I betänkandet behandlas ett femtiotal
motionsyrkanden om olika folkhälsofrågor från den
allmänna motionstiden 2000.
Utskottet har den 20 mars 2001 genomfört en
offentlig utfrågning under temat "Att stärka den
psykiska hälsan och förebygga suicidala beteenden,
den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa". En
utskrift av utfrågningen kommer att publiceras i
riksdagens utredningsserie, URD.
Den 22 mars har utskottet besökt
Smittskyddsinstitutet (SMI).
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet finns 15 reservationer och 1 särskilt
yttrande.
Motionerna
2000/01:So213 av Gunnar Axén (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen beslutar
att avskaffa lagen (1987:375) om förbud mot s.k.
bastuklubbar och andra liknande verksamheter.
2000/01:So228 av Sofia Jonsson (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att vidta ökade
åtgärder för att ytterligare förbättra informationen
om buller, bullerskador och tinnitus.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en undersökning om
hur man kan komma åt problemet med tinnitus mer
specifikt och hur problemen skall åtgärdas på sikt.
2000/01:So265 av Ingvar Eriksson och Elizabeth
Nyström (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
förebyggande åtgärder mot osteoporos.
2000/01:So275 av Marie Engström (v) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behov av åtgärder för begränsning
av skadliga ljudnivåer.
2000/01:So295 av Carina Moberg (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Folkhälsoinstitutets
nuvarande uppdrag blir början på ett långsiktigt
förändringsarbete för att främja hälsa och förebygga
sjukdom genom ökad fysisk aktivitet.
2000/01:So297 av Gunnel Wallin m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att hela samhället
och särskilt familjen, skolan och
fritidsverksamheten har viktiga uppgifter i arbetet
med att förebygga ätstörningar.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att idrottsrörelsen
skall känna ett starkt stöd från samhället i sitt
arbete mot anorexia och i sina ansträngningar att
intensifiera information om vikten av att äta rätt
och de risker som finns om detta inte följs.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att vården behöver
fler specialister för att kunna ge dem som drabbas
av ätstörningssjukdomar en adekvat vård.
2000/01:So310 av Elisabeth Fleetwood (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om nödvändigheten av
skyndsamma åtgärder beträffande allvarliga
bullerskador.
2000/01:So322 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till riktlinjer för primärvårdens
folkhälsoarbete enligt vad som anförs i motionen.
4. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att se över betydelsen av
arbetstidens längd och förläggning för folkhälsan.
2000/01:So333 av Ann-Kristine Johansson och Helena
Zakariasén (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en samlad folkhälsopolitik.
2000/01:So334 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om åtgärder mot hörselskador.
2000/01:So340 av Sonja Fransson (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
begär att regeringen tillsätter en utredning av en
lagstiftning om generell minskning av oönskade ljud
samt om förbud mot oönskade ljud i offentlig miljö.
2000/01:So370 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att ett handlingsprogram för att förebygga
suicid tas fram.
2000/01:So380 av Lennart Kollmats (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
begär att regeringen lägger fram förslag om att via
lagstiftning sänka ljudvolymen vid konserter, bio,
diskotek etc.
2000/01:So387 av Harald Nordlund (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av ett
nationellt förbud mot tomgångskörning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökade möjligheter
att beivra överträdelse av tomgångsförbudet.
2000/01:So391 av Carina Hägg och Agneta Brendt (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att BVC
erbjuder nyblivna föräldrars barn vaccination mot
tuberkulos.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
informera om betydelsen av vaccination mot
tuberkulos.
2000/01:So396 av Carina Hägg (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en nollvision vad gäller
självmord.
2000/01:So408 av Gudrun Lindvall (mp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en studie av de
miljörelaterade sjukdomarna och deras utbredning i
landet.
2000/01:So432 av Kia Andreasson m.fl. (mp, v, kd, c,
fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att en lag införs som anger högsta tillåtna
ljudnivå på offentliga platser.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att personer som sköter ljudanläggningar
skall genomgå utbildning för att få tillstånd.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att tillståndsmyndigheten får bemyndigande
att vidta sanktioner mot överträdelse.
2000/01:So465 av Eva Arvidsson och Eva Johansson (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av en översyn av
reglerna vad gäller ljudnivå i allmänna lokaler.
2000/01:So470 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om den s.k. bastuklubbslagen.
2000/01:So471 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om psykisk ohälsa.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om migrän.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förebyggande av
självmord och att Nationella rådets program bör få
nationell status.
5. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning om allergi.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om elöverkänslighet.
2000/01:So522 av Hillevi Larsson m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en omfattande
och generaliserbar undersökning om homosexuellas
livsvillkor och livskvalitet.
2000/01:So529 av Birgitta Wistrand och Cristina
Husmark Pehrsson (m) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inflytande över
vardagen - som en hälsobringande faktor.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kost och risken för
sjuklighet i dag och folkhälsoutvecklingen på längre
sikt.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den positiva effekt
som fysisk aktivitet innebär för både kropp och
själ.
2000/01:So535 av Barbro Feltzing (mp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en nationell lag med fastställda
gränsvärden för ljudnivåer i offentliga lokaler.
2000/01:So549 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kommunerna och de
ideella organisationernas roll i folkhälsoarbetet.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder mot buller.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fritid och kultur.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om apoteken.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om forskning.
2000/01:A277 av Maria Larsson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stress bör
uppmärksammas i folkhälsoarbetet.
2000/01:Bo520 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbildning av mödra-
och barnavårdens personal i allergiprevention.
2000/01:Ju724 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c,
fp, mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kunskaperna om
HBT-frågor måste ökas.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avskaffande av den
s.k. bastuklubbslagen.
2000/01:L441 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c, fp,
mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bidrag till
transpersoners organisationer.
2000/01:L459 av Ana Maria Narti m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utredning om
situationen för transpersoner.
2000/01:Sf274 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbildning av mödra-
och barnavårdens personal i allergiprevention.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om barn och
hörselproblem.
2000/01:Ub806 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sambandet mellan
barns och ungdomars ökade vikt och minskningen av
idrottsutövandet.
Utskottet
Allmänt om folkhälsoarbetet
Motionerna
I motion 2000/01:So322 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
begärs att regeringen lägger fram förslag till
riktlinjer för primärvårdens folkhälsoarbete
(yrkande 1). Motionärerna anser att primärvården har
en betydelsefull roll i folkhälsoarbetet genom sina
områdeskunskaper om befolkningens hälsa och sina
möjligheter att ha långvarig kontakt med människor.
Den har också möjligheter att stimulera människor
till att själva påverka sin hälsa. På grund av
nedskärningar och det ojämna förhållandet mellan
primärvårdens åtaganden och resurser har
folkhälsoarbetet delvis blivit eftersatt.
I motion 2000/01:So549 (fp) av Kerstin Heinemann
m.fl. (fp) begärs tillkännagivande om kommunerna och
de ideella organisationernas roll i folkhälsoarbetet
(yrkande 6). Enligt motionärerna har hälso- och
sjukvården och landstingen en viktig roll i
folkhälsoarbetet som resurs och samarbetspartner.
Naturliga samarbetspartner är kommunerna, eftersom
de har ett stort ansvar genom sitt breda åtagande
för skolan, äldreomsorgen, socialtjänsten etc. Andra
viktiga samarbetspartner är de ideella
organisationerna. Det är viktigt att såväl staten
som kommuner och landsting tar vara på dessa
organisationers engagemang och bidrar till att
möjliggöra deras arbete. Vidare begärs
tillkännagivande om fritid och kultur (yrkande 12).
Enligt motionärerna utgör en positiv fritid en av de
viktigaste friskfaktorerna för alla åldersgrupper.
Tyvärr når inte det utbud som finns alla
samhällsgrupper, t.ex. funktionshindrade, vissa
invandrargrupper och ensamföräldrar. Biblioteken,
teatrarna, de ideella föreningarna m.fl. bör därför
stimuleras att satsa brett också på dessa
målgrupper. I samma motion yrkas tillkännagivande om
apoteken (yrkande 13). Motionärerna anför att genom
apoteken kan man nå grupper som inte behöver anlita
hälso- och sjukvården med information om hur man kan
förebygga och själv hantera hälsoproblem. Enligt
motionärerna är det viktigt att apoteken också i
fortsättningen får spela en aktiv roll i
folkhälsoarbetet. Det samarbete man haft med
Folkhälsoinstitutet rörande t.ex. allergier har
visat sig vara av mycket stort värde. Slutligen
yrkas tillkännagivande om forskning (yrkande 14).
Motionärerna anför att kunskap behövs för ett
målinriktat och effektivt folkhälsoarbete. Det är
därför viktigt att forskningen över vilka
förebyggande insatser som är mest effektiva utifrån
en mänsklig och hälsoekonomisk utgångspunkt
stimuleras och prioriteras. Ett annat forskningsfält
som måste stimuleras är forskning kring hur kunskap
om livsstilars betydelse för folkhälsan bäst kan
förmedlas så att kunskapen blir tillvaratagen på det
individuella planet.
I motion 2000/01:So529 av Birgitta Wistrand och
Cristina Husmark Pehrsson (båda m) begärs
tillkännagivande om inflytande över vardagen - som
en hälsobringande faktor (yrkande 1). Motionärerna
anför att folkhälsoarbetet i högre grad än i dag
skall riktas in på att möjliggöra för svenskarna att
ta ansvar för sin egen och sin familjs hälsa. Det
innebär att samhällets roll blir annorlunda än i
dag.
I motion 2000/01:So333 av Ann-Kristine Johansson och
Helena Zakariasén (båda s) begärs tillkännagivande
om en samlad folkhälsopolitik. Motionärerna anför
att stressjukdomar ökar, att den psykiska hälsan har
försämrats och att arbetslivets omvandling innebär
förändringar som medför otrygghet. Oberoende av hur
vi mäter folkhälsan kvartstår faktumet att det finns
stora skillnader mellan olika samhällsgrupper,
mellan män och kvinnor, mellan arbetare och
tjänstemän. Senare års forskning visar att
ekonomiska och sociala klyftor i sig utgör ett hot
mot folkhälsan. Motionärerna saknar en samsyn och
konkreta förslag till hur man kommer till rätta med
dessa ökande folkhälsoproblem.
Bakgrund m.m.
I budgetpropositionen (2000/01:1), utgiftsområde. 9
(s. 47 ff.) föreslog regeringen att riksdagen skulle
godkänna följande mål för folkhälsoområdet:
Folkhälsan skall förbättras för de grupper i
samhället som är mest eftersatta ur hälsosynpunkt.
Regeringen anförde bl.a. att genom att minska
ohälsan hos de mest utsatta grupperna i samhället
kan folkhälsan förbättras i hela befolkningen.
Regeringen framhöll att den avsåg att i
budgetpropositionen för 2002 ange nya mål för
folkhälsoområdet samt ett antal resultatindikatorer
för att bättre kunna bedöma och mäta
måluppfyllelsen.
Regeringen anförde vidare (under rubriken
Politikens inriktning) att den de senaste åren har
prioriterat arbete med att förbättra folkhälsan hos
de grupper i samhället som är mest utsatta ur
folkhälsosynpunkt. Denna inriktning på
folkhälsopolitiken ligger fast även för de kommande
åren.
En stor del av ohälsan förklaras enligt regeringen
av en negativ livsstil och osunda levnadsvanor.
Folkhälsoarbetet har tidigare ofta inriktats på att
genom attitydpåverkan försöka ändra människors
vanor. Numera präglas arbetet inom folkhälsoområdet
alltmer av ett bredare hälsofrämjande synsätt som
innebär att man eftersträvar att skapa hälsosamma
miljöer för alla samt att försöka undanröja
hälsorisker för dem som är mest utsatta för sådana.
Regeringen pekade på att det utvecklingsarbete som
regeringen avser att vidta med anledning av
Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande hösten
2000 kommer att lägga grunden för en ny och
tydligare fokusering på folkhälsoområdet.
Enligt regeringen kommer även Folkhälsoinstitutets
nya roll, som föreslås i utredningen Statens
folkhälsoinstitut - roll och uppgifter (SOU
2000:57), att utgöra en viktig grund för detta
framtida utvecklingsarbete.
Regeringen framhöll att Sverige under det svenska
ordförandeskapet i EU 2001 kommer att prioritera
folkhälsa som en fråga på rådsdagordningen. En av
målsättningarna är att stärka arbetet med
folkhälsofrågor inom EU. Det svenska
ordförandeskapet kommer därför att arbeta för att
det antas ett nytt ramprogram om folkhälsa.
Det internationella samarbetet i folkhälsofrågor
(budgetpropositionen
s. 50 f.) har successivt utvecklats under 1999 inom
såväl EU som Europarådet och WHO. WHO:s
regionalkommitté för Europa antog 1998 ett reviderat
ramverk med riktlinjer och mål till ledning för
medlemsstaternas folkhälsoarbete, "Hälsa-för-alla"
HÄLSA 21. Plattformen för de förnyade "Hälsa för
alla"-målen är en jämlikare hälsa. Både regeringen
och Folkhälsoinstitutet har deltagit i arbetet med
den nya "Hälsa för alla"-strategin.
År 1994 blev folkhälsa formellt ett samarbetsområde
inom EU genom Maastrichtfördraget. I och med
Amsterdamfördraget vidgades gemen-skapskompetensen i
frågor som rör folkhälsa. I det ramprogram för
folkhälsa som löper t.o.m. 2000 ingår följande
områden; cancer, aids och andra smittsamma
sjukdomar, narkotika, hälsofrämjande insatser,
hälsoövervakning, förebyggande av personskador,
miljörelaterade sjukdomar samt sällsynta sjukdomar.
I maj 2000 presenterade kommissionen ett meddelande
om den framtida hälsovårdsstrategin inom Europeiska
gemenskapen samt ett förslag till ramprogram för
folkhälsa åren 2001-2006. Det nya ramprogrammet för
folkhälsa föreslås löpa över sex år, och den
nuvarande strukturen med flera separata program
föreslås ersättas av ett enda sammanhållet program.
I avvaktan på att det nya ramprogrammet skall träda
i kraft har kommissionen presenterat ett förslag
till förlängning av de program som löper ut åren
2000 och 2001. Regeringen deltar aktivt i det
europeiska folkhälsoarbetet och i utarbetandet av
det nya ramprogrammet.
Inom ramen för det internationella
smittskyddsarbetet sker samarbete bl.a. i WHO och EU
samt inom Östersjösamarbetet. Samarbetet inom EU är
inriktat på informations- och utbildningsinsatser
samt kompetensuppbyggnad. Inom EU har under året
arbetet med att utveckla nätverket för
epidemiologisk övervakning och kontroll av
smittsamma sjukdomar fortsatt.
Socialutskottet har med anledning av
budgetpropositionen i betänkandet 2000/01:SoU1
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg vad gäller politikområdet Folkhälsa (s. 67)
erinrat om att regeringen har för avsikt att
återkomma till riksdagen med förslag till nya mål
för folkhälsopolitiken med anledning av Nationella
folkhälsokommitténs förslag på området. Utskottet
föreslog att riksdagen skulle godkänna bl.a. det
föreslagna målet. Reservationer fogades till
betänkandet i denna del från (m), (kd) och (c).
Riksdagen följde utskottet (rskr. 2000/01:96 och
2000/01:97).
