I betänkandet behandlas regeringens proposition
2000/01:71 Nytt huvudmannaskap för
vårdhögskoleutbildningar och motioner som väckts med
anledning av den samt tre motioner från allmänna
motionstiden 2000.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker samtliga motioner.
Staten övertar fr.o.m. 2002 huvudmannaskapet för
vårdhögskoleutbildningarna, för vilka landstingen
och Gotlands kommun nu är huvudmän.
Vårdhögskoleutbildningarna omfattar utbildning till
arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk
analytiker, ortopedingenjör, sjukgymnast,
sjuksköterska (inklusive specialistutbildningar) och
tandhygienist samt utbildning inom social omsorg.
Reformen är kostnadsneutral. En ekonomisk reglering
sker genom att statsbidragen till landstingen
minskas fr.o.m. 2002.
Innehållsförteckning
Utskottets överväganden
Statligt huvudmannaskap för
vårdhögskoleutbildningarna
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ett
förändrat huvudmannaskap för vårdutbildningar
samt godkänner principöverenskommelsen av den
11 januari 2001 mellan svenska staten och
Landstingsförbundet om ett statligt
övertagande av huvudmannaskapet för
landstingens vårdhögskoleutbildningar.
Motionsyrkanden i hithörande frågor avstyrks.
Bakgrund
Landstingen och Gotlands kommun är i dag huvudmän
för vårdhögskoleutbildningarna, dvs. utbildning till
arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk
analytiker, ortopedingenjör, sjukgymnast,
sjuksköterska (inklusive specialistutbildningar) och
tandhygienist samt utbildning inom social omsorg.
Samtliga landsting med undantag av Jönköpings läns
landsting och Gotlands kommun har genom avtal med
staten överlämnat utbildningsuppdrag till statlig
högskola eller universitet. Det innebär att
landstingens vårdhögskoleutbildningar i dag bedrivs
vid följande universitet och högskolor:
Jönköpings läns landsting bedriver utbildning
vid Hälsohögskolan i Jönköping. Gotlands kommun
har avtal med Karolinska Institutet om att
sjuksköterskeutbildning förläggs till Visby.
Propositionen
Regeringen föreslår att huvudmannaskapet för
vårdhögskoleutbildningarna - utbildning till
arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk
analytiker, ortopedingenjör, sjukgymnast,
sjuksköterska (inklusive specialistutbildningar) och
tandhygienist samt utbildning inom social omsorg -
per den 1 januari 2002 skall övergå från
landstingen och Gotlands kommun till staten. Statens
övertagande av huvudmannaskapet föreslås ske i
överensstämmelse med den principöverenskommelse om
ett statligt övertagande av huvudmannaskapet för
landstingens vårdhögskoleutbildningar som har
slutits mellan svenska staten och
Landstingsförbundet (bilaga 3).
Principöverenskommelsen blir gällande när den har
godkänts av regeringen och Landstingsförbundets
styrelse, samtliga landsting och Gotlands kommun
samt riksdagen.
Regeringen redovisar i propositionen sin bedömning
av hur vissa frågor rörande
vårdhögskoleutbildningarna bör behandlas vid
övergång till statligt huvudmannaskap.
Vårdhögskoleutbildningarna bör överföras till det
eller de statliga lärosäten som finns i respektive
landsting med undantag av Jönköpings läns landsting
och Gotlands kommun.
Jönköpings län saknar statlig högskola. Stiftelsen
Högskolan i Jönköping bör vid ett statligt
huvudmannaskap erbjudas ett utökat
utbildningsuppdrag som i huvudsak omfattar den
utbildning som Jönköpings läns landsting bedriver
vid Hälsohögskolan i Jönköping.
Staten bör uppdra åt Karolinska Institutet att
anordna vårdhögskoleutbildning på Gotland. Detta bör
ske i samverkan med Gotlands kommun och utgöra en
fortsättning på det samarbete som sker i dag.
Det avtal som Stockholms läns landsting har
tecknat med Karolinska Institutet omfattar även den
utbildning som bedrivs av tre enskilda
utbildningsanordnare i Stockholm. Staten bör fr.o.m.
