Utskottet behandlar i detta betänkande dels regeringens
skrivelse 2000/01:90 Nordiskt samarbete, med
huvudsaklig inriktning på verksamheten inom ramen
för Nordiska ministerrådet, dels redogörelse till
riksdagen 2000/01:NR1 Nordiska rådets svenska
delegations berättelse angående verksamheten under
2000. Utskottet behandlar även de motioner som
väckts med anledning av dessa samt vissa motioner
från allmänna motionstiden 1999/2000 respektive
2000/01.
Samtliga motioner avstyrks eller besvaras av
utskottet. Utskottet föreslår att skrivelsen och
redogörelsen läggs till handlingarna. I ärendet
finns fyra reservationer.
Skrivelsen
Regeringen yrkar i skrivelse 2000/01:90 att
riksdagen tar del av skrivelsen.
Redogörelsen
Nordiska rådets svenska delegation överlämnar
redogörelse 2000/01:NR1 angående verksamheten under
1998 för riksdagens kännedom.
Motionerna
Motioner med anledning av skrivelse
2000/01:90
2000/01:U9 av Ewa Larsson (mp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om samernas rätt att
delta i den nordiska gemenskapen på samma villkor
som andra folk i Norden.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en samling av
resurser bör ske kring atomavfallet på Kolahalvön.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att verka för att
Museum Anna Nordlander blir nordiskt centrum för
kvinnokonst.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av ökade
satsningar på gemensam nordisk produktion av
barnfilm.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av fortsatt
kontinuerlig finansiering av Nordicom.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
inrätta en nordisk filmproduktionsfond för ländernas
ursprungsbefolkningar.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av ökat
marknadsföringsstöd för nordisk kultur i Europa och
internationellt.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
erfarenhetsutbyte vad avser de nordiska ländernas
och närområdets länders olika rovdjurspolitik.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kampen mot
handel med flickors och kvinnors kroppar både över
gränser och inom länderna behöver lyftas upp till
regeringschefsnivå.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ett initiativ
skall tas för att lösa frågan om grannlands-TV i
Norden.
2000/01:U10 av Karl-Göran Biörsmark och Elver
Jonsson (fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om det nordiska
samarbetet och Västnorden.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökade satsningar
inom det nordiska samarbetet rörande förbättrade
kommunikationer inom och med Västnorden.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om frågor rörande IT
och telemedicin, distansundervisning och forskning i
det nordiska samarbetet med Västnorden.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förutsättningarna
för att säkerställa grannlands-TV i det digitala
marknätet.
2000/01:U11 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att i det
nordiska samarbetet söka utveckla metoder för ett
nordiskt erfarenhetsutbyte och
lagstiftningssamarbete om barnkonventionens
implementering.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att i det
nordiska samarbetet söka uppnå gemensamma synsätt om
vikten av en biologisk mångfald i den nordiska
faunan.
2000/01:U12 av Jan Erik Ågren m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en nordisk dag.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en informationspunkt
i Kaliningrad.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om samernas
representation i Nordiska rådet.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om högre prioritering
av miljösamarbetet med nordvästra Ryssland.
2000/01:U13 av Tom Heyman m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
begär att regeringen i Nordiska rådet tar upp
förhandlingar om beskattningsvillkoren för
färjebesättningar på linjer mellan de nordiska
länderna.
2000/01:U14 av Göran Lennmarker och Bertil Persson
(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om medlemskap i
Nordiska rådet för Estland, Lettland och Litauen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nominering av
ledamöter i Europaparlamentet till Nordiska rådet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om riksdagsutskottens
roll i det nordiska samarbetet.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen i övrigt anförs om behovet av
fortsatt reformering av Nordiska rådet.
Motion från allmänna motionstiden 1999/2000
1999/2000:U902 av Åsa Torstensson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sprängningar i Idefjorden.
Motioner från allmänna motionstiden 2000/01
2000/01:U217 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn över alla
samarbetsformer i närområdet i Norden, Östersjön och
Baltikum.
2000/01:U638 av Viviann Gerdin och Kenneth Johansson
(c) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs att inleda ett närmare
samarbete med Norge i syfte att stärka regionen
Värmland-Dalarna.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att medel anslås för
ett intensifierat arbete för utveckling av bättre
kommunikationer i öst-västlig riktning från
Gävle-Falun-Malung-ny sträckning genom Torsby kommun
till Kongsvinger-Oslo.
2000/01:U661 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om arbetet i Nordiska
rådet och Nordiska ministerrådet.
2000/01:U701 av Lars Hjertén och Kent Olsson (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till utökningen av medlemskap i Nordiska rådet i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:K295 av Elver Jonsson (fp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Nordiska rådets
årliga session liksom tidigare skall avhållas under
perioden februari-mars.
Utskottet
Regeringens skrivelse 2000/01:90
Under arbetsåret 2000 hade Danmark ordförandeskapet
i det nordiska regeringssamarbetet. Som huvudtema
för det nordiska samarbetet under perioden hade
Danmark valt frågor rörande De nordiska
välfärdsstaterna. Andra frågor som lyftes fram var
samarbetet i närområdet, effektiviseringen av det
nordiska kultursamarbetet och uppföljningen av
statsministerdeklarationen från år 1999 om Ett
hållbart Norden.
Den s.k. Vismanspanelen som tillsattes av de
nordiska samarbetsministrarna 1999, med uppgift att
studera samhällsutvecklingen i Norden inför det nya
årtusendet och bedöma vilka konsekvenser som den kan
få för det nordiska samarbetet, lämnade sin rapport
Norden 2000 - öppet för världens vindar i oktober
2000. I rapporten identifieras ett antal
utvecklingstrender som påverkar Nordens framtid; det
är globaliseringen, den teknologiska utvecklingen,
Europaintegrationen m.m. Utifrån denna utveckling
har Vismanspanelen försökt bedöma konsekvenserna för
det nordiska samarbetet och skisserat förslag till
åtgärder. En bedömning som framhävs i rapporten är
att det behövs en genomgripande förändring av den
nordiska samarbetsstrukturen. Därmed avses
förändringar både i Nordiska rådets och Nordiska
ministerrådets organisation och i inriktningen av
arbetet. Andra frågor som lyfts fram är att
utvecklingen i EU ökar behovet för de nordiska
länderna att samordna sin politik och gör det
nödvändigt att revidera Nordens samarbete i
närområdet. Rapporten utgjorde ett underlag för
fortsatt diskussion inom Nordiska rådet.
Förslaget har behandlats och godkänts av de
nordiska miljöministrarna och de nordiska
samarbetsministrarna. Strategin trädde i kraft den
1 januari 2001.
Under det svenska ordförandeskapet i det nordiska
samarbetet år 1998 var frågorna om avveckling av
hinder för att underlätta boende, pendling, arbete
och företagande över gränserna i Norden centrala
teman. Arbetet på detta område har fortsatt under år
2000.
Ett nytt projekt som syftar till att se på
utvecklingsförutsättningarna för Västsveriges
samarbete med regioner i Norge och Danmark har
avrapporterats av en särskild utredare i rapporten
Den skandinaviska arenan. En övergripande slutsats
i rapporten är att samarbetet i regionen bör ha goda
förutsättningar att utvecklas under de kommande
åren. Det föreslås bl.a. att samordningen mellan
olika aktörer på svensk sida stärks och det bedöms
att möjligheterna till samarbete är särskilt stora
mellan Västsverige och sydöstra Norge.
Samarbetet inom Norden
Även under 2000 har inriktningen på frågor som har
betydelse för enskilda och företag i vardagen,
särskilt arbete med att avlägsna gränshinder, stått
högt på dagordningen. Under året fattades beslut om
att projektet med servicetelefonen Hallå Norden
efter en försöksperiod skall permanentas och få
kontaktpunkter i vart och ett av de nordiska
länderna. Mot bakgrund av ett svenskt initiativ har
Nordiska ministerrådet under året upprättat
informationsverksamheter i Stockholm, Köpenhamn och
Oslo. Som följd härav har Föreningen Norden
avvecklat sin informationsverksamhet vid Arena
Norden.
På uppdrag av de nordiska samarbetsministrarna har
ministerrådets generalsekreterare lämnat förslag
till reformering av ministerrådets budgetsystem i
rapporten Budgetanalys 2000 - Den nordiska budgeten.
Ett viktigt syfte med uppdraget var att se på
möjligheterna att förbättra styrningen av
verksamheten genom budgeten samt att öka
flexibiliteten i budgeten och därmed utrymmet för
nya politiska initiativ.
Den svenska andelen av budgeten var 33,7 %, en
minskning med 0,4 procentenheter från föregående år.
Fördelningsnyckeln beräknas på basis av respektive
lands andel av den samlade nordiska
bruttonationalinkomsten.
Efter behandling i Nordiska rådets organ
fastställde ministerrådet i november 2000 - i
enlighet med Nordiska rådets önskemål - budgeten för
2001. Den uppgår efter prisomräkning till 774
miljoner danska kronor. Ökade insatser görs på
kultur-, utbildnings-, forsknings-, miljö-,
informations- och närområdessamarbete. Den svenska
andelen av budgeten ökar något till
34,3 %. Samtidigt med beslut om budgeten för 2001
har även beslutats om att upprätta en
likviditetsbudget.
Samverkan med frivilligorganisationerna, där
Föreningen Norden intar en särskild ställning, är
ett viktigt inslag i det nordiska samarbetet.
Över den nordiska budgeten ges stöd till samisk
verksamhet såsom Samerådet, Nordiskt samiskt
institut samt till samisk kulturverksamhet. Dessutom
fördelas medel för urbefolkningsfrågor inom ramarna
för det arktiska programmet. Stöd kan även ges från
sektorernas dispositionsmedel.
Nordiska ministerrådet har tagit på sig en
samordnande roll beträffande årliga ministermöten i
samefrågor. Det första ministermötet ägde rum i
april 2000 och ett påföljande möte hölls i november.
Vid dessa möten diskuterades bl.a. relationerna med
Sametingen samt frågan om en nordisk
samekonvention. Ett nordiskt samiskt parlamentariskt
råd har nu bildats, men man avvaktar fortfarande att
det svenska Sametinget skall fatta positivt beslut i
frågan.
Norden och Europa
Europafrågorna är ett av huvudområdena för det
nordiska samarbetet och de har spelat en
framträdande roll också under verksamhetsåret 2000.
Samrådet i EU- och EES-frågor har fortsatt i
enlighet med tidigare rutiner. Det innebär bl.a. att
dessa frågor är stående punkter på dagordningen vid
möten i Nordiska ministerrådet. Ministerrådets
årliga rapport om detta samarbete berör bl.a.
konsument-, livsmedels-, forsknings-, miljö- och
arbetsmarknadssektorerna.
Det informella nordiska samarbetet på inre
marknadsområdet har fortsatt och avrapporterades vid
det nordiska utrikeshandelsministermötet i november
2000. Ministrarna var eniga om vikten av att finna
ytterligare områden där man kan underlätta för
företagare att bedriva verksamhet över gränserna i
Norden.
På grundval av resultaten från ett antal
utvärderingar kunde ministerrådet i december 2000
fatta det positiva beslutet att på vissa villkor
godkänna Norden för inträde i Schengensamarbetet
fr.o.m. den 25 mars 2001. Under året kunde också
avtalet mellan Sverige och Danmark om polisiärt
samarbete i Öresundsregionen träda i kraft. Det är
föranlett av bl.a. den ökade integrationen i
regionen, den ökade rörligheten för personer som
följer med Schengenkonventionens ikraftträdande samt
behovet av allmän ordning och säkerhet.
Norden och dess närområden
Samarbete med närområdet - de tre baltiska länderna,
nordvästra Ryssland, Barentsområdet och Arktis - är
ett prioriterat område inom det nordiska samarbetet.
Huvudmålsättningen med ministerrådets insatser är
att bidra till en stabil och demokratisk utveckling
och att främja utvecklingen av en fungerande
marknadsekonomi. Avsikten är att insatserna skall
koncentreras till områden där det nordiska
samarbetet ger ett mervärde och bidrar till en
bättre samordning med andra insatser.
