Utbildningsutskottets betänkande
2000/01:UBU17

Nytt huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar


Innehåll

2000/01
UbU17

Sammanfattning

I   betänkandet  behandlas  regeringens  proposition
2000/01:71       Nytt       huvudmannaskap       för
vårdhögskoleutbildningar och motioner som väckts med
anledning  av  den  samt  tre motioner från allmänna
motionstiden 2000.
Utskottet  tillstyrker  regeringens   förslag  och
avstyrker samtliga motioner.
Staten  övertar fr.o.m. 2002 huvudmannaskapet  för
vårdhögskoleutbildningarna,  för  vilka  landstingen
och     Gotlands     kommun    nu    är    huvudmän.
Vårdhögskoleutbildningarna  omfattar utbildning till
arbetsterapeut,  audionom, barnmorska,  biomedicinsk
analytiker,      ortopedingenjör,       sjukgymnast,
sjuksköterska (inklusive specialistutbildningar) och
tandhygienist  samt  utbildning inom social  omsorg.
Reformen är kostnadsneutral.  En ekonomisk reglering
sker   genom  att  statsbidragen  till   landstingen
minskas fr.o.m. 2002.
Innehållsförteckning

Utskottets överväganden

Statligt          huvudmannaskap          för
vårdhögskoleutbildningarna
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen  godkänner  vad  regeringen  föreslår  om  ett
förändrat huvudmannaskap för vårdutbildningar
samt godkänner principöverenskommelsen av den
11  januari  2001  mellan  svenska staten och
Landstingsförbundet     om    ett    statligt
övertagande    av    huvudmannaskapet     för
landstingens vårdhögskoleutbildningar.
Motionsyrkanden i hithörande frågor avstyrks.

Bakgrund
Landstingen och Gotlands kommun är i dag  huvudmän
för vårdhögskoleutbildningarna, dvs. utbildning till
arbetsterapeut,  audionom,  barnmorska, biomedicinsk
analytiker,      ortopedingenjör,       sjukgymnast,
sjuksköterska (inklusive specialistutbildningar) och
tandhygienist  samt  utbildning inom social  omsorg.
Samtliga landsting med  undantag  av Jönköpings läns
landsting  och Gotlands kommun har genom  avtal  med
staten överlämnat  utbildningsuppdrag  till  statlig
högskola   eller   universitet.   Det   innebär  att
landstingens vårdhögskoleutbildningar i dag  bedrivs
vid följande universitet och högskolor:
-----------------------------------------------------
|Stockholms läns landsting |Karolinska    Institutet|
|                          |(inklusive     de    tre|
|                          |enskilda                |
|                          |utbildningsanordnarna   |
|                          |Ersta Diakonisällskap för
|
|                          |Ersta  Sköndal högskola,|
|                          |Stiftelsen Rödakorshemmet
|
|                          |för Röda Korsets högskola
|
|                          |och           Stiftelsen|
|                          |Sophiahemmet         för|
|                          |Sophiahemmets           |
|                          |sjuksköterskehögskola   |
|                          |samt          Stockholms|
|                          |universitet och Gotlands|
|                          |kommun)                 |
-----------------------------------------------------
|Uppsala läns landsting    |Uppsala universitet     |
-----------------------------------------------------
|Södermanlands       läns  |Mälardalens högskola    |
|landsting                 |                        |
-----------------------------------------------------
|Östergötlands       läns  |Linköpings universitet  |
|landsting                 |                        |
-----------------------------------------------------
|Kronobergs läns landsting |Växjö universitet       |
-----------------------------------------------------
|Kalmar läns landsting     |Högskolan i Kalmar      |
-----------------------------------------------------
|Blekinge läns landsting   |Blekinge        tekniska|
|                          |högskola                |
-----------------------------------------------------
|Skåne läns landsting      |Lunds universitet, Malmö|
|                          |högskola  och  Högskolan|
|                          |Kristianstad            |
-----------------------------------------------------
|Hallands läns landsting   |Högskolan i Halmstad    |
-----------------------------------------------------
|Västra   Götalands  läns  |Göteborgs   universitet,|
|landsting                 |Högskolan    i    Borås,|
|                          |Högskolan  i Skövde  och|
|                          |Högskolan              i|
|                          |Trollhättan/Uddevalla   |
-----------------------------------------------------
|Värmlands läns landsting  |Karlstads universitet   |
-----------------------------------------------------
|Örebro läns landsting     |Örebro universitet      |
-----------------------------------------------------
|Västmanlands        läns  |Mälardalens högskola    |
|landsting                 |                        |
-----------------------------------------------------
|Dalarnas läns landsting   |Högskolan Dalarna       |
-----------------------------------------------------
|Gävleborgs läns landsting |Högskolan i Gävle       |
-----------------------------------------------------
|Västernorrlands     läns  |Mitthögskolan           |
|landsting                 |                        |
-----------------------------------------------------
|Jämtlands läns landsting  |Mitthögskolan           |
-----------------------------------------------------
|Västerbottens       läns  |Umeå universitet        |
|landsting                 |                        |
-----------------------------------------------------
|Norrbottens         läns  |Luleå           tekniska|
|landsting                 |universitet             |
-----------------------------------------------------