2002 erbjuda Ersta Sköndal högskola, Röda Korsets
Högskola och Sophiahemmets sjuksköterskehögskola
utbildningsuppdrag avseende vårdhögskoleutbildning
som i huvudsak motsvarar de uppdrag som erhållits
från Stockholms läns landsting via Karolinska
Institutet.
Stockholms läns landstings avtal med Karolinska
Institutet omfattar också utbildning i social
omsorg. Denna utbildning genomförs av Stockholms
universitet, som får ersättning av Karolinska
Institutet. Stockholms universitet bör tilldelas
medel som i huvudsak motsvarar det uppdrag inom
social omsorgsutbildning som Karolinska Institutet i
dag lämnar till universitetet.
Universitet och högskolor bör samverka med
landstingen och andra vårdgivare så att
praktikplatser tillhandahålls i tillräcklig
omfattning och för att utveckla en väl fungerande
klinisk praktik. Den kliniska praktiken bör regleras
i avtal mellan respektive högskola och landsting
senast vid den tidpunkt då huvudmannaskapet övergår
till staten. Om inte annat överenskoms mellan
högskola och landsting, bör landstingen få
ersättning från högskolan för den kliniska praktik,
som är förlagd till landstingets verksamheter, med 1
200 kr per student och vecka.
Lärosätena bör i ökad utsträckning samverka med
varandra i syfte att utveckla och stärka miljöerna
för forskning och forskarutbildning.
Sjuksköterskeutbildningen bör byggas ut genom
en ökning av antagningen fr.o.m. hösten 2001
med ca 500 nybörjarplatser samt med ytterligare
ca 400 nybörjarplatser fr.o.m. våren 2003.
Motioner
Två motioner från den allmänna motionstiden hösten
2000 - motionerna 2000/01:Ub405 (m) och
2000/01:Ub429 (kd) - förespråkar att Hälsohögskolan
i Jönköping integreras med Stiftelsen Högskolan i
Jönköping.
I motion 2000/01:Ub41(m) betonas att de fristående
vårdhögskolorna, i jämförelse med de offentligt
drivna, måste tillförsäkras likvärdiga och rättvisa
villkor för sin fortsatta verksamhet. Motion
2000/01:Ub42 (m) yrkande 1 påpekar att de enskilda
högskolorna har mycket få platser för fristående
kurser för fort- och vidareutbildning av
sjuksköterskor. Även i denna motion betonas
angelägenheten av att de enskilda högskolorna ges
resurser motsvarande de statliga högskolornas.
I motion 2000/01:Ub42 (m) yrkande 2 framhålls att
de enskilda högskolorna inte har tillgång till de
resurser för forskning som övriga vårdhögskolor har.
En aktiv forskning inom omvårdnadsområdet är enligt
motionärerna en förutsättning för att de fristående
högskolorna skall kunna utveckla sin
högskolemässighet och även framgent bedriva
utbildning av hög kvalitet. De enskilda
vårdhögskolorna bör ges samma ekonomiska resurser
som de statliga för att likvärdig utbildning skall
kunna ges.
I motion 2000/01:Ub501 (s) föreslås att
Hälsohögskolan skall få en sådan förstärkt kompetens
inom området ortopedteknik som en professur skulle
medföra.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad
regeringen föreslår om ett förändrat huvudmannaskap
för vårdhögskoleutbildningar och att riksdagen
godkänner principöverenskommelsen av den 11 januari
2001 om ett statligt övertagande av huvudmannaskapet
för landstingens vårdhögskoleutbildningar mellan
svenska staten och Landstingsförbundet (bilaga 3).
Regeringen och Landstingsförbundets styrelse,
samtliga landsting och Gotlands kommun har godkänt
principöverenskommelsen om ett statligt övertagande
av huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningarna.
Vårdsektorn lider i dag av brist på personal,
särskilt sjuksköterskor med eller utan
specialistkompetens. Ett statligt övertagande av
ansvaret för vårdhögskoleutbildningarna förbättrar
möjligheterna till övergripande bedömningar av
dimensioneringen av olika utbildningar. Ett statligt
huvudmannaskap ger likaså bättre förutsättningar
för vårdhögskoleutbildningarnas samarbete och
samverkan med övriga utbildningar inom universitet
och högskolor.