Utskottet behandlade frågor rörande det allmänna
folkhälsoarbetet senast i betänkandet 1999/2000:SoU7
Folkhälsofrågor m.m. Utskottet uttalade bl.a.
följande (s. 11).
Utskottet vidhåller att insatser för att främja
folkhälsan och förebygga ohälsa även
fortsättningsvis skall prioriteras högt. Utskottet
delar motionärernas oro över att det fortfarande
finns påtagliga hälsoskillnader mellan och inom
olika grupper i samhället. Framtidens
folkhälsoarbete kommer att påverkas av Nationella
folkhälsokommitténs förslag till nationella hälsomål
och strategier som skall presenteras senare detta
år. Utskottet utgår ifrån att dessa förslag kommer
att vara ett viktigt underlag för samhällets
insatser för att förbättra folkhälsan. Även de
resultat som kommittén Välfärdsbokslut över 1990-
talet kommer att presentera i början av nästa år kan
bli vägledande för det framtida folkhälsoarbetet.
Enligt utskottet ryms flera av motionsyrkandena inom
ramen för kommittéernas pågående arbete. Utskottet
utgår från att dessa och liknande frågeställningar
kommer att behandlas av kommittéerna i deras
avslutande arbete. Vidare arbetar
Folkhälsoinstitutet med projekt rörande kvinnor och
ohälsa. Institutet har också på regeringens uppdrag
tagit fram metoder för hur
hälsokonsekvensbeskrivningar kan användas inom ett
antal områden.
Utskottet ansåg, mot bakgrund av det sagda, att de
aktuella motionerna var i huvudsak tillgodosedda med
det arbete som pågick på området, varför dessa
avstyrktes. Riksdagen följde utskottet (prot.nr
1999/2000:84). Till betänkandet fogades i denna del
en reservation från (v) och (mp) samt tre
reservationer från respektive (kd), (c) och (fp).
Nationella folkhälsokommittén har i sitt
slutbetänkande Hälsa på lika villkor - nationella
mål för folkhälsan (SOU 2000:91) lämnat förslag till
nationella folkhälsomål och strategier. I
betänkandet redovisas 18 sådana mål, ett stort antal
delmål och utmaningar till olika aktörer när det
gäller åtgärder. Som folkhälsomål 2 anges "Stödjande
sociala miljöer för individen", som mål 15 anges "En
mer hälsoinriktad hälso- och sjukvård", som 16 "Ett
samordnat folkhälsoarbete" och "Saklig
hälsoinformation" som mål 18. Vad gäller
folkhälsomål 2 anför kommittén bl.a. att en viktig
uppgift är att främja stödjande miljöer i
lokalsamhället och ge människor möjlighet till
delaktighet i förenings-, bildnings- och
kulturverksamhet. Vid mål 15 föreslår kommittén
bl.a. effektivare sjukdomsförebyggande och
hälsofrämjande insatser på individ-, grupp- och
befolkningsnivå. När det gäller folkhälsomål 16
föreslår kommittén bl.a. att Regeringskansliet
samordnar arbetet med folkhälsofrågorna så att det
kan ske en sektorsövergripande politisk styrning av
verksamheten. Vad gäller det sistnämnda målet
belyses i slutbetänkandet bl.a. den roll som
Apoteket AB och frivilligorganisationerna spelar i
sammanhanget. Kommittén pekar bl.a. på att viktig
hälsoinformation förmedlas genom apoteken som i
princip når hela befolkningen. Enligt kommittén bör
staten i sitt avtal med Apoteket AB reglera den
senares hälsoinformationsuppgifter. Kommittén anser
vidare att samhällsorganen bör stödja
frivilligorganisationerna ekonomiskt för olika
former av hälsoinformation till sina målgrupper.
Betänkandet är föremål för remissbehandling.
Kommittén Välfärdsbokslut över 1990-talet (dir. 1999:7,
tilläggsdir. 2000:59). Utredningen har avgett ett
antal delbetänkanden bl.a. Välfärd vid vägskäl (SOU
2000:3), Välfärdens förutsättningar. Arbetsmarknad,
demo-grafi och segregation (SOU 2000:37), Välfärd,
vård och omsorg (SOU 2000:38), Välfärd och skola
(SOU 2000:39), Välfärd och försörjning. (SOU
2000:40) och Välfärd, ofärd och ojämlikhet (SOU
2000:41). Kommittén beräknas avge några
delbetänkanden under sommaren 2001 och ett
slutbetänkande den 15 oktober 2001.
Folkhälsoinstitutet (FHI) har, enligt regleringsbrev
för budgetåret 2001, regeringens uppdrag att ta fram
förslag på en struktur till en folkhälsopolitisk
rapport. FHI skall vidare ta fram ett första
underlag med utgångspunkt för prioriteringar mellan
de nationella folkhälsomålen, enligt vad Nationella
folkhälsokommittén presenterade i sitt
slutbetänkande. FHI skall också påbörja arbetet med
att vidareutveckla de förslag till indikatorer som
kommittén presenterat. Dessa uppdrag skall redovisas
senast den 1 september 2001. FHI skall även i samråd
med berörda myndigheter och organisationer utveckla
och pröva metoder för hälsokonsekvensbeskrivningar
(HKB) av politiska beslut. Uppdraget har nyligen
redovisats.
Socialstyrelsen har den 27 mars 2001 till regeringen
överlämnat Folkhälsorapport 2001. Det är den femte i
raden av nationella folkhälsorapporter. Rapporten
tjänar som kunskaps- och diskussionsunderlag för den
framtida folkhälsopolitiken och tas fram på uppdrag
av regeringen. Den ger en aktuell översikt över hur
hälsoproblem och riskfaktorer för ohälsa förändras
över tiden i olika grupper i befolkningen.
Folkhälsorapport 2001 kommer att presenteras den 5
april 2001 på en konferens under temat "Vart är
folkhälsan på väg?"
Lantmäteriverket och Socialstyrelsen har i februari
2001 gemensamt presenterat ett nytt band i serien
Sveriges nationalatlas (SNA). Bandets tema och titel
är Folkhälsa och sjukvård och atlasen innehåller
fakta kring den svenska folkhälsan och sjukvården ur
ett geografiskt perspektiv. Boken speglar både
situationen historiskt och hur den ser ut i dag.
EU-kommissionen har som ovan redovisats i maj 2000
framlagt förslag till Europaparlamentets och rådets
beslut om antagande av ett program för
gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2001-2006)
(KOM (2000( 285 slutlig). Förslaget kan komma att
antas vid hälsorådsmötet den 31 maj 2001.
Socialutskottet behandlade frågor om
folkhälsoforskning senast i betänkandet
1999/2000:SoU7 Folkhälsofrågor m.m. Utskottet
uttalade bl.a. följande (s. 14).
Utskottet står fast vid sin senast redovisade
inställning att behovet av kunskap genom forskning
på folkhälsoområdet även framdeles kommer att vara
mycket stort varför det är av betydelse att denna
forskning ges stöd och uppmuntran. Stora resurser
satsas också på forskningsområdet. Forskning kring
folkhälsofrågor finansieras bl.a. genom
Socialvetenskapliga forskningsrådet och
Vårdalstiftelsen. Det kan nämnas att
folkhälsoforskningen resursmässigt är det största av
Socialvetenskapliga forskningsrådets
forskningsområden. De framtida
forskningsprioriteringarna inom folkhälsoområdet
kommer enligt utskottet att påverkas av nästa
forskningsproposition. Därutöver kan bl.a. förslagen
av Nationella folkhälsokommittén och Kommittén för
välfärdsbokslut över 1990-talet få betydelse för
folkhälsoforskningens framtida inriktning. Utskottet
vidhåller sin bedömning att ojämlikhet i hälsa
kommer att vara en viktig fråga för den framtida
forskningen.
Utskottet ansåg inte att riksdagen skulle ta några
initiativ med anledning av de aktuella motionerna.
Dessa avstyrktes. Riksdagen följde utskottet
(prot.nr 1999/2000:84). Till betänkandet i denna del
fogades en reservation från (m), (kd) och (fp) samt
en från (c).
Riksdagen godkände våren 2000 vissa riktlinjer för
den nya myndighetsorganisationen för
forskningsfinansiering (prop. 1999/2000:81, bet.
1999/2000: UbU17, rskr. 1999/2000:257). Förslaget
innebär bl.a. att det nya Forskningsrådet för
arbetsliv och socialvetenskap (FAS) övertar större
delen av Socialvetenskapliga forskningsrådets
forskningsmedel. Hösten 2000 godkände riksdagen även
vad regeringen förordat om den framtida inriktningen
av den nya myndighetsorganisationen för
forskningsfinansiering (prop. 2000/01:3, bet.
2000/01:UbU6, rskr. 2000/01:98).
Nationella folkhälsokommittén har i sitt
slutbetänkande Hälsa på lika villkor - nationella
mål för folkhälsan (SOU 2000:91) som folkhälsomål 17
angett "Långsiktig satsning på forskning,
metodutveckling och utbildning". I betänkandet
anförs bl.a. följande (s. 162 ff.)
Folkhälsoforskningen har i vissa avseenden en
relativt stark position i Sverige jämfört med andra
länder. Exempel på detta finner man inom t.ex.
epidemiologisk forskning och forskning om
arbetsmiljöer. Samtidigt finns det tydligt
eftersatta områden inom folkhälsoforskningen.
- - -
Det finns ett generellt stort behov av forskning om
åtgärder för att påverka hälsoutvecklingen i olika
grupper av befolkningen. Det gäller såväl människors
sociala och ekonomiska villkor som deras beteenden.
Sådan forskning är särskilt angelägen eftersom den
är en viktig grund för att få till stånd
systematiska metoder inom folkhälsoområdet, främst
sådana som avser att påverka bestämningsfaktorerna
för hälsa men också sådana som är användbara för
utvärdering av åtgärder. Det är i det sammanhanget
angeläget att bl.a. hälsoekonomisk forskning ges
ökat utrymme.
Hälsoekonomin kan ge viktiga bidrag till att
förklara varför individer och även organisationer
fattar beslut på det sätt som de gör. Hälsoekonomer
pekar här på incitamentens betydelse. Inom
forskningsområdet ingår också bl.a.
kostnadseffektivitetsbedömningar av åtgärder som
avser att påverka hälsan i befolkningen. Sådana
bedömningar kan tillsammans med epidemiologisk
kunskap få stor betydelse som underlag för beslut om
prioriteringar inom folkhälsoområdet.
Det är av särskild vikt att få fram kunskap om
metoder som kan nå de personer som har de största
hälsoriskerna. Detta är särskilt angeläget då det
finns belägg för att traditionell hälsoinformation i
första hand kommer mer hälsomässigt motiverade och
gynnade grupper till del.
- - -
I Organisationskommitténs betänkande (SOU 2000:57)
om Folkhälsoinstitu-tets nya roll i folkhälsoarbetet
föreslås det att Folkhälsoinstitutet skall bli ett
nationellt kunskapscentrum för metoder och
strategier inom folkhälsoområdet. I uppdraget skall
ingå bl.a. att föra ut kunskap om metoder och
strategier till lokala och regionala aktörer.
Folkhälsoinstitutet skall även följa den
internationella och svenska folkhälsoforskningen. -
- - Nationella folkhälsokommittén instämmer i de
redovisade förslagen om Folkhälsoinstitutets
framtida roll.
Regeringen har den 21 mars 2001 till riksdagen
överlämnat en proposition, Statens folkhälsoinstitut
- roll och uppgifter, prop. 2000/01:99, med
anledning av Organisationskommitténs betänkande.
Utskottets bedömning
Utskottet vidhåller sin inställning att
folkhälsoinsatser skall ges hög prioritet. För
närvarande pågår ett intensivt nationellt
utvecklingsarbete på folkhälsoområdet. Framtidens
folkhälsoarbete kommer att påverkas av Nationella
folkhälsokommitténs förslag till övergripande
nationella folkhälsomål samt till strategier för hur
målen skall uppnås som kommittén presenterade i sitt
slutbetänkande under hösten 2000 och som nu
remissbehandlas. I betänkandet presenteras ett
heltäckande nationellt program för hur man kan
främja hälsa och förebygga sjukdom och utjämna de
stora hälsoskillnader som finns i befolkningen.
Utskottet utgår från att kommitténs förslag jämte
remissinstansernas synpunkter kommer att vara ett
viktigt underlag för regeringens kommande förslag på
området. Även den Folkhälsorapport som
Socialstyrelsen just överlämnat till regeringen
kommer att påverka utformningen av politiken på
området. Som utskottet tidigare anfört torde även de
resultat som kommittén Välfärdsbokslut över 1990-
talet kommer att presentera i sitt slutbetänkande
hösten 2001 att ha betydelse för framtida insatser
för att förbättra folkhälsan. Utskottet vill i
sammanhanget även framhålla betydelsen av att
Folkhälsoinstitutet från sommaren 2001 får en ny
roll och nya uppgifter samt även det internationella
arbetet på området, inte minst inom WHO och EU.
Regeringen har vidare aviserat att redan i höstens
budget föreslå bl.a. nya mål för folkhälsoområdet.
Enligt utskottet har flera av de frågor som tas upp
i motionsyrkandena berörts i Nationella
folkhälsokommitténs slutbetänkande. Utskottet utgår
från att dessa och liknande frågeställningar kommer
att behandlas i regeringens kommande förslag på
folkhälsoområdet. Utskottet anser, mot bakgrund av
det anförda, att riksdagen inte bör ta något
initiativ med anledning av motionerna 2000/01:So322
(v) yrkande 1, 2000/01:So333 (s), 2000/01:So529 (m)
yrkande 1 och 2000/01:So549 (fp) yrkandena 6, 12 och
13. Motionerna avstyrks.
Utskottet vidhåller sin inställning vad gäller
folkhälsoforskning. Nationella folkhälsokommittén
har angett långsiktig satsning på forskning m.m. på
området som ett särskilt folkhälsomål (17) och
därvid även understrukit vikten av att bl.a.
hälsoekonomisk forskning ges ökat utrymme. Utskottet
förutsätter att regeringen kommer att behandla
frågor om folkhälsoforskning i kommande förslag på
folkhälsoområdet med anledning av kommitténs
slutbetänkande. Motion 2000/01:So549 (fp) yrkande 14
avstyrks.
Olika folkhälsoproblem
Motionerna
Två motioner rör psykisk ohälsa m.m.
I motion 2000/01:So471 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) begärs
tillkännagivande om psykisk ohälsa (yrkande 2).
Motionärerna anför att vår höga materiella
levnadsstandard till trots rapporteras återkommande
om ökad psykisk ohälsa i befolkningen, särskilt
bland ungdomar. Enligt motionärerna är detta
oroväckande och de anser att dessa larmrapporter
måste tas på största allvar, varför regeringen
snarast bör lägga fram förslag till åtgärder.
I motion 2000/01:A277 av Maria Larsson m.fl. (kd)
begärs tillkännagivande om att stress bör
uppmärksammas i folkhälsoarbetet (yrkande 2).
Motionärerna pekar på att den fysiska hälsan i
Sverige är god medan den psykiska hälsan tenderar
att försämras. Långvarig stress leder snabbt till
att människor slits ned. Enligt motionärerna måste
de immateriella värdena beaktas som viktiga
hälsofaktorer och ges ett större utrymme i det
framtida folkhälsoarbetet.