Jönköpings läns landsting bedriver utbildning
vid Hälsohögskolan i Jönköping. Gotlands kommun
har avtal med Karolinska Institutet om att
sjuksköterskeutbildning förläggs till Visby.

Propositionen

Regeringen   föreslår   att   huvudmannaskapet   för
vårdhögskoleutbildningarna    -    utbildning   till
arbetsterapeut,  audionom, barnmorska,  biomedicinsk
analytiker,      ortopedingenjör,       sjukgymnast,
sjuksköterska (inklusive specialistutbildningar) och
tandhygienist samt utbildning inom social  omsorg  -
per   den   1    januari   2002  skall  övergå  från
landstingen och Gotlands kommun till staten. Statens
övertagande  av  huvudmannaskapet   föreslås  ske  i
överensstämmelse  med den principöverenskommelse  om
ett  statligt övertagande  av  huvudmannaskapet  för
landstingens    vårdhögskoleutbildningar   som   har
slutits      mellan     svenska      staten      och
Landstingsförbundet            (bilaga           3).
Principöverenskommelsen blir gällande  när  den  har
godkänts   av  regeringen  och  Landstingsförbundets
styrelse, samtliga  landsting  och  Gotlands  kommun
samt riksdagen.
Regeringen redovisar i propositionen sin bedömning
av        hur       vissa       frågor       rörande
vårdhögskoleutbildningarna    bör    behandlas   vid
övergång till statligt huvudmannaskap.
Vårdhögskoleutbildningarna bör överföras  till det
eller  de  statliga lärosäten som finns i respektive
landsting med  undantag av Jönköpings läns landsting
och Gotlands kommun.
Jönköpings län saknar statlig högskola. Stiftelsen
Högskolan  i  Jönköping   bör   vid   ett   statligt
huvudmannaskap       erbjudas       ett       utökat
utbildningsuppdrag   som  i  huvudsak  omfattar  den
utbildning som Jönköpings  läns  landsting  bedriver
vid Hälsohögskolan i Jönköping.
Staten  bör  uppdra  åt Karolinska Institutet  att
anordna vårdhögskoleutbildning på Gotland. Detta bör
ske i samverkan med Gotlands  kommun  och  utgöra en
fortsättning på det samarbete som sker i dag.
Det   avtal  som  Stockholms  läns  landsting  har
tecknat med  Karolinska Institutet omfattar även den
utbildning   som    bedrivs    av    tre    enskilda
utbildningsanordnare i Stockholm. Staten bör fr.o.m.
2002  erbjuda  Ersta  Sköndal högskola, Röda Korsets
Högskola  och  Sophiahemmets   sjuksköterskehögskola
utbildningsuppdrag  avseende  vårdhögskoleutbildning
som  i huvudsak motsvarar de uppdrag  som  erhållits
från  Stockholms   läns   landsting  via  Karolinska
Institutet.
Stockholms läns landstings  avtal  med  Karolinska
Institutet   omfattar   också  utbildning  i  social
omsorg.  Denna utbildning  genomförs  av  Stockholms
universitet,   som   får  ersättning  av  Karolinska
Institutet.  Stockholms  universitet  bör  tilldelas
medel  som i huvudsak  motsvarar  det  uppdrag  inom
social omsorgsutbildning som Karolinska Institutet i
dag lämnar till universitetet.
Universitet   och   högskolor   bör  samverka  med
landstingen    och    andra   vårdgivare   så    att
praktikplatser    tillhandahålls    i    tillräcklig
omfattning och för  att  utveckla  en väl fungerande
klinisk praktik. Den kliniska praktiken bör regleras
i  avtal  mellan  respektive högskola och  landsting
senast vid den tidpunkt  då huvudmannaskapet övergår
till  staten.  Om  inte  annat   överenskoms  mellan
högskola   och   landsting,   bör   landstingen   få
ersättning från högskolan för den kliniska  praktik,
som är förlagd till landstingets verksamheter, med 1
200 kr per student och vecka.
Lärosätena  bör  i ökad utsträckning samverka  med
varandra i syfte att  utveckla  och stärka miljöerna
för forskning och forskarutbildning.
Sjuksköterskeutbildningen bör byggas ut genom
en ökning av antagningen fr.o.m. hösten 2001
med ca 500 nybörjarplatser samt med ytterligare
ca 400 nybörjarplatser fr.o.m. våren 2003.