Utskottet anser i likhet med regeringen att staten
vid övertagandet av huvudmannaskapet bör ta till
vara nuvarande struktur i form av de högskolor där
vårdhögskoleutbildning i dag bedrivs. I detta ligger
att den funktionella samverkan, som sedan 1994
funnits mellan Stiftelsen Högskolan i Jönköping och
Hälsohögskolan i Jönköping, får en fortsättning
genom ett utökat utbildningsuppdrag till Stiftelsen
Högskolan i Jönköping. Utskottet konstaterar att
yrkandena i motionerna 2000/01:Ub405 och
2000/01:Ub429 om att Hälsohögskolan i Jönköping
skall integreras med Stiftelsen Högskolan i
Jönköping därmed kommer att tillgodoses. Utskottet
föreslår att riksdagen avslår dessa motionsyrkanden.
Vilka resurser som skall ställas till förfogande
för olika högskolor och den närmare användningen av
resurserna är frågor som behandlas i statsmakternas
respektive de lokala högskoleorganens budgetarbete.
Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår
motionerna 2000/01:Ub41, 2000/01:Ub42 yrkandena 1
och 2 samt 2000/01:Ub501.
Ekonomisk reglering
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen beslutar om ändring av lagen
(1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner
och landsting och lagen (1995:1516) om
utjämningsavgift för kommuner och landsting i
enlighet med regeringens förslag.
Propositionen
Regeringen redovisar hur de statliga bidragen till
landstingen till följd av det förändrade
huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningarna
kommer att minskas. Det under utgiftsområde 25
Allmänna statsbidrag till kommuner uppförda anslaget
91:1 Generellt statsbidrag till kommuner och
landsting, anslagsposten 3 Bidrag till landsting,
kommer fr.o.m. 2002 att minskas med 1 420 miljoner
kronor. Det statsbidrag som för närvarande ges till
landstingen till utbildning för vårdyrken upphör
fr.o.m. 2002.
Som en konsekvens av förstatligandet av
vårdhögskoleutbildningarna skall
kostnadsutjämningen för landstingen fr.o.m.
2002 inte omfatta högskoleutbildning. Lagen
(1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner
och landsting och lagen (1995:1516) om
utjämningsavgift för kommuner och landsting
skall därför ändras så att standardkostnad för
högskoleutbildning inte längre skall beräknas
för varje landsting. Med landsting avses också
kommuner som inte ingår i ett landsting.
Utskottets ställningstagande
U t s k o t t e t konstaterar att statens
övertagande av huvudmannaskapet för
vårdhögskoleutbildningarna skall vara
kostnadsneutralt. Därmed menas att staten inte skall
åsamkas större kostnader än landstingen för
vårdhögskoleutbildningarna och att landstingen
varken skall vinna eller förlora på att staten tar
över verksamheten.
En konsekvens av att staten övertar
huvudmannaskapet blir att de statliga bidragen till
landstingen minskas. Enligt propositionen kommer det
under utgiftsområde 25 Allmänna statsbidrag till
kommuner uppförda anslaget 91:1 Generellt
statsbidrag till kommuner och landsting,
anslagsposten 3 Bidrag till landsting, fr.o.m. 2002
att minskas med 1 420 miljoner kronor. Det
statsbidrag som för närvarande ges till landstingen
till utbildning för vårdyrken upphör fr.o.m. 2002.
Landstingen omfattas av det kommunala
utjämningssystemet. I landstingens kostnadsutjämning
ingår en modell för utjämning av kostnadsskillnader
inom vårdhögskoleutbildning, baserad på antalet
helårsstudenter. Till följd av förstatligandet av
vårdhögskoleutbildningarna skall kostnadsutjämningen
för landstingen och Gotlands kommun fr.o.m. 2002
inte omfatta högskoleutbildning.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner
förslagen till lag om ändring i lagen (1995:1515) om
utjämningsbidrag till kommuner och landsting och
till lag om ändring i lagen (1995:1516) om
utjämningsavgift för kommuner och landsting (bilaga
2). Ändringarna innebär att fr.o.m. 2002
standardkostnad för högskoleutbildning inte skall
beräknas för varje landsting. Med landsting avses
också kommuner som inte ingår i landsting.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.
