Trafikutskottets betänkande
2000/01:TU09

Fordonsfrågor m.m.


Innehåll

2000/01
TU9

Sammanfattning

I  betänkandet   behandlas 16 motionsyrkanden från
den  allmänna  motionstiden  hösten  2000  om  olika
fordonsfrågor m.m.  Det gäller bl.a. regelverket för
fordonsvikter,   s.k.  chipstrimning   av   motorer,
fordonsregistrering och vinterdäcksregler. Utskottet
avstyrker  samtliga  motionsförslag  med  hänvisning
till    pågående     beredningsarbete     och    den
beslutsordning som råder inom fordonsområdet.

Motioner från allmänna motionstiden 2000

2000/01:T212  av  Johnny  Gylling  m.fl.  (kd)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
18. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om  typgodkännande  för
motorcyklar.
2000/01:T404  av Lars Björkman och Anders G. Högmark
(båda m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om chipstrimning.
2. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin
mening    vad    i    motionen    anförs    om   ett
certifieringssystem av trimningsprodukter.
2000/01:T406 av Bertil Persson (m) vari föreslås att
riksdagen    fattar   följande   beslut:   Riksdagen
tillkännager för  regeringen  som  sin  mening vad i
motionen   anförs   om  EU-nationalitetsskyltar   på
bilarna.

2000/01:T424 av Carl  Erik Hedlund (m) vari föreslås
att  riksdagen  fattar  följande  beslut:  Riksdagen
tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad i
motionen     anförs     om    administrationen    av
felparkeringsavgifter.

2000/01:T428  av Hans Hoff  (s)  vari  föreslås  att
riksdagen   fattar    följande   beslut:   Riksdagen
tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad i
motionen  anförs om borttagande av undantag i svensk
lagstiftning   från   det  obligatoriska  kravet  på
användning av vinterdäck.

2000/01:T439 av Harald Bergström och Lars Gustafsson
(båda  kd)  vari  föreslås   att   riksdagen  fattar
följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en ny
utredning  med syftet att skapa en lagstiftning  som
grundar sig  på fakta och med en bred representation
från    tillbehörs-     och     reservdelsbranschen,
bilindustrin och samtliga berörda myndigheter.
2.  Riksdagen tillkännager som sin  mening  vad  i
motionen   anförs   om   att   ackrediterings-   och
certifieringssystem för chipstrimning bör utarbetas.
3.  Riksdagen  tillkännager  som  sin mening vad i
motionen   anförs   om   att   ackrediterings-   och
certifieringssystem  för konverteringstrimning  till
alternavita bränslen bör utarbetas.
2000/01:T441  av  Jan-Evert   Rådhström   och   Lars
Björkman (båda m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  regelsystemets
utformning beträffande  förhållandet  mellan  fordon
och släpvagsvikter.
2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att tillsätta en
utredning  som  ser  över regelsystemet  vad  gäller
släpvagnars verkliga last  och registreringsbevisets
totalvikt för släpvagnen.
2000/01:T466 av Yilmaz Kerimo  och  Tommy  Waidelich
(båda s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som
sin mening vad i motionen  anförs om registrering av
bilar på minderåriga barn.

2000/01:T469 av Karin Olsson m.fl. (s) vari föreslås
att  riksdagen  fattar  följande  beslut:  Riksdagen
begär hos regeringen en utredning  om  inrättande av
ett certifieringsinstitut.

2000/01:T478 av Eskil Erlandsson och Sven  Bergström
(båda c) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som
sin mening vad i motionen  anförs  om  möjlighet för
fler än biltillverkare att chipstrimma bilar.

2000/01:K340 av Lars Tobisson (m) vari föreslås  att
riksdagen fattar följande beslut:
2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen   anförs   om   godkännande
utomlands  och  ökad  användning  i  Sverige av  EU-
modellen för motorfordons registreringsskyltar.
2000/01:MJ845  av  Lars Gustafsson m.fl.  (kd)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
11. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om   att   tillåta
chipstrimning.

