Kontrollen av krigsmaterielexporten är grundad på
nationellt fastställda regler även om inslaget av
internationell dialog ökat under senare år, framför
allt inom ramen för EU-samarbetet. Kontrollen av
produkter med dubbla användningsområden bygger i
första hand på internationellt samarbete inom ramen
för särskilda överenskommelser där parterna åtar sig
att i vissa situationer förhindra spridningen av de
produkter som omfattas.
Den 28 september 2000 trädde en ny EG-förordning
(nr 1334/2000) i kraft om upprättandet av en ny
gemenskapsordning för kontroll av produkter och
teknik med dubbla användningsområden (EGT nr L 159,
30.6.2000). Den nya förordningen innebär att
exportkontrollen inom EU på detta område ytterligare
har harmoniserats och att utrymmet för och behovet
av nationella särregleringar sålunda har minskat.
Detta har föranlett en omfattande ändring av den
svenska lagstrukturen och antagandet av en ny lag
(2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla
användningsområden samt tekniskt bistånd.
På krigsmaterielområdet präglas skeendet av den
europeiska försvarsindustrins rationalisering. De
senaste åren har en rad gränsöverskridande
sammanslagningar och samarbeten ägt rum. Denna
utveckling förväntas fortsätta.
Sverige deltar aktivt i det internationella
samarbetet i ett flertal internationella forum för
att främja en ansvarsfull exportpolitik, effektiva
exportkontrollprocedurer och ökad öppenhet på
området.
Den svenska krigsmaterielexporten år 2000
I skrivelsen konstateras att exporten av
krigsmateriel från Sverige är begränsad. Enstaka
försäljningar av större system orsakar därför
kraftiga svängningar uppåt eller nedåt i den årliga
statistiken som inte kan förknippas med någon
långsiktig trend.
Värdet av den totala fakturerade försäljningen av
krigsmateriel (inom och utom riket) under år 2000
uppgick till 11 107,8 miljoner kronor, motsvarande
en minskning med ca 1 % jämfört med år 1999. Värdet
av exportleveranserna av krigsmateriel under år 2000
var 4 371 miljoner kronor, en ökning med
19,6 % jämfört med föregående år räknat i löpande
priser. Exporten svarade således för drygt 39 % av
försvarsindustrins totala fakturerade försäljning av
krigsmateriel under året. Krigsmaterielexportens
andel av den totala varuexporten har under år 2000
ökat från 0,52 % till 0,55 %.
Värdet av de utförseltillstånd som beviljats har
under 2000 minskat med
35 % från föregående års 7 153 miljoner kronor till
årets 4 640 miljoner kronor. Denna minskning har
uteslutande skett avseende materiel som klassas som
övrig krigsmateriel (ÖK). Jämfört med 1999 har
utförseltillstånden i ÖK-kategorin under 2000
minskat med knappt 63 %. Beviljade utförseltillstånd
avseende krigsmateriel för strid (KS) har i stället
ökat med knappt 119 % från 1 082 miljoner kronor år
1999 till 2 369 miljoner kronor 2000.
Lagen om krigsmateriel
Tillverkning och utförsel av krigsmateriel regleras
genom lagen (1992:1300) om krigsmateriel (ändrad
senast i 2000:1248) och förordningen (1992:1303) om
krigsmateriel (ändrad senast i 2000:64). Båda
författningarna trädde i kraft den 1 januari 1993
och ersatte lagen (1983:1034) om kontroll över
tillverkningen av krigsmateriel, m.m. och lagen
(1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel,
m.m. med tillhörande förordningar.
Den nuvarande lagen bygger i allt väsentligt på
den tidigare lagstiftningen liksom på tidigare
praxis. Jämfört med denna innehåller den emellertid
en vidgning av krigsmaterielbegreppet samt
förenklingar, förtydliganden och moderniseringar av
de bestämmelser som gäller för kontrollen över
tillverkning och för utlandssamverkan avseende
krigsmateriel. Numer omfattar kontrollen även
gemensam utveckling och tillverkning av
krigsmateriel.
Krigsmateriellagen föreskriver att krigsmateriel
inte får tillverkas utan tillstånd. Även all
försvarsindustriell utlandssamverkan förutsätter
tillstånd. Med utlandssamverkan förstås
exportförsäljning eller annat tillhandahållande
(bl.a. överlåtelse eller förmedling) av
krigsmateriel.
Riktlinjerna för krigsmaterielexport
Enligt 1 § andra stycket lagen (1992:1300) om
krigsmateriel får tillstånd enligt lagen lämnas
endast om det finns säkerhets- eller
försvarspolitiska skäl för det och det inte strider
mot Sveriges utrikespolitik. De närmare principerna
för prövningen har lagts fast i regeringens praxis
och har kommit till uttryck i regeringens riktlinjer
för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan
som riksdagen också ställt sig bakom (jfr prop.
1991/92:174 s. 41 f., prop. 1995/96:31 s. 23 f. och
bet. 1992/93:UU1).
Riktlinjerna är vägledande för Inspektionen för
strategiska produkter (ISP) vid prövningen av
ärenden om tillstånd enligt lagen och förordningen
om krigsmateriel.
Riktlinjerna är försedda med två övergripande
kriterier för när tillstånd enligt lagen kan lämnas,
nämligen dels att utlandssamverkan är erforderlig
för att tillgodose det svenska försvarets behov av
materiel eller kunnande eller i övrigt är
säkerhetspolitiskt önskvärd, dels att samverkan inte
står i strid med principerna och målen för Sveriges
utrikespolitik.
I riktlinjerna preciseras också de faktorer som
bör beaktas i samband med prövningen av ett enskilt
ärende. Ett grundkrav vid prövningen av ett enskilt
ärende är att alla för ärendet betydelsefulla
omständigheter skall beaktas, oavsett om de
uttryckligen anges i riktlinjerna eller ej.
Riktlinjerna framhåller särskilt den vikt som vid
den utrikespolitiska bedömningen av varje
utförselärende skall fästas vid respekten för
mänskliga rättigheter i mottagarlandet. Situationen
i mottagarlandet vad gäller mänskliga rättigheter
skall alltid vägas in även i de fall då det är fråga
om utförsel av materiel som i sig inte kan användas
för att kränka mänskliga rättigheter.
Riktlinjerna anger tre typer av ovillkorliga
hinder som, om de inträffar, anses omöjliggöra
export. De tre är: sanktion beslutad av FN:s
säkerhetsråd, internationella överenskommelser som
Sverige biträtt (t.ex. EU-sanktioner) samt
exportstopp som påbjuds enligt de folkrättsliga
reglerna om export från neutral stat under krig.
Inspektionen för strategiska produkter
Inspektionen för strategiska produkter (ISP)
inrättades den 1 februari 1996, med ansvar för den
kontroll som föreskrivs i lagen (1992:1300) om
krigsmateriel och lagen (2000:1064) om kontroll av
produkter med dubbla användningsområden och av
tekniskt bistånd, med tillhörande förordningar.
Inspektionen övertog därmed ansvaret för merparten
av de ärenden som tidigare beslutades av regeringen
efter beredning i Krigsmaterielinspektionen (KMI)
och den enhet inom Utrikesdepartementet som svarade
för strategisk exportkontroll. Sedermera har ISP
även utsetts att vara nationell myndighet inom ramen
för FN:s konvention om förbud mot kemiska vapen
(CWC). ISP ansvarar således för tillstånds- och
utförselfrågor avseende såväl krigsmateriel som
produkter med både civil och militär användning
(produkter med dubbla användningsområden eller dual
use-produkter).
Exportkontrollrådet (EKR)
Enligt 10 kap. 6 § regeringsformen skall regeringen
i utrikesärenden av större vikt om möjligt överlägga
med Utrikesnämnden före avgörandet. Vissa
utförselärenden som rör krigsmateriel är av sådan
art att överläggning med nämnden är påkallad. Det
har emellertid bedömts önskvärt att ge även andra
enskilda utförselärenden av principiell vikt en
bredare politisk förankring. Riksdagen beslutade
därför år 1984 på grundval av proposition 1984/85:82
om ökad insyn och samråd i frågor som rör
krigsmaterielexport att en rådgivande nämnd i
krigsmaterielfrågor skulle inrättas. Nämnden
ombildades den 1 februari 1996 till
Exportkontrollrådet i samband med tillskapandet av
Inspektionen för strategiska produkter (ISP).
Samtidigt breddades dess sammansättning för att
återspegla den bredare sammansättning som
Utrikesnämnden i dag har. I Exportkontrollrådet är
därför samtliga riksdagspartier representerade.
Rådet har tio ledamöter. En aktuell lista på rådets
ledamöter finns på ISP:s webbplats (www.isp.se ).