Motioner

Två  motioner från den allmänna motionstiden  hösten
2000   -    motionerna    2000/01:Ub405    (m)   och
2000/01:Ub429  (kd) - förespråkar att Hälsohögskolan
i Jönköping integreras  med  Stiftelsen  Högskolan i
Jönköping.
I motion 2000/01:Ub41(m) betonas att de fristående
vårdhögskolorna,  i  jämförelse  med  de  offentligt
drivna, måste tillförsäkras likvärdiga och  rättvisa
villkor   för   sin   fortsatta  verksamhet.  Motion
2000/01:Ub42 (m) yrkande  1  påpekar att de enskilda
högskolorna  har  mycket få platser  för  fristående
kurser   för   fort-   och    vidareutbildning    av
sjuksköterskor.   Även   i   denna   motion  betonas
angelägenheten  av  att de enskilda högskolorna  ges
resurser motsvarande de statliga högskolornas.
I motion 2000/01:Ub42  (m) yrkande 2 framhålls att
de enskilda högskolorna inte  har  tillgång  till de
resurser för forskning som övriga vårdhögskolor har.
En  aktiv forskning inom omvårdnadsområdet är enligt
motionärerna  en förutsättning för att de fristående
högskolorna     skall     kunna     utveckla     sin
högskolemässighet    och   även   framgent   bedriva
utbildning    av   hög   kvalitet.    De    enskilda
vårdhögskolorna  bör  ges  samma ekonomiska resurser
som de statliga för att likvärdig  utbildning  skall
kunna ges.
I    motion   2000/01:Ub501   (s)   föreslås   att
Hälsohögskolan skall få en sådan förstärkt kompetens
inom området  ortopedteknik  som en professur skulle
medföra.
Utskottets ställningstagande

