I betänkandet behandlas regeringens skrivelse
1999/2000:137 Barn - här och nu - Redogörelse för
barnpolitiken i Sverige med utgångspunkt i FN:s kon-
vention om barnets rättigheter, 34 motionsyrkanden
med anledning av skrivelsen samt 65 motionsyrkanden
rörande barn från den allmänna motionstiden 2000.
Socialutskottet föreslår två tillkännagivanden med
anledning av motioner. Ett enigt utskott föreslår
angående självmord och barn att de riktlinjer som
WHO har utarbetat om hur självmordsförebyggande
arbete bör bedrivas snarast omsätts till svenska
förhållanden. Utskottet föreslår vidare ett
tillkännagivande om att familjerådslag eller annan
arbetsmodell bör vara en självklar rättighet för
familjen i samband med beslut om sociala ingripanden
eller om stödåtgärder. Socialdemokraterna och
Vänsterpartiet har reserverat sig i denna fråga.
Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden.
Till betänkandet fogas 38 reservationer och 6
särskilda yttranden.
Socialutskottet föreslår att skrivelsen inte skall
föranleda någon åtgärd av riksdagen.
Skrivelsen
I skrivelsen 1999/2000:137 lämnar regeringen en
redogörelse för barnpolitiken i Sverige med
utgångspunkt i FN:s konvention om barnets
rättigheter.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av skrivelsen
2000/01:So11 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att en barnbilaga skall följa med varje
statlig budget.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om det livslånga
lärandet.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om en mera utförlig
analys av könsperspektivet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om mobbning.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om kulturen i
skolan.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om barns och
ungdomars fysiska och psykiska hälsa.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om nya grepp för
att komma åt problemet med alkohol, narkotika och
tobak.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen angående
funktionshindrade barn och ungdomar.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om att när det
gäller utbildning av departementen om barnkon-
ventionen, barns situation i dag och förebyggande
arbete, är Barnpsykiatrikommitténs betänkande Det
gäller livet en mycket bra lärobok.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om asylsökande
barn.
2000/01:So12 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att genomföra FN:s
barnkonvention i Sverige.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skärpa
barnomsorgslagen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att upprätta fler
dyslexicentrum.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att berörda
personalgrupper får en adekvat utbildning om
dyslexi.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av fler
logopeder och kompetensutveckling av berörda
personalgrupper när det gäller stamning.
6. Riksdagen begär att regeringen ger
Socialstyrelsen och Skolstyrelsen i uppdrag att se
till så att berörd personal får adekvat utbildning
om ADHD.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förstärkt
skolhälsovård.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i
motionen anförs om det preventiva arbetet mot tobak.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om barn och självmord.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om barnpsykiatri.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om invandrarbarnens
situation.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om smärtbehandling av
barn.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utredning om hur
olika samhällsbeslut sammantaget påverkar barns
situation.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ta fram en
nationell handlingsplan för arbetsmiljöarbete i sko-
lan.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om barns säkerhet.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om forskning om barns
situation i slutna samfund.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om förmedling av
kunskap till de personalkategorier som möter barn
som växer upp i slutna samfund.
2000/01:So13 av Chris Heister m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om barn och familjepolitiken.
2000/01:So14 av Chatrine Pålsson och Gunilla
Tjernberg (kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om insatser mot psykisk
ohälsa hos barn.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om insatser för
särskilt utsatta barn.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att låta
Barnombudsmannen (BO) ta fram ett åtgärdsprogram för
att möta barn med behov av särskilt stöd.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att uppvärdera
hemarbete.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att barnomsorgen är
ett komplement till familjen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
barnperspektivet, särskilt i kommuner och
landsting.
Motioner väckta under allmänna motionstiden
2000
2000/01:So248 av Berit Adolfsson och Inger René (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att Innocentideklarationens intentioner skall
genomföras i Sverige i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om amningssamordnarens
uppgifter och forskningsinsatser för att förbättra
och uppmuntra kvinnor att amma sina barn.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att i
regleringsbrevet till Folkhälsoinstitutet ange att
stöd till amning skall utgå till frivilliga krafter
och bli ett komplement till sjukvården.
2000/01:So255 av Karin Pilsäter (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om upprättande av
handlingsplan för bemötande och behandling av
familjer som drabbas av spädbarnsdöd.
2000/01:So257 av Gunnel Wallin och Margareta
Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
vuxenpsykiatrimottagningarna regelbundet borde ta
reda på om en patient har barn under 18 år.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om flera åtgärder för
att ge barn till psykiskt sjuka vård och stöd.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att särskilt
uppmärksamma barn till missbrukande föräldrar.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att barn till
kriminella utsätts för mobbning.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en samverkan med
förebyggande åtgärder.
2000/01:So300 av Chris Heister m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förändringar i lagen
om vård av unga (LVU).
2000/01:So304 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om förändringar av SoL för att förbättra
efterlevnaden av anmälningsplikten.
2000/01:So305 av Berit Adolfsson och Amanda Agestav
(m, kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till tilläggsdirektiv för att utreda
alternativ till barns växelvis boende, efter det att
föräldrarna beslutat att separera, i enlighet med
vad som anförs i motionen.
2000/01:So321 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att se över de psykiskt
funktionshindrades barn och deras situation.
2000/01:So324 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag till åtgärder för att
förbättra situationen för anhöriga, i synnerhet
barn, till dömda.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till sådan ändring i socialtjänstlagen att
även kriminalvården får samma skyldigheter som polis
och åklagare att anmäla barns behov av stöd och
skydd till socialtjänsten. Denna skyldighet skall
även framgå av kriminalvårdsstyrelsens häktes- och
anstaltsföreskrifter.
2000/01:So332 av Ann-Kristine Johansson och Helena
Zakariasén (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen begär hos regeringen en
utredning om barns och ungdomars hälsa.
2000/01:So405 av Cristina Husmark Pehrsson (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar att uppdra åt Socialstyrelsen att
utreda kriterierna för diagnoserna Aspergers
syndrom, ADHD/DAMP och andra bokstavskombinationer
samt att också beakta omvärldens synsätt och
forskning i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:So434 av Mikael Oscarsson och Åke Carnerö
(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en
utredning med uppgift att utreda hur införande av
kunskap om internationella adoptioner på högskole-
nivå kan ske på bästa sätt.
2000/01:So443 av Yvonne Oscarsson (v) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
begär att regeringen utreder möjligheten att orga-
nisera ett stöd till familjer som adopterar barn
enligt vad i motionen anförs om dessa familjers
behov av att bearbeta de relationsproblem som kan
uppstå efter adoptioner.
2000/01:So450 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att barn som
bevittnar familjevåld skall klassas som brottsoffer.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om särskilt utsatta
barn.
2000/01:So453 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m,
v, kd, c, fp, mp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att de av WHO utarbetade riktlinjerna omsätts
till svenska förhållanden.
2000/01:So454 av Christina Axelsson och Yilmaz
Kerimo (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behov av utbildning
om barns utveckling för dem som handlägger barns
vård och umgänge med föräldrar likväl som behovet av
utbildning för blivande föräldrar.
2000/01:So455 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om dokumentation av den
svenska situationen gällande sexuell exploatering av
barn.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förebyggande arbete
mot sexuell exploatering av barn.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om program för vård och
rehabilitering.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fortsatt EU-stöd
till projekt för samarbete med researrangörer mot
sexturism.
2000/01:So457 av Ragnwi Marcelind och Maria Larsson
(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kommunala projekt
och utvecklingsinsatser för att stödja ensamstående
föräldrar med anledning av kommunernas skyldigheter
att efterleva barnkonventionen.
2000/01:So458 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om familjens rätt till
familjerådslag eller annan liknande arbetsmodell.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för hela
familjen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en plan för vård och
återförening.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om syskonplacering.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kontakten med
anhöriga och närstående.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om barnets rätt att få
ammas.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbildning av
familjehem.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kontrollbesök.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om mjuk utslussning.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en kommission
angående omhändertagande av barn.
2000/01:So475 av Anita Johansson m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om inspektions- och
tillsynsverksamhet av institutionsboende för
minderåriga.
2000/01:So477 av Monica Green m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om barns situation i Sverige.
2000/01:So478 av Monica Green m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att en ökad forskning och
metodutveckling för att förebygga, utreda och
behandla våldsproblematik där barn och unga finns
inblandade är nödvändig.
2000/01:So499 av Agneta Brendt och Barbro Hietala
Nordlund (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för rege-
ringen som sin mening vad i motionen anförs om en
översyn av hur lagstiftningen i praktiken fungerar
för föräldrar till barn med funktionshinder.
2000/01:So526 av Anita Jönsson och Karin Wegestål
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om barnhälsovården.
2000/01:So528 av Gunilla Wahlén m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning med uppdrag att ta fram förslag som syftar
till att ge barn som växer upp i familjehem tillgång
till en stödperson i enlighet med det i motionen
anförda.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av socialtjänstlagen i syfte
att jämställa fosterbarn med övriga barn vad gäller
rätt till försörjning i enlighet med 7 kap. 1 §
föräldrabalken.
2000/01:So543 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om socialtjänstens
arbetssätt.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om föräldrautbildning.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om barn i familjer där
det förekommer kvinnomisshandel.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om barnperspektivet.
2000/01:A811 av Maria Larsson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om familjepolitiken.
2000/01:Ju517 av Anne-Katrine Dunker och Berit
Adolfsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att barn
som blivit utsatt för pedofilövergrepp får adekvat
vård.
2000/01:K297 av Rigmor Stenmark (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
utarbeta konkreta lagförslag som för barnkonven-
tionens frågor framåt i samhällsarbetet.
2000/01:L406 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen begär att regeringen utreder
situationen för internationella adoptivbarn som
adopteras av ensamstående, respektive par, i
enlighet med vad som anförs i motionen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av forskning
om adoptivbarns utveckling och hur det gått för de
adoptivbarn som hittills kommit till Sverige.
2000/01:L422 av Tuve Skånberg (kd) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
förebygga separationer.
2000/01:Sf228 av Tuve Skånberg (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om föräldrautbildning.
2000/01:Sf241 av Rigmor Stenmark (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om organisationen för
och av internationella adoptioner.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om information.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att mer forskning
behövs om adoptivbarnens utveckling och lev-
nadsvillkor.
2000/01:Sf273 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om familjerådgivning.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om familjerådgivning
och föräldrautbildning.
2000/01:Sf274 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utredning med
syfte att studera hälsotillståndet hos barn och
ungdomar med invandrarbakgrund.
30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om barn till sjuka
föräldrar.
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att verka för att
förbättra attityden gentemot barn med handikapp,
vilket i sin tur skall leda till att barnen
integreras och fullt ut kan delta i samhällslivet.
39. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring så att FN:s barnkonvention
ingår i den svenska lagstiftningen.
Yttranden m.m.
Socialutskottet har berett justitieutskottet,
lagutskottet, socialförsäkringsutskottet och
utbildningsutskottet möjlighet att yttra sig över
skrivelsen jämte motioner i de delar som har samband
med respektive utskotts beredningsområde.
Utbildningsutskottet har yttrat sig över motionerna
So11 yrkandena 2, 5, 6 och 11, So12 yrkandena 2-7
och 15, So13 delvis samt So14 yrkandena 1 och 5.
Övriga utskott har avstått från att yttra sig.
Yttrandet fogas till betänkandet
som bilaga.
Utskottet
Skrivelsen i huvuddrag
Skrivelsen redovisar utvecklingen av barns situation
i Sverige på ett antal olika områden.
Tidsperspektivet är i huvudsak utvecklingen under
1990-talet fram till nu. Beskrivningen av
barnpolitiken har också denna inriktning och detta
tidsperspektiv. I skrivelsen finns också, som en
viktig del, en redovisning av arbetet med att
genomföra FN:s konvention om barnets rättigheter,
barnkonventionen.
Allmänna utgångspunkter för barnpolitiken
m.m.
Skrivelsen
Målsättningen för den svenska barnpolitiken är att
barn i Sverige skall växa upp under goda och trygga
förhållanden. FN:s konvention om barnets rättigheter
är enligt regeringen en viktig utgångspunkt för
barnpolitiken. De fyra grundläggande principerna i
konventionen är förbudet mot diskriminering, barnets
bästa i främsta rummet, barnets rätt till överlevnad
och utveckling samt barnets rätt att komma till
tals. Regeringens avsikt är att arbetet med att
genomföra barnkonventionen i Sverige skall fortsätta
med full kraft.
Regeringen anför i skrivelsen att barnfrågor i
Sverige, liksom i hela Europa, under den senaste
tioårsperioden har kommit att bilda ett eget
övergripande politikområde, som spänner över flera
olika politikområden. Tidigare var barnfrågorna en
del av familjepolitiken. Så är det inte längre.
Arbetet med att skapa goda uppväxtvillkor, att ge
barn god utbildning och omsorg samt att motverka att
barn och ungdomar utsätts för övergrepp och kränk-
ningar har pågått länge i Sverige. I den meningen
har vi enligt skrivelsen en lång tradition av
barnpolitik. Barnavårdslagstiftning, förbud mot aga,
men också det starka stödet till barnfamiljerna är
inslag i denna politik som funnits i många år utan
att den kallats för barnpolitik.
Vidare anförs i skrivelsen att det finns ett
ständigt behov av att öka våra kunskaper om barns
villkor också ur ett könsperspektiv. Det bör därför
enligt regeringen nämnas att huvudtemat för
Barnombudsmannens årsrapport till regeringen år 2001
kommer att vara flickors och pojkars lika och olika
villkor.
Motioner
I motion So13 av Chris Heister m.fl. (m) begärs ett
tillkännagivande om vad i motionen anförts om barn-
och familjepolitiken. Motionärerna anser att fa-
miljepolitik alltid har ett barnperspektiv. Barnens
problem kan inte lösas utan att familjens problem
angrips: arbetslöshet, missbruk, bristande integra-
tion osv. Motionärerna anför att i stället för att
familjens ansvar skall få stå tillbaka för mera
kommunal barnomsorg eller att ansvar överförs från
föräldrar till skolan bör familjens möjlighet att
själv fatta beslut och stå på egna ben stärkas.
Vidare pekar motionärerna på det faktum att mer än
ett av tio barn lever i familjer som uppbär
socialbidrag. Regeringen är dock att döma av
skrivelsen inte särskilt angelägen om att åtgärda
den frustration och den otrygghet som det stora
bidragsberoendet föder. Det svenska systemet utmärks
av en rundgång mellan skatter och bidrag. Hushållen
betalar skatter med ena handen och tar emot bidrag
med den andra, vilket får till följd att
skattehöjningarna skapar behov av ytterligare
bidrag.
Motionärerna anför att vården i många fall inte
fungerar tillfredsställande. Det gäller t.ex. för
ungdomar med anorexi/bulimi, psykoser, depressioner
med självmordsrisk och svåra tvångssymptom.
Motionärerna anför vidare att den stora utmaningen
i familjepolitiken är att hitta former som ger
ekonomiska möjligheter åt föräldrar att ta hand om
sina barn, även om de inte vill ha en kommunal
barnomsorgsplats. Detta kräver att föräldrarnas
valfrihet ökar och att utrymme skapas för en
mångfald barnomsorgsformer. Motionärerna uttalar att
de även vill skapa möjligheter att förena familjeliv
och yrkesliv på ett bra sätt men samtidigt ge de
föräldrar som så önskar en reell möjlighet att vara
hemma med barnen längre än vad föräldraförsäkringen
medger.
Motionärerna anför avslutningsvis att rätten att
välja skola efter intresse och profil ger föräldrar
och elever möjlighet att välja den skola som passar
barnen bäst.
I motion So11 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)
begärs ett tillkännagivande om vad i motionen
anförts om en mera utförlig analys av
könsperspektivet (yrkande 4). Motionärerna anför att
en stor brist i skrivelsen är avsaknaden av
genderperspektiv/analys. Enligt motionärerna saknas
användande av statistik, resonemang och meningsfulla
åtgärder. Man löser knappast "problemet" med
flickors IT-okunskap genom att skriva att man skall
stimulera "flickors intresse för IT och andra
otraditionella yrkesval", anförs det.
Utbildningsutskottets bedömning (So13 [m] )
U t s k o t t e t anser att socialutskottet bör
avstyrka yrkandet. Beträffande valfrihet inom
barnomsorgen vill utskottet framhålla att en mycket
viktig faktor för valfrihet inom detta område är en
väl utbyggd förskoleverksamhet med möjlighet till
olika alternativ t.ex. vad gäller olika pedagogiska
inriktningar. Utskottet noterar att Sverige för
närvarande tillsammans med elva andra länder deltar
i en stor jämförande studie av verksamheter för
förskolebarn. I en rapport hösten 1999 (Early
Childhood Education and Care Policy in Sweden)
framhåller OECD-experterna mångfalden och
flexibiliteten i det svenska systemet. Det finns en
mängd former och inriktningar som är anpassade till
barnens och familjernas behov, nattöppna förskolor
för skiftarbetare och språkprogram för invandrarbarn
nämns som exempel. Även innehållet är
variationsrikt, menar experterna, och nämner
förskolor som satsar på ekologi, data, miljö eller
använder en särskild pedagogisk metod som Montessori
eller Reggio Emilia-inspirerad pedagogik. Den
svenska förskoleverksamheten anpassar sig enligt
experterna smidigt och flexibelt till barns och
föräldrars behov.
Enligt utskottets mening finns det en omfattande
valfrihet inom skolväsendet. Elever och föräldrar
har successivt givits större rätt och möjlighet att
välja skola. I fråga om grundskolan föreskrivs i
skollagen (1985:1100) att kommunen vid fördelningen
av elever på olika skolor så långt möjligt skall
beakta föräldrarnas önskemål om att deras barn skall
tas emot vid en viss skola (4 kap. 6 §). Detta
gäller under förutsättning att inte andra elevers
berättigade krav på placering i en skola nära hemmet
åsidosätts eller betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. En
kommun skall i sin grundskola även ta emot en elev
för vars grundutbildning kommunen inte är skyldig
att svara, om eleven med hänsyn till sina personliga
förhållanden har särskilda skäl att få gå i den
kommunens grundskola (4 kap. 8 §). Föräldrar kan
också som alternativ till den kommunala skolan välja
en fristående skola.
Även på gymnasienivå kan en fristående skola väljas.
Om en elev tas in till utbildning vid en fristående
gymnasieskola är hemkommunen skyldig att lämna
bidrag om Skolverket förklarat skolan
bidragsberättigad. Däremot är kommunen inte skyldig
att betala interkommunal ersättning för en elev som
vill genomgå en gymnasieutbildning i en annan
kommuns skola om hemkommunen kan erbjuda samma
program eller nationellt fastställda inriktning och
eleven inte på grund av sina personliga förhållanden
har särskilda skäl att få gå i den andra kommunen (5
kap. 8 och 24 §§ skollagen). När det gäller val i
hemkommunens utbud mellan olika skolor som har samma
program finns det inga centrala bestämmelser. Det
förekommer också ett stort antal riksrekryterande
utbildningar i form av specialutformade program och
utbildningar inom nationella program i
gymnasieskolan. Dessa utbildningar regleras i 2 kap.
gymnasieförordningen (1992:394) samt i bilagorna 2
och 3 till förordningen.
Utskottet vill också något beröra frågan om
införande av en nationell skolpeng. Riksdagen har
tidigare vid ett flertal tillfällen avslagit
liknande motionsyrkanden (jfr bet. 1999/2000:UbU1,
1999/2000:UbU8, 1999/2000: UbU10). Utskottet
vidhåller sin tidigare uppfattning att en
schablonberäknad nationell skolpeng inte ger de
grundläggande förutsättningarna för att kraven på en
likvärdig skola av hög kvalitet för alla elever
skall kunna uppfyllas. Resurser till skolans
verksamhet måste fördelas med utgångspunkt i de be-
hov som enskilda elever, olika grupper av elever och
skolor faktiskt har. Utskottet finner det därför
inte rimligt att införa en central resursfördelning.
--------
(Avvikande mening m.)
Socialutskottets bedömning
Barns och ungdomars verklighet förändras hela tiden
i takt med de förändringar som sker i omvärlden. För
att ge barn så goda och trygga uppväxtförhållanden
som möjligt bör samhällets barnpolitik i så stor
utsträckning som möjligt anpassas till dessa nya
förhållanden. Enligt socialutskottet är det givetvis
en viktig uppgift för den fortsatta politiken att
förbättra för alla barn. Den förbättrade ekonomiska
situationen möjliggör ökade insatser för barn och
ungdomar. Genom kraftigt ökade statsbidrag och
växande skatteintäkter kan vidare kommuner och
landsting öka insatserna för barn inom vård, skola
och omsorg.
Socialutskottet noterar med tillfredsställelse att
tyngdpunkten i barnpolitiken under de kommande åren
kommer att ligga i förbättringar för barnfamiljerna,
ökade resurser till skola, vård och omsorg,
uppmärksamhet och stöd för utsatta barn, ökade
möjligheter för barns och ungdomars inflytande samt
uppföljning av regeringens strategi för arbetet med
FN:s barnkonvention.
Socialutskottet anser att det krävs en generell
familjepolitik som ger goda villkor för föräldra-
skap, en aktiv politik mot diskriminering och
segregering och en fördelning av resurser till
verksamheter för barn och unga, så att de som behö-
ver mera stöd än andra för att ha samma chans i
livet också kan få det. Vidare krävs att flickor och
pojkar får lika mycket utrymme och stöd i
förhållande till sina behov och förutsättningar. Att
barn och ungdomar får ett reellt inflytande i
samhällets beslutsfattande krävs också.
Utbildningsutskottet har utförligt behandlat vad
som anförs i motion So13 (m) rörande valfrihet inom
barnomsorg och skolväsende. Socialutskottet delar
utbildningsutskottets bedömning. Vidare delar
socialutskottet regeringens uppfattning att
samhällets stöd skall nå alla olika barnfamiljetyper
oavsett hur de ser ut. Barnet skall utgöra grunden
för samhällets vilja att stödja familjen. Beroende
på familjens sammansättning kan stödet sedan behöva
differentieras exempelvis så att ensamföräldrar
eller flerbarnsfamiljer får ett särskilt stöd.
Utskottet delar uppfattningen att det är viktigt att
även familjepolitiken genomsyras av ett tydligt och
uttalat barnperspektiv. Detta står inte på något
sätt i motsatsställning till föräldrars rätt och
skyldighet att uppfostra barnen. Barn behöver vuxna
som tar ansvar och sätter gränser. Detta är inte
något som står i strid med barnets rätt att komma
till tals och att respekteras. Att respektera barnet
innebär att ge det ledning och att sätta gränser på
dess väg till att bli vuxen. Utskottet anser att de
former det ekonomiska stödet till barnfamiljerna har
fungerar tillfredsställande varför några åtgärder
inom detta område inte är nödvändiga. Vad gäller
barns och ungdomars hälsa delar utskottet
regeringens uppfattning att hälsotillståndet på det
stora hela taget är gott men att det kan behövas
kraftsamling på vissa områden, t.ex. vad beträffar
barns och ungdomars psykiska hälsa samt området
allergier och annan överkänslighet. Utskottet
återkommer nedan till frågor om barns hälsa.
Sammanfattningsvis anser socialutskottet inte att
något tillkännagivande är erforderligt med anledning
av vad som anförts i motion So13 (m). Motionen
avstyrks.
Socialutskottet anser att det är viktigt att
samhällets resurser och verksamheter kommer både
flickor och pojkar till del på lika villkor.
Härvidlag är det väsentligt att flickor och pojkar
får möjlighet att utveckla sina egna personligheter
utan att begränsas av könsstereotypa mönster.
Utskottet noterar med tillfredsställelse att
huvudtemat för Barnombudsmannens årsrapport till
regeringen år 2001 kommer att vara flickors och
pojkars lika och olika villkor. Mot bakgrund av det
anförda konstaterar utskottet att de frågor som tas
upp i motion So11 (mp) yrkande 4 inom en snar
framtid får en bredare belysning. Motionsyrkandet är
i någon mån tillgodosett och avstyrks.
Skolfrågor
Skrivelsen
Förskola, skola och fritidshem är de samhälleliga
verksamheter som upptar störst del av barnens liv.
Lärande och social fostran är enligt skrivelsen de
viktigaste uppgifterna för dessa verksamheter.
Införandet av en allmän förskola från fyra års ålder
samt en maxtaxa syftar till att göra barnomsorgen, i
likhet med skolan, barnbidraget samt hälso- och
sjukvården, till en del av den generella välfärden
genom att den kommer alla barn till del och att
avgifterna blir så låga att ingen utestängs.
Resurser avsätts enligt skrivelsen också för
kvalitetsförbättringar inom verksamheten. Förslaget
till ny lärarutbildning innebär att lärarnas
kompetens breddas och anpassas till dagens krav på
lärande.
Vidare anförs i skrivelsen att alla har rätt att
bli behandlade med respekt för sin person såväl i
skolan som utanför. Medvetenheten om att elever inom
skolan blir utsatta för kränkande behandling såsom
mobbning har ökat bland skolans personal. En
tredjedel av lärarna upplever ett ökat problem med
våld, mobbning och rasism i skolan under senare år
och de anser också att det finns problem med
bristande etik och moral. Regeringen har uppmärksam-
mat detta, och sedan år 1998 markeras skyldigheten
att motverka alla former av kränkande behandling
tydligare både i skollag och läroplan.
Motionerna
I motion So14 av Chatrine Pålsson och Gunilla Tjernberg (kd)
begärs ett tillkännagivande om att uppvärdera
hemarbete (yrkande 4). Motionärerna anför att
hemarbete måste uppvärderas så att barn som fungerar
bättre i hemmet än i barnomsorgen skall ha goda
möjligheter till en likvärdig uppväxt som andra
barn. Vidare begärs ett tillkännagivande om att
barnomsorgen är ett komplement till familjen
(yrkande 5).
I motion So12 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs
ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om
att skärpa barnomsorgslagen (yrkande 2). Enligt
motionärerna är den minskade möjligheten till
fritidsplats en oroande tendens på senare år.
Behovet av fritidshem uppfylls inte av kommunerna.
Motionärerna föreslår en skärpning av
barnomsorgsgarantin så att det blir fler
fritidsplatser. I samma motion begärs ett
tillkännagivande om att upprätta fler dyslexicentrum
(yrkande 3). Motionärerna begär även ett
tillkännagivande om att berörda personalgrupper får
en adekvat utbildning om dyslexi (yrkande 4). Enligt
motionärerna skall hjälpen helst sättas in redan på
förskolenivå. Vidare begär motionärerna ett tillkän-
nagivande om behovet av fler logopeder och
kompetensutveckling av berörda personalgrupper när
det gäller stamning (yrkande 5) samt ett tillkänna-
givande om att regeringen ger Socialstyrelsen och
Skolverket i uppdrag att se till så att berörd
personal får adekvat utbildning om ADHD (yrkande 6).
Samma motionärer begär också ett tillkännagivande om
vad i motionen anförts om förstärkt skolhälsovård
(yrkande 7). Skolhälsovården har enligt motionärerna
en viktig roll när det gäller att fånga upp och
hjälpa barn och ungdomar med hälsoproblem och andra
behov av särskilt stöd. På grund av den knappa
ekonomi skolan lever med i dag har skolhälsovården
på många håll nedrustats till men för barns hälsa
och välbefinnande. Belastningen på barnpsykiatrin
ökar också då barn vars problem skulle ha kunnat
klaras av inom skolhälsovården tvingas söka sig till
barnpsykiatrin i stället. Slutligen begärs ett
tillkännagivande om vad i motionen anförts om en
nationell handlingsplan för arbetsmiljöarbete i
skolan (yrkande 15).
I motion So11 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)
begärs ett tillkännagivande om det livslånga
lärandet (yrkande 2). Motionärerna pekar på att
studiemedelssystemet är uppbyggt utifrån att man
relativt klart måste veta vilken utbildningsväg man
skall gå. Vidare begärs ett tillkännagivande om
mobbning (yrkande 5). Motionärerna pekar på att det
finns en stor variation beträffande skolors
handlingsprogram och kunskaper om åtgärder mot
mobbning. Ansvaret för att minska mobbning vilar
helt på de vuxna. Motionärerna begär även ett
tillkännagivande om kulturen i skolan (yrkande 6).