1. Statligt huvudmannaskap för
vårdhögskoleutbildningarna (punkt 1)
- m, kd, fp
av Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Tomas
Högström (m), Erling Wälivaara (kd), Per Bill
(m), Ulf Nilsson (fp) och Maria Larsson (kd).
Moderata samlingspartiet vill i likhet med
motionärerna i motionerna 2000/01:Ub41 och
2000/01:Ub42 framhålla angelägenheten av att de
fristående vårdhögskolorna i jämförelse med de
offentligt drivna tillförsäkras likvärdiga och
rättvisa villkor för sin verksamhet. Det innebär
bl.a. att de fristående vårdhögskolorna bör få en
rimlig andel av den planerade utökningen av antalet
utbildningsplatser, att de bör ges resurser för
fristående kurser, dvs. för att fort- och
vidareutbilda legitimerade sjuksköterskor, och att
de bör få tillgång till resurser för forskning.
2. Statligt huvudmannaskap för
vårdhögskoleutbildningarna (punkt 1)
- c
av Sofia Jonsson (c).
Den kliniska praktiken är en nödvändig del av
utbildningen och utgör för studenten den brygga som
skall knyta an de teoretiska studierna med den
kommande yrkesverksamheten. I dag är ca 60 % av
samtliga praktikplatser förlagda till landstingen
medan resterande platser fördelar sig mellan
kommunala vårdgivare och privata vårdgivare. Vad
gäller frågan om ersättning för klinisk praktik
föreslår regeringen att landstingen bör få
ersättning för klinisk praktik som är förlagd till
landstingets verksamheter. Någon överenskommelse
mellan staten och kommunerna om ersättning för
klinisk praktik har inte gjorts varför Centerpartiet
i motion 2000/01:Fi19 yrkat på följande:
"I enlighet med finansieringsprincipen så ersätts
kommunerna för kostnaderna för studerande på
vårdhögskoleutbildningar som gör kliniskt praktik.
Landstingen kommer fr.o.m. den 1 januari 2002 att
ersättas, om ej annat överenskommits mellan högskola
och landsting, med 1 200 kronor per student och
praktikvecka. Med samma ersättningsnivå så innebär
det att 60 miljoner kronor förs över till kommunerna
för att säkerställa att den kliniska praktiken även
kan göras inom kommunernas verksamhetsområde."
BILAGA 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Regeringen har i proposition 2000/01:71 Nytt
huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar
föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1995:1515) om
utjämningsbidrag till kommuner och landsting,
2. att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1995:1516) om
utjämningsavgift för kommuner och landsting,
3. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår
om ett förändrat huvudmannaskap för
vårdhögskoleutbildningar (avsnitt 8.1),
4. att riksdagen godkänner principöverenskommelsen
mellan svenska staten och Landstingsförbundet av den
11 januari 2001 om ett statligt övertagande av
huvudmannaskapet för landstingens
vårdhögskoleutbildningar (avsnitt 8.1).
Motioner
I betänkandet behandlar utskottet nedan uppräknade
motionsyrkanden i vilka föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
Följdmotioner
2000/01:Ub41 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att de fristående
vårdhögskolorna, i jämförelse med de offentligt
drivna, måste tillförsäkras likvärdiga och rättvisa
villkor för sin fortsatta verksamhet.
2000/01:Ub42 av Maud Ekendahl och Margareta
Cederfelt (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de enskilda
vårdhögskolorna ges samma ekonomiska resurser som de
statliga för att likvärdig utbildning skall kunna
ges.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att behovet av
resurser till specialistutbildningar inom t.ex.
smärtlindring och vård av äldre samt akutsjukvård
beaktas vid det statliga övertagandet.
