I betänkandet behandlas 16 motionsyrkanden från
den allmänna motionstiden hösten 2000 om olika
fordonsfrågor m.m. Det gäller bl.a. regelverket för
fordonsvikter, s.k. chipstrimning av motorer,
fordonsregistrering och vinterdäcksregler. Utskottet
avstyrker samtliga motionsförslag med hänvisning
till pågående beredningsarbete och den
beslutsordning som råder inom fordonsområdet.
Motioner från allmänna motionstiden 2000
2000/01:T212 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om typgodkännande för
motorcyklar.
2000/01:T404 av Lars Björkman och Anders G. Högmark
(båda m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om chipstrimning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett
certifieringssystem av trimningsprodukter.
2000/01:T406 av Bertil Persson (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om EU-nationalitetsskyltar på
bilarna.
2000/01:T424 av Carl Erik Hedlund (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om administrationen av
felparkeringsavgifter.
2000/01:T428 av Hans Hoff (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om borttagande av undantag i svensk
lagstiftning från det obligatoriska kravet på
användning av vinterdäck.
2000/01:T439 av Harald Bergström och Lars Gustafsson
(båda kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en ny
utredning med syftet att skapa en lagstiftning som
grundar sig på fakta och med en bred representation
från tillbehörs- och reservdelsbranschen,
bilindustrin och samtliga berörda myndigheter.
2. Riksdagen tillkännager som sin mening vad i
motionen anförs om att ackrediterings- och
certifieringssystem för chipstrimning bör utarbetas.
3. Riksdagen tillkännager som sin mening vad i
motionen anförs om att ackrediterings- och
certifieringssystem för konverteringstrimning till
alternavita bränslen bör utarbetas.
2000/01:T441 av Jan-Evert Rådhström och Lars
Björkman (båda m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regelsystemets
utformning beträffande förhållandet mellan fordon
och släpvagsvikter.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillsätta en
utredning som ser över regelsystemet vad gäller
släpvagnars verkliga last och registreringsbevisets
totalvikt för släpvagnen.
2000/01:T466 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich
(båda s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om registrering av
bilar på minderåriga barn.
2000/01:T469 av Karin Olsson m.fl. (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
begär hos regeringen en utredning om inrättande av
ett certifieringsinstitut.
2000/01:T478 av Eskil Erlandsson och Sven Bergström
(båda c) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om möjlighet för
fler än biltillverkare att chipstrimma bilar.
2000/01:K340 av Lars Tobisson (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om godkännande
utomlands och ökad användning i Sverige av EU-
modellen för motorfordons registreringsskyltar.
2000/01:MJ845 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillåta
chipstrimning.
Utskottets överväganden
Chipstrimning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag (s, m, kd
respektive c) om s.k. chipstrimning med hänvisning
till pågående beredning inom Regeringskansliet av
utredningen Avgasrening 2000.
Bakgrund
Den ökade datoriseringen inom fordonsområdet med alltmer
avancerad elektronikutrustning för
bränsleinsprutning, avgasrening m.m. har skapat nya
trimningsmöjligheter. Chipstrimning innebär normalt
att man byter ut alternativt omprogrammerar ett
datachip i motorns elektroniska styrenhet. Denna
trimningsform används främst för att höja
motoreffekten men även för att sänka
bränsleförbrukningen och i vissa fall för att
möjliggöra övergång till exempelvis etanoldrift.
Chipstrimning innebär ett ingrepp i det typgodkända
fordonsutförandet. Det betyder att fordonet efter
trimningen skall registreringsbesiktigas och få ett
godkännande att det klarar avgaskraven innan det får
användas i trafik.
En statlig utredare har nyligen i betänkandet
Avgasrening 2000 presenterat en översyn av
bilavgaslagstiftningen (SOU 2000:12). Utredaren
föreslår en ny lag om motorfordons avgasrening som
innebär bl.a. att det skall bli straffbelagt att
ändra på eller på annat sätt göra ingrepp i
utsläppsbegränsande anordningar på ett motorfordon
så att fordonet inte längre uppfyller av myndighet
godkänt utförande. Det bör även enligt utredaren
vara förbjudet för en ägare till ett motorfordon att
låta någon göra sådana ändringar i fordonet.
Bestämmelsen avser främst trimning av motorfordon.