Motionärerna anför att man i bistra tider i första
hand skär ned på olika kultursatsningar.
Utbildningsutskottets bedömning
Barnomsorgen
U t s k o t t e t vill anföra följande.
Förskoleverksamhet (förskola, familjedaghem och
öppen förskola) och skolbarnsomsorg (fritidshem,
familjedaghem och öppen fritidsverksamhet) skall
enligt nu gällande regler tillhandahållas för barn i
åldern 1-12 år i den omfattning det behövs med
hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller
studier eller barnets eget behov (2 a kap. 1 och 6
§§ skollagen). Verksamheterna är således ett
frivilligt komplement för de föräldrar och barn som
behöver det. Enligt utskottets uppfattning har
barnomsorgen sedan lång tid tillsammans med
föräldraförsäkringen och barnbidraget varit en av
hörnstenarna i den svenska familjepolitiken.
Förskoleverksamhetens och skolbarnsomsorgens uppgift
är att ge barn en god omsorg och stimulera deras
utveckling och lärande. Verksamheterna har också en
social betydelse genom att de bidrar till att
utjämna skillnader i uppväxtvillkor för barn i olika
befolkningsgrupper och skapar mötesplatser för barn
med olika etnisk, kulturell och social tillhörighet.
Barnomsorgen har också stor betydelse för
barnfamiljernas ekonomi och för jämställdheten
mellan kvinnor och män.
Utskottet vill peka på att regeringen under de
senaste åren drivit ett omfattande reformarbete i
syfte att vidareutveckla förskoleverksamhetens och
skolbarnsomsorgens pedagogiska roll. Förskoleklassen
har införts som en frivillig skolform. Grundskolans
läroplan har anpassats till att också omfatta
förskoleklassen och fritidshemmet. År 1998 fick
förskolan sin första läroplan (Lpfö 98). Genom
läroplanen intar förskolan sin plats som det första
steget i samhällets samlade utbildningssystem för
barn, ungdomar och vuxna. I läroplanen sägs bl.a.
följande: "Det enskilda barnets utveckling och
lärande skall främjas i nära samverkan mellan
förskola och hem." Enligt utskottets uppfattning
innebär det att förskolan och familjen kompletterar
varandra. Något särskilt tillkännagivande till
regeringen i denna fråga behövs inte enligt ut-
skottets mening. Motion 2000/01:So14 yrkande 5 bör
avstyrkas av socialutskottet.
Socialutskottet bör också avstyrka motion
2000/01:So12 yrkande 2. En utvidgad skyldighet för
kommunerna att tillhandahålla skolbarnsomsorg torde
innebära betydligt ökade kostnader. Kommunerna har i
dag en skyldighet att tillhandahålla skolbarnsomsorg
för barn t.o.m. 12 års ålder för de föräldrar som
behöver det på grund av förvärvsarbete eller studier
eller för barnets eget behov. Enligt vad utskottet
har erfarit har i dag 2 av 3 barn i åldern 6-9 år
och 7% av 10-12-åringarna skolbarnsomsorg.
Elever i behov av särskilt stöd
Utskottets bedömning
Det finns enligt utskottets mening ett betydande
behov av kompetensutveckling för lärare och annan
personal i frågor som rör elever i behov av särskilt
stöd. Kommunerna har som arbetsgivare ansvar för att
fortbilda sin personal. När det gäller den personal
som har hand om utbildningen är detta föreskrivet i
skollagen (2 kap. 7 §). Staten kan dock på olika
sätt stödja kompetensutveckling t.ex. genom att ge
bidrag till särskilda insatser. Utskottet vill peka
på att regeringen i budgetpropositionen för år 2000
(prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 s. 67, bet. UbU1) har
avsatt sammanlagt 500 miljoner kronor för
utvecklingsinsatser inom skolväsendet under perioden
2000-2002, bl.a. för kompetensutveckling av lärare
inom det specialpedagogiska området och inom området
språkutveckling (läs- och skrivprocessen). Behovet
av forskning och utveckling när det gäller elever
med funktionshinder understryks också i
budgetpropositionen för år 2000. Skolverket
disponerar sammanlagt 6 miljoner kronor under en
treårsperiod för att stödja och stimulera pedagogisk
forskning inom detta område. Enligt utskottets
uppfattning kommer det specialpedagogiska kunnandet
att öka bland lärarna när den nya lärarutbildningen
införs med början den 1 juli 2001 (prop.
1999/2000:135, bet. 2000/01:UbU3).
Utskottet vill framhålla att det finns en skyldighet
för skolan att utarbeta ett åtgärdsprogram för
elever i behov av särskilt stöd. Utskottet vill
betona att stöd till elever i behov av särskilt stöd
måste anpassas till varje elevs individuella behov.
Utskottet vill i sammanhanget också peka på att
kommittén för översyn av skollagen (dir. 1999:15)
har uppdrag som berör elever i behov av särskilt
stöd: Kommittén skall bl.a. analysera hur termerna
"elevens rätt" respektive "kommuns skyldighet"
används i skollagen och vid behov föreslå de föränd-
ringar som krävs för en ökad tydlighet vad gäller
termernas innebörd. Kommittén skall redovisa sitt
uppdrag senast den 1 maj 2001. Vidare bereds för
närvarande betänkandet Från dubbla spår till
Elevhälsa (SOU 2000:19) inom Regeringskansliet. I
betänkandet tas frågor upp som rör elever i behov av
särskilt stöd. Utskottet har erfarit att regeringen
planerar att lämna en proposition i ämnet senare
under våren 2001.
Utskottet vill i sammanhanget peka på att regeringen
i budgetpropositionen för år 2001 har föreslagit en
kraftfull satsning på fler vuxna i ungdomsskolan och
fritidshemmen. Regeringen avser att successivt
fr.o.m. höstterminen 2001 tillföra kommunerna ökade
resurser under en femårsperiod. Därefter skall
medlen inordnas i det generella statsbidraget som
får en varaktig nivåhöjning med 5 miljarder kronor.
Utskottet utgår från att medlen kommer att ha stor
betydelse för elever i behov av särskilt stöd.
Mot bakgrund av vad utskottet anfört och redovisat
bör enligt utskottets mening socialutskottet föreslå
att motionerna 2000/01:So12 yrkandena 3, 4, 5 och 6
samt 2000/01:So14 yrkande 1 avslås.
Skolhälsovård
U t s k o t t e t delar motionärernas uppfattning
att skolhälsovården har en viktig roll när det
gäller att fånga upp och hjälpa barn med
hälsoproblem och andra behov av särskilt stöd.
Utskottet föreslår emellertid att socialutskottet
avstyrker yrkandet. Utskottet har i det föregående
redovisat att regeringen planerar att lämna en
proposition om elevvård och skolhälsovård under se-
nare delen av våren 2001. Enligt utskottets mening
bör pågående beredningsarbete i Regeringskansliet
avvaktas.
Mobbning
U t s k o t t e t anser att socialutskottet bör
föreslå avslag på yrkandet (2000/01:So11 (mp) yrk.
5). Utskottet vill framhålla att tydliga
föreskrifter mot mobbning och annan kränkande
behandling i dag finns i skolans styrdokument såsom
skollag och läroplaner. Såväl skollagen som
läroplanerna är för närvarande föremål för översyn.
I direktiven till 1999 års skollagskommitté (dir.
1999:15) anges att kommitténs översyn av gällande
regler även skall omfatta frågor kring kränkande
behandling. En arbetsgrupp har tillsatts inom
Utbildningsdepartementet för att göra en översyn av
läroplanerna som styrdokument. Utredningen och
arbetsgruppen skall arbeta fram till den 1 maj
respektive 31 maj 2001. Det anges i uppdraget till
arbetsgruppen att denna bör ha nära kontakt med
Skollagskommittén för ett ömsesidigt utbyte av
synpunkter och erfarenheter.
Det är, enligt utskottets mening, främst lokalt ute
i kommunerna och på de enskilda skolorna som
utvecklingen av arbetet mot mobbning nu måste ske.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen tidigare
behandlat motionsyrkanden mot mobbning i skolan (jfr
senast bet. 1999/2000:UbU15 s. 45). Utskottet vill
upprepa att utskottet ser det som angeläget att
Skolverket i sin tillsynsverksamhet följer upp
skolornas arbete mot mobbning och annan kränkande
behandling.
Arbetsmiljöarbetet i skolan
U t s k o t t e t vill anföra följande.
Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen
(1977:1160) ansvar för att verksamheten bedrivs på
ett sådant sätt att en tillfredsställande
arbetsmiljö säkerställs. Ansvaret för att
arbetsmiljöaspekter beaktas vilar på skolhuvudmannen
eller, efter delegation, på rektor.
Utskottet har i det föregående redovisat att skolans
styrdokument för närvarande ses över. En kommitté
arbetar med att se över skollagen (dir. 1999:15) och
en arbetsgrupp arbetar med att se över läroplanerna.
Som utskottet också redovisat finns en koppling
mellan dessa båda översyner. Skollagskommittén har i
uppdrag att också se över frågor om arbetsmiljön i
skolan. Kommittén skall göra en översyn och vid
behov föreslå förändringar av gällande regler för
att stärka barns, ungdomars och vuxnas skydd och
säkerhet i barnomsorgs- och skolverksamheten
särskilt vad avser arbetsmiljö- samt hälso- och
sjukvårdslagstiftningen. Kommittén skall också se
över gällande ansvarsfördelning mellan stat och
kommun och om den behöver förtydligas. Kommitténs
arbete skall redovisas den 1 maj 2001 och
arbetsgruppens arbete den 31 maj 2001.
Utskottet vill i sammanhanget än en gång peka på att
regeringen i budgetpropositionen för år 2001 har
föreslagit en kraftfull satsning på fler vuxna i
ungdomsskolan och fritidshemmen. Regeringen avser
att successivt fr.o.m. höstterminen 2001 tillföra
kommunerna utökade resurser under en femårsperiod.
Därefter skall medlen inordnas i det generella
statsbidraget som får en varaktig nivåhöjning med 5
miljarder kronor.
Utskottet föreslår med hänvisning till vad utskottet
har anfört och redovisat att socialutskottet
avstyrker motion 2000/01:So12 yrkande 15.
Kultur i skolan
U t s k o t t e t vill anföra följande.
Den kommunala musikskolan är inte reglerad i
skollagen och ingår inte i skolans verksamhet.
Utskottet begränsar sig därför till att behandla
yrkandet (2000/01:So11 (mp) yrk. 6) endast till den
del det berör kultur i skolan. Utskottet vill i
sammanhanget redovisa att sammanlagt 110 miljoner
kronor har avsatts under budgetåren 1999-2001 för
det s.k. tiopunktsprogrammet för skolan. Insatser
för kultur i skolan ingår som en del i detta
program. Utskottet föreslår att socialutskottet
avstyrker yrkandet.
Det livslånga lärandet
U t s k o t t e t föreslår att socialutskottet
avstyrker yrkandet (2000/01:So11 (mp) yrk. 2).
Riksdagen behandlade under förra hösten regeringens
förslag till ett reformerat studiestödssystem (prop.
1999/2000:10, bet. UbU7, rskr. 96). Den längsta
tiden för studiemedel på högskolenivå fastställdes
till 240 veckor (6 normala studieår). Regeringen
föreslog (och riksdagen ställde sig bakom) att tid
utöver de fastställda tidsgränserna skall kunna
beviljas endast om det finns synnerliga skäl. Detta
innebar en skärpning av gällande regler om särskilda
skäl. Det finns enligt utskottets mening ingen
anledning att förändra det av riksdagen nyligen
beslutade studiestödssystemet.
________
(Avvikande meningar kd och fp.)
Socialutskottets bedömning
Utbildningsutskottet har mycket utförligt behandlat
det som tas upp i motionerna So11 (mp) yrkandena 2,
5 och 6, So12 (fp) yrkandena 2-7 och 15 samt So14
(kd) yrkande 5 om barnomsorg, elever i behov av
särskilt stöd, skolhälsovård, mobbning,
arbetsmiljöarbetet i skolan, kultur i skolan och det
livslånga lärandet. Socialutskottet delar till fullo
den bedömning som utbildningsutskottet gjort.
Motionsyrkandena avstyrks därför.
Utbildningsutskottet har även behandlat och
avstyrkt bifall till motion So14 (kd) yrkande 1 om
insatser mot psykisk ohälsa hos barn.
Socialutskottet har valt att behandla detta
motionsyrkande under nästa avsnitt.
Barnkonventionen betonar att familjen är den grund-
läggande enheten i samhället och den naturliga
miljön för alla dess medlemmar och särskilt för
barnens utveckling och välfärd. Familjen bör därför
enligt konventionen ges nödvändigt skydd och bistånd
för att kunna fullgöra sitt ansvar. Föräldrarna är i
regel de viktigaste personerna i barnens liv, och
deras välbefinnande påverkas i hög grad av hur
föräldrarna mår och hur deras ekonomiska situation
ser ut. Samhällets stöd till barnfamiljerna, såväl
ekonomiskt som när det gäller själva föräldraskapet,
är fundamentalt för ett barns uppväxt. Beträffande
frågan om att uppvärdera hemarbete vill
socialutskottet, som också utbildningsutskottet
framhållit, peka på att förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg är ett frivilligt komplement för
föräldrar och barn som behöver det. Något
motsatsförhållande mellan dessa verksamheter och
hemarbete föreligger således inte. Riksdagen bör
inte ta något initiativ på området. Motion So14 (kd)
yrkande 4 avstyrks.
Barns och ungdomars fysiska och psykiska
hälsa
Skrivelsen
Regeringen anför i skrivelsen att barn i Sverige mår
i allmänhet hälsomässigt bra. Spädbarnsdödligheten
är en av de lägsta i världen. Få barn dör under sin
uppväxttid och den medicinska utvecklingen har gått
påtagligt framåt så att man i dag kan hantera
sjukdomar som tidigare var mycket allvarliga. Det är
nu viktigt att behålla denna positiva situation och
om möjligt ytterligare förbättra den.
Regeringen uppger att barnavårdscentralerna (BVC)
spelar en central roll i arbetet med att ge barnen
en hälsomässigt god start i livet. Mycket kan BVC-
personalen göra själv. Ibland är det dock nödvändigt
att de för problem vidare till andra instanser. Att
samverkan mellan BVC och andra organ fungerar väl är
därför viktigt.
Vad beträffar barns och ungdomars psykiska hälsa
och den ökade förekomsten av allergi och annan
överkänslighet krävs det enligt skrivelsen kraftsam-
ling både centralt och ute i de verksamheter som
möter barn och ungdomar.
Socialstyrelsen har i uppdrag att kartlägga
barnkompetensen inom hälso- och sjukvården i dag och
att föreslå åtgärder för att förbättra den inför
framtiden. Uppdraget skall redovisas senast den 31
december i år.
I skrivelsen aviseras att regeringen inom kort
kommer att ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram
ett nationellt utvecklingsprogram för hela området
misshandel och sexuella övergrepp mot barn.
Alkoholproblemen bland barn och ungdomar i Sverige
är begränsade, men tecken till ökning av konsumtio-
nen finns enligt skrivelsen. Viktiga inslag i
arbetet mot droger är att mer engagera ungdomarna
själva i arbetet och att stärka deras förmåga och
vilja att avstå från narkotika och att skjuta upp
alkoholdebuten. En särskild narkotikakommission
(dir. 1998:18) arbetar sedan hösten 1998 med uppgift
att utvärdera Sveriges narkotikapolitiska insatser
sedan mitten av 1980-talet. Kommissionen har ägnat
särskild uppmärksamhet åt förebyggande arbete bland
ungdomar. Med anledning av de relativt stora föränd-
ringar som enligt skrivelsen kommer att ske på
alkohol-området i framtiden kommer en ny nationell
handlingsplan att utarbetas.
Brister i barn- och ungdomshabiliteringen har
föranlett regeringen att i propositionen Från
patient till medborgare (prop. 1999/2000:79) avisera
att Socialstyrelsen skall få i uppdrag att kartlägga
på vilket sätt landstingens barn- och
ungdomshabiliteringar är tillgängliga för barn och
ungdomar med olika funktionshinder i olika åldrar. I
uppdraget bör också ingå att undersöka hur
habiliteringen samverkar med andra verksamheter. Det
är enligt regeringen även viktigt att huvudmännen
för verksamheterna tar ett ansvar för samordningen
på ett sådant sätt att föräldrarna kan känna sig
trygga i förvissningen om att barnens behov blir
tillgodosedda.
Insatser för att utveckla psykiatrin - bl.a. med
inriktning på barn och ungdomar - lyfts särskilt
fram i det avtal om utvecklingsinsatser inom vården
och omsorgen för åren 2002-2004 som har slutits
mellan staten, Landstingsförbundet och Svenska
Kommunförbundet. Avtalet har följts upp med en
nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och
sjukvården som presenterades i form av en
proposition (prop. 1999/2000:149) till riksdagen i
juni 2000.
Motionerna
Fyra motioner handlar om barns hälsoläge.
I motion So526 av Anita Jönsson och Karin Wegestål
(s) yrkas ett tillkännagivande till regeringen om
vad i motionen anförts om barnhälsovården. Det
förebyggande hälsoarbetet har i sammanhanget stor
betydelse. Barnhälsovården har här enligt
motionärerna unika möjligheter, eftersom barnhälso-
vården under det första levnadsåret träffar alla
barn och föräldrar. Kontakten bör fortsätta
regelbundet tills barnet börjar skolan. Det krävs
också ett ökat samarbete mellan hem, skola,
föreningar, socialtjänst, fritidsledare, polis m.fl.
instanser så att en helhetssyn på barns hälsa kan
uppnås.
I motion So332 av Ann-Kristine Johansson och Helena
Zakariasén (s) yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en utredning om barns och ungdomars hälsa.
Motionärerna anför att de flesta barn och ungdomar i
Sverige i dag har goda förutsättningar för en bra
uppväxt. Hur barnen har påverkats av 1990-talets
besparingar och förändringar vet man dock inte
riktigt. De områden som främst inger oro är enligt
motionärerna barnens psykiska hälsa och
allergisjukdomar. Mycket händer inom de olika
myndigheterna och departementen. Ett samlat grepp
när det gäller barns och ungdomars hälsa saknas
dock.
I motion So477 av Monica Green m.fl. (s) yrkas att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförts om barns situation i Sverige.
Motionärerna pekar på de snabbt fallande
födelsetalen samt anför att hälsa är socialt
betingad och villkoren inte jämlika. Hoten mot barns
hälsa och välfärd kan i dag sägas utgöras av
allergier, en allmänt ökad kroppsvikt, skador och
dödlighet i trafikolyckor, miljöfaror samt en ökad
psykosomatisk ohälsa.
I motion So11 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)
begärs ett tillkännagivande om barns och ungdomars
fysiska och psykiska hälsa (yrkande 7). Motionärerna
anför att det är bra att man i skrivelsen poängterar
att en kraftsamling krävs beträffande psykisk hälsa
samt allergi och annan överkänslighet i Sverige.
Två motioner handlar om amning
I motion So248 av Berit Adolfsson och Inger René (m)
begärs ett tillkännagivande om att
Innocentideklarationens intentioner skall genomföras
i Sverige (yrkande 1). Vidare yrkar motionärerna att
regeringen ges till känna vad i motionen anförts om
en amningssamordnares uppgifter och forskningsin-
satser för att förbättra och uppmuntra kvinnor att
amma sina barn (yrkande 2). Slutligen yrkar
motionärerna om ett tillkännagivande av vad i
motionen anförts om att i regleringsbrev till
Folkhälsoinstitutet ange att stöd till amning skall
utgå till frivilliga krafter och bli ett komplement
till sjukvården (yrkande 3).
I motion So458 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs ett
tillkännagivande om barnets rätt att få ammas
(yrkande 9).
Fyra motioner handlar om förebyggande av psykisk
ohälsa hos barn m.m.
I motion So405 av Cristina Husmark Pehrsson (m)
föreslås att riksdagen beslutar att uppdra år
Socialstyrelsen att utreda kriterierna för
diagnoserna Aspergers syndrom, ADHD/DAMP och andra
bokstavskombinationer samt att också beakta
omvärldens synsätt och forskning. Motionären anför
att en ny typ av sjuklighet har kommit att dominera
bilden av barns hälsa i Sverige. Det handlar om MBD,
ADHD, DAMP och Aspergers syndrom m.fl., tillstånd
som berör barnets beteende, känslor, motorik och
sociala kompetens.
I motion So12 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs
ett tillkännagivande om vad som anförts om
barnpsykiatri (yrkande 10). Motionärerna anför att
det förebyggande arbetet måste förstärkas för
barnens skull.
I motion So14 av Chatrine Pålsson och Gunilla
Tjernberg (kd) begärs ett tillkännagivande om vad i
motionen anförts om insatser mot psykisk ohälsa hos
barn (yrkande 1). Psykisk ohälsa måste förebyggas
genom att goda uppväxtvillkor skapas för alla barn
och ungdomar samt genom ett särskilt stöd till dem
som befinner sig i riskzonen för att utveckla
psykisk ohälsa. Barn och ungdomar med psykiska
problem skall kunna identifieras tidigt och få stöd
och hjälp innan grav psykisk ohälsa har utvecklats,
anförs det.
I motion So257 av Gunnel Wallin och Margareta
Andersson (c) begärs ett tillkännagivande om vad i
motionen anförts om samverkan med förebyggande
åtgärder (yrkande 5). Motionärerna anför att
resurserna för barn- och ungdomspsykiatri är
otillräckliga och att köerna är långa.
Två motioner behandlar barn och självmord.
I motion So453 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.
(m, v, kd, c, fp, mp) begärs ett tillkännagivande om
att de av WHO utarbetade riktlinjerna omsätts till
svenska förhållanden (yrkande 1). Sedan början av
1990-talet har självmorden minskat bland vuxna men
inte bland barn och ungdomar.
Världshälsoorganisationen (WHO) har utarbetat ett
dokument med riktlinjer för hur
självmordsförebyggande insatser kan genomföras i
skolorna. Motionärerna anför att riktlinjerna
snarast bör omsättas till svenska förhållanden. I
motion So12 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs
av skäl likalydande med dem i motion So453 ett
tillkännagivande om barn och självmord (yrkande 9).
Två motioner rör barn med funktionshinder.
I motion So499 av Agneta Brendt och Barbro Hietala
Nordlund (s) begärs ett tillkännagivande om vad i
motionen anförts om en översyn av hur lagstiftningen
i praktiken fungerar för föräldrar till barn med
funktionshinder. För att lagstiftarens intention,
att sätta det funktionshindrade barnet i centrum,
skall bli verklighet behövs det enligt motionärerna
en översyn av hur lagstiftningen i praktiken
fungerar för föräldrar till barn med
funktionshinder.
I motion Sf274 av Matz Hammarström m.fl. (mp) begärs
ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om
att verka för att förbättra attityden gentemot barn
med handikapp, som i sin tur skall leda till att
barnen integreras och fullt ut kan delta i
samhällslivet (yrkande 33). Motionärerna anför att
de vill se en nationell handlingsplan för funk-
tionshindrade med tyngdpunkt på barn och ungdomar.
En motion handlar om barns och ungdomars behov av
habilitering.
I motion So11 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)
begärs ett tillkännagivande angående
funktionshindrade barn och ungdomar (yrkande 9).
Motionärerna anser att det föreligger stora brister
när det gäller hjärnskadade barns rehabi-
literingsmöjligheter.
En motion handlar om smärtbehandling av barn.
I motion So12 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs
ett tillkännagivande om smärtbehandling av barn
(yrkande 12). Enligt motionärerna behöver behand-
lingsprinciperna förbättras, bl.a. genom ökad
utbildning, regelbundet användande av smärtanalys
och smärtintensitetsmätning samt regelbundna kon-
takter med smärtbehandlingsteam. Motionärerna anser
också att det behövs ökad information till barn och
föräldrar om smärta och smärtbehandling.
En motion handlar om barns säkerhet.
I motion So12 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs
ett tillkännagivande om barns säkerhet (yrkande 16).
Motionärerna pekar på att omkring 12 % av barn och
ungdomar under 15 år, vilket motsvarar drygt 200 000
personer, varje år drabbas av en skada till följd av
en olyckshändelse - i hemmet, i skolan eller i en
annan omgivning - så pass allvarligt att han eller
hon måste söka läkarvård. I stort sett är
barnsäkerhetskraven tillgodosedda i lagstiftningen,
men tillämpningen brister.
En motion handlar om plötslig spädbarnsdöd.
I motion So255 av Karin Pilsäter (fp) begärs ett
tillkännagivande om vad i motionen anförs om
upprättande av handlingsplan för bemötande och be-
handling av familjer som drabbas av spädbarnsdöd
(yrkande 1). Motionären anför att rutiner och
metoder kring omhändertagande av föräldrar och
syskon kan utvecklas så att det går att lära sig
leva med att en älskad och väntad familjemedlem inte
finns med. Försäkringskassa, socialtjänst med flera
myndigheter har regler och attityder som innebär att
familjen behandlas som om det bortgångna barnet
aldrig funnits.
Två motioner handlar om drogprevention.
I motion So11 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)
begärs ett tillkännagivande om vad i motionen
anförts om nya grepp för att komma åt problemet med
alkohol, narkotika och tobak (yrkande 8).
Motionärerna anser att den upplysning och
information som hittills bedrivits, även vad gäller
tobak, inte har varit särskilt verksam. Det krävs
nya och annorlunda grepp och motionärerna förordar
hälsoarbete framför skräckbilder.
I motion So12 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs
ett tillkännagivande om vad som anförts om det
preventiva arbetet mot tobak (yrkande 8). Motio-
närerna pekar på att Världshälsoorganisationen (WHO)
ser tobaksbruket som ett av världens största
hälsoproblem som drar med sig mycket stora kostna-
der. Det preventiva arbetet måste enligt
motionärerna intensifieras och målsättningen måste
vara att alla barn skall kunna få en rökfri uppväxt.
Bakgrund och tidigare behandling
Nationella folkhälsokommittén har i sitt
slutbetänkande Hälsa på lika villkor - nationella
mål för folkhälsan (SOU 2000:91) behandlat frågan om
barnfamiljernas villkor och barnens antal och
uppväxt (s. 58 f.).
Regeringen har i proposition 1999/2000:149 Nationell
handlingsplan för utveckling av hälso- och
sjukvården behandlat behovet av stöd åt barn och
unga med psykisk ohälsa. Regeringen anför i
sammanfattningen i här aktuell del av propositionen
(s. 44) bl.a. följande:
Avtalet om utvecklingsinsatser bör resultera i att
barn och ungdomar som visar tecken på psykiska
problem erbjuds tidigt och adekvat stöd. Vårdbehoven
hos ungdomar i åldersgruppen 16-25 år bör
tillgodoses bättre genom samordnade insatser mellan
barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin.
Vårdinnehållet bör utvecklas för ungdomar med
psykiska problem och problem med missbruk.
I betänkande 1999/2000:SoU12 behandlade utskottet
senast motionsyrkanden rörande barn med psykisk
ohälsa. I betänkandet, till vilket hänvisas, ges en
redovisning av olika insatser på området för bl.a.
dessa barn (s. 17 f.). Utskottet avstyrkte, med
hänvisning till det utredningsarbete som nyligen
slutförts eller ännu pågick på området, ett antal
motionsyrkanden rörande behovet av att tillsätta en
kommission med uppgift att analysera situationen för
särskilt utsatta barn. Utskottet anförde i sin
bedömning bl.a. följande:
Barnpsykiatrikommittén har haft regeringens uppdrag
att utreda vården och stödet till barn och ungdomar
med psykiska problem. I sitt slutbetänkande anför
kommittén att insatser för att förebygga psykisk
ohälsa bör prioriteras. Kommittén redogör vidare för
olika instansers arbete med barn och ungdomar som
har psykiska problem. I betänkandet analyseras
samarbetet mellan olika verksamheter samt
presenteras förslag till hur samarbetet kan förbätt-
ras. Regeringen har även kallat en särskild utredare
(dir. 1999:42) med uppgift att beskriva och
analysera de problem som finns i dag vid samverkan
mellan landstingens hälso- och sjukvård och
kommunernas vård och omsorg på områden där det finns
behov och intresse av att samverka. Av direktiven
framgår bl.a. att behovet av samverkan har
uppmärksammats när det gäller insatser för barn och
ungdomar med psykiska problem, där insatser från
såväl socialtjänsten som den psykiatriska vården
behövs. Uppdraget skall redovisas senast den 30
september 2000.