I ministerrådets budget för år 2000 uppgick det
särskilda närområdesprogrammet till 67 miljoner
danska kronor. En stor del av resurserna satsas på
projekt med inriktning på demokrati, välfärd,
bärkraftigt resursutnyttjande och
marknadsutveckling. Olika former av stipendie- och
utbytesordningar är också viktiga inslag i
närområdesprogrammet. Närområdesprogrammet omfattar
dessutom verksamheten vid de nordiska
informationskontoren i de baltiska huvudstäderna och
i S:t Petersburg. Ministerrådet önskar även eta-
blera en informationspunkt i Kaliningrad. Under år
2000 togs denna fråga upp med ryska myndigheter.
De nordiska finansieringsinstitutionerna, Nordiska
investeringsbanken (NIB), Nordiska
miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) och Nordiska
projekt-exportfonden (Nopef), har verksamhet med
inriktning på närområdet.
Ministerrådet blev under år 2000 upptaget som
observatör i Arktiska rådet.
Mot bakgrund av den snabba utvecklingen i
närområdet och behovet av en avstämning med andra
nationella och internationella insatser beslutade
ministerrådet år 2000 om en översyn av de
strategiska målsättningarna för
närområdessamarbetet. En rapport, Närmare Norden,
med förslag till reviderad nordisk
närområdesstrategi lämnades hösten 2000. I rapporten
föreslås ingen omedelbar förändring av definitionen
av närområdet, men efterhand en ökad tonvikt på
insatser i det ryska närområdet.
Nordiskt samarbete på sektorsnivå
Kultur och medier
I det danska ordförandeprogrammet på kulturområdet
framhölls utvecklingen inom arkitektur, design,
bildkonst och konsthantverk. Satsningen på barn och
unga fortsatte med utgångspunkt i den särskilda
handlingsplanen Ett kommande Norden som avser det
nordiska barn- och ungdomskultursamarbetet
1996-2000. Huvudmålet för ministerrådets
kultursamarbete inom barn- och ungdomsområdet är att
stärka den nordiska identiteten. Under år 2000 har
också medel beviljats för att stödja
barnkulturforskningen.
Kultursektorn har ett särskilt ansvar att bekämpa
främlingsfientlighet och rasism. I den strategi som
lades fram till Nordiska rådets session i Oslo
framhålls att de nordiska länderna genom respekt för
kulturell mångfald skall motarbeta rasism och främja
positiva värden. Inom kultursektorn skall särskilda
åtgärder vidtas för att tillmötesgå tidens krav. Man
bör satsa på att stärka rekryteringen av minoriteter
på alla nivåer samt stödja verksamhet som är
opinionsbildande och som ger uppmärksamhet.
Avtalet om Nordiska Film- och TV-fonden
omförhandlades under år 1999. Fonden bygger på ett
avtal mellan nio nordiska TV-bolag, fem nationella
filminstitut och ministerrådet. Under de senaste fem
åren har fonden stött produktion av drygt 200 filmer
och TV-serier.
Nordiska kulturfonden är det viktigaste nordiska
stödorganet för kulturaktiviteter på fältet. Under
år 2000 har projekt för ett belopp på totalt 26,6
miljoner danska kronor beviljats bidrag. Totalt
behandlade fonden under året 898 ansökningar.
Det nordiska samarbetet på medieområdet är viktigt
i förhållande till EU:s arbete. Ministerrådet vill
fortsatt föra en aktiv politik för att tillvarata
nordiska intressen på medieområdet.
De fyra konstkommittéerna, Nordiska litteratur- och
bibliotekskommittén (Nordbok), Nordiska
musikkommittén (Domus), Institutet för samtidskonst
(NIFCA) och Teater och dans i Norden, har genom sina
nätverk, seminarier och olika stödformer verkat för
att sprida kunskap om nordisk konst. År 1999 gick
Nordiska konst- och konstindustrikommittén (NKKK)
och NIFCA samman. Den nybildade institutionen skall
synliggöra kvalitativ visuell kultur i Norden och
internationellt. Samtliga konstkommittéer har under
år 2000 haft kontakt och i olika former bedrivit
samarbete med sina motsvarigheter i Baltikum eller
nordvästra Ryssland.
Utbildning och forskning
Ministerrådet har fastställt en strategiplan för
tiden 2000-2004 för utbildnings- och
forskningssektorn i syfte att göra Norden till en
föregångsregion för utveckling av mänskliga
resurser. Under 2000 fastställdes också nya
handlingsplaner för nordiskt skolsamarbete,
folkbildning och vuxenundervisning där betoning
läggs på insatser för livslångt lärande,
kompetensutveckling, kvalitets- och
värdegrundsfrågor samt synlighet.
Språksamarbetet har alltid varit ett högprioriterat
område i det nordiska samarbetet. En ny
handlingsplan (2000-2004) för språksamarbetet
(NORDMÅL) började tillämpas under året. Tyngdpunkten
i språksamarbetet kommer under perioden att ligga på
de små språkområdena i Norden, barn och ungas
språkförståelse samt utvecklandet av ett nordiskt
språknätverk. Årets NORDMÅL-konferens var ägnad de
samiska språken och samisk kultur.
Ett informellt ministermöte om forskningssamarbete
ägde rum i Århus i anslutning till en konferens för
universitets- och högskolerektorerna i de nordiska
länderna. IT-policygruppen är rådgivande till
utbildnings- och forskningsministrarna. Enligt sitt
nuvarande mandat (2000-2002) skall gruppen främst
inrikta sig på att samla kunskap om
kunskapssamhällets utveckling nationellt och
internationellt och förmedla den till
ledningsgrupper och andra policyorgan inom sektorn.
IT-policygruppen har även tagit initiativ till
projekt inom IT-området, t.ex. det nu pågående IDUN
II-projektet (IT och data i undervisningen).
Ministerrådet anordnade i december ett seminarium
om genomförandet av EU:s nya utbildningsprogram,
Leonardo II och Sokrates II, med betoning på
programmens betydelse för det livslånga lärandet.
Ministrarna har under året informerat varandra om
uppföljningen nationellt av den s.k.
Bolognadeklarationen, till stöd för fortsatt
utveckling av det europeiska samarbetet inom högre
utbildning.
Under året har flera samarbetsprojekt på
utbildningsområdet inletts med Baltikum och
nordvästra Ryssland.
Miljö
Ett nytt miljöhandlingsprogram för perioden
2001-2004 och en strategi för hållbar utveckling i
Norden togs fram under året. Det nordiska
samarbetets stora betydelse för närområdet, särskilt
nordvästra Ryssland och Baltikum, understryks i
skrivelsen.
En utvärdering av NEFCO (Nordic Environment Finance
Corporation) har utförts och beslut fattats om ökade
medel (5 miljoner danska kronor) till NEFCO:s
miljöutvecklingsfond.
Det miljöpolitiska nordiska externa engagemanget
har främst avsett initiativ i EU t.ex. om offentlig
upphandling och EU:s nordliga dimension, kontakter
med den nya ryska miljöadministrationen samt
samnordiskt agerande i Arktiska rådet och i de
globala förhandlingarna om långlivade organiska
föreningar (POP:er).
Nordiska rådets natur- och miljöpris för år 2000
utdelades på Nordiska rådets session i Reykjavik i
november till den norska miljöorganisationen Bellona
för dess insatser i nordvästra Ryssland.
Ekonomi och näring
Målsättningen för det nordiska energipolitiska
samarbetet är att främja en effektiv,
konkurrenskraftig, säker och bärkraftig
energiförsörjning i Norden och dess närområde.
Samarbetet baseras på den energipolitiska
redogörelsen till Nordiska rådet 1996 samt på
uppföljning och utveckling av frågorna i
statsministrarnas deklaration i Bergen 1997 om en
bärkraftig energiförsörjning omkring Östersjön.
Under senare år har rekommendationer från Nordiska
rådet som berört energisektorn i hög grad gällt
elmarknadsfrågor och klimatpolitiska frågor, med en
särskild inriktning på ekonomiska styrmedel.
Bergengruppen har ansvar för att bygga upp det
nordiska samarbetets relationer inom energiområdet
till Ryssland, de baltiska staterna, Polen och
Tyskland. Under år 2000 har en överenskommelse
träffats mellan Nordiska ministerrådet och Baltiska
ministerrådet om samarbete rörande utveckling av
energimarknader, erfarenhetsutbyte och finansiering
av de baltiska samarbetskontoren. Överläggningar har
också genomförts med ryska energimyndigheter, bl.a.
om samarbetsmöjligheter mellan Nordiska
ministerrådet och nordvästra Ryssland avseende
energiforskning.
Samarbetet på det näringspolitiska området
koncentrerades till aktuella frågor i de nordiska
länderna, främst på områden där ett samarbete kan ge
nordisk nytta utöver vad enskilda nationella
insatser kan ge. Liksom föregående år fästes stor
vikt vid de små och medelstora företagen.
Målet för det nordiska regionalpolitiska
samarbetet är att understödja de nordiska ländernas
nationella regionalpolitik genom kunskaps- och
erfarenhetsutbyte.
Arbetet inom jord- och skogsbrukssektorn
koncentrerades på ett nytt handlingsprogram för
sektorn och nya strategier för verksamheten inom
institutioner och inom samarbetsorgan. I programmet
betonas att hållbarhet verkar sammanbindande mellan
de olika insatsområdena jordbruk, skogsbruk,
genetiska resurser och biologisk mångfald,
livsmedelssäkerhet och landsbygdsutveckling.
Som ett led i uppföljningen av FAO:s toppmöte om
livsmedelssäkerhet 1996 arrangerades en
tvärsektoriell ministerkonferens om säker mat.
Under året antogs en ny strategi för
fiskerisamarbetet under perioden 2001-2004.
Strategin tar sin utgångspunkt i deklarationen om
ett hållbart Norden samt lyfter fram konsumentens
roll och rätt till sund och säker mat.
Liksom under tidigare år var miljömärkning av fisk
en prioriterad fråga. En arbetsgrupp har under året
utarbetat kriterier för ett hållbart fiske. EU
deltog i detta arbete som observatör.
De bostadssociala frågorna hade fortsatt hög
prioritet inom det nordiska samarbetet. Den studie
av mekanismer bakom bostadssegregationen som
genomförts samt de goda exempel som lyfts fram ur
detta arbete kommer nu att följas upp med en nordisk
konferens som syftar till erfarenhetsutbyte för att
förmedla slutsatser till ledande tjänstemän och
politiker. Boendekostnaderna uppmärksammas i det
nordiska samarbetet liksom frågor om bl.a.
bärkraftig utveckling av bygg- och bostadssektorn
och frågor om goda och sunda bostäder som kan
uppföras och underhållas på en ekologiskt hållbar
grund.
På transportområdet genomfördes ett
trafiksäkerhetsseminarium i Estland i september
2000. Planering av Östersjötrafiksäkerhetsdagar
under år 2001 har inletts i samarbete med
representanter från de nordiska och baltiska
länderna samt Ryssland, Tyskland och Polen.
Det ekonomiska läget och den ekonomiska politiken i
Norden har fortsatt varit ett centralt tema i
dialogen mellan de nordiska finans- och
ekonomiministrarna under år 2000. Den nya ekonomin,
skattefrågor och EU-relaterade spörsmål har också
varit viktiga dagordningspunkter vid dessa möten.
Ett nordiskt samarbete gällande indrivningsfrågor
har påbörjats. De nordiska finans- och
ekonomiministrarna har kommit överens om att
etablera en informationsordning avseende
alkoholbeskattningen samt beskattningen av
rederipersonal.
EU-frågor är en stående agendapunkt vid de nordiska
finans- och ekonomiministermötena. Införandet av en
gemensam europeisk valuta dryftades i olika
sammanhang under året. Bland annat arrangerades en
särskild euro-konferens i juni 2000 med
representanter från ett brett spektrum av samhället.
Vidare har ett gemensamt nordiskt agerande i EU på
skatteområdet diskuterats.