Tre motioner rör självmordsprevention
I motion 2000/01:So471 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) begärs
tillkännagivande om förebyggande av självmord och
att Nationella rådets program bör få nationell
status (yrkande 4). Motionären anför att självmord
är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-44
år. Enligt motionärerna är tendensen med ökad
psykisk ohälsa bland ungdomar oroande och bör
uppmärksammas.
I motion 2000/01:So370 av Marianne Samuelsson m.fl.
(mp) begärs tillkännagivande att ett
handlingsprogram för att förebygga suicid tas fram
(yrkande 1). Motionärerna anför att suicid är ett
allvarligt samhällsproblem som förutom allt
mänskligt lidande orsakar samhället stora ekonomiska
kostnader.
I motion 2000/01:So396 av Carina Hägg (s) begärs
tillkännagivande om en nollvision vad gäller
självmord. Motionären anför att samhället under de
senaste decennierna på ett mer övergripande sätt
intresserat sig för hur självmord skall kunna
förebyggas. För att gå vidare i detta arbete behövs,
enligt motionären, en systematisk genomgång av varje
självmord för att få erfarenheter om vad som ledde
fram till självmordet.
Elva motioner rör skadliga ljudnivåer m.m.
I motion 2000/01:So432 av Kia Andreasson m.fl. (mp,
v, kd, c, fp) begärs tillkännagivande att en lag
införs som anger högsta tillåtna ljudnivå på
offentliga platser, att personer som sköter
ljudanläggningar skall genomgå utbildning för att få
tillstånd samt att tillståndsmyndigheten får
bemyndigande att vidta sanktioner mot överträdelse
(yrkandena 1-3). Motionärerna anför att moderna
ljudanläggningar på diskotek, i motionshallar, vid
musikevenemang, i biosalonger och vid andra
offentliga tillställningar verkar med så höga
ljudnivåer att ett stort antal personers hörselorgan
skadas för resten av livet. Hörselskador uppkomna på
fritiden ökar och ungdomar är en högriskgrupp,
eftersom de ofta vistas i offentliga miljöer där
ljudstyrkan är hög. De har heller inte tillräcklig
kunskap om hur känsliga våra hörselorgan är.
Skadorna skulle inte uppkomma om ljudnivåerna hölls
inom de rekommendationer som finns, men som inte
efterföljs av de ansvariga arrangörerna. Det viktiga
är att sänka ljudnivåerna, öka kunskapen om
skadorna, utföra kontroller och införa sanktioner
för dem som inte följer bestämmelserna. Även i
motionerna 2000/01:So275 av Marie Engström (v),
2000/01:So334 av Ingvar Johnsson (s), 2000/01:So340
av Sonja Fransson (s), 2000/01:So380 av Lennart
Kollmats (fp) och 2000/01:So535 av Barbro Feltzing
(mp) begärs tillkännagivanden som innefattar krav på
lagstiftning om gränsvärden för ljudnivåer i
offentliga lokaler m.m.
I motion 2000/01:So549 (fp) av Kerstin Heinemann
m.fl. (fp) begärs tillkännagivande om åtgärder mot
buller (yrkande 10). Motionärerna anför att ungefär
var tionde person lider av hörselskada. Det är
viktigt att minska bullerstörningarna så att
ljudnivåerna sänks och färre människor utsätts för
buller. Enligt motionärerna bör Folkhälsoinstitutet
få i uppdrag att utveckla åtgärdsprogram mot
bullerstörningar i samarbete med berörda
samhällssektorer som skolan, Trafiksäkerhetsverket
m.fl.
I motion 2000/01:Sf274 av Matz Hammarström m.fl.
(mp) begärs tillkännagivande om barn och
hörselproblem (yrkande 25). Motionärerna anför att i
dagens samhälle får barn sällan vila sin hörsel. Om
antalet skador på barns och ungdomars hörsel har
ökat vet ingen i dag, för tillgången på bra
mätmetoder är begränsad och tillförlitlig statistik
saknas.
I motion 2000/01:So310 av Elisabeth Fleetwood (m)
begärs tillkännagivande om nödvändigheten av
skyndsamma åtgärder beträffande allvarliga buller-
skador. Motionären anför att tinnitus, också kallat
öronsus, i dag anses drabba omkring 15 % av
befolkningen. De risker för försämrad hörsel som
föreligger i vårt moderna "ljudstarka" samhälle
måste uppmärksammas.
I motion 2000/01:So228 av Sofia Jonsson (c) begärs
tillkännagivande om att vidta ökade åtgärder för att
ytterligare förbättra informationen om buller,
bullerskador och tinnitus (yrkande 1). Vidare yrkas
tillkännagivande om en undersökning av hur man kan
komma åt problemet med tinnitus mer specifikt och
hur problemen skall åtgärdas på sikt (yrkande 2).
Motionären anför att Socialstyrelsens allmänna råd
om buller och höga ljudnivåer varit i bruk i några
år. Någon utvärdering har ännu inte gjorts, men
regeringen har givit myndigheter som har
tillsynsvägledningsansvar enligt miljöbalken i
uppdrag att göra en utvärdering av hur
bestämmelserna tillämpas. Inom ramen för denna
utvärdering skall Socialstyrelsen under detta år
också påbörja en undersökning av hur miljöbalkens
bestämmelser beträffande hälsoskydd tillämpas.
I motion 2000/01:So465 av Eva Arvidsson och Eva
Johansson (båda s) begärs tillkännagivande om vikten
av en översyn av reglerna vad gäller ljudnivån i
allmänna lokaler. Motionärerna anför att gällande
regler rörande högsta tillåtna decibeltal bryts och
en högre volym än den tillåtna har blivit mer regel
än undantag.
Tre motioner rör allergiprevention
I motion 2000/01:So471 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) begärs
att regeringen tillsätter en utredning om allergi
(yrkande 5). Enligt motionärerna är skola och
förskola områden där det förekommer stora
allergiproblem. Antalet elever med allergiska
problem har fördubblats under de senaste 20 åren.
I motion 2000/01:Sf274 av Matz Hammarström m.fl.
(mp) begärs tillkännagivande om utbildning av mödra-
och barnavårdens personal i allergiprevention
(yrkande 23). Mödra- och barnhälsovårdens personal
bör, enligt motionärerna, få en starkare roll och
utbildning när det gäller möjligheter till
allergiprevention och metoder för att få föräldrar
att sluta röka, skapa bra boendemiljö och handla
livsmedel och andra produkter som är så bra som
möjligt i allergihänseende. Ett i stort likalydande
yrkande framställs i motion 2000/01:Bo520 av Thomas
Julin m.fl. (mp) yrkande 4.
Tre motioner rör fysisk aktivitet
I motion 2000/01:So529 av Birgitta Wistrand och Cristina
Husmark Pehrsson (båda m) begärs tillkännagivande om
den positiva effekt som fysisk aktivitet innebär för
både kropp och själ (yrkande 3). Motionärerna anför
att fysisk aktivitet och rätt kost ger snabba
positiva effekter för individens självuppfattning,
välbefinnande och därmed självförtroende, något som
ger hälsospiraler. Motionärerna anser vidare att det
behövs mer forskning inom en rad olika områden som
biomedicinska effekter av fysisk aktivitet och dess
betydelse för inlärning, elevers kroppsuppfattning
samt integrering av fysisk aktivitet med andra
skolämnen m.fl. områden. Det som motionärerna anser
viktigast, en ny attityd till hälsa, innebär att den
enskilde kan påverka sitt hälsoläge genom egna
aktiviteter och handlingar och är ett första steg
mot ett nytt och mer hälsoinriktat beteende.
I motion 2000/01:Ub806 av Ewa Larsson m.fl. (mp)
begärs tillkännagivande om sambandet mellan barns
och ungdomars ökade vikt och minskningen av
idrottsutövandet (yrkande 5).
I motion 2000/01:So295 av Carina Moberg (s) begärs
tillkännagivande om att Folkhälsoinstitutets
nuvarande uppdrag blir början på ett långsiktigt
förändringsarbete för att främja hälsa och förebygga
sjukdom genom ökad fysisk aktivitet. Det är enligt
motionären viktigt att Folkhälsoinstitutets arbete
under rörelseåret 2001 blir långsiktigt.
Två motioner rör kost m.m.
I motion 2000/01:So529 av Birgitta Wistrand och
Cristina Husmark Pehrsson (båda m) begärs
tillkännagivande om kost och risken för sjuklighet i
dag och folkhälsoutvecklingen på längre sikt
(yrkande 2). Motionärerna anför att allt vi äter
påverkar oss och vårt immunsystem, något som allt
färre verkar känna till. Begrepp som Street food,
Take away och snabbmat är allmänt accepterade i vår
matkultur i dag. Det har blivit en livsstil som
allvarligt kan komma att skada vår hälsa.
I motion 2000/01:So297 av Gunnel Wallin m.fl. (c)
begärs tillkännagivande om att hela samhället och
särskilt familjen, skolan och fritidsverksamheten
har viktiga uppgifter i arbetet med att förebygga
ätstörningar (yrkande 1). Motionärerna anför att den
viktigaste förebyggande åtgärden mot ätstörningar är
att stärka självkänslan. Vidare begärs
tillkännagivande om att idrottsrörelsen skall känna
ett starkt stöd från samhället i sitt arbete mot
anorexi och i sina ansträngningar att intensifiera
information om vikten av att äta rätt och de risker
som finns om detta inte följs (yrkande 2). Slutligen
yrkas tillkännagivande om att vården behöver fler
specialister för att kunna ge dem som drabbas av
ätstörningssjukdomar en adekvat vård (yrkande 3).
Tre motioner rör insatser mot olika sjukdomar
I motion 2000/01:So471 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) begärs
tillkännagivande om migrän (yrkande 3). Motionärerna
anser att migrän bör tas upp i det nationella
folkhälsoprogrammet. Vidare begärs tillkännagivande
om elöverkänslighet (yrkande 7). Motionärerna anser
att problemet med elöverkänslighet bör kartläggas
ytterligare. Forskningen på området måste följas så
att nödvändiga åtgärder kan vidtas.
I motion 2000/01:So265 av Ingvar Eriksson och
Elizabeth Nyström (båda m) begärs tillkännagivande
om förebyggande åtgärder mot osteoporos. Enligt
motionärerna borde man nu med alla medel förhindra
att fler och fler utsätts för det lidande och de
funktionsnedsättningar med stora behov av hjälp, som
benskörhetsfrakturer medför. Motionärerna anser att
man inte längre kan underlåta att på allvar satsa på
det förebyggande arbetet, i första hand för barn och
ungdom, och på att inom vårdsektorn diagnostisera
och behandla sjukdomen.
I motion 2000/01:So391 av Carina Hägg och Agneta
Brendt (s) yrkas tillkännagivande om vikten av att
BVC erbjuder nyblivna föräldrars barn vaccination
mot tuberkulos och om vikten av att informera om
betydelsen av vaccination mot tuberkulos (yrkandena
1 och 2). Motionärerna anför att WHO har
uppmärksammat världens alla regeringar på att inte
nonchalera hotet om en världsomfattande
tuberkulosepidemi. Spridningen av TBC har stannat av
efter förebyggande åtgärder i Baltikum. I Sverige
har under det senaste decenniet rapporterats i
genomsnitt 550 nya fall av aktiv tuberkulos per år.
Nya faktorer, som ökat resande, invandring,
fritidsvanor och inte minst aggressivare
tuberkulosbakterier, måste också vägas in när man
bedömer smittorisken och smittvägarna i framtiden.
Tre motioner rör övriga folkhälsofrågor
I motion 2000/01:So322 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
begärs att regeringen tillsätter en utredning med
uppgift att se över betydelsen av arbetstidens längd
och förläggning för folkhälsan (yrkande 4).
Motionärerna framhåller att de hälsoproblem som
framför allt tycks öka och som är mycket oroande är
den negativa stressen. Denna stress har sin grund i
känslor av maktlöshet över den egna situationen.
I motion 2000/01:So387 av Harald Nordlund (fp)
begärs tillkännagivande om införande av ett
nationellt förbud mot tomgångskörning och om ökade
möjligheter att beivra överträdelser av
tomgångsförbudet (yrkandena 1 och 2). Motionären
anför att diskussioner har förekommit om det
berättigade i kommunala förbud mot tomgångskörning.
Om tekniska skäl skulle överväga för en ändring är
det lämpligt att sådana utredningar görs och beslut
fattas på statlig nivå.
I motion 2000/01:So408 av Gudrun Lindvall (mp)
begärs tillkännagivande om behovet av en studie av
de miljörelaterade sjukdomarna och deras utbredning
i landet.
Bakgrund m.m.
Regeringen har i budgetpropositionen (2000/01:1,
utg.omr. 9) under politikområdet Folkhälsa redogjort
för de statliga insatserna på området (avsnitt
4.5.1). Härvid anförs under rubriken Statliga
insatser inom politikområdet bl.a. följande (s. 48
ff.).
Ett av de hälsoproblem som ökar bland befolkningen
är allergier, vilka drabbar främst barn och unga.
Varannan person under 20 år har någon gång under sin
uppväxt haft problem med allergier eller annan
överkänslighet. Folkhälsoinstitutet har under 1999
haft i uppdrag av regeringen att utveckla metoder
för att bättre nå föräldrar med information i bl.a.
allergiförebyggande syfte. Som ett led i detta
arbete har institutet bl.a. redovisat en
kartläggning av hur allergiprevention bedrivs inom
barnhälsovården samt en projektplan för hur
fortsatta vetenskapliga konsensusarbeten och
metodutvecklingsprojekt kommer att bedrivas.
Behovet av att öka kunskapen och förståelsen om
inomhusmiljöns betydelse för en hållbar miljö- och
hälsoutveckling, däribland förekomsten av allergier,
låg bakom ett tjugotal myndigheters och byggsektorns
gemensamma satsning på Innemiljöåret 1999. Inom
ramen för innemiljöåret har Folkhälsoinstitutet och
Boverket haft ett gemensamt uppdrag att tillsammans
med andra berörda myndigheter och organisationer
initiera aktiviteter med inriktning på
inomhusmiljöer där barn och ungdomar vistas.
- - -
Bra matvanor och tillgång till säker och
näringsriktig mat är viktiga förutsättningar för en
god hälsa. Med utgångspunkt i den nationella
handlingsplan för nutrition som fastställdes av
regeringen 1995 har Livsmedelsverket och Folk-
hälsoinstitutet i samråd med berörda myndigheter och
organisationer tagit fram ett dokument, Nationella
mål och strategier för nutrition 1999-2004.
Dokumentet anger inriktning och ansvar för
nutritionsarbetet i Sverige och syftar till att
fungera som en vägledning för alla aktörer i det
regionala och lokala arbetet med kost och hälsa.
Dessutom har Livsmedelsverket arbetat fram en ny
rekommendation gällande intag av frukt och grönsaker
och Folkhälsoinstitutet arbetar med att ta fram
strategier för att öka konsumtionen av frukt och
grönt.
Tillförlitliga och representativa data om kost och
fysisk aktivitet i befolkningen saknas i dag.
Folkhälsoinstitutet har tillsammans med
Epidemiologiskt Centrum och Livsmedelsverket inlett
ett arbete med att utveckla enkätfrågor om
levnadsvanor inom området.
År 1998 tog Folkhälsoinstitutet på regeringens
uppdrag fram ett underlag angående fysisk aktivitet.