Det har inhämtats att tidpunkten för redovisning av
ovanstående uppdrag har flyttats fram till den 30
november 2000.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat
frågan om amning, senast i betänkande
1999/2000:SoU12, vartill hänvisas (s. 29).
Motionsyrkandena som var likalydande med de nu
aktuella avstyrktes. Riksdagen följde utskottet. I
sin bedömning (s. 31 f.) anförde utskottet följande:
Utskottet delar uppfattningen i motionerna om
amningens fördelar såväl ur social som ur medicinsk
synvinkel. Utskottet vidhåller att det är mycket
viktigt med information om amning eftersom det är en
viktig friskvårdsinsats. Utskottet ser mycket
positivt på åtgärder för att på alla sätt göra
sjukhusen amningsvänliga och på andra sätt stimulera
amning. Rutiner, utbildning, information och
attityder till amning i samband med förlossning och
vistelse på BB - men även i samband med
mödrahälsovård - är dock sådana frågor som det
ankommer på sjukvårdshuvudmännen att besluta om.
Utskottet konstaterar att Socialstyrelsen nyligen
givit ut en rapport på området samt att styrelsen
samarbetar med Folkhälsoinstitutet i frågan.
Från Socialstyrelsen har inhämtats att en studie
(State of the art-dokument) rörande vård av barn,
ungdomar och vuxna med DAMP/ADHD är under
utarbetande.
Från Socialdepartementet har inhämtats att
departementet i kommande regleringsbrev har för
avsikt att ge Socialstyrelsen i uppdrag att
kartlägga på vilket sätt landstingens barn- och
ungdomshabiliteringar är tillgängliga för barn i
olika åldrar och med olika funktionshinder.
Med anledning av ett motionsyrkande från Folkpartiet
gällande smärtbehandling, likalydande med det nu
aktuella So12 yrkande 12 (fp), anförde utskottet i
betänkande 1999/2000:SoU12 följande:
Utskottet vill återigen understryka vikten av att
sjukvården tar hänsyn till barnens behov av
smärtbehandling och inte vållar dem onödig smärta
eller psykiskt lidande. Utskottet anser alltjämt att
resultatet av det arbete som Socialstyrelsen
bedriver inom området och som skall redovisas i
december 2000 bör avvaktas varför motion - - -
avstyrks.
Det har inhämtats att Socialstyrelsen avser att ge
den nationella grupp som arbetar med plötslig
spädbarnsdöd i uppdrag att, i samråd med olika
berörda yrkesgrupper, se över det
informationsmaterial som finns och vid behov
aktualisera att det förnyas.
Regeringen har i proposition 2000/01:20 Nationell
handlingsplan för att förebygga alkoholskador under
rubriken Generella insatser för barn och ungdom
bedömt att insatser som syftar till att förhindra
att barn och unga använder alkohol bör stärkas och
utvecklas. Vidare måste debutåldern för
alkoholkonsumtion skjutas upp. Dessutom bör
Folkhälsoinstitutet ges i uppdrag att i samverkan
med Skolverket och i samråd med Svenska kommun-
förbundet analysera vilka insatser som kan vidtas
för att stärka den alkoholskadeförebyggande
verksamheten i skolan.
Utskottets bedömning
Som har framhållits i olika sammanhang är det arbete
som utförs vid barnavårdscentralerna centralt för
det goda hälsoläget bland barnen i Sverige.
Barnavårdscentralerna når praktiskt taget alla barn
och föräldrar. På ett tidigt stadium kan eventuella
problem fångas upp och lösas. Det är därför enligt
utskottets mening av största vikt att detta arbete
ges förutsättningar att fortgå och även utvecklas
genom ökad samverkan med andra organ i samhället.
Utskottet vill betona vikten av att barnkompetensen
inom hälso- och sjukvården tillvaratas och
förstärks. Socialstyrelsen har i uppdrag att
kartlägga barnkompetensen inom hälso- och sjukvården
i dag och att föreslå åtgärder för att förbättra den
inför framtiden. Uppdraget skall redovisas inom
kort. Ett omfattande arbete har vad beträffar
hälsotillståndet hos barn och ungdomar bedrivits
bl.a. inom ramen för Nationella folkhälsokommitténs
uppdrag. Kommitténs slutbetänkande remissbehandlas
för närvarande. Utskottet noterar vidare att
regeringen har för avsikt att tillsätta en
arbetsgrupp inom Socialdepartementet med uppgift att
öka kunskaperna om vilka faktorer som påverkar
barnafödandet. Utskottet anser sammanfattningsvis
att riksdagen inte bör ta några initiativ med
anledning av motionerna So11 (mp) yrkande 7, So332
(s), So477 (s) och So526 (s). Motionerna avstyrks.
Utskottet vidhåller sin uppfattning om amningens
fördelar såväl ur social som ur medicinsk synvinkel.
Utskottet poängterar återigen att det är mycket
viktigt med information om amning eftersom det är en
viktig friskvårdsinsats. Vidare vill utskottet peka
på att Socialstyrelsen alltjämt samarbetar med
Folkhälsoinstitutet på området i fråga. Motionerna
So248 (m) och So458 (mp) yrkande 9 är i huvudsak
tillgodosedda.
Den ökade förekomsten av bl.a. psykisk ohälsa hos
barn och ungdomar är oroande och måste enligt
utskottet föranleda kraftsamlingar både centralt och
lokalt i de verksamheter som möter barn och
ungdomar. Utskottet har nyligen i betänkande
2000/01:SoU5 ställt sig bakom förslaget om
inriktning och åtgärder för att förbättra stödet
till bl.a. barn och ungdomar med psykisk ohälsa.
Detta innebär bl.a. en satsning på att barn och
ungdomar som visar tecken på psykiska problem skall
erbjudas tidigt och adekvat stöd samt att
vårdbehoven hos ungdomar i åldersgruppen 16-25 år
skall tillgodoses bättre genom samordnade insatser
mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxen-
psykiatrin. Motionerna So12 (fp) yrkande 10, So14
(kd) yrkande 1 och So257 (c) yrkande 5 får anses
åtminstone delvis tillgodosedda med det anförda och
avstyrks.
Det är enligt utskottets mening angeläget att
kunskapsläget förbättras vad gäller
neuropsykiatriska tillstånd som ADHD och DAMP.
Socialstyrelsen arbetar för närvarande med en studie
på området. Riksdagen bör därför inte ta något
initiativ. Motion So405 (m) avstyrks.
Utskottet delar bedömningen i motionerna So12 (fp)
yrkande 9 och So453 (m, v, kd, c, fp, mp) yrkande 1
att de riktlinjer som WHO har utarbetat om hur
självmordsförebyggande arbete bör bedrivas snarast
omsätts till svenska förhållanden. Vad utskottet nu
anfört med anledning av motionerna bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Som utskottet tidigare uttalat har den enskilde
enligt lagen (1993:389) om stöd och service till
vissa funktionshindrade (LSS) rätt till en
individuell handlingsplan där samtliga
behandlingsinsatser från såväl kommun och landsting
som andra organ skall redovisas. Kommunen skall
verka för att insatser från olika organ samordnas.
Av artikel 23 i barnkonventionen framgår att
konventionsstaterna erkänner att ett barn med
fysiskt eller psykiskt handikapp bör åtnjuta ett
fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden
som säkerställer värdighet, främjar självförtroende
och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet inte att
några tillkännagivanden med anledning av vad som
anförts i motionerna So499 (s) och Sf274 (mp)
yrkande 33 behövs. Motionerna avstyrks.
Utskottet välkomnar att regeringen i kommande
regleringsbrev har för avsikt att ge Socialstyrelsen
i uppdrag att kartlägga på vilket sätt landstingens
barn- och ungdomshabiliteringar är tillgängliga för
barn i olika åldrar med olika funktionshinder.
Utskottet anser att motion So11 (mp) yrkande 9
härigenom är i huvudsak tillgodosedd.
Utskottet vidhåller sin inställning till barns behov
av smärtbehandling och anser alltjämt att resultatet
av det arbete som Socialstyrelsen bedriver och som
skall redovisas i december 2000 bör avvaktas. Motion
So12 (fp) yrkande 12 avstyrks.
Utskottet delar uppfattningen i motion So12 (fp)
yrkande 16 att det är angeläget att gällande
barnsäkerhetskrav i vår lagstiftning tillämpas på
avsett vis. Något särskilt tillkännagivande härom
behövs dock inte enligt utskottets mening. Motionen
avstyrks.
Utskottet anser det utomordentligt viktigt att
familjer som drabbas av plötslig spädbarnsdöd ges
ett bemötande och en behandling som är värdigt och
professionellt. Med hänsyn till att Socialstyrelsen
har utarbetat en rapport (SoS- rapport 1996:15)
beträffande hur hälso- och sjukvårdspersonal skall
kunna handskas med drabbade familjer och enligt
uppgift även avser att se över det informa-
tionsmaterial som finns på området anser utskottet
emellertid inte att något initiativ från riksdagens
sida är erforderligt. Motion So255 (fp) yrkande 1
avstyrks.
Utskottet anser det angeläget att åtgärder vidtas
för att långsiktigt förebygga användningen av
alkohol, tobak och andra droger, särskilt bland unga
människor. En nationell ledningsgrupp med detta
syfte finns sedan 1997 i Socialdepartementet under
socialministerns ledning. Utskottet anser det
positivt att regeringen sedan 1998 och under en
treårsperiod beslutat att avsätta medel ur Allmänna
arvsfonden till Folkhälsoinstitutet för att fördelas
till ideella organisationers projekt för att
motverka rökning bland barn och ungdomar. Nationella
folkhälsokommittén har vidare i sitt slutbetänkande
som mål 12 respektive 13 beskrivit att tobaksbruket
skall minska respektive att det skadliga bruket av
alkohol skall minska. Frågan om insatser som syftar
till att förhindra att barn och unga använder
alkohol är vidare aktuella i propositionen Nationell
handlingsplan för att förebygga alkoholskador,
vilken för närvarande bereds i utskottet. Mot
bakgrund av det anförda anser utskottet att
motionerna So11 (mp) yrkande 8 och So12 (fp) yrkande
8 får anses i viss mån tillgodosedda.
Motionsyrkandena avstyrks.
Utsatta barn
Skrivelsen
Regeringen pekar på att olika grupper av barn lever
i en utsatt situation och därför har behov av
samhällets stöd och skydd. Hur många barn det rör
sig om är det av olika skäl svårt att uttala sig om.
Det är dock angeläget att inte sätta olika
barngruppers behov mot varandra utan man måste i
varje situation uppmärksamma det enskilda barnets
behov av stöd och skydd.
För att kunna bedöma kvaliteten och resultatet av
socialtjänstens omfattande arbete med utsatta barn
och ungdomar och deras familjer krävs, enligt
skrivelsen, en mer ingående uppföljning och
utvärdering av de sociala insatsernas värde för den
enskilde och för samhället. Regeringen har därför
givit Socialstyrelsen i uppgift att i samråd med
berörda intressenter utforma ett förslag till
program för nationellt stöd till kunskapsut-
vecklingen inom socialtjänsten. Uppdraget omfattar
socialtjänstens samtliga insatser för den enskilde.
Uppdraget skall redovisas senast den 30 september
2000.
För att synliggöra problematiken kring barn med
frihetsberövade föräldrar gav regeringen hösten 1997
Kriminalvårdsstyrelsen och Socialstyrelsen ett
gemensamt uppdrag att se över förhållandena för
dessa barn. Uppdraget resulterade i en rapport med
förslag till åtgärder som syftar till att minska de
negativa effekterna för barnet av förälderns
anstaltsvistelse.
En uppföljning som Socialstyrelsen gjort av
ändringarna i socialtjänstlagen tyder på att den
utvidgade anmälningsskyldigheten i 71 § i
socialtjänstlagen inte fått några direkta
konsekvenser. Antalet anmälningar tycktes inte ha
ökat och nya kategorier av anmälare hade inte
tillkommit.
Regeringen kommer under hösten att lämna en
proposition till riksdagen om förbättrat skydd för
brottsoffer. Brottsofferfonden, som bl.a. har till
syfte att initiera och stödja forskning på
brottsofferområdet, har därför även år 2000 fått
till uppgift att särskilt prioritera projekt
inriktade på brott mot barn.
Regeringen anför vidare i skrivelsen att det är
viktigt att sätta in tidiga åtgärder för att på ett
effektivt sätt förebygga att barn och ungdomar begår
brott. Det lokala brottsförebyggande arbetet har
utvecklats i positiv riktning. I mer än hälften av
landets kommuner finns nu enligt skrivelsen lokala
brottsförebyggande råd eller liknande
organisationer. Samverkan mellan myndigheter och
medborgarintressen är enligt skrivelsen nödvändig
för att nå framgång i det brottsförebyggande
arbetet.
Motionerna
En motion handlar om sexuell exploatering av barn.
I motion So455 av Inger Davidson m.fl. (kd) begärs
en dokumentation av den svenska situationen gällande
sexuell exploatering av barn (yrkande 1). Mo-
tionärerna pekar på behovet av tillförlitlig
dokumentation av den svenska situationen, inte minst
när det gäller barnsexturism. Motionärerna begär
vidare ett tillkännagivande om vad i motionen
anförts om förebyggande arbete mot sexuell
exploatering av barn (yrkande 2). Vidare begär
motionärerna att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts dels om
program för vård och rehabilitering (yrkande 3),
dels om fortsatt EU-stöd till projekt för samarbete
med researrangörer mot sexturism (yrkande 5).
Två motioner avser sexuella övergrepp mot barn.
I motion Ju517 av Ann-Katrine Dunker och Berit
Adolfsson (m) begärs ett tillkännagivande om vikten
av att barn som blivit utsatta för pedofilövergrepp
får adekvat vård (yrkande 2). Motionärerna anför att
många barn som utsatts för sexuella övergrepp senare
själva blir pedofiler. Det är därför av högsta vikt
att barn som blivit utsatta för dessa brott ges
adekvat vård för att förebygga att det händer igen.
I motion So450 av Matz Hammarström m.fl. (mp) begärs
ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om
särskilt utsatta barn (yrkande 5). Motionärerna
anför att studier har visat att risken för barn med
handikapp att utsättas för sexuella övergrepp är tre
gånger så stor som för andra barn och att det är en
mindre andel av övergreppen som anmäls.
Två motioner handlar om barn till psykiskt sjuka
föräldrar.
I motion So321 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
att regeringen tillsätter en utredning med uppgift
att se över de psykiskt funktionshindrades barn och
deras situation (yrkande 4). Enligt motionärerna har
barnens situation och relationen mellan barn och
föräldrar inte belysts tillräckligt. Det saknas
fortfarande tillfredsställande kunskaper om dessa
barns situation i ett nationellt perspektiv.
I motion So257 av Gunnel Wallin och Margareta Andersson (c)
begärs tillkännagivanden om att
vuxenpsykiatrimottagningarna regelbundet bör ta reda
på om en patient har barn under 18 år (yrkande 1)
och om flera åtgärder för att ge barn till psykiskt
sjuka vård och stöd (yrkande 2).
Två motioner handlar om barn till missbrukare.
I motion So257 av Gunnel Wallin och Margareta
Andersson (c) begärs ett tillkännagivande om vad i
motionen anförts om barn till missbrukande föräldrar
(yrkande 3). Stödgrupper för barn till alkoholister
finns i vissa kommuner, ibland som familjecentrum
för att stötta barn och föräldrar tillsammans för
att förebygga att barnen måste tas ifrån föräldern.
Eftersom kvinnors missbruk av alkohol ökat finns det
skäl att särskilt uppmärksamma barn till
missbrukande föräldrar och att ge dem stöd.
I motion Sf274 av Mats Hammarström m.fl. (mp) begärs
ett tillkännagivande om barn till sjuka föräldrar
(yrkande 30). Motionärerna anför att livet i en
familj med missbruk brukar beskrivas som kaotiskt
och oförutsägbart och att båda föräldrarna, även den
som inte missbrukar, har svårigheter att vara en bra
förälder. Verksamheter för missbruksvård och
vuxenpsykiatri har av tradition behandlat
missbrukare utan att på allvar beröra föräldraskapet
och barnets situation. Här vilar ett tungt ansvar på
socialtjänsten att sörja för att dessa barn och
ungdomar får det skydd och stöd de behöver.
Två motioner behandlar barn till kriminella.
I motion So324 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v)
begärs ett tillkännagivande om att regeringen skall
återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder
för att förbättra situationen för anhöriga, i
synnerhet barn, till dömda (yrkande 1).
I motion So257 av Gunnel Wallin och Margareta
Andersson (c) begärs ett tillkännagivande om att
barn till kriminella utsätts för mobbning (yrkande
4). Både skola och sociala myndigheter bör särskilt
vara vaksamma på detta.
Två motionsyrkanden behandlar anmälningsplikten
enligt 71 § socialtjänstlagen.
I motion So304 av Lennart Daléus m.fl. (c) yrkas att
regeringen lägger fram förslag om förändringar av
socialtjänstlagen för att förbättra efterlevnaden av
anmälningsplikten (yrkande 3). Regeringen bör
återkomma med förslag till åtgärder för att
förbättra efterlevnaden av 71 § SoL, anför
motionärerna.
I motion So324 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v)
begärs ett tillkännagivande om att regeringen lägger
fram förslag till ändring i socialtjänstlagen som
innebär att även kriminalvården har samma skyldighet
som polis och åklagare att anmäla barns behov av
stöd och skydd till socialtjänsten. Denna skyldighet
skall även framgå av Kriminalvårdsstyrelsens häktes-
och anstaltsföreskrifter (yrkande 2).
En motion handlar om behovet av en kommission m.m.
I motion So14 av Chatrine Pålsson och Gunilla
Tjernberg (kd) begärs ett tillkännagivande om
insatser för särskilt utsatta barn (yrkande 2).
Motionärerna anför att det finns en mängd rapporter
som belyser hur barnens situation ser ut i dag. Av
dessa framgår att det finns anledning till oro för
barn i s.k. riskzon, dvs. barn som riskerar att få
en ogynnsam utveckling. Motionärerna anför att
tidiga insatser av förebyggande och stödjande
karaktär kan bidra till en mer gynnsam utveckling
både för den enskilde och för samhället. Mo-
tionärerna begär vidare ett tillkännagivande om att
låta Barnombudsmannnen (BO) ta fram ett
åtgärdsprogram för att möta barn med behov av
särskilt stöd (yrkande 3). En kommission ledd av BO
bör tillsättas med uppgift att analysera situationen
för särskilt utsatta barn.
Tre motioner behandlar socialtjänstens arbetssätt
och behovet av samverkan.
I motion So450 av Matz Hammarström m.fl. (mp) begärs
ett tillkännagivande om att barn som bevittnar
familjevåld skall klassas som brottsoffer (yrkande
1). Motionärerna pekar på att mellan 100 000 och 190
000 barn i Sverige är vittnen till våld i sina
familjer. Socialtjänsten och polisen bör upprätta en
gemensam handlingsplan för att upptäcka och stödja
dessa barn och se till att de får terapeutisk hjälp.
I motion So543 av Matz Hammarström m.fl. (mp) begärs
tillkännagivande om socialtjänstens arbetssätt
(yrkande 4). Socialtjänsten måste enligt motio-
närerna få resurser att stötta barnen och deras
familjer, så att insatserna tillsammans får antalet
ungdomsbrottslingar att minska. Inom socialtjänsten
bör en avdelning för samordning och samarbete mellan
socialtjänst, skola och polis etableras, anförs det.
Motionärerna begär också ett tillkännagivande om vad
i motionen anförts om barn i familjer där det
förekommer kvinnomisshandel (yrkande 7). Motio-
närerna anför att vid kvinnomisshandel är risken
stor att även barnen är utsatta för fysiskt och
psykiskt våld. Om arbetssättet är att stödja hela
familjen riskerar man ibland att bortse från att
barnen har egna behov av hjälp och stöd.
Motionärerna hemställer vidare om ett tillkännagi-
vande om barnperspektivet (yrkande 8).
I motion So478 Monica Green m.fl. (s) begärs
tillkännagivande om att en ökad forskning och
metodutveckling för att förebygga, utreda och
behandla våldsproblematik där barn och unga finns
inblandade är nödvändig.
Barn i slutna samfund tas upp i en motion.
I motion So12 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs
tillkännagivanden om forskning om barns situation i
slutna samfund (yrkande 17) och om förmedling av
kunskap till de personalkategorier som möter barn
som växer upp i slutna samfund (yrkande 18).
Motionärerna pekar på att regeringen i skrivelsen
underlåter att behandla barn som växer upp i slutna
samfund.
Bakgrund och tidigare behandling
I betänkande 1999/2000:SoU12 behandlades senast
motionsyrkanden gällande kommersiellt och annat
sexuellt utnyttjande av barn, vartill hänvisas (s.
39 f.). I sin bedömning anförde utskottet följande:
Enligt uppgift kommer den nationella handlingsplanen
mot kommersiell sexuell exploatering att ses över
inför den kommande uppföljningen, år 2001, av
Världskongressen mot kommersiell sexuell
exploatering av barn. Sverige utför ett viktigt
samordnande arbete inom Östersjöstaternas råd för
att initiera samverkan i frågor som rör utsatta barn
i området. Vidare har Sverige inom EU tagit
initiativ till fortsatt arbete vad beträffar
åtgärder för att bekämpa barnsexturism.
Socialstyrelsen har vidare nyligen i en rapport
angående sexuella övergrepp mot barn sammanfattat
det aktuella kunskapsläget utifrån forskning och
erfarenheter. Utskottet anser att de synpunkter som
tas upp i motionerna - - - är mycket viktiga.
Samhället måste med kraft och beslutsamhet på olika
sätt och i olika sammanhang motverka att barn
utsätts för sexuell exploatering i någon form.
Frivilligorganisationernas insatser inom detta
område är vidare utomordentligt viktiga. Mot
bakgrund av det arbete som pågår på området och det
faktum att en uppföljning av Världskongressen mot
kommersiell sexuell exploatering av barn är planerad
att genomföras nästa år anser utskottet emellertid
inte att något tillkännagivande till regeringen med
anledning av vad som anförts i motionerna är
erforderligt. Motionerna avstyrks.
Frågan om huruvida sexuell exploatering av barn
kommer att prioriteras under det svenska
ordförandeskapet har berörts av statsrådet Ingela
Thalén i svar på fråga för skriftligt svar
(2000/01:11). I svaret har statsrådet bl.a. anfört
att frågor som rör människohandel, till vilka också
frågor om sexuell exploatering av barn hör, enligt
regeringens planering kommer att vara prioriterade
under det svenska ordförandeskapet. Hon har även
anfört att en andra världskongress mot kommersiell
sexuell exploatering av barn kommer att genomföras i
Japan i december 2001. Förberedelsearbetet för denna
har påbörjats.
Från Socialdepartementet har inhämtats att EU-
kommissionen har beslutat om fortsatt stöd till
projekt för samarbete med researrangörer mot
sexturism.
Socialstyrelsen har i den i skrivelsen nämnda SoS-
rapport 2000:1 Sexuella övergrepp mot barn i en av
de expertrapporter som ligger till grund för rap-
porten (Behandling - en översikt) berört frågan om
behandling av barn och unga som utsatts för
övergrepp. Socialstyrelsen har i rapporten även upp-
märksammat den förhöjda risk att utsättas för
sexuella övergrepp som barn med funktionshinder
löper.
I betänkande 1999/2000:SoU12 behandlade utskottet
senast motionsyrkanden rörande barn med särskilda
behov. I betänkandet, till vilket hänvisas, ges en
redovisning av olika insatser på området (s. 17 f.).
Utskottet anförde i sin bedömning bl.a. följande:
Utskottet vidhåller också att det är viktigt att
barn till psykiskt sjuka respektive missbrukande
föräldrar ges ett bättre stöd. Som utskottet
tidigare anfört förutsätter det att samarbetet
mellan exempelvis socialtjänsten, mödra- och
barnhälsovården, barnomsorgen, skolan,
barnpsykiatrin och polisen fungerar väl.
Barnpsykiatrikommittén har i sitt slutbetänkande
presenterat förslag för att förbättra situationen
för bl.a. dessa barn. Socialstyrelsen har även
nyligen givit rekommendationer för hur barn med
psykiskt sjuka föräldrar skall ges ett bättre stöd.
Utskottet vill i detta sammanhang även ånyo
framhålla vikten av det arbete som
frivilligorganisationer gör på det sociala området
som komplement till samhällets insatser. Något
initiativ från riksdagen med anledning av motionerna
- - - behövs dock inte. Motionerna avstyrks.
Av budgetpropositionen för år 2001 (utg.omr. 9 s.
97) framgår att Socialstyrelsens arbete med att
utveckla och förbättra kommunernas kunskaper och
metoder i det sociala barnavårdsarbetet omfattar
olika områden. En plan för arbete med utsatta barn
och ungdomar utvecklas. Denna skall omfatta insatser
från hälso- och sjukvård, habilitering och so-
cialtjänst. För socialtjänstens del ligger fokus för
närvarande på barnperspektivet i familjerätt samt på
insatser för att förbättra kvaliteten på utred-
ningar, bedömningar och uppföljningar inom so-
cialtjänsten. Vidare framgår (s. 99) att regeringen
i en särskild proposition avser att återkomma med
förslag som rör bl.a. socialtjänstlagens struktur,
tillsynen över socialtjänsten, den enskildes rätts-
säkerhet samt stödet till anhöriga. I propositionen
kommer även resultatet av Socialstyrelsens uppdrag
avseende kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten
att behandlas. För att stödja utvecklingen föreslås
att 10 miljoner kronor avsätts under 2001. Från och
med 2002 kommer regeringen att föreslå en ytterli-
gare förstärkning med 10 miljoner kronor.
Regeringen har i proposition 2000/01:20 Nationell
handlingsplan för att förebygga alkoholskador
uppmärksammat behovet av särskilda insatser för
riskgrupper och individer med riskbeteenden.
Regeringen anför som skäl för sin bedömning (s. 46)
bl.a. följande:
För att kunna upptäcka och stödja barn och unga så
tidigt som möjligt behövs en ökad generell kompetens
om barn och barns behov inom barnhälsovård,
förskola, skola, skolbarnsomsorg, socialtjänst,
psykiatri och fritidsverksamhet. Också i arbetet med
vuxna missbrukare inom hälso- och sjukvård, soci-
altjänst etc. behövs bättre kunskaper om hur
missbruket hos den vuxne påverkar barnen. Barn som
lever i familjer med missbruksproblem löper enligt
forskarrapporter fyra fem gånger större risk än
andra barn att hamna i eget missbruk. Ur ett
folkhälsoperspektiv tillhör dessa barn en riskgrupp
för fysisk och psykisk ohälsa, utanförskap och eget
missbruk.
I budgetpropositionen för år 2001 (utg. omr. 9 s. 31
f.) anför regeringen följande vad beträffar personer
som hamnat i psykiska kristillstånd på grund av
utträde ur nyandliga rörelser:
Efter en sammantagen bedömning av betänkandet samt
remissutfallet finner regeringen att ett behov av
kunskap om nyandliga rörelser finns hos myndigheter
och institutioner men att arbete med forskning och
kompetenshöjning inom det aktuella området kan ske
inom ramen för existerande verksamheter. Behov av
att inrätta ett särskilt kunskapscentrum föreligger
därför inte. - - - De delar som avser översyn
rörande regleringen av fristående skolor har
överlämnats till Utbildningsdepartementet för
fortsatta överväganden. Utbildningsdepartementet
avser att behandla de aktuella förslagen i en de-
partementspromemoria rörande friskolor.