Närområdet - framför allt de baltiska länderna -
tenderar att bli en alltmer integrerad del av den
nordiska ekonomiska sfären. Detta gäller inte minst
Nordiska investeringsbankens verksamhet.
Medborgarpolitik
År 2000 godkände Nordiska rådet ett nytt
samarbetsprogram för arbetsmarknadssektorn för
perioden 2001-2004. Programmets huvudmål innefattar
frågor om full sysselsättning, avskaffande av
gränshinder, trygghet i arbetsmiljön och arbetslivet
samt frågor som gäller den nordiska
välfärdsmodellen.
En rapport om hinder för arbetskraftens rörlighet
inom den nordiska arbetsmarknaden lämnades år 2000.
I det fortsatta arbetet kommer insatser för att
avskaffa sådana hinder att vara en prioriterad
uppgift.
Under året skedde fortsatta satsningar i närområdet
vad gäller det nordiska smittskyddsprojektet,
Nordiska hälsovårdshögskolans utbildningsarbete i
närområdet och vad gäller genomförandet av
handlingsplanen för utsatta barn och unga i
närområdet.
Det nordiska samarbetet på det konsumentpolitiska
området har vägletts av ett handlingsprogram som
gäller t.o.m. år 2004. Frågor som särskilt
prioriteras under perioden är konsumentaspekter på
livsmedel, finansiella tjänster, konsumtion och
miljö, nödvändighetstjänster, IT och
konsumentforskning.
Antalet produkter med miljömärkningen Svanen
fortsätter att öka. En tvärsektoriell grupp under de
nordiska ämbetsmannakommittéerna för konsument-
respektive miljösektorn har utvärderat det nordiska
miljömärkningssystemet och överlämnade sin rapport
till ämbetsmannakommittén för konsumentfrågor i
januari 2001.
Gränsöverskridande handel fortsätter att vara en
viktig fråga inom det nordiska samarbetet, och
konsumentministrarna har enats om att frågan bör
prioriteras i det konsumentpolitiska samarbetet.
Amsterdamfördraget har gett konsumentpolitiken en
starkare ställning inom EU.
I juni 2000 tog samarbetsministrarna beslut om att
integrera ett köns- och jämställdhetsperspektiv i
all verksamhet. I förslaget till program för
nordiskt jämställdhetsarbete 2001-2005 är en
grundhållning att det på alla områden av samhället
är nödvändigt att arbeta mer målmedvetet för att
främja jämställdhet, lika värde och lika möjligheter
för kvinnor och män och motarbeta de barriärer för
kvinnors och mäns utveckling som fortfarande finns.
Inom ramen för det nordiska samarbetet inom
justitiesektorn har brottslighet med rasistiska
förtecken behandlats i olika sammanhang. Under år
1999 togs det fram en rapport för att kartlägga den
praktiska tillämpningen av gällande rätt avseende
främlingsfientlighet och rasism i Norden. Gruppen
har också övervägt behovet av gemensam nordisk
lagstiftning på området men dragit slutsatsen att
något sådant behov inte föreligger för närvarande.
Däremot underströks vikten av ett tätt nordiskt
samarbete när det gäller förebyggande och bekämpning
av brottslighet med nazistiska eller rasistiska
förtecken.
Under året lades även stor vikt vid bekämpande av
handel med kvinnor. Vid justitieministermötet år
2000 beslutade ministrarna att de nordiska länderna
bör arbeta för att samarbetsavtal ingås mellan
Europol å ena sidan och Norge och Island å den
andra, för att säkerställa att de nordiska länderna
deltar i ett stärkt europeiskt polissamarbete inom
området.
De nordiska regeringarna bedriver sitt samarbete i
asyl- och migrationsfrågor i den nordiska
samrådsgruppen på hög nivå för flyktingfrågor, NSHF.
Sverige är ordförande i gruppen under 2001. Bland de
frågor som varit aktuella år 2000 kan nämnas Kosovo,
återvändande eller återtagande,
arbetskraftsinvandring och förberedelserna inför de
nordiska ländernas inträde i Schengensamarbetet.
Globala konsultationer och skyddsfrågor har särskilt
uppmärksammats inför 50-årsjubileet av FN:s
flyktingkonvention år 2001.
En av de viktigaste uppgifterna inom ungdomsområdet
är bidragsgivning till ungdomsorganisationernas
nordiska nätverk och till olika ungdomsprojekt.
Utvecklingen av ungdomssamarbetet mellan
Östersjöstaterna är också en prioriterad fråga.
Insatser på detta område sker i nära samverkan med
andra regionala samarbetsorganisationer, exempelvis
Östersjöstaternas råd (CBSS).
Säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete
Sedan 1997 diskuteras säkerhetspolitiska frågor vid
Nordiska rådets sessioner. Det tar sig uttryck i
bl.a. att de nordiska utrikesministrarna respektive
de nordiska försvarsministrarna lämnar gemensamma
redogörelser vid sessionerna och deltar i debatten.
Kärnan i det nordiska försvarsrelaterade samarbetet
utgörs främst av verksamheten inom det
fredsfrämjande området. För att underlätta
samarbete, koordinering och effektivisering av
nordiska resurser skapades NordSamFN i slutet av
1960-talet. Denna ersattes år 1997 av en ny
samarbetsstruktur benämnd Nordcaps (Nordic Co-
ordinated Arrangement for Military Peace Support). I
april 1998 kom de nordiska försvarsministrarna
överens om att fördjupa och utveckla det nordiska
samarbetet ytterligare inom Nordcaps. Fortsatta
initiativ togs för att möjliggöra för de nordiska
länderna att vid behov kunna sända ut en gemensam
styrka av brigads storlek (mellan 2 000 och 5 000
man) för fredsfrämjande insatser. Under ett möte i
april 2000 kom de nordiska försvarsministrarna
överens om styrkans ambitionsnivåer, uppgifter,
tidsplaner för införande samt att ett fast
planeringsorgan skulle inrättas i Sverige. Syftet
är att möjliggöra att ett samordnat nordiskt
militärt bidrag inom en brigads ram kan bli
tillgängligt. Brigaden skall kunna användas inom ett
brett spektrum av fredsfrämjande insatser från den 1
juli 2003 och inom FN:s, EU:s och Nato eller
Partnerskap för freds (PFF:s) ramar. Den nordiska
brigaden är ett exempel på den pågående utvecklingen
mot en alltmer multinationell europeisk
krishanteringsförmåga.
Under året utvecklades ytterligare samarbetet kring
minröjning som omfattar områden såsom forskning,
materielutveckling, industrifrågor,
utbildningsfrågor samt fredsfrämjande och humanitära
insatser.
Sedan hösten 1997 finns ett handlingsprogram för
nordiskt försvarsmiljösamarbete. Sverige leder
arbetet med ett gemensamt nordiskt utnyttjande av
anläggningar för miljöfarlig verksamhet, exempelvis
skjutfält. En prioriterad del i samarbetet är
försvarsmiljöbistånd till staterna i
Östersjöområdet. Norge leder detta arbete, i vilket
även USA deltar.
De nordiska länderna stöder uppbyggnaden av de
nationella estniska, lettiska respektive litauiska
försvarsförmågorna inom ramen för projekten Baltbat
(Baltic Battalion), Baltron (Baltic Naval Squadron)
och Baldefcol (Baltic Defence College).
Kunskapsöverföring inom flera områden, bl.a.
demokratisk kontroll och styrning av försvarsmakter,
modernt ledarskap, totalförsvar, operationskonst och
taktik med nordisk profil som grund är från svenska
utgångspunkter betydelsefull.
Under år 2000 har ramavtalet om nordiskt
försvarsmaterielsamarbete från 1994 omarbetats med
innebörd att avtalet skall tillämpas också på
bilateralt samarbete mellan länderna. I övrigt
kvarstår syftet med det omarbetade avtalet att genom
samarbete uppnå ekonomiska, tekniska och
industriella fördelar.
Redogörelse till riksdagen 2000/01:NR1
Huvudfrågor vid 52:a sessionen gällde Nordens plats
i världen, både genom dess medverkan i EU:s nordliga
dimension och de utblickar som grundades på
Vismanspanelens rapport Norden 2000 - öppet för
världens vindar och den rapport om globaliseringen
som presenterades inför sessionen 1999.
Debatten med anledning av rapporten visade på en
bred parlamentarisk enighet om att rådets struktur
måste förändras för att bl.a. förbättra samspelet
med de nationella parlamenten. Därför måste man
diskutera det politiska sakinnehållet i rådets
arbete, så att en reformerad utskottsindelning
motsvarar de sakområden som framöver blir
prioriterade.
Liksom de senaste åren har säkerhetspolitiken i vid
bemärkelse intagit en prominent plats i rådets
arbete. Under år 2000 tillsattes en arbetsgrupp för
konfliktförebyggande civil krishantering. Rådet
tillsatte även en särskild arbetsgrupp mot rasism,
främlingsfientlighet, integration och livskvalitet i
flyktingmottagning i Norden. Presidiet hemställde
även i ett särskilt uttalande mot rasism och
nynazism om att de nordiska länderna årligen skall
redovisa vad som gjorts i respektive land för att
komma till rätta med rasism, främlingsfientlighet
och diskriminering i vardagen.
Ett problem som ofta berörs i rådets debatter och
utskottens betänkanden är ministerrådets och
regeringarnas bristande uppföljning av rådets
rekommendationer.
Sammanfattning av motionerna
Motioner med anledning av skrivelse 2000/01:90
I den enskilda motionen 2000/01:U9 (mp) krävs i
yrkande 1 att samerna bör ges rätt att delta i den
nordiska gemenskapen på samma villkor som andra folk
i Norden, dvs. bl.a. som fullvärdiga medlemmar i
Nordiska rådet. Som ett motiv framhålls att samer
har levt och bott i norra Skandinavien så länge det
funnits människor där. I yrkande 2 framhålls vikten
av att resurser avsätts för att komma till rätta med
atomavfallet på Kolahalvön. I yrkande 3 föreslås
regeringen verka för ett beslut i Nordiska
ministerrådet om att utse Museum Anna Nordlander i
Skellefteå till kvinnomuseum. I yrkande 4 föreslås
ökade satsningar på nordisk barnfilm och i yrkande 5
framhålls behovet av kontinuerlig finansiering till
medieforskningsinstitutet Nordicom.
En nordisk filmproduktionsfond för ländernas
ursprungsbefolkningar bör inrättas enligt samma
motion yrkande 6. Enligt motionären bör regeringen
verka för ökat stöd för marknadsföring av nordisk
litteratur, musik, film, teater och dans (yrkande
7). De nordiska ländernas och närområdets olika
rovdjurspolitik bör enligt motionären bli föremål
för erfarenhetsutbyte i Nordiska rådet (yrkande 9).
Vidare framhålls i yrkande 10 att den ökade handeln
med kvinnor över gränser och inom länderna
nödvändiggör ökat nordiskt regeringssamarbete och
insatser på regeringschefsnivå. Slutligen krävs i
yrkande 11 att initiativ bör tas som leder till ett
förverkligande av grannlands-TV i Norden.
I kommittémotion 2000/01:U10 (fp) erinras om att
Island och de två självstyrande områdena Färöarna
och Grönland inom ramen för det traditionella
nordiska samarbetet bildar en västnordisk region,
som också samarbetar parlamentariskt inom ramen för
Västnordiska rådet. Enligt motionärerna finns viss
oro från västnordisk sida över att fokus i det
nordiska samarbetet kommer att flyttas öster- eller
söderut på bekostnad av samarbetet med Västnorden.
Mot denna bakgrund är det angeläget att stärka
samarbetet med Västnorden (yrkande 1). Detta bör
bl.a. ske genom förbättrade kommunikationer inom och
med Västnorden (yrkande 2). Genom att installera
modern IT-teknologi skulle också frågor rörande
telemedicin, distansundervisning och
forskningssamarbete kunna få ökad betydelse och
innebära en välkommen förbättring för berörda
människor (yrkande 3). Avslutningsvis framhålls
(yrkande 4) vikten av att de nordiska länderna på
nordisk nivå löser de frågor som kan bidra till ett
genomförande av grannlands-TV i det digitala
nordiska TV-nätet.