Slutsatserna presenterades i rapporten Fysisk
aktivitet - för nytta och nöje. Som ett led i denna
satsning har Folkhälsoinstitutet planerat att
genomföra ett fysiskt aktivitetsår 2001. Projektet
har fått namnet "Sätt Sverige i rörelse 2001".
- - -
Regeringen har vidare i budgetpropositionen (prop.
2000/01:1) under rubriken analys och slutsatser
(avsnitt 4.6.2.) anfört bl.a. följande (s. 53 ff.).
En negativ tendens är att psykiska och
psykosomatiska besvär ökar, t.ex. nervositet, oro,
ångest, sömnbesvär, särskilt hos unga kvinnor med
låg utbildning och hos barn och ungdomar. Den
mentala ohälsan är ett växande folkhälsoproblem hos
framför allt barn och ungdomar, där självmord är en
betydande dödsorsak. Den ohälsorelaterade stressen
framstår även allt tydligare som en av de viktigaste
riskfaktorerna för ohälsa, både i allmänhet och i
arbetslivet. Ett allvarligt tecken är t.ex. ökningen
av stressrelaterade arbetsolyckor för kvinnor i
kommunal och landstingskommunal sektor. Det är
framöver viktigt att se hur arbetsplatsen som
hälsofrämjande arena skall kunna utnyttjas för att
på så sätt kunna minska skillnader i ohälsa mellan
olika grupper i samhället.
En annan iakttagelse är att sociala skillnader i
hälsa mellan sociala klasser inte tycks förändras
utan ligger kvar på nivåer som återfinns i många
andra europeiska länder.
Allergier och övervikt är andra hälsoproblem som
ökar i omfattning. Nästan tre miljoner människor i
Sverige har eller har haft någon form av allergi
eller annan överkänslighet. Det syns ingen sjunkande
trend i förekomst av allergi och annan
överkänslighet. Detsamma gäller i den övriga
västvärlden. För närvarande pågår ett arbete med en
nationell handlingsplan mot allergi under ledning av
Folkhälsoinstitutet. Arbetet med att förebygga
allergi och annan överkänslighet måste intensifieras
genom miljöåtgärder och ökad information till bl.a.
föräldrar och personal inom verksamheter som vänder
sig till barn.
När det gäller kraftig övervikt har den nu blivit
så vanlig att man räknar med att ca 10 procent av
befolkningen, dvs. en halv miljon vuxna, hör till
riskgruppen. Det är särskilt anmärkningsvärt att
andelen överviktiga ökar bland barn och ungdomar.
Övervikt är dessutom vanligare bland arbetare än
bland tjänstemän. Regeringen har för 2000 och 2001
beviljat 25 miljoner kronor till landstingen för
insatser mot övervikt.
Under 1980- och 1990-talen har det skett
förändringar som påverkat smittskyddssituationen i
Sverige. Människors alltmer omfattande resande, den
ökade invandringen och handeln med livsmedel medför
att den epidemiologiska utvecklingen såväl
nationellt som i omvärlden måste följas med stor
noggrannhet. Infektionssjukdomar som blossar upp i
en del av världen har i dag en mycket större
spridningspotential än tidigare. I Ryssland och
Baltikum finns det för närvarande uppenbara risker
med de totalresistenta tuberkulosbakterier som
uppträder.
I syfte att ytterligare förbättra smittskyddet i
landet avser regeringen att utarbeta en proposition
med ett förslag till ny smittskyddslag. Underlaget
för propositionen utgör den utvärdering av det
svenska smittskyddet med tonvikt på smittskyddslagen
och övriga författningar som finns i
Smittskyddskommitténs slutbetänkande Smittskydd,
samhälle och individ (SOU 1999:51). I
smittskyddspropositionen kommer även problemen med
vårdrelaterade infektioner att hanteras.
- - -
I samband med Nationella folkhälsokommitténs
slutbetänkande har regeringen för avsikt att påbörja
ett utvecklingsarbete inom folkhälsoområdet för att
på så sätt förbättra förutsättningarna för
folkhälsoarbetet i landet. I detta utvecklingsarbete
kommer att ingå att ta ställning till vilka mål och
områden som bör prioriteras de kommande åren samt
även förbättra regeringens möjligheter att följa upp
och utvärdera folkhälsoområdet. Även
Folkhälsoinstitutet kommer, efter dess ombildning
den 1 juli 2001, att ha en viktig uppgift att fylla
i detta utvecklingsarbete. - - - Regeringens
utvecklingsarbete, med utgångspunkt i Nationella
folkhälsokommitténs arbete samt Folkhälsoinstitutets
nya roll, bör vara att få ett bättre beslutsunderlag
i syfte att förbättra folkhälsan i landet och
särskilt när det gäller hälsan för de grupper i
samhället som är mest utsatta ur folkhälsosynpunkt.
Socialutskottet har i betänkandet 1999/2000:SoU7
Folkhälsofrågor m.m., till vilket hänvisas, senast
behandlat frågor om olika folkhälsoproblem (s. 23
f.). Utskottet anförde bl.a. följande.
Utskottet delar motionärernas oro när det gäller
skadliga ljudnivåer. Den moderna ljudmiljön är i
flera avseenden inte sund och innebär risker inte
minst för unga människor att drabbas av olika former
av hörselskador. Utskottet anser att det krävs
åtgärder på samhällets alla nivåer för att
tillförsäkra människor skydd mot olika
bullerstörningar. Detta ligger också i linje med den
handlingsplan mot buller som antogs av riksdagen
1994. Både Nationella folkhälsokommittén och
Miljömålskommittén behandlar för närvarande
bullerfrågan ur ett folkhälsoperspektiv. Enligt
utskottet bör riksdagen inte föregripa kommittéernas
kommande förslag på området. Utskottet erinrar om
vad som tidigare sagts om skadliga ljudnivåer
inomhus och kommunernas möjlighet att agera enligt
miljöbalken. För att bemästra problemen med alltför
höga ljudnivåer är det av stor vikt att bullerfrågan
ges prioritet i det lokala miljöskyddsarbetet.
Socialstyrelsens råd m.m. på området är avsedda att
användas som hjälp av bl.a. kommuner i arbetet med
att minska effekten av olika typer av buller
inomhus. Socialstyrelsen har som tillsynsmyndighet
enligt miljöbalken också att följa upp kommunernas
miljöskyddsarbete bl.a. när det gäller störande
ljud. Motionerna ... är i stor utsträckning
tillgodosedda med det sagda och avstyrks.
Utskottet vidhåller sin bedömning om det
självmordspreventiva arbetet och det arbete som
bedrivs på området av bl.a. Folkhälsoinstitutet och
Centrum för suicidforskning och prevention.
Nationella folkhälsokommittén har lyft fram bl.a.
området psykisk ohälsa som ett av de områden som
bedöms få en central roll vid formuleringen av
nationella folkhälsomål och strategier. Något
tillkännagivande till regeringen med anledning av
motionerna ... bör enligt utskottets mening
riksdagen inte göra. Motionerna i fråga avstyrks.
När det gäller allergier och annan överkänslighet
gör utskottet heller ingen annan bedömning än när
frågan senast behandlades förra året. Den kommande
nationella handlingsplanen mot allergi kommer enligt
utskottets bedömning att positivt påverka
folkhälsoarbetet på området. Något initiativ av
riksdagen med anledning av motionerna ... behövs
inte. Motionerna avstyrks.
När det gällde motionsyrkandena rörande insatser
såvitt avsåg TBC, migrän och osteoporos hade
utskottet samma inställning som tidigare vad gäller
yrkanden om insatser mot olika sjukdomar. Mot
bakgrund av de riktlinjer för prioriteringar inom
hälso- och sjukvården som riksdagen ställt sig bakom
vidhöll utskottet att riksdagen inte kan tillmötesgå
motionskrav på insatser mot olika sjukdomar eller
att vården av dessa bör organiseras på visst sätt.
De aktuella motionerna avstyrktes.
Ett motionsyrkande som rörde folkhälsoprogram för
sjukdomar i rörelseorganen fick, enligt utskottet,
anses i huvudsak tillgodosett genom det arbete som
bedrivs av Folkhälsoinstitutet och Nationella
folkhälsokommittén. Motionen avstyrktes därför.
Även ett motionsyrkande som rörde stress avstyrktes
mot bakgrund av Folkhälsokommitténs pågående arbete.
Riksdagen följde utskottet (prot.nr
1999/2000:84).Till betänkandet fogades i denna del
reservationer från (v), (kd), (fp) och (mp).
Nationella folkhälsokommittén har som ovan nämnts i
sitt slutbetänkande Hälsa på lika villkor -
nationella mål för folkhälsan (SOU 2000:91) lämnat
förslag till nationella folkhälsomål och strategier.
Som folkhälsomål 1 anges "Stark solidaritet och
samhällsgemenskap", som 2 "Stödjande sociala miljöer
för individen", som mål 3 "Trygga och jämlika
uppväxtvillkor", som mål 5 "God arbetsmiljö", som
mål 6 "Tillgängliga grönområden för rekreation", som
mål 7 "Sunda inne- och utemiljöer", som mål 8
"Skadesäkra miljöer och produkter", som mål 9 "Ökad
fysisk rörelse" samt som mål 10 "Goda matvanor".
Kommittén har bl.a. lyft fram psykisk ohälsa som det
mest angelägna folkhälsoproblemet att angripa på
bred front och har även pekat på allergier som en av
de svåra somatiska sjukdomar som kan påverkas.
Betänkandet är för närvarande föremål för
remissbehandling.
Socialutskottet har i betänkandet 2000/01:SoU5 Nationell
handlingsplan för utveckling av hälso- och
sjukvården behandlat regeringens proposition
1999/2000:149 med samma namn. Utskottet har vad
gäller psykisk ohälsa anfört bl.a. följande (s. 32
f.).
Nationella folkhälsokommittén har i sitt
slutbetänkande (SOU 2000:91) behandlat frågan om
psykisk ohälsa. Kommittén anför bl.a. att den
psykiska ohälsan är det mest angelägna
folkhälsoproblemet att angripa, dels på grund av
dess storlek, dels på grund av att sammantagna
insatser endast i begränsad utsträckning hittills
har gjorts för att förebygga psykisk ohälsa (s. 77).
Mot bakgrund av vad som ovan anförts kan utskottet
konstatera att det pågår ett aktivt arbete när det
gäller frågor om psykisk ohälsa. De förslag som
lämnas i propositionen är enligt utskottets
uppfattning väl avvägda och ägnade att bidra till
att förbättra situationen för personer med psykisk
ohälsa och psykiska funktionshinder.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen
godkänner vad regeringen föreslår om inriktning och
åtgärder för att förbättra stödet till barn,
ungdomar och äldre med psykisk ohälsa samt till
personer med psykiska funktionshinder (avsnitt 7.3).
De aktuella motionerna avstyrktes. Riksdagen följde
utskottet (rskr. 2000/01:53).
Socialutskottet har i betänkandet 2000/01:SoU7 Barn
- här och nu Redogörelse för barnpolitiken i Sverige
behandlat regeringens skrivelse 1999/2000: 137 med i
stort samma titel och därvid frågor om barns och
ungdomars fysiska och psykiska hälsa. Utskottet
anförde bl.a. följande (s. 24 f.).
Den ökade förekomsten av bl.a. psykisk ohälsa hos
barn och ungdomar är oroande och måste enligt
utskottet föranleda kraftsamlingar både centralt och
lokalt i de verksamheter som möter barn och
ungdomar. Utskottet har nyligen i betänkande
2000/01:SoU5 ställt sig bakom förslaget om
inriktning och åtgärder för att förbättra stödet
till bl.a. barn och ungdomar med psykisk ohälsa.
Detta innebär bl.a. en satsning på att barn och
ungdomar som visar tecken på psykiska problem skall
erbjudas tidigt och adekvat stöd samt att
vårdbehoven hos ungdomar i åldersgruppen 16-25 år
skall tillgodoses bättre genom samordnade insatser
mellan barn- och ungdomspsykiatrin och
vuxenpsykiatrin. Motionerna ... får anses åtminstone
delvis tillgodosedda med det anförda och avstyrks.
- - -
Utskottet delar bedömningen i motionerna So12 (fp)
yrkande 9 och So453 (m, v, kd, c, fp, mp) yrkande 1
att de riktlinjer som WHO har utarbetat om hur
självmordsförebyggande arbete bör bedrivas snarast
omsätts till svenska förhållanden. Vad utskottet nu
anfört med anledning av motionerna bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Riksdagen följde utskottet (rskr. 2000/01:135). Till
betänkandet i denna del fogades en reservation från
(kd).
Institutet för psykosocial medicin (IPM) skall
utveckla, värdera och förmedla kunskaper om
psykosociala aspekter på hälso- och
sjukdomsprocesser. Verksamheten omfattar bl.a.
målinriktad forskning kring sjukvård, förebyggande
av ohälsa samt hälsoarbete. IPM ägnar särskild
uppmärksamhet åt arbetslösheten och dess
psykosociala konsekvenser.
Vid Uppsala universitet och vid den socialmedicinska
kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har i
januari 2001 Centrum för miljörelaterad ohälsa och
stress (CEOS) startats. Syftet med centret är att se
hur man kan öka motståndskraften mot stress och
utveckla strategier för att skapa hälsa. Forskningen
skall fokuseras på stressrelaterade sjukdomar som
kronisk trötthet och fibromyalgi. Till centrumet
skall också patienter med stressrelaterade sjukdomar
kunna remitteras.
WHO kommer under världshälsodagen den 7 april 2001
att uppmärksamma den psykiska hälsan under temat
"Mental health: Stop exclusion - Dare to care". I
oktober 2001 kommer organisationen att publicera sin
världshälsorapport, 2001 World Health Report.
Rapporten kommer att behandla bl.a. psykisk ohälsa.
I november 1995 överlämnade det nationella rådet för
självmordsprevention till dåvarande socialministern
skriften Stöd i självmordskriser - Nationellt
program för utveckling av självmordsprevention. I
denna redovisar rådet sin uppfattning om
självmordsproblemets natur och sina förslag till
preventiva strategier.
Den tredje nationella nätverkskonferensen om
självmordsprevention äger rum i Uppsala den 4-5
oktober 2001. Temat är självmordsprevention bland
barn och ungdom.
Hälsoskyddets uppgift enligt miljöbalken är att
förebygga och undanröja olägenheter för människors
hälsa. Med olägenhet för människors hälsa avses
störning som enligt medicinsk eller hygienisk
bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är
ringa eller helt tillfällig (9 kap. 3 §
miljöbalken). I alla sammanhang där frågor behandlas
med stöd av miljöbalken skall hälsoskyddet beaktas.
För arbetsmiljön finns särskild lagstiftning. Den
direkta tillsynen över sådana hälsoskyddsfrågor som
regleras i miljöbalken utövas av kommunerna. Som
stöd för den direkta tillsynen ger Socialstyrelsen
ut allmänna råd (med normer, riktvärden etc.) och
annan vägledande information. Socialstyrelsen skall
vidare följa upp hur den operativa tillsynen
medverkar till att hälsoskyddet beaktas.
Länsstyrelserna har en samordnande och uppföljande
roll inom regionen. Hur tillsynen skall bedrivas
regleras i förordningen om tillsyn enligt
miljöbalken.
Enligt regleringsbrev för Socialstyrelsen avseende
budgetåret 2001 skall styrelsen till regeringen
återrapportera i flera frågor rörande
hälsoskyddsområdet, bl.a. frågan om insatser på
området som bidragit till en enhetlig tillämpning av
lagstiftningen på området.