Utskottets bedömning
Utskottet vidhåller att samhället med kraft och
beslutsamhet på olika sätt och i olika sammanhang
måste motverka att barn utsätts för sexuell
exploatering i någon form. Regeringen har tagit fram
en handlingsplan för att förebygga kommersiell
sexuell exploatering av barn. En andra
världskongress kommer att hållas i Japan i december
2001. Utskottet anser att något tillkännagivande med
anledning av vad som anförts i motion So455 (kd)
yrkandena 1-3 och 5 inte behövs. Motionsyrkandena
avstyrks.
Vad beträffar övriga sexuella övergrepp vill
utskottet peka på att 1998 års sexualbrottskommitté
har i uppdrag att göra en översyn av bestämmelserna
om sexualbrott mot barn. Översynen skall utgå från
barnkonventionens krav och uppdraget skall redovisas
senast den 1 februari 2001. Vidare välkomnar
utskottet regeringens avsikt att ge Socialstyrelsen
i uppdrag att ta fram ett nationellt
utvecklingsprogram för hela området misshandel och
sexuella övergrepp mot barn. Ett omfattande arbete
pågår således på området. Utskottet anser därför
inte att något tillkännagivande med anledning av vad
som anförts i motionerna So450 (mp) yrkande 5 samt
Ju517 (m) yrkande 2 behövs. Riksdagen bör avvakta
kommande förslag på området. Motionsyrkandena
avstyrks.
Utskottet vidhåller också att det är viktigt att
utsatta barn, t.ex. barn till psykiskt sjuka
respektive missbrukande föräldrar, tidigt
uppmärksammas och erhåller stöd. Att ett program för
nationellt stöd till kunskapsutvecklingen inom
socialtjänsten är under utarbetande ser utskottet
som mycket positivt. Kunskap och kompetens hos de
personalgrupper som kommer i kontakt med utsatta
barn är väsentligt och betydelsefullt. Utskottet
vill ånyo betona vikten av att samarbetet mellan
exempelvis socialtjänsten, mödra- och barnhälso-
vården, barnomsorgen, skolan, barnpsykiatrin och
polisen fungerar väl. Något tillkännagivande med
anledning av motionerna So257 (c) yrkandena 1-3,
So321 (v) yrkande 4 och Sf274 (mp) yrkande 30 behövs
dock inte. Motionerna avstyrks.
Utskottet ser positivt på det arbete som bedrivs och
har bedrivits för att förbättra förhållandena för
barn med föräldrar i fängelse eller häkte. I
Kriminalvårdsstyrelsens och Socialstyrelsens
gemensamma rapport Barn med frihetsberövade
föräldrar beskrivs vad som kan göras för att
förbättra situationen för dessa barn. Utskottet
noterar att tre miljoner kronor i kriminalvårdens
budget för år 2000 öronmärktes för insatser i
enlighet med intentionerna i rapporten. Mot bakgrund
av det ovan anförda är något initiativ från
riksdagens sida inte erforderligt. Motionerna So257
(c) yrkande 4 och So324 (v) yrkande 1 avstyrks.
Den av regeringen tillsatta parlamentariska
kommittén med uppgift att utreda barnmisshandel och
därmed sammanhängande frågor (dir. 1998:105) har
påbörjat ett arbete kring anmälningsskyldigheten
enligt socialtjänstlagen. Motionerna So304 (c)
yrkande 3 och So324 (v) yrkande 2 är därför i
huvudsak tillgodosedda.
Utskottet vidhåller att det med tanke på det
utredningsarbete som nyligen genomförts eller som
alltjämt bedrivs inte i dagsläget kan anses befogat
att föreslå riksdagen att tillsätta en kommission
med uppgift att analysera situationen för särskilt
utsatta barn. Av samma skäl saknas det anledning
till ett tillkännagivande om särskilda insatser för
särskilt utsatta barn. Motion So14 (kd) yrkandena 2
och 3 avstyrks.
Utskottet delar uppfattningen i motion So450 (mp)
yrkande 1 att socialtjänsten och polisen bör
upprätta gemensamma handlingsplaner för att upptäcka
och stödja barn som bevittnar familjevåld. Något
särskilt tillkännagivande om att barnen skall
klassas som brottsoffer är dock inte nödvändigt.
Motionsyrkandet avstyrks.
Utskottet ser mycket positivt på att det i drygt
hälften av landets kommuner nu finns lokala
brottsförebyggande råd eller liknande
organisationer. Utskottet delar vidare bedömningen
att det är viktigt att sätta in tidiga åtgärder för
att förebygga att barn begår brott. En fungerande
samverkan mellan de personalgrupper som kommer i
kontakt med dessa barn är viktig i sammanhanget.
Även vad beträffar barn i familjer där det
förekommer våld är en väl fungerande samverkan
mellan olika myndigheter av största värde. Ett
omfattande arbete för att förhindra övergrepp mot
barn, förbättra samverkan mellan myndigheter m.m.
pågår. Utskottet anser därför att något särskilt
tillkännagivande inte är nödvändigt med anledning av
vad som anförts i motion So543 (mp) yrkandena 4, 7
och 8. Utskottet delar bedömningen i motion So478
(s) att en ökad forskning och metodutveckling för
att förebygga, utreda och behandla våldsproblematik
där unga och gamla är inblandade är nödvändig. Något
tillkännagivande från riksdagen med anledning av den
sistnämnda motionen behövs dock inte. Motionerna
avstyrks.
Utskottet gör när det gäller behov av
kunskap om slutna samfund ingen annan
bedömning än vad regeringen gjort i
budgetpropositionen för år 2001. Motion
So12 (fp) yrkandena 17 och 18 avstyrks
Asylsökande barn m.m.
Skrivelsen
Regeringen anför att ett målmedvetet arbete har
bedrivits för att utveckla ett barnperspektiv i
asyl- och mottagandeprocesserna. Detta arbete följs
nu upp med konkreta åtgärder i syfte att förbättra
barnens situation.
Med barnkonventionens artikel 3 som förebild
infördes år 1997 en portalbestämmelse i
utlänningslagens inledande kapitel som lyder: "I
fall som rör ett barn skall särskilt beaktas vad
hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt
bästa i övrigt kräver" (1 kap. 1 §). De
utvärderingar av lagändringarna som har gjorts visar
att portalbestämmelsen i utlänningslagen har fått
genomslag.
Asylsökande barn är inte folkbokförda i Sverige
vilket innebär att de inte betraktas som bosatta i
landet. Detta medför att de inte har någon generell
rätt till förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg,
förskoleklass, grundskola respektive gymnasieskola i
samma utsträckning som svenska barn. Enligt
skrivelsen anordnas emellertid för barn i
förskoleåldern som bor på någon av Migrationsverkets
anläggningar s.k. familjebaserad verksamhet. Vidare
anförs att barn i grundskoleåldern som vistas i
Sverige i avvaktan på beslut i ett ärende om
uppehållstillstånd eller under liknande
omständigheter har rätt till grundskoleundervisning.
Många av de ungdomar som kan och vill erbjuds vidare
undervisning i den ordinarie gymnasieskolan.
Regeringen anger vidare att de asylsökande barnen
har rätt till samma hälso- och sjukvård samt tand-
vård som i Sverige bosatta barn med stöd av ett
avtal mellan staten och Landstingsförbundet.
Barns och ungdomars förmåga att tillgodogöra sig
verksamheten inom förskola och skola har enligt
regeringen nära samband med deras fysiska och
psykiska hälsa. Det är därför nödvändigt att de,
inom ordinarie förskoleverksamhet och skola, får
möjlighet att bearbeta sina upplevelser genom att
arbeta med t.ex. bild, form och drama. Det är
därför, anförs det, viktigt att tillhandahålla
professionell hjälp till dem som behöver bearbeta
svåra upplevelser.
Motionerna
I motion So12 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs
ett tillkännagivande om invandrarbarnens situation
(yrkande 11). Motionärerna anför att det är en
skyldighet och ett stort ansvar för vårt land att ge
barn med flyktingbakgrund ett värdigt och humant
mottagande Därför bör program utvecklas för gene-
rella och specifika hälsobefrämjande åtgärder där
primärvård, psykiatri och kommun samverkar i
mottagandet av nyanlända barn.
I motion Sf274 av Matz Hammarström m.fl. (mp) begärs
ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om en
utredning med syfte att studera hälsotillståndet hos
barn och ungdomar med invandrarbakgrund (yrkande
24). Motionärerna pekar på att barn med
invandrarbakgrund har ett större behov av
kroppssjukvård än genomsnittet.
I motion So11 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)
begärs ett tillkännagivande om vad i motionen
anförts om asylsökande barn (yrkande 11).
Motionärerna pekar på att såväl BO som Rädda Barnen
har påpekat att asylsökande barn diskrimineras
beträffande skolgång, rätt till förskola och rätten
att bli hörda. Ett tungt vuxenansvar vilar också
många gånger på barnen genom att de kan vara tvungna
att agera som tolk till sina föräldrar.
Utbildningsutskottets bedömning
U t s k o t t e t noterar att regeringen anmält att
den avser att lämna en proposition om asylsökande
barn i januari 2001. Utskottet anser att regeringens
beredningsarbete bör avvaktas och föreslår att
socialutskottet avstyrker yrkandet.
(Yttrandet gäller endast So11 yrkande 11.)
Bakgrund och tidigare behandling
I betänkande 1999/2000:SoU12 ( s. 33 f.) behandlades
ett likalydande motionsyrkande från Miljöpartiet som
det nu aktuella (Sf274, yrk. 24) rörande
hälsotillståndet hos barn och ungdomar med
invandrarbakgrund. Motionsyrkandet avstyrktes med
hänvisning till att Nationella folkhälsokommittén
behandlat frågan om hur hälsotillståndet hos
invandrare skall kunna förbättras. Riksdagen följde
utskottet.
Nationella folkhälsokommittén anförde i sitt
delbetänkande Hälsa på lika villkor - andra steget
mot nationella folkhälsomål (SOU 1999:137 s. 550)
bl.a. att den folkhälsovetenskapliga forskningen om
olika etniska grupper är mycket eftersatt och att
det behövs såväl kvantitativ som kvalitativ
forskning om hälsoeffekter av olika etniska gruppers
livsvillkor. Folkhälsoforskning om invandrare måste,
enligt betänkandet, även mer noggrant än hittills
följa utvecklingen av etniska gruppers hälsa och
sociala levnadsförhållanden och jämföra dem med
svenskfödda som lever under samma förhållanden.
Nationella folkhälsokommittén har i sitt
slutbetänkande Hälsa på lika villkor - nationella
mål för folkhälsan (SOU 2000:91) ånyo behandlat
hälsotillståndet hos bl.a. invandrare, dvs.
sambandet mellan etniskt ursprung och hälsa hos den
befolkning som är bosatt i Sverige. Betänkandet
remissbehandlas för närvarande.
Socialutskottets bedömning
När det gäller motion So11 (mp) yrkande 11 delar
socialutskottet den bedömning som
utbildningsutskottet gjort. Motionsyrkandet
avstyrks.
Vidare delar socialutskottet uppfattningen i motion
So12 (fp) yrkande 11 att det är viktigt att barn med
flyktingbakgrund ges ett värdigt och humant mot-
tagande. Utskottet noterar med tillfredsställelse
att ett målmedvetet arbete har bedrivits för att
utveckla ett barnperspektiv i asyl- och
mottagandeprocesserna. Att detta arbete nu följs upp
med konkreta åtgärder i syfte att förbättra barnens
situation är också värdefullt. De asylsökande barnen
har vidare sedan mars 2000 rätt till samma hälso-
och sjukvård samt tandvård som de i Sverige bosatta
barnen. Motionsyrkandet får anses åtminstone delvis
tillgodosett.
Utskottet vidhåller att det är
otillfredsställande att hälsotillståndet
hos barn och ungdomar med invandrarbakgrund
synes vara sämre än för den övriga
befolkningen. Nationella folkhälsokommittén
har behandlat frågan i sitt slutbetänkande
vilket för närvarande bereds i
Regeringskansliet. Utskottet anser inte att
beredningsarbetet bör föregripas varför
motion Sf274 (mp) yrkande 24 avstyrks.
Barn och familj
Skrivelsen
Regeringen anför att den i december 1999 gav
Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra studier och
sammanställa kunskap om hur små barn påverkas av
växelvis boende samt att utreda hur berörda parter
bäst kan få information och stöd så att barnets
bästa kan tillgodoses. Uppdraget skall redovisas
senast den 31 mars 2001.
Regeringen anför att den inte, i enlighet med
Föräldrautbildningsutredningens intentioner, tror
sig kunna träffa avtal mellan staten och de två
kommunförbunden om den fortsatta inriktningen på den
föräldrastödjande verksamheten. Vad beträffar
Landstingsförbundet fortsätter dock diskussioner i
syfte att öka kunskaperna om föräldrautbildning och
föräldrastödjande verksamhet.
I skrivelsen anför regeringen att den bedömer det
som viktigt att föräldrar erbjuds stöd i sitt barn-
uppfostrande arbete. Det gäller både föräldrautbild-
ning i grupp och mer individuellt inriktat
föräldrastöd.
Familjens nätverk är fortfarande viktigt, anförs
det i skrivelsen. Den föräldrautbildning och
föräldraverksamhet som finns i dag behöver dock för-
stärkas och byggas ut.
Regeringen pekar på att den verksamhet som bedrivs
på mödra- och barnavårdscentralerna är basen i
arbetet med att föra över kunskaper till föräldrar
och utveckla kontakt mellan föräldrar.
Vidare anför regeringen att den planerar att
avsätta särskilda resurser för att utveckla arbetet
med föräldrautbildning och annat föräldrastöd.
Medlen skall bl.a. användas för att samla in och
sprida de goda exempel som finns samt till att
stimulera nya projekt. Föräldrastöd måste enligt
regeringen ges lokalt. Statens roll i
utvecklingsarbetet är att stödja de välfungerande
modeller och metoder som kommer fram i det lokala
arbetet. Folkhälsoinstitutet bör därför få i uppdrag
att fånga upp, beskriva och föra vidare goda
exempel. Regeringen anför vidare att det enligt
utredningen om föräldrautbildning finns vissa
grupper av föräldrar som är i behov av riktat stöd
för att kunna vara tillräckligt goda föräldrar till
sina barn. Det finns i Sverige ett generellt stöd
till alla barnfamiljer som är tillräckligt för det
stora flertalet. För de föräldrar för vilka det
generella stödet inte är tillräckligt finns det
redan i dag lagstadgade verksamheter vars syfte är
att stärka föräldrar i deras uppgift. Det finns
enligt skrivelsen dock utrymme för mer samverkan,
metod- och kompetensutveckling och för ett förstärkt
barnperspektiv i dessa verksamheter.
Motionerna
I motion So305 av Berit Adolfsson och Amanda Agestav
(m, kd) begärs att regeringen lägger fram förslag
till tilläggsdirektiv för att utreda alternativ till
barns växelvisa boende, efter det att föräldrarna
beslutat att separera från varandra.
I motion So543 av Matz Hammarström m.fl. (mp)
hemställs om ett tillkännagivande om
föräldrautbildning (yrkande 6). Motionärerna pekar
på att det i Norge finns ett nationellt program,
Föräldravägledning, och sedan år 1995 finns ett
brett upplagt vägledningsmaterial för föräldrar med
barn i förskoleåldern. I varje kommun finns ett team
som har fått särskild utbildning och som fungerar
som hjälp i arbetet med att förmedla kunskap om
barn. Motionärerna anför att de gärna ser att ett
nationellt program liknande det i Norge tas fram
även i Sverige.
I motion So454 av Christina Axelsson och Yilmaz
Kerimo (s) begärs ett tillkännagivande om behov av
utbildning om barns utveckling för dem som
handlägger barns vård och umgänge med föräldrar lika
väl som behovet av utbildning för blivande föräldrar
(yrkande 1).
I motion So457 av Ragnwi Marcelind och Maria Larsson
(kd) yrkas att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförts om kommunala
projekt och utvecklingsinsatser för att stödja
ensamstående föräldrar med anledning av kommunernas
skyldigheter att efterleva barnkonventionen (yrkande
2).
I motion A811 av Maria Larsson m.fl. (kd) begärs ett
tillkännagivande om familjepolitiken (yrkande 1).
Motionärerna anför att det för att jämställdhet
skall uppnås är viktigt, att både mans- och kvinno-
rollerna förändras och möter varandra i gemensamt
arbete för hem, familj och samhälle. Lagstiftning
och sociala och ekonomiska stödformer bör utformas
med utgångspunkt i att stabila familjerelationer är
bra och eftersträvansvärda.
I motion L422 av Tuve Skånberg (kd) begärs ett
tillkännagivande om åtgärder för att förebygga
separationer (yrkande 2). Motionären anför att om
krisen i familjen väl är ett faktum måste det finnas
lättillgänglig familjerådgivning.
I motion Sf273 av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs
tillkännagivanden om familjerådgivning (yrkande 2)
samt familjerådgivning och föräldrautbildning
(yrkande 7). Motionärerna anför att ett bra sätt att
främja familjestabilitet är att erbjuda kompetent
familjerådgivning.
I motion Sf228 av Tuve Skånberg (kd) hemställs om
ett tillkännagivande om föräldrautbildning (yrkande
2). Motionären anför att skilsmässor måste före-
byggas och äktenskapet prioriteras genom lagstift-
ning.
Bakgrund och tidigare behandling
Utskottet behandlade senast motionsyrkanden rörande
föräldrautbildning och familjerådgivning i
betänkande 1999/2000:SoU12. I betänkandet gavs en
bakgrund, vartill hänvisas (s. 37).
I betänkande 1998/99:SoU6 tillkännagav ett enhälligt
socialutskott i anledning av en motion
(1998/99:So435 [kd, s m, c, fp, mp]) att studier
genast borde genomföras beträffande hur små barn
påverkas vid växelvis boende hos föräldrar efter en
skilsmässa eller en separation. Utskottet ansåg
också att det borde utredas hur föräldrar bäst kan
stödjas och informeras så att barnets behov får
styra hur boendet och umgänget utformas.
I budgetpropositionen för år 2001 (utg.omr. 9 s. 102) föreslås
en förstärkning med 2,5 miljoner kronor under anslag
18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
Regeringen avser bl.a. att avsätta medel för att
initiera försöks- och utvecklingsverksamhet kring
föräldrautbildning, bl.a. med fokus på tonårsbarn,
invandrarbarn och funktionshindrade barn.
Utskottets bedömning
Mot bakgrund av ett initiativ från socialutskottet
har Socialstyrelsen fått regeringens uppdrag att
utreda frågan om hur små barn påverkas av växelvis
boende. Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars
2001. Riksdagen bör avvakta redovisningen av
uppdraget. Motion So305 (m, kd) avstyrks.
Föräldrautbildningsutredningen har i sitt betänkande
Stöd i föräldraskapet (SOU 1997:161) pekat på
behovet av att föräldrastödet stärks inom kommuner
och landsting, att frivilligorganisationerna får
stöd i sitt arbete med att informera föräldrar och
att gränser mellan olika huvudmän blir klarare. Ut-
skottet delar regeringens uppfattning att det är
mycket angeläget att det inom mödra- och barnhälso-
vården finns utrymme för ett förebyggande
barnarbete, kunskapsöverföring och nätverksbygge för
alla föräldrar och för ett riktat stöd till de för-
äldrar som behöver extra mycket tid, omtanke och
råd. Det är dessutom viktigt att lokala behov och
önskemål ligger till grund för de former för
föräldrastöd och föräldrautbildning som växer fram.
Utskottet ser i sammanhanget positivt på att
regeringen avser att ge Folkhälsoinstitutet i
uppdrag att fånga upp, beskriva och föra vidare goda
exempel. Mot bakgrund av det ovan anförda och då
regeringen beslutat avsätta medel för utveck-
lingsarbete inom området anser utskottet att
motionerna So543 (mp) yrkande 6, So454 (s) yrkande
1, So457 (kd) yrkande 2, A811 (kd) yrkande 1
(delvis), Sf228 (kd) yrkande 2 och Sf273 (kd)
yrkande 7 får anses i någon mån tillgodosedda med
det anförda. Motionsyrkandena avstyrks.
Utskottet har inte ändrat inställning vad beträffar
familjerådgivning. Utskottet anser följaktligen
alltjämt att det är önskvärt att barn och ungdomar
växer upp under trygga och goda förhållanden samt
att kommunerna erbjuder familjerådgivning till dem
som så önskar. Något särskilt tillkännagivande härom
är dock inte nödvändigt varför motionerna A811 (kd)
yrkande 1 (delvis), L422 (kd) yrkande 2 och Sf273
(kd) yrkande 2 avstyrks.
Adoptioner m.m.
Motionerna
I motion So443 av Yvonne Oscarsson (v) begärs att
regeringen utreder möjligheten att organisera ett
stöd till familjer som adopterar barn enligt vad i
motionen anförts om dessa familjers behov av att
bearbeta de relationsproblem som kan uppstå efter
adoptioner. Motionären anför att det skulle bespara
barn och föräldrar mycket lidande om samhället kunde
erbjuda kontinuerligt stöd till adoptivfamiljer.
I motion So434 av Mikael Oscarsson och Åke Carnerö
(kd) begärs ett tillkännagivande om vad i motionen
anförts om att tillsätta en utredning med uppgift
att utreda hur införande av kunskap om internatio-
nella adoptioner på högskolenivå kan ske på bästa
sätt.
I motion L406 av Sten Tolgfors (m) begärs att
regeringen ges i uppdrag att utreda situationen för
internationella adoptivbarn som adopterats av ensam-
stående respektive par (yrkande 4). Motionären anför
att det av tillgänglig forskning och statistik
framgår att barn adopterade av ensamstående i än
högre grad än barn som är adopterade av par är
överrepresenterade i barnpsykiatrisk vård. Detta
antyder att här kan finnas problem som ännu inte är
tillräckligt kända och som måste utredas. Motionären
begär vidare ett tillkännagivande om behovet av
forskning om adoptivbarns utveckling och hur det
gått för de adoptivbarn som hittills kommit till
Sverige (yrkande 5).
I motion Sf241 av Rigmor Stenmark (c) begärs ett
tillkännagivande om organisationen för och av
internationella adoptioner (yrkande 2) och om infor-
mation (yrkande 6). Det är nödvändigt att blivande
adoptivföräldrar får en sakkunnig och korrekt
information och hjälp med formella utlandskontakter
på ett riktigt sätt. Enligt motionären finns det när
adoptionerna minskar i antal i Sverige anledning att
se över hur många organisationer som skall finnas
och vilka krav som dessa måste uppfylla för att
kunna hantera adoptioner på ett sakkunnigt sätt.
Motionären begär vidare ett tillkännagivande om att
mer forskning behövs om adoptivbarnens utveckling
och levnadsvillkor (yrkande 7).
Gällande rätt m.m.
Av 12 § socialtjänstlagen framgår att socialnämnden
skall verka för att barn och ungdomar växer upp
under trygga och goda förhållanden. Socialnämnden
skall i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det
särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas
sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende,
umgänge eller adoption har avgjorts.
Det har inhämtats att Socialstyrelsen vid kontakter
med länsstyrelserna har aktualiserat frågan om hur
man skall få kommunerna att leva upp till sitt
uppföljningsansvar enligt 12 § SoL gentemot de
adopterade barnen och deras familjer.
Från Statens nämnd för internationella adoptions-
frågor (NIA) har inhämtats att NIA i augusti 2000
tillskrivit utbildningsministern med en begäran som
betonar vikten av att kunskap om internationella
adoptioner initieras på högskolenivå. Synpunkter
härom har i brev även framförts direkt till olika
högskolor.
I budgetpropositionen för år 2001 (utg.omr. 9 s. 69
f.) anförs följande beträffande NIA:
NIA är central myndighet med ansvar för tillsyn,
kontroll och information i frågor rörande
internationella adoptioner. NIA har som uppgift att
underlätta adoption i Sverige av utländska barn. NIA
skall därvid sträva efter att adoptionen sker till
barnets bästa och i enlighet med gällande
lagstiftning i barnets ursprungsland och i Sverige.
Nämnden ansvarar för frågor enligt förordningen
(1976:834) om prövning av utländskt beslut om
adoption, samt frågor om auktorisation av
organisationer enligt lagen (1997:119) om inter-
nationell adoptionsförmedling. NIA beslutar också om
fördelning av statsbidrag till sådana
organisationer. När det är fråga om adoption av ett
utländskt barn utan medverkan av auktoriserad
sammanslutning skall NIA enligt lagen om
internationell adoptionsförmedling pröva om
förfarandet är godtagbart. Sverige har ratificerat
1993 års Haagkonvention om skydd av barn och
samarbete vid internationella adoptioner. NIA är
centralmyndighet enligt konventionen. - - -
Regeringens bedömning är att myndigheten fungerar
väl och att de anslagna resurserna utnyttjas på ett
tillfredsställande sätt. Adoptionsverksamheten
håller en hög etisk nivå i Sverige. NIA har
väsentligt bidragit till detta genom sin aktiva
tillsyns- och informationsverksamhet. Enskilda
händelser visar dock att man inte kan ta den höga
etiska nivån för given. Fortsatta ansträngningar
från NIA:s sida är därför nödvändiga.
Statens institutionsstyrelse (SiS) har i SiS följer
upp och utvecklar 4/99 Behandling av adopterade barn
på särskilt ungdomshem konstaterat att adopterade
barn är överrepresenterade vid de särskilda
ungdomshemmen i landet. I rapportens sammanfattning
anförs bl.a. att det är viktigt att uppmärksamma
denna grupp av barn och deras familjer och skapa en
beredskap för att tillmötesgå deras speciella behov,
vilket i sin tur kräver specifika insatser och
kunskaper hos behandlingspersonalen.
Utskottets bedömning
Utskottet anser det angeläget att familjer som
adopterat barn ges ett bra stöd såväl i omedelbar
anslutning till adoptionen som under tiden därefter.
Det är därför av stor vikt att kommunerna lever upp
till sin skyldighet härtill enligt 12 §
socialtjänstlagen. Något tillkännagivande till
regeringen behövs inte. Motion So443 (v) avstyrks.
Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor
(NIA) har tagit initiativ till att utbildning på
högskolenivå om internationella adoptioner skall
tillskapas. Mot bakgrund härav anser utskottet att
motion So434 (kd) får anses i huvudsak tillgodosedd.
Utskottet anser det mycket angeläget att
handhavandet av alla spörsmål kring
internationella adoptioner sker i sådana
former som gagnar såväl det adopterade
barnet som den adopterande familjen. De
adopterade barnens levnadsförhållanden har
på olika sätt belysts i befintlig
forskning. På grund härav och då enligt
utskottets mening det arbete som NIA
bedriver fungerar bra saknas det i
dagsläget grund för något tillkännagivande
med anledning av vad som anförts i
motionerna L406 (m) yrkandena 4 och 5 samt
Sf241 (c) yrkandena 2, 6 och 7. Motionerna
avstyrks.
Omhändertagande av barn
Skrivelsen
Enligt skrivelsen tillkallade regeringen i juni 1999
en särskild utredare för att genomföra en översyn av
LVU i syfte att stärka barnperspektivet och barnets
rättigheter i lagen. Utredaren skulle också pröva om
det finns behov av lag-ändringar eller andra
åtgärder för att tillgodose barnets behov av
uppföljningskontakt, bedöma behovet av lagändringar
och utvecklingsarbete inom socialtjänsten för att
minska osäkerheten i tillvaron för de barn som
vistas länge i familjehem samt analysera hur
föräldrabalkens bestämmelser om vårdnadshavarens
rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör
barnets person förhåller sig till barnets rätt att
komma till tals.