I enskild motion 2000/01:U11 (m) yrkande 1 framhålls
behovet av att i det nordiska samarbetet söka
utveckla metoder för ett nordiskt erfarenhetsutbyte
och lagstiftningssamarbete om barnkonventionens
implementering, i synnerhet dess tillämpning i det
nordiska familjerättsliga samarbetet.
I motionens yrkande 2 framhålls behovet av att i
det nordiska samarbetet söka uppnå gemensamma
synsätt om vikten av en biologisk mångfald i den
nordiska faunan.
I motion 2000/01:U12 (kd) framhålls att det nordiska
samarbetet vilar på en grundval av ett gemensamt
kulturarv och en gemensam historia och på en
värdegemenskap i frågor om människosyn, demokrati
och folklig förankring i politiken. I syfte att
ytterligare förankra Nordiska rådet i respektive
lands parlament föreslås därför ett initiativ för
att inrätta en nordisk dag, att högtidlighållas på
samma dag i alla nordiska länders respektive
parlament (yrkande 1). Som ett uttryck för den ökade
vikt som Kaliningrad har i det nordiska närområdet
föreslås en "informationspunkt" bli inrättad i den
ryska enklaven Kaliningrad (yrkande 2). Samernas
representation i Nordiska rådet bör enligt yrkande 3
få en snar och positiv lösning exempelvis genom att
Nordiska samiska parlamentariska rådet får utse
några representanter eller genom att varje lands
sameting får utse en representant. Vidare framhålls
i yrkande 4 vikten av att det nordiska
miljösamarbetet i större utsträckning också måste
omfatta länderna kring Östersjön, Barents hav och
Arktis.
I motion 2000/01:U13 (m) framhålls att Danmark
möjliggjort bekvämlighetsregistrering - och därmed
skattefrihet - för sin färjenäring, något som får
stor påverkan även på färjerederier i Sverige, Norge
och Finland. Enligt motionärerna kan de danska
reglerna leda till liknande lagstiftning i andra
länder i Norden med risk för att en av grundvalarna
i skattesystemet - skatt efter bärkraft - bryts
sönder och en hel yrkeskategori skattebefrias.
Regeringen bör i Nordiska rådet ta upp förhandlingar
om beskattningsvillkoren för färjebesättningar på
linjer mellan de nordiska länderna
I kommittémotion 2000/01:U14 (m) framhålls att
Estland, Lettland och Litauen bör erbjudas
medlemskap i Nordiska rådet (yrkande 1). Med
hänvisning till att många Europafrågor har en
nordisk dimension föreslås att också ledamöter av
EU-parlamentet skall kunna nomineras av riksdagen
till Nordiska rådet (yrkande 2). I yrkande 3
pläderas för en aktiv roll i det nordiska samarbetet
för utskotten i de olika nordiska ländernas
parlament. Enligt förslaget skulle de nationella
utskotten kunna ta initiativ som också kunde
beredas gemensamt med motsvarande utskott i övriga
medlemsländer. Slutligen framhålls i yrkande 4
behovet av fortsatt reformering av Nordiska rådet i
syfte att göra rådet till en dynamisk och kraftfull
församling med fokusering på aktuella frågor med
nordisk anknytning.
Motion från allmänna motionstiden 1999/2000
I den enskilda motionen 1999/2000:U902 (c) framhålls
att norska myndigheter utreder möjligheter att
spränga de grunda trösklar som är karaktäristiska
för Idefjorden i syfte att djupgående fartygstonnage
skall kunna passera. De miljömässiga följderna av en
sådan sprängning har ifrågasatts, enligt motionären,
som anser att regeringen bör verka mot att sådan
sprängningar sker i detta mycket känsliga svensk-
norska vatten.
Motioner från allmänna motionstiden 2000/01
I den enskilda motionen 2000/01:U217 (kd) yrkande 19
angående samarbetet i närområdet anser motionärerna
att de olika samarbetsformerna bör samordnas i
största utsträckning. Motionärerna pekar på att det
på senare år vuxit upp en mängd olika organisationer
i närområdet och finner det därför önskvärt att
regeringen gör en översyn av alla samarbetsformer i
Norden och Baltikum m.m. i syfte att utreda
eventuella möjliga och motiverade sammanslagningar
av organisationer och för att se vilka
samarbetsformer som kan vara de mest effektiva med
sikte på framtidens krav och behov.
I den enskilda motionen 2001/01:U638 (c) framhålls
att de senaste årens ökade samarbete över den norsk-
svenska gränsen är mycket positivt, men att en
alltmer sammanvävd internationell marknad med större
rörlighet över gränserna förutsätter ytterligare
investeringar i syfte att uppmuntra ett större
utbyte av arbete, utbildning och kultur. Särskilda
insatser bör i detta avseende göras för att stärka
regionen Värmland-Dalarna (yrkande 1). Motionärerna
föreslår också att medel anslås för en genomgående
vägförbindelse med god standard i östvästlig
riktning över läns- och riksgränsen mellan Värmland,
Dalarna och Norge (yrkande 2).
I den enskilda motionen 2000/01:U661 (fp) yrkande 20
framhålls att Nordiska rådet inte sedan början av
1990-talet behandlat frågor om de homosexuellas
situation och att det nu finns anledning att på nytt
arbeta för ett utökat nordiskt samarbete i dessa
frågor. Som exempel på angelägna nordiska
samarbetsfrågor nämns behovet av en internationell
partnerskapskonvention där Nordiska rådet skulle
kunna ta initiativ till upprättandet av en sådan
samt frågor som gäller barn till par av samma kön.
I den enskilda motionen 2000/01:U701 (m) yrkas att
de baltiska staterna beviljas medlemskap i Nordiska
rådet. Detta motiveras med att rådets kontakter med
de baltiska staterna blivit allt intensivare samt
att det nordiska samarbetet efter den s.k.
Vismansrapporten går in i ett nytt skede, där bl.a.
en ny närområdesstrategi för rådet kommer att
presenteras.
I den enskilda motionen 2000/01:K295 (fp) yrkande 2
krävs att riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening att Nordiska rådets årliga session liksom
tidigare skall avhållas under perioden
februari-mars.
Utskottets överväganden
I motion 2000/01:U217 (kd) yrkande 19 förespråkas en
översyn av alla samarbetsformer i Norden,
Östersjöområdet och Baltikum i syfte att eventuellt
kunna effektivisera arbetet med sikte på framtidens
krav och behov.
Utskottet noterar att ett förslag till en reviderad
nordisk närområdesstrategi ("Närmare Norden") har
utarbetats inom Nordiska ministerrådet under år
2000. I rapporten behandlas bl.a. frågan om
koordinering i förhållande till andra aktörer. Det
framhålls att samarbetet bör stärkas och synliggöras
i förhållande till bl.a. Östersjöstaternas råd
(CBSS), Barentsrådet och Arktiska rådet. Rapporten
utgjorde underlag för ett ministerrådsförslag som
nyligen lämnats till Nordiska rådet som har att ta
ställning till det vid sin session i Köpenhamn i
oktober 2001.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion
2000/01:U217 (kd) yrkande 19 kan besvaras.
I motion 2000/01:U638 (c) yrkande 1 förespråkas
åtgärder för att i samarbetet med Norge stärka
regionen Värmland-Dalarna och i yrkande 2 att medel
anslås för bättre vägförbindelser i öst-västlig
riktning sträckan Gävle-Falun-Malung - ny sträckning
genom Torsby kommun till Kongsvinger-Oslo.
Utskottet konstaterar att en "handlingsplan för en
fördjupad integration mellan Norge och Sverige"
arbetats fram mellan de bägge länderna under år
2000. Denna plan utgår från en inventering av olika
konkreta gränshinder som förekommer för enskilda,
företag och organisationer verksamma i
gränsregionerna eller i båda länderna generellt. En
norsk-svensk arbetsgrupp har tillsatts för att följa
upp de rekommendationer till åtgärder som återfinns
i handlingsplanen.
I november år 2000 presenterades även förstudien
Den Skandinaviska Arenan, som är resultatet av en
utredning som tillsattes i perspektivet av det
omfattande gränsöverskridande arbete som pågår i den
sydväst-skandinaviska regionen. I första hand avser
detta utbytet över gränsen mellan Sverige och Norge
samt den ökade integrationen i Öresundsregionen.
Utskottet har vidare inhämtat att ett nära
samarbete på regeringsnivå förekommer mellan
Sverige och Norge när det gäller utvecklingen av de
mest angelägna transportstråken mellan de bägge
länderna. Det gäller bl.a. utvecklingen av vägarna E
6, E 18 och järnvägen Oslo-Göteborg-Köpenhamn
respektive Oslo-Stockholm. Vägverken i Norge och
Sverige har också ett nära samarbete i syfte att
samordna sina insatser på vardera sidan om gränsen.
Regeringen har aviserat att den under hösten 2001
kommer att överlämna en en proposition till
riksdagen med infrastrukturinriktning för
omställning till ett hållbart transportsystem. En
utgångspunkt för denna proposition kommer att vara
handel och kommunikationer med våra grannländer
såväl runt Östersjön som västerut. Frågan om bättre
kommunikationer längs stråket
Gävle-Falun-Malung-Torsby-Kongsvinger bör därför
enligt utskottets mening hänskjutas till riksdagens
prövning av den kommande propositionen och den
därefter följande infrastrukturplaneringen som
genomförs av Vägverket och respektive
länsstyrelser.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion
2000/01:U638 (c) yrkandena 1 och 2 kan besvaras.
I motion 2000/01:U661 (fp) yrkande 20 föreslås ett
utökat nordiskt samarbete vad gäller de
homosexuellas rättigheter, bl.a. i fråga om
initiativ till en internationell
partnerskapskonvention samt frågor som gäller barn
till par av samma kön.
Utskottet konstaterar att frågor om de
homosexuellas situation och rättigheter löpande
behandlats inom ramen för de samråd som förekommer
mellan de ansvariga departementen i de nordiska
länderna inom främst familjerättens område. En fråga
som berörts under dessa samråd har gällt barn till
par av samma kön; bl.a. har svenska regeringen
informerat om innehåll och förslag i betänkande SOU
2001:10 från kommittén om barn i homosexuella
familjer.
Vad gäller frågan om utarbetande av en
internationell partnerskapskonvention har Danmark,
Finland, Norge och Sverige vid ett möte inom
Haagkonferensen för internationell privaträtt i Haag
i maj 2000 agerat gemensamt till förmån för ett
förslag om att intensifiera arbetet med registrerat
partnerskap och samboförhållanden. Samarbetet har
även omfattat nära kontakter inför möten inom
internationella organisationer i syfte att bättre
kunna föra fram och få gehör för gemensamma åsikter.
Som följd av nordiskt samarbete har också vissa
uppmjukningar gjorts i de nordiska ländernas
respektive partnerskapslagar i frågan om villkoren
för att registrera partnerskapet (det s.k.
anknytningskravet).
Före den 1 juli 2000 fick partnerskap registreras i
Sverige endast om minst en av partnerna var svensk
medborgare med hemvist i Sverige. Utformningen av
anknytningskravet ledde i vissa situationer till att
nordiska medborgare som var bosatta i ett annat
nordiskt land inte kunde registrera partnerskap vare
sig i hemvistlandet eller medborgarskapslandet,
trots att båda staterna hade regler om registrerat
partnerskap (den s.k. nordiska luckan).
Anknytningskraven i de nordiska partnerskapslagarna
har tagits upp vid överläggningar med företrädare
för ansvariga departement i Danmark, Finland, Island
och Norge, varvid överenskommelse träffats mellan de
länder som har partnerskapslagar - dvs. Danmark,
Island, Norge och Sverige - om att se över sina
nationella regler i syfte att undanröja den s.k.
nordiska luckan. Som följd härav ändrades också den
svenska partnerskapslagen år 2000.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion
2000/01:U661 (fp) yrkande 20 kan besvaras.
I motionerna 2000/01:U9 (mp) yrkande 1 och
2000/01:U12 (kd) yrkande 3 krävs att samerna skall
beviljas fullvärdigt medlemskap i Nordiska rådet.