Socialminister Lars Engqvist har i svar på en
interpellation rörande tinnitus (2000/01:85) den 28
november 2000 anfört bl.a. följande.
Först är det angeläget att påpeka att ett tiotal
olika orsaker kan ligga bakom tinnitus eller
öronsus: höga ljudnivåer är således inte den enda
möjliga orsaken till tinnitus. Tinnitus kan också ta
sig flera olika uttryck och är i sin grava form
starkt handikappande. Det är naturligtvis ytterst
viktigt att motverka hörselskador hos våra barn och
ungdomar såväl som hos vuxna. Regeringen är väl
medveten om de risker som det innebär att utsättas
för alltför höga ljudnivåer.
Den lagstiftning som är tillämplig är främst
miljöbalken och där framgår att det är arrangören
som ska vidta de åtgärder som krävs för att skydda
människors hälsa. Miljönämnden avgör om och när
olägenheter för människors hälsa föreligger samt vad
som behöver göras.
Socialstyrelsen, som är central tillsynsmyndighet
för frågor som rör olägenheter för människors hälsa
i inomhusmiljöer, utfärdade år 1996 allmänna råd om
buller och höga ljudnivåer (SOSFS 1996:7). Råden
innehåller bl.a. rekommendationer för maximala
ljudnivåer vid konserter och på diskotek som skydd
mot hörselnedsättning eller öronsus.
På nationell nivå har flera initiativ tagits. År
1999 utnämndes till tinnitusår och ett antal
myndigheter samarbetade inom ramen för bättre
inomhusmiljö, för att informera om och motverka
tinnitus. Socialstyrelsen, Konsumentverket,
Barnombudsmannen, Arbetarskyddsstyrelsen och
Boverket arrangerade tillsammans med och under
ledning av Folkhälsoinstitutet ett seminarium i
februari 1999. I samband med detta togs även en
broschyr i form av en cd fram med namnet The never-
ending sound. Målgruppen var just ungdomar. Vidare
tog Konsumentverket initiativ till en
videoproduktion om tinnitus och även här var
målgruppen ungdomar. Konsumentverket har också
noggrant reglerat de ljudnivåer som ljud från olika
leksaker får generera. Redan drabbade eller anhöriga
kan söka hjälp via Tinnitusjouren.
På lokal nivå är det angeläget att arrangörer av
skoldanser, diskotek, popkonserter etc.
uppmärksammas på problemet. När det gäller
upplysning och information kan lokala folkhälsoråd
eller landstingens folkhälsoenheter tillsammans med
kommunala förvaltningar - miljö- och
hälsoskyddskontor - spela en viktig roll. Det blir
också allt vanligare att olika aktörer ser till att
det finns hörselproppar att tillgå vid diskotek och
liknande tillställningar.
Det är främst två faktorer som är utmärkande för
kommuner som har lyckats väl med att få ned
decibeltalen till under de rekommenderade
gränsvärdena. Dels har man utnyttjat det befintliga
regelverket strikt, dels har man arbetat med
information och attitydpåverkan till arrangörer av
diskotek och konserter. Dessutom har kommunen
noggrant följt upp att arrangören följer vad den
kommit överens med miljöförvaltningen om.
Inom miljöförvaltningarna i bl.a. Göteborg, hela
Västra Götalandsregionen samt Stockholm har
särskilda satsningar i form av kontrollmätningar och
information riktad direkt till arrangörerna
genomförts, i syfte att minska hörselskadorna hos
barn och ungdomar. I mindre kommuner som Varberg,
Kumla, för att nämna några, har man nått mycket
långt. Goda exempel finns således att ta efter.
Sammanfattningsvis: Stora ansträngningar har gjorts
och görs kontinuerligt för att minska det aktuella
problemet. Miljöbalken och Socialstyrelsens Allmänna
Råd bedömer vi i nuläget som helt tillräckliga medel
för kommunerna att ingripa mot alltför höga
ljudnivåer.
Socialstyrelsen har i rapporten Tinnitus Vårdprogram
2000 (2000:7) redovisat bl.a. hur symptomet tinnitus
värderas och om man kan spåra patienter med tinnitus
som löper stor risk att utveckla svårt lidande. Även
rehabiliteringsmodeller, riktlinjer för
behandlingsinsatser och vårdnivå för vårdsökande
behandlas.
Den parlamentariska beredningen om mål i
miljöpolitiken (Miljömålskommittén), dir. 1998:45,
har i juni 2000 till regeringen överlämnat sitt
betänkande Framtidens miljö - allas vårt ansvar (SOU
2000:52). I betänkandet föreslås bl.a. som etappmål
att antalet människor som utsätts för
trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden
som riksdagen beslutat om för buller i bostäder har
minskat med 10 % till år 2010 och med 80 % till år
2020 jämfört med 1998. Betänkandet är föremål för
beredning i Regeringskansliet.
Skolminister Ingegerd Wärnersson har den 24 januari
2001 i svar på fråga (2000/01:549) om det fysiska
aktivitetsåret 2001 anfört bl.a. följande.
Det är Folkhälsoinstitutet som har fått regeringens
uppdrag att leda och tillsammans med andra
myndigheter och organisationer genomföra ett fysiskt
aktivitetsår, Sätt Sverige i rörelse 2001.
Folkhälsoinstitutet ser projektet Sätt Sverige i
rörelse 2001 som början på ett långsiktigt
förändringsarbete för att främja hälsa och förebygga
sjukdom genom ökad fysisk aktivitet. Detta är en
ambition som delas fullt ut av regeringen.
Insatserna under året kommer att genomföras i samråd
med myndigheter, institutioner och organisationer.
De områden som står i fokus för insatserna är:
arbetsplatsen, förskolan/skolan, fritiden samt
hälso- och sjukvården. Varje område ägnas särskild
uppmärksamhet under en viss period och
förskolan/skolan är i fokus under det andra
kvartalet år 2001. För varje område finns en
samordnare som ansvarar för planering och
genomförande av aktiviteter och samarbetet med andra
myndigheter och organisationer. Inom skolans område
kommer det att ske en rad olika aktiviteter.
- - -
Regeringen stöder på många håll i landet lokala
projekt via stöd ur Allmänna arvsfonden som är goda
exempel på olika samarbetssätt mellan
idrottsrörelsen och skolan.
- - -
Vid Statens beredning för medicinsk utvärdering
(SBU) pågår ett projekt rörande åtgärder mot fetma.
Utvärderingens syfte är att klarlägga om det finns
vetenskapliga bevis för att några åtgärder hjälper
mot fetma och övervikt och vad dessa åtgärder i så
fall kostar individ och samhälle. För att åstadkomma
detta skall effekten av såväl förebyggande åtgärder
som olika behandlingsformer utredas. Aspekter
speciella för barn och ungdom liksom för män och
kvinnor skall beaktas, liksom kostnader för de olika
åtgärderna.
Vid SBU pågår också ett projekt som avser
Benskörhet - prevention, diagnostik och behandling.
Projektgruppen kommer att utvärdera den
vetenskapliga grunden för de tillgängliga metoderna
för att förebygga, diagnostisera och behandla
benskörhet.
Med olägenhet för människors hälsa avses, som ovan
nämnts, enligt 9 kap.
3 § miljöbalken störning som enligt medicinsk eller
hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och
som inte är ringa eller helt tillfällig. Genom 9
kap. 12 § samma balk får regeringen åt kommunen
överlåta att meddela de föreskrifter som behövs till
skydd mot olägenheter för människors hälsa. Enligt
40 § 1 p. förordning (1998:899) om miljöfarlig
verksamhet och hälsoskydd, får kommun, om det behövs
för att hindra att olägenheter för människors hälsa
uppkommer i en kommun, meddela föreskrifter om
tomgångskörning med motordrivna fordon. I 51 §
förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet
och miljöskydd jämförd med 29 kap. 9 § 3 p.
miljöbalken finns bestämmelser om påföljder för
brott mot föreskrifter meddelade med stöd av 9 kap.
12 § miljöbalken.
Utskottet har senast i betänkande 1995/1996:SoU1
Allergi och andra folkhälsofrågor behandlat frågor
om åtgärder mot tomgångskörning m.m. (s. 20 f.). I
betänkandet redovisade utskottet relevanta
bestämmelser i då gällande lagstiftning
(hälsoskyddslagen 1982:1080 och
hälsoskyddsförordningen 1983:616). Denna
lagstiftning har upphävts och utan ändring i sak
genom 2 § 7 p. lag (1998:811) om införande av
miljöbalken och 1 p. övergångsbestämmelserna till
förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd ersatts med lagstiftningen ovan.
Utskottet utgick från att regeringen och berörda
myndigheter följde frågan. Aktuella motioner
avstyrktes. Riksdagen följde utskottet (prot.nr
1995/96:23).
Socialstyrelsen, Institutet för Miljömedicin och
Miljömedicinska enheten vid Stockholms läns
landsting har i januari 2001 till regeringen
överlämnat Miljöhälsorapport 2001. Rapporten
innehåller en beskrivning av det nationella läget
när det gäller hälsorisker i miljön och
miljörelaterad ohälsa. Syftet med rapporten är att
ge underlag för prioriteringar och beslut inom
området miljö och hälsa.
Regeringen har i december 2000 beslutat att ge en
parlamentarisk kommitté i uppdrag att göra en
översyn av arbetstidslagen, semesterlagen och övrig
ledighetslagstiftning. Representanter för
arbetsmarknadens parter skall knytas till kommittén
(Arbetstid, semester och betald ledighet, dir.
2000:97). Kommittén skall bl.a. lämna förslag till
en ny arbetstidsreglering som ger den enskilda
arbetstagaren ett större inflytande över
arbetstidens förläggning men samtidigt ger en god
flexibilitet i produktionen. Vidare skall kommittén
med Arbetstidsgruppens rapport Kortare arbetstid -
för och emot (Ds 2000:22) som underlag pröva olika
sätt att förkorta arbetstiden och ge förslag på hur
dessa skulle kunna genomföras. Uppdraget skall i
denna del redovisas senast den 1 juni 2002.
Socialminister Lars Engqvist har i svar på fråga
(1999/2000:128) om elöverkänslighet den 10 november
2000 anfört bl.a. följande.
Det är ett stort problem att många människor
upplever att de får symtom på grund av elektriska
och magnetiska fält. Hur många människor som lider
av dessa problem är dock oklart liksom hur
orsakssambanden ser ut. Det allra viktigaste är
därför enligt min mening att de personer som har
dessa symtom tas på största allvar och att de
drabbade får den vård och det stöd som de behöver.
Det pågår i dag en tämligen omfattande forskning
kring hälsoeffekter av elektriska och magnetiska
fält. Trots denna forskning har enighet ännu inte
kunnat uppnås om tolkningen av resultaten.
Ytterligare forskning om elöverkänslighet och andra
hälsoeffekter av exponering för elektriska och
magnetiska fält är enligt min mening angelägen.
Sådan forskning pågår för närvarande och regeringen
har därför gett Rådet för arbetslivsforskning i
uppdrag att senast år 2000 redovisa en utvärdering
på området.
Socialstyrelsen färdigställde år 1998 allmänna råd
(SOSFS 1998:3) om bemötande av patienter som
relaterar sina symtom till elektriska och magnetiska
fält. I dem framhålls bl.a. vikten av att de
drabbade får en allsidig medicinsk utredning och att
läkaren kan lyssna på och respektera patientens egen
uppfattning om vad som kan vara orsak till besvären
eller sjukdomssymtomen. Jag ser dessa riktlinjer som
ett viktigt stöd för de verksamma inom vården och
omsorgen i det angelägna arbetet att förbättra
bemötandet av de drabbade. Jag vill dock betona att
det är den behandlande läkaren som har ansvar för
att göra en bedömning av vilken undersökning som
patienten behöver genomgå samt fattar beslut om vård
och behandling.
Jag vill slutligen understryka vikten av att de
personer som har dessa symtom tas på allvar och att
de drabbade får den vård och det stöd som de
behöver. Socialstyrelsens allmänna råd kommer i det
sammanhanget att vara ett viktigt stöd för de
verksamma inom vården och omsorgen. Mot bakgrund av
de aktiviteter som redan pågår bedömer jag
emellertid att det för närvarande inte finns skäl
att ta initiativ till ytterligare åtgärder inom
området.
Rådet för arbetslivsforskning har av regeringen haft
i uppdrag att redovisa en forskningsöversikt och
utvärdering av såväl svenska som internationella
forskningsresultat inom området elöverkänslighet och
hälsorisker av elektriska och magnetiska fält. Rådet
har i december 2000 till regeringen överlämnat sin
rapport "Elöverkänslighet och hälsorisker av
elektriska och magnetiska fält. Forskningsöversikt
och utvärdering". I rapportens sammanfattning anförs
bl.a. att resultatet av vetenskapliga studier talar
mot att elektriska eller magnetiska fält skulle vara
en tillräcklig eller nödvändig faktor för att utlösa
symtom hos elöverkänsliga. Dessa resultat kan dock
inte utesluta att elektriska eller magnetiska fält
skulle kunna vara en bidragande orsak till symtom,
men några vetenskapliga belägg för detta har
hittills inte framkommit.
Utskottets bedömning
När det gäller psykisk ohälsa delar utskottet
motionärernas oro över att dessa besvär ökar i
samhället, bl.a. hos barn och ungdomar. Den
ohälsorelaterade stressen både i allmänhet och i
arbetslivet framstår också allt tydligare som en av
de viktigaste riskfaktorerna för ohälsa. Enligt
utskottets mening behövs därför kraftfulla insatser
både centralt och lokalt för att motverka denna
negativa tendens på folkhälsoområdet. Utskottet har
nyligen ställt sig bakom förslag med insatser för
att förbättra stödet till barn- och ungdomar med
psykisk ohälsa (betänkande 2000/01:SoU5). Utskottet
ser också mycket positivt på att Nationella
folkhälsokommittén i sitt slutbetänkande lyft fram
den psykiska ohälsan som det mest angelägna
folkhälsoproblemet att angripa. Under nästan
samtliga folkhälsomål som presenteras av kommittén
redovisas åtgärder som har betydelse för att stärka
den psykiska hälsan. Utskottet förutsätter att
regeringen särskilt beaktar dessa problem vid den
slutliga mål- och strategiformuleringen på
folkhälsoområdet och i sina kommande förslag på
området även föreslår erforderliga åtgärder för att
motverka utvecklingen. Motionerna 2000/01:So471 (kd)
yrkande 2 och 2000/01:A277 (kd) yrkande 2 får med
det anförda anses åtminstone delvis tillgodosedda.
Den mentala ohälsan är således ett växande
folkhälsoproblem och framför allt hos barn och
ungdomar, där självmord är en betydande dödsorsak.
Utskottet vidhåller därför sin inställning om vikten
av att det självmordspreventiva arbetet bedrivs på
bred front och vill peka på det arbete som bl.a.
Folkhälsoinstitutet, Centrum för suicidforskning och
prevention, Institutet för psykosocial medicin (IPM)
samt organisationen SPES (Suicid Prevention och
Efterlevandes stöd) gör på området. Utskottet
förutsätter att detta arbete fortsätter och att det
nationella programmet för utveckling av
självmordsprevention sprids till alla berörda.