Motionerna
I motion So300 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförts om förändringar i lagen om
vård av unga (LVU) (yrkande 3). Motionärerna anför
att de unga som är i farozonen för alkoholmissbruk
måste mötas och stöttas tydligare. Lagen om vård av
unga måste förändras så att delar av den gamla
barnavårdslagen återinförs. Det handlar främst om
lagens 26 § vilken innebar att de sociala myndighe-
terna i samarbete med familjen hade en reell
möjlighet att på ett tidigt stadium hjälpa och
stötta familjer, i vilka barnen riskerade att råka
illa ut fysiskt eller psykiskt.
I motion So475 av Anita Johansson m.fl. (s) begärs
att riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförts om inspektions- och
tillsynsverksamhet av institutionsboenden för
minderåriga. Motionärerna anför att kommunerna har
ett lagstadgat ansvar för omhändertagna barns
välbefinnande och utvecklingsmöjligheter. Den
inspektionsverksamhet som länsstyrelsen ansvarar för
skall självklart vara upplagd så att den successiva
kunskapsuppbyggnaden säkras. För att uppnå en
hållbarhet i en sådan kontroll måste, enligt
motionärerna, kontrollbesöken göras regelbundet
flera gånger per år. Besöken skall vara oplanerade
och samtal skall föras med varje barn utan
barnhemspersonalens medverkan.
I motion So528 av Gunilla Wahlén m.fl. (v) yrkas att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att en utredning bör tillsättas med uppdraget att ta
fram förslag som syftar till att ge barn som växer
upp i familjehem tillgång till en stödperson
(yrkande 1). Motionärerna anser att barn som
placeras i familjehem, eller blir omhändertaget av
annan anledning, skall få tillgång till en egen
stödperson som hon eller han kan ha kontinuerlig
kontakt med. Denna person skall följa barnet oavsett
om det tvingas bryta sina egna nätverk på grund av
att det byter familj, skola eller dagis.
Motionärerna begär vidare att regeringen lägger fram
förslag till ändring i socialtjänstlagen med syftet
att jämställa fosterbarn med övriga barn vad gäller
rätt till försörjning i enlighet med föräldrabalkens
7 kap. 1 § (yrkande 2). Motionärerna pekar på att
föräldrars underhållsskyldighet enligt
föräldrabalken upphör då barnet fyllt 18 år. Om
barnet går i skolan vid denna tidpunkt eller
återupptar skolgången innan det fyllt 19 år är
föräldrarna dock underhållsskyldiga så länge
skolgången pågår, dock längst till dess barnet
fyller 21 år. Då samhället påtagit sig
föräldraansvaret och skyldigheten för de
familjehemsplacerade barnen bör dessa enligt
motionärerna ha samma rättigheter som sina jämn-å-
riga kamrater.
I motion So458 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs ett
tillkännagivande om familjerådslag eller annan
liknande arbetsmodell (yrkande 1). Vidare begärs ett
tillkännagivande om vad i motionen anförts om
åtgärder för hela familjen (yrkande 3). Motionärerna
begär även ett tillkännagivande om vad i motionen
anförts om en plan för vård och återförening
(yrkande 4). Dessutom begär motionärerna ett
tillkännagivande om syskonplacering (yrkande 7). I
motionen hemställs vidare om tillkännagivanden om
kontakten med anhöriga och närstående (yrkande 8),
om utbildning av familjehem (yrkande 10) och om
kontrollbesök (yrkande 11). Motionärerna hemställer
även om ett tillkännagivande av vad i motionen
anförts om mjuk utslussning (yrkande 12). Slutligen
begär motionärerna ett tillkännagivande om vad i
motionen anförts om en kommission angående
omhändertagande av barn (yrkande 16).
Bakgrund och tidigare behandling m.m.
Den av regeringen tillkallade särskilda utredaren
med uppdrag att genomföra en översyn av LVU i syfte
att stärka barnperspektivet och barnets rättigheter
i lagen har lämnat sitt betänkande Omhändertagen -
Samhällets ansvar för utsatta barn och unga (SOU
2000:77) i augusti 2000. I betänkandet berörs bl.a.
hur de omhändertagna barnen skall ges ett bättre
stöd efter att de fyllt 18 år. Den särskilda
utredaren anför bl.a. att samhället, när det gäller
dessa barn, skall ha minst samma ansvar som
föräldrar har enligt bestämmelserna i 7
kap. 1 § föräldrabalken. Betänkandet är för
närvarande föremål för remissbehandling.
I betänkande 1999/2000:SoU12 behandlade utskottet
senast motionsyrkanden rörande omhändertagande av
barn, bl.a. flera liknade de nu aktuella, t.ex. en
motion från Miljöpartiet med i stora delar samma
innehåll som motion So458 yrkandena 1, 4, 7, 8 och
10-12. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes.
Riksdagen följde utskottet. I betänkandet gavs, med
hänvisning till ett tidigare utskottsbetänkande, en
bakgrundsbeskrivning över ett antal frågeställningar
gällande omhändertagande av barn (s. 24).
Enligt 51 § socialtjänstlagen (1980:620) skall
handläggning av ärenden som rör enskilda samt
genomförande av beslut om stödinsatser, vård och
behandling dokumenteras. Dokumentationen skall
utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt
faktiska omständigheter och händelser av betydelse.
Av 12 § socialtjänstlagen framgår att socialnämnden
aktivt skall arbeta för att förebygga och motverka
missbruk bland barn och ungdom av alkoholhaltiga
drycker, andra beroendeframkallande medel samt
dopningsmedel, i nära samarbete med hemmen sörja för
att barn och ungdom som riskerar att utvecklas
ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och,
om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård
och fostran utanför det egna hemmet.
Utskottets bedömning
Utskottet vidhåller alltjämt sin inställning i
frågan om införande av en motsvarighet till den
numera upphävda 26 § barnavårdslagen i LVU.
Utskottet avstyrker därför motion So300 (m) yrkande
3.
Vad gäller inspektions- och tillsynsverksamhet vid
institutioner där underåriga vistas anser utskottet
att gällande föreskrifter på området redan nu ger
tillsynsmyndigheten möjlighet till såväl oanmälda
kontrollbesök som enskilda samtal med de
omhändertagna. Motion So475 (s) får därför anses
tillgodosedd.
I betänkandet Omhändertagen - Samhällets ansvar för
utsatta barn och unga (SOU 2000:77) behandlas bl.a.
frågan om hur barnperspektivet och barnets
rättigheter i LVU skall stärkas. Arbetet har
beröringspunkter med de frågeställningar som väckts
i motion So528 (v). Betänkandet är för närvarande
föremål för beredning i Regeringskansliet. Enligt
utskottets mening bör detta arbete inte föregripas.
Motionen avstyrks därför.
Utskottet delar bedömningen i motion So458 (mp)
yrkande 1 att det bör vara en självklar rättighet
för familjen att vara delaktig när beslut skall tas
om sociala ingripanden eller om stödåtgärder. Om
familjen så önskar bör den därför ha rätt till ett
familjerådslag eller annan arbetsmodell som i likhet
med familjerådslag tar de närståendes resurser till
vara. Regeringen bör i lämpligt sammanhang återkomma
till riksdagen med en redovisning. Vad utskottet nu
anfört med anledning av motion So458 (mp) yrkande 1
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Det ovan nämnda betänkandet SOU 2000:77 behandlar
bl.a. frågan om återförening vid
familjehemsplacering, barnets kontakt med sina
föräldrar samt rätt till stöd efter 18-årsdagen.
Riksdagen bör därför inte ta något initiativ med
anledning av motion So458 yrkandena 4, 8 och 12. Vad
beträffar syskonplacering, obligatorisk utbildning
av familjehem och kontrollbesök vidhåller utskottet
sin inställning som den redovisas i betänkande
1999/2000:SoU12. Yrkandena 7, 10 och 11 i motionen
avstyrks därför också. Vidare delar utskottet
uppfattningen i yrkande 3 att det är viktigt med
åtgärder för hela familjen efter det att barn
omhändertagits. Enligt utskottets mening erbjuder
socialtjänstlagen redan i dag denna möjlighet,
varför något särskilt tillkännagivande härom inte är
erforderligt. Även detta motionsyrkande avstyrks
därför. Mot bakgrund av det utredningsarbete som
nyligen genomförts och den beredning som för
närvarande sker i Regeringskansliet, anser utskottet
det inte heller befogat med ett tillkännagivande om
att tillsätta en kommission med uppgift att granska
hur omhändertaganden av barn går till. Även yrkande
16 i motionen avstyrks.
Arbetet med att genomföra FN:s
barnkonvention m.m.
Skrivelsen
Alltsedan Sverige ratificerade FN:s konvention om
barnets rättigheter efter ett beslut i riksdagen den
21 juni 1990 (prop. 1989/90:107, bet. 1989/90:SoU28,
rskr. 1989/90:350) har ett noggrant och systematiskt
arbete bedrivits dels för att sprida och öka
kunskapen om den, dels för att anpassa
lagstiftningen till de krav konventionen ställer.
Bland annat har socialtjänstlagen (1980:620),
föräldrabalken och utlänningslagen (1989:529)
tillförts ett uttalat barnperspektiv. Vidare har
enligt skrivelsen ett arbete med en nationell
handlingsplan för de mänskliga rättigheterna,
inklusive barnets rättigheter, nyligen påbörjats
inom Regeringskansliet.
Strategin för att förverkliga FN:s konvention om
barnets rättigheter i Sverige (prop. 1997/98:182)
innebär i korthet att myndigheter, kommuner och
landsting skall beakta och tillämpa barnkonventionen
i sina verksamheter. Målsättningen är att
konventionen och dess intentioner skall finnas med i
allt beslutsfattande som rör barn, dvs.
barnperspektivet skall finnas med i alla beslut som
rör barn. Målet är att utveckla vuxensamhällets
förmåga att lyssna till barn och se effekterna av
olika beslut ur barnens perspektiv.
Den nationella strategin är enligt regeringen i hög
grad fokuserad på myndigheterna. Trots att det finns
en medvetenhet om barnkonventionens betydelse hos
majoriteten av myndigheterna saknar dock de flesta
ett aktivt förhållningssätt till barnkonventionen
och dess intentioner. Mycket få myndigheter
tillämpar konventionen på ett strategiskt och
systematiskt sätt.
Barnombudsmannen har genomfört tre
enkätundersökningar under åren 1995, 1997 och 1999
för att ta reda på hur stort genomslag
barnkonventionen har fått i kommunerna. Vid en
jämförelse mellan svaren i BO:s kommunenkäter på
frågan om barnkonventionen har behandlats i
kommunfullmäktige/kommunstyrelsen kan man utläsa en
positiv utveckling. 1999 års enkät visar att 154
kommuner har fattat beslut i kommunfullmäktige eller
kommunstyrelse, i förhållande till 64 kommuner år
1997 och 19 kommuner år 1995.
Barnombudsmannen har vidare initierat ett
fördjupningsarbete för att följa upp och lyfta fram
de metoder som generellt sett är mest effektiva för
barnkonventionens genomförande. Det görs i samverkan
med ett antal kommuner och med expertis inom olika
sakområden.
Enligt en enkätundersökning genomförd av
Barnombudsmannen år 1998 har samtliga landsting
behandlat barnkonventionen på olika sätt, t.ex. i
utbildningssammanhang eller under fullmäktige- och
styrelsesammanträden. Barnkonventionen används dock
inte heller inom landstingen på ett systematiskt
sätt.
Ett annat område som enligt regeringen behöver
utvecklas är barnperspektivet i den statliga
budgetprocessen. Inom Regeringskansliet pågår ett
arbete med att utforma en gemensam
verksamhetsstruktur för styrning i staten. De
sektorsövergripande områdena, av vilka barnområdet
är ett, skall definieras på ett sådant sätt att det
enkelt går att följa verksamheten inom området inom
hela Regeringskansliet.
Av regeringens uttalanden i proposition 1997/98:182
(s. 24) framgår, enligt skrivelsen, att det finns
anledning att förvänta sig att den positiva
utvecklingen i kommunerna och landstingen
fortsätter, varför lagstiftningsåtgärder för att
stärka barnperspektivet i den kommunala
beslutsprocessen för närvarande inte är aktuell. Ett
av de viktigaste målen med den nationella strategin
för barnkonventionens förverkligande är att utveckla
barnperspektivet på den kommunala nivån genom
utbildnings- och fortbildningsinsatser, metod-
utveckling, dialog och erfarenhetsutbyte.
Motionerna
I motion So14 av Chatrine Pålsson och Gunilla
Tjernberg (kd) yrkas ett tillkännagivande om
barnperspektivet, särskilt i kommuner och landsting
(yrkande 6). Motionärerna anser att
utbildningsarbetet inom Regeringskan-
sliet om innebörden i FN:s barnkonvention är bra,
men att det måste följas upp i kommuner och
landsting.
I motion So12 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs
ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om
att genomföra FN:s barnkonvention i Sverige (yrkande
1). Motionärerna anser att barnkonventionen skall
genomsyra allt arbete som direkt eller indirekt rör
barn, på såväl det nationella som det
internationella planet. Motionärerna begär vidare
ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om en
utredning med uppgift att påvisa hur olika sam-
hällsbeslut sammantaget påverkar barns situation
(yrkande 13).
I motion So11 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) begärs ett
tillkännagivande om att en barnbilaga skall följa
med varje statlig budget (yrkande 1). Motionärerna
begär också ett tillkännagivande om att när det
gäller utbildning inom departementen om
barnkonventionen, barns situation i dag och
förebyggande arbete, är Barnpsykiatrikommitténs
betänkande Det gäller livet en mycket bra lärobok
(yrkande 10).
I motion Sf274 av Matz Hammarström m.fl. (mp) yrkas
att riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring så att FN:s barnkonvention
ingår i den svenska lagstiftningen (yrkande 39).
I motion K297 av Rigmor Stenmark (c) begärs ett
tillkännagivande om vad som i motionen anförts om
att konkreta lagförslag utarbetas som för barn-
konventionens frågor framåt i samhällsarbetet
(yrkande 2).
Bakgrund och tidigare behandling
Utskottet behandlade i det av riksdagen godkända
betänkandet 1999/2000:SoU12 senast ett antal
motionsyrkanden rörande barnkonventionen. De då
behandlade motionerna liknar flera av de nu aktu-
ella. I betänkandet gavs med hänvisning till det av
riksdagen godkända betänkandet 1989/99:SoU6 Strategi
för att förverkliga FN:s konvention om barnets
rättigheter i Sverige m.m. en utförlig
bakgrundsbeskrivning, vartill hänvisas (s. 10 f.).
I budgetpropositionen för år 2001 (utg.omr. 9 anslag
18:1, s. 102) anför regeringen bl.a. att medel bör
avsättas för det fortsatta arbetet med att genomföra
FN:s barnkonvention. Enligt propositionen bör
användningsområdet för medlen liksom innevarande år
syfta till att öka kunskaperna om FN:s
barnkonvention på alla nivåer i samhället samt till
att vidareutveckla och sprida metoder för att
förverkliga konventionen. Insatser i form av
seminarier och konferenser behövs enligt
propositionen för att sprida barnkonventionen i
kommuner och landsting, till myndigheter, univer-
sitet och högskolor. I budgetpropositionen (s. 69)
anförs vidare att det är viktigt att det arbete som
bedrivs av Barnombudsmannen förstärks och
effektiviseras, bl.a. när det gäller att påbörja och
samordna insatser för att genomföra barnkonventionen
i Sverige och för att bevaka barns och ungdomars
rättigheter och intressen i olika sammanhang. En
särskild utredning har haft i uppdrag att lämna
förslag till hur Barnombudsmannen skall kunna
stärkas. Utredningen har presenterat sina förslag i
betänkandet Barnombudsmannen - företrädare för barn
och ungdomar (SOU 1999:65). Betänkandet har
remissbehandlats och regeringen planerar att avge en
proposition under hösten 2000.
Utskottet behandlade i ovanstående betänkande
1999/2000:SoU12 ett motionsyrkande likalydande med
So12 yrkande 13 (fp). Motionsyrkandet avstyrktes.
Riksdagen följde utskottet. I sin bedömning (s. 12)
anförde utskottet följande:
Den antagna strategin för att genomföra
barnkonventionen samt Barnombudsmannens ansvar för
att samordna såväl detta arbete som att bevaka barns
och ungdomars intressen i olika sammanhang gör att
en särskild utredning med uppgift att påvisa hur
olika samhällsbeslut sammantaget påverkar barns
situation enligt utskottets mening inte är
erforderlig.
Utskottet behandlade i ovannämnda betänkande även ett
motionsyrkande gällande att en barnbilaga bör fogas
till statsbudgeten. Utskottet anförde därvid att det
vidhöll sin tidigare redovisade inställning i frågan
till bilagor till budgetpropositionen, nämligen att
det är en allmän strävan inom Regeringskansliet att
undvika bilagor till budgetpropositionen.
Motionsyrkandet avstyrktes. Riksdagen följde
utskottet (prot. 1999/2000:102).
Utskottet behandlade i betänkande 1998/99:SoU6 ett
antal motionsyrkanden rörande att barnkonventionen
borde inkorporeras i svensk lag. Socialutskottet
delade konstitutionsutskottets uppfattning och
avstyrkte på av konstitutionsutskottet anförda skäl
motionsyrkandena. Riksdagen följde utskottet. Kon-
stitutionsutskottet anförde i sitt yttrande följande
(s.19):
Konstitutionsutskottet står fast vid sin tidigare
bedömning att barnkonventionen bör införlivas i
svensk rätt genom transformering. Enligt utskottet
kan barnkonventionen inte anses inta en sådan
särställning som Europakonventionen för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna att
den bör införlivas i svensk rätt genom
inkorporering. En inkorporering av barnkonventionen
skulle innebära att tolkningsansvaret skulle läggas
på svenska domstolar och myndigheter.
Konstitutionsutskottet hänvisar till vad Barn-
kommittén anfört om att barnkonventionen innehåller
många relativt vaga formuleringar och ett icke
obetydligt inslag av målsättningsartiklar som siktar
till ett gradvist genomförande och som är svåra att
direkt tolka av domstolar eller myndigheter.
Utskottet anser att tolkningen av barnkonventionen
bör göras av riksdagen för att rättigheterna i
barnkonventionen skall slå igenom på ett sätt som
ger barnen det bästa skyddet.
Utskottets bedömning
Utskottets delar regeringens bedömning att kommuner
och landsting behöver hjälp med allmän kunskap om
barnkonventionen liksom med att fortbilda den
personal som arbetar med barn om konventionens
innehåll. Utskottet noterar också att regeringen har
inlett ett samarbete med kommun- och
landstingsförbunden för att finna former för att
föra över kunskap till kommuner och landsting.
Avsikten är att bilda en gemensam arbetsgrupp mellan
regeringen, de två förbunden och Barnombudsmannen
för att ytterligare understödja det lokala arbetet
med barnkonventionens genomförande. Mot bakgrund av
det sagda får motion So14 (kd) yrkande 6 anses i
huvudsak tillgodosedd.
Utskottet vidhåller att den antagna strategin för
att genomföra barnkonventionen samt Barnom-
budsmannens ansvar för att samordna såväl detta
arbete som att bevaka barns och ungdomars intressen
i olika sammanhang gör att en särskild utredning med
uppgift att påvisa hur olika samhällsbeslut samman-
taget påverkar barns situation inte är erforderlig.
Av samma skäl finns det anledning att anta att
barnkonventionen alltmer kommer att genomsyra allt
arbete hos myndigheter, kommuner och landsting som
direkt eller indirekt berör barn. Några
tillkännagivanden med anledning av motion So12 (fp)
yrkandena 1 och 13 är därför inte erforderliga.
Motionsyrkandena avstyrks.
Utskottet vidhåller alltjämt sin tidigare redovisade
inställning till frågan om bilagor till
statsbudgeten. Utskottet avstyrker därför motion
So11 (mp) yrkande 1. Även yrkande 10 avstyrks.
Utskottet vidhåller även sin tidigare redovisade
inställning att barnkonventionen inte bör
inkorporeras i svensk lagstiftning. Motion Sf274
(mp) yrkande 39 avstyrks därför.
Arbetet med att genomföra barnkonventionen bedrivs
enligt utskottets mening på ett konstruktivt sätt
som i vart fall i dagsläget inte erfordrar några
lagstiftningsåtgärder. Något tillkännagivande med
anledning av motion K297 (c) yrkande 2 är därför
inte erforderligt.
Regeringens skrivelse bör enligt utskottet inte
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande barn- och
familjepolitiken
att riksdagen avslår motion 2000/01:So13,
res. 1 (m)
2. beträffande könsperspektivet
att riksdagen avslår motion 2000/01:So11 yrkande 4,
3. beträffande det livslånga lärandet
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So11 yrkandena 2, 5
och 6, 2000/01:So12 yrkandena 2-7 och 15 samt
2000/01:So 14 yrkande 5,
res. 2 (kd)
res. 3 (fp)
res. 4 (mp)
4. beträffande uppvärdering av hemarbete
att riksdagen avslår motion 2000/01:So14 yrkande 4,
res. 5 (kd)
5. beträffande barns hälsoläge
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So11 yrkande 7,
2000/01: So332, 2000/01:So477 och 2000/01:So526,
res. 6 (mp)
6. beträffande amning
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So248 och
2000/01:So458 yrkande 9,
res. 7 (mp)
7. beträffande psykisk ohälsa
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So12 yrkande 10,
2000/01: So14 yrkande 1 och 2000/01:So257
yrkande 5,
res. 8 (kd)
8. beträffande barn med ADHD/DAMP
att riksdagen avslår motion 2000/01:So405,
res. 9 (m, kd)
9. beträffande barn och självmord
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So12
yrkande 9 och 2000/01:So453 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
10. beträffande barn med funktionshinder
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So499 och
2000/01:Sf274 yrkande 33,
res. 10 (mp)
11. beträffande barns och ungdomars behov
av habilitering
att riksdagen avslår motion 2000/01:So11 yrkande 9,
12. beträffande smärtbehandling av barn
att riksdagen avslår motion 2000/01:So12 yrkande 12,
13. beträffande barnsäkerhet
att riksdagen avslår motion 2000/01:So12 yrkande 16,
res. 11 (fp)
14. beträffande plötslig spädbarnsdöd
att riksdagen avslår motion 2000/01:So255 yrkande 1,
15. beträffande drogprevention
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So11 yrkande 8 och
2000/01: So12 yrkande 8,
res. 12 (fp)
res. 13 (mp)
16. beträffande sexuell exploatering av
barn
att riksdagen avslår motion 2000/01:So455 yrkandena 1-3 och
5,
res. 14 (kd, mp)
17. beträffande sexuella övergrepp mot
barn
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So450 yrkande 5 och
2000/01:Ju517 yrkande 2,
res. 15 (m)
res. 16 (mp)
18. beträffande barn till psykiskt sjuka
respektive missbrukande föräldrar
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So257 yrkandena 1-3,
2000/01:So321 yrkande 4 och 2000/01:Sf274
yrkande 30,
res. 17 (c)
19. beträffande barn till kriminella
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So257 yrkande 4 och
2000/01:So324 yrkande 1,
res. 18 (c)
20. beträffande anmälningsplikten enligt
71 § socialtjänstlagen
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So304 yrkande 3 och
200/01:So324 yrkande 2,
res. 19 (c)
21. beträffande kommission m.m.
att riksdagen avslår motion 2000/01:So14 yrkandena 2 och 3,
res. 20 (kd)
22. beträffande barn som brottsoffer
att riksdagen avslår motion 2000/01:So 450 yrkande 1,
res. 21 (mp)
23. beträffande ungdomsbrottslighet m.m.
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So478 och
2000/01:So543 yrkandena 4, 7 och 8,
res. 22 (mp)
24. beträffande barn i slutna samfund
att riksdagen avslår motion 2000/01:So12 yrkandena 17 och
18,
res. 23 (fp)
25. beträffande asylsökande barn
att riksdagen avslår motion 2000/01:So11 yrkande 11,
res. 24 (kd, mp)
26. beträffande invandrarbarnens hälsa
att riksdagen avslår motion 2000/01:So12 yrkande 11,
27. beträffande hälsotillståndet hos
invandrarungdomar
att riksdagen avslår motion 2000/01:Sf274 yrkande 24,
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:A811 yrkande 1
delvis, 2000/01:L422 yrkande 2 och 2000/01:Sf273
yrkande 2,
res. 27 (kd)
31. beträffande stöd till adopterande
familjer
att riksdagen avslår motion 2000/01:So443,
32. beträffande kunskap om adoptioner
att riksdagen avslår motion 2000/01:So434,
res. 28 (kd)
33. beträffande internationella
adoptioner
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:L406 yrkandena 4 och
5 och 200/01:Sf241 yrkandena 2, 6 och 7,
res. 29 (m, kd, mp)
res. 30 (c)
34. beträffande 26 § barnavårdslagen
att riksdagen avslår motion 2000/01:So300 yrkande 3,
res. 31 (m)
35. beträffande inspektionsverksamhet
m.m.
att riksdagen avslår motion 2000/01:So475,
res. 32 (mp)
36. beträffande barn i familjehem
att riksdagen avslår motion 2000/01:So528,
37. beträffande familjerådslag
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So458 yrkande
1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
res. 33 (s, v)
38. beträffande åtgärder för familjen
m.m.
att riksdagen avslår motion 2000/01:So458 yrkandena 3, 4, 7,
8,
10-12 och 16,
res. 34 (mp)
39. beträffande barnperspektivet
att riksdagen avslår motion 2000/01:So14 yrkande 6,
40. beträffande genomförandet av FN:s
barnkonvention
att riksdagen avslår motion 2000/01:So12 yrkandena 1 och 13,
res. 35 (fp)
41. beträffande barnbilaga till
statsbudgeten m.m.
att riksdagen avslår motion 2000/01:So11 yrkandena 1 och 10,
res. 36 (kd, c)
res. 37 (mp)
42. beträffande en inkorporering av
barnkonventionen
att riksdagen avslår motion 2000/01:Sf274 yrkande 39,
res. 38 (mp)
43. beträffande lagstiftning med anledning
av barnkonventionen
att riksdagenavslår motion 2000/01:K297 yrkande 2,
44. beträffande regeringens skrivelse
att riksdagen lägger regeringens skrivelse till
handlingarna.
Stockholm den 5 december 2000
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
I beslutet har deltagit: Ingrid
Burman (v), Chris Heister (m),
Susanne Eberstein (s), Margareta
Israelsson (s), Rinaldo Karlsson
(s), Chatrine Pålsson (kd), Leif
Carlson (m), Conny Öhman (s), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Lars U
Granberg (s), Rolf Olsson (v),
Cristina Husmark Pehrsson (m),
Kenneth Johansson (c), Kerstin
Heinemann (fp), Catherine Persson
(s), Rosita Runegrund (kd) och
Lotta Nilsson-Hedström (mp).
Reservationer
1. Barn- och familjepolitiken (mom. 1)
Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Cristina Husmark
Pehrsson (m) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
11 börjar med "Barn och ungdomar" och på s. 12
slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Familjepolitiken har enligt utskottets uppfattning
alltid haft ett barnper-spektiv. Barnens problem kan
inte lösas utan att familjens problem angrips:
arbetslöshet, missbruk, bristande integration osv.
Utskottet vill vidare peka på det faktum att mer än
ett av tio barn lever i familjer som uppbär
socialbidrag. Det stora bidragsberoendet föder
frustration och skapar otrygghet. Den rundgång
mellan skatter och bidrag som utmärker det svenska
systemet får enligt utskottets mening till följd att
hushållen betalar skatter med ena handen och tar
emot bidrag med den andra. I stället för att tala om
ökade behov av bidrag bör regeringen föreslå vägar
som öppnar möjligheter för människor att ta sig ur
bidragsberoende, relativ fattigdom och ohälsa samt
ge dem möjlighet att forma sina liv.