Utskottet vill med anledning av dessa två yrkanden
hänvisa till vad det anfört i samma fråga i sitt
betänkande 1999/2000:UU9:
Frågan om samernas ställning i det nordiska
samarbetet har varit föremål för diskussion under en
längre tid, och utskottet har vid flera tidigare
tillfällen tagit ställning till frågan. Sedan 1994
har samerna ställning som observatörer i Nordiska
rådet, med yttranderätt i generaldebatten. Beslutet
togs mot bakgrund av att endast ledamöter i nordiska
parlament eller självstyrelseorgan kan ingå i
Nordiska rådet. Inom gällande överenskommelser finns
det således ingen möjlighet att ge samerna ställning
som medlemmar. Frågan är dock föremål för utredning
av rådet.
Liksom vid tidigare tillfällen vill utskottet
framhålla nödvändigheten av att i frågor som rör den
samiska befolkningen ha fortlöpande och konstruktiva
kontakter med företrädare för denna. Det är
självklart att Nordiska rådets olika organ tar
sådana kontakter, vilket också görs inom ramen för
gällande bestämmelser.
Utskottet ser det också som väsentligt att samiska
intressen även beaktas på såväl nationell som
mellanstatlig nivå. Som exempel på pågående
verksamhet med denna inriktning kan nämnas den
pågående Rennäringspolitiska utredningen, vars
mandat kommer att förlängas till våren 2001, och den
svenska Renbeteskommissionen (och en norsk
motsvarighet), vars arbete i förlängningen syftar
till att reglera förhållandena då den svensk-norska
renbeteskonventionen löper ut 2002. Av stor
betydelse är också frågan om eventuell svensk
anslutning till ILO-konventionen nr 169 om
ursprungsfolkens rättigheter, som är föremål för
vidare utredning inom Regeringskansliet.
Utskottet noterar också att det nordiska samarbetet
stärkts på området. Både Nordiska rådet och Nordiska
ministerrådet bedriver ett omfattande samarbete med
samernas organisationer och ger även stöd till flera
av dessa. I april 2000 ägde för första gången ett
nordiskt sameministermöte rum mellan de för
samefrågor ansvariga ministrarna från Finland, Norge
och Sverige. Avsikten är att senare i år hålla ett
gemensamt möte med ministrarna och sametings-
presidenterna i de tre länderna. De nordiska
sameministrarna diskuterade bl.a. frågan om en
Nordisk samekonvention, vilket nu är föremål för
remissförfarande i de tre länderna.
Utskottet har vidare inhämtat att regeringen avser
att redovisa dessa och andra frågor rörande samerna
i en särskild skrivelse till riksdagen under hösten
2000. Utskottet avvaktar regeringens skrivelse innan
det uttalar sig om samernas ställning i Nordiska
rådet.
Utskottet vidhåller sin uppfattning samt konstaterar
att regeringens skrivelse rörande samerna enligt ny
uppgift kommer att överlämnas till Riksdagen under
hösten 2001. Enligt vad utskottet inhämtat kommer
också ett medlemsförslag angående samernas
deltagande att prövas i anslutning till att Nordiska
rådet vid sin 53:e session i oktober 2001 behandlar
Vismanspanelens rapport.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att
motionerna 2000/01:U9 (mp) yrkande 1 och
2000/01:U12 (kd) yrkande 3 kan besvaras.
I motion 2000/01:U9 (mp) yrkande 2 framhålls
behovet att av avsätta resurser för förstöring av
atomavfallet på Kolahalvön. I motion 2000/01:U12
(kd) yrkande 4 yrkas även att i det nordiska
miljösamarbetet ges högre prioritet åt insatser i
nordvästra Ryssland, inklusive Murmanskområdet.
Utskottet konstaterar att de frågor som berörs i
dessa yrkanden är högt prioriterade inom det
nordiska samarbetet. Under år 2000 har också ett
förslag till reviderad nordisk närområdesstrategi
(Närmare Norden) presenterats inom Nordiska
ministerrådet. I rapporten framhålls vikten av att
närområdessamarbetet successivt bör flyttas till det
ryska närområdet i Östersjö- och Barentsregionerna.
Denna bedömning anknyter även till slutsatserna i
proposition 2000/01:119 Europa i omvandling -
Sveriges utvecklingssamarbete med Central- och
Östeuropa. Där framhålls att "det är regeringens
bedömning att fortsatta svenska insatser på
miljöområdet i Ryssland och Ukraina är angelägna.
Det bilaterala stödet bör ske i nära samverkan med
och komplettera det stöd som lämnas på gemensam
nordisk basis genom NIB och NEFCO. Dessutom bör det
bilaterala stödets katalytiska funktion utnyttjas i
syfte att få fram resurser från andra lån- och
biståndsgivare."
Centrala inslag i det svenska miljösamarbetet med
Öst- och Centraleuropa har varit förvaltningsstöd,
institutionsuppbyggnad och stöd till investeringar
för vattenförsörjning och avloppsrening inom ramen
för Åtgärdsprogrammet för Östersjön. Andra områden
har gällt minskad miljöpåverkan från jordbruket,
liksom avfallshantering och behandling av oljespill
och fartygsavfall. Detta betyder att omfattande
insatser redan genomförts med svenskt stöd för att
förebygga och avhjälpa utsläpp i den marina miljön.
Beträffande stödet till Ryssland har detta bl.a.
genomförts via Naturvårdsverket och flera
länsstyrelser som arbetat med stöd till de regionala
miljövårdsmyndigheterna, inte minst i nordvästra
Ryssland. Stödet har bl.a. inriktats på naturvård,
miljöutbildning, miljöinformation, vattenvård och
lagstiftningsfrågor. Naturvårdsverket har också
bidragit till upprättandet av avtal och
överenskommelser mellan länder som delar gemensamma
vatten (Ryssland-Lettland-Vitryssland respektive
Ryssland-Estland). Via Sida kommer Sverige att
stödja två större projekt inom vatten- och
avloppssektorn i Kaliningrad respektive S:t
Petersburg. Ytterligare insatser inom miljöområdet,
i synnerhet i nordvästra Ryssland, torde kunna
förutses.
De svenska insatserna för att förbättra
kärnsäkerheten och strålskyddet i Central- och
Östeuropa har pågått sedan 1992. Sammanlagt har ca
600 miljoner kronor anslagits för bilaterala
insatser för detta ändamål. Sverige har därutöver
bidragit med ca 180 miljoner kronor till
kärnsäkerhets- och strålskyddsinsatser finansierade
via EBRD (48 miljoner till Tjernobylfonden, 85
miljoner till Kärnsäkerhetsfonden och 50 miljoner
till Fonden för avveckling av Ignalina - samtliga
tre fonder administrerade av EBRD).
Målet för det svenska kärnsäkerhetsprogrammet, som
genomförs av Statens kärnkraftsinspektion (SKI) och
Statens strålskyddsinstitut (SSI), är att så långt
som möjligt minska sannolikheten för att en
kärnkraftsolycka med stora radioaktiva utsläpp skall
inträffa vid något av kärnkraftverken i det
geografiska område som omfattas av samarbetet.
Insatserna har hittills koncentrerats till
kärnkraftverket Ignalina i Litauen men åtgärder har
också genomförts i Ryssland, bl.a. vid Kola
kärnkraftverk. Ytterligare insatser för att stärka
strålskyddet i Ryssland planeras.
Beträffande använt kärnbränsle och radioaktivt
avfall är målet att detta skall tas om hand,
mellanlagras och slutförvaras på ett från säkerhets-
och miljösynpunkt acceptabelt sätt. Det radioaktiva
avfallet i nordvästra Ryssland bör härvid ägnas
särskild uppmärksamhet, inte minst på grund av dess
omfattning och det sätt på vilket det i dagsläget
förvaras.
Behovet av stöd till Ryssland på områdena
reaktorsäkerhet, utbränt kärnbränsle och radioaktivt
avfall är stort. Möjligheterna att bistå Ryssland på
dessa områden är dock begränsade i avsaknad av ett
juridiskt ramverk som bl.a. reglerar frågor som
tullar, skatter och ansvar i händelse av atomskada.
En multilateral förhandlingsprocess med Ryssland och
ett antal potentiella givarstater, däribland de
nordiska länderna, pågår sedan ett par år för att
lösa dessa frågor och bereda vägen för konkreta
insatser rörande bl.a. det radioaktiva avfallet i
nordvästra Ryssland. Utskottet har inhämtat att det
är en fråga av mycket hög prioritet för regeringen
att genom ett aktivt agerande bidra till att ett
sådant avtal kommer till stånd under det svenska EU-
ordförandeskapet våren 2001.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att
motionerna 2000/01:U9 (mp) yrkande 2 och
2000/01:U12 (kd) yrkande 4 kan besvaras.
I motion 2000/01:U9 (mp) yrkande 3 begärs att
regeringen skall verka för att Museum Anna
Nordlander blir nordiskt centrum för kvinnokonst.
Utskottet konstaterar att ett medlemsförslag i
samma ärende redan avslagits av Nordiska rådets
presidium 19 oktober 2000 på rekommendation av
rådets Nordenutskott.
Utskottet hänvisar även till de möjligheter som
finns för nordiska kulturin-stitutioner att söka
finansiering för sin verksamhet genom bl.a. NIFCA
(Nordisk Institut för samtidskonst), samt Nordisk
Kulturfond vars uppgift är att främja det kulturella
samarbetet mellan de nordiska länderna genom att
bevilja bidrag till samarbetsprojekt inom
allmänkultur, konst, utbildning och forskning.
Utskottet konstaterar även att det i årets nordiska
budget har införts en ny budgetpost för satsningar
på strategiska nordiska kulturprojekt. Dessa medel
söks av institutionerna, och bland prioriteringarna
för 2001 ingår att påvisa resultaten av nordiskt
konstnärligt skapande.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion
2000/01:U9 (mp) yrkande 3 kan besvaras.
I motion 2000/01:U9 (mp) yrkande 4 begärs ökade
satsningar på gemensam nordisk produktion av
barnfilm, och i motion 2000/01:U9 (mp) yrkande 6
begärs inrättande av en nordisk filmproduktionsfond
för ländernas ursprungsbefolkningar.
Utskottet noterar de möjligheter som finns att
erhålla stöd via Nordiska film- och TV-fonden.
Denna har till uppgift att främja produktion och
distribution av nordiska audiovisuella verk (film
och TV). Fonden kan delta i finansiering av
audiovisuella produktioner av hög kvalitet,
omfattande alla former av fiktion (spelfilm, TV-
fiktion, TV-serier) samt kreativa dokumentärfilmer,
som är ägnade för biografvisning, videodistribution
m.m. och som anses ha en tillfredsställande
marknads-/publikpotential i Norden. Särskild hänsyn
tas till produktioner riktade till barn och unga.
Under år 2000 beviljade fonden bl.a. medel till 6
långfilmer och 2 TV-serier för barn och ungdom. Av
de kortfilmer som erhållit medel från fonden var
samtliga riktade till barn och av dokumentärfilmerna
var 5 av 22 för barn och unga.
Vad gäller stöd för filmproduktion för
ursprungsbefolkningar konstaterar utskottet även
att inom den nordiska kultursektorn finns en post
för samiskt samarbete. Medlen förvaltas av ett
kulturutskott som utnämnts av samiska
konstnärsorganisationer och Samerådet. När det
gäller Grönland har Nordens institut i Grönland
(NAPA) möjlighet att ge stöd för sådan film som
motionären avsett.
Sammanfattningsvis finner utskottet att de frågor
som berörs av motionären bör avgöras av Nordiska
rådet, inom ramen för dess budgetbehandling.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att
motionerna 2000/01:U9 (mp) yrkande 4 och 2000/01:U9
(mp) yrkande 6 kan besvaras.
I motion 2000/01:U9 (mp) yrkande 5 framhålls behovet
av kontinuerlig finansiering av Nordicom.