Vidare föreslås att det skall bli straffbart att
bruka ett fordon med vetskap om att det har ändrats
på sådant sätt. Genom straffbestämmelsen påverkas
även möjligheterna att marknadsföra trimningschips
på ett otillbörligt sätt.
Motionerna
Lars Björkman och Anders G. Högmark framhåller i motion T404
(m) att det vore olyckligt om chipstrimning skulle
kriminaliseras. Det skulle hejda en utveckling av
metoder som eventuellt kan bidra till att minska
farliga utsläpp. Motionärerna påtalar vidare att den
nuvarande dispensordningen för att konvertera
motorer till drift med mer miljövänliga bränslen är
så krånglig att den missgynnar utvecklingen. I
sammanhanget hänvisas till att i Tyskland har man i
stället för förbud infört ett certifieringssystem
för trimningsprodukter.
I motion T439 (kd) av Harald Bergström och Lars
Gustafsson föreslås att en ny utredning tillsätts
för att skapa en lagstiftning som grundar sig på
fakta och med en bred representation från
tillbehörs- och reservdelsbranschen, bilindustrin
och samtliga berörda myndigheter. Vidare föreslås
att ett ackrediterings- och certifieringssystem för
chipstrimning utarbetas som också kan underlätta
konverteringstrimning till alternativa bränslen.
Motsvarande uppfattning redovisas även i motion
MJ845 yrkande 11 av Lars Gustafsson m.fl. (kd).
Enligt Eskil Erlandsson och Sven Bergström (båda
c) kan chipstrimning göra det enkelt och ekonomiskt
att bygga om bensinbilar till etanolbilar (motion
T478). Avgasmässigt uppfyller etanolbilen med råge
alla de krav som ställs på bensinversionen.
Miljövinsten är att etanolbilen inte ger något
nettotillskott till koldioxidhalten samt att
bränslet tillverkas i Sverige. Chipstrimning är även
ett sätt att optimera motorn för ett speciellt
drivmedel som oftast leder till renare avgaser samt
bättre motoreffekt. För att ta vara på dessa
möjligheter bör avgaslagstiftningen kompletteras så
att fler än biltillverkare kan certifiera bilar
efter en chippning om de klarar uppställda
avgaskrav.
Karin Olsson m.fl. (s) föreslår i motion T469 att en
utredning tillsätts i syfte att inrätta ett
certifieringsinstitut dit man kan vända sig för att
få sina produkter godkända enligt i förväg
uppställda krav. Därmed skulle konkurrensen på
området kunna stärkas till gagn för konsumenterna.
Även miljön skulle tjäna på det eftersom man som
konsument skulle få bra upplysningar om
miljöeffekter av t.ex. chipstrimning. Motionärerna
understryker vidare vikten av att den föreslagna
utredningen får en bred sammansättning med
representanter även för tillverkare utanför
bilindustrin.
Utskottets ställningstagande
IT-utvecklingen innebär nya möjligheter att genom chipstrimning
optimera moderna bilmotorer för att uppnå ökad
effektivitet, vilket tas upp i flera motioner.
Konvertering av fordon till drift med mer
miljövänliga drivmedel som etanol kan dessutom
möjliggöras. Samtidigt gäller att frågor som
konsekvenserna för motorernas emissionsegenskaper
måste beaktas för att möjliggöra en hållbar
utveckling. Det gäller även behovet av en effektiv
kontroll och ett tryggat konsumentskydd.
Enligt vad utskottet erfarit bereds för närvarande
inom Regeringskansliet utredningen Avgasrening 2000.
I samband med remissbehandlingen har olika
myndigheter, organ och företag fört fram en rad
synpunkter och tillfört ytterligare
underlagsmaterial. Det gäller bl.a. de av flera
motionärer påtalade frågorna om att tillskapa ett
oberoende certifieringsinstitut för att främja
konkurrens och teknisk utveckling samt för att
underlätta åtgärder för konvertering av
traditionella bensinmotorer till drift med
alternativa och mer miljövänliga bränslen.