Utskottet anser att det är familjens möjlighet att
själv fatta beslut och stå på egna ben som behöver
förstärkas. Möjligheter bör skapas för att förena
familjeliv och yrkesliv på ett bra sätt men
samtidigt ge de föräldrar som så önskar en reell
möjlighet att vara hemma med barnen längre än vad
föräldraförsäkringen medger. De fyra borgerliga
partierna lade i våras fram ett gemensamt förslag
som innebär att barnomsorgsstödet omfattar alla och
inte går omvägen via kommunerna. Förslaget om
maxtaxa innebär enligt utskottet att föräldrarnas
valfrihet begränsas. De fyra borgerliga partiernas
förslag med avdrag för styrkta barnomsorgskostnader
ger möjlighet till flexibla barnomsorgslösningar i
hemmiljö.
Utskottet anser slutligen att ett naturligt led i
ambitionen att förverkliga ett aktivt val av skola
och rättvisa mellan skolor med olika huvudmän är
införande av en nationell skolpeng. Rätten att välja
skola efter intresse och profil ger föräldrar och
elever möjlighet att välja den skola som passar
barnet bäst.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning
av motion So13 (m) som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande barn- och familjepolitiken
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So13
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
2. Det livslånga lärandet m.m. (mom. 3)
Chatrine Pålsson (kd) och Rosita Runegrund (kd)
anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
17 börjar med "Utbildningsutskottet har" och slutar
med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill betona att en grundläggande
förutsättning för barnens liv är deras familjer och
att barnomsorgen är ett komplement till familjen.
Enligt utskottets mening skall därför begreppet
barnomsorg omfatta såväl föräldrarnas omsorg i det
egna hemmet som daghem, fritidshem, familjedaghem,
föräldrakooperativ eller andra alternativa former.
Barnets bästa måste vara utgångspunkten vid val av
barnomsorg.
Utskottet anser det även väsentligt att barn med
hyperaktivitet (ADHD och/eller DAMP) uppmärksammas
tidigt för att undvika att problemen blir större när
barnen blir vuxna. Skolverket och Socialstyrelsen
bör få ansvar för att lärare, förskolepersonal och
personal inom barn- och skolhälsovården får en
adekvat utbildning om denna diagnosgrupp. Det är
också viktigt att de behandlingsmetoder som finns
fortlöpande utvärderas och att ett handlingsprogram
utvecklas för att ge dessa barn adekvat hjälp.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna
So 12 (fp) yrkande 6 och So14 (kd) yrkande 5 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Motionerna So11 (mp) yrkandena 2, 5 och 6 samt So12
(fp) yrkandena 2-5, 7 och 15 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande det livslånga lärandet m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So12 yrkande
6 och 2000/01:So14 yrkande 5 och med avslag på
motion 2000/01:So11 yrkandena 2, 5 och 6 samt
2000/01:So12 yrkandena 2-5, 7 och 15 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
3. Det livslånga lärandet m.m. (mom. 3)
Kerstin Heinemann (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
17 börjar med "Utbildningsutskottet har" och slutar
med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är rätten till
barnomsorgsplats för det barn vars föräldrar så
önskar en väsentlig del av en god barndom. En
oroande tendens på senare år är den minskade
möjligheten till fritidsplats. Behovet av fritidshem
uppfylls inte av kommunerna. Utskottet föreslår
därför en skärpning av barnomsorgsgarantin. Målsätt-
ningen bör vara att alla barn skall erbjudas
fritidsplats under hela grundskolan.
Det finns mellan 300 000 och 500 000 människor i
vårt land som har läs- och skrivsvårigheter. För att
habilitering skall fungera är det viktigt att
hjälpen sätts in tidigt, helst redan på
förskolenivå. Sådana tidiga insatser förutsätter att
förskole- och specialpedagogerna har fått en gedigen
utbildning om dyslexi, om habiliteringsmetoder och
om åtgärdsprogram. Utskottet konstaterar att det i
Sverige finns flera dyslexicentrum som skall ge
specialhjälp åt personer med dyslexi. Resurserna är
emellertid otillräckliga för alla dem som behöver
hjälp. Utskottet anser därför att det bör upprättas
fler sådana centrum, så att alla barn som har läs-
och skrivsvårigheter kan få hjälp med sina problem.
Stamning är ett långt vanligare problem än vad
många tror. Mellan fyra och fem procent av
befolkningen talar stammande under någon period av
livet. Det är viktigt att diagnosen ställs och att
behandlingen sätts in tidigt. Utskottet anser att
utbildningskapaciteten för logopeder måste ökas.
Vidare behövs en kompetensutveckling på BVC samt hos
husläkarna och lärarna om stamningens orsaker och
behandlingsmöjligheter. Socialstyrelsen och
Skolverket bör få i uppdrag att utarbeta ett
rikstäckande program för hur barn, ungdomar och
vuxna som stammar tidigt skall kunna få hjälp med
sina problem.
Utskottet anser det även väsentligt att barn med
hyperaktivitet (ADHD och/eller DAMP) uppmärksammas
tidigt för att undvika att problemen blir större när
barnen blir vuxna. Skolverket och Socialstyrelsen
bör få ansvar för att lärare, förskolepersonal och
personal inom barn- och skolhälsovården får en
adekvat utbildning om denna diagnosgrupp. Det är
också viktigt att de behandlingsmetoder som finns
fortlöpande utvärderas och att ett handlingsprogram
utvecklas för att ge dessa barn adekvat hjälp.
Skolhälsovården har enligt utskottet en viktig
uppgift i att hjälpa barn och ungdomar med
hälsoproblem och andra behov av särskilt stöd. På
grund av den knappa ekonomi skolan lever med i dag
har skolhälsovården nedrustats på många håll till
men för barns hälsa och välbefinnande. Nedrustningen
medför också att belastningen på barnpsykiatrin
ökar, då barn tvingas söka sig dit i stället, när
barnhälsovården inte räcker till. Detta är ett
samhällsekonomiskt resursslöseri.
Utskottet anser att Skolverket bör ta fram
gemensamma riktlinjer och handlingsplaner för hur
arbetsmiljöarbetet skall bedrivas nationellt, inom
varje kommun och inom varje skolenhet, så att det
tillfredsställer alla barns och anställdas
berättigade krav på en säker och bra arbetsmiljö.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
So12 (fp) yrkandena 2-7 och 15 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Motionerna So11
(mp) yrkandena 2, 5 och 6 samt So14 (kd) yrkande 5
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande det livslånga lärandet m.m.
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So12
yrkandena 2-7 och 15 och med avslag på
motionerna 2000/01:So11 yrkandena 2, 5 och
6 samt 2000/01:So14 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
4. Det livslånga lärandet m.m. (mom. 3)
Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
17 börjar med "Utbildningsutskottet har" och slutar
med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Studiemedelssystemet är uppbyggt så att man
relativt klart måste veta vilken utbildningsväg man
skall gå i och med att det finns ett tämligen lågt
satt tak för antalet beviljade terminer med
studiemedel. Utskottet anser mot denna bakgrund att
det som nämns i skrivelsen om att "dagens unga" har
helt andra möjligheter än tidigare generationer att
ångra studieval, börja om och pröva nytt är en stor
överdrift. Pensionssystemet och reglerna för vad man
får räkna som pensionspoäng gynnar inte heller ett
livslångt lärande.
Det finns en stor variation beträffande skolors
handlingsprogram och kunskaper om mobbning.
Utskottet vill betona att ansvaret för att minska
mobbning helt vilar på de vuxna. För att utveckla
barnens förmåga att hantera förändringar, att ge och
ta åsikter i öppna diskussioner och att kunna leva
sig in i andra människors situation och känslor
krävs det en skola med små klasser och mycket
vuxentid för varje elev.
Utskottet konstaterar att den kommunala musikskolan
på många håll har blivit hårt drabbad med mindre
utbud av kurser och högre avgifter. Utskottet
noterar vidare att det vad beträffar kulturområdet i
skrivelsen saknas en beskrivning av flickors
respektive pojkars olika behov av och möjligheter
till kultur.
Enligt utskottets mening är rätten till
barnomsorgsplats för det barn vars föräldrar så
önskar en väsentlig del av en god barndom. En
oroande tendens på senare år är den minskade
möjligheten till fritidsplats. Behovet av fritidshem
uppfylls inte av kommunerna. Utskottet föreslår
därför en skärpning av barnomsorgsgarantin. Målsätt-
ningen bör vara att alla barn skall erbjudas
fritidsplats under hela grundskolan.
Det finns mellan 300 000 och 500 000 människor i
vårt land som har läs- och skrivsvårigheter. För att
habilitering skall fungera är det viktigt att
hjälpen sätts in tidigt, helst redan på
förskolenivå. Sådana tidiga insatser förutsätter att
förskole- och specialpedagogerna har fått en gedigen
utbildning om dyslexi, om habiliteringsmetoder och
om åtgärdsprogram. Utskottet konstaterar att det i
Sverige finns flera dyslexicentrum vilka skall ge
specialhjälp åt personer med dyslexi. Resurserna är
emellertid otillräckliga för alla dem som behöver
hjälp. Utskottet anser därför att det bör upprättas
fler sådana centrum, så att alla barn som har läs-
och skrivsvårighet kan få hjälp med sina problem.
Stamning är ett långt vanligare problem än vad
många tror. Mellan fyra och fem procent av
befolkningen talar stammande under någon period av
livet. Det är viktigt att diagnosen ställs och att
behandlingen sätts in tidigt. Utskottet anser att
utbildningskapaciteten för logopeder måste ökas.
Vidare behövs en kompetensutveckling på BVC samt hos
husläkarna och lärarna om stamningens orsaker och
behandlingsmöjligheter. Socialstyrelsen och
Skolverket bör få i uppdrag att utarbeta ett
rikstäckande program för hur barn, ungdomar och
vuxna som stammar tidigt skall kunna få hjälp med
sina problem.
Utskottet anser det även väsentligt att barn med
hyperaktivitet (ADHD och/eller DAMP) uppmärksammas
tidigt för att undvika att problemen blir större när
barnen blir vuxna. Skolverket och Socialstyrelsen
bör få ansvar för att lärare, förskolepersonal och
personal inom barn- och skolhälsovården får en
adekvat utbildning om denna diagnosgrupp. Det är
också viktigt att de behandlingsmetoder som finns
fortlöpande utvärderas och att ett handlingsprogram
utvecklas för att ge dessa barn adekvat hjälp.
Skolhälsovården har enligt utskottet en viktig
uppgift i att hjälpa barn och ungdomar med
hälsoproblem och andra behov av särskilt stöd. På
grund av den knappa ekonomi skolan lever med i dag
har skolhälsovården nedrustats på många håll till
men för barns hälsa och välbefinnande. Nedrustningen
medför också att belastningen på barnpsykiatrin
ökar, då barn tvingas söka sig dit i stället, när
barnhälsovården inte räcker till. Detta är ett
samhällsekonomiskt resursslöseri.
Utskottet anser att Skolverket bör ta fram
gemensamma riktlinjer och handlingsplaner för hur
arbetsmiljöarbetet skall bedrivas nationellt, inom
varje kommun och inom varje skolenhet, så att det
tillfredsställer alla barns och anställdas
berättigade krav på en säker och bra arbetsmiljö.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna
So11 (mp) yrkandena 2, 5 och 6 samt So12 (fp)
yrkandena 2-7 och 15 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Motion So14 (kd) yrkande 5
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande det livslånga lärandet m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So11
yrkandena 2, 5 och 6 och 2000/01:So12 yrkandena
2-7 och 15 och med avslag på motion 2000/01:So14
yrkande 5 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
5. Uppvärdering av hemarbete (mom. 4)
Chatrine Pålsson (kd) och Rosita Runegrund (kd)
anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
17 börjar med "Barnkonventionen betonar" och på s.
18 slutar med "yrkande 4 avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Föräldrarna skall ha rätt att välja den
barnomsorgsform som passar deras barn bäst.
Utskottet vill betona att en väl fungerande
barnomsorg utanför hemmet är en nödvändighet för att
de föräldrar som vill skall kunna förvärvsarbeta
eller studera. De föräldrar som väljer barnomsorg
utanför hemmet har rätt att kräva en god kvalitet
med omsorg och omtanke om det enskilda barnet.
Vidare måste hemarbete uppvärderas så att barn som
fungerar bättre i hemmet än i barnomsorgen skall ha
lika stora möjligheter till en likvärdig uppväxt.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
So14 (kd) yrkande 4 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande uppvärdering av hemarbete
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So14
yrkande 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
6. Barns hälsoläge (mom. 5)
Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
24 börjar med "Utskottet vill" och slutar med
"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning att det
behövs en kraftsamling beträffande psykisk hälsa
samt allergi och annan överkänslighet. I detta
sammanhang bör noteras att forskningen kring
behandling av ungdomar som är sjuka är mycket
eftersatt. Pediatrik förekommer, men det finns
endast en docentur i ungdomsmedicin i Sverige.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
So11 (mp) yrkande 7 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Motionerna So332 (s), So477
(s) och So526 (s) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande barns hälsoläge
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So11
yrkande 7 och med avslag på motionerna
2000/01:So332, 2000/01:So477 och
2000/01:So526 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
7. Amning (mom. 6)
Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
24 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med
"i huvudsak tillgodosedda " bort ha följande
lydelse:
Utskottet har erfarit att nyfödda barn i enstaka
fall omhändertas redan på BB. Ett skäl kan vara att
socialtjänsten bedömt att den blivande mamman inte
har tillräckliga resurser att ta hand om sitt barn.
I de fallen har det hänt att mamman vägrats amma
sitt barn, för att barnet och mamman inte skall
knyta an till varandra. Utskottet anser att det är
av stor vikt att mamma och barn får möjlighet att
lägga grunden till en kontakt och att det är viktigt
att barnet får ammas.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
So458 (mp) yrkande 9 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Motion So248 (m) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande amning
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So458 yrkande 9
och med avslag på motion 2000/01:So248 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
8. Psykisk ohälsa (mom. 7)
Chatrine Pålsson (kd) och Rosita Runegrund (kd)
anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
24 börjar med "Den ökade" och på s. 25 slutar med
"och avstyrks" bort ha följande lydelse:
Sverige har internationellt sett en mycket väl
uppbyggd organisation för stöd, omsorg och service
till barn och deras familjer. Trots detta finns en
alltför hög andel barn och ungdomar med psykiska
problem, som inte i tid nås av samhällets resurser
för vård, stöd och hjälp. Enligt utskottets mening
måste psykisk ohälsa förebyggas genom att goda
uppväxtvillkor skapas för alla barn och ungdomar
samt att särskilt stöd ges till dem som befinner sig
i riskzonen för att utveckla psykisk ohälsa. Barn
och ungdomar med psykiska problem skall kunna
identifieras tidigt och ges stöd och hjälp innan
grav psykisk ohälsa har utvecklats.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
So14 (kd) yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Motionerna So12 (fp) yrkande
10 och So257 (c) yrkande 5 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande psykisk ohälsa
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So14
yrkande 1 och med avslag på motionerna
2000/01:So12 yrkande 10 och 2000/01:So257
yrkande 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
9. Barn med ADHD/DAMP (mom. 8)
Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif
Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Cristina
Husmark Pehrsson (m) och Rosita Runegrund (kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
25 börjar med "Det är" och slutar med "So405 (m)
avstyrks" bort ha följande lydelse:
En ny typ av diagnoser har kommit att dominera
bilden av barns hälsa i Sverige. Det handlar om MBD,
ADHD, DAMP och Aspergers syndrom m.fl. tillstånd som
berör barnets beteende, känslor, motorik och sociala
kompetens. Innan en diagnos sätts, som antyder en
medfödd hjärndysfunktion, måste det finnas klara
belägg för att diagnosen är riktigt ställd.
Utskottet anser därför att en genomgång och analys
av gällande diagnoskriterier måste till för att
kunna utvärdera effekten av dagens vedertagna
behandling. Socialstyrelsen arbetar för närvarande
på ett kunskapsdokument (State of the art
-document), men utskottet anser att detta arbete är
för smalt inriktat och tenderar att behandla enbart
medicinska aspekter. Sociala, kulturella och
pedagogiska aspekter måste också beaktas för att
därmed öka bredden av möjliga insatser och
behandlingar. Utskottet anser inte heller att detta
dokument motsvarar kravet på den utvärdering som
efterlyses i motionen.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
So405 (m) bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha
följande lydelse:
8. beträffande barn med ADHD/DAMP
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So405
ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
10. Barn med funktionshinder (mom. 10)
Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
24 börjar med "Som utskottet " och slutar med
"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
I FN:s konvention om barnets rättigheter stadgar
artikel 23 de rättigheter som barn med fysiska eller
psykiska handikapp har. Den säger att "dessa barn
bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under
förhållanden som säkerställer värdighet, främjar
självförtroende och möjliggör barnets aktiva
deltagande i samhället". Enligt utskottet måste barn
med funktionshinder bli tillfrågade om sina villkor
och få respekt för sina åsikter. Vare sig
funktionshindret är synligt eller osynligt skall de
ha samma rätt som andra till självförverkligande.
Utskottet efterlyser en nationell handlingsplan för
funktionshindrade med tyngdpunkt på barn och
ungdomar. För att lagstiftarens intention, att sätta
det funktionshindrade barnet i centrum, skall bli
verklighet behövs en översyn av hur lagstiftningen i
praktiken fungerar för föräldrar till barn med
funktionshinder.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna
So499 (s) och Sf274 (mp) yrkande 33 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha
följande lydelse:
10. beträffande barn med funktionshinder
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So499 och
2000/01:Sf274 yrkande 33 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
11. Barnsäkerhet (mom. 13)
Kerstin Heinemann (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
25 börjar med "Utskottet delar " och på s. 26 slutar
med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet har erfarit att omkring 12 % av barn och
ungdomar under 15 år, vilket motsvarar drygt 200 000
personer, varje år drabbas av en skada till följd av
en olyckshändelse - i hemmet, i skolan eller i en
annan omgivning -så pass allvarligt att han eller
hon måste söka läkarvård. Enligt utskottet är
barnsäkerhetskraven i stort sett tillgodosedda i
lagstiftningen. Tillämpningen av lagstiftningen
brister dock. Utskottet anser att Skolverket bör ta
fram gemensamma riktlinjer och handlingsplaner för
hur arbetsmiljöarbetet skall bedrivas nationellt så
att det tillfredsställer barns och anställdas krav
på en säker och bra arbetsmiljö.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
So12 (fp) yrkande 16 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha
följande lydelse:
13. beträffande barnsäkerhet
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So12
yrkande 16 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
12. Drogprevention (mom. 15)
Kerstin Heinemann (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
26 börjar med "Utskottet anser " och slutar med
"Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Världshälsoorganisationen (WHO) ser tobaksbruket
som ett av världens största hälsoproblem, ett
problem som drar med sig mycket stora kostnader.
Vidare drar Världsbanken slutsatsen att en av de
mest lönsamma insatserna inom hälso- och sjukvården
är tobaksprevention. Mot denna bakgrund anser
utskottet att det preventiva arbetet måste intensi-
fieras och att målsättningen skall vara att alla
barn skall kunna få en rökfri uppväxt.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
So12 (fp) yrkande 8 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Motion So11 (mp) yrkande 8
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha
följande lydelse:
15. beträffande drogprevention
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So12
yrkande 8 och med avslag på motion
2000/01:So11 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
13. Drogprevention (mom. 15)
Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
26 börjar med "Utskottet anser" och slutar med
"Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Den upplysning och information som hittills
bedrivits angående bl.a. tobak har enligt utskottets
uppfattning inte varit särskilt verksam. Det krävs
nya och annorlunda grepp. Världshälsoorganisationen
(WHO) ser tobaksbruket som ett av världens största
hälsoproblem, ett problem som drar med sig mycket
stora kostnader. Vidare drar Världsbanken slutsatsen
att en av de mest lönsamma insatserna inom hälso-
och sjukvården är tobaksprevention. Mot denna
bakgrund anser utskottet att det preventiva arbetet
måste intensifieras och att målsättningen måste vara
att alla barn skall kunna få en rökfri uppväxt.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna
So11 (mp) yrkande 8 och So12 (fp) yrkande 8 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha
följande lydelse:
15. beträffande drogprevention
att riksdagen med anledning av motionerna
2000/01:So11 yrkande 8 och 2000/01:So12
yrkande 8 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
31 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med
"Dessa avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill peka på behovet av tillförlitlig
dokumentation av den svenska situationen, inte minst
när det gäller barnsexturism. Konkreta insatser i
form av informationskampanjer och strategier för
internationellt samarbete behövs. Vidare bör det
förebyggande arbetet intensifieras, så att berörd
personal får tillräckliga kunskaper om sexuella
övergrepp och hur de kan upptäckas. Det gäller t.ex.
personal inom vård, skola och rättsväsende. Dessutom
bör enligt utskottets mening program för vård och
rehabilitering av offer för sexuell exploatering
utarbetas. Utskottet anser det vidare ytterst
angeläget att det samarbete mot europeisk sexturism
som EU-kommissionen har tagit initiativ till
fortsätter. Sverige bör enligt utskottets mening
agera i denna fråga.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
So455 (kd) yrkandena 1-3 och 5 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha
följande lydelse:
16. beträffande sexuell exploatering av barn
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So455
yrkandena 1-3 och 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
15. Sexuella övergrepp mot barn (mom. 17)
Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Cristina Husmark
Pehrsson (m) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
32 börjar med "Vad beträffar " och slutar med
"Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Utskottet har erfarit att det finns undersökningar
som talar för att barn som blivit utsatta för
sexuella övergrepp senare i livet själva riskerar
att bli pedofiler. Det är därför av största vikt att
barn som blivit utsatta för dessa brott ges adekvat
och förebyggande vård.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
Ju517 (m) yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Motion So450 (mp) yrkande 5
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha
följande lydelse:
17. beträffande sexuella övergrepp mot barn
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Ju517
yrkande 2 och med avslag på motion
2000/01:So450 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
16. Sexuella övergrepp mot barn (mom. 17)
Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
32 börjar med "Vad beträffar" och slutar med
"Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Studier har visat att risken för att barn med
handikapp utsätts för sexuella övergrepp är tre
gånger så stor som för andra barn och att det är en
mindre andel av övergreppen som anmäls. Orsakerna
kan vara t.ex. att barnet inte vet vem förövaren är
eller inte kan berätta det därför att han eller hon
inte kan tala. Förövarna är relativt ofta vårdare
eller andra personer som barnet kommer i kontakt med
på grund av handikappet. Utskottet anser att detta
bör utredas och att regeringen bör återkomma med en
handlingsplan för att motverka att barn med
handikapp utsätts för sexuella övergrepp.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
So450 (mp) yrkande 5 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Motion Ju517 (m) yrkande 2
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha
följande lydelse:
17. beträffande sexuella övergrepp mot barn
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So450
yrkande 5 och med avslag på motion
2000/01:Ju517 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
17. Barn till psykiskt sjuka respektive
missbrukande föräldrar (mom. 18)
Kenneth Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
32 börjar med "Utskottet vidhåller " och slutar med
"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet är barn till föräldrar med
psykiska sjukdomar och funktionshinder en grupp som
inte blivit tillräckligt uppmärksammad i samhället.
Ofta far de väldigt illa dels av att föräldern beter
sig konstigt och oförutsägbart, dels för att de
känner sig utanför i kamratgrupper och i skolan. De
sociala myndigheterna måste på ett tidigt stadium få
kontakt med barnen och hjälpa dem.
Vuxenpsykiatrimottagningarna bör regelbundet ta reda
på om en patient har barn under 18 år och om så är
fallet ta kontakt med socialtjänsten. Stödgrupper
för barn till alkoholister finns i vissa kommuner,
ibland som familjecentrum för att stötta barn och
föräldrar tillsammans och förebygga att barnen måste
tas ifrån föräldrarna. Detta täcker emellertid bara
en del av behoven i hela landet. Utskottet anser att
fler åtgärder behövs för att ge barn till psykiskt
sjuka vård och stöd. Eftersom kvinnors missbruk av
alkohol ökat finns det enligt utskottet skäl att
särskilt uppmärksamma barn till missbrukande föräld-
rar och att ge dem stöd.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
So257 (c) yrkandena 1-3 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Motionerna So321 (v)
yrkande 4 och Sf274 (mp) yrkande 30 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha
följande lydelse:
18. beträffande barn till psykiskt sjuka
respektive missbrukande föräldrar
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So257
yrkandena 1-3 och med avslag på motionerna
2000/01:So321 yrkande 4 och 2000/01:Sf274
yrkande 30 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
18. Barn till kriminella (mom. 19)
Kenneth Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
32 börjar med "Utskottet ser positivt" och slutar
med "yrkande 1 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är barn till kriminella i
behov av särskilt stöd. Ett av
rehabiliteringsprogrammen i kriminalvården är
inriktat på föräldrakunskap, men det måste också ges
större och bättre möjlighet för barn och föräldrar
att umgås. Barn till kriminella har vidare lätt för
att utsättas för mobbning av olika slag samtidigt
som stödet hemifrån är svagt. Utskottet anser därför
att både skola och sociala myndigheter bör vara
särskilt vaksamma på detta.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
So257 (c) yrkande 4 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Motion So324 (v) yrkande 1
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha
följande lydelse:
19. beträffande barn till kriminella
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So257
yrkande 4 och med avslag på motion
2000/01:So324 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
19. Anmälningsplikten enligt 71 § socialtjänstlagen
(mom. 20)
Kenneth Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
32 börjar med "Den av regeringen" och slutar med "i
huvudsak tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
Bestämmelserna om anmälan i 71 § SoL innebär dels
att var och en som får kännedom om att en underårig
blir utsatt för fara för sin hälsa eller utveckling,
t.ex. misshandel, bör anmäla detta till
socialnämnden, dels en skyldighet för myndigheter
vars verksamhet berör barn och ungdomar, andra
myndigheter inom hälso- och sjukvård och
socialtjänst, samt anställda hos sådana myndigheter
att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin
verksamhet får kännedom om något som kan innebära
att socialnämnden bör ingripa till en underårigs
skydd. En nyligen publicerad undersökning från
Stockholm anger att socialtjänsten bara får kännedom
om var femte elev som misstänks fara illa trots
anmälningsplikten. Liknande rapporter redovisas i
LVU-utredningen, (SOU 2000:77). Utskottet anser
därför att regeringen bör återkomma med förslag till
åtgärder för att förbättra efterlevnaden av 71 §
SoL.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
So304 (c) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Motion So324 (v) yrkande 2
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha
följande lydelse:
20. beträffande anmälningsplikten enligt 71 §
socialtjänstlagen
att riksdagen med anledning av av motion
2000/01:So304 yrkande 3 och med avslag på
motion 2000/01:So324 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
20. Kommission m.m. (mom. 21)
Chatrine Pålsson (kd) och Rosita Runegrund (kd)
anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
32 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med
"2 och 3 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att utifrån de senaste årens
rapporter om barnens situation förefaller
verksamheten och insatserna för särskilt utsatta
barn och ungdomar otillräckliga. Det behövs en mer
samlad genomgång, analys och förslag på insatser
just för barn i riskzonen. Enligt utskottets mening
bör en kommission ledd av Barnombudsmannen (BO)
tillsättas med uppgift att analysera situationen för
särskilt utsatta barn. Denna kommission bör också
ange förslag till en strategi för hur arbetet i
Sverige skall bedrivas för att på olika sätt kunna
ge dessa barn en mer gynnsam utveckling.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
So14 (kd) yrkandena 2 och 3 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha
följande lydelse:
21. beträffande kommission m.m.
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So14
yrkandena 2 och 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
21. Barn som brottsoffer (mom. 22)
Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
32 börjar med "Utskottet delar" och på s. 33 slutar
med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Mellan 100 000 och 190 000 barn i Sverige är
vittnen till våld i sina familjer. Utskottet anser
att dessa barn skall betraktas som brottsoffer och
ha rätt till hjälp och stöd för egen del.