Utskottet konstaterar att Nordiskt
informationscenter för medie- och
komminikationsforskning (Nordicom) fyller en
värdefull uppgift vad gäller att bl.a. insamla och
sammanställa kunskap från forskningen om medievåld
och dess roll i barns och ungas liv. För ändamålet
har ett internationellt informationscentrum
("clearing house") för forskning om barn och
medievåld etablerats.
År 2000 uppgick budgeten för Nordicom till drygt 8
miljoner DKK. Av budgeten svarade nationella medel
från de nordiska länderna för 75 % av finansieringen
av Nordicom medan Nordiska ministerrådet bidrog med
ca
25 %. En relativt stor del av finanseringen utgörs
av projektmedel och försäljningsintäkter.
Enligt utskottets mening prövas frågan om fortsatt
nordisk finansering av Nordicom lämpligen i
anslutning till behandlingen i Nordiska rådet av den
nordiska budgeten.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion
2000/01:U9 (mp) yrkande 5 kan besvaras.
I motion 2000/01:U9 (mp) yrkande 7 begärs ökat
marknadsföringsstöd för nordisk kultur i Europa och
internationellt.
Utskottet konstaterar att visst marknadsföringsstöd
för detta ändamål är en högt prioriterad uppgift i
det nordiska kultursamarbetet. Ett stöd av det slag
som motionären efterlyser finns i form av det s.k.
Kulturprojekt i utlandet vilket har till uppgift att
öka kunskapen om nordisk kultur internationellt och
att befrämja det nordiska kultursamarbetet med
länder och regioner utanför Norden. Genom
konsttidskriften NU - Nordic Art Review - sprids
information om nordisk bildkonst både i Europa och
USA. Tidskriften erhåller stöd från den nordiska
budgeten.
Mot denna bakgrund anser utskottet att frågan om
ett eventuellt ökat marknadsföringsstöd för nordisk
kultur i Europa och internationellt lämpligen bör
prövas av Nordiska rådet i anslutning till
behandlingen av den nordiska budgeten.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion
2000/01:U9 (mp) yrkande 7 kan besvaras.
I motionerna 2000/01:U9 (mp) yrkande 11 och
2000/01:U10 (fp) yrkande 4 krävs att regeringen
skall ta initiativ som leder till inrättande av
grannlands-TV i Norden så att invånare i de nordiska
länderna skall kunna få tillgång till public
service-kanalerna i vart och ett av de nordiska
länderna.
Utskottet finner att motionerna tar upp en
angelägen fråga mot bakgrund av att svenska TV-
tittare av bl.a. geografiska, tekniska och
kommersiella skäl ofta har sämre möjligheter än sina
nordiska grannar att ta del av de nordiska
grannländernas public service-program. Att så är
fallet beror bl.a. på att de svenska kabel-TV-
bolagen till skillnad från kabel-TV-leverantörerna i
exempelvis Norge och Danmark inte har funnit det
tillräckligt kommersiellt intressant att ha nordiska
TV-program i sitt utbud.
Utskottet hänvisar till vad det anfört med
anledning av motioner i samma ärende i betänkande
1999/2000:UU9:
Utskottet vill inledningsvis instämma i det
önskvärda i att svenska TV-tittare får tillgång till
utbudet av public service-kanaler från övriga
Norden. Möjlighet att ta del av nordisk TV främjar
såväl förståelsen för grannländerna som kunskaper i
de nordiska språken. Utbudet av TV-kanaler och
program från de övriga nordiska länderna har ökat
under senare år, mycket tack vare utbyggnaden av
kabel-TV, som i dag ca 60 % av de svenska tittarna
är anslutna till. Vissa av kabel-TV-företagen har
dock valt att inte erbjuda nordiska program. Inom
ramen för Nordvisionsamarbetet finns också sedan
decennier ett utbyte av program och gemensam
produktion mellan public service-företagen i de
nordiska länderna.
I sammanhanget bör det understrykas att
yttrandefrihetsgrundlagen innebär att det är kabel-
TV-företagen som självständigt avgör vilka kanaler
de skall erbjuda, utöver de svenska public service-
kanaler de är skyldiga att sända. Att ålägga
distributörerna för kabel-TV att sända andra
nordiska länders public service-TV skulle således
erfordra en ändring i yttrandefrihetsgrundlagen.
Samtidigt håller den ökade digitala TV-
distributionen på att ge de nordiska medborgarna ett
ytterligare utökat utbud av kanaler. Utskottet har
inhämtat att de nordiska TV-bolagen är i färd med
att starta digitala sändningar via satellit. I
framtiden kommer merparten av Norden att täckas även
av grannländernas TV-sändningar. Enligt vad
utskottet erfarit har Sveriges Television inlett
digitala satellitsändningar med huvudsakligt syfte
att förbättra möjligheten för de nordiska
grannländerna och övriga Europa att kunna ta emot
dessa. Vidare har TV-företagen i Norden tillsammans
med de stora distributörerna av TV via marknät,
satellit samt kabel- och telenät enats om gemensam
teknisk specifikation för distribution av digital TV
inom Norden. Syftet med arbetet är att göra
övergången till digital distribution så enkel som
möjligt för TV-tittarna och att försäkra sig om att
det inte föreligger tekniska hinder för att tittarna
skall kunna välja av utbudet. De nordiska public
service-företagen har vidare planer på en gemensam
nordisk TV-kanal (Nordik).
Mot denna bakgrund kan utskottet således konstatera
att ett stort antal svenskar redan i dag har
tillgång till TV från public service-företag från de
övriga nordiska länderna samt att dagens
teknikutveckling bidrar till att i snabb takt utöka
utbudet och höja den andel som har tillgång till
det.
Utskottet vidhåller denna uppfattning. Det noterar
vidare att en arbetsgrupp inom Nordiska
ministerrådet - Styrningsgruppen för kultur och
massmedier (KM-gruppen) - nyligen har beslutat att
ytterligare utreda frågan om förutsättningarna att
ta del av grannlands-TV i Norden. En särskild
utredare skall tillsättas med uppgift att lägga fram
sin rapport under innevarande år. Utskottet noterar
även att frågan om ett nordiskt TV-samarbete också
kommer att bli föremål för behandling vid Nordiska
rådets höstsession med anledning av ett svenskt
medlemsförslag. Frågan väntas också beröras vid
samma session i samband med diskussion om
Vismanspanelens rapport.
Utskottet noterar även att regeringen bereder
frågan om ökat abonnentinflytande över
programutbudet hos kabel-TV-leverantörerna. Enligt
utskottets bedömning kunde ett sådant ökat
inflytande bl.a. utnyttjas för att kräva ett ökat
utbud i kabel-TV-kanalerna av de övriga
grannländernas public service-kanaler.
Utskottet förutsätter att regeringen noga följer
utvecklingen och i det nordiska regeringssamarbetet
verkar för att frågan om grannlands-TV kan
förverkligas.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att
motionerna 2000/01:U9 (mp) yrkande 11 och
2000/01:U10 (fp) yrkande 4 kan besvaras.
I motion 2000/01:U9 (mp) yrkande 9 framhålls att de
nordiska ländernas rovdjurspolitik är en viktig
näringspolitisk fråga och att det finns behov av att
i Nordiska rådet ha erfarenhetsutbyte vad avser de
nordiska ländernas och närområdets länders olika
rovdjurspolitik.
Utskottet har också inhämtat att ett medlemsförslag
om en gemensam rovdjursförvaltning finns på
dagordningen inom Nordiska rådet. Förslaget väntas
bli föremål för behandling vid rådets höstsession.
Utskottet noterar vidare att vikten av ett nordiskt
samarbete för rovdjursförvaltningen också betonas i
regeringens proposition 2000/01:57 Sammanhållen
rovdjurspolitik. Utskottet har även inhämtat att
regeringen avser att ge Naturvårdsverket i uppdrag
att ta initiativ till ett utökat samarbete
beträffande rovdjursfrågor, främst med norska
Direktoratet for naturforvaltning, men även med
finska myndigheter.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion
2000/01:U9 (mp) yrkande 9 kan besvaras.
I motion 2000/01:U11 (m) yrkande 2 krävs att
regeringen tar initiativ till att i det nordiska
samarbetet söka uppnå gemensamma synsätt om vikten
av en biologisk mångfald i den nordiska faunan.
Utskottet konstaterar att ett nära samarbete mellan
de nordiska länderna bedrivs inom ramen för arbetet
med konventionen om biologisk mångfald. Hösten 2000
antog också de nordiska miljöministrarna en nordisk
strategi för hållbar utveckling, där samsynen på
frågor om bevarande av biologisk mångfald var stor.
Strategin som skall ligga till grund för det
fortsatta samarbetet om hållbar utveckling behandlar
biologisk mångfald i ett brett perspektiv.
Miljöstrategin kommer också att behandlas i samband
med Nordiska rådets extrasession sommaren 2001.
Nordiska ministerrådet driver också
samarbetsprojekt i frågor om biologisk mångfald.
Hösten 2000 avrapporterades ett projekt om främmande
arter i Norden. Övervakning av biologisk mångfald är
ett annat kontinuerligt samarbetsprojekt.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion
2000/01:U11 (m) yrkande 2 kan besvaras.
I motion 1999/2000:U902 (c) krävs att regeringen tar
tydligt avstånd från planerna på sprängningar i
Idefjorden.
Utskottet konstaterar att denna fråga vid flera
tillfällen har varit föremål för bilaterala
kontakter mellan Sveriges och Norges regeringar.
Regeringen har också inför riksdagen redogjort för
sin uppfattning att Idefjordens unika karaktär gör
en utvidgning av farleden oförenlig med den svenska
ambitionen att bevara områdets höga naturvärden.
Enligt vad utskottet inhämtat har miljöministern
vid möte med sin norska motpart i februari år 2001
framfört förnyad kritik mot projektet. För
närvarande genomförs en norsk
miljökonsekvensutredning om de planerade
sprängningarna. I samband med remissbehandlingen
senare i år av denna utredning kommer svenska
myndigheter att ges ännu ett tillfälle till att
uttrycka sin uppfattning om de norska planerna. De
planerade arbetena rör svenskt territorium och kan
därför inte realiseras utan svenskt medgivande.
Regeringen beslöt i januari år 2000 att med stöd av
17 kap. miljöbalken pröva tillåtligheten av den
planerade utvidgningen av farleden med innebörd att
den norska projektledningen inte kommer att kunna
förverkliga sina planer på svenskt område utan att
först erhålla regeringens tillstånd. Då ansökan inte
gjorts har någon miljöprövning ännu inte genomförts.
Utskottet utgår från att regeringen genom ett
aktivt agerande fullföljer sina ambitioner.
Med vad som ovan anförts finner utskottet att motion
1999/2000:U902 (c) kan besvaras.
I motion 2000/01:U9 (mp) yrkande 10 framhålls att
handel med kvinnor och flickor över gränser och
inom länder ökar. Enligt motionären bör problemet
uppmärksammas ytterligare i det nordiska samarbetet
genom att frågan behandlas på regeringschefsnivå.
Utskottet konstaterar att motionen berör en fråga
som visserligen är ett mycket allvarligt problem,
men där såväl orsaker som lösningar inte främst står
att finna inom de nordiska länderna utan genom ett
omfattande internationellt samarbete mot den
organiserade brottsligheten. De nordiska länderna
deltar också mycket aktivt i ansträngningarna att
bekämpa människohandel, inklusive handel med kvinnor
och barn. Detta arbete sker bl.a. inom FN, EU och
Östersjöstaternas råd (CBSS), liksom inom ramen för
det nordiska ministerrådssamarbetet. Vid ett möte
förra året mellan de nordiska justitieministrarna
beslutades att de nordiska länderna bör arbeta för
att samarbetsavtal kan ingås mellan å ena sidan
Norge och Island och å andra sidan Europol för att
på så sätt säkerställa att alla de nordiska länderna
får möjlighet att via Europol delta i ett förstärkt
europeiskt polissamarbete för att bekämpa handel med
kvinnor. Vidare beslöts att anmoda
Ämbetsmannakommittén för lagstiftningsfrågor (NÄL)
att följa det fortsatta internationella arbetet i
FN, Europol och Baltic Sea Task Force i syfte att
löpande kunna överväga behovet av att sätta i gång
kompletterande initiativ på det nordiska planet.