Informationsverksamhet avseende exportkontroll
Sverige verkar internationellt för en ökad öppenhet
kring handeln med krigsmateriel. Även nationellt
görs ansträngningar för att sprida kunskap inom
detta område. Regeringens offentligt redovisade
årliga skrivelse om den svenska exporten är ett led
i regeringens ansträngningar för ökad öppenhet. Den
årliga skrivelsen publiceras på svenska och engelska
och finns tillgänglig på webbplatserna www.ud.se,
www.lagrummet.gov.se, www.regeringen.se samt i
Rixlex (www.riksdagen.se). För att främja
informationstillgången på detta område
internationellt har Sverige bidragit ekonomiskt till
SIPRI:s internetdatabas (www.sipri.se) som
innehåller information om nationella och
internationella exportkontrollsystem samt viss
statistik över innehav och export.
FN-registret och annan internationell
rapportering om vapenöverföringar
Förenta nationernas generalförsamling antog i
december 1991 en resolution som anmodar
medlemsländerna att årligen till ett register över
konventionella vapen redovisa såväl sin import som
sin export av tyngre konventionella vapen. Handeln
med följande sju vapenkategorier rapporteras:
stridsvagnar, pansrade stridsfordon, grovt
artilleri, stridsflygplan, attackhelikoptrar,
stridsfartyg och robotar/robotlavetter.
I samråd med försvarets myndigheter och
Inspektionen för strategiska produkter (ISP)
sammanställer Utrikesdepartementet aktuella
uppgifter som i enlighet med den ovannämnda
resolutionen överlämnas till FN.
Sverige verkar på olika sätt för ökad rapportering
till FN-registret och för större öppenhet om
transfereringar av krigsmateriel. Dessa
ansträngningar ingår som ett led i Sveriges strävan
att öka den allmänna öppenheten på detta område för
att därmed öka förtroendet länder emellan och
förbättra informationsunderlaget för en ansvarsfull
exportkontroll. Samråd om rapporteringen till FN-
registret sker sedan 1995 med övriga medlemmar av
EU.
Krigsmaterielområdet har identifierats som ett
lämpligt område för samarbete inom ramen för EU:s
andra pelare. I rådsarbetsgruppen COARM,
Council Working Group on Conventional Arms Exports,
diskuterar de femton medlemsstaterna regelbundet
olika frågor med anknytning till handeln med
krigsmateriel. Utöver denna arbetsgrupp finns även
ad hoc-gruppen POL- ARM (ad hoc Working Party on a
European Armaments Policy), som är inriktad på
frågan om vilka behov av förändringar i nationella
regelverk och EU-regler som omstruktureringen av
europeisk försvarsindustri ger upphov till.
I juni 1998 antog EU:s ministerråd en gemensam
uppförandekod för vapen- export. I koden anges ett
antal kriterier som tillämpas vid den nationella
prövningen av exportansökningar. Dessa kriterier
överensstämmer i allt väsentligt med de svenska
riktlinjerna för krigsmaterielexport. Varje
medlemsstat upprättar också en rapport över sin
export av krigsmateriel samt om tillämpning av koden
för året som gått. Rapporterna sammanställs av
ordförandeskapet och diskuteras vid ett årligt möte
i COARM. I samband med mötet utvärderas
uppförandekodens effekter och eventuella
förbättringar av koden diskuteras. Därefter
sammanställs en slutlig rapport som antas av
ministerrådet. I linje med svenska målsättningar
offentliggjordes årets, liksom föregående års
rapport i EGT (Europeiska gemenskapernas officiella
tidning).
EU:s medlemsstater iakttar fullt ut FN:s
säkerhetsråds bindande beslut om vapenembargon.
Säkerhetsrådets rekommendationer om restriktivitet
har inte samma bindande karaktär och övervägs från
fall till fall. Inom ramen för den gemensamma
utrikes- och säkerhetspolitiken i EU beslutas med
enhällighet om vissa vapenembargon som går utöver
vad FN:s säkerhetsråd föreskrivit genom beslut.
Dessa får ses som ett utslag av medlemsstaternas
vilja att reagera gemensamt i olika
säkerhetspolitiska frågeställningar.
Sverige verkar inom EU och internationellt för att
varje land skall bedriva en ansvarsfull
exportpolitik på grundval av heltäckande lagar och
regler, effektiva kontrollsystem och upprätthålla en
väl fungerande administration som kontrollerar
tillverkare, köpare och säljare, agenter och
mellanhänder.
Det har sedan ett antal år stått klart för
statsmakterna att svensk försvarsindustris framtida
industriella förmåga och kapacitet till väsentlig
del kommer att baseras på ömsesidiga industriella
internationella beroenden och på det växande
mellanstatliga samarbetet som är en följd av
försvarsindustrins internationalisering. Denna avgör
indirekt vilken industrikapacitet Sverige
fortsättningsvis kommer att ha, vilket i sin tur
påverkar materielförsörjningen av det svenska
försvaret. En säker materielförsörjning är nödvändig
för att upprätthålla trovärdigheten för försvarets
förmåga att kunna anpassas. För ett militärt
alliansfritt land som Sverige är det ett vitalt
säkerhetspolitiskt intresse att omvärlden har
tilltro till denna anpassningsförmåga. Regeringens
bedömning är att Sverige, genom att fortsatt delta i
det internationella samarbetet på
försvarsmaterielområdet, säkrar Sveriges långsiktiga
utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska
intressen.
För att svensk försvarsindustri skall kunna hävda
sig i omstruktureringsprocessen och önskvärda
samarbeten uppnås, fordras att företagen har
kvalificerad teknisk kompetens som kan attrahera
beställningar på materielområdet. I 1996 års
försvarsbeslut konstaterades att
krigsmaterielexporten var av fortsatt
försvarspolitisk vikt och att det därför var
önskvärt att regeringen och svenska myndigheter på
ett mer aktivt och strukturerat sätt stöttade
försvarsindustrins exportansträngningar i större
materielprojekt, under förutsättning att
exportansträngningarna stod i överensstämmelse med
riktlinjerna för krigsmaterielexport.
Enligt uppgifter från SIPRI fortsatte
överföringarna av tyngre konventionella vapen att
minska under år 2000. I fasta priser minskade
överföringarna med 26,5 % år 2000 jämfört med
föregående år. Enligt SIPRI ligger Sverige under
perioden 1996-2000 på femtonde plats med 0,56 % av
världens totala export av s.k. tyngre konventionella
vapen. Under denna period uppgick den totala
exporten i världen till 104 252 mrd dollar i 1990
års priser. Största exportland är USA som under
samma tid svarade för ca 47 %, närmast följt av
Ryssland (15 %), Frankrike (10 %), Storbritannien (7
%) och Tyskland
(5 %).
Exportkontroll av produkter med dubbla
användningsområden
I syfte att underlätta det internationella
samarbetet för icke-spridning av
massförstörelsevapen har ett trettiotal länder
slutit sig samman i ett antal multilaterala
exportkontrollarrangemang: Zanggerkommittén (ZC),
Nuclear Suppliers Group (NSG), Australiengruppen
(AG), Missilteknologikontrollregimen (MTCR) samt
Wassenaararrangemanget (WA). Syftet med
arrangemangen är att mellan medlemmarna främja
informationsutbyte angående spridningsrisker samt
att identifiera varor och teknologier som kan
användas för framställning av massförstörelsevapen
och vars utförsel således bör kontrolleras på ett
samordnat sätt. Rent allmänt kan sägas att en
betydande del av arbetet inom dessa arrangemang
syftar till att hålla produktlistorna aktuella i
ljuset av den teknologiska utvecklingen.
Exportkontrollarrangemangen skiljer sig dock från de
ovannämnda konventionerna i det att de inte är
baserade på några folkrättsligt bindande avtal.
Grunden för samarbetet i de multilaterala
arrangemangen står snarare att finna i nationell
lagstiftning som möjliggör exportkontroll över de
varor och teknologier som har identifierats såsom
strategiska produkter. Ett deltagande i dessa
exportkontrollarrangemang kan således ses som en
åtgärd som underlättar uppfyllandet av de
folkrättsliga förpliktelserna enligt ovan angivna
konventioner om att inte direkt eller indirekt bistå
en annan stat när det gäller anskaffning av
massförstörelsevapen.
Europeiska unionens råd antog den 22 juni 2000 en
ny rådsförordning, (EG) nr 1334/2000 om upprättandet
av en ny gemenskapsordning för kontroll av produkter
och teknik med dubbla användningsområden (EGT nr L
159, 30.6.2000 s. 1) Den nya förordningen trädde i
kraft den 28 september 2000. Förordningen är
juridiskt bindande för Sverige. Den nya förordningen
innebär att utrymmet för och behovet av nationell
särreglering ytterligare minskar. Syftet har varit
att så långt möjligt etablera fri rörlighet för
kontrollerade produkter inom den inre marknaden
samtidigt som de olika nationella sy-
stemen för kontroll av export till tredje land
stärks och harmoniseras.
Förordningen förenar medlemsstaternas åtaganden
inom ramen för de multilaterala
exportkontrollarrangemangen med friast möjliga
handel inom den inre marknaden. Utvecklingen inom
arrangemangen (NSG, MTCR, AG och WA) beaktas genom
kontinuerliga ändringar och uppdateringar av
varulistorna till förordningen.