Utskottet  föreslår  att  riksdagen   godkänner  vad
regeringen  föreslår om ett förändrat huvudmannaskap
för  vårdhögskoleutbildningar   och   att  riksdagen
godkänner principöverenskommelsen av den  11 januari
2001 om ett statligt övertagande av huvudmannaskapet
för   landstingens  vårdhögskoleutbildningar  mellan
svenska staten och Landstingsförbundet (bilaga 3).
Regeringen   och   Landstingsförbundets  styrelse,
samtliga landsting och  Gotlands  kommun har godkänt
principöverenskommelsen om ett statligt  övertagande
av huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningarna.
Vårdsektorn  lider  i  dag  av  brist på personal,
särskilt     sjuksköterskor     med    eller    utan
specialistkompetens.  Ett  statligt  övertagande  av
ansvaret  för vårdhögskoleutbildningarna  förbättrar
möjligheterna   till   övergripande  bedömningar  av
dimensioneringen av olika utbildningar. Ett statligt
huvudmannaskap  ger  likaså  bättre  förutsättningar
för   vårdhögskoleutbildningarnas    samarbete   och
samverkan  med övriga utbildningar inom  universitet
och högskolor.
Utskottet anser i likhet med regeringen att staten
vid övertagandet  av  huvudmannaskapet  bör  ta till
vara  nuvarande struktur i form av de högskolor  där
vårdhögskoleutbildning i dag bedrivs. I detta ligger
att  den  funktionella  samverkan,  som  sedan  1994
funnits  mellan Stiftelsen Högskolan i Jönköping och
Hälsohögskolan  i  Jönköping,  får  en  fortsättning
genom ett utökat utbildningsuppdrag till  Stiftelsen
Högskolan  i  Jönköping.  Utskottet konstaterar  att
yrkandena    i    motionerna    2000/01:Ub405    och
2000/01:Ub429  om  att  Hälsohögskolan  i  Jönköping
skall   integreras   med  Stiftelsen   Högskolan   i
Jönköping därmed kommer  att  tillgodoses. Utskottet
föreslår att riksdagen avslår dessa motionsyrkanden.
Vilka resurser som skall ställas  till  förfogande
för olika högskolor och den närmare användningen  av
resurserna  är frågor som behandlas i statsmakternas
respektive de  lokala högskoleorganens budgetarbete.
Utskottet  föreslår   därför  att  riksdagen  avslår
motionerna 2000/01:Ub41,  2000/01:Ub42  yrkandena  1
och 2 samt 2000/01:Ub501.
Ekonomisk reglering
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen beslutar om ändring av lagen
(1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner
och landsting och lagen (1995:1516) om
utjämningsavgift för kommuner och landsting i
enlighet med regeringens förslag.

Propositionen

Regeringen  redovisar  hur de statliga bidragen till
landstingen   till   följd   av    det    förändrade
huvudmannaskapet    för   vårdhögskoleutbildningarna
kommer  att  minskas.  Det  under  utgiftsområde  25
Allmänna statsbidrag till kommuner uppförda anslaget
91:1  Generellt  statsbidrag   till   kommuner   och
landsting,  anslagsposten  3  Bidrag till landsting,
kommer fr.o.m. 2002 att minskas  med  1 420 miljoner
kronor. Det statsbidrag som för närvarande  ges till
landstingen  till  utbildning  för  vårdyrken upphör
fr.o.m. 2002.

Som en konsekvens av förstatligandet av
vårdhögskoleutbildningarna skall
kostnadsutjämningen för landstingen fr.o.m.
2002 inte omfatta högskoleutbildning. Lagen
(1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner
och landsting och lagen (1995:1516) om
utjämningsavgift för kommuner och landsting
skall därför ändras så att standardkostnad för
högskoleutbildning inte längre skall beräknas
för varje landsting. Med landsting avses också
kommuner som inte ingår i ett landsting.