Slutligen beslöts att anmoda Ämbetsmannakommittén
för lagstiftningsfrågor att, före nästa
justitieministermöte, utarbeta en uppdaterad
redogörelse för insatserna mot handel med kvinnor i
de nordiska länderna. Arbetet med den uppdaterade
redogörelsen pågår.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion
2000/01:U9 (mp) yrkande 10 kan besvaras.
I motion 2000/01:U10 (fp) angående Västnorden
(Island, Färöarna och Grönland) framhålls i yrkande
1 vikten av att stärka det nordiska samarbetet med
Västnorden, i yrkande 2 behovet av ökade satsningar
på förbättrade kommunikationer inom och med
Västnorden samt i yrkande 3 vikten av att i ökad
utsträckning inkludera modern IT-teknik i det
nordiska samarbetet med Västnorden.
Utskottet finner det angeläget att alla nordiska
länders och självstyrande områdens behov
uppmärksammas i det nordiska samarbetet. Enligt vad
utskottet erfarit är så också fallet vad gäller
Västnorden. Det finns ett antal nordiska
institutioner och stödordningar som är särskilt
inriktade på Västnorden. Viktiga roller spelar de
nordiska husen i Reykjavik och Torshavn samt Nordens
institut i Nuuk. I Reykjavik finns ett nordiskt
institut för vulkanologisk forskning (Nordvulk).
Det finns även en särskild nordisk utvecklingsfond
för Västnorden som ger lån till projekt med särskild
inriktning på nordiskt samarbete. En fråga som
ligger nära det västnordiska intresset är det
arktiska samarbetet. Nordiska ministerrådet har
nyligen beslutat utarbeta ett nytt program för
arktiskt samarbete. De västnordiska länderna har
egna företrädare i de nordiska samarbetsorganen inom
Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet och kan
därigenom själva direkt tala för sina intressen.
Genom det årligen roterande nordiska
ordförandeskapet är det också möjligt för Västnorden
att lyfta fram sina intressen särskilt. Under sitt
ordförandeår 1999 lade Island särskild vikt vid det
västnordiska och det arktiska samarbetet.
Att utveckla kommunikationerna inom Västnorden bör
enligt utskottets uppfattning i första hand vara en
uppgift för de västnordiska länderna eller
självstyrande områdena själva liksom för Danmark
samt för intresserade kommunikationsföretag. När
frågor om kommunikationer och IT etc. diskuteras i
de nordiska samarbetsorganen har de västnordiska
företrädarna själva möjlighet att framföra sina
synpunkter.
Utskottet finner det angeläget att alla regioner -
inklusive Västnorden - i Norden får del av modern
IT-teknik. Utbildnings- och forskningsministrarna
har nyligen - efter behandling i Nordiska rådet -
antagit en strategiplan, Norden som föregångsregion
för utveckling av mänskliga resurser, för
femårsperioden 2000-2004. Som prioriterade områden
under perioden har angetts bl.a. informations- och
kommunikationsteknologi samt insatser för
utbytesprogram avseende skola, högre utbildning och
forskning.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion
2000/01:U10 (fp) yrkandena 1-3 kan besvaras.
I motion 2000/01:U11 (m) yrkande 1 framhålls behovet
av att i det nordiska samarbetet söka utveckla
metoder för ett nordiskt erfarenhetsutbyte och
lagstiftningssamarbete om barnkonventionens
implementering inom bl.a. det nordiska
familjerättsliga samarbetet.
Utskottet har inhämtat att det inom ramen för det
nordiska samarbetet på familjerättens område redan
förekommer ett utbyte av erfarenheter. Det gäller
också barnkonventionens genomförande i de
familjerättsliga lagarna och i praxis.
Barnombudsmannen har visst erfarenhetsutbyte med
sina nordiska kollegor.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion
2000/01:U11 (m) yrkande 1 kan besvaras.
I motion 2000/01:U12 (kd) yrkande 1 föreslås
inrättande av en för de nationella nordiska
parlamenten gemensam nordisk dag.
Utskottet har tagit del av Vismanspanelens förslag
om inrättande av en nordisk dag att högtidlighållas
samtidigt av de nordiska parlamenten. Frågan
förväntas bli föremål för fortsatt nordisk
beredning, närmast inom ramen för den utvärdering
som görs av Vismanspanelens rapport inför nästa
session med Nordiska rådet hösten 2001.
Utskottet kan i och för sig hysa förståelse för att
en sådan nordisk dag skulle kunna bidra positivt
till att ytterligare sprida information i och
utanför riksdagen om det nordiska samarbetet.
Emellertid anser utskottet att det i första hand
ankommer på Nordiska rådet att enas om en gemensam
rekommendation till de nordiska länderna om och i så
fall när en sådan nordisk dag skulle kunna
högtidlighållas.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion
2000/01:U12 (kd) yrkande 1 kan besvaras.
I motion 2000/01:K295 (fp) yrkande 2 föreslås att
Nordiska rådets årliga sessioner skall hållas under
februari/mars.
Utskottet erinrar om att det i denna fråga tidigare
anfört följande i sitt betänkande 1999/2000:UU9:
Utskottet konstaterar att beslutet att hålla de
årliga mötena i november fattades efter samråd
mellan Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. I
första hand torde det vara Nordiska rådet självt som
bestämmer när det skall samlas. Enligt vad utskottet
har inhämtat är regeringen beredd att överväga andra
alternativ om Nordiska rådet så skulle föreslå.
Utskottet kan instämma i att den nya mötesordningen
innebär nackdelar.
Utskottet vidhåller denna uppfattning.
Med vad som ovan anförts finner utskottet att motion
2000/01:K295 (fp) yrkande 2 kan besvaras.
I motion 2000/01:U12 (kd) yrkande 2 framhålls vikten
av att planerna på att inrätta en informationspunkt
i Kaliningrad snarast realiseras.
Utskottet noterar att det i regeringens skrivelse
2000/01:90 framgår att Nordiska ministerrådet
beslutat att etablera en informationspunkt i
Kaliningrad och att avsikten är att denna skall ha
en liknande uppgift som informationskontoren i
Baltikum och S:t Petersburg. För att verksamheten
skall komma till stånd fordras dock ryska
myndigheters medgivande. Ett sådant har ännu ej
erhållits.
Med vad som ovan anförts finner utskottet att motion
2000/01:U12 (kd) yrkande 2 kan besvaras.
I motion 2000/01:U13 (m) yrkas att regeringen skall
ta upp förhandlingar i Nordiska rådet om
beskattningsvillkoren för färjebesättningar på
linjer mellan de nordiska länderna.
Utskottet noterar att yrkandet har sin grund i ett
danskt beslut att fr.o.m. september 2000 införa ett
nettolönesystem - dvs. skattefrihet - för
ombordanställda på danskägda färjor. Detta har
medfört nackdelar dels för övriga nordiska länders
färjerederier från konkurrenssynpunkt, dels för
anställda på de danska färjorna med hemvist i
Sverige, vilka trots kraftiga lönesänkningar - till
skillnad från sina skattebefriade danska
arbetskamrater - är skattskyldiga i Sverige.
Utskottet har har erfarit att regeringen - mot
bakgrund av det danska agerandet - tagit upp frågan
om skattekonkurrens i Norden vid det nordiska
ministerrådsmötet i januari i år. Diskussionerna där
resulterade bl.a. i att de nordiska länderna kom
överens om att utarbeta en arbetsordning för
nordiskt informationsutbyte om skattefrågor för att
motverka skadlig skattekonkurrens i de nordiska
länderna. Dessa frågor kommer även att behandlas vid
nästa nordiska finansministermöte i juni i år.
Utskottet konstaterar vidare att den svenska
färjesjöfartens konkurrensläge i skattehänseende
uppmärksammats vid flera tillfällen i riksdagen samt
i propositioner och uttalanden från regeringen.
I budgetpropositionen (2000/01:1) framhålls att
"regeringen anser det viktigt att slå vakt om den
svenska sjöfartsnäringen och att skapa ett positivt
klimat för denna näring, detta gäller inte minst
färjesjöfarten. Målsättningen är att ge den svenska
sjöfarten likvärdiga konkurrensvillkor". I den
ekonomiska vårpropositionen (2000/01:100) anges
vidare:
I december 2000 överlämnade en arbetsgrupp i
Regeringskansliet en rapport om den svenska
sjöfartspolitiken till regeringen. Rapporten har
remissbehandlats och en hearing om förslagen har
anordnats.
I rapporten föreslås att stödet till den svenska
internationella sjöfarten utformas på ett annat sätt
än tidigare. För det första att stödet skall höjas
så att det svarar mot skatteavdrag och
arbetsgivaravgifter på sjömännens löner. För det
andra att stödet utvidgas till svensk internationell
färjetrafik. Slutligen föreslås att stödet
krediteras arbetsgivarens skattekonto så att
likviditeten i företaget blir mindre belastad och
att stödet blir effektivare och lättare att
administrera.
Förslagen bereds för närvarande inom
Regeringskansliet. Regeringen avser att lämna ett
förslag till nytt sjöfartsstöd som har sin
utgångspunkt i rapportens förslag. Stödet bör
införas så snart som möjligt, dock senast den 1
januari år 2002.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion
2000/01:U13 (m) kan besvaras.
I motion 2000/01:U14 (m) yrkande 1 samt i motion
2000/01:U701 (m) föreslås att de tre baltiska
staterna skall erbjudas medlemskap i Nordiska rådet.
Utskottet noterar att det i samma fråga uttalat
följande i sitt betänkande 1999/2000:UU9:
Utskottet delar motionärernas bedömning av vikten av
ett utvecklat samarbete med de baltiska länderna.
Närområdesutskottets arbete torde också skapa goda
förutsättningar för att ytterligare bredda och
fördjupa detta. När det gäller medlemskap
konstaterar dock utskottet att det nordiska
samarbetet vilar på den språkliga och kulturella
gemenskapen de nordiska länderna emellan. Det
nordiska samarbetet är ingen internationell
organisation där andra länder kan söka medlemskap.
De baltiska länderna har inte heller uttryckt någon
önskan om att få medlemskap i Nordiska rådet.
Det bör i sammanhanget framhållas att både Nordiska
rådet och Nordiska ministerrådet i dag bedriver ett
nära samarbete med de baltiska länderna, vilket
bl.a. resulterat i regelbundna gemensamma möten
mellan Nordiska rådet och den baltiska församlingen.
Representanter för den baltiska församlingen deltar
bl.a. i Nordiska rådets arbetsgruppsmöten i de
frågor som är av ömsesidigt intresse. Vidare inbjuds
baltiska parlamentariker som gäster till Nordiska
rådets sessioner. Utskottet finner dock att det inte
ankommer på riksdagen att avgöra hur Nordiska rådet
närmare utformar sina sessioner och sammankomster.
Utskottet vidhåller sin uppfattning på denna punkt
med tillägget att ett liknande motionskrav om de
baltiska staternas medlemskap också avslogs vid
Nordiska rådets 52:a session.
Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet
motionerna 2000/01:U701 (m) och 2000/01:U14 (m)
yrkande 1.
I motion 2000/01:U14 (m) yrkande 2 föreslås att även
ledamöter i Europaparlamentet skall kunna nomineras
till Nordiska rådet.
Utskottet behandlade ett liknande yrkande i
betänkande 1999/2000:UU9 och uttalade sig då enligt
föjande:
Utskottet konstaterar i sammanhanget att ett av
Nordiska rådets utskott, Europautskottet, har till
uppgift att samverka i frågor av betydelse för
arbetet inom EU/EES, där de nordiska länderna kan
agera utifrån en grundläggande värdegemenskap och
sammanfallande intressen. Europafrågorna har enligt
utskottets uppfattning en självklar plats i Nordiska
rådets verksamhet, och den nya organisationen
återspeglar också detta synsätt. Vidare har de
löpande kontakterna mellan Nordiska rådets
Europautskott och Europaparlamentariker från de
nordiska länderna stärkts. Utskottet vill dock inte
förorda att EU-parlamentariker från de nordiska
länderna nomineras som delegater till Nordiska
rådet.