Enligt utskottets mening är det angeläget med en
fortsatt teknisk fordonsutveckling för att utveckla
bilen till ett effektivt och attraktivt färdmedel
och motverka negativa konsekvenser som miljöproblem,
trafikolyckor och förbrukning av fossila
naturresurser. För att främja teknikutvecklingen
förutsätter utskottet att regeringen vid sin
beredning av utredningen Avgasrening 2000 överväger
inrättandet av ett certifieringssystem,
konverteringstrimning till alternativa och mer
miljövänliga bränslen, försäkringsmässiga
konsekvenser och övriga frågor som tas upp i
motionerna. Med hänsyn härtill och i avvaktan på
regeringens ställningstagande är något initiativ
från riksdagens sida inte erforderligt. Motionerna
T404 (m), T439 (kd), T469 (s), T478 (c) och MJ845
(kd) yrkande 11 avstyrks därför.
Ägarregistrering
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion (s) om översyn av
ägarregistrering av bilar på minderåriga barn med
hänvisning till förutsatt beredningsarbete.
Gällande bestämmelser
Bestämmelser om registrering av fordon och därmed
sammanhängande frågor finns i bilregisterkungörelsen
(1972:599). Enligt kungörelsens huvudregel i 8 §
skall ett fordon vara registrerat för att få brukas.
Registreringen har en direkt rättslig verkan när det
gäller ansvar för fel och brister i fordonets
trafiksäkerhets- och miljöegenskaper samt skyldighet
att se till att föreskrivna besiktningar genomförs
och att fordonsskatt, felparkeringsavgift och
överlast-avgift betalas.
Motionen
Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich noterar i motion T466 (s) att
det i dag är möjligt att registrera bilen på ett
barn. Det finns flera motiv att göra barnen till
bilägare. Om man officiellt äger en dyr bil kan man
t.ex. bli nekad socialbidrag. Genom att skriva bilen
på barnen slipper man bli eftersökt av kronofogden
för felparkeringsavgifter som man inte betalat.
Vidare kan föräldern på så sätt undvika att betala
bilskatt. Trots att det är uppenbart att det inte är
bilens officiella ägare som har parkerat fel går det
inte att driva in pengarna eftersom skyldigheten att
betala parkeringsavgifter och bilskatt endast gäller
bilens officiella ägare. Nuvarande möjlighet för
minderåriga barn att registreras som ägare till
bilar bör därför stoppas, anser motionärerna. Mot
denna bakgrund föreslås en översyn av gällande
lagstiftning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att bilregistret är ett viktigt underlag
för den information om fordon och ägarförhållanden
som behövs för kontroll och administration av
fordonsbeståndet. Bilregistret utgör vidare underlag
för uppbörd av fordonsskatt och bevakning av att
fordonsägarna fullgör sina förpliktelser. I
registret finns uppgifter om fordons-, ägar-,
besiktnings-, trafikförsäkrings- och
skatteförhållanden. Som framhålls i motionen har
därför registreringen av fordon betydelse för bl.a.
efterlevnaden av olika bestämmelser på
trafikområdet. Den har även betydelse för att
motverka problemet med att fordon lämnas övergivna i
naturen, vilket under senare år ökat i omfattning.
Riksdagen har under föregående riksmöte behandlat
frågan om fordonsregistrering på barn (bet.
1999/2000:TU5, rskr. 1999/2000:166). Utskottet
konstaterade därvid att i december 1999 var totalt 8
696 personer under 18 år registrerade som ägare av
personbilar. Motsvarande antal för lastbilar var 538
och för bussar 8. Med hänvisning till att Vägverket
i ett remissyttrande över
Trafikregistreringsutredningens förslag (SOU
1998:162) uppmärksammat att fordon kan registeras på
barn för att kringgå ansvarsreglering på olika
områden förutsatte utskottet att frågan skulle komma
att övervägas i samband med beredningen av
utredningens förslag.
Regeringen har den 1 februari 2001 överlämnat
lagrådsremissen lag om vägtrafikregister, m.m.
Remissen innehåller förslag till en ny lag om
vägtrafikregister och en ny lag om
vägtrafikdefinitioner i syfte att förenkla,
modernisera och effektivisera regelsystemet. Den
föreslagna lagen är av ramkaraktär och innehåller
inte några särskilda föreskrifter om exempelvis
fordonsregistrering på barn. I stället förutses att
lagen kompletteras med en förordning om
vägtrafikregister som tar upp olika mer detaljerade
föreskrifter och villkor. Av
propositionsförteckningen för riksmötet 2000/01
framgår att regeringen har för avsikt att i mars
2001 överlämna en proposition i ärendet till
riksdagen.