Utskottets ställningstagande

U  t  s  k  o  t  t  e  t   konstaterar  att statens
övertagande       av       huvudmannaskapet      för
vårdhögskoleutbildningarna        skall         vara
kostnadsneutralt. Därmed menas att staten inte skall
åsamkas   större   kostnader   än   landstingen  för
vårdhögskoleutbildningarna   och   att   landstingen
varken  skall vinna eller förlora på att staten  tar
över verksamheten.
En    konsekvens    av    att    staten    övertar
huvudmannaskapet  blir att de statliga bidragen till
landstingen minskas. Enligt propositionen kommer det
under utgiftsområde  25  Allmänna  statsbidrag  till
kommuner    uppförda    anslaget    91:1   Generellt
statsbidrag    till    kommuner    och    landsting,
anslagsposten 3 Bidrag till landsting, fr.o.m.  2002
att   minskas   med   1  420  miljoner  kronor.  Det
statsbidrag som för närvarande  ges till landstingen
till utbildning för vårdyrken upphör fr.o.m. 2002.
Landstingen     omfattas    av    det    kommunala
utjämningssystemet. I landstingens kostnadsutjämning
ingår en modell för  utjämning av kostnadsskillnader
inom  vårdhögskoleutbildning,   baserad  på  antalet
helårsstudenter.  Till  följd av förstatligandet  av
vårdhögskoleutbildningarna skall kostnadsutjämningen
för  landstingen och Gotlands  kommun  fr.o.m.  2002
inte omfatta högskoleutbildning.
Utskottet   föreslår   att   riksdagen   godkänner
förslagen till lag om ändring i lagen (1995:1515) om
utjämningsbidrag  till  kommuner  och landsting  och
till   lag   om  ändring  i  lagen  (1995:1516)   om
utjämningsavgift  för kommuner och landsting (bilaga
2).   Ändringarna   innebär    att    fr.o.m.   2002
standardkostnad  för högskoleutbildning  inte  skall
beräknas för varje  landsting.  Med  landsting avses
också kommuner som inte ingår i landsting.
Särskilda yttranden


Utskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett
följande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom
parentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Statligt huvudmannaskap för
vårdhögskoleutbildningarna (punkt 1)
- m, kd, fp

av  Beatrice  Ask (m), Lars  Hjertén  (m),  Tomas
Högström (m), Erling  Wälivaara  (kd),  Per  Bill
(m), Ulf Nilsson (fp) och Maria Larsson (kd).
Moderata   samlingspartiet   vill   i   likhet   med
motionärerna    i   motionerna    2000/01:Ub41   och
2000/01:Ub42  framhålla  angelägenheten  av  att  de
fristående  vårdhögskolorna   i  jämförelse  med  de
offentligt  drivna  tillförsäkras   likvärdiga   och
rättvisa  villkor  för  sin  verksamhet. Det innebär
bl.a. att de fristående vårdhögskolorna  bör  få  en
rimlig  andel av den planerade utökningen av antalet
utbildningsplatser,  att  de  bör  ges  resurser för
fristående   kurser,   dvs.   för   att   fort-  och
vidareutbilda legitimerade sjuksköterskor,  och  att
de bör få tillgång till resurser för forskning.

2. Statligt huvudmannaskap för
vårdhögskoleutbildningarna (punkt 1)
- c

av Sofia Jonsson (c).
Den  kliniska  praktiken  är  en  nödvändig  del  av
utbildningen  och utgör för studenten den brygga som
skall  knyta an  de  teoretiska  studierna  med  den
kommande  yrkesverksamheten.  I  dag  är  ca 60 % av
samtliga  praktikplatser  förlagda  till landstingen
medan   resterande   platser  fördelar  sig   mellan
kommunala  vårdgivare och  privata  vårdgivare.  Vad
gäller frågan  om  ersättning  för  klinisk  praktik
föreslår   regeringen   att   landstingen   bör   få
ersättning  för  klinisk praktik som är förlagd till
landstingets  verksamheter.   Någon  överenskommelse
mellan  staten  och  kommunerna  om  ersättning  för
klinisk praktik har inte gjorts varför Centerpartiet
i motion 2000/01:Fi19 yrkat på följande:
"I enlighet med finansieringsprincipen  så ersätts
kommunerna   för   kostnaderna   för  studerande  på
vårdhögskoleutbildningar  som gör kliniskt  praktik.
Landstingen kommer fr.o.m.  den  1  januari 2002 att
ersättas, om ej annat överenskommits mellan högskola
och  landsting,  med  1  200 kronor per student  och
praktikvecka. Med samma ersättningsnivå  så  innebär
det att 60 miljoner kronor förs över till kommunerna
för att säkerställa att den kliniska praktiken  även
kan göras inom kommunernas verksamhetsområde."
BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag



Propositionen

Regeringen   har   i   proposition  2000/01:71  Nytt
huvudmannaskap      för     vårdhögskoleutbildningar
föreslagit
1. att riksdagen antar  regeringens  förslag  till
lag    om    ändring    i   lagen   (1995:1515)   om
utjämningsbidrag till kommuner och landsting,
2. att riksdagen antar  regeringens  förslag  till
lag    om    ändring    i   lagen   (1995:1516)   om
utjämningsavgift för kommuner och landsting,
3. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår
om     ett     förändrat     huvudmannaskap      för
vårdhögskoleutbildningar (avsnitt 8.1),
4. att riksdagen godkänner principöverenskommelsen
mellan svenska staten och Landstingsförbundet av den
11  januari  2001  om  ett  statligt  övertagande av
huvudmannaskapet           för          landstingens
vårdhögskoleutbildningar (avsnitt 8.1).

Motioner

I betänkandet behandlar utskottet  nedan  uppräknade
motionsyrkanden   i  vilka  föreslås  att  riksdagen
fattar följande beslut:

Följdmotioner

2000/01:Ub41 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs   om   att   de  fristående
vårdhögskolorna,  i  jämförelse  med  de  offentligt
drivna, måste tillförsäkras likvärdiga och  rättvisa
villkor för sin fortsatta verksamhet.

2000/01:Ub42   av   Maud   Ekendahl   och  Margareta
Cederfelt (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att de enskilda
vårdhögskolorna ges samma ekonomiska resurser som de
statliga  för att likvärdig utbildning  skall  kunna
ges.
2. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om  att  behovet  av
resurser  till  specialistutbildningar   inom  t.ex.
smärtlindring  och  vård  av äldre samt akutsjukvård
beaktas vid det statliga övertagandet.

Motioner från allmänna motionstiden
2000/01:Ub405 av förste vice  talman  Anders  Björck
och Ulf Melin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda möjligheten  att
inlemma  Hälsohögskolan  i  Stiftelsen  Högskolan  i
Jönköping.

2000/01:Ub429  av  Göran  Hägglund och Maria Larsson
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  att  Hälsohögskolan  i
Jönköping får Stiftelsen Högskolan  i  Jönköping som
huvudman för sin fortsatta verksamhet.

2000/01:Ub501  av  Morgan  Johansson och Tullia  von
Sydow (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om den  ortopedtekniska vården
och Hälsohögskolan i Jönköping.


BILAGA 2

Regeringens lagförslag


1. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1515)
om utjämningsbidrag till kommuner och landsting
Härigenom föreskrivs att 3 §  lagen (1995:1515) om
utjämningsbidrag till kommuner och  landsting  skall
ha följande lydelse.
----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
----------------------------------------------------
3 §1
----------------------------------------------------
För   varje  kommun  beräknas  standardkostnad  för
barnomsorg,      äldreomsorg,      individ-     och
familjeomsorg,  grundskola,  gymnasieskola,  vatten
och  avlopp,  gator  och  vägar,  näringslivs-  och
sysselsättningsfrämjande  åtgärder,  byggkostnader,
uppvärmningskostnader,             kallortstillägg,
merkostnader till följd av befolkningsminskning och
svagt  befolkningsunderlag, barn och  ungdomar  med
utländsk  bakgrund  samt  administration, resor och
räddningstjänst.
-----------------------------------------------------
För    varje    landsting   För    varje   landsting
beräknas  standardkostnad  beräknas  standardkostnad
för  hälso- och sjukvård,  för  hälso-  och sjukvård
högskoleutbildning    och  och kallortstillägg.
kallorts-tillägg.
----------------------------------------------------
Standardkostnad beräknas också för kollektivtrafik.
Kostnaden  fördelas  mellan  kommuner och landsting
enligt bestämmelser som regeringen meddelar.
----------------------------------------------------
____________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.