Utskottets överväganden

Chipstrimning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet   avstyrker   motionsförslag   (s,  m,  kd
respektive  c)  om s.k. chipstrimning med hänvisning
till pågående beredning  inom  Regeringskansliet  av
utredningen Avgasrening 2000.
Bakgrund

Den   ökade  datoriseringen  inom  fordonsområdet  med  alltmer
avancerad          elektronikutrustning          för
bränsleinsprutning,  avgasrening m.m. har skapat nya
trimningsmöjligheter.  Chipstrimning innebär normalt
att  man  byter  ut alternativt  omprogrammerar  ett
datachip  i motorns  elektroniska  styrenhet.  Denna
trimningsform    används   främst   för   att   höja
motoreffekten    men     även    för    att    sänka
bränsleförbrukningen  och  i   vissa  fall  för  att
möjliggöra  övergång  till  exempelvis  etanoldrift.
Chipstrimning innebär ett ingrepp  i det typgodkända
fordonsutförandet.  Det  betyder att fordonet  efter
trimningen skall registreringsbesiktigas  och få ett
godkännande att det klarar avgaskraven innan det får
användas i trafik.

En   statlig  utredare  har  nyligen  i  betänkandet
Avgasrening   2000   presenterat   en   översyn   av
bilavgaslagstiftningen   (SOU   2000:12).  Utredaren
föreslår en ny lag om motorfordons  avgasrening  som
innebär  bl.a.  att  det  skall bli straffbelagt att
ändra  på  eller  på  annat  sätt   göra  ingrepp  i
utsläppsbegränsande  anordningar på ett  motorfordon
så att fordonet inte längre  uppfyller  av myndighet
godkänt  utförande.  Det  bör  även enligt utredaren
vara förbjudet för en ägare till ett motorfordon att
låta  någon  göra  sådana  ändringar   i   fordonet.
Bestämmelsen  avser  främst trimning av motorfordon.
Vidare föreslås att det  skall  bli  straffbart  att
bruka  ett fordon med vetskap om att det har ändrats
på sådant  sätt.  Genom  straffbestämmelsen påverkas
även  möjligheterna att marknadsföra  trimningschips
på ett otillbörligt sätt.

Motionerna

Lars Björkman  och  Anders  G. Högmark framhåller i motion T404
(m) att det vore olyckligt om  chipstrimning  skulle
kriminaliseras.  Det  skulle hejda en utveckling  av
metoder som eventuellt  kan  bidra  till  att minska
farliga utsläpp. Motionärerna påtalar vidare att den
nuvarande   dispensordningen   för   att  konvertera
motorer till drift med mer miljövänliga  bränslen är
så  krånglig  att  den  missgynnar  utvecklingen.  I
sammanhanget hänvisas till att i Tyskland  har man i
stället  för  förbud  infört ett certifieringssystem
för trimningsprodukter.
I motion T439 (kd) av  Harald  Bergström  och Lars
Gustafsson  föreslås  att  en ny utredning tillsätts
för att skapa en lagstiftning  som  grundar  sig  på
fakta   och   med   en   bred   representation  från
tillbehörs-  och  reservdelsbranschen,  bilindustrin
och samtliga berörda  myndigheter.  Vidare  föreslås
att ett ackrediterings- och certifieringssystem  för
chipstrimning  utarbetas  som  också  kan underlätta
konverteringstrimning  till  alternativa   bränslen.
Motsvarande  uppfattning  redovisas  även  i  motion
MJ845 yrkande 11 av Lars Gustafsson m.fl. (kd).
Enligt  Eskil  Erlandsson och Sven Bergström (båda
c) kan chipstrimning  göra det enkelt och ekonomiskt
att bygga om bensinbilar  till  etanolbilar  (motion
T478).  Avgasmässigt uppfyller etanolbilen med  råge
alla  de  krav   som   ställs   på  bensinversionen.
Miljövinsten  är  att  etanolbilen  inte  ger  något
nettotillskott   till   koldioxidhalten   samt   att
bränslet tillverkas i Sverige. Chipstrimning är även
ett  sätt  att  optimera  motorn  för  ett speciellt
drivmedel som oftast leder till renare avgaser  samt
bättre   motoreffekt.  För  att  ta  vara  på  dessa
möjligheter  bör avgaslagstiftningen kompletteras så
att  fler  än biltillverkare  kan  certifiera  bilar
efter  en  chippning   om   de   klarar   uppställda
avgaskrav.
Karin Olsson m.fl. (s) föreslår i motion T469 att en
utredning   tillsätts   i   syfte  att  inrätta  ett
certifieringsinstitut dit man  kan vända sig för att
få   sina   produkter  godkända  enligt   i   förväg
uppställda  krav.   Därmed  skulle  konkurrensen  på
området kunna stärkas  till  gagn för konsumenterna.
Även  miljön skulle tjäna på det  eftersom  man  som
konsument    skulle    få    bra   upplysningar   om
miljöeffekter  av t.ex. chipstrimning.  Motionärerna
understryker vidare  vikten  av  att  den föreslagna
utredningen   får   en   bred   sammansättning   med
representanter   även   för   tillverkare    utanför
bilindustrin.