Utskottet förutsätter att den fråga som
motionärerna aktualiserar övervägs i samband med
regeringens författningsarbete. Utskottet anser att
något särskilt uttalande från riksdagens sida inte
är erforderligt. Med det anförda avstyrks motion
T466 (s).
Fordonsskyltning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motioner (båda m) om en
övergång till EU:s s.k. gemenskapsmodell för
fordonsskyltning med hänvisning bl.a. till pågående
beredningsarbete.
Bakgrund
I 48 § bilregisterkungörelsen (1972:599) stadgas att fordon som
används utomlands baktill skall vara försett med
nationalitetsmärke. Kungörelsen reglerar också hur
märket skall vara utformat. Bland annat framgår att
det på märket skall finnas ett "S". Märket får inte
fästas så att det kan sammanblandas med
registreringsnumret eller minska
registreringsnumrets läsbarhet.
Bilregisterkungörelsen avser alla svenska fordon,
också vid bruk utomlands. Enligt 7 § förordningen
(1987:27) om fordon i internationell vägtrafik i
Sverige skall varje registrerat fordon baktill ha
ett nationalitetsmärke som visar i vilken stat
fordonet är registrerat. Till grund för de svenska
reglerna ligger bl.a. den s.k. Wienkonventionen från
år 1968. Konventionen har ratificerats av tio EU-
länder och undertecknats av tre.
En registreringsskylt av s.k. gemenskapsmodell har
utformats efter en resolution i Europaparlamentet år
1988. I resolutionen krävdes att EU:s symbol skulle
finnas med på registreringsskyltar i syfte att öka
medborgarnas medvetenhet om EU-gemenskapen. En del
av skylten upptar nationalitetsmärket, omgivet av
EU:s stjärnring. Märket uppfyller inte kraven i
Wienkonventionen, vilket innebär att det egentligen
inte skulle kunna godtas av de länder som anslutit
sig till konventionen. Dock har i en särskild
rådsförordning (2411/98/EG) fastslagits att de
medlemsstater som kräver att fordon som är
registrerade i en annan medlemsstat skall vara
försedda med registreringsmärke skall erkänna
nationalitetsmärke som visas längst till vänster på
registreringsskylten. Märket skall vara likvärdigt
varje annat godkänt nationalitetsmärke. Vissa
medlemsstater har i enlighet med förordningen infört
gemenskapsmodellen, antingen som obligatorisk
(Portugal och Irland) eller som alternativ (Tyskland
och Frankrike).
Motionerna
I motion K340 (m) yrkande 2 av Lars Tobisson förordas att
regeringen verkar för att EU:s gemenskapsmodell för
fordonsskyltning godkänns mer allmänt, även utanför
EU.
I motion T406 av Bertil Persson (m) framhålls att
befolkningen inte märker så mycket av medlemskapet i
EU. Identifikationsprocessen skulle må väl av att
man använde EU-markeringar oftare. Särskilt
angelägen är en övergång till EU:s blåa
nationalitetsmarkeringar på bilarnas nummerskyltar.
Nuvarande avtal om nationalitetsmarkering på bilarna
bör därför sägas upp och en snar övergång ske till
EU-markering.
Utskottets ställningstagande
Enligt vad utskottet erfarit överväger Vägverket för närvarande
på regeringens uppdrag det framtida regelverket för
fordonsskyltning och den av kommissionen föreslagna
s.k. gemenskapsmodellen för sådana skyltar.
Vägverket avser att under första halvåret redovisa
sin uppfattning till Näringsdepartementet. Utskottet
vill vidare hänvisa till att såväl emblem som
särskilda nummerplåtshållare med
nationalitetsbeteckningen för Sverige infällt i EU-
symbolen finns att tillgå på tillbehörsmarknaden.
Med hänvisning till det anförda är utskottet inte
nu berett att vidta någon åtgärd med anledning av de
behandlade motionsyrkandena. Följaktligen avstyrks
motionerna T406 (m) och K340 (m) yrkande 2.
Vinterdäck
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion (s) i vilken framhålls
att det är olämpligt att det finns undantag från det
obligatoriska kravet på användning av vinterdäck.
Gällande bestämmelser
I Sverige gäller obligatorisk användning av vinterdäck. Det
innebär att personbil, lätt lastbil och buss med
en totalvikt av högst 3,5 ton samt släpvagn som
dras av sådant fordon skall vara försedda med
vinterdäck eller likvärdig utrustning under tiden
den 1 december-den 31 mars när vinterväglag
råder. Med vinterdäck avses däck som är framtagna
särskilt för vinterkörning. Vinterdäck kan vara
dubbade eller odubbade. Likvärdig utrustning är
sommardäck med snökedjor. Överträdelse beivras
med böter.