En annan nyhet i den nya förordningen är att det
finns ett uttryckligt tillståndskrav för programvara
och teknik som även gäller överföring på elektronisk
väg via exempelvis persondator, telefax och telefon
till destinationer utanför EG. Ytterligare ett
resultat av arbetet med den nya förordningen är att
även tekniskt bistånd bringats under kontroll. Med
tekniskt bistånd avses allt tekniskt stöd som har
samband med reparation, utveckling, tillverkning,
montering, testning, underhåll eller någon annan
teknisk tjänst och som kan anta sådana former som
utbildning, överföring av kunskaper och färdigheter
eller konsulttjänster.
Rådsförordningen kompletteras av lagen (2000:1064)
om kontroll av produkter med dubbla
användningsområden och av tekniskt bistånd, samt av
tillhörande förordning (2000:1217). Båda
författningarna trädde i kraft den 1 januari 2001.
Enligt artikel 6 i den nya förordningen införs ett
generellt gemenskapstillstånd för export av vissa
produkter till vissa tredje länder. Generella
tillstånd lämnades emellertid på nationell nivå
redan innan den nya EG-förordningens ikraftträdande.
Gemenskapstillståndet får ses som ett viktigt led i
strävan att ytterligare harmonisera den gemensamma
exportkontrollen. Den nya tillståndstypen förenklar
för de exporterande företagen genom att ett och
samma tillstånd kan åberopas oavsett var utförseln
från EU äger rum. Det nya gemenskapstillståndet är
samtidigt ett uttryck för den samstämmighet som
råder mellan medlemsstaterna beträffande export till
vissa tredje länder.
En annan förändring står att finna i grunden för
tillståndsgivningen. Till skillnad från tidigare, då
prövningen av tillståndsärenden utgick ifrån
nationella kriterier, inkluderar den nya
rådsförordningens artikel 8 gemensamma kriterier som
medlemsstaterna har att beakta vid sin prövning.
Kriterierna avviker inte från dem som tidigare
användes i Sverige, men liksom gemenskapstillståndet
är en gemensam kriterieuppsättning ytterligare ett
steg mot en mer harmoniserad politik på detta område
och en stabilare exportkontroll i EU som helhet.
Det har varit en svensk ambition att de rutiner
som tillämpas i exportkontrollen skall vara
rationella och effektiva, för att förenkla för såväl
exportkontrollerande myndigheter som för de
exporterande företagen. Ett framgångsrikt arbete i
detta avseende kan medföra att exportföretagen också
erhåller en fördel i förhållande till konkurrenter
från länder där proceduren tar längre tid. Initiativ
som syftar till att uppfylla denna målsättning tas
löpande av såväl regeringen som ISP.
Svensk krigsmaterielexport år 2000
Inspektionen för strategiska produkter (ISP) följer
kontinuerligt marknadsföring och export av
krigsmateriel från Sverige. De företag (jämte s.k.
handladdare) som har tillstånd att bedriva
verksamhet på krigsmaterielområdet - för närvarande
omkring 120, varav ca 40 är aktiva som exportörer -
är skyldiga att lämna redovisningar i olika
hänseenden till ISP. I proposition 1984/85:82 om
ökad insyn och samråd i frågor som rör
krigsmaterielexport uttalade regeringen sin avsikt
att varje år lämna riksdagen en redogörelse för den
svenska krigsmaterielexporten. Föreliggande
redogörelse avser den svenska krigsmaterielexporten
år 2000.
Beviljade utförseltillstånd
Från och med 1993 redovisas värdet av beviljade
utförseltillstånd uppdelat på de två
underkategorierna krigsmateriel för strid (KS) och
övrig krigsmateriel (ÖK). Den senare kategorin
omfattar i huvudsak materiel som tidigare inte stod
under kontroll alls. En konsekvens av denna
breddning av krigs-materielbegreppet är att
statistiken därefter omfattar även materiel som
tidigare inte kontrollerades. I statistiken
återfinns numer även viss utförsel för civil eller
delvis civil användning, vilket inte var aktuellt
med det tidigare krigsmaterielbegreppet. Det är värt
att notera att det i skrivelsens bilaga 1 återfinns
en precisering av vilka länder som beviljats
tillstånd, antalet tillstånd, om det handlar om
krigsmateriel för strid eller övrig krigsmateriel
samt vilka materielkategorier av KS och ÖK som det
handlar om. I tidigare skrivelser har dessa
detaljerade uppgifter inte redovisats.
I förhållande till år 1999, då värdet av beviljade
utförseltillstånd för exportförsäljning var
exceptionellt högt, minskade värdet år 2000 med ca
35,1%. Värdet för år 2000 (4,64 mdkr) ligger mycket
nära genomsnittet för den redovisade
tolvårsperioden. Samtidigt uppvisar årets siffror en
förskjutning från övrig krigsmateriel (ÖK), som
minskade med 63 %, till krigsmateriel för strid
(KS), som ökade med 119 %. Eftersom 1999
karakteriserades av en kraftig övervikt för ÖK har
förskjutningen lett till att de två kategorierna år
2000 hamnat i balans, värdemässigt.
Utförseltillstånden för exportförsäljning avser å
ena sidan många små transaktioner gällande
exempelvis reservdelar eller ammunition, och å andra
sidan ett begränsat antal mycket omfattande
transaktioner av stora system som levereras över
flera år. Större affärer, som inte nödvändigtvis
uppträder varje år, kan påverka ett enskilt års
resultat påtagligt. Som framgår av tabell 1 nedan
uppvisar statistiken över beviljade
utförseltillstånd avsevärda skillnader från år till
år. Dessa variationer har dock en begränsad inverkan
på omfattningen av den faktiska exporten av svensk
krigsmateriel, eftersom den utförsel som
sammanhänger med ett stort utförseltillstånd normalt
sprids ut över flera år. Det är inte möjligt att med
någon precision förutsäga hur en ökning av
utförseltillstånden kommer att återspeglas i den
faktiska exporten efterföljande år, eftersom detta
sammanhänger med tillverknings- och leveransplaner,
som kan skilja sig åt betydligt inte bara mellan
olika materielslag utan också variera från kontrakt
till kontrakt.
Tabell 1. Beviljade utförseltillstånd för försäljning under åren
1991-1999 i löpande priser
Inspektionen för strategiska produkters utförselstatistik grundar
sig på exportföretagens lagstadgade redovisning av det fakturerade
värdet av levererad materiel. Som framgår av tabell 2 nedan ökade
den svenska exporten av krigsmateriel år 2000 med 19,6 % i
förhållande till 1999 räknat i löpande priser. Ökningen i utförseln
av övrig krigsmateriel (ÖK) var påtagligt större än ökningen vad
gäller krigsmateriel för strid (KS): 28,4 %, jämfört med
12,0 %. Krigsmaterielexportens andel av den totala varuexporten
ökade också, från 0,52 % till 0,55 %.
Förändringar från ett år till ett annat i den statistik som
redovisas ovan ger i sig inte underlag för en mer långsiktig
bedömning av utvecklingstendenser. En enstaka större leverans ett år
kan medföra kraftiga utslag i statistiken. Utvecklingen på
exportmarknaderna har under den senaste tioårsperioden präglats av
det kalla krigets slut, vilket medfört att många försvarsmakter
skurit ned sina försvarsmaterielanslag. Den effekt som
exportmarknadernas tillbakagång har haft på svensk
krigsmaterielexport har delvis maskerats genom den breddning av
krigsmaterielbegreppet som ägde rum år 1993, och som innebar att
många nya materielslag för första gången medtogs i utförsel-
statistiken.
Tabell 2. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren 1989-1999 i löpande
priser
Tabell 3 visar en uppdelning av krigsmaterielexporten på
huvudområden i
krigsmaterielförteckningen. Denna indelning ger en viss
uppfattning om
krigsmaterielexportens struktur, vad avser materielkategorier. Liksom för
övriga typer
av exportstatistik avråds från alltför långtgående slutsatser vad beträffar
trender i
exporten, eftersom den totalt sett är så pass liten att den inte rymmer ett
jämt flöde
av materiel i alla kategorier som produceras i Sverige utan snarare
uppvisar en
slumpmässig tyngdpunkt som förskjuts över tiden beroende på vilka
exportkontrakt som
industrin kunnat erhålla.
Det är inte bara när det gäller beviljade utförseltillstånd som
detaljeringsgraden i redovisningen har öka
t. Även när
det gäller den faktiska exporten av krigsmateriel kan en ökad detaljeringsgrad
av de presenterade uppg
ifterna
noteras. I skrivelsens bilaga 1 återfinns en tabell där det framgår vilka
enskilda mottagarländer som er
hållit
leveranser av krigsmateriel; av tabellen framgår också vilken materielkategori
som exporterats till re
spektive
land.
Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport i miljoner kronor 1999-2000
fördelat på krigsmaterielfört
eckningens
huvudområden
---------------------------------------------------------------
Krigsmateriel för strid (KS) 1999 2000
--------------------------------------------------------------
KS1 Finkalibriga eldrörsvapen 0 0
--------------------------------------------------------------
KS2 Kanoner, pansarvärnsvapen 405 67
--------------------------------------------------------------
KS3 Ammunition 426 143
--------------------------------------------------------------
KS4 Robotar, raketer, torpeder, 186 144
bomber
--------------------------------------------------------------
KS5 Eldledningsutrustning 257 522
--------------------------------------------------------------
KS6 ABC-stridsmedel 1* 0,8*
--------------------------------------------------------------
KS7 Krut och sprängämnen 89 115
--------------------------------------------------------------
KS8 Krigsfartyg 144 535
--------------------------------------------------------------
KS9 Stridsflygplan 0 0
--------------------------------------------------------------
KS10 Stridsfordon 444 663
--------------------------------------------------------------
KS11 Riktade energivapen 0 0
--------------------------------------------------------------
SUMMA KS 1 952 2 190
--------------------------------------------------------------
* Exporten av KS6 avser komponenter till tårgasprodukter till länder i
Västeuropa.
Totalt mottog 52 länder leveranser av svensk krigsmateriel under år 2000,
jämfört med 49 år 1999 och 51 år
1998. Den regionala fördelningen av exporten, som
framgår av tabell 4, uppvisar det normala mönstret som är att den största delen
av svensk krigsmateriele
xport går till Norden, övriga Västeuropa,
Nordamerika samt Australien och Nya Zeeland. Under år 1998 gick ca
65 % av den totala utförseln till dessa destinationer. År 1999 var motsvarande
andel 76 % och år 2000 v
ar andelen 64 %. Utanför denna krets kan
särskilt noteras att Latinamerika under senare år uppvisat en uppgång, medan
Asien minskat i relativ be
tydelse.
Tabell 4. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av värdet
under åren 1998-2000
-----------------------------------------------------
1998 1999 2000
-------------------------------------------------------------------
KS ÖK Tot KS ÖK Tot KS ÖK Tot
-------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------
Norden 11 44 27 39 26 33 42 17 30
-------------------------------------------------------------------
Övriga 22 21 21 27 37 32 11 32 21
Största enskilda mottagarland av svensk krigsmateriel år 2000 var Norge
(1 152 mnkr), följt av Singapore (455 mnkr) och USA (398 mnkr), samt därefter
Venezuela (329 mnkr) och
Tyskland (280
mnkr). Dessa fem destinationer svarar för sammanlagt ca 60 % av den totala
svenska krigsmaterielexpor
ten.
Under år 2000 har fem tillstånd lämnats för upplåtelse av tillverkningsrätt
utom riket. Tillstånden har
avsett
Malaysia, Schweiz, Sydafrika och USA (två tillstånd).
Tolv samarbetsavtal har under år 2000 granskats och godkänts avseende gemensam
utveckling eller prod
uktion med
industrier i följande länder: Chile, Finland, Holland, Malaysia (två
tillstånd), Schweiz, Storbrit
annien (två
tillstånd), Sydafrika, Tyskland och USA.
För år 2000 gäller att 10 företag redovisat sammanlagt 159 gällande licens-
och samarbetsavtal i 26 l
änder. Av
dessa hade 10 företag 82 licensavtal i 21 länder och 6 företag 77 samarbetsavtal
i 20 länder.
Sammanfattning av motionerna
Motioner med anledning av skrivelse 2000/01:114
I kommittémotionerna 2000/01:U15 (m) (yrkandena 1 och 2) yrkas att regeringen
skall initiera en pro
cess som syftar
till att gemensamma och bindande exportregler för krigsmateriel i EU arbetas
fram. För övervakningen av
reglerna bör
en gemensam myndighet skapas inom EU för kontroll och tillsyn av export av
krigsmateriel och strategi
ska produkter.
I partimotion 2000/01:U16 (v) krävs att den nuvarande lagstiftningen när det
gäller krigsmaterielexpo
rt bör tolkas
mer restriktivt och att samma riktlinjer bör gälla för Övrig krigsmateriel
som för Krigsmateriel
för strid
(yrkandena 1 och 3). Vänsterpartiet föreslår också att en mer restriktiv
lagstiftning än den nuvara
nde införs.
Syftet med den nya lagstiftningen är att den svenska krigsmaterielexporten på
sikt skall upphöra h
elt (yrkande
2).Vidare framhålls att ett omställningsprogram för industrin
skall utformas för a
tt ersätta
krigsmaterielproduktionen med annan produktion (yrkande 6). Vänsterpartiet
vill också att Sverige
, i likhet med
Nederländerna och Storbritannien, offentligt skall redovisa vilka licenser som
avslagits (yrkande
4) och att ett
demokratikriterium införs vad gäller restriktioner för den svenska
krigsmaterielexporten (yrkande 5). 4
) och att ett0r è pÏøÿ
@derna och Storbritannien, offentligt skall redovisa vilka licenser som
avslagi
ts (yrkande 4) och att ettt è @demokratikriterium införs vad gäller
restriktioner för den svenska krigsma
terielexporten (yrkande 5)..4) och att ettt è ÿÿÿpÎøÿ @derna och
Storbritannien, offentligt skall redovisa v
ilka licenser som avslagits (yrkande 4) och att ettdrna è øÍøÿ @s
geografiska fördelnings geografiska
fördelning--------------------------------nder i Västeuropa.kningenssektive
è pÍøÿxÿÿÿ @ leveranser av krig
smateriel; av tabellen framgår också vilken materielkategori som exporterats
till respektive è ðÌøÿðÌøÿ´ @
särskilt noteras att Latinamerika under senare år uppvisat en uppgång,
medan Asien minskat i
relativ betydelse.na kr è HÌøÿð z @ noteras att Latinamerika under senare år
uppvisat en uppgång, medan Asie
n minskat i relativ betydelse.9øè ¸ùÿÿÐËøÿz @arbetsavtal har under år 2000
granskats och godkänts avseende
gemensam utveckling eller produktion medøè ÿÿÿ¸ùÿÿz @ Tabell 4.
Krigsmaterielexportens fördelning på regione
r i procent av värdet under åren 1998-2000else.eøè h ÐÊøÿj @de 10 företag 82
licensavtal i 21 länder och 6
företag 77 samarbetsavtal i 20 länder.000èè hÊøÿ ÿÿÿj @de 10 företag 82
licensavtal i 21 länder och 6 företag 7
7 samarbetsavtal i 20 länder..00èè r @demokratikriterium införs vad gäller
restriktioner för den svenska k
rigsmaterielexporten (yrkande 5).. @ðè r @demokratikriterium införs vad gäller
restriktioner för den svensk
a krigsmaterielexporten (yrkande 5).%. ðè c °è °è ets kanmC K
°è r
till Norden, övriga Västeuropa,, övrig»
°
Vidare krävs att regeringen i EU-sammanhang måste verka för att den
uppförandekod som antagits av EU-länd
erna blir
restriktiv och bindande. Motionärerna anser vidare att svenska regler bör gälla
vid samarbete mellan sv
enska företag
och företag i andra EU-länder när det gäller export av krigsmateriel (yrkandena
7 och 8).
Motionärerna kräver i yrkande 9 att Sverige i det europeiska samarbetet när
det gäller krigsmateriel
produktion
verkar för en övergång till civil produktion. Dessutom anser motionärerna
att samma bestämmelser bör
gälla för
följdleveranser som för andra leveranser av krigsmateriel (yrkande 10) och
att det i riktlinjern
a för svensk
krigsmaterielexport skall införas en särskild formulering som anger att det
inte finns någon given rät
t för köpare
av svensk krigsmateriel att erhålla följdleveranser (yrkande 11). Om
föregående yrkande avslås vill Väns
terpartiet
att Sverige återgår till den ursprungliga definitionen av begreppet
följdleveranser, vilken inte med
ger så vida
tolkningsmöjligheter som den nuvarande definitionen av begreppet (yrkande 12).
Slutligen föreslås ett stopp för krigsmaterielexport till länder i Mellanöstern
(yrkande 13). Exportstop
pet skall
även gälla följande länder: Brasilien, Indien, Malaysia, Mexiko, Nepal,
Pakistan, Saudiarabien, Tunis
ien, Turkiet
och Venezuela (yrkande 14).
Motioner från allmänna motionstiden 2000/01
I motion 2000/01:U401 (v) kräver motionärerna att Sverige i FN skall driva
frågan om att klusterbomber
bör förbjudas
i enlighet med Ottawakonventionens regler (yrkande 1) och att Sverige i FN även
skall driva frågan om
att ett förbud
mot utarmat uran i ammunition införs (yrkande 2).
Vänsterpartiet begär i motion 2000/01:U402 (v) yrkande 9 att en
parlamentariskt sammansatt utredning
tillsätts med
uppdrag att genomföra en konsekvensanalys av hur ett svenskt medlemskap i WEAG
påverkar efterlevnaden
av de svenska
riktlinjerna för krigsmaterielexport.
I motion 2000/01:U408 (mp) föreslås att Sverige inte skall tillåta export av
krigsmateriel till diktatu
rer.