Utskottets ställningstagande

IT-utvecklingen innebär nya möjligheter att genom chipstrimning
optimera  moderna  bilmotorer  för  att  uppnå  ökad
effektivitet,  vilket  tas  upp  i  flera  motioner.
Konvertering   av   fordon   till   drift   med  mer
miljövänliga   drivmedel  som  etanol  kan  dessutom
möjliggöras.  Samtidigt   gäller   att   frågor  som
konsekvenserna  för  motorernas  emissionsegenskaper
måste   beaktas   för  att  möjliggöra  en   hållbar
utveckling. Det gäller  även  behovet av en effektiv
kontroll och ett tryggat konsumentskydd.
Enligt vad utskottet erfarit bereds för närvarande
inom Regeringskansliet utredningen Avgasrening 2000.
I   samband   med   remissbehandlingen   har   olika
myndigheter, organ och  företag  fört  fram  en  rad
synpunkter       och       tillfört      ytterligare
underlagsmaterial.  Det gäller  bl.a.  de  av  flera
motionärer påtalade frågorna  om  att  tillskapa ett
oberoende   certifieringsinstitut  för  att   främja
konkurrens  och  teknisk  utveckling  samt  för  att
underlätta    åtgärder     för    konvertering    av
traditionella   bensinmotorer    till    drift   med
alternativa och mer miljövänliga bränslen.
Enligt utskottets mening är det angeläget  med  en
fortsatt  teknisk fordonsutveckling för att utveckla
bilen till  ett  effektivt  och attraktivt färdmedel
och motverka negativa konsekvenser som miljöproblem,
trafikolyckor    och    förbrukning    av    fossila
naturresurser.  För  att  främja  teknikutvecklingen
förutsätter   utskottet  att  regeringen   vid   sin
beredning av utredningen  Avgasrening 2000 överväger
inrättandet      av     ett     certifieringssystem,
konverteringstrimning   till   alternativa  och  mer
miljövänliga       bränslen,      försäkringsmässiga
konsekvenser  och  övriga   frågor  som  tas  upp  i
motionerna. Med hänsyn härtill  och  i  avvaktan  på
regeringens  ställningstagande  är  något  initiativ
från  riksdagens  sida inte erforderligt. Motionerna
T404 (m), T439 (kd),  T469  (s),  T478 (c) och MJ845
(kd) yrkande 11 avstyrks därför.

Ägarregistrering

Utskottets förslag i korthet

Utskottet  avstyrker  en  motion (s) om  översyn  av
ägarregistrering av bilar på  minderåriga  barn  med
hänvisning till förutsatt beredningsarbete.

Gällande bestämmelser

Bestämmelser    om    registrering   av   fordon   och   därmed
sammanhängande frågor finns i bilregisterkungörelsen
(1972:599). Enligt kungörelsens  huvudregel  i   8 §
skall ett fordon vara registrerat för att få brukas.
Registreringen har en direkt rättslig verkan när det
gäller  ansvar  för  fel  och  brister  i  fordonets
trafiksäkerhets- och miljöegenskaper samt skyldighet
att  se  till att föreskrivna besiktningar genomförs
och   att  fordonsskatt,   felparkeringsavgift   och
överlast-avgift betalas.