Utskottet erinrar om det nyligen gjorda
tillkännagivandet till regeringen att WHO:s
riktlinjer för hur självmordsförebyggande arbete bör
bedrivas snarast skall omsättas till svenska
förhållanden (betänkande 2000/01:SoU7). Något
tillkännagivande med anledning av motionerna
2000/01:So370 (mp) yrkande 1, 2000/01:So396 (s) och
2000/01: So471 (kd) yrkande 4 behövs inte.
Motionerna avstyrks.
När det gäller skadliga ljudnivåer ser utskottet, i
likhet med motionärerna, med oro på utvecklingen.
Utskottet vidhåller att det är av yttersta vikt att
på samhällets alla nivåer motverka hörselskador,
t.ex. tinnitus, inte minst hos barn och ungdomar som
är en särskild riskgrupp för sådana skador. Både
Nationella folkhälsokommittén (folkhälsomål 7) och
Miljömålskommittén har behandlat buller ur ett
folkhälsoperspektiv. Utskottet förutsätter därför
att bullerfrågor kommer att lyftas fram av
regeringen vid kommande förslag på folkhälsoområdet.
Utskottet vill peka på att flera initiativ tagits på
nationell nivå för att motverka olägenheter med för
höga ljudnivåer i inomhusmiljöer. Stora
ansträngningar görs också på lokal nivå för att
komma till rätta med problemet. I några motioner
framförs krav på lagstiftning om högsta ljudnivå
bl.a. i dessa miljöer. Enligt utskottets mening
torde dock i nuläget en strikt tillämpning av
miljöbalken och de råd Socialstyrelsen publicerat på
området samt ett offensivt informations- och
uppföljningsarbete anses som tillräckliga medel för
kommunerna att kunna ingripa mot alltför höga
ljudnivåer i inomhusmiljöer. Utskottet utgår från
att Socialstyrelsen noga följer och utvärderar det
kommunala miljöskyddsarbetet på området. Motionerna
2000/01:So228 (c), 2000/01:So310 (m), 2000/01:So465
(s), 2000/01:So549 (fp) yrkande 10 och 2000/01:Sf274
(mp) yrkande 25 är åtminstone delvis tillgodosedda
med det anförda. Motionerna 2000/01:So275 (v),
2000/01:So334 (s), 2000/01: So340 (s), 2000/01:So380
(fp), 2000/01:So432 (mp, v, kd, c, fp) och
2000/01:So535 (mp) med begäran om lagstiftning m.m.
avstyrks.
Allergier ökar snabbt i befolkningen och är ett
stort folkhälsoproblem. Enligt utskottet måste
därför arbetet för att förebygga allergier och annan
överkänslighet intensifieras genom t.ex.
miljöåtgärder, satsning på forskning och kraftfulla
informationsatsningar bl.a. till föräldrar och de
personalgrupper som arbetar med barn. Utskottet ser
positivt på det folkhälsoarbete som pågår på området
och noterar att flera av de av Nationella
folkhälsokommittén föreslagna folkhälsomålen är
viktiga för att förebygga allergier. Det får därför
förutsättas att allergiprevention kommer att lyftas
fram i de förslag från regeringen som föranleds av
kommitténs förslag till nationella folkhälsomål och
strategier. Utskottet vill också peka på den
kommande nationella handlingsplanen mot allergi, som
med säkerhet kommer att positivt påverka
folkhälsoarbetet på området. Något initiativ av
riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So471
(kd) yrkande 5, 2000/01:Sf274 (mp) yrkande 23 och
2000/01:Bo520 (mp) yrkande 4 behövs inte. Motionerna
avstyrks.
Motionsyrkandena 2000/01:So295 (s), 2000/01:So529
(m) yrkande 3 och 2000/01:Ub806 (mp) yrkande 5 rör
fysisk aktivitet. Det finns ett tydligt samband
mellan omfattningen av fysisk aktivitet och
hälsotillståndet. Utskottet ser därför med oro på
ökningen av andelen överviktiga, särskilt bland barn
och ungdomar, vilket bl.a. orsakas av att många rör
sig för lite. Problemet hänger starkt samman med att
det moderna samhället ger allt mindre utrymme för
fysisk aktivitet i det dagliga livet. På sikt kommer
detta att leda till ökad ohälsa och ökade
vårdkostnader. Enligt utskottet är det därför mycket
viktigt att motverka denna utveckling genom ett
folkhälsoarbete som kraftfullt lyfter fram
betydelsen av fysisk aktivitet samt genom forskning
på området. Folkhälsoinstitutet leder och genomför
under 2001 på regeringens uppdrag tillsammans med
ett stort antal myndigheter och organisationer ett
fysiskt aktivitetsår. Utskottet utgår från att denna
satsning på området blir långsiktig och att
regeringen nära samverkar med myndigheter, kommuner,
organisationer, näringsliv m.fl. för att bl.a. öka
insikten om den fysiska aktivitetens betydelse för
folkhälsan och för att hitta lösningar som ger den
enskilde reella möjligheter att vara fysiskt aktiv.
Utskottet vill i sammanhanget också peka på att
Nationella folkhälsokommittén i sitt slutbetänkande
som ett av folkhälsomålen (mål 9) angett just ökad
fysisk aktivitet. Det får därför förutsättas att
denna fråga behandlas i regeringens kommande förslag
på folkhälsoområdet med anledning av kommitténs
slutbetänkande. Motionerna får genom det sagda anses
i huvudsak tillgodosedda.
När det gäller kost vill utskottet understryka att
maten och våra matvanor har stor betydelse för
hälsan. Det är med oro som utskottet noterar att
övervikt och fetma samt åldersdiabetes är snabbt
ökande hälsoproblem. Olika former av ätstörningar är
också ett problem bland yngre, särskilt hos flickor.
Enligt utskottet är det av stor vikt att de
förebyggande insatserna på området intensifieras på
alla nivåer. Utskottet ser positivt på det arbete
som bedrivs av bl.a. Folkhälsoinstitutet och
Livsmedelsverket på kostområdet. I sammanhanget kan
också noteras att Nationella folkhälsokommittén som
ett av sina folkhälsomål angett just goda matvanor
(mål 10), varför utskottet utgår från att dessa
frågor kommer att behandlas i kommande förslag från
regeringen med anledning av kommitténs
slutbetänkande. Utskottet vill särskilt understryka
vikten av information inte minst till barn och
ungdomar om matvanornas betydelse för att förebygga
sjukdom och ätstörningar. Motionerna 2000/01: So297
(c) yrkandena 1 och 2 samt 2000/01:So529 (m) yrkande
2 får genom det anförda anses i allt väsentligt
tillgodosedda. Riksdagen bör inte ta något initiativ
med anledning av motion 2000/01:So297 (c) yrkande 3,
varför denna avstyrks.
När det gäller motionsyrkanden om insatser mot olika
sjukdomar, som migrän, elöverkänslighet, osteoporos
och TBC har utskottet samma inställning som
tidigare. Mot bakgrund av de riktlinjer för
prioriteringar inom hälso- och sjukvården som
riksdagen ställt sig bakom vidhåller utskottet att
riksdagen inte kan tillmötesgå motionskrav på
insatser mot olika sjukdomar eller att vården av
dessa bör organiseras på visst sätt. Motionerna
2000/01:So265 (m), 2000/01:So471(kd) yrkandena 3 och
7 samt 2000/01:So391 (s) avstyrks.
Mot bakgrund av att regeringen tillsatt en
parlamentarisk kommitté bl.a. för att se över
arbetstidslagstiftningen (dir. 2000:97) får motion
2000/01:So322 (v) yrkande 4 anses vara åtminstone
delvis tillgodosedd.
Utskottet utgår liksom tidigare från att regeringen
och berörda myndigheter följer frågan om förbud mot
tomgångskörning. Enligt utskottets mening behövs
inget initiativ från riksdagens sida med anledning
av motion 2000/01:So387 (fp), varför denna avstyrks.
Genom bl.a. Miljöhälsorapport 2001 får motion
2000/01:So408 (mp) rörande en studie om de
miljörelaterade sjukdomarna anses åtminstone delvis
vara tillgodosedd.
Homo-, bi- och transfrågor m.m.
Motionerna
I motion 2000/01:Ju724 av Tasso Stafilidis m.fl. (v,
s, c, fp, mp) ) begärs tillkännagivande om att
kunskaperna om HBT-frågor måste ökas (yrkande 13).
Motionärerna anför att Folkhälsoinstitutet (FHI)
1997 konstaterade att information och
kunskapsspridning om homosexualitet är bristfällig
både i skolan och i högre utbildningar. Såväl
Skolverket som Högskoleverket bör enligt
motionärerna lägga upp en plan för hur
undervisningen skall kunna förbättras på denna
punkt. Kunskapen och insikten om homo- och
bisexuellas och transpersoners livsvillkor (HBT-
kompetens) måste också stärkas hos en rad
nyckelgrupper inom den offentliga sektorn.
I motion 2000/01:L441 av Tasso Stafilidis m.fl. (v,
s, c, fp, mp) yrkas vidare tillkännagivande om
bidrag till transpersoners organisationer (yrkande
5). Motionärerna anför att hittills har
organisationerna för transpersoner inte erhållit
någon form av offentligt stöd för sin verksamhet,
trots att denna är av mycket stor betydelse för de
transsexuella som genom föreningen kan få stöd,
information och kontakt med andra i samma situation.
Det bör därför undersökas på vilket sätt staten kan
ge ekonomiskt stöd åt transsexuellas organisationer.
I motion 2000/01:L459 av Ana Maria Narti m.fl. (fp)
begärs tillkännagivande om en utredning om
situationen för transpersoner (yrkande 20). Enligt
motionärerna behövs det en utredning som ur ett
helhetsperspektiv belyser transpersoners situation i
det svenska samhället.
I motion 2000/01:So522 av Hillevi Larsson m.fl. (s)
begärs tillkännagivande om behovet av en omfattande
och generaliserbar undersökning om homosexuellas
livsvillkor och livskvalitet.
Bakgrund m.m.
Socialutskottet har senast vårvintern 2000 i
betänkande 1999/2000:SoU7 Folkhälsofrågor m.m.
berört frågan om ändring i lagen om könstillhörighet
i vissa fall (s. 25). Utskottet ansåg inte att
riksdagen då borde initiera någon ändring av
gällande lagstiftning. De aktuella motionerna
avstyrktes. Även motionsyrkanden med begäran om
tillkännagivande om bidrag till transexuellas
organisationer och om att en utredning rörande
transexuellas situation skall tillsättas avstyrktes.
Riksdagen följde utskottet (prot.nr 1999/2000:84).
Utskottet har senast i sitt budgetbetänkande
2000/01:SoU1 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg berört frågor som rör det sexuella
livet. I motioner begärdes bl.a. tillkännagivande om
Folkhälsoinstitutets homosexuppdrag, om behovet av
utredning av transpersoners situation samt uppdrag
åt Folkhälsoinstitutet att kontinuerligt följa
utvecklingen för transpersoner. Utskottet anförde
bl.a. följande (s. 82).
Sexualiteten har stor betydelse för individens
välbefinnande. Folkhälsoinstitutet bedriver med stöd
av sin nuvarande instruktion ett brett sex- och
samlevnadsarbete som inkluderar frågor kring bl.a.
sexualitet och relationer. Som utskottet anfört
pågår en översyn av inriktningen på
Folkhälsoinstitutets arbete liksom folkhälsoarbetet
i landet. En av institutets huvuduppgifter föreslås
av Organisationskommittén vara att ansvara för att
följa upp och utvärdera de nationella folkhälsomål
som Nationella Folkhälsokommittén föreslagit. Ett av
dessa mål rör en trygg och säker sexualitet (mål
11). Riksdagen bör också här avvakta regeringens
kommande förslag rörande Folkhälsoinstitutet med
anledning av Nationella Folkhälsokommitténs
slutbetänkande. Utskottet delar inte motionärernas
bedömning att det behövs en utredning, men utskottet
anser att det är viktigt att situationen för de
trans-
sexuella noga följs.
Aktuella motioner avstyrktes. Riksdagen följde
utskottet (rskr. 2000/01:96 och rskr. 2000/01:97).
Socialutskottet har nyligen i sitt betänkande
2000/01:SoU10 Hälso- och sjukvårdsfrågor behandlat
Hälsofrågor rörande homo-, bi- och transsexuella. I
sin bedömning anförde utskottet bl.a. följande (s.
78 f.).
Utskottet vill åter framhålla att det är viktigt att
hälso- och sjukvårdspersonalen har goda kunskaper om
homo-, bi- och transsexuellas behov av vård.
Nationella folkhälsokommittén, liksom
Folkhälsoinstitutet, har uppmärksammat problemet med
att homo- och bisexuella personer i många fall har
en sämre hälsosituation och en mer utsatt ställning
som patienter inom hälso- och sjukvården.
Utskottet vidhöll att riksdagen inte bör ta något
initiativ på området och avstyrkte därför aktuella
motioner. I denna del reserverade sig (v), (c), (fp)
och (mp). Kammarbehandling av betänkandet planeras
den 26 april 2001.
Statsrådet Mona Sahlin har i svar på fråga (2000/01:473) om
homosexuellas situation den 17 januari 2001 anfört
bl.a. följande.
Det är för mig uppenbart att många homosexuella i
Sverige upplever otrygghet i sin vardag. Detta
beroende på homofobi och okunskap i det omgivande
samhället.
Regeringen har också vidtagit åtgärder mot homofobi,
diskriminering och bristande kunskap om homosexuella
i samhället. Inrättandet av Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO)
och lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i
arbetslivet på grund av sexuell läggning är två
kraftfulla insatser riktade mot diskriminering av
homosexuella.
Regeringen har också inom Regeringskansliet tillsatt
en interdepartemental arbetsgrupp med syfte att
upprätta en nationell handlingsplan mot rasism,
främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering.
Denna handlingsplan kommer att presenteras i en
regeringsskrivelse under 2001.
- - -
Inom Regeringskansliet tillsattes det också i maj
2000 en annan arbetsgrupp. Denna med syfte att
utarbeta ett förslag till en nationell handlingsplan
för de mänskliga rättigheterna. Denna arbetsgrupp
ska senast den 30 september 2001 presentera ett
förslag till handlingsprogram i form av konkreta
åtgärder, uppföljningsmekanismer samt föreslå
åtgärder för hur FN:s årtionde för utbildning om
mänskliga rättigheter kan uppmärksammas i Sverige.
Gruppen ska också genomföra en kartläggning avseende
hur svenska myndigheter i dag arbetar för att
förbättra skyddet för mänskliga rättigheter.
Staten, kommuner och landsting har naturligtvis ett
gemensamt ansvar för att invånarna kan leva sina liv
i trygghet och att de inte ska behöva oroa sig för
att diskrimineras på grund av t.ex. sexuell
läggning. Det bör dock påpekas att staten inte helt
ohejdat kan ingripa i kommunernas verksamhet
eftersom detta skulle strida mot den grundpelare i
den svenska demokratin som det kommunala självstyret
utgör. Detta självstyre innebär dock också att det
åligger kommunerna att måna om och att säkerställa
trygghet för samtliga invånare. Självstyret
förhindrar inte heller statliga myndigheter, såsom
HomO, att aktivt arbeta för att förhindra
diskriminering och då allrahelst i samarbete med
kommunerna.
