar produkter som
omfattas av inspektionens omfattas av inspektionens
tillsyn enligt 19 § lagen tillsyn enligt 12 § lagen
(1998:397) om strategiska (0000:000) om kontroll av
produkter årligen betala produkter med dubbla
en avgift, om det användningsområden och av
fakturerade värdet av tekniskt bistånd årligen
tillverkarens sålda betala en avgift, om det
produkter av dessa slag fakturerade värdet av
under året överstiger 2 tillverkarens sålda
500 000 kr. Inspektionen produkter av dessa slag
bestämmer avgiften efter under året överstiger
ett för samtliga 2 500 000 kr.
avgiftsskyldiga lika Inspektionen bestämmer
förhållande till det avgiften efter ett för
fakturerade värdet. samtliga avgiftsskyldiga
lika förhållande till det
fakturerade värdet.
[3]: Senaste lydelse 1998:399.
Förslag till lag om ändring i lagen
(1996:701) om Tullverkets befogenheter vid
Sveriges gräns mot ett annat land inom
Europeiska unionen
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1996:701) om
Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett
annat land inom Europeiska unionen skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
3 §[4]
Lagen är tillämplig endast beträffande följande
varor:
-----------------------------------------------------
1. krigsmateriel som 1. krigsmateriel som
avses i lagen (1992:1300) avses i lagen (1992:1300)
om krigsmateriel, och om krigsmateriel, och
produkter som avses i produkter som avses i
lagen (1998:397) om lagen (0000:000) om
strategiska produkter, kontroll av produkter med
dubbla användningsområden
och av tekniskt bistånd,
-----------------------------------------------------
2. varor som skall beskattas enligt lagen
(1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel,
3. narkotika som avses i narkotikastrafflagen
(1968:64),
4. vapen och ammunition som avses i vapenlagen
(1996:67),
5. injektionssprutor och kanyler,
6. dopningsmedel som avses i lagen (1991:1969) om
förbud mot vissa dopningsmedel,
7. springstiletter, springknivar, knogjärn,
kaststjärnor, riv- eller nithandskar, batonger,
karatepinnar, blydaggar, spikklubbor och liknande,
8. kulturföremål som avses i 5 kap. lagen
(1988:950) om kulturminnen m.m.,
9. hundar och katter för annat ändamål än handel,
10. spritdrycker, vin och starköl enligt
alkohollagen (1994:1738), teknisk sprit och
alkoholhaltiga preparat enligt lagen (1961:181) om
försäljning av teknisk sprit m.m. samt tobaksvaror
vid kontroll av åldersgränsen i 13 § tobakslagen
(1993:581),
11. nötkreatur, svin, får, getter, fjäderfän, fisk
och reptiler,
12. andra djur än sådana som anges ovan och
produkter av djur, om det finns särskild anledning
att misstänka att smittsam sjukdom förekommer, att
djuret eller djurprodukten på annat sätt utgör en
allvarlig hälsorisk för människor eller djur, att
medföljande dokument är ofullständiga eller
felaktiga, att erforderliga dokument saknas eller
att de villkor som i övrigt gäller för införseln
inte är uppfyllda,
13. barnpornografi enligt lagen (1998:1443) om
förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi,
14. varor som avses i lagen (1999:42) om förbud mot
vissa hälsofarliga varor.
___________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
**FOOTNOTES**
[4]: Senaste lydelse 2000:266.
Förslag till lag om ändring i
strålskyddslagen (1988:220)
Härigenom föreskrivs att 20 § strålskyddslagen
(1988:220) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
20§[5]
Tillstånd krävs för att
1. tillverka, till landet införa, transportera,
saluföra, överlåta, upplåta, förvärva, inneha,
använda, deponera, återvinna eller återanvända ett
radioaktivt ämne eller ett material som innehåller
radioaktiva ämnen,
2. tillverka, till landet införa, saluföra,
överlåta, upplåta, förvärva, inneha, använda,
installera eller underhålla en teknisk anordning som
kan och är avsedd att sända ut joniserande strålning
eller sådan del av anordningen som är av väsentlig
betydelse från strålningssynpunkt,
3. tillverka, till landet införa, saluföra,
överlåta, upplåta, förvärva, inneha, använda,
installera eller underhålla andra tekniska
anordningar än sådana som avses i 2 och som kan
alstra joniserande strålning och för vilka
regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer föreskrivit krav på tillstånd,
-----------------------------------------------------
4. från landet utföra 4. från landet utföra
radioaktivt ämne, om inte radioaktivt ämne, om inte
tillstånd finns enligt tillstånd finns enligt
lagen (1998:397) om lagen (0000:000) om
strategiska produkter. kontroll av produkter med
dubbla användningsområden
och av tekniskt bistånd.
-----------------------------------------------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
**FOOTNOTES**
[5]: Senaste lydelse 2000:264.
Förslag till lag (2000:000) om straff för
smuggling
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2000:000) om
straff för smuggling skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. Föreslagen lydelse
1999/2000:124
-----------------------------------------------------
1 §
Denna lag innehåller bestämmelser om ansvar m.m.
för gärningar som rör införsel till eller utförsel
från landet av varor. Har det i lag eller annan
författning föreskrivits straff för den som bryter
mot ett förbud mot eller villkor för att föra in
eller ut en vara, gäller i stället bestämmelserna i
den författningen om inget annat är föreskrivet.
I 19-22, 26, 27 och 32 §§ finns särskilda
bestämmelser om befogenheter för att förhindra,
utreda och beivra brott enligt denna lag eller
brott, som rör införsel till eller utförsel från
landet av varor, enligt någon av de författningar
som nämns i tredje stycket. Befogenheterna gäller
även vid sådana brott enligt narkotikastrafflagen
(1968:64) som avses i 12 § tredje stycket.
Befogenheten enligt 32 § att väcka åtal eller
besluta om förverkande gäller dock inte vid brott
enligt narkotikastrafflagen.
-----------------------------------------------------
De författningar som De författningar som
avses i andra stycket är avses i andra stycket är
lagen (1960:419) om lagen (1960:419) om
förbud i vissa fall mot förbud i vissa fall mot
införsel av spritdrycker, införsel av spritdrycker,
lagen (1994:1565) om lagen (1994:1565) om
beskattning av viss beskattning av viss
privatinförsel, lagen privatinförsel, lagen
(1996:701) om Tullverkets (1996:701) om Tullverkets
befogenheter vid Sveriges befogenheter vid Sveriges
gräns mot ett annat land gräns mot ett annat land
som är medlem i som är medlem i
Europeiska unionen, lagen Europeiska unionen, lagen
(1998:506) om (1998:506) om
punktskattekontroll av punktskattekontroll av
transporter m.m. av transporter m.m. av
alkoholvaror, tobaksvaror alkoholvaror, tobaksvaror
och mineraloljeprodukter, och mineraloljeprodukter,
samt tullagen. lagen (0000:000) om
kontroll av produkter med
dubbla användningsområden
och av tekniskt bistånd
samt tullagen.
-----------------------------------------------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001