Motionen

Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich noterar i motion T466 (s) att
det i dag  är  möjligt  att  registrera bilen på ett
barn.  Det finns flera motiv att  göra  barnen  till
bilägare.  Om man officiellt äger en dyr bil kan man
t.ex. bli nekad socialbidrag. Genom att skriva bilen
på barnen slipper  man  bli eftersökt av kronofogden
för  felparkeringsavgifter  som  man  inte  betalat.
Vidare  kan  föräldern på så sätt undvika att betala
bilskatt. Trots att det är uppenbart att det inte är
bilens officiella ägare som har parkerat fel går det
inte att driva in pengarna eftersom skyldigheten att
betala parkeringsavgifter och bilskatt endast gäller
bilens officiella  ägare.  Nuvarande  möjlighet  för
minderåriga  barn  att  registreras  som  ägare till
bilar  bör  därför stoppas, anser motionärerna.  Mot
denna  bakgrund  föreslås  en  översyn  av  gällande
lagstiftning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  konstaterar att bilregistret är ett viktigt underlag
för den information  om  fordon och ägarförhållanden
som  behövs  för  kontroll  och   administration  av
fordonsbeståndet. Bilregistret utgör vidare underlag
för  uppbörd  av fordonsskatt och bevakning  av  att
fordonsägarna   fullgör    sina   förpliktelser.   I
registret  finns  uppgifter  om   fordons-,   ägar-,
besiktnings-,         trafikförsäkrings-         och
skatteförhållanden.  Som  framhålls  i  motionen har
därför registreringen av fordon betydelse  för bl.a.
efterlevnaden     av     olika    bestämmelser    på
trafikområdet.  Den  har  även   betydelse  för  att
motverka problemet med att fordon lämnas övergivna i
naturen, vilket under senare år ökat i omfattning.
Riksdagen har under föregående riksmöte  behandlat
frågan   om   fordonsregistrering   på   barn  (bet.
1999/2000:TU5,   rskr.   1999/2000:166).   Utskottet
konstaterade därvid att i december 1999 var totalt 8
696  personer under 18 år registrerade som ägare  av
personbilar. Motsvarande antal för lastbilar var 538
och för  bussar 8. Med hänvisning till att Vägverket
i          ett          remissyttrande          över
Trafikregistreringsutredningens     förslag     (SOU
1998:162) uppmärksammat att fordon kan registeras på
barn  för  att  kringgå  ansvarsreglering  på  olika
områden förutsatte utskottet att frågan skulle komma
att   övervägas   i   samband   med  beredningen  av
utredningens förslag.
Regeringen  har  den  1  februari 2001  överlämnat
lagrådsremissen   lag  om  vägtrafikregister,   m.m.
Remissen  innehåller  förslag  till  en  ny  lag  om
vägtrafikregister     och     en     ny    lag    om
vägtrafikdefinitioner    i   syfte   att   förenkla,
modernisera  och  effektivisera  regelsystemet.  Den
föreslagna lagen är  av  ramkaraktär  och innehåller
inte  några  särskilda  föreskrifter  om  exempelvis
fordonsregistrering på barn. I stället förutses  att
lagen    kompletteras    med    en   förordning   om
vägtrafikregister som tar upp olika  mer detaljerade
föreskrifter         och         villkor.         Av
propositionsförteckningen   för   riksmötet  2000/01
framgår  att regeringen har för avsikt  att  i  mars
2001  överlämna   en   proposition  i  ärendet  till
riksdagen.
Utskottet   förutsätter    att   den   fråga   som
motionärerna  aktualiserar övervägs  i  samband  med
regeringens författningsarbete.  Utskottet anser att
något särskilt uttalande från riksdagens  sida  inte
är  erforderligt.  Med  det  anförda avstyrks motion
T466 (s).

Fordonsskyltning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet  avstyrker två motioner  (båda  m)  om  en
övergång  till   EU:s   s.k.   gemenskapsmodell  för
fordonsskyltning med hänvisning  bl.a. till pågående
beredningsarbete.

Bakgrund

I 48 § bilregisterkungörelsen (1972:599) stadgas att fordon som
används  utomlands  baktill skall vara  försett  med
nationalitetsmärke. Kungörelsen  reglerar  också hur
märket skall vara utformat. Bland annat framgår  att
det  på märket skall finnas ett "S". Märket får inte
fästas    så   att   det   kan   sammanblandas   med
registreringsnumret           eller           minska
registreringsnumrets                      läsbarhet.
Bilregisterkungörelsen  avser  alla  svenska fordon,
också  vid  bruk  utomlands. Enligt 7 § förordningen
(1987:27) om fordon  i  internationell  vägtrafik  i
Sverige  skall  varje  registrerat fordon baktill ha
ett  nationalitetsmärke  som  visar  i  vilken  stat
fordonet är registrerat. Till  grund  för de svenska
reglerna ligger bl.a. den s.k. Wienkonventionen från
år 1968. Konventionen har ratificerats  av  tio  EU-
länder och undertecknats av tre.
En registreringsskylt av s.k. gemenskapsmodell har
utformats efter en resolution i Europaparlamentet år
1988.  I resolutionen krävdes att EU:s symbol skulle
finnas med  på  registreringsskyltar i syfte att öka
medborgarnas medvetenhet  om  EU-gemenskapen. En del
av  skylten upptar nationalitetsmärket,  omgivet  av
EU:s  stjärnring.  Märket  uppfyller  inte  kraven i
Wienkonventionen,  vilket innebär att det egentligen
inte skulle kunna godtas  av  de länder som anslutit
sig  till  konventionen.  Dock  har  i  en  särskild
rådsförordning  (2411/98/EG)  fastslagits   att   de
medlemsstater   som   kräver   att   fordon  som  är
registrerade  i  en  annan  medlemsstat  skall  vara
försedda   med   registreringsmärke   skall  erkänna
nationalitetsmärke som visas längst till  vänster på
registreringsskylten.  Märket  skall vara likvärdigt
varje   annat   godkänt  nationalitetsmärke.   Vissa
medlemsstater har i enlighet med förordningen infört
gemenskapsmodellen,    antingen   som   obligatorisk
(Portugal och Irland) eller som alternativ (Tyskland
och Frankrike).
Motionerna