Ett fordon får dock köras med sommardäck, trots
bestämmelserna om vinterdäck, i följande fall:
1. om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten
dels för provkörning eller bogsering av fordonet i
samband med reparation eller liknande ändamål, dels
för färd kortaste lämpliga väg till och från
besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om
vissa besiktningsorgan på fordonsområdet för
besiktning,
2. om fordonet enligt bilregistret är av en
årsmodell som är trettio år eller äldre,
3. om fordonet är registrerat i utlandet eller
4. vid färd som påbörjas eller avslutas i utlandet.
Motionen
Hans Hoff uppmärksammar i motion T428 (s) att lagstiftningen om
obligatorisk användning av vinterdäck har undantag
som innebär att utländska förare kör med sommardäck
på de svenska vintervägarna. Motionären bedömer att
detta innebär en ökad risk för trafikolyckor och
föreslår att undantaget slopas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med motionären att det är viktigt att
använda vinterdäck för att förbättra
trafiksäkerheten. Det gäller även för den
internationella trafik som berör Sverige. Det
påtalade undantaget från det obligatoriska kravet på
användning av vinterdäck har införts för att
förenkla för dem som åker till eller från utlandet
och utformats i enlighet med våra internationella
förpliktelser. För att få en ökad
vinterdäcksanvändning i den internationella trafiken
informerar Vägverket trafikanterna om att
vinterklimatet i Sverige kräver vinterdäck.
Utskottet anser att detta informationsarbete är
viktigt och förutsätter att Vägverket aktivt verkar
för en ökad vinterdäcksanvändning. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motion T428
(s).
Fordonsvikter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser det angeläget att regelverket kring
fordonsvikter främjar en utveckling mot säkra och
rationella transporter. Utskottet förutsätter att
Vägverket ser över frågan och påtalar eventuella
behov av regelförändringar. Utskottet föreslår mot
denna bakgrund att riksdagen avslår en motion (m) om
att se över regelverket för fordonsvikter.
Gällande bestämmelser
Enligt 2 kap. 5 § körkortslagen (1998:488) avser
förarbehörigheten B - förutom terrängvagn och vissa
motorredskap - personbil med totalvikt av högst 3,5
ton och lätt lastbil samt ett lätt släpfordon som är
kopplat till sådana bilar. Med lätt släpfordon avses
enligt körkortsförordningen (1998:980) dels
släpfordon med en totalvikt av högst 750 kg, dels
släpfordon med en totalvikt över 750 kg, under
förutsättning att totalvikten inte överstiger
dragfordonets tjänstevikt och att dragfordonets och
släpfordonets sammanlagda totalvikt inte överstiger
3,5 ton. De svenska reglerna är i överensstämmelse
med rådets direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991
om körkort (art. 3 p. 1).
Motionen
Jan-Evert Rådhström och Lars Björkman (båda m) framhåller i
motion T420 att regelverket för dragvikter inte är
anpassat till dagens moderna bilar. Regelsystemet är
nämligen utformat så att det i många fall innebär
att en fordonsförare måste använda en förhållandevis
liten bil för att framföra en släpkärra, beroende på
att man måste komma ner i den totala vikten, vilket
inte gynnar trafiksäkerheten. Motionärerna begär mot
denna bakgrund att regelverket ses över.
Utskottets ställningstagande
Som motionärerna påtalar har fordonsutvecklingen förändrat
sammansättningen av fordonsparken och därmed
möjligheterna att dra släpvagnar. Utvecklingen mot
mindre och mer energisnåla fordon med god prestanda
har också inneburit att regeln om att släpvagnens
totalvikt inte får vara högre än bilens tjänstevikt
ibland upplevs som en begränsning.
Utskottet anser det viktigt att regelverket för
fordonsvikter främjar en utveckling av
ändamålsenliga och trafiksäkra transporter. Det är
därför angeläget att de aktuella bestämmelserna
följs upp med hänsyn till den fordonstekniska
utvecklingen och nya forskningsrön. Till bilden hör
vidare att fordons- och körkortsbestämmelser numera
i stor utsträckning följer skilda EG-direktiv. Den
av motionärerna kritiserade viktbegräsningsregeln
överensstämmer exempelvis med EG:s s.k.
körkortsdirektiv.