Motioner från allmänna motionstiden
2000/01:Ub405 av förste vice talman Anders Björck
och Ulf Melin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att
inlemma Hälsohögskolan i Stiftelsen Högskolan i
Jönköping.
2000/01:Ub429 av Göran Hägglund och Maria Larsson
(kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att Hälsohögskolan i
Jönköping får Stiftelsen Högskolan i Jönköping som
huvudman för sin fortsatta verksamhet.
2000/01:Ub501 av Morgan Johansson och Tullia von
Sydow (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om den ortopedtekniska vården
och Hälsohögskolan i Jönköping.
BILAGA 2
Regeringens lagförslag
1. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1515)
om utjämningsbidrag till kommuner och landsting
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1995:1515) om
utjämningsbidrag till kommuner och landsting skall
ha följande lydelse.
----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
----------------------------------------------------
3 §1
----------------------------------------------------
För varje kommun beräknas standardkostnad för
barnomsorg, äldreomsorg, individ- och
familjeomsorg, grundskola, gymnasieskola, vatten
och avlopp, gator och vägar, näringslivs- och
sysselsättningsfrämjande åtgärder, byggkostnader,
uppvärmningskostnader, kallortstillägg,
merkostnader till följd av befolkningsminskning och
svagt befolkningsunderlag, barn och ungdomar med
utländsk bakgrund samt administration, resor och
räddningstjänst.
-----------------------------------------------------
För varje landsting För varje landsting
beräknas standardkostnad beräknas standardkostnad
för hälso- och sjukvård, för hälso- och sjukvård
högskoleutbildning och och kallortstillägg.
kallorts-tillägg.
----------------------------------------------------
Standardkostnad beräknas också för kollektivtrafik.
Kostnaden fördelas mellan kommuner och landsting
enligt bestämmelser som regeringen meddelar.
----------------------------------------------------
____________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
__________________________
1 Senaste lydelse 1999:675.
2. Lag om ändring i lagen (1995:1516) om
utjämningsavgift för kommuner och landsting
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1995:1516) om
utjämningsavgift för kommuner och landsting skall ha
följande lydelse.
----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
----------------------------------------------------
3 §1
----------------------------------------------------
För varje kommun beräknas standardkostnad för
barnomsorg, äldreomsorg, individ- och
familjeomsorg, grundskola, gymnasieskola, vatten
och avlopp, gator och vägar, näringslivs- och
sysselsättningsfrämjande åtgärder, byggkostnader,
uppvärmningskostnader, kallortstillägg,
merkostnader till följd av befolkningsminskning och
svagt befolkningsunderlag, barn och ungdomar med
utländsk bakgrund samt administration, resor och
räddningstjänst.
-----------------------------------------------------
För varje landsting För varje landsting
beräknas standardkostnad beräknas standardkostnad
för hälso- och sjukvård, för hälso- och sjukvård
högskoleutbildning och och kallortstillägg.
kallorts-tillägg.
----------------------------------------------------
Standardkostnad beräknas också för kollektivtrafik.
Kostnaden fördelas mellan kommuner och landsting
enligt bestämmelser som regeringen meddelar.
----------------------------------------------------
____________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
__________________________
1 Senaste lydelse 1999:676.
BILAGA 3
Principöverenskommelse
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Ändrat huvudmannaskap för
vårdhögskoleutbildningar
Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om
ett förändrat huvudmannaskap för
vårdhögskoleutbildningar samt avslår motionerna
2000/01:Ub41, 2000/01:Ub42 yrkandena 1 och 2,
2000/01:Ub405, 2000/01:Ub429 och 2000/01:Ub501.
2. Principöverenskommelse mellan svenska staten
och Landstingsförbundet
Riksdagen godkänner principöverenskommelsen
mellan svenska staten och Landstingsförbundet av
den 11 januari 2001 om ett statligt övertagande
av huvudmannaskapet för landstingens
vårdhögskoleutbildningar.
3. Lag om ändring i lagen (1995:1515) om
utjämningsbidrag till kommuner och landsting
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag
till kommuner och landsting.
4. Lag om ändring i lagen (1995:1516) om
utjämningsavgift till kommuner och landsting
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för
kommuner och landsting.