I motion K340 (m) yrkande  2  av  Lars  Tobisson  förordas  att
regeringen  verkar för att EU:s gemenskapsmodell för
fordonsskyltning  godkänns mer allmänt, även utanför
EU.

I motion T406 av Bertil  Persson  (m)  framhålls att
befolkningen inte märker så mycket av medlemskapet i
EU.  Identifikationsprocessen skulle må väl  av  att
man   använde    EU-markeringar   oftare.   Särskilt
angelägen   är   en   övergång    till   EU:s   blåa
nationalitetsmarkeringar på bilarnas  nummerskyltar.
Nuvarande avtal om nationalitetsmarkering på bilarna
bör därför sägas upp och en snar övergång  ske  till
EU-markering.

Utskottets ställningstagande

Enligt vad utskottet erfarit överväger Vägverket för närvarande
på  regeringens uppdrag det framtida regelverket för
fordonsskyltning  och den av kommissionen föreslagna
s.k.   gemenskapsmodellen    för   sådana   skyltar.
Vägverket avser att under första  halvåret  redovisa
sin uppfattning till Näringsdepartementet. Utskottet
vill  vidare  hänvisa  till  att  såväl  emblem  som
särskilda           nummerplåtshållare           med
nationalitetsbeteckningen  för Sverige infällt i EU-
symbolen finns att tillgå på tillbehörsmarknaden.
Med hänvisning till det anförda  är utskottet inte
nu berett att vidta någon åtgärd med anledning av de
behandlade  motionsyrkandena. Följaktligen  avstyrks
motionerna T406 (m) och K340 (m) yrkande 2.

Vinterdäck

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en motion (s) i vilken framhålls
att det är olämpligt att det finns undantag från det
obligatoriska kravet på användning av vinterdäck.

Gällande bestämmelser

I Sverige gäller  obligatorisk användning av vinterdäck. Det
innebär att personbil,  lätt lastbil och buss med
en totalvikt av högst 3,5  ton  samt släpvagn som
dras  av  sådant fordon skall vara  försedda  med
vinterdäck eller likvärdig utrustning under tiden
den  1  december-den  31  mars  när  vinterväglag
råder. Med vinterdäck avses däck som är framtagna
särskilt  för  vinterkörning. Vinterdäck kan vara
dubbade eller odubbade.  Likvärdig  utrustning är
sommardäck  med  snökedjor. Överträdelse  beivras
med böter.
Ett fordon får dock  köras  med  sommardäck, trots
bestämmelserna om vinterdäck, i följande fall:
1.  om  det  kan  ske utan fara för trafiksäkerheten
dels för provkörning  eller  bogsering av fordonet i
samband med reparation eller liknande  ändamål, dels
för  färd  kortaste  lämpliga  väg  till  och   från
besiktningsorgan  enligt  2  §  lagen (1994:2043) om
vissa   besiktningsorgan   på   fordonsområdet   för
besiktning,
2.  om  fordonet  enligt  bilregistret   är   av  en
årsmodell som är trettio år eller äldre,
3. om fordonet är registrerat i utlandet eller
4. vid färd som påbörjas eller avslutas i utlandet.

Motionen

Hans Hoff uppmärksammar i motion T428 (s) att lagstiftningen om
obligatorisk  användning  av vinterdäck har undantag
som innebär att utländska förare  kör med sommardäck
på de svenska vintervägarna. Motionären  bedömer att
detta  innebär  en  ökad risk för trafikolyckor  och
föreslår att undantaget slopas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet  med motionären att det är viktigt att
använda     vinterdäck     för     att     förbättra
trafiksäkerheten.   Det   gäller   även   för    den
internationella   trafik   som  berör  Sverige.  Det
påtalade undantaget från det obligatoriska kravet på
användning  av  vinterdäck  har   införts   för  att
förenkla  för  dem som åker till eller från utlandet
och utformats i  enlighet  med  våra internationella
förpliktelser.     För     att     få     en    ökad
vinterdäcksanvändning i den internationella trafiken
informerar    Vägverket    trafikanterna    om   att
vinterklimatet    i   Sverige   kräver   vinterdäck.
Utskottet  anser  att  detta  informationsarbete  är
viktigt och förutsätter  att Vägverket aktivt verkar
för  en ökad vinterdäcksanvändning.  Med  hänvisning
till det  anförda  avstyrker  utskottet  motion T428
(s).