Utskottet förutsätter att Vägverket inom ramen för
sitt sektorsansvar tar initiativ till att se över
bestämmelserna om fordonsvikter. Enligt vad
utskottet erfarit pågår vidare inom EU ett arbete
med att se över rådande regelverk inom området.
Utskottet förutsätter att Sverige aktivt verkar inom
EU för utvecklingen av ändamålsenliga fordons- och
körkortsregler. Med hänvisning till det anförda
avstyrks motion T441 (m).
Typgodkännande för motorcyklar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande (kd) om ändrad tidpunkt
när EG:s direktiv om typgodkännande för motorcyklar
skall införlivas i svensk lagstiftning med
hänvisning till att yrkandet redan är tillgodosett.
Motionen
Johnny Gylling m.fl. (kd) noterar i motion T212 yrkande 18
att nationella typgodkännanden för motorcyklar
upphör i Sverige den 17 juni 2001 i samband med
att ett EG-direktiv träder i kraft. Övriga EU-
länder har dock valt att behålla sina nationella
bestämmelser till den 17 juni 2003. Enligt
motionärerna får detta märkliga konsekvenser i
Sverige eftersom kraven vid besiktning blir
mycket hårdare. Mot denna bakgrund anser
motionärerna att de regler för nationella
typgodkännanden som gäller i övriga EU också bör
gälla i Sverige.
Utskottets ställningstagande
Intresset för motorcyklar är stort i Sverige som har ett stort
antal organiserade medlemmar i olika mc-föreningar.
Motorcykelförsäljningen har också ökat starkt under
senare år. Bakom detta ligger bl.a. synen på
motorcykeln som ett effektivt transportmedel och en
utvecklande fritidssysselsättning. Mot denna
bakgrund är det enligt utskottets mening angeläget
att regelverket för motorcyklar ges en utformning
och tillämpning som främjar en säker och
ändamålsenlig trafik.
Som uppmärksammas i motion T212 (kd) har den
tekniska reglering som kommer till uttryck i EG:s
direktiv för nationella typgodkännanden av
motorcyklar stor betydelse (97/24/EG). Regeringen
har genom beslut den 7 september 2000 gjort en
ändring i förordningen (1998:1263) om ändring i
fordonskungörelsen (1972:595). Ändringen innebär att
tidpunkten när EG-direktivet skall genomföras har
senarelagts från den 17 juni 2001 till den 17
juni 2003. Motionsyrkandet är därmed tillgodosett.
Något initiativ från riksdagens sida är därför inte
nödvändigt varför motionsyrkandet avstyrks.
Administration av felparkeringsavgifter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet instämmer i syftet bakom en motion (m) om att
administrationen av felparkeringsavgifter skall ske
på ett effektivt sätt. Med hänvisning till att
Regeringskansliet för närvarande bereder ett förslag
om att reformera administrationen för
felparkeringsavgifter avstyrks motionen. Utskottet
förutsätter i sammanhanget att effektiva åtgärder
vidtas mot det stigande antalet
parkeringsanmärkningar mot fordon med utländska
registeringsskyltar.
Gällande bestämmelser
Polisen och kommunerna får utfärda parkeringsanmärkningar mot
fordon som parkerats felaktigt. Vägverket
underrättas om varje utfärdad anmärkning och för in
uppgifter om dem i felparkeringsregistret som förs
av verket.
Fordonets förare eller dess ägare kan begära
rättelse hos polismyndighet och därigenom få
betalningsansvaret för parkeringsanmärkningar
undanröjt. Vägverket skall underrättas om polisens
beslut om undanröjande. Om polisen inte undanröjer
betalningsansvaret kan ägaren begära
domstolsprövning.
Alla betalningar bokförs av Vägverket. Om betalning
inte skett inom den fastlagda tiden erinrar verket
fordonsägaren skriftligt. Är avgiften obetald även
efter den tid som fastställts i erinran åläggs
fordonsägaren att inom ny fastställd tid betala en
då med 150 kr förhöjd avgift. För att täcka statens
kostnader avräknas 50 kr för varje inbetald avgift.
Av dessa får Vägverket behålla 14 kr för att täcka
sina kostnader.