Stockholm den 17 maj 2001
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask
(m), Inger Lundberg (s), Lars Hjertén (m), Majléne
Westerlund Panke (s), Tomas Högström (m), Tomas
Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v), Erling
Wälivaara (kd), Per Bill (m), Gunnar Goude (mp),
Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp), Agneta Lundberg
(s), Nils-Erik Söderqvist (s) och Maria Larsson
(kd).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Regeringen tillsatte i juni 1998 den s.k.
Vårdkommissionen med uppgift att bl.a. kartlägga
rekryteringsbehovet inom vård- och omsorgssektorn,
analysera villkor som påverkar rekryteringen samt ge
förslag till åtgärder mot kommande bristsituation
inom vårdyrken. Kommissionen hade också i uppdrag
att diskutera huvudmannaskapet för
vårdutbildningarna och dess effekter för såväl
dimensionering av som rekrytering till vård- och
omsorgsutbildningarna.
Kommissionen redovisade sitt arbete i rapporten
Den ljusnande framtid är vård (Ds 1999:44).
Kommissionen föreslog att ansvaret för
vårdhögskoleutbildningarna skulle föras över från
landstingen till staten senast år 2001.
Representanter för Regeringskansliet och
Landstingsförbundet utarbetade 1998 promemorian
Underlag för samtal kring vårdhögskolornas
huvudmannaskap - en lägesrapport (dnr
U2000/1461/UH).
Regeringen bemyndigade den 27 april 2000 chefen
för Utbildningsdepartementet att tillkalla en
förhandlingsdelegation med uppdrag att förhandla med
landstingen och Gotlands kommun i syfte att klargöra
under vilka förutsättningar det samlade
huvudmannaskapet för landstingens
vårdhögskoleutbildningar kunde överföras till staten
(dnr U2000/1813/UH). I direktiven till
förhandlingsdelegationen angavs bl.a. att
kostnadsneutralitet skulle vara en förutsättning för
ett ändrat huvudmannaskap samt att en eventuell
ändring av huvudmannaskapet skulle vara
rikstäckande.
Förhandlingarna ledde till att en
principöverenskommelse om ett statligt övertagande
av huvudmannaskapet för landstingens
vårdhögskoleutbildningar undertecknades av staten
och Landstingsförbundet den 11 januari 2001.
Principöverenskommelsen godkändes av regeringen den
18 januari 2001 och av Landstingsförbundets styrelse
den 19 januari 2001. För att principöverenskommelsen
skall äga giltighet fordras att den också godkänns
av riksdagen, samtliga landsting och Gotlands
kommun.
Genom proposition 2000/01:71 Nytt huvudmannaskap
för vårdhögskoleutbildningar har regeringen bl.a.
lagt fram principöverenskommelsen mellan staten och
Landstingsförbundet för riksdagens godkännande. Med
anledning av propositionen har väckts två motioner.
Under allmänna motionstiden 2000 väcktes tre
motioner i hithörande frågor. Förslagen i
propositionen och motionerna återges i bilaga 1.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Staten föreslås fr.o.m. den 1 januari 2002 överta
huvudmannaskapet för följande utbildningar, för
vilka landstingen och Gotlands kommun nu är
huvudmän: utbildning till arbetsterapeut, audionom,
barnmorska, biomedicinsk analytiker,
ortopedingenjör, sjukgymnast, sjuksköterska
(inklusive specialistutbildningar) och tandhygienist
samt utbildning inom social omsorg.
Reformen skall vara kostnadsneutral, och en
ekonomisk reglering skall ske genom att det
generella statsbidraget till landstingen fr.o.m.
2002 reduceras med 1 420 miljoner kronor. Vidare
upphör fr.o.m. 2002 det särskilda statsbidraget till
landstingen för utbildning för vårdyrken. Som en
konsekvens av förstatligandet av
vårdhögskoleutbildningarna ändras lagen (1995:1515)
om utjämningsbidrag till kommuner och landsting och
lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner
och landsting så att det inte längre skall beräknas
standardkostnad för högskoleutbildning för varje
landsting och Gotlands kommun.