Socialtjänsten och polisen bör upprätta en gemensam
handlingsplan för att upptäcka och stödja dessa barn
och se till att de får terapeutisk hjälp.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
So450 (mp) yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha
följande lydelse:
22. beträffande barn som brottsoffer
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So450
yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
22. Ungdomsbrottslighet m.m. (mom. 23)
Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
33 börjar med "Utskottet ser" och slutar med
"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning måste socialtjänsten
få resurser att stötta barn med behov av stöd och
hjälp och deras familjer så att antalet ung-
domsbrottslingar kan minska. Inom socialtjänsten bör
en avdelning för samordning och samarbete mellan
socialtjänst, skola och polis etableras. Utskottet
konstaterar att vid kvinnomisshandel är risken ofta
stor att även barnen utsätts för fysiskt och
psykiskt våld. När arbetssättet är att stödja hela
familjen finns det en risk att man ibland bortser
från att barnen har egna behov av hjälp och stöd.
Det är enligt utskottet mycket viktigt att också
barnen i dessa familjer får adekvat behandling.
Hänsynen till barnets bästa, barnperspektivet,
skall genomsyra alla beslut.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna
So478 (s) samt So543 (mp) yrkandena 4, 7 och 8 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha
följande lydelse:
23. beträffande ungdomsbrottslighet m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So:478 och
2000/01:So543 yrkandena 4, 7 och 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
23. Barn i slutna samfund (mom. 24)
Kerstin Heinemann (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
33 börjar med "Utskottet gör" och slutar med
"yrkandena 17 och 18 avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Utskottet noterar att barn som växer upp i
nyandliga rörelser inte berörts i skrivelsen. De har
uppmärksammats av Utredningen om samhällets stöd
till människor som av särskilda skäl befinner sig i
psykiska kristillstånd. Utredningen anser bl.a. att
det är angeläget att barn som lever i slutna grupper
har samma form av stöd, skydd och rättigheter som
andra barn. Utskottet delar utredningens uppfattning
att omvärlden måste betrakta dessa barns
tillhörighet i olika samfund med respekt och
kunskap. Bristen på kunskap och erfarenhet av att
möta barn från dessa rörelser ställer enligt
utredningens uppfattning många personalkategorier
inför svårbemästrade situationer. Utskottet delar
utredningens uppfattning att råd och anvisningar bör
utarbetas till olika personalkategorier inom skola,
barnomsorg, socialtjänst och sjukvård samt att
kursplaner för lärar-, förskollärar- och socionomut-
bildningar bör innefatta frågor om religiösa
minoriteter, liksom fortbildningar om kulturmöten
som anordnas av kommunerna.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
So12 (fp) yrkandena 17 och 18 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha
följande lydelse:
24. beträffande barn i slutna samfund
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So12
yrkandena 17 och 18 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
35 börjar med "När det gäller" och slutar med
"Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill betona att såväl BO som Rädda Barnen
har påpekat att asylsökande barn har sämre
rättigheter beträffande skolgång, rätt till förskola
och rätten att bli hörda. Asylsökande barn
diskrimineras på detta sätt. Ett tungt vuxenansvar
vilar också många gånger på barnen genom att de kan
vara tvungna att agera som tolk för sina föräldrar.
Utskottet anser att det behövs förbättringar i flera
avseenden.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
So11 (mp) yrkande 11 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha
följande lydelse:
25. beträffande asylsökande barn
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So11 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
25. Föräldrautbildning (mom. 29)
Chatrine Pålsson (kd) och Rosita Runegrund (kd)
anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
38 börjar med "Föräldrautbildningsutredningen har"
och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha
följande lydelse:
För att få ett jämställt hemmaliv krävs att arbetet
med hem och familj synliggörs och att mannen och
kvinnan delar på ansvaret för det. I dag arbetar de
flesta kvinnor utanför hemmet men utför ändå det
mesta av hemarbetet. Båda föräldrarna har lika stort
ansvar för barnens välbefinnande och har även en
rätt och skyldighet att delta i barnens omvårdnad
och fostran. Pappornas betydelse när det gäller
barns uppväxt och fostran har länge undervärderats,
anser utskottet. Det är positivt att kommuner och
landsting erbjuder alla föräldrar föräldraut-
bildning. Särskild vikt bör vid en sådan inbjudan
läggas på att informera om pappans viktiga roll.
Just efter det första barnets födelse är
påfrestningarna stora och skilsmässorisken kraftigt
förhöjd. Vid denna tidpunkt behövs allt stöd, och då
är föräldrarna dessutom mest motiverade för en
föräldrautbildning som stärker den nya familjebild-
ningen. En sådan utbildning borde erbjudas
föräldrarna genom såväl mödravårdscentralen som
barnavårdscentralen. Andra viktiga platser kan vara
vårdcentraler, kyrkor och samfund, studieförbund och
folkrörelser. Samhällets kostnader för att erbjuda
förebyggande insatser skulle sannolikt relativt
snabbt sparas in, samt leda till att många barn och
vuxna fick möjlighet att utvecklas i harmoni med sig
själv och sin omgivning.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna
So457 (kd) yrkande 2, A811 (kd) yrkande 1 (delvis),
Sf228 (kd) yrkande 2 och Sf273 (kd) yrkande 7 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Motionerna So454 (s) yrkande 1 och So543 (mp)
yrkande 6 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 29 bort ha
följande lydelse:
29. beträffande föräldrautbildning
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So457
yrkande 2, 2000/01:A811 yrkande 1 delvis,
2000/01:Sf228 yrkande 2 och 2000/01:Sf273 yrkande 7
samt med avslag på motionerna 2000/01:So454 yrkande
1 och 2000/01:So543 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
26. Föräldrautbildning (mom. 29)
Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
38 börjar med "Föräldrautbildningsutredningen har"
och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha
följande lydelse:
I Norge finns dels ett nationellt program,
Föräldravägledning, dels sedan år 1995 ett brett
upplagt vägledningsmaterial för föräldrar med barn i
förskoleåldern. I varje kommun finns ett team som
har fått särskild utbildning och som fungerar som
hjälp i arbetet med att förmedla kunskap om barn.
Utskottet ser gärna att ett nationellt program
liknande det i Norge tas fram även i Sverige.
Utskottet anser vidare att regeringen borde avge en
tydlig programförklaring som ger mödra- och
barnhälsovården ansvaret för den föräldrastödjande
verksamheten under graviditeten och barnets tidiga
levnadsår. Det är även betydelsefullt att papporna
får stöd i sin föräldraroll.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
So543 (mp) yrkande 6 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Motionerna So454 (s) yrkande
1, So457 (kd) yrkande 2, A811 (kd) yrkande 1
(delvis), Sf228 (kd) yrkande 2 och Sf273 (kd)
yrkande 7 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 29 bort ha
följande lydelse:
29. beträffande föräldrautbildning
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So543
yrkande 6 och med avslag på motionerna
2000/01:So454 yrkande 1, 2000/01:So457
yrkande 2 och 2000/01:A811 yrkande 1
delvis, 2000/01:Sf228 yrkande 2 samt
2000/01:Sf273 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
27. Familjerådgivning (mom. 30)
Chatrine Pålsson (kd) och Rosita Runegrund (kd)
anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
38 börjar med "Utskottet har" och slutar med
"yrkande 2 avstyrks." bort ha följande lydelse:
Familjestabilitet bör vara ett politiskt mål, i
första hand för barnens skull. Lagstiftning, sociala
och ekonomiska stödformer bör därför enligt
utskottet utformas med utgångspunkt i att stabila
familjerelationer är bra och eftersträvansvärda.
Förebyggande och behandlande insatser måste finnas
och erbjudas när behovet uppstår. Ett bra sätt att
främja familjestabilitet är att erbjuda kompetent
familjerådgivning. Varje kommun är numera skyldig
att erbjuda familjerådgivning. De senaste årens
besparingar och nedskärningar har dessvärre drabbat
verksamheten, och i en del kommuner bedrivs
familjerådgivningen av samma personal som handlägger
familjerättsfrågor. Bra familjerådgivning kräver
dock absolut tystnadsplikt och kan därför enligt
utskottets uppfattning inte bedrivas i kombination
med någon annan verksamhet. Bristerna inom detta
område understryks av FN:s barnkommitté som i ett
uttalande rekommenderat Sverige att förbättra
möjligheterna till familjerådgivning.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna
A811 (kd) yrkande 1 delvis, L422 (kd) yrkande 2 och
Sf273 (kd) yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 30 bort ha
följande lydelse:
30. beträffande familjerådgivning
att riksdagen med anledning av motionerna
2000/01:A811 yrkande 1 delvis, 2000/01:L422
yrkande 2 och 2000/01:Sf273 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
28. Kunskap om adoptioner (mom. 32)
Chatrine Pålsson (kd) och Rosita Runegrund (kd)
anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
40 börjar med "Statens nämnd" och slutar med "i
huvudsak tillgodosedd" bort ha följande lydelse:
Internationella adoptioner är fortfarande relativt
nytt i Sverige. Mot denna bakgrund är det är viktigt
att professionella utövare som kommer i kontakt med
adopterade barn får en vetenskaplig kunskapsgrund i
denna fråga. Utskottet anser därför att regeringen
bör tillsätta en utredning med uppgift att utreda
hur införandet av kunskap om internationella
adoptioner på högskolenivå kan ske på bästa sätt.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
So434 (kd) bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha
följande lydelse:
32. beträffande kunskap om adoptioner
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So434
som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
29. Internationella adoptioner (mom. 33)
Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif
Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Cristina
Husmark Pehrsson (m), Rosita Runegrund (kd) och
Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
40 börjar med "Utskottet anser" och slutar med
"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att kunskapen om internationella
adoptioner och adoptivbarns utveckling generellt
sett ännu är alltför ofullständig. Forskningsläget
är långt ifrån komplett. Det finns indikationer,
bl.a i form av överrepresentation av adoptivbarn i
barnpsykiatrisk vård, som visar behovet av mer
forskning om adoptivbarns utveckling och om hur det
gått för de adoptivbarn som hittills kommit till
Sverige.
Barn adopterade av ensamstående indikeras i än
högre grad än barn som är adopterade av par vara
överrepresenterade i barnpsykiatrisk vård. Detta
antyder enligt utskottet att det kan finnas problem
som ännu inte är tillräckligt kända och som måste
utredas. Det faktum att ensamma adoptivföräldrar, i
alla fall tidigare, ofta fick ta emot barn som var
äldre än genomsnittet och ibland hade andra typer av
problem redan vid ankomsten kan vara en
delförklaring. Men det kan också vara så att det
helt enkelt är svårare för en ensam person att klara
att hantera ett internationellt adoptivbarns
speciella behov och förutsättningar. Utskottet anser
att det saknas tillräcklig kunskap om situationen
för internationella adoptivbarn i allmänhet och barn
som adopterats av ensamstående i synnerhet.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion L406
(m) yrkandena 4 och 5 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Motion Sf241 (c) yrkandena
2, 6 och 7 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 33 bort ha
följande lydelse:
33. beträffande internationella adoptioner
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:L406
yrkandena 4 och 5 och med avslag på motion
2000/01:Sf241 yrkandena 2, 6 och 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
30. Internationella adoptioner (mom. 33)
Kenneth Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
40 börjar med "Utskottet anser" och slutar med
"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Kunskapen om adoptioner och adoptivbarnens
levnadsförhållanden är ej tillräcklig. Det behövs
mer av information och diskussion samt inte minst
mer svensk forskning om adoptioner, anser utskottet.
Internationella adoptioner är mycket betydelsefulla
och positiva för vårt samhälle. Det finns därför
enligt utskottet all anledning att se till så att
utvecklingen fortsätter på ett bra sätt.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
Sf241 (c) yrkande 7 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Motionerna L406 (m) yrkandena
4 och 5 samt Sf241 (c) yrkandena 2 och 6 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 33 bort ha
följande lydelse:
33. beträffande internationella adoptioner
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Sf241
yrkande 7 och med avslag på motionerna
2000/01:L406 yrkandena 4 och 5 samt
Sf2000/01:Sf241 yrkandena 2 och 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad ut-
skottet anfört.
31. 26 § barnavårdslagen (mom. 34)
Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Cristina Husmark
Pehrsson (m) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
42 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med
"yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet måste de unga som är i farozonen
för alkoholmissbruk mötas och stöttas tydligare.
Lagen om vård av unga måste förändras så att delar
av den gamla barnavårdslagen återinförs. Det handlar
främst om lagens 26 § vilken innebar att de sociala
myndigheterna i samarbete med familjen hade en reell
möjlighet att på ett tidigt stadium hjälpa och
stötta familjer, i vilka barnen riskerade att råka
illa ut fysiskt eller psykiskt.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
So300 (m) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 34 bort ha
följande lydelse:
34. beträffande 26 § barnavårdslagen
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So300 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
32. Inspektionsverksamhet m.m. (mom. 35)
Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
42 börjar med "Vad gäller" och slutar med "anses
tillgodosedd" bort ha följande lydelse:
Kommunerna har ett lagstadgat ansvar för
omhändertagna barns välbefinnande och
utvecklingsmöjligheter. Den inspektionsverksamhet
som länsstyrelsen ansvarar för skall enligt
utskottet vara upplagd så att den successiva
kunskapsuppbyggnaden säkras. För att uppnå en
hållbarhet i en sådan kontroll måste kontrollbesöken
göras regelbundet flera gånger per år. Besöken skall
vara oplanerade och samtal skall föras med varje
barn utan barnhemspersonalens medverkan.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
So475 (s) bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha
följande lydelse:
35. beträffande inspektionsverksamhet m.m.
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So475
som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
33. Familjerådslag (mom. 37)
Ingrid Burman (v), Susanne Eberstein (s), Margareta
Israelsson (s), Rinaldo Karlsson (s), Conny Öhman
(s), Lars U Granberg (s), Rolf Olsson (v) och
Catherine Persson (s), anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
43 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "till
känna" bort ha följande lydelse:
Av 1 § sista stycket socialtjänstlagen följer att
när åtgärder rör barn skall särskilt beaktas vad
hänsynen till barnets bästa kräver. Utskottet anser
att familjerådslag eller annan liknande arbetsmodell
kan vara en bra arbetsmetod i många situationer.
Familjerådslaget bör dock ses som en metod bland
andra och endast användas i de situationer där den
kan bedömas som lämpligast. I valet av metod måste
barnperspektivet alltid vara utslagsgivande. Mot
bakgrund härav och med hänsyn till barnets bästa
måste enligt utskottets mening sättas i fråga om
familjerådslag bör vara en rättighet på det sätt som
föreslås i motion So458 (mp) yrkande 1. Utskottet
vidhåller sin inställning som den redovisats i
betänkande 1998/99:SoU6 och avstyrker motionen.
dels att utskottets hemställan under 37 bort ha
följande lydelse:
37. beträffande familjerådslag
att riksdagen avslår motion 2000/01:So458 yrkande
1.
34. Åtgärder för familjen m.m. (mom. 38)
Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
43 börjar med "Det ovan nämnda" och slutar med
"motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Att omhänderta ett barn är ett så allvarligt
ingripande att det endast skall ske när ingen annan
lösning står till buds. Ett omhändertagande är svårt
för alla parter. Oavsett om barnet kommer att stanna
en begränsad tid i sitt fosterhem eller om det
kommer att stanna i fosterhemmet under resterande
uppväxt så behöver föräldrarna hjälp med att
utveckla ett positivt föräldraskap i förhållandet
till sitt barn.
Utskottet anser att det är en stor brist att det
vid omhändertagande av barn inte alltid upprättas en
åtgärdsplan för familjen och för barnet. Det måste
finnas kompetens hos socialtjänsten att utforma en
åtgärdsplan som alla inblandade parter skall delges
och om möjligt godkänna. Den skall inte utformas
endast utifrån socialtjänstens normer utan även från
barnets och föräldrarnas perspektiv. Planen skall
ange placeringens syfte, längd och innehåll.
Utskottet vill framhålla vikten av att syskon
placeras i samma familjehem eller, om det inte är
möjligt, i vart fall inte längre från varandra än
att de kan ha en normal kontakt.
Utskottet anser att ett barn som omhändertagits, om
det inte finns mycket speciella skäl som talar
däremot, måste ha samma rätt som alla andra barn att
få träffa sina anhöriga när han eller hon vill det.
Det är viktigt att barn och ungdomar inte placeras
så långt från sina anhöriga att kontakten bryts
eller försvåras.
Målsättningen att vid placeringar utanför hemmet
arbeta för att barnet skall återförenas med sina
biologiska föräldrar kan kollidera med
familjehemsföräldrarnas känslomässiga bindning till
det placerade barnet. Det är inte lätt att efter
flera års placering lämna barnet ifrån sig.
Utskottet anser därför att utbildning och
handledning av blivande familjehemsföräldrar skall
vara obligatorisk, såväl vid frivilliga placeringar
som vid tvångsplaceringar. Även släktingar som har
ett närstående barn placerade hos sig skall
erbjudas sådan handledning och utbildning.
Utskottet anser vidare att kvaliteten hos
familjehemmen skall säkras genom att vissa av de
kontrollbesök som socialtjänsten företar i
familjehemmen skall vara oanmälda. Vidare måste
socialsekreteraren ta initiativ till enskilda samtal
med barnen eller ungdomarna, som annars kanske inte
vågar kritisera eller anmäla familjehemmet om det är
nödvändigt.
Utskottet anser slutligen att det måste finnas
möjlighet till en mjuk utslussning från familje-
hemmet. Många familjehemsplacerade barn känner sig
utkastade när de blir 18 år. De kan då stå utan både
familjehemsföräldrar och biologisk familj. Därför
måste möjlighet finnas till en mjuk utslussning med
möjlighet att komma tillbaka till familjehemmet. Om
en ungdom som fyllt 18 år önskar få bo kvar i
familjehemmet skall denna möjlighet ges i form av
fortsatt ekonomiskt stöd under en bestämd
utslussningsperiod som bestäms i samråd mellan den
ansvariga socialenheten och den
familjehemsplacerade.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
So458 (mp) yrkandena 3, 4, 7, 8 och 10-12 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Motion So458 (mp) yrkande 16 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 38 bort ha
följande lydelse:
38. beträffande åtgärder för familjen m.m.
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So458 yrkandena
3, 4, 7, 8, och 10-12 och med avslag på motion
2000/01:So458 yrkande 16 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
35. Genomförandet av FN:s barnkonvention
(mom. 40)
Kerstin Heinemann (fp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
46 börjar med "Utskottet vidhåller" och på s. 47
slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att barnkonventionen skall
genomsyra allt arbete som direkt eller indirekt rör
barn, på såväl det nationella som det
internationella planet. Av detta följer att alla
barn skall ha rätt till en god tillsyn och omsorg
samt utbildning anpassad till det enskilda barnets
behov, förmåga och förutsättningar. Föräldrarnas
ansvar för sina barn utgör grunden för att nå målet,
men föräldrar kan behöva råd, hjälp och stöd för att
klara sin uppgift. Utskottet konstaterar att barnens
situation påverkas av flera olika sinsemellan och av
varandra oberoende beslut i riksdag, landsting och
kommuner. Utskottet anser det därför önskvärt med en
utredning som genomför en översyn av hur barn
påverkas av alla sammantagna transaktioner,
parallella system, olika bestämmelser m.m. som berör
barnfamiljerna inom kommunen, landstinget och staten
osv. Detta för att finna en helhetssyn, minska
marginaleffekterna och ta bort onödiga kilar i
systemet.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
So12 (fp) yrkandena 1 och 13 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 40 bort ha
följande lydelse:
40. beträffande genomförandet av FN:s
barnkonvention
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So12
yrkandena 1 och 13 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
36. Barnbilaga till statsbudgeten m.m.
(mom. 41)
Chatrine Pålsson (kd), Kenneth Johansson (c) och
Rosita Runegrund (kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
47 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med
"yrkande 10 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det positivt att den nybildade
samordningsfunktionen i Regeringskansliet skall
uppmärksamma och samordna sådana frågor om barn och
ungdomar som berör flera departement och att det
skall finnas ett tydligt barnperspektiv i
beslutsprocessen inklusive resursfördelningen i
budgeten. Utskottet tycker emellertid inte att detta
är tillräckligt utan anser att en barnbilaga skall
följa varje budget.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
So11 (mp) yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Motion So11 (mp) yrkande 10
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 41 bort ha
följande lydelse:
41. beträffande barnbilaga till statsbudgeten
m.m.
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So11 yrkande 1
och med avslag på motion 2000/01:So11 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
37. Barnbilaga till statsbudgeten m.m. (mom. 41)
Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
47 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med
"yrkande 10 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det positivt att den nybildade
samordningsfunktionen i Regeringskansliet skall
uppmärksamma och samordna sådana frågor om barn och
ungdomar som berör flera departement och att det
skall finnas ett tydligt barnperspektiv i
beslutsprocessen inklusive resursfördelningen i
budgeten. Utskottet tycker emellertid inte att detta
är tillräckligt utan anser att en barnbilaga skall
följa varje budget. Utskottet vill vidare peka på
att Barnpsykiatrikommitténs betänkande Det gäller
livet torde vara en utmärkt lärobok när det gäller
att utbilda departementen m.fl. om barnkonventionen,
barns situation och vilka åtgärder som behövs.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
So11 (mp) yrkandena 1 och 10 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 41 bort ha
följande lydelse:
41. beträffande barnbilaga till statsbudgeten
m.m.
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So11
yrkandena 1 och 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
38. En inkorporering av barnkonventionen
(mom. 42)
Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s.
47 börjar med "Utskottet vidhåller även" och slutar
med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Barnperspektivet skall belysas i alla statliga
utredningar och i alla förslag som läggs fram till
riksdagen. Vidare skall barns rätt till trygghet och
utveckling ligga till grund för alla politiska
beslut. Slutligen anser utskottet att FN:s
barnkonvention skall ingå i den svenska
lagstiftningen.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
Sf274 (mp) yrkande 39 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 42 bort ha
följande lydelse:
42. beträffande en inkorporering av
barnkonventionen
att riksdagen med anledning av motion
2000/01:Sf274 yrkande 39 som sin
mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Barnomsorgen och elever i behov av särskilt stöd
Chris Heister (m), Leif Carlson (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Cristina Husmark
Pehrsson (m) anför:
Vi ansluter oss till de särskilda yttranden
beträffande barnomsorgen respektive elever i behov
av särskilt stöd som avgivits av de moderata
ledamöterna i utbildningsutskottet i
utbildningsutskottets yttrande 2000/01:UbU2y
Barnpolitiken. Vi vill därför anföra följande:
Den socialdemokratiska barnomsorgspolitiken har
konsekvent inneburit en nedtoning av föräldrars
betydelse och ansvar, med bekymmersamma konsekvenser
som följd. Valfriheten är i praktiken mycket liten,
och talet om den offentliga barnomsorgen som ett
"frivilligt komplement" är dessvärre mest
teoretiskt. Ett tillkännagivande i enlighet med
motion 2000/01:So14 yrkande 5 synes emellertid föga
verksamt, då den förda politiken ligger i linje med
socialdemokratiska idéer.
Stöd till elever med svårigheter är inte enbart en
fråga om resurser. Vi anser att majoriteten som
vanligt hänvisar till medel som när retoriken
analyseras anses räcka till att lösa alla problem.
Så är det inte i verkligheten. Lika viktigt är
prioriteringar och hur verksamheter organiseras. När
det gäller elever med talsvårigheter vill vi bl.a.
erinra om vår kritik av Hällsboskolans nedläggning.
2. Psykisk ohälsa
Kenneth Johansson (c) anför:
Jag anser att resurserna för barn- och
ungdomspsykiatri är otillräckliga och att köerna är
för långa. Dessutom anser jag att problemen borde ha
uppmärksammats långt tidigare så att förebyggande
åtgärder hade kunnat sättas in. Går det så långt som
till akut vårdbehov är det svårare att få rätsida på
situationen och kostnaderna blir dessutom högre. Att
i bred samverkan ute i vardagen arbeta med
förebyggande åtgärder är lönsamt både ur humant och
ekonomiskt perspektiv. Jag är glad att Centerpartiet
medverkat till att barn- och ungdomspsykiatrin
tillförs resurser från de medel som frigjorts genom
den s.k. försvarsuppgörelsen. Närmare preciseringar
framgår av utvecklingsavtalet mellan staten och
landstings- och kommunförbundet. Jag avstår därför
från att reservera mig.
3. Barn till psykiskt sjuka respektive missbrukande
föräldrar
Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anför:
Det saknas i dag tillräckliga kunskaper ur ett
nationellt perspektiv om barn till psykiskt sjuka.
Vi vill understryka att det är viktigt att
uppmärksamma och ge stöd åt barn till psykiskt
sjuka. Det pågår ett arbete för att utarbeta ett
program för nationellt stöd till
kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten. Det är ett
mycket viktigt arbete som förhoppningsvis kommer att
leda till att de anhöriga till psykiskt sjuka får
ett bättre stöd än vad som nu är fallet. Vi finner
därför inte i dagsläget skäl att reservera oss. För
det fall situationen för de anhöriga till psykiskt
sjuka inte visar sig tillräckligt belyst i det
pågående arbetet vill vi dock förbehålla oss rätten
att återkomma i saken.
4. Barn till kriminella
Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anför:
Det finns i dag 800-1 000 barn med föräldrar i
fängelse eller häkte, barn som ofta saknar stöd när
det gäller att utveckla och upprätthålla en bra
kontakt med sina föräldrar. Samhället brister här i
sitt ansvar. I kriminalvårdens budget för år 2000
finns 3 miljoner kronor avsatta för insatser för att
förbättra situationen för dessa barn. Vi avvaktar
resultatet av dessa insatser och förbehåller oss
rätten att återkomma i saken om behov av insatser
för de aktuella barnen visar sig kvarstå i
framtiden.
5. Barnbilaga till statsbudgeten m.m.
Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anför:
Vänsterpartiet har tidigare motionerat om en
barnbilaga till statsbudget. Vi anser fortfarande
att en barnbilaga kan vara ett bra redskap för att
säkerställa att barnperspektivet beaktas i det
statliga beslutsfattandet. I den av riksdagen
antagna strategin för att förverkliga
barnkonventionen framgår att barnkonsekvensanalyser
skall göras vid statliga beslut som rör barn. Vi ser
detta som ett första viktigt steg för att
säkerställa att barnperspektivet beaktas och finner
därför inte i dagsläget skäl att reservera oss, men
förbehåller oss rätten att återkomma i saken.
6. Inkorporering av barnkonventionen
Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anför:
Vänsterpartiet har tidigare motionerat om
inkorporering av barnkonventionen i svensk
lagstiftning. Fördelen skulle vara att
barnkonventionen då automatiskt blir tillämplig hos
svenska domstolar och myndigheter. Det kan jämföras
med t.ex. Europakonventionen som utgjort en del av
svensk lagstiftning utan att några särskilda problem
uppkommit i rättstillämpningen. Det förhåller sig
också så att barnkonventionen inkorporerats i
lagstiftningen i bl.a. Finland och Belgien och där
haft stor betydelse.
Det pågår ett aktivt arbete i kommuner och
landsting med att synliggöra barns behov i
beslutsfattandet mot bakgrund av barnkonventionen.
Vi avser därför att avvakta detta arbete, men vill,
för det fall att synliggörandet av barns behov i
beslutsfattandet inte uppnås, hålla frågan öppen om
inte barnkonventionen bör inkorporeras i svensk
lagstiftning.
Utbildningsutskottets yttrande
2000/01:UbU2y
Barnpolitiken
Till socialutskottet
Socialutskottet har den 10 oktober 2000 beslutat att
bereda bl.a. utbildningsutskottet tillfälle att
yttra sig över regeringens skrivelse 1999/2000:137
Barn - här och nu. Redogörelse för barnpolitiken i
Sverige med utgångspunkt i FN:s konvention om
barnets rättigheter, jämte motioner i de delar som
berör utskottets beredningsområde.
Utbildningsutskottet begränsar sitt yttrande till
att avse motionerna 2000/01:So11 yrkandena 2, 5, 6
och 11, 2000/01:So12 yrkandena 2, 3, 4, 5, 6, 7 och
15, 2000/01:So13 (delvis) och 2000/01:So14 yrkandena
1 och 5.