Fordonsvikter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser det angeläget att regelverket  kring
fordonsvikter  främjar  en  utveckling mot säkra och
rationella  transporter. Utskottet  förutsätter  att
Vägverket ser  över  frågan  och  påtalar eventuella
behov av regelförändringar. Utskottet  föreslår  mot
denna bakgrund att riksdagen avslår en motion (m) om
att se över regelverket för fordonsvikter.

Gällande bestämmelser

Enligt    2   kap.   5   §   körkortslagen   (1998:488)   avser
förarbehörigheten  B - förutom terrängvagn och vissa
motorredskap - personbil  med totalvikt av högst 3,5
ton och lätt lastbil samt ett lätt släpfordon som är
kopplat till sådana bilar. Med lätt släpfordon avses
enligt   körkortsförordningen     (1998:980)    dels
släpfordon  med  en  totalvikt av högst 750 kg, dels
släpfordon  med  en totalvikt  över  750  kg,  under
förutsättning  att   totalvikten   inte   överstiger
dragfordonets tjänstevikt och att dragfordonets  och
släpfordonets  sammanlagda totalvikt inte överstiger
3,5 ton. De svenska  reglerna  är i överensstämmelse
med rådets direktiv 91/439/EEG av  den  29 juli 1991
om körkort (art. 3 p. 1).

Motionen

Jan-Evert  Rådhström och Lars Björkman (båda  m)  framhåller  i
motion T420  att  regelverket för dragvikter inte är
anpassat till dagens moderna bilar. Regelsystemet är
nämligen utformat så  att  det  i många fall innebär
att en fordonsförare måste använda en förhållandevis
liten bil för att framföra en släpkärra, beroende på
att man måste komma ner i den totala  vikten, vilket
inte gynnar trafiksäkerheten. Motionärerna begär mot
denna bakgrund att regelverket ses över.

Utskottets ställningstagande

Som  motionärerna  påtalar  har  fordonsutvecklingen  förändrat
sammansättningen   av   fordonsparken   och   därmed
möjligheterna att dra släpvagnar.  Utvecklingen  mot
mindre  och mer energisnåla fordon med god prestanda
har också  inneburit  att  regeln om att släpvagnens
totalvikt inte får vara högre  än bilens tjänstevikt
ibland upplevs som en begränsning.
Utskottet  anser det viktigt att  regelverket  för
fordonsvikter     främjar     en    utveckling    av
ändamålsenliga och trafiksäkra  transporter.  Det är
därför  angeläget  att  de  aktuella  bestämmelserna
följs   upp  med  hänsyn  till  den  fordonstekniska
utvecklingen  och nya forskningsrön. Till bilden hör
vidare att fordons-  och körkortsbestämmelser numera
i stor utsträckning följer  skilda  EG-direktiv. Den
av  motionärerna  kritiserade  viktbegräsningsregeln
överensstämmer    exempelvis    med    EG:s     s.k.
körkortsdirektiv.
Utskottet förutsätter att Vägverket inom ramen för
sitt  sektorsansvar  tar  initiativ till att se över
bestämmelserna   om   fordonsvikter.    Enligt   vad
utskottet  erfarit  pågår vidare inom EU ett  arbete
med  att  se över rådande  regelverk  inom  området.
Utskottet förutsätter att Sverige aktivt verkar inom
EU för utvecklingen  av  ändamålsenliga fordons- och
körkortsregler.  Med  hänvisning  till  det  anförda
avstyrks motion  T441 (m).
Typgodkännande för motorcyklar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett  motionsyrkande (kd) om ändrad tidpunkt
när EG:s direktiv om typgodkännande  för motorcyklar
skall   införlivas   i   svensk   lagstiftning   med
hänvisning till att yrkandet redan är tillgodosett.