__________________________

1 Senaste lydelse 1999:675.
2.   Lag   om   ändring   i  lagen  (1995:1516)   om
utjämningsavgift för kommuner och landsting
Härigenom föreskrivs att  3 § lagen (1995:1516) om
utjämningsavgift för kommuner och landsting skall ha
följande lydelse.
----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
----------------------------------------------------
3 §1
----------------------------------------------------
För   varje  kommun  beräknas  standardkostnad  för
barnomsorg,      äldreomsorg,      individ-     och
familjeomsorg,  grundskola,  gymnasieskola,  vatten
och  avlopp,  gator  och  vägar,  näringslivs-  och
sysselsättningsfrämjande  åtgärder,  byggkostnader,
uppvärmningskostnader,             kallortstillägg,
merkostnader till följd av befolkningsminskning och
svagt  befolkningsunderlag, barn och  ungdomar  med
utländsk  bakgrund  samt  administration, resor och
räddningstjänst.
-----------------------------------------------------
För    varje    landsting   För    varje   landsting
beräknas  standardkostnad  beräknas  standardkostnad
för  hälso- och sjukvård,  för  hälso-  och sjukvård
högskoleutbildning    och  och kallortstillägg.
kallorts-tillägg.
----------------------------------------------------
Standardkostnad beräknas också för kollektivtrafik.
Kostnaden  fördelas  mellan  kommuner och landsting
enligt bestämmelser som regeringen meddelar.
----------------------------------------------------
____________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.








__________________________
1 Senaste lydelse 1999:676.
BILAGA 3

Principöverenskommelse

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning  till  de  motiveringar  som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Ändrat huvudmannaskap för
vårdhögskoleutbildningar
Riksdagen  godkänner  vad regeringen föreslår  om
ett       förändrat      huvudmannaskap       för
vårdhögskoleutbildningar  samt  avslår motionerna
2000/01:Ub41,  2000/01:Ub42 yrkandena  1  och  2,
2000/01:Ub405, 2000/01:Ub429 och 2000/01:Ub501.
2. Principöverenskommelse mellan svenska staten
och Landstingsförbundet
Riksdagen    godkänner    principöverenskommelsen
mellan svenska  staten och Landstingsförbundet av
den 11 januari 2001  om  ett statligt övertagande
av      huvudmannaskapet     för     landstingens
vårdhögskoleutbildningar.
3. Lag om ändring i lagen (1995:1515) om
utjämningsbidrag till kommuner och landsting
Riksdagen  antar  regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1995:1515)  om  utjämningsbidrag
till kommuner och landsting.
4. Lag om ändring i lagen (1995:1516) om
utjämningsavgift till kommuner och landsting
Riksdagen antar regeringens förslag  till  lag  om
ändring  i lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för
kommuner och landsting.

Stockholm den 17 maj 2001

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman


Följande ledamöter  har  deltagit  i  beslutet:  Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask
(m),  Inger  Lundberg (s), Lars Hjertén (m), Majléne
Westerlund Panke  (s),  Tomas  Högström  (m),  Tomas
Eneroth   (s),   Lennart   Gustavsson   (v),  Erling
Wälivaara  (kd),  Per  Bill (m), Gunnar Goude  (mp),
Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson (fp), Agneta Lundberg
(s),  Nils-Erik Söderqvist  (s)  och  Maria  Larsson
(kd).