Jag är således medveten om de problem som finns på
området i dag. Vissa åtgärder har redan vidtagits
och arbete pågår för att närmare kartlägga problemen
och att finna lösningar på dem. Regeringen har i dag
inga utarbetade planer på till kommuner och
landsting särskilt riktade åtgärder utan inväntar
redovisningen av de ovan nämnda arbetsgruppernas
respektive handlingsplaner.
Regeringen har i februari 2001 till riksdagen
överlämnat En handlingsplan mot rasism,
främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering
(skr. 2000/01: 159). Skrivelsen omfattar bl.a.
åtgärder mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning.
I skrivelsen redovisas de åtgärder som vidtagits på
området. Av skrivelsen framgår bl.a. att samtliga
myndigheter inom rättsväsendet under år 2000 har
haft i uppdrag att upprätta en strategi för att
säkerställa att personalen har god kunskap om
grunden för brott, bl.a. med homofobiska inslag, och
situationen för de grupper som utsätts för brotten.
Regeringen avser att följa upp detta uppdrag. Vidare
anges i skrivelsen att i 2001 års regleringsbrev för
Försvarsmakten och andra myndigheter som bedriver
totalförsvarsverksamhet skall man verka för att
förhindra förekomsten av trakasserier och att
särskild uppmärksamhet skall riktas mot sådana
trakasserier som har inslag av bl.a. homofobi.
Enligt regeringen skall handlingsplanen
effektivisera de samlade insatserna på området. I
planen identifieras olika nyckelområden och brister
som bör tillgodoses i det fortsatta arbetet.
Regeringen aviserar bl.a. även ett tilläggsdirektiv
till utredningen som har till uppgift att utreda ett
utvidgat skydd mot diskriminering (N 2001:01) och
att utreda möjligheterna till en generell
lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla
eller flertalet diskrimineringsgrunder och
samhällsområden. Regeringen avser även att se över
FHI:s uppdrag angående de homosexuellas situation.
Skrivelsen behandlas för närvarande av
socialförsäkringsutskottet.
Statsrådet Mona Sahlin har vid den information
regeringen lämnade riksdagen den 8 februari 2001 med
anledning av den ovan nämnda skrivelsen (prot.
2000/01:63, 5 §) bl.a. betonat att skrivelsen inte
är en färdig slutprodukt och att regeringen skall
återkomma till många av frågeställningarna. Dit hör
frågan om transsexuella och transvestiter. Enligt
statsrådet behövs det en annan helhetssyn på all
form av sexuell diskriminering (s. 32). Även vid
frågestund i riksdagen den 15 mars 2001 har Mona
Sahlin besvarat en fråga om homofobi (prot.
2000/01:80, 9 § anf. 77).
Författningsutredningen har i februari 2001
överlämnat sitt delbetänkande Vissa grundlagsfrågor
(SOU 2001:19) till regeringen. I betänkandet
föreslås bl.a. att skyddet för utsatta grupper i 1
kap. 2 § regeringsformen förstärks och kompletteras
genom en ny föreskrift i vilken anges otillåtna
grunder för diskriminering eller omotiverad
särbehandling i samhället. Bland de uppräknade
grunderna finns sexuell läggning. Betänkandet är
föremål för remissbehandling.
Kommittén om straffansvar för organiserad
brottslighet m.m. har i sitt slutbetänkande
Organiserad brottslighet, hets mot folkgrupp, hets
mot homosexuella m.m. - Straffansvarets räckvidd
(SOU 2000:88) föreslagit bl.a. en kriminalisering av
hets mot homosexuella. Betänkandet remissbehandlas
och bereds för närvarande inom
Justitiedepartementet. Avsikten är att regeringen
skall överlämna en proposition till riksdagen under
senhösten 2001.
Utskottets bedömning
Utskottet vidhåller att det behövs kraftfulla
åtgärder för att på alla områden motarbeta fördomar,
okunskap och olika former av diskriminering p.g.a.
sexuell läggning. Detta är av betydelse inte minst
för att motverka ohälsa. Utskottet har nyligen åter
framhållit att det är viktigt att hälso- och
sjukvårdspersonalen har goda kunskaper om homo-, bi-
och transsexuellas behov av vård (betänkande
2000/01:SoU10). Utskottet ser positivt på
regeringens nyligen framlagda handlingsplan mot
bl.a. homofobi och diskriminering. I planen redogörs
bl.a. för de åtgärder som vidtagits för att höja
personalkompetensen på området och för att motarbeta
sexuell diskriminering. Regeringen avser också att
återkomma i vissa frågeställningar bl.a. när det
gäller transsexuella. Vidare pågår arbete bl.a. för
att stärka grundlagsskyddet mot diskriminering
p.g.a. sexuell läggning samt även det
straffrättsliga skyddet vad avser homosexuella.
Regeringen är således medveten om att problem i dag
finns på området och söker finna lösningar på vissa
av dessa. Utskottet förutsätter att regeringen
fortsätter att närmare kartlägga övriga problem och
då det är erforderligt lämnar förslag till hur dessa
skall lösas. Motionerna 2000/01:So522 (s), och
2000/01:Ju724 (v, s, c, fp, mp) yrkande 13 får anses
åtminstone delvis tillgodosedda med det anförda.
De krav som framställs i motionerna 2000/01:L441
(v, s, c, fp, mp) yrkande 5 och 2000/01:L459 (fp)
yrkande 20 bör inte föranleda något initiativ från
riksdagens sida. Motionerna avstyrks.
Smittskydd m.m.
Motionerna
I motion 2000/01:Ju724 av Tasso Stafilides m.fl. (v,
s, c, fp, mp) ) begärs tillkännagivande om
avskaffande av den s.k. bastuklubbslagen (yrkande
21). Motionärerna anför att bastuklubbslagen
infördes vid hivepidemiens början som ett led i det
hivpreventiva arbetet. Den är nu föråldrad och når
inte sitt syfte att förhindra spridning av hiv utan
kan i värsta fall riskera att viktigt
hivförebyggande arbete hindras. Motionärerna anser
därför att den helt bör avskaffas. Även i motionerna
2000/01:So213 av Gunnar Axén (m) och 2000/01:So470
av Ulf Nilsson m.fl. (fp) framställs yrkanden om
bastuklubbs- lagens avskaffande.
Bakgrund m.m.
Regeringen utsåg i september 1996 en parlamentarisk
kommitté, den s.k. Smittskyddskommittén (S 1996:07),
med uppdrag att utvärdera det svenska smittskyddet
med tonvikt på smittskyddslagen (1988:1472) och
övriga författningar som hör till smittskyddet.
Smittskyddskommittén överlämnade i mars 1999 sitt
slutbetänkande Smittskydd, samhälle och individ (SOU
1999:51). Kommittén föreslår i betänkandet bl.a. att
lagen (1987:375) om förbud mot s.k. bastuklubbar och
andra liknande verksamheter upphävs. Enligt
kommitténs uppfattning är det svårt att hävda att
ett totalförbud mot bastuklubbarna i dag är
motiverat av smittskyddsskäl. I stället föreslås
vissa kompletterande bestämmelser i ordningslagen
(1993:1617) så att ingripande kan äga rum i det
enskilda fallet om risk för smittspridning
föreligger.
Enligt uppgift från Socialdepartementet har
regeringen för avsikt att under hösten 2001 till
riksdagen överlämna en proposition med utgångspunkt
i Smittskyddskommitténs förslag.
Socialutskottet har senast i betänkande
1999/2000:SoU7 Folkhälsofrågor m.m. berört frågan
smittskydd och den s.k. bastuklubbslagen (s. 27).
Utskottet ansåg inte att riksdagen borde föregripa
kommande förslag på området. Motionerna i fråga
avstyrktes.
Utskottets bedömning
Smittskyddskommittén har föreslagit att den s.k.
bastuklubbslagen avskaffas och att ett ingripande i
det enskilda fallet, om risk för smittspridning
föreligger, kan äga rum med stöd av ordningslagen.
Utskottet vidhåller att riksdagen inte bör föregripa
kommande förslag, varför motionerna 2000/01:So213
(m), 2000/01:So470 (fp) och 2000/01:Ju724 (v, s, c,
fp, mp) yrkande 21 avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande allmänt om folkhälsoarbetet
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So322 yrkande 1,
2000/01: So333, 2000/01: So529 yrkande 1 och
2000/01:So549 yrkandena 6, 12 och 13,
res. 1 (m)
res. 2 (v)
res. 3 (fp)
2. beträffande folkhälsoforskning
att riksdagen avslår motion 2000/01:So549 yrkande 14,
res. 4 (m, kd, c, fp)
3. beträffande psykisk ohälsa
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So471 yrkande 2 och
2000/01:A277 yrkande 2,
res. 5 (kd)
4. beträffande självmordsprevention
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So370 yrkande 1,
2000/01: So396 och 2000/01:So471 yrkande 4,
res. 6 (kd)
5. beträffande skadliga ljudnivåer
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So228,
2000/01:So275, 2000/01:So310, 2000/01:So334,
2000/01:So340, 2000/01:So380, 2000/01:So432,
2000/01:So465, 2000/01:So535, 2000/01:So549
yrkande 10 och 2000/01:Sf274 yrkande 25,
res. 7 (v, kd, mp)
6. beträffande allergiprevention
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So471 yrkande 5,
2000/01: Sf274 yrkande 23 och 2000/01:Bo520
yrkande 4,
res. 8 (kd)
res. 9 (mp)
7. beträffande fysisk aktivitet
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So295, 2000/01:So529
yrkande 3 och 2000/01:Ub806 yrkande 5,
res. 10 (m)
res. 11 (mp)
8. beträffande kost m.m.
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So297 och
2000/01:So529 yrkande 2,
res. 12 (c)
9. beträffande insatser mot olika
sjukdomar
att riksdagen avslår motionerna
2000/01:So265, 2000/01:So471 yrkandena 3 och 7
samt 2000/01:So391,
10. beträffande övriga folkhälsofrågor
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So322 yrkande 4,
2000/01: So387 och 2000/01:So408,
res. 13 (v, mp)
11. beträffande homo-, bi- och
transfrågor
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So522, 2000/01:Ju724
yrkande 13, 2000/01:L441 yrkande 5 och
2000/01:L459 yrkande 20,
res. 14 (v, mp)
res. 15 (fp)
12. beträffande smittskydd m.m.
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So213, 2000/01:So470
och 2000/01:Ju724 yrkande 21.
Stockholm den 27 mars 2001
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
I beslutet har deltagit: Ingrid
Burman (v), Chris Heister (m),
Susanne Eberstein (s), Margareta
Israelsson (s), Rinaldo Karlsson
(s), Chatrine Pålsson (kd), Leif
Carlson (m), Hans Hjortzberg-
Nordlund (m), Lars U Granberg (s),
Elisebeht Markström (s), Rolf
Olsson (v), Lars Gustafsson (kd),
Kenneth Johansson (c), Kerstin
Heinemann (fp), Lars Elinderson
(m), Kent Härstedt (s) och Helena
Hillar Rosenqvist (mp).
Reservationer
1. Allmänt om folkhälsoarbetet (mom. 1)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet vidhåller" och på s. 12 slutar
med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet leder en politik med höga skatter,
påföljande omfattande bidrag och små
inkomstskillnader inte till en bättre folkhälsa. Här
kan hänvisas till vad som anförts i den moderate
kommittéledamotens reservation till Nationella
folkhälsokommitténs slutbetänkande SOU 2000:91.
Utskottet anser att folkhälsoarbetet i högre grad än
i dag bör riktas in på att möjliggöra för svenskarna
att ta ansvar för sin egen och sin familjs hälsa.
Det innebär att samhällets roll blir annorlunda än i
dag. Utskottet anser att de resonemang som bl.a.
framkommer i Nationella folkhälsokommitténs
delbetänkanden är felaktiga. Ur dessa framgår att
det huvudsakligen är staten och samhället som skall
skapa hälsa åt medborgarna. Sådana attityder och
beslut berövar människan hennes förutsättningar att
bygga upp sin hälsa och därmed sina möjligheter till
ett liv med begriplighet, hanterbarhet och
meningsfullhet. Enligt utskottets mening befrämjas
inte folkhälsan av att samhället vill gå in och
bestämma över den enskilda människans liv och beröva
henne egenmakten. Men det kan inte ändra människors
livsstil. Det kan bara den enskilda människan
åstadkomma för sig själv. Enligt utskottet visar all
forskning vidare att ett gott självförtroende skapar
förutsättningar för ett hälsosamt liv. Därutöver ser
utskottet det som självklart att familjen har ett
stort ansvar för att påverka barnen till en hälsosam
livsstil och ge dem kunskaper om mat, motion, kost
och hälsa. Skolan/förskolan måste sedan ta sin del
av ansvaret för att lära ut hur man bygger upp sin
hälsa. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med
anledning av motion 2000/01:So529 (m) yrkande 1 ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande allmänt om folkhälsoarbetet
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So529 yrkande 1
och med avslag på motionerna 2000/01:So322
yrkande 1, 2000/01: So333 och 2000/01:So549
yrkandena 6, 12 och 13 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Allmänt om folkhälsoarbetet (mom. 1)
Ingrid Burman (v) och Rolf Olsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet vidhåller" och på s. 12 slutar
med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att primärvården har en
betydelsefull roll i folkhälsoarbetet genom sina
områdeskunskaper om befolkningens hälsa och sina
möjligheter att ha långvarig kontakt med människor.