Motionen

Johnny Gylling m.fl. (kd) noterar i  motion  T212 yrkande 18
att  nationella  typgodkännanden  för motorcyklar
upphör i Sverige den 17 juni 2001 i  samband  med
att  ett  EG-direktiv  träder i kraft. Övriga EU-
länder har dock valt att  behålla sina nationella
bestämmelser  till  den  17  juni   2003.  Enligt
motionärerna  får  detta märkliga konsekvenser  i
Sverige  eftersom  kraven   vid  besiktning  blir
mycket   hårdare.   Mot   denna  bakgrund   anser
motionärerna   att  de  regler   för   nationella
typgodkännanden  som gäller i övriga EU också bör
gälla i Sverige.

Utskottets ställningstagande

Intresset för motorcyklar  är stort i Sverige som har ett stort
antal organiserade medlemmar  i olika mc-föreningar.
Motorcykelförsäljningen har också  ökat starkt under
senare  år.  Bakom  detta  ligger  bl.a.   synen  på
motorcykeln som ett effektivt transportmedel  och en
utvecklande    fritidssysselsättning.    Mot   denna
bakgrund  är  det enligt utskottets mening angeläget
att regelverket  för  motorcyklar  ges en utformning
och   tillämpning   som   främjar   en   säker   och
ändamålsenlig trafik.
Som  uppmärksammas  i  motion  T212  (kd) har  den
tekniska  reglering som kommer till uttryck  i  EG:s
direktiv   för    nationella    typgodkännanden   av
motorcyklar  stor  betydelse (97/24/EG).  Regeringen
har  genom beslut den  7  september  2000  gjort  en
ändring  i  förordningen  (1998:1263)  om  ändring i
fordonskungörelsen (1972:595). Ändringen innebär att
tidpunkten  när  EG-direktivet skall genomföras  har
senarelagts från den  17  juni 2001 till den      17
juni 2003. Motionsyrkandet  är  därmed tillgodosett.
Något initiativ från riksdagens sida  är därför inte
nödvändigt varför motionsyrkandet avstyrks.
Administration av felparkeringsavgifter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet  instämmer  i  syftet  bakom  en motion  (m)  om  att
administrationen av felparkeringsavgifter  skall ske
på  ett  effektivt  sätt.  Med  hänvisning  till att
Regeringskansliet för närvarande bereder ett förslag
om     att     reformera     administrationen    för
felparkeringsavgifter avstyrks  motionen.  Utskottet
förutsätter  i  sammanhanget  att effektiva åtgärder
vidtas       mot      det      stigande      antalet
parkeringsanmärkningar   mot  fordon  med  utländska
registeringsskyltar.

Gällande bestämmelser

Polisen och kommunerna får  utfärda  parkeringsanmärkningar mot
fordon    som    parkerats    felaktigt.   Vägverket
underrättas om varje utfärdad anmärkning  och för in
uppgifter  om dem i felparkeringsregistret som  förs
av verket.
Fordonets  förare  eller  dess  ägare  kan  begära
rättelse   hos   polismyndighet   och  därigenom  få
betalningsansvaret     för    parkeringsanmärkningar
undanröjt. Vägverket skall  underrättas  om polisens
beslut  om undanröjande. Om polisen inte  undanröjer
betalningsansvaret       kan      ägaren      begära
domstolsprövning.
Alla betalningar bokförs av  Vägverket. Om betalning
inte skett inom den fastlagda  tiden  erinrar verket
fordonsägaren  skriftligt. Är avgiften obetald  även
efter  den  tid som  fastställts  i  erinran  åläggs
fordonsägaren  att  inom ny fastställd tid betala en
då med 150 kr förhöjd  avgift. För att täcka statens
kostnader avräknas 50 kr  för varje inbetald avgift.
Av dessa får Vägverket behålla  14  kr för att täcka
sina kostnader.

Aktuellt utredningsarbete

Vägverket har nyligen i nära samarbete  med  Stockholms  kommun
utrett  administrationen  av  felparkeringsuppgifter
(Vägverket Rapport 2000-07-06).  Enligt  utredningen
skulle     en    överföring    av    ansvaret    för
administrationen   av   felparkeringsavgifter   från
Vägverket till kommunerna vara mycket lämplig för de
kommuner  som  så önskar. Bland fördelarna anges att
kommunerna  kan skapa  arbetsrutiner  som  sannolikt
medför att fler  avgifter för parkeringsanmärkningar
kommer    att    bli    betalda.    Samordning    av
arbetsuppgifter  och  tillgången   till  kommunernas
lokalkännedom  skulle  kunna medföra bättre  service
för  bilisterna. Vidare skulle  arbetsplanering  och
personalutveckling  inom kommunerna kunna förbättras
och    möjligheterna    att     tekniskt    utveckla
arbetshjälpmedel och arbetsmetoder öka.