Redogörelse för ärendet


Ärendet och dess beredning

Regeringen   tillsatte   i   juni   1998   den  s.k.
Vårdkommissionen  med  uppgift  att  bl.a. kartlägga
rekryteringsbehovet  inom  vård- och omsorgssektorn,
analysera villkor som påverkar rekryteringen samt ge
förslag  till  åtgärder mot kommande  bristsituation
inom vårdyrken.  Kommissionen  hade  också i uppdrag
att       diskutera       huvudmannaskapet       för
vårdutbildningarna   och  dess  effekter  för  såväl
dimensionering av som  rekrytering  till  vård-  och
omsorgsutbildningarna.
Kommissionen  redovisade  sitt  arbete i rapporten
Den   ljusnande   framtid   är  vård  (Ds  1999:44).
Kommissionen     föreslog    att    ansvaret     för
vårdhögskoleutbildningarna  skulle  föras  över från
landstingen till staten senast år 2001.
Representanter     för    Regeringskansliet    och
Landstingsförbundet  utarbetade   1998   promemorian
Underlag    för    samtal   kring   vårdhögskolornas
huvudmannaskap     -    en     lägesrapport     (dnr
U2000/1461/UH).
Regeringen bemyndigade  den  27  april 2000 chefen
för   Utbildningsdepartementet   att  tillkalla   en
förhandlingsdelegation med uppdrag att förhandla med
landstingen och Gotlands kommun i syfte att klargöra
under     vilka    förutsättningar    det    samlade
huvudmannaskapet           för          landstingens
vårdhögskoleutbildningar kunde överföras till staten
(dnr     U2000/1813/UH).    I    direktiven     till
förhandlingsdelegationen     angavs     bl.a.    att
kostnadsneutralitet skulle vara en förutsättning för
ett  ändrat  huvudmannaskap  samt  att  en eventuell
ändring     av    huvudmannaskapet    skulle    vara
rikstäckande.
Förhandlingarna      ledde     till     att     en
principöverenskommelse om  ett  statligt övertagande
av       huvudmannaskapet      för      landstingens
vårdhögskoleutbildningar  undertecknades  av  staten
och   Landstingsförbundet   den   11  januari  2001.
Principöverenskommelsen godkändes av  regeringen den
18 januari 2001 och av Landstingsförbundets styrelse
den 19 januari 2001. För att principöverenskommelsen
skall  äga giltighet fordras att den också  godkänns
av  riksdagen,   samtliga   landsting  och  Gotlands
kommun.
Genom proposition 2000/01:71  Nytt  huvudmannaskap
för  vårdhögskoleutbildningar  har regeringen  bl.a.
lagt fram principöverenskommelsen  mellan staten och
Landstingsförbundet för riksdagens godkännande.  Med
anledning  av propositionen har väckts två motioner.
Under  allmänna   motionstiden   2000   väcktes  tre
motioner    i   hithörande   frågor.   Förslagen   i
propositionen och motionerna återges i bilaga 1.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Staten föreslås  fr.o.m.  den  1 januari 2002 överta
huvudmannaskapet  för  följande  utbildningar,   för
vilka   landstingen   och   Gotlands  kommun  nu  är
huvudmän: utbildning till arbetsterapeut,  audionom,
barnmorska,         biomedicinsk         analytiker,
ortopedingenjör,      sjukgymnast,     sjuksköterska
(inklusive specialistutbildningar) och tandhygienist
samt utbildning inom social omsorg.

Reformen   skall   vara  kostnadsneutral,   och   en
ekonomisk  reglering   skall   ske   genom  att  det
generella  statsbidraget  till  landstingen  fr.o.m.
2002  reduceras  med 1 420 miljoner  kronor.  Vidare
upphör fr.o.m. 2002 det särskilda statsbidraget till
landstingen för utbildning  för  vårdyrken.  Som  en
konsekvens        av        förstatligandet       av
vårdhögskoleutbildningarna ändras  lagen (1995:1515)
om utjämningsbidrag till kommuner och  landsting och
lagen  (1995:1516) om utjämningsavgift för  kommuner
och landsting  så att det inte längre skall beräknas
standardkostnad  för  högskoleutbildning  för  varje
landsting och Gotlands kommun.