Aktuellt utredningsarbete
Vägverket har nyligen i nära samarbete med Stockholms kommun
utrett administrationen av felparkeringsuppgifter
(Vägverket Rapport 2000-07-06). Enligt utredningen
skulle en överföring av ansvaret för
administrationen av felparkeringsavgifter från
Vägverket till kommunerna vara mycket lämplig för de
kommuner som så önskar. Bland fördelarna anges att
kommunerna kan skapa arbetsrutiner som sannolikt
medför att fler avgifter för parkeringsanmärkningar
kommer att bli betalda. Samordning av
arbetsuppgifter och tillgången till kommunernas
lokalkännedom skulle kunna medföra bättre service
för bilisterna. Vidare skulle arbetsplanering och
personalutveckling inom kommunerna kunna förbättras
och möjligheterna att tekniskt utveckla
arbetshjälpmedel och arbetsmetoder öka.
Med hänvisning till utredningen har Vägverket och
Svenska Kommunförbundet i en gemensam skrivelse till
regeringen den 6 december 2000 föreslagit att
regeringen vidtar de åtgärder som krävs för att
överföra ansvaret för handläggning av
felparkeringsavgifter från Vägverket till
kommunerna. Den praktiska hantering som i dag utförs
av Vägverket förutsätts, oavsett ett eventuellt
ändrat ansvar, att även fortsättningsvis bedrivas av
Vägverket för de kommuner som så önskar.
Motionen
Carl Erik Hedlund uppmärksammar i motion T424 (m) att
antalet parkeringsanmärkningar som utfärdats för
fordon med utländska registreringsskyltar stiger
kraftigt i framför allt storstäderna.
Betalningsuppföljningen är dock obefintlig för
dem som inte betalar direkt. Orsaken till detta
är att aktuella och säkra uppgifter om namn och
adress för dessa fordons ägare saknas. Enligt
motionen har andra länder samma problem med
utlandsregistrerade fordon och felparkeringar.
Det finns därför företag som specialiserat sig på
att driva in denna typ av betalningar. Många
storstäder i Europa utnyttjar denna möjlighet att
få in avgifterna. De får dessutom en bättre
efterlevnad av gällande parkeringsregler.
Motionären föreslår mot denna bakgrund att
regeringen skyndsamt föreslår riksdagen de
lagändringar som erfordras för att föra över
administrationen av parkeringsavgifter till de
kommuner som så önskar för att kommunerna skall
kunna driva in betalningar från såväl inhemska
som utländska fordonsägare.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser det viktigt att felparkeringsanmärkningar
hanteras rationellt och ändamålsenligt. Det är även
angeläget att effektiva åtgärder vidtas mot det
stigande antal parkeringsanmärkningar som utfärdas
för fordon med utländska registreringsskyltar. I
sammanhanget kan erinras om riksdagens
tillkännagivande till regeringen våren 2000 om att
ett effektivt påföljdssystem bör skapas även för
utländska fordonsförare (bet. 1999/2000:TU11, rskr.
1999/2000:238).
Enligt vad utskottet erfarit bereds för närvarande
inom Regeringskansliet den aktuella skrivelsen från
Vägverket och Svenska Kommunförbundet om
administrationen av felparkeringsavgifter.
Utskottet, som anser att regering-
ens ställningstagande bör avvaktas, avstyrker motion
T424 (m).
Förteckning över behandlade
förslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som
framförs under Utskottets överväganden
föreslår utskottet att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T406 och
2000/01:K340 yrkande 2.
4. Fordonsvikter
Riksdagen avslår motion 2000/01:T441.
5. Vinterdäck
Riksdagen avslår motion 2000/01:T428.
6. Typgodkännande av motorcyklar
Riksdagen avslår motion 2000/01:T212 yrkande
18.
7. Administration av
felparkeringsavgifter
Riksdagen avslår motion 2000/01:T424.
Stockholm den 8 mars 2001
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Monica
Öhman (s), Sven Bergström (c), Per-Richard Molén
(m), Hans Stenberg (s), Karin Svensson Smith (v),
Johnny Gylling (kd), Tom Heyman (m), Krister
Örnfjäder (s), Lars Björkman (m), Monica Green (s),
Stig Eriksson (v), Tuve Skånberg (kd), Mikael
Johansson (mp), Claes-Göran Brandin (s), Jan-Evert
Rådhström (m), Christina Axelsson (s) och Elver
Jonsson (fp).