Med  hänvisning till utredningen har  Vägverket  och
Svenska Kommunförbundet i en gemensam skrivelse till
regeringen   den  6  december  2000  föreslagit  att
regeringen vidtar  de  åtgärder  som  krävs  för att
överföra     ansvaret     för     handläggning    av
felparkeringsavgifter     från    Vägverket     till
kommunerna. Den praktiska hantering som i dag utförs
av  Vägverket  förutsätts,  oavsett  ett  eventuellt
ändrat ansvar, att även fortsättningsvis bedrivas av
Vägverket för de kommuner som så önskar.

Motionen

Carl  Erik  Hedlund uppmärksammar  i  motion  T424  (m)  att
antalet parkeringsanmärkningar  som utfärdats för
fordon med utländska registreringsskyltar  stiger
kraftigt    i    framför    allt    storstäderna.
Betalningsuppföljningen  är  dock obefintlig  för
dem som inte betalar direkt. Orsaken  till  detta
är  att  aktuella och säkra uppgifter om namn och
adress för  dessa  fordons  ägare  saknas. Enligt
motionen  har  andra  länder  samma  problem  med
utlandsregistrerade  fordon  och  felparkeringar.
Det finns därför företag som specialiserat sig på
att  driva  in  denna  typ av betalningar.  Många
storstäder i Europa utnyttjar denna möjlighet att
få  in  avgifterna.  De får  dessutom  en  bättre
efterlevnad    av   gällande    parkeringsregler.
Motionären  föreslår   mot   denna  bakgrund  att
regeringen   skyndsamt  föreslår   riksdagen   de
lagändringar som  erfordras  för  att  föra  över
administrationen  av  parkeringsavgifter  till de
kommuner  som  så önskar för att kommunerna skall
kunna driva in betalningar  från  såväl  inhemska
som utländska fordonsägare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet   anser  det  viktigt  att  felparkeringsanmärkningar
hanteras rationellt och ändamålsenligt. Det  är även
angeläget att  effektiva  åtgärder  vidtas  mot  det
stigande  antal  parkeringsanmärkningar som utfärdas
för  fordon  med utländska  registreringsskyltar.  I
sammanhanget    kan     erinras     om    riksdagens
tillkännagivande till regeringen våren  2000  om att
ett  effektivt  påföljdssystem  bör  skapas även för
utländska fordonsförare (bet. 1999/2000:TU11,  rskr.
1999/2000:238).
Enligt vad utskottet erfarit bereds för närvarande
inom  Regeringskansliet den aktuella skrivelsen från
Vägverket    och    Svenska    Kommunförbundet    om
administrationen      av      felparkeringsavgifter.
Utskottet, som  anser  att  regering-
ens ställningstagande bör avvaktas, avstyrker motion
T424  (m).
Förteckning över behandlade
förslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som
framförs under Utskottets överväganden
föreslår utskottet att riksdagen fattar
följande beslut:

1.      Chipstrimning
Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:T404,
2000/01:T439,  2000/01:  T469,  2000/01:T478  och
2000/01:MJ845 yrkande 11.

2.      Ägarregistrering
Riksdagen avslår motion  2000/01:T466.
3.      Fordonsskyltning
Riksdagen  avslår motionerna  2000/01:T406  och
2000/01:K340 yrkande 2.
4.      Fordonsvikter
Riksdagen avslår motion  2000/01:T441.
5.      Vinterdäck

Riksdagen avslår motion  2000/01:T428.

6.      Typgodkännande av motorcyklar
Riksdagen avslår  motion   2000/01:T212 yrkande
18.

7.      Administration av
felparkeringsavgifter
Riksdagen avslår motion  2000/01:T424.

Stockholm den 8 mars 2001

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman


Följande ledamöter har deltagit i  beslutet:  Monica
Öhman  (s),  Sven  Bergström  (c), Per-Richard Molén
(m),  Hans Stenberg (s), Karin Svensson  Smith  (v),
Johnny   Gylling   (kd),  Tom  Heyman  (m),  Krister
Örnfjäder (s), Lars  Björkman (m), Monica Green (s),
Stig  Eriksson  (v),  Tuve   Skånberg  (kd),  Mikael
Johansson (mp), Claes-Göran Brandin  (s),  Jan-Evert
Rådhström  (m),  Christina  Axelsson  (s)  och Elver
Jonsson (fp).