I motion 20001/01:U411 (m) (yrkandena 1 och 2) yrkas att regeringen skall
initiera en process som
syftar till att
gemensamma och bindande exportregler för krigsmateriel i EU arbetas fram. För
övervakningen av regl
erna bör en
gemensam myndighet skapas inom EU för kontroll och tillsyn av export av
krigsmateriel och strategiska
produkter.
Ett stopp för svensk krigsmaterielexport till Pakistan och andra
grannländer som är
inblandade i
Afghanistankonflikten föreslås i motion 2000/01:U616 (v) (yrkande 1).
Motionärerna vill också att Sve
rige inom EU
skall verka för att andra EU-länder upphör med sin krigsmaterielexport till
de grannländer som är in
blandade i
Afghanistankonflikten (yrkande 2).
I motion 2000/01:U633 (fp) (yrkande 2) kräver motionärerna att Sverige skall
verka för ett upprätthållan
de av EU-
beslutet som innebär ett förbud mot att exportera krigsmateriel till
Indonesien.
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens
skrivelse 2000/01:114 Redogörelse för den svenska
exportkontrollpolitiken och exporten av
krigsmateriel år 2000, vilken föreslås bli lagd till
handlingarna. Utskottet behandlar också de motioner
som väckts med anledning av skrivelsen samt ett
antal andra motioner från den allmänna motionstiden
2000/01. Motionerna rör främst förslag på hur
krigsmaterielexporten i olika avseenden skulle kunna
begränsas, men förslag finns också om att Sverige
skall arbeta för gemensamma bindande EU-regler på
området.
Till betänkandet har fogats åtta reservationer och
tre särskilda yttranden.
Följdmotioner
2000/01:U15 av Göran Lennmarker m.fl. (m):
1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om gemensamma exp
ortregler för
krigsmaterielexport i EU.
2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en gemensam EU-m
yndighet för
kontroll och insyn av export av krigsmateriel och strategiska produkter.
2000/01:U16 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att den nuvarande lagst
iftningen när
det gäller den svenska krigsmaterielexporten tolkas korrekt och därmed
restriktivt.
2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att svensk krigsmat
eriel på kort
sikt skall underkastas en mer restriktiv lagstiftning syftande till att på
längre sikt medföra d
en svenska
krigsmaterielexportens upphörande.
3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att de riktlinjer s
om gäller för
krigsmateriel för strid (KS) också skall tillämpas för övrig krigsmateriel (ÖK).
4.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige i
likhet med
Nederländerna och Storbritannien - i enlighet med EU:s uppförandekod -
offentligt bör redo
visa vilka
krigsmateriellicenser som avslagits.
5.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att ett demokratikri
terium införs
när det gäller restriktionerna för den svenska krigsmaterielexporten.
6.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ett omställning
sprogram för
industrin utformas med syfte att ersätta krigsmaterielindustrin med annan
produktion.
7.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att regeringen i s
itt fortsatta
arbete med EU:s uppförandekod för krigsmaterielexporten verkar för att denna
blir mer restriktiv och bi
ndande.
8.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen ver
kar för att
svenska regler skall gälla vid samarbete mellan svenska företag och företag
i andra EU-länder när d
et gäller
export av krigsmateriel.
9.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att regeringen i de
t europeiska
samarbetet när det gäller krigsmaterielproduktion verkar för en övergång
från produktion av krigsmater
iel till
civil produktion.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att någon åtskillnad i
riktlinjer
mellan nya leveranser av krigsmateriel och följdleveranser inte görs, utan att
samma regler som gäl
ler för nya
leveranser även skall gälla för följdleveranser.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att det i riktlinjern
a för svensk
krigsmaterielexport skall införas en särskild paragraf eller formulering som
anger att det inte finns
någon given
rätt för en köpare av svensk krigsmateriel att erhålla följdleveranser.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Sverige - ifa
ll föregående
yrkande avslås av riksdagen - återgår till den ursprungliga definitionen av
begreppet följdleveranser, v
ilken inte
medger så vida tolkningsmöjligheter som den nuvarande definitionen.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att krigsmateriel
exporten till
Mellanöstern åter skall upphöra.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om stopp för krigsmate
rielexporten
till de länder som i motionen anges under avsnittet Krigsmaterielexport
till länder som kränker
mänskliga
rättigheter.
Motioner från allmänna motionstiden
2000/01:U401 av Berit Jóhannesson m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige i FN
skall driva frågan om att
klusterbomber
förbjuds i enlighet med Ottawakonventionens regler.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige i FN skall
driva frågan om förbud
mot depleted
uranium i ammunition.
2000/01:U402 av Gudrun Schyman m.fl. (v):
9. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentariskt sammansatt
utredning med uppdrag at
t genomföra en
konsekvensanalys av hur ett svenskt medlemskap i WEAG påverkar
efterlevnaden av de svenska rikt
linjerna för
krigsmaterielexport.
2000/01:U408 av Lars Ångström m.fl. (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att Sverige inte sk
all tillåta export av krigsmateriel från
Sverige till diktaturer.
2000/01:U411 av Göran Lennmarker m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om EU-gemensamma
regler för
krigsmaterielexport.
2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en gemensam EU-myndighe
t.
2000/01:U616 av Murad Artin m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att Sverige omedelbart
avbryter sin
krigsmaterielexport till Pakistan och andra grannländer inblandade i
Afghanistankonflikten.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att Sverige inom EU sk
all verka för
att all krigsmaterielexport till Afghanistans grannländer som är inblandade i
Afghanistankonflikten av
bryts.
2000/01:U633 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att EU bör upprätth
ålla sitt
förbud från september 1999 mot vapenexport till Indonesien.
Utskottets överväganden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att regeringens skrivelse läggs till handlingarna. Ut
avstyrker motioner om bl.a. ändringar av regelverket för krigsmaterielexporte
uppförandekod, EU-gemensamma regler för krigsmaterielexport, offentlig redov
exportförbud till vissa länder, användningen av utarmat uran samt o
försvarsindustrin.
Aktuella initiativ för att begränsa vapenhandeln
I Wien har förhandlingar i FN:s regi om illegal handel och tillverkning av h
resulterat i ett protokoll som FN:s generalförsamling skall ta ställning till i
juridiskt bindande protokoll mot illegal tillverkning av och handel med han
supplement till FN-konventionen mot trans-nationellt organiserad brottslighet.
En FN-konferens om vapenkontroll äger rum den 9-20 juli 2001 i New York. Konf
Conference on the Illicit Trade in Small Arms and Light Weapons in All its As
stärka gemensamma åtgärder för att förhindra och bekämpa illegal handel med lät
Under de senaste åren har EU utarbetat ett antal instrument för att hantera pro
återfinns EU:s program för att bekämpa och förhindra illegal handel med konven
EU:s uppförandekod gällande export av konventionella vapen samt EU:s gemensamm
i synnerhet med stöd i den sistnämnda som EU formulerat sina positioner inför F
Den 30 november-1 december 2000 genomfördes OAU:s ministerkonferens om lät
mötet var att enas om en gemensam afrikansk position inför FN-konferensen i Ne
Bamakodeklarationen som innehåller ett antal överenskomna åtgärder kring hur de
skall bekämpas. Det handlar exempelvis om informationsutbyte, insamlings
lagstiftning, förebyggande åtgärder m.m.
Den 23-27 april 2001 ägde en konferens om lätta vapen rum i Nicaraguas huvuds
parlamentariker och militärer från de mellanamerikanska länderna, och s
parlamentariker som i sina respektive hemländer skall verka för att lagar in
vapen. Avsikten är att dessa lagar skall bli gemensamma för samtliga länder i
konkreta insatser i regionen och utvecklandet av regionala initiativ. Mötet en
ståndpunkter inför den stora FN-konferensen i New York.
Regelverket och dess tillämpning
I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 1 kräver Vänsterpartiet att den nuvarand
restriktivt. Utskottet konstaterar att bedömningsgrunderna för exportbesl
förankrade riktlinjerna för krigsmaterielexport. Tillämpningen av dessa ri
riksdagspartierna insyn och ett centralt inflytande genom deras representan
Exportkontrollrådet. Utskottet anser att denna modell är lämplig för att uppnå
på exportkontrollområdet och fäster stor vikt vid att denna arbetsform bibehå
finns anledning att ha synpunkter på tillämpningen av regelverket.
Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U16 (v) yrkande 1.
I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 2 föreslår Vänsterpartiet att den svenska
skall ändras och göras mer restriktiv i syfte att exporten på lång sikt skall u
Utskottet konstaterar att det finns en bred politisk enighet om att Sverige
krigsmateriel och att en viss export behövs av svenska säkerhets- och förs
rådande ståndpunkt har sin grund i Sveriges behov som militärt alliansfritt la
kompetens på området och att säkerställa en betryggande materielförsörjnin
återtagande. Utskottet anser att den inriktning som kommer till uttryck i ri
relevant och bör bibehållas.
Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U16 (v) yrkande 2.
I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 3 menar motionärerna att samma riktlinjer bör
Krigsmateriel för strid.