Utskottet vidhåller sin uppfattning.
Med vad som ovan anförts avstyrker utskottet motion
2000/01:U14 (m) yrkande 2.
I motion 2001/01:U14 (m) yrkande 3 föreslås att
utskotten i de nordiska ländernas parlament skall ha
en aktivare roll i beredningen av de ärenden som
behandlas i Nordiska rådet, och i motion 2000/01:U14
(m) yrkande 4 krävs en fortsatt reformering av
Nordiska rådet.
Utskottet kan inledningsvis notera att det med
anledning av liknande yrkanden i betänkande
1999/2000:UU9 tidigare uttalat följande:
I sammanhanget vill utskottet understryka att ett
betydande reformarbete har genomförts i Nordiska
rådet sedan mitten av 1990-talet, vilket inneburit
en ny inriktning på verksamheten, nya arbetsformer
och ny organisation. Den nya rådsorganisationen har
bl.a. öppnat sig för nya mötesformer, s.k.
temamöten, där andra än rådsmedlemmar och
regeringsrepresentanter kan delta i debatten. Liksom
motionärerna finner dock utskottet att reformarbetet
inom Nordiska rådet bör fortsätta och noterar med
tillfredsställelse att regeringen i sin skrivelse
understryker behovet av ytterligare effektivisering
av den verksamhet som finansieras över Nordiska
ministerrådets budget.
Frågan om det nordiska samarbetets förankring i de
nationella parlamenten är viktig. Utskottet
konstaterar att det inletts en försöksverksamhet där
utskott från de nordiska länderna har hållit
särskilda möten. Detta är en del av det reformarbete
som fortsätter inom det nordiska samarbetet och som
kontinuerligt bör utvärderas.
Utskottet vidhåller sin uppfattning och kan i övrigt
tillägga att de frågor som tas upp i yrkandena 3 och
4 även förväntas bli behandlade inom ramen för den
utvärdering som sker av Vismanspanelens rapport
Norden 2000 - öppet för världens vindar. Rapporten,
som gjordes på uppdrag av Nordiska ministerrådet, är
föremål för uppföljning inom ministerrådet och
Nordiska rådet. Vismanspanelen väcker förslag om att
det nordiska parlamentariska samarbetet skall
förbättras genom att det i högre grad utvecklas som
ett samarbete mellan relevanta fackutskott i de
nordiska parlamenten och att arbetet i högre grad
skall ledas av parlamentens talmän. Vismanspanelens
rapport kommer att diskuteras vid Nordiska rådets
session i oktober 2001. Flera förslag till konkreta
åtgärder har nämnts, bl.a. beträffande de nordiska
medborgarnas rättigheter, gränshindren,
miljöfrågorna och möjligheterna till studier och
arbete i grannländerna. Inom ramen för utvärderingen
av Vismanspanelens rapport väntas även ske en
översyn av själva utskottsstrukturen.
Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion
2000/01:U14 (m) yrkandena 3 och 4 kan besvaras.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Nordiska samarbetsformer
att riksdagen förklarar motion 2000/01:U217 yrkande 19
besvarad med vad utskottet anfört,
2. beträffande åtgärder för att stärka
regionen Värmland-Dalarna
att riksdagen förklarar motion 2000/01:U638 yrkandena 1 och
2 besvarad med vad utskottet anfört,
3. beträffande de homosexuellas
rättigheter
att riksdagen förklarar motion 2000/01:U661 yrkande 20
besvarad med vad utskottet anfört,
4. beträffande samernas ställning i
Nordiska rådet
att riksdagen förklarar motionerna 2000/01:U9 yrkande 1 och
2000/01:U12 yrkande 3 besvarade med vad
utskottet anfört,
5. beträffande det nordiska
miljösamarbetet med nordvästra Ryssland
att riksdagen förklarar motionerna 2000/01:U9 yrkande 2 och
2000/01:U12 yrkande 4 besvarade med vad
utskottet anfört,
res. 1 (kd)
res. 2 (mp)
6. beträffande ett nordiskt centrum för
kvinnokonst
att riksdagen förklarar motion 2000/01:U9 yrkande 3 besvarad
med vad utskottet anfört,
7. beträffande filmproduktion för barn och
urbefolkning
att riksdagen förklarar motion 2000/01:U9 yrkandena 4 och 6
besvarad med vad utskottet anfört,
8. beträffande finansiering av Nordicom
att riksdagen förklarar motion 2000/01:U9 yrkande 5 besvarad
med vad utskottet anfört,
9. beträffande marknadsföringsstöd för
nordisk kultur
att riksdagen förklarar motion 2000/01:U9 yrkande 7 besvarad
med vad utskottet anfört,
10. beträffande utbudet av grannlands-TV
att riksdagen förklarar motionerna 2000/01:U9 yrkande 11 och
2000/01:U10 yrkande 4 besvarade med vad
utskottet anfört,
11. beträffande erfarenhetsutbyte om
rovdjurspolitik
att riksdagen förklarar motion 2000/01:U9 yrkande 9 besvarad
med vad utskottet anfört,
12. beträffande åtgärder rörande biologisk
mångfald i den nordiska faunan
att riksdagen förklarar motion 2000/01:U11 yrkande 2
besvarad med vad utskottet anfört,
13. beträffande sprängningar i
Idefjorden
att riksdagen förklarar motion 1999/2000:U902 besvarad med
vad utskottet anfört,
14. beträffande handel med kvinnor och
barn
att riksdagen förklarar motion 2000/01:U9 yrkande 10
besvarad med vad utskottet anfört,
15. beträffande Västnorden och det
nordiska samarbetet
att riksdagen förklarar motion 2000/01:U10 yrkandena 1-3
besvarad med vad utskottet anfört,
16. beträffande barnkonventionens
tillämpning
att riksdagen förklarar motion 2000/01:U11 yrkande 1
besvarad med vad utskottet anfört,
17. beträffande inrättande av Nordisk
dag
att riksdagen föklarar motion 2000/01:U12 yrkande 1 besvarad
med vad utskottet anfört,
18. beträffande tidpunkten för Nordiska
rådets årliga möte
att riksdagen förklarar motion 2000/01:K295 yrkande 2
besvarad med vad utskottet anfört,
19. beträffande en informationspunkt i
Kaliningrad
att riksdagen förklarar motion 2000/01:U12 yrkande 2
besvarad med vad utskottet anfört,
20. beträffande beskattningsvillkoren för
färjebesättningar
att riksdagen förklarar motion 2000/01:U13 besvarad med vad
utskottet anfört,
21. beträffande de baltiska ländernas
ställning i Nordiska rådet
att riksdagen förklarar motionerna 2000/01:U14 yrkande 1 och
2000/01:U701 besvarade med vad utskottet anfört,
res. 3 (m)
22. beträffande nominering av EU-
parlamentariker till Nordiska rådet
att riksdagen avslår motion 2000/01:U14 yrkande 2,
res. 4 (m, fp)
23. beträffande reformering av Nordiska rådets
arbetssätt
att riksdagen förklarar motion 2000/01:U14 yrkandena 3 och
4 besvarad med vad utskottet anfört,
24. beträffande regeringens skrivelse och
Nordiska rådets svenska delegations berättelse
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2000/01:90
Nordiskt samarbete 2000 och redogörelsen till
riksdagen 2000/01:NR1 Nordiska rådets svenska
delegations berättelse angående verksamheten under
2000 till handlingarna.
Stockholm den 26 april 2001
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran
Lennmarker (m), Sören Lekberg (s), Berndt Ekholm
(s), Lars Ohly (v), Bertil Persson (m), Carina Hägg
(s), Agneta Brendt (s), Marianne Jönsson (s), Jan
Erik Ågren (kd), Sten Tolgfors (m), Marianne
Samuelsson (mp), Karl-Göran Biörsmark (fp), Eva
Zetterberg (v), Agne Hansson (c), Hans Hjortzberg-
Nordlund (m) och Rosita Runegrund (kd).
Reservationer
1. Det nordiska miljösamarbetet med
nordvästra Ryssland (mom. 5)
Jan Erik Ågren och Rosita Runegrund (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Med vad som" och slutar med "4 kan
besvaras" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det nordiska miljösamarbetet i
högre utsträckning än vad som nu är fallet bör
omfatta närområdet, främst nordvästra Ryssland och
de baltiska länderna. I denna region finns stora
utmaningar inför framtiden. Det är av yttersta vikt
att miljöfrågorna kan lösas gemensamt av de nordiska
länderna och länderna kring Östersjön, Barents hav
och Arktis. Därför bör miljösamarbetet gentemot
främst nordvästra Ryssland, inklusive bland annat
Murmanskområdet, ges högre prioritet.
Utskottet tillstyrker därmed motion 2000/01:U12
(kd) yrkande 4 och anser att motion 2000/01:U9 (mp)
yrkande 2 kan besvaras med det anförda.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande det nordiska miljösamarbetet
med nordvästra Ryssland
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:U12 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört samt förklarar motion
2000/01:U9 yrkande 2 besvarad med vad utskottet
anfört,
2. Det nordiska miljösamarbetet med
nordvästra Ryssland (mom. 5)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Med vad som" och slutar med "4 kan
besvaras" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det angeläget att framhålla den
mycket alarmerande situationen på Kolahalvön med
läckande atomavfall på de kärnvapenbestyckade
ubåtarna, som om ingenting görs och radioaktiviteten
läcker ut i havet kommer att leda till förorening av
hela Atlanten. Inom Nordiska ministerrådet bör en
kraftsamling göras för att frigöra ökade resurser i
arbetet för att ta hand om atomavfallet på
Kolahalvön.
Utskottet tillstyrker därmed motion 2000/01:U9 (mp)
yrkande 2 och anser att motion 2000/01:U12 (kd)
yrkande 4 kan besvaras med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande det nordiska miljösamarbetet
med nordvästra Ryssland
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:U9 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört samt förklarar motion
2000/01:U12 yrkande 4 besvarad med vad utskottet
anfört,
3. De baltiska ländernas ställning i
Nordiska rådet (mom. 21)
Göran Lennmarker, Bertil Persson, Sten Tolgfors och
Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Utskottet noterar att" och på s. 28
slutar med "2000/01:U14 (m) yrkande 1" bort ha
följande lydelse:
Utskottet konstaterar att de baltiska länderna
deltagit i Nordiska rådets arbete under ett flertal
år. Utskottet anser att det nu är hög tid att
erbjuda Estland, Lettland och Litauen att bli
medlemmar i Nordiska rådet. Detta bör ges regeringen
till känna,
Utskottet tillstyrker därmed motion 2000/01:U14 (m)
yrkande 1 samt motion 2000/01:U701 (m).
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha
följande lydelse:
21. beträffande de baltiska ländernas
ställning i Nordiska rådet
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:U14 yrkande
1 och 2000/01:U701 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
4. Nominering av EU-parlamentariker till
Nordiska rådet (mom. 22)
Göran Lennmarker, Bertil Persson, Sten Tolgfors, och
Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) samt Karl-Göran
Biörsmark (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "Utskottet behandlade ett" och slutar med
"2000/01:U14 (m) yrkande 2" bort ha följande
lydelse:
Utskottet konstaterar med stöd av vad som
framhållits i motionen att många centrala frågor i
det nordiska samarbetet också har en europeisk
dimension, liksom att många EU-frågor även har
betydelse för utvecklingen inom Norden. Mot den
bakgrunden finner utskottet att kretsen av valbara
delegater bör utökas med folkvalda EU-
parlamentariker från de nordiska länderna.
Riksdagens partier bör t.ex. kunna nominera
partipolitiskt proportionellt bland såväl riksdagens
ledamöter som svenska Europaparlamentariker. Detta
bör ges regeringen till känna.
Därmed tillstyrker utskottet motion 2000/01:U14 (m)
yrkande 2.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha
följande lydelse:
22. beträffande nominering av EU-
parlamentariker till Nordiska rådet
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:U14
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,