De motionsyrkanden som behandlas anknyter
huvudsakligen till skrivelsens avsnitt 3.2
Förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan.
Regeringen beskriver i avsnittet utvecklingen under
1990-talet och redovisar pågående initiativ och
åtgärder.
Valfrihet inom barnomsorg och skola
I motion 2000/01:So13 (m) framhålls i den del som
berör utbildningsutskottets beredningsområde att de
fyra borgerliga partierna lagt fram ett förslag som
innebär att barnomsorgsstödet omfattar alla och inte
går omvägen via kommunerna. Genom avdrag för styrkta
barnomsorgskostnader ges enligt motionärerna
möjlighet till flexibla barnomsorgslösningar i
hemmiljö. I stället för den allmänna förskolan
förespråkar motionärerna införandet av en barnskola
för åldrarna fyra till sex år. Med en barnskola med
tydlig pedagogisk profil och med en flexibel
skolstart ges alla barn en bra grund för lärande.
Rätten att välja skola ger föräldrar och elever
möjlighet att välja skola som passar barnet bäst.
Som en konsekvens av rätten att välja skola följer
också enligt motionärerna behovet av en nationell
finansiering av grundskolan.
U t s k o t t e t anser att socialutskottet bör
avstyrka yrkandet. Beträffande valfrihet inom
barnomsorgen vill utskottet framhålla att en mycket
viktig faktor för valfrihet inom detta område är en
väl utbyggd förskoleverksamhet med möjlighet till
olika alternativ t.ex. vad gäller olika pedagogiska
inriktningar. Utskottet noterar att Sverige för
närvarande tillsammans med elva andra länder deltar
i en stor jämförande studie av verksamheter för
förskolebarn. I en rapport hösten 1999 (Early
Childhood Education and Care Policy in Sweden)
framhåller OECD-experterna mångfalden och
flexibiliteten i det svenska systemet. Det finns en
mängd former och inriktningar som är anpassade till
barnens och familjernas behov, nattöppna förskolor
för skiftarbetare och språkprogram för invandrarbarn
nämns som exempel. Även innehållet är
variationsrikt, menar experterna, och nämner
förskolor som satsar på ekologi, data, miljö eller
använder en särskild pedagogisk metod som
Montessori eller Reggio Emilia-inspirerad pedagogik.
Den svenska förskoleverksamheten anpassar sig enligt
experterna smidigt och flexibelt till barns och
föräldrars behov.
Enligt utskottets mening finns det en omfattande
valfrihet inom skolväsendet. Elever och föräldrar
har successivt givits större rätt och möjlighet att
välja skola. I fråga om grundskolan föreskrivs i
skollagen (1985:1100) att kommunen vid fördelningen
av elever på olika skolor så långt möjligt skall
beakta föräldrarnas önskemål om att deras barn skall
tas emot vid en viss skola (4 kap. 6 §). Detta
gäller under förutsättning att inte andra elevers
berättigade krav på placering i en skola nära hemmet
åsidosätts eller betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. En
kommun skall i sin grundskola även ta emot en elev
för vars grundutbildning kommunen inte är skyldig
att svara, om eleven med hänsyn till sina personliga
förhållanden har särskilda skäl att få gå i den
kommunens grundskola (4 kap. 8 §). Föräldrar kan
också som alternativ till den kommunala skolan välja
en fristående skola.
Även på gymnasienivå kan en fristående skola
väljas. Om en elev tas in till utbildning vid en
fristående gymnasieskola är hemkommunen skyldig att
lämna bidrag om Skolverket förklarat skolan
bidragsberättigad. Däremot är kommunen inte skyldig
att betala interkommunal ersättning för en elev som
vill genomgå en gymnasieutbildning i en annan
kommuns skola om hemkommunen kan erbjuda samma
program eller nationellt fastställda inriktning och
eleven inte på grund av sina personliga förhållanden
har särskilda skäl att få gå i den andra kommunen (5
kap. 8 och 24 §§ skollagen). När det gäller val i
hemkommunens utbud mellan olika skolor som har samma
program finns det inga centrala bestämmelser. Det
förekommer också ett stort antal riksrekryterande
utbildningar i form av specialutformade program och
utbildningar inom nationella program i
gymnasieskolan. Dessa utbildningar regleras i 2 kap.
gymnasieförordningen (1992:394) samt i bilagorna 2
och 3 till förordningen.
Utskottet vill också något beröra frågan om
införande av en nationell skolpeng. Riksdagen har
tidigare vid ett flertal tillfällen avslagit
liknande motionsyrkanden (jfr bet. 1999/2000:UbU1,
1999/2000:UbU8, 1999/2000:
UbU10). Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning
att en schablonberäknad nationell skolpeng inte ger
de grundläggande förutsättningarna för att kraven på
en likvärdig skola av hög kvalitet för alla elever
skall kunna uppfyllas. Resurser till skolans
verksamhet måste fördelas med utgångspunkt i de
behov som enskilda elever, olika grupper av elever
och skolor faktiskt har. Utskottet finner det därför
inte rimligt att införa en central resursfördelning.
Barnomsorgen
I motion 2000/01:So14 (kd) yrkande 5 begärs ett
tillkännagivande till regeringen om att barnomsorgen
är ett komplement till familjen. Motionärerna anför
att det är hög tid att uppvärdera föräldraskapets
betydelse. Begreppet barnomsorg skall omfatta såväl
föräldrarnas omsorg i det egna hemmet som daghem,
fritidshem, familjedaghem, föräldrakooperativ eller
andra alternativa former. I motion 2000/01:So12 (fp)
yrkande 2 begärs en skärpning av barnomsorgslagen.
Det bör bli fler fritidshemsplatser. Målsättningen
är att alla barn skall erbjudas fritidshemsplats
under hela grundskolan, heter det i motionen.
U t s k o t t e t vill anföra följande.
Förskoleverksamhet (förskola, familjedaghem och
öppen förskola) och skolbarnsomsorg (fritidshem,
familjedaghem och öppen fritidsverksamhet) skall
enligt nu gällande regler tillhandahållas för barn i
åldern 1-12 år i den omfattning det behövs med
hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller
studier eller barnets eget behov (2 a kap. 1 och 6
§§ skollagen). Verksamheterna är således ett
frivilligt komplement för de föräldrar och barn som
behöver det. Enligt utskottets uppfattning har
barnomsorgen sedan lång tid tillsammans med
föräldraförsäkringen och barnbidraget varit en av
hörnstenarna i den svenska familjepolitiken.
Förskoleverksamhetens och skolbarnsomsorgens uppgift
är att ge barn en god omsorg och stimulera deras
utveckling och lärande. Verksamheterna har också en
social betydelse genom att de bidrar till att
utjämna skillnader i uppväxtvillkor för barn i olika
befolkningsgrupper och skapar mötesplatser för barn
med olika etnisk, kulturell och social tillhörighet.
Barnomsorgen har också stor betydelse för
barnfamiljernas ekonomi och för jämställdheten
mellan kvinnor och män.
Utskottet vill peka på att regeringen under de
senaste åren drivit ett omfattande reformarbete i
syfte att vidareutveckla förskoleverksamhetens och
skolbarnsomsorgens pedagogiska roll. Förskoleklassen
har införts som en frivillig skolform. Grundskolans
läroplan har anpassats till att också omfatta
förskoleklassen och fritidshemmet. År 1998 fick
förskolan sin första läroplan (Lpfö 98). Genom
läroplanen intar förskolan sin plats som det första
steget i samhällets samlade utbildningssystem för
barn, ungdomar och vuxna. I läroplanen sägs bl.a.
följande: "Det enskilda barnets utveckling och
lärande skall främjas i nära samverkan mellan
förskola och hem." Enligt utskottets uppfattning
innebär det att förskola och familjen kompletterar
varandra. Något särskilt tillkännagivande till
regeringen i denna fråga behövs inte enligt
utskottets mening. Motion 2000/01:So14 yrkande 5 bör
avstyrkas av socialutskottet.
Socialutskottet bör också avstyrka motion
2000/01:So12 yrkande 2. En utvidgad skyldighet för
kommunerna att tillhandahålla skolbarnsomsorg torde
innebära betydligt ökade kostnader. Kommunerna har i
dag en skyldighet att tillhandahålla skolbarnsomsorg
för barn t.o.m. 12 års ålder för de föräldrar som
behöver det på grund av förvärvsarbete eller studier
eller för barnets eget behov. Enligt vad utskottet
har erfarit har i dag 2 av 3 barn i åldern 6-9 år
och 7% av 10-12-åringarna skolbarnsomsorg.
Skolan
Elever i behov av särskilt stöd
Motioner
Enligt motion 2000/01:So12 (fp) bör fler
dyslexicentrum upprättas, så att alla barn som har
läs- och skrivsvårigheter kan få hjälp med sina
problem (yrk. 3). Motionärerna betonar vikten av att
hjälpen bör sättas in tidigt. Detta förutsätter att
berörda personalgrupper får en adekvat utbildning om
dyslexi (yrk. 4). Behovet av fler logopeder och
kompetensutveckling av berörda personalgrupper när
det gäller stamning tas upp i yrkande 5 i motionen.
I yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om ett
uppdrag till berörda myndigheter i syfte att berörd
personal får adekvat utbildning om ADHD. I motion
2000/01:So14 (kd) yrkande 1 begärs ett
tillkännagivande om insatser mot psykisk ohälsa hos
barn. Barn och ungdomar med psykiska problem måste
identifieras tidigt. Ett steg vore att öka lärarnas
kunskap på detta område, heter det i motionen.
Utskottets bedömning
Det finns enligt utskottets mening ett betydande
behov av kompetensutveckling för lärare och annan
personal i frågor som rör elever i behov av särskilt
stöd. Kommunerna har som arbetsgivare ansvar för att
fortbilda sin personal. När det gäller den personal
som har hand om utbildningen är detta föreskrivet i
skollagen (2 kap. 7 §). Staten kan dock på olika
sätt stödja kompetensutveckling t.ex. genom att ge
bidrag till särskilda insatser. Utskottet vill peka
på att regeringen i budgetpropositionen för år 2000
(prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 s. 67, bet. UbU1) har
avsatt sammanlagt 500 miljoner kronor för
utvecklingsinsatser inom skolväsendet under perioden
2000-2002, bl.a. för kompetensutveckling av lärare
inom det specialpedagogiska området och inom området
språkutveckling (läs- och skrivprocessen). Behovet
av forskning och utveckling när det gäller elever
med funktionshinder understryks också i
budgetpropositionen för år 2000. Skolverket
disponerar sammanlagt 6 miljoner kronor under en
treårsperiod för att stödja och stimulera pedagogisk
forskning inom detta område. Enligt utskottets
uppfattning kommer det specialpedagogiska kunnandet
att öka bland lärarna när den nya lärarutbildningen
införs med början den 1 juli 2001 (prop.
1999/2000:135, bet. 2000/01:UbU3).
Utskottet vill framhålla att det finns en
skyldighet för skolan att utarbeta ett
åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.
Utskottet vill betona att stöd till elever i behov
av särskilt stöd måste anpassas till varje elevs
individuella behov.
Utskottet vill i sammanhanget också peka på att
kommittén för översyn av skollagen (dir. 1999:15)
har uppdrag som berör elever i behov av särskilt
stöd: Kommittén skall bl.a. analysera hur termerna
"elevens rätt" respektive "kommuns skyldighet"
används i skollagen och vid behov föreslå de
förändringar som krävs för en ökad tydlighet vad
gäller termernas innebörd. Kommittén skall redovisa
sitt uppdrag senast den 1 maj 2001. Vidare bereds
för närvarande betänkandet Från dubbla spår till
Elevhälsa (SOU 2000:19) inom Regeringskansliet. I
betänkandet tas frågor upp som rör elever i behov av
särskilt stöd. Utskottet har erfarit att regeringen
planerar att lämna en proposition i ämnet senare
under våren 2001.
Utskottet vill i sammanhanget peka på att
regeringen i budgetpropositionen för år 2001 har
föreslagit en kraftfull satsning på fler vuxna i
ungdomsskolan och fritidshemmen. Regeringen avser
att successivt fr.o.m. höstterminen 2001 tillföra
kommunerna ökade resurser under en femårsperiod.
Därefter skall medlen inordnas i det generella
statsbidraget som får en varaktig nivåhöjning med 5
miljarder kronor. Utskottet utgår från att medlen
kommer att ha stor betydelse för elever i behov av
särskilt stöd.
Mot bakgrund av vad utskottet anfört och redovisat
bör enligt utskottets mening socialutskottet föreslå
att motionerna 2000/01:So12 yrkandena 3, 4, 5 och 6
samt 2000/01:So14 yrkande 1 avslås.
Skolhälsovård
Enligt motion 2000/01:So12 (fp) yrkande 7 har
skolhälsovården en viktig roll när det gäller att
fånga upp och hjälpa barn med hälsoproblem och andra
behov av särskilt stöd.
U t s k o t t e t delar motionärernas uppfattning
att skolhälsovården har en viktig roll när det
gäller att fånga upp och hjälpa barn med
hälsoproblem och andra behov av särskilt stöd.
Utskottet föreslår emellertid att socialutskottet
avstyrker yrkandet. Utskottet har i det föregående
redovisat att regeringen planerar att lämna en
proposition om elevvård och skolhälsovård under
senare delen av våren 2001. Enligt utskottets mening
bör pågående beredningsarbete i Regeringskansliet
avvaktas.
Mobbning
I motion 2000/01:So11 (mp) yrkande 5 framhålls att
det finns stor variation beträffande skolors
handlingsprogram och kunskaper om åtgärder mot
mobbning. Ansvaret för att minska mobbningen vilar
på de vuxna. Det krävs mycket, både av engagemang
och resurser, för att få en skola att fungera, heter
det i motionen.
U t s k o t t e t anser att socialutskottet bör
föreslå avslag på yrkandet. Utskottet vill framhålla
att tydliga föreskrifter mot mobbning och annan
kränkande behandling i dag finns i skolans
styrdokument såsom skollag och läroplaner. Såväl
skollagen som läroplanerna är för närvarande föremål
för översyn. I direktiven till 1999 års
skollagskommitté (dir. 1999:15) anges att kommitténs
översyn av gällande regler även skall omfatta frågor
kring kränkande behandling. En arbetsgrupp har
tillsatts inom Utbildningsdepartementet för att göra
en översyn av läroplanerna som styrdokument.
Utredningen och arbetsgruppen skall arbeta fram till
den 1 maj respektive 31 maj 2001. Det anges i
uppdraget till arbetsgruppen att denna bör ha nära
kontakt med Skollagskommittén för ett ömsesidigt
utbyte av synpunkter och erfarenheter.
Det är, enligt utskottets mening, främst lokalt ute
i kommunerna och på de enskilda skolorna som
utvecklingen av arbetet mot mobbning nu måste ske.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen tidigare
behandlat motionsyrkanden mot mobbning i skolan (jfr
senast bet. 1999/2000:UbU15 s. 45). Utskottet vill
upprepa att utskottet ser det som angeläget att
Skolverket i sin tillsynsverksamhet följer upp
skolornas arbete mot mobbning och annan kränkande
behandling.
Arbetsmiljöarbetet i skolan
I motion 2000/01:So12 (fp) yrkande 15 begärs att en
nationell handlingsplan tas fram för
arbetsmiljöarbetet i skolan. Skolverket bör ta fram
gemensamma riktlinjer och handlingsplaner för hur
detta arbete skall bedrivas, så att det
tillfredsställer alla barns och anställdas
berättigade krav på en säker arbetsmiljö.
U t s k o t t e t vill anföra följande.
Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen
(1977:1160) ansvar för att verksamheten bedrivs på
ett sådant sätt att en tillfredsställande
arbetsmiljö säkerställs. Ansvaret för att
arbetsmiljöaspekter beaktas vilar på skolhuvudmannen
eller, efter delegation, på rektor.
Utskottet har i det föregående redovisat att
skolans styrdokument för närvarande ses över. En
kommitté arbetar med att se över skollagen (dir.
1999:15) och en arbetsgrupp arbetar med att se över
läroplanerna. Som utskottet också redovisat finns en
koppling mellan dessa båda översyner.
Skollagskommittén har i uppdrag att också se över
frågor om arbetsmiljön i skolan. Kommittén skall
göra en översyn och vid behov föreslå förändringar
av gällande regler för att stärka barns, ungdomars
och vuxnas skydd och säkerhet i barnomsorgs- och
skolverksamheten särskilt vad avser arbetsmiljö-
samt hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Kommittén
skall också se över gällande ansvarsfördelning
mellan stat och kommun och om den behöver
förtydligas. Kommitténs arbete skall redovisas den 1
maj 2001 och arbetsgruppens arbete den 31 maj 2001.
Utskottet vill i sammanhanget än en gång peka på
att regeringen i budgetpropositionen för år 2001 har
föreslagit en kraftfull satsning på fler vuxna i
ungdomsskolan och fritidshemmen. Regeringen avser
att successivt fr.o.m. höstterminen 2001 tillföra
kommunerna utökade resurser under en femårsperiod.
Därefter skall medlen inordnas i det generella
statsbidraget som får en varaktig nivåhöjning med 5
miljarder kronor.
Utskottet föreslår med hänvisning till vad
utskottet har anfört och redovisat att
socialutskottet avstyrker motion 2000/01:So12
yrkande 15.
Kultur i skolan
I motion 2000/01:So11 (mp) yrkande 6 begärs ett
tillkännagivande om kultur i skolan. Motionärerna
framhåller att man i bistra tider i första hand
skurit ned på olika kultursatsningar - bl.a. har den
kommunala musikskolan på många håll varit hårt
drabbad med mindre utbud av kurser och högre
avgifter.
U t s k o t t e t vill anföra följande.
Den kommunala musikskolan är inte reglerad i
skollagen och ingår inte skolans verksamhet.
Utskottet begränsar sig därför till att behandla
yrkandet endast till den del det berör kultur i
skolan. Utskottet vill i sammanhanget redovisa att
sammanlagt 110 miljoner kronor har avsatts under
budgetåren 1999-2001 för det s.k.
tiopunktsprogrammet för skolan. Insatser för kultur
i skolan ingår som en del i detta program.
Utskottet föreslår att socialutskottet avstyrker
yrkandet.
Asylsökande barn
Enligt motion 2000/01:So11(mp) yrkande 11
diskrimineras asylsökande barn. De har sämre
rättigheter än andra barn beträffande skolgång, rätt
till förskola och rätten att bli hörda.
U t s k o t t e t noterar att regeringen anmält
att den avser att lämna en proposition om
asylsökande barn i januari 2001. Utskottet anser att
regeringens beredningsarbete bör avvaktas och
föreslår att socialutskottet avstyrker yrkandet.
Det livslånga lärandet
I motion 2000/01:So11 (mp) yrkande 2 tas frågor upp
med anknytning till det livslånga lärandet.
Motionärerna ifrågasätter regeringens beskrivning av
möjligheterna för dagens unga att ångra studieval,
börja om och pröva nytt. De pekar på att
studiemedelssystemet är uppbyggt utifrån att man
relativt klart måste veta vilken utbildningsväg man
skall gå i och med att det finns ett tämligen lågt
satt tak för antalet beviljade terminer med
studiemedel.
U t s k o t t e t föreslår att socialutskottet
avstyrker yrkandet. Riksdagen behandlade under förra
hösten regeringens förslag till ett reformerat
studie-stödssystem (prop. 1999/2000:10, bet. UbU7,
rskr. 96). Den längsta tiden för studiemedel på
högskolenivå fastställdes till 240 veckor (6 normala
studieår). Regeringen föreslog (och riksdagen
ställde sig bakom) att tid utöver de fastställda
tidsgränserna skall kunna beviljas endast om det
finns synnerliga skäl. Detta innebar en skärpning av
gällande regler om särskilda skäl. Det finns enligt
utskottets mening ingen anledning att förändra det
av riksdagen nyligen beslutade studiestödssystemet.
Stockholm den 24 oktober 2000
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-
Marie Danestig (v), Beatrice Ask (m), Eva Johansson
(s), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd), Lars
Hjertén (m), Majléne Westerlund Panke (s), Torgny
Danielsson (s), Tomas Eneroth (s), Lennart
Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),
Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c), Ulf Nilsson
(fp) och Anders Sjölund (m).
Avvikande meningar
1. Valfrihet inom barnomsorg och skola
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m) och
Anders Sjölund (m) anför:
Vi vill betona att det är familjens möjlighet att
själv fatta beslut och stå på egna ben som behöver
förstärkas. Vi vill skapa möjligheter att förena
familjeliv och yrkesliv på ett bra sätt men
samtidigt ge de föräldrar som så önskar en reell
möjlighet att vara hemma med barnen längre än vad
föräldraförsäkringen medger. De fyra borgerliga
partierna lade i våras fram ett gemensamt förslag
som innebär att barnomsorgsstödet omfattar alla och
inte går omvägen via kommunerna. Förslaget om
maxtaxa innebär att föräldrarnas valfrihet
begränsas. Genom vårt förslag med avdrag för styrkta
barnomsorgskostnadet ges möjlighet till flexibla
barnomsorgslösningar i hemmiljö. I stället för en
allmän förskola för fyra- och femåringar förespråkar
vi en barnskola för barn i åldern fyra till sex år.
En barnskola med en tydlig pedagogisk profil och med
en flexibel skolstart ger alla barn ett spännande
alternativ som lägger en bra grund för lärande.
Utskottets majoritet beskriver att skollagen ger
föräldrar och elever valmöjligheter och att
kommunernas skolorganisation skall planeras utifrån
föräldrars önskemål, vilket är helt korrekt.
Problemet är att den socialdemokratiska regeringen
inte tagit några initiativ för att förverkliga
intentionerna bakom reglerna, trots rapporter om att
flertalet kommuner inte informerar elever och
föräldrar om deras rättigheter, än mindre planerar
den egna organisationen efter att ha tagit reda på
elevers och föräldrars önskemål vad gäller val av
skola. Ett naturligt led i vår ambition att
förverkliga ett aktivt val av skola och rättvisa
mellan skolor med olika huvudmän är införande av en
nationell skolpeng.
Enligt vår uppfattning bör socialutskottet
tillstyrka Moderaternas motion 2000/01:So13.
2. Barnomsorgen
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)
anför:
Enligt vår uppfattning är det hög tid att uppvärdera
föräldraskapets betydelse och myndigförklara
föräldrarna. Begreppet barnomsorg skall omfatta
såväl föräldrarnas omsorg i det egna hemmet som
daghem, fritidshem, familjedaghem,
föräldrakooperativ eller andra alternativa former.
Vi anser att socialutskottet bör tillstyrka
Kristdemokraternas motion 2000/01:So14 yrkande 5.
3. Barnomsorgen
Ulf Nilsson (fp) anför:
Rätten till barnomsorg för det barn vars föräldrar
så önskar är en väsentlig del av en god barndom. Det
möjliggör för båda föräldrarna att yrkesarbeta.
Kvinnorna ges genom barnomsorgen tillsammans med
föräldraförsäkringen möjligheten att slippa välja
mellan barn och yrkesarbete. Det skapar frihet och
självständighet för många kvinnor.
En oroande tendens på senare år är den minskade
möjligheten till fritidsplats. Behovet av fritidshem
uppfylls inte av kommunerna. Det innebär i praktiken
att många nioåringar blir nyckelbarn och skall klara
sig själva efter skolan och på många av skolårets
lov. Folkpartiet liberalerna föreslår en skärpning
av barnomsorgsgarantin, så att det blir fler
fritidsplatser. Målsättningen är att alla barn skall
erbjudas fritidsplats under hela grundskolan.
Socialutskottet bör tillstyrka motion 2000/01:So12
yrkande 2.
4. Elever i behov av särskilt stöd
Ulf Nilsson (fp) anför:
Läs- och skrivsvårigheter är i dag ett stort problem
som många människor lider av. Det är mycket viktigt
att hjälpen sätts in tidigt, helst redan på
förskolenivå. Det förutsätter emellertid att
förskole- och specialpedagogerna har fått en gedigen
utbildning om dyslexi, om behandlingsmetoder och
åtgärdsprogram. I Sverige finns flera dyslexicentrum
men deras resurser är otillräckliga för alla dem som
behöver hjälp. Det bör upprättas fler sådana
centrum, så att alla de barn som har läs- och
skrivsvårigheter kan få hjälp med sina problem.
Stamning är ett långt vanligare problem än vad
många tror. Det är viktigt att diagnosen ställs och
behandlingen sätts in tidigt. Det är viktigt att
BVC-personal, skolhälsovårdspersonal och lärare
medvetandegörs om detta och får utbildning om
stamning och hur man kan hjälpa barnen med detta
problem. Det behövs en kompetensutveckling av berörd
personal. Vidare bör berörda myndigheter, bl.a.
Socialstyrelsen, få i uppdrag att utarbeta ett
rikstäckande program för hur barn som stammar skall
få hjälp med sina problem. Berörda myndigheter bör
också få i uppdrag att se till att lärare,
förskolepersonal och personal inom barn- och
skolhälsovården får en adekvat utbildning om dia-
gnosgruppen ADHD och/eller DAMP. Det är viktigt att
barn med denna diagnos får hjälp tidigt för att
undvika att problemen blir större när de blivit
vuxna.
Mot denna bakgrund bör socialutskottet tillstyrka
Folkpartiets motion 2000/01:So12 yrkandena 3, 4, 5
och 6.
5. Elever i behov av särskilt stöd
Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)
anför:
Barn och ungdomar med psykiska problem måste kunna
identifieras tidigt och få stöd och hjälp innan grav
psykisk ohälsa utvecklats. Ett steg i rätt riktning
vore att öka lärarnas kunskap inom området.
Socialutskottet bör tillstyrka Kristdemokraternas
motion 2000/01:So14 yrkande 1.
6. Skolhälsovård
Ulf Nilsson (fp) anför:
Skolhälsovården har en viktig roll när det gäller
att tidigt fånga upp och hjälpa barn och ungdomar
med hälsoproblem och andra behov av särskilt stöd.
Skolhälsovården har i dag på många håll nedrustats
till men för barns hälsa och välbefinnande. Enligt
Folkpartiets uppfattning bör skolhälsovården
förstärkas. Vår motion 2000/01:So12 yrkande 7 bör
tillstyrkas av socialutskottet.
7. Arbetsmiljöarbetet i skolan
Ulf Nilsson (fp) anför:
Skolverket bör ta fram gemensamma riktlinjer och
handlingsplaner för hur arbetsmiljöarbetet skall
bedrivas nationellt, inom varje kommun och inom
varje skolenhet så att det tillfredsställer alla
barns och anställdas berättigade krav på en säker
och bra arbetsmiljö. Socialutskottet bör tillstyrka
motion 2000/01:So12 yrkande 15.
Särskilda yttranden
1. Barnomsorgen
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m) och
Anders Sjölund (m) anför:
Den socialdemokratiska barnomsorgspolitiken har
konsekvent inneburit en nedtoning av föräldrars
betydelse och ansvar, med bekymmersamma konsekvenser
som följd. Valfriheten är i praktiken mycket liten,
och talet om den offentliga barnomsorgen som ett
"frivilligt komplement" är dessvärre mest
teoretiskt. Ett tillkännagivande i enlighet med
motionen (2000/01:So14 yrkande 5) synes emellertid
föga verksamt, då den förda politiken ligger i linje
med socialdemokratiska idéer.
2. Elever i behov av särskilt stöd
Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m), Per Bill (m) och
Anders Sjölund (m) anför:
Stöd till elever med svårigheter är inte enbart en
fråga om resurser. Vi anser att majoriteten som
vanligt hänvisar till medel som när retoriken
analyseras anses räcka till att lösa alla problem.
Så är det inte i verkligheten. Lika viktigt är
prioriteringar och hur verksamheter organiseras. När
det gäller elever med talsvårigheter vill vi bl.a.
erinra om vår kritik av Hällsboskolans nedläggning.