Utskottet konstaterar att en stor del av den materiel som i dag klassas so
betraktades som krigsmateriel i Sverige innan den nuvarande lagen om
omfattades således tidigare inte av exportkontroll. Begreppet övrig kri
minröjningsutrustning, radar, spaningsutrustning, skyddsmateriel, bärgningsfo
krigsmateriel för strid (KS) faller vapen med förstörelsebringande verkan,
haubitsar och granatkastare, missiler, stridsfordon m.m.
Breddningen av krigsmaterielbegreppet var så omfattande att exporten i värdete
en alltför kraftig påverkan på tidigare civil handel omfattas ÖK-kategorin, som
av något mindre restriktiva regler jämfört med "traditionell" krigsmateriel. Br
handel stoppades i inte oväsentlig omfattning, t.ex. till länder som inte uppfy
Kontrollen över exporten av krigsmateriel från Sverige omfattar ett myc
sinsemellan vitt skilda egenskaper. Utskottet anser att det är relevant att i
kunna göra skilda bedömningar beroende på vilka egenskaper materielen har. R
synsätt genom att uppställa delvis skilda kriterier för export av KS respektive
Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U16 (v) yrkande 3.
Vänsterpartiet kräver i motion 2000:01:U16 (v) yrkande 5 att ett demokratikri
införs och Miljöpartiet kräver i motion 2000/01:U408 att Sverige inte skall
diktaturer.
Utskottet konstaterar att huvudregeln vad gäller riktlinjerna för svens
helhetsbedömning skall göras som omfattar alla relevanta faktorer. I underlag
alltid en redovisning av den politiska situationen i mottagarlandet, bl.a. styr
gäller pressfrihet, yttrandefrihet, den politiska oppositionens ställning
faktorer vägs in i den totala bedömningen är sannolikheten liten att tillstånd
diktaturer beviljas.
Utskottet anser att frågan om huruvida ett demokratikriterium bör inf
krigsmaterielexport bör behandlas vid en framtida utvärdering av regelv
Regeringen har aviserat att den kommer att ta initiativ till en sådan översyn.
I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 10 kräver motionärerna att samma exportregler
för nya leveranser.
Beslut om utförseltillstånd fattas alltid i enlighet med en strikt tillämpni
krigsmaterielexport. Enligt dessa riktlinjer bör dock tillstånd ges till utf
tidigare exportaffärer, s.k. följdleveranser. Reglerna om följdleveranser ha
export över huvud taget skall vara möjlig, måste värna om sin trovärdighet som
Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U16 (v) yrkande 10.
I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 11 menar Vänsterpartiet att det bör införas en
inte finns någon given rätt för en köpare av svensk krigsmateriel att erhålla f
Utskottet menar att det är av stor vikt att den politik som bedrivs avsee
långsiktighet. Reglerna om följdleveranser är en naturlig del i denna politik.
prövning sker av export till länder dit export av svensk krigsmateriel tidig
som har köpt ett större system av en svensk leverantör måste kunna lita på
framtiden erhålla erforderliga följdleveranser. Detta krav ställer även den sve
utländsk krigsmateriel. Det framgår dock klart av riktlinjerna att ing
följdleveranser, då ett s.k. ovillkorligt hinder har inträtt. Ett sådant hi
vapenembargo. Det finns således ingen given rätt för en köpare av svensk krigs
Utskottet anser därför att den föreslagna särskilda paragrafen knappast
huvudinriktning.
Endast materiel som har samband med tidigare leveranser faller under de sär
Detta samband prövas omsorgsfullt från fall till fall. Hela system kan betrak
visas att särskilda omständigheter föreligger som medför att kraven på långsikt
Bedömningen görs dock i en restriktiv anda.
Motion 2000/01:U16 (v) yrkande 11 kan besvaras med vad utskottet anfört.
I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 12 kräver motionärerna en återgång till den u
följdleveranser.
Utskottet konstaterar att det varken i dag eller tidigare ges någon defini
riktlinjerna. Det är genom den fortlöpande bedömningen av enskilda exportäre
Grundläggande är i samtliga fall dock leveransens organiska samband med tidigar
I det betänkande om följdleveranser som avgavs av Utredningen om följdlever
1999:38) konstateras att begreppet inte täcker en tydligt avgränsad kategori är
av följdleveransbegreppet inte var möjlig till följd av den mångfald situati
med syftet med följdleveransbegreppet.
Motion 2000/01:U16 (v) yrkande 12 kan besvaras med vad utskottet anfört.
EU:s uppförandekod och internationellt samarbete
Utskottet har noterat att Sverige anordnat ett seminarium med ett tjugotal delt
inom den internationella handeln med krigsmateriel. Korruptionen är ett problem
utskottet välkomnar att Sverige tagit ett initiativ på detta område.
Moderata samlingspartiet menar i motion 2000/01:U15 (m) yrkandena 1 och 2 och
1 och 2 att det bör införas EU-gemensamma regler för krigsmaterielexport och
inom EU för kontroll och tillsyn av export av krigsmateriel och strategiska pro
Utskottet fäster största vikt vid att kunna vidmakthålla en restriktiv nation
angeläget att den nationella beslutanderätten på detta område består. I sama
den dialog som uppstår till följd av försvarsindustrins europeiska omstruktur
svensk sida är av vikt att verka för att en hög nivå av restriktivitet tillämpa
En ökad transparens mellan EU:s medlemsstater inom ramen för samarbete
säkerhetspolitiken är synnerligen viktig. Detta syftar till att öka insynen i
dag gäller. En gemensam EU-myndighet torde bli aktuell först om och när gemens
möjlighet.
Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U15 (m) yrkandena 1 och 2 och motion
I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 4 menar Vänsterpartiet att Sverige, i likhet
offentligt skall redovisa vilka export- ansökningar som avslagits.
Avslagsbesluten på licensansökningar skall enligt EU:s uppförandekod med
medlemsländerna, men besluten behöver inte offentliggöras. Formella avslagsbesl
Sverige, eftersom negativa besked normalt meddelas till företagen och Expor
stadium, genom informella s.k. förhandsbesked, eller muntligt i kontakten mella
Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U16 (v) yrkande 4.
I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 7 kräver motionärerna att regeringen skall v
bli mer restriktiv och bindande.
Utskottet bedömer att tonvikten i nuläget bör läggas vid att arbeta för en res
uppförandekoden. Koden representerar en kompromiss mellan olika medlemsstaters
givet att en omförhandling av texten skulle resultera i mer restriktiva
juridiskt bindande bedöms inte vara förenlig med Sveriges strävan att tills vid
område som ett nationellt ansvar, i syfte att säkerställa möjligheten att föra
Motion 2000/01:U16 (v) yrkande 7 kan besvaras med vad utskottet anfört.
I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 8 föreslås att regeringen skall verka för
samarbete mellan svenska företag och företag i andra EU-länder när det gäller e
Utskottet konstaterar att riktlinjerna anger att export av en samarbetsproduk
svenska riktlinjerna, även om exporten verkställs från samarbetslandet, o
identitet. Om produkten har en övervägande utländsk identitet kan export från s
regler. Om det föreligger ett starkt svenskt försvarspolitiskt intresse
förutsättning att viss utförsel får ske från samarbetslandet, kan efter oms
landets regler. Någon anledning att göra avkall på dessa bestämmelser föreligge
I det särskilt nära samarbete som överenskommits med de fem största försvarsin
vilka exportdestinationer som skall vara tillåtna med konsensus. Denna överens
i proposition 2000/01:49, ger enligt regeringens mening en stark kontroll som
särskild fördel med konsensus kring möjliga exportdestinationer är att det unda
omlokalisera till utlandet i syfte att dra fördel av en annorlunda exportpoliti
Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U16 (v) yrkande 8.
Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden
Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden behandlas i motionerna
2000/01:U616 (v) yrkandena 1 och 2 och 2000/01:U633 (fp) yrkande 2. Motionern
all svensk krigsmaterielexport, i förekommande fall även avseende följdleverans
områden, skall avbrytas med hänvisning till den bristande respekten för de mäns
eller att länderna i fråga anses vara inblandade i krig.
Utskottet gör med anledning av dessa motionsyrkanden följande bedömning.
utlandssamverkan på krigsmaterielområdet syftar till att så långt möjligt uppnå
gånger svåra, avvägningsfrågor. Alla principiellt viktiga ärenden föreläggs
föremål för diskussion i Utrikesnämnden. Enligt gällande lag och riktlinjer är
att ta ställning till frågor rörande tillstånd för export av krigsmateriel. R
ansvaret för tillämpningen av riktlinjerna.
För prövning av ansökningar om utförseltillstånd tillämpas det restriktiva
senaste lagen om krigsmateriel trädde i kraft den 1 januari 1993 (1992:1300 o
nu gällande lagtext efter organisationsförändringar) efter beslut av riksdage
med de riktlinjer som finns på området, ramen för regelverket. Varje ansöka
preferens för tillstånd finns för leveranser till övriga Norden och allia
uppdelning i tillåtna eller förbjudna länder finns inte. Förbud mot utförsel gä
i första hand i form av FN-sanktioner eller EU-embargon, föreligger. Utsko
samordnad restriktivitet vad gäller vapenexport är en effektiv fredsfrämjande
sedan lång tid arbetar inom EU och andra internationella forum för att åstadko
krigsmaterielexport.
Mottagarländernas respekt för de mänskliga rättigheterna är ett vikt
tillståndsgivningen för svensk krigsmaterielexport. Utförseltillstånd för nya l
riktlinjerna inte lämnas avseende stater där omfattande och grova kränkningar
Utskottet har tidigare uttalat, senast i betänkande 1999/2000:UU12, att regerin
krigsmateriellagstiftningen och riktlinjerna samt tillämpningen av desamma s
frågorna. Utskottet vidhåller denna uppfattning. Utskottet har i tidigare betän
fatta beslut i förvaltningsangelägenheter som enligt författning ankommer på
myndigheter.
Utskottet har, i betänkande 1999/2000:UU12, kommit till slutsatsen att rik
tillkännagivande beträffande ett vapen- embargo gentemot enskilda länder. De
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla vikten av utskottets årligen återk
bedömningar rörande respekten för de mänskliga rättigheterna. Utskottet u
ställningstaganden rörande utförseltillstånd och annan tillståndspliktig utland
därvid anför.
Varje ärende avseende export av krigsmateriel skall prövas individuellt av Ins
i enlighet med det svenska regelverket och de sedan länge tillämpade och av
krigsmaterielexport. Principiellt viktiga ärenden behandlas också i Exportkontr
är representerade. Den parlamentariska insynen i arbetet är därmed väl ti
syftar också till att så långt möjligt uppnå politiskt samförstånd när det gäll
Förbud mot utförsel gäller när s.k. ovillkorliga hinder föreligger, exempelvis
det svenska regelverket finns inte utrymme för någon annan formell uppdelning i
Utskottet avstyrker därmed motionerna 2000/01:U16 (v) yrkandena 13 och 14, 200
2000/01:U633 (fp) yrkande 2.
Klusterbomber och utarmat uran i ammunition
I motion 2000/01:U401 (v) yrkande 1 vill Vänsterpartiet att Sverige i FN skal
klusterbomber förbjuds i enlighet med Ottawakonventionens regler.
Risken med klusterbomber är att de som ej detonerar vid träff blir blindgånga
antipersonella minor vilka är förbjudna enligt Ottawakonventionen.
De humanitära problem som orsakas av ammunition som ej exploderar vid tr
uppmärksammas särskilt på senare tid. Sådan ammunition kan finnas i s.k. kluste
substridsdelar från klusterbomber skapade s.k. blindgångare som kvar på mar
människor och samhällen. Mot bakgrund av detta finns det därför i dagsläge
problem som skapas av oexploderad ammunition från bl.a. annat klusterbomber.
För närvarande pågår diskussioner inom ramen för konventionen om förbud mot ell
vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha u
vapenkonventionen (CCW) om reglering av s.k. explosiva lämningar av kri
substridsdelar i klusterbomber. Bakgrunden till diskussionerna inom rame
Internationella rödakorskommittén om just explosiva lämningar av krig.
Sverige är drivande i det internationella arbete som syftar till att reglera ol
sprängmedel som kan förorsaka överflödig skada eller onödigt lidande. Sverige t
EU har framfört att ett mål för den översynskonferens för vapenkonventionen so
fatta beslut om ett mandat för förhandlingar om en reglering av s.k. explosiva
I motionen framförs att klusterbomber bör inkluderas i Ottawakonventionen
avgränsning och endast täcker antipersonella minor, anser utskottet att en m
bl.a. oexploderad ammunition, är den man redan slagit in på inom ramen för vape
EU-kretsen att vapenkonventionen är det forum inom vilket man bör behandla s.k.
är det utskottets inställning att Ottawakonventionen i dagsläget ej bör öppna
måste vara att åstadkomma universell anslutning till konventionens totalförbud
Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U401 (v) yrkande 1.
I motion 2000/01:U401 (v) yrkande 2 kräver motionärerna att regeringen bör v
uran (depleted uranium) i projektiler då utarmat uran som används i pansarb
upphov till skador på människor och miljö. Vidare framförs att uppgifter för
med utarmat uran under bombningarna mot Irak och att ett oroväckande antal fall
områden som utsatts för bombningarna samt att veteraner från Gulfkriget oc
motionen framförs även ståndpunkten att användning av utarmat uran kan med
långvarig natur, vilket skulle kunna stå i strid med 1949 års Genèvekonventione
Utskottet har förståelse för den oro som uttrycks beträffande verkning
användning av utarmat uran i ammunition och missiler, men konstaterar att det
några vetenskapliga bevis för att en sådan användning skulle innebära någon far
toxisk risk än vad som är fallet med andra tungmetaller, såsom exempelvis bly
bekräftas även av den undersökning som genomfördes i Kosovo av United Nati
samarbete med bl.a. Statens strålskyddsinstitut (SSI), vars resultat
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) finns i dag heller inga bevis som ty
medför negativa medicinska eller ekologiska konsekvenser, vare sig akut eller
eller militär personal.
Utskottet konstaterar att det saknas ett tillräckligt omfattande vetens
användning av utarmat uran skulle strida mot 1949 års Genèvekonventioner och
resultaten av de undersökningar som genomförts av bl.a. UNEP inget stöd åt arg
uran skall anses utgöra en överträdelse av reglerna i dessa konventioner.
Sverige är drivande i det internationella arbetet med att reglera olika typer a
och följer noga händelseutvecklingen inom detta område. Enligt den informa
emellertid för närvarande inte förutsättningar att få till stånd ett förbud m
dock övertygande medicinska bevis visa att utarmat uran i ammunition ger sådana
hävdar, kommer utskottet att verka för att ett förbud av denna typ av ammunitio
stånd.
Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U401 (v) yrkande 2.
Övriga frågor
I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 6 föreslås ett omställningsprogram för försvar
Utskottet konstaterar att de förändrade betingelser för försvarsindustrins
kalla krigets slut medför ett anpassningsbehov. Ansvaret för denna anpassning
inriktning måste enligt utskottets mening i första hand vila på industrin sj
försvarsindustrins produktion har också förmärkts under senare år.
Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U16 (v) yrkande 6.
I motion 2000/01:U16 (v) yrkande 9 föreslås att Sverige skall verka för en oms
EU-nivå.
Genom att uppmuntra en europeisk omstrukturering av försvarsindustrin o
regelsystem som skall underlätta en sådan förändring verkar Sverige redan för a
gör det både möjligt och önskvärt för den europeiska försvarsindustrin att
föreligger.
Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U16 (v) yrkande 9.
I motion 2000/01:U402 (v) yrkande 9 kräver Vänsterpartiet att regeringen til
utredning med uppdrag att genomföra en konsekvensanalys av hur ett svenskt med
av de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport.
Utskottet konstaterar att WEAG utgör ett samarbetsforum för materielanskaffa
länderna. Det är ett samarbete som rör försvarsforskning oc
försvarsmaterielproduktion eller försvarsindustrier. I och med denna inrik
relevans för exportkontrollen.
Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:U402 (v) yrkande 9.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Tolkning av nuvarande regelverk
Riksdagen avslår motion 2000/01:U16 yrkande 1.
2. Ny lagstiftning för krigsmaterielexport
Riksdagen avslår motion 2000/01:U16 yrkande 2.
Reservation 1 (v)
3. Export av övrig krigsmateriel
Riksdagen avslår motion 2000/01:U16 yrkande 3.
Reservation 2 (v, mp)
4. Demokratikriteriet
Riksdagen avslår motion 2000/01:U16 yrkande 5
samt förklarar motion 2000/01:U408 besvarad med
vad utskottet anfört.
Reservation 3 (v, mp)
5. Följdleveranser
Riksdagen avslår motion 2000/01:U16 yrkande 10
samt förklarar motion 2000/01:U16 yrkandena 11
och 12 besvarade med vad utskottet anfört.
Reservation 4 (v, mp)
6. EU-gemensamma regler för krigsmaterielexport
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:U15
yrkandena 1 och 2 samt 2000/01:U411 yrkandena 1
och 2.
Reservation 5 (m)
7. Offentlig redovisning av avslagsbeslut
Riksdagen avslår motion 2000/01:U16 yrkande 4.
Reservation 6 (v, mp)
8. EU:s uppförandekod
Riksdagen förklarar motion 2000/01:U16 yrkande
7 besvarad med vad utskottet anfört.
9. Samarbete mellan svenska företag och
företag i andra EU-länder
Riksdagen avslår motion 2000/01:U16 yrkande 8.
10. Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:U16
yrkandena 13 och 14,
2000/01:U616 yrkandena 1 och 2 och 2000/01:U633
yrkande 2.
11. Klusterbomber
Riksdagen avslår motion 2000/01:U401 yrkande 1.
12. Utarmat uran i ammunition
Riksdagen avslår motion 2000/01:U401 yrkande 2.
Reservation 7 (v, mp)
13. Omställningsprogram för försvarsindustrin
Riksdagen avslår motion 2000/01:U16 yrkandena 6
och 9.
14. WEAG-medlemskap
Riksdagen avslår motion 2000/01:U402 yrkande 9.
Reservation 8 (v, mp)
15. Skrivelsen
Riksdagen lägger skrivelse 2000/01:114 Redogörelse
för den svenska krigsmaterielexporten år 2000 till
handlingarna.
Stockholm den 31 maj 2001
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Viola
Furubjelke (s), Sören Lekberg (s), Berndt Ekholm
(s), Lars Ohly (v), Holger Gustafsson (kd), Bertil
Persson (m), Carina Hägg (s), Liselotte Wågö (m),
Marianne Jönsson (s), Murad Artin (v), Sten Tolgfors
(m), Marianne Samuelsson (mp), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Birgitta Ahlqvist (s), Karin Enström (m), Agne
Hansson (c) och Rosita Runegrund (kd).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett föl
inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandl
1. Ny lagstiftning för krigsmaterielexport (punkt 2) (v)
av Lars Ohly (v) och Murad Artin (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reserv
motion 2000/01:U16 yrkande 2
Ställningstagande
Vi anser att en än mer restriktiv lagstiftning än den nuvarande när det
införas. Hårdare krav på dispenser bör införas. Syftet med den nya lagsti
krigsmaterielexport på lång sikt successivt skall upphöra. Detta bör riksdag
yrkande 2 ge regeringen till känna.
2. Export av övrig krigsmateriel (punkt 3) (v) och (mp)
av Lars Ohly (v), Murad Artin (v) och Marianne Samuelsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res
motion 2000/01:U16 yrkande 3.
Ställningstagande
Vi anser att den uppdelning som görs i regelverket mellan krigsmateriel för st
är både olämplig och vilseledande. Den är vilseledande såtillvida att den g
kategorin krigsmateriel inte är lika farlig eller lika hotfull som krigsmate
den felaktiga föreställningar om den svenska krigsmaterielexportens beskaffen
helt nödvändig för att krigsmateriel för strid skall kunna användas. Eftersom
göra med de effekter krigsmaterielen har när det gäller att åstadkomma mänsklig
för dem gälla. De regler som gäller för krigsmateriel för strid (KS) skall ä
(ÖK). Detta bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:U16 yrkande 3 ge reger
3. Demokratikriteriet (punkt 4) (v) och (mp)
av Lars Ohly (v), Murad Artin (v) och Marianne Samuelsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res
motion 2000/01:U16 yrkande 5 samt förklarar motion 2000/01:U408 besvarad med va
Ställningstagande
Restriktioner i de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport omfattar enda
konfliktsituationer där freden hotas eller krig pågår. Ett utmärkande drag
alltmer framträdande under senare år är att Sverige på olika sätt sökt und
demokratisk utveckling i olika delar av världen. I konse- kvens med en sådan po
politik för krigsmaterielexport som innebär att man exporterar krigsmateriel ti
och ett krav på ett visst mått av folkstyre bör sålunda införas som ett krav
Sverige exporterar krigsmateriel. Detta bör riksdagen med bifall till motio
till känna.
4. Följdleveranser (punkt 5) (v) och (mp)
av Lars Ohly (v), Murad Artin (v) och Marianne Samuelsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res
motion 2000/01:U16 yrkande 10 samt förklarar motion 2000/01:U16 yrkandena 11 o
anfört.
Ställningstagande
Vi menar att hela krigsmaterielsystem aldrig får betraktas och exporteras som
all export av ammunition och reservdelar till stater som kommer i krig elle
riktlinjerna för svensk krigsmaterielexport. Detta bör riksdagen med bifall
regeringen till känna.
5. EU-gemensamma regler för krigsmaterielexport (punkt 6) (m)
av Bertil Persson (m), Liselotte Wågö (m), Sten Tolgfors (m) och Karin Enström
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i rese
motion 2000/01:U15 yrkandena 1 och 2 och motion 2000/01:U411 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Den gemensamma uppförandekod för vapenexport som antagits av EU är ett st
exportregler på krigsmaterielområdet. Denna process kommer att ta åtskilliga år
inledas för att ta fram dessa regler samt för att bygga upp en gemensam myn
krigsmateriel och strategiska produkter.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:U15 yrkandena 1 och 2 och
ge regeringen till känna.
6. Offentlig redovisning av avslagsbeslut (punkt 7) (v) och (mp)
av Lars Ohly (v), Murad Artin (v) och Marianne Samuelsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res
motion 2000/01:U16 yrkande 4.
Ställningstagande
Enligt EU:s uppförandekod för vapenexport skall medlemsländerna redovisa för
avslagit. Nederländerna och Storbritannien har föregått med gott exempe
rapporter, något som Sverige bör ta efter. Att rena avslag är sällsynta förstär
offentliggöras. Detta bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:U16 yrkande
7. Utarmat uran i ammunition (punkt 12) (v) och (mp)
av Lars Ohly (v), Murad Artin (v) och Marianne Samuelsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reser
motion 2000/01:U401 yrkande 2.
Ställningstagande
Att utarmat uran skulle vara lika farligt eller ofarligt som bly eller andra t
forskare. Man kan förvisso hålla sådan ammunition i handen eller ha den hemma u
farlig. I explosionsögonblicket förvandlas uranet till uranoxid. Om detta
lungorna och matsmältningsapparaten sprids sedan dessa partiklar och ger stråls
symtom.
Det finns ett intresse från militären och försvarsindustrin i USA att använda u
billigt och förbättrar projektilernas genomslag betydligt. Men det finns ett hu
grund av de befarade effekterna på människor och miljö som går långt utanf
bomber ger och utanför området och tiden för kriget. Försiktighetsprincipen m
ger entydiga svar på ämnens farlighet. Med anledning av detta bör Sverige i FN
av utarmat uran i ammunition. Detta bör riksdagen med bifall till motion 2000
känna.
8. WEAG-medlemskap (punkt 14) (v) och (mp)
av Lars Ohly (v), Murad Artin (v) och Marianne Samuelsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i res
motion 2000/01:U402 yrkande 9.
Ställningstagande
Den militära dimensionen av EU innefattar även ett utökat samarbete mellan de
"harmonisering av militära krav samt planering och anskaffande av vapen" som må
i Västeuropeiska försvarsmaterielgruppen WEAG (Western European Armaments Gro
alla Nato-länder. Finland, Österrike och Sverige har för närvarande observatö
vapenexport ter sig vid en internationell jämförelse relativt restriktiva. U
undgå att påverka även synen på krigsmaterielexport för medlemsländerna. Ett
delta i ett utvidgat europeiskt försvarsindustrisamarbete är att den svenska hå
kan upprätthållas. Därför krävs att det genomförs en konsekvensanalys av hur et
efterlevnaden av de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport. Regeringen bö
sammansatt utredning med ett sådant uppdrag. Detta bör riksdagen med bifall til
regeringen till känna.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden.
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Tolkning av nuvarande regelverk (punkt 1) (v)
av Lars Ohly (v) och Murad Artin (v).
Enligt svensk lag är export av krigsmateriel förbjuden, men dispenser kan
generellt förbud är att den svenska krigsmaterielexporten skall vara restriktiv
många eller reglerna för undantag så vaga och oklara att själva grundtanken m
Flera exempel ur den svenska krigsmateriel-exportens historia visar att sven
till länder som rimligen inte borde ha fått köpa krigsmateriel från Sverige.
mot krigsmateriel som enligt svensk lag är grundregel. Vi anser att den nu
krigsmaterielexporten bör tolkas korrekt och därmed mer restriktivt.
2. Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden (punkt 10) (v)
av Lars Ohly (v) och Murad Artin (v).
Utskottsmajoriteten säger sig inte kunna ta ställning till förhållandena i ens
hållet över denna uppgift på ISP och Exportkontrollrådet, som båda utför vikt
Men riksdagen har även rätt till insyn och kontroll när det gäller de
kontrollera hur det regelverk man antagit i praktiken fungerar. Ett sådan
övergripande riktlinjer som riksdagen genom lagstiftning ger granskande och bes
3. Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden (punkt 10) (v), (c) och
av Lars Ohly (v), Murad Artin (v), Agne Hansson (c) och Karl-Göran Biörsmark (f
Efter Suhartos avgång ökade hoppet om en demokratisk utveckling i Indonesien.
till förändring i demokratisk riktning, verkar vara mycket begränsad. De indo
att agera på ett sätt som tyder på bristande kontroll och definitivt på andra
uttalar. Återigen verkar den mörka bilden av ett Indonesien, som antingen går
där militären på nytt griper in och tar makten också formellt, inte vara så avl
Det är viktigt att Sverige inom ramen för EU-samarbetet i olika sammanhang v
påbörja en demokratisk utveckling av landet och genomföra fredliga lösningar på
konflikter. EU bör till detta har skett upprätthålla sitt förbud från se
Indonesien.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Regeringen har till riksdagen överlämnat skrivelse 2000/01:114 Redogörelse fö
och exporten av krigsmateriel år 2000.