Den har också möjligheter att stimulera människor
till att själva påverka sin hälsa. På grund av
nedskärningar och det ojämna förhållandet mellan
primärvårdens åtaganden och resurser så har dock
folkhälsoarbetet delvis blivit eftersatt. Enligt
utskottet är primärvården en mycket väsentlig del i
ett offensivt folkhälsoarbete, och därför måste
riktlinjer utarbetas som tydliggör primärvårdens
ansvar. Det behövs även en ökad samverkan mellan de
olika huvudmännen och olika projekt för att
folkhälsoarbetet skall få bättre genomslagskraft
samt möjlighet att kunna dra nytta av goda
erfarenheter. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
med anledning av motion 2000/01:So322 (v) yrkande 1
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande allmänt om folkhälsoarbetet
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So322 yrkande 1
och med avslag på motionerna 2000/01:So333,
2000/01:So529 yrkande 1 och 2000/01:So549
yrkandena 6, 12 och 13 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Allmänt om folkhälsoarbetet (mom. 1)
Kerstin Heinemann (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet vidhåller" och på s. 12 slutar
med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att kommunerna och de ideella
organisationernas roll i folkhälsoarbetet bör lyftas
fram. Enligt utskottet har hälso- och sjukvården och
landstingen en viktig roll i folkhälsoarbetet som
resurs och samarbetspartner. Naturliga
samarbetspartner är kommunerna, eftersom de har ett
stort ansvar genom sitt breda åtagande för skolan,
äldreomsorgen, socialtjänsten etc. Andra viktiga
samarbetspartner är de ideella organisationerna. Det
är viktigt att såväl staten som kommuner och
landsting tar vara på dessa organisationers
engagemang och bidrar till att möjliggöra deras
arbete. Utskottet vill vidare framhålla vikten av
fritid och kultur för folkhälsan. Enligt utskottet
utgör en positiv fritid en av de viktigaste
friskfaktorerna för alla åldersgrupper. Tyvärr når
inte det utbud som finns alla samhällsgrupper, t.ex.
funktionshindrade, vissa invandrargrupper och
ensamföräldrar. Biblioteken, teatrarna, de ideella
föreningarna m.fl. bör därför stimuleras att satsa
brett också på dessa målgrupper. När det gäller
apoteken menar utskottet att genom dessa kan man nå
grupper som inte behöver anlita hälso- och
sjukvården med information om hur man kan förebygga
och själv hantera hälsoproblem. Enligt utskottet är
det viktigt att apoteken också i fortsättningen får
spela en aktiv roll i folkhälsoarbetet. Det
samarbete man haft med Folkhälsoinstitutet rörande
t.ex. allergier har visat sig vara av mycket stort
värde. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med
anledning av motion 2000/01:So549 (fp) yrkandena 6,
12 och 13 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande allmänt om folkhälsoarbetet
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So549 yrkandena
6, 12 och 13 och med avslag på motionerna
2000/01:So322 yrkande 1, 2000/01:So333 och
2000/01:So529 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Folkhälsoforskning (mom. 2)
Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif
Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Lars
Gustafsson (kd), Kenneth Johansson (c), Kerstin
Heinemann (fp) och Lars Elinderson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "14
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskott anser att kunskap behövs för ett
målinriktat och effektivt folkhälsoarbete. Det finns
områden där forskningen visat att förebyggande
arbete lönar sig. Det gäller t.ex. skadeprevention,
åtgärder mot tobaksbruk, suicidprofylax, screening
mot cancer i livmoderhalsen och mammografi. För
andra områden som primärprevention av hjärt-
kärlsjukdom och cancer behövs mer forskning för att
utröna vilka metoder som är de mest
kostnadseffektiva. Utskottet ser det därför som
viktigt att forskningen över vilka förebyggande
insatser som är mest effektiva utifrån en mänsklig
och hälsoekonomisk utgångspunkt stimuleras och
prioriteras. Ett annat forskningsfält som måste
stimuleras är forskning kring hur kunskap om
livsstilars betydelse för folkhälsan bäst kan
förmedlas så att kunskapen blir tillvaratagen på det
individuella planet. Det är viktigt att
Folkhälsoinstitutet i sitt folkhälsoarbete gör
systematiska kunskapsöversikter. Enligt utskottet
bör Folkhälsoinstitutet också initiera och stödja
forskning som är viktig för det hälsofrämjande och
förbyggande arbetet. Institutet bör också
systematiskt utvärdera olika arbetssätt i
förebyggande syfte. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med anledning av motion 2000/01:So549 (fp)
yrkande 14 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande folkhälsoforskning
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So549 yrkande 14
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
5. Psykisk ohälsa (mom. 3)
Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "När det gäller" och slutar med "delvis
tillgodosedda." bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att vår höga materiella
levnadsstandard till trots rapporteras återkommande
om ökad psykisk ohälsa i befolkningen, särskilt
bland ungdomar. Enligt utskottet är detta
oroväckande och utskottet anser att dessa
larmrapporter måste tas på största allvar, varför
regeringen snarast bör lägga fram förslag till
åtgärder. Utskottet vill också peka på att långvarig
stress snabbt leder till att människor slits ner.
Enligt utskottet måste de immateriella värdena
beaktas som viktiga hälsofaktorer och ges ett större
utrymme i det framtida folkhälsoarbetet. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motionerna 2000/01:So471 (kd) yrkande 2 och
2000/01:A277 (kd) yrkande 2 ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande psykisk ohälsa
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So471
yrkande 2 och 2000/01:A277 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
6. Självmordsprevention (mom. 4)
Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Den mentala" och slutar med "Motionerna
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att självmord är den
vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-44 år.
Enligt utskottet är tendensen med ökad psykisk
ohälsa bland ungdomar oroande och bör uppmärksammas.
Utskottet anser att det förebyggande arbetet även på
detta område skall inriktas på att människor inte
hamnar i denna krissituation. Människors behov av
gemenskap, närhet och sammanhang kan inte ersättas
av samhällsinsatser. Små, nära gemenskaper där
människor kan leva i trygghet, värme och tillit
verkar förebyggande och motverkar risken, särskilt i
tonåren, för att fastna i en upplevelse av
utanförskap och meningslöshet, som kan utgöra
grogrund för självmordstankar. Nationella rådet för
självmordsprevention har tagit fram ett program för
att motverka självmord. Utskottet anser att
programmet skall få nationell status. Vad utskottet
nu anfört bör riksdagen med anledning av motion
2000/01:So471 (kd) yrkande 4 ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande självmordsprevention
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So471 yrkande 4
och med avslag på motionerna 2000/01:So370
yrkande 1 och 2000/01: So396 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Skadliga ljudnivåer (mom. 5)
Ingrid Burman (v), Chatrine Pålsson (kd), Rolf
Olsson (v), Lars Gustafsson (kd) och Helena Hillar
Rosenqvist (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "När det gäller" och slutar med
"lagstiftning m.m. avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottet är det nödvändigt att åtgärder
vidtas för att förhindra att hörselskadorna ökar.
Moderna ljudanläggningar på diskotek, i
motionshallar, vid musikevenemang, i biosalonger och
vid andra offentliga tillställningar verkar med så
höga ljudnivåer att ett stort antal personers
hörselorgan skadas för resten av deras liv.
Hörselskador uppkomna på fritiden ökar och ungdomar
är en högriskgrupp, eftersom de ofta vistas i
offentliga miljöer där ljudstyrkan är hög. Ungdomar
har heller inte tillräcklig kunskap om hur känsliga
våra hörselorgan är. Skadorna skulle inte uppkomma
om ljudnivåerna hölls inom de rekommendationer som
finns, men som inte efterföljs av de ansvariga
arrangörerna. Det viktiga enligt utskottet är att
sänka ljudnivåerna, öka kunskapen om skadorna,
utföra kontroller och införa sanktioner för dem som
inte följer bestämmelserna. Enligt utskottet bör
också en lag som anger högsta tillåtna ljudnivå på
offentliga platser införas. Vidare bör personer som
sköter ljudanläggningar ha genomgått utbildning för
att tillstånd till en konsert o.d. på offentlig
plats skall kunna erhållas, samt
tillståndsmyndigheten bör få bemyndigande att vidta
sanktioner mot överträdelse. Regeringen bör snarast
återkomma till riksdagen med förslag till
lagreglering i enlighet härmed. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
2000/01:So228 (c), 2000/01:So275 (v) 2000/01:So310
(m), 2000/01:So334 (s), 2000/01:So340 (s),
2000/01:So380 (fp), 2000/01:So432 (mp, v, kd, c,
fp), 2000/01:So465 (s), 2000/01:So535 (mp),
2000/01:So549 (fp) yrkande 10 och 2000/01:Sf274 (mp)
yrkande 25 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande skadliga ljudnivåer
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So228,
2000/01: So275, 2000/01:So310, 2000/01:So334,
2000/01:So340, 2000/01: So380, 2000/01: So432,
2000/01:So465, 2000/01:So535, 2000/01: So549
yrkande 10 och 2000/01:Sf274 yrkande 25 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
8. Allergiprevention (mom. 6)
Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Allergier ökar" och på s. 27 slutar med
"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att allergi och annan
överkänslighet har ökat markant de senaste
decennierna i den industrialiserade världen. Antalet
personer som drabbas av allergier fortsätter att öka
både i Sverige och i övriga världen. Allergierna
drabbar hälften av de unga, 40 % av barnen i 12-13-
årsåldern och var fjärde sjuåring. Av dessa siffror
kan den slutsatsen dras att detta rör sig om en
folksjukdom. Enligt beräkningar uppgår
samhällskostnaderna för allergier och annan
överkänslighet till minst 5,6 miljarder kronor/år.
Utskottet vill peka på att skola och förskola är
områden där det förekommer stora allergiproblem.
Antalet elever med allergiska problem har
fördubblats under de senaste 20 åren. För många av
de drabbade medför detta att de får svårare att
tillgodogöra sig undervisningen. Utskottet anser att
en utredning bör tillsättas som får till uppgift att
sammanställa vad som gjorts och vad som kan göras
för att förebygga allergier bland skolelever. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motion 2000/01:So471 (kd) yrkande 5 ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande allergiprevention
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So471 yrkande 5
och med avslag på motionerna 2000/01:Sf274
yrkande 23 och 2000/01: Bo520 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
9. Allergiprevention (mom. 6)
Helena Hillar Rosenqvist (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Allergier ökar" och på s. 27 slutar med
"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Allergier i Sverige har ökat över tid och
fortsätter att öka. Nästan hälften av alla barn har
eller har haft symptom på astma eller allergi.
Enligt utskottet är det angeläget att förebygga att
de små barnen inte utvecklar allergi. Mödra- och
barnhälsovårdens personal bör få en starkare roll
och utbildning när det gäller möjligheter till
allergiprevention och metoder för att få föräldrar
att sluta röka, skapa bra boendemiljö och handla
livsmedel och andra produkter som är så bra som
möjligt i allergihänseende. Vad utskottet nu anfört
bör riksdagen med anledning av motionerna
2000/01:Sf274 (mp) yrkande 23 och 2000/01:Bo520 (mp)
yrkande 4 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande allergiprevention
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Sf274
yrkande 23 och 2000/01:Bo520 yrkande 4 och med
avslag på motion 2000/01: So471 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
10. Fysisk aktivitet (mom. 7)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Motions-yrkandena" och slutar med "i
huvudsak tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
Fysisk aktivitet och rätt kost ger snabba, positiva
effekter för individens självuppfattning,
välbefinnande och därmed självförtroende, något som
ger hälsospiraler. På sikt kommer ökad fysisk
aktivitet att ge sänkt sjuklighet. Andra effektiva
insatser är att kommunerna i högre grad än i dag bör
planera för trafiksäkra miljöer för lek, promenad
till skolan och cykling m.m. Detta skulle uppmuntra
barns naturliga aktiviteter. I dag vågar många
föräldrar inte låta sin barn leka ute, än mindre
promenera till skolan. Enligt utskottet har skolan
en viktig uppgift i att även tillfredsställa elevens
inneboende rörelselusta. Utskottet anser att
eleverna bör ges möjlighet att ha minst en
halvtimmes fysisk aktivitet varje dag. I dag saknas
fortfarande svenska studier som visar på
långtidseffekten av fysisk aktivitet i skolan och
hur den får bäst resultat. Därför behövs mer
forskning. Enligt utskottet är en ny attityd till
hälsa som innebär att den enskilde kan påverka sitt
hälsoläge genom egna aktiviteter och handlingar ett
första viktigt steg mot ett nytt och mer
hälsoinriktat beteende. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med anledning av motion 2000/01:So529 (m)
yrkande 3 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande fysisk aktivitet
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So529 yrkande 3
och med avslag på motionerna 2000/01:So295 och
2000/01:Ub806 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
11. Fysisk aktivitet (mom. 7)
Helena Hillar Rosenqvist (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Motions-yrkandena" och slutar med "i
huvudsak tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
Barnen behöver röra sig mer. Det är inte så enkelt
som att säga att vi äter fel, därför blir vi fetare,
utan vi rör oss också allt mindre. Det spontana
idrottandet verkar försvinna alltmer bland unga -
omkring hälften av ungdomarna är verksamma i
idrottsföreningar. I stället har den fysiska
aktiviteten ersatts av stillasittande framför TV,
video och dator. Detta samtidigt som idrotten i
skolan får allt mindre utrymme. Utskottet vill peka
på att enligt en rapport från Barnombudsmannen 1997
är 17 % av de unga flickorna/kvinnorna i åldern
16-24 år överviktiga och 3 % lider av fetma. För de
unga pojkarna/männen var motsvarande andelar 14 och
2 %. Andelarna har i stort sett fördubblats sedan
början av 80-talet, både för flickor och pojkar.
Enligt utskottet är ett samband inte svårt att dra
mellan minskad idrottsaktivitet i skolan och ökad
övervikt som en del i ett förändrat livsideal. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motion 2000/01:Ub806 (mp) yrkande 5 ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande fysisk aktivitet
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Ub806 yrkande 5
och med avslag på motionerna 2000/01:So295 och
2000/01:So529 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
12. Kost m.m. (mom. 8)
Kenneth Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "När det gäller" och slutar med "varför
denna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Förhållandet till mat, en god matkultur och
regelbundna måltider är mycket viktigt för att
förebygga ätstörningar. Maten i skolan måste vara
god, näringsriktig och serveras på fasta tider.
Miljön i skolbespisningen skall vara trivsam.
Hemkunskapen har en viktig roll eftersom unga
människor behöver kunskap om näringsbehov och en
grundkunskap för att kunna skaffa sig en bra
matkultur. Utskottet anser att samverkan/nätverk
mellan föräldrar, skola, primärvård och barn- och
vuxenpsykiatri bör utökas för att förebygga och
tidigt kunna ingripa för att motverka ätstörningar.
I detta arbete är även de patientföreningar som
finns viktiga, för brukarna är de som vet bäst om
sin egen situation. En grupp som växer snabbt är
träningsanorektikerna inom idrotten, och här finns
även pojkarna i större utsträckning. Enligt
utskottet måste idrottsrörelsen känna ett starkt
stöd från samhället i sitt arbete mot anorexi och i
sina ansträngningar att intensifiera information om
vikten av att äta rätt och de risker som finns om
detta inte följs. Landstingen bör också se över
tillgången på specialister, vilket är viktigt för
att kunna ge dem som drabbas av ätstörningssjukdomar
en adekvat vård. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med anledning av motion 2000/01:So297 (c)
yrkandena 1 och 2 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha
följande lydelse:
8. beträffande kost m.m.
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So297
yrkandena 1 och 2 och med avslag på
motionerna 2000/01:So297 yrkande 3 och
2000/01:So529 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
13. Övriga folkhälsofrågor (mom. 10)
Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v) och Helena Hillar
Rosenqvist (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "delvis
tillgodosedd" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill uttrycka sin oro över att den
negativa stressen ökar som hälsoproblem. Denna
stress har sin grund i känslor av maktlöshet över
den egna situationen. Detta är markant inom vård-
och omsorgssektorn. Kommuner och landsting måste som
stora arbetsgivare tillsammans med
företagshälsovården se över dessa växande problem.
Utskottet anser att betydelsen av arbetstidens längd
och förläggning för folkhälsan måste utredas. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motion 2000/01:So322 (v) yrkande 4 ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha
följande lydelse:
10. beträffande övriga folkhälsofrågor
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So322 yrkande 4
och med avslag på motionerna 2000/01:So387 och
2000/01:So408 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
14. Homo-, bi- och transfrågor (mom. 11)
Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v) och Helena Hillar
Rosenqvist (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31
börjar med "Utskottet vidhåller och på s. 32 slutar
med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Folkhälsoinstitutet konstaterade 1997 att
information och kunskapsspridning om homosexualitet
är bristfällig både i skolan och i högre
utbildningar. Utskottet anser att kunskapen och
insikten om homo- och bisexuellas och transpersoners
livsvillkor måste stärkas hos en rad nyckelgrupper
inom den offentliga sektorn. Det gäller främst inom
rättsväsendet, utbildningen, hälso- och sjukvården
samt socialtjänsten. Ansvariga myndigheter inom
varje samhällssektor bör ha ansvar för att
åstadkomma rejäla förbättringar. När det gäller
hälso- och sjukvården samt socialtjänsten bör detta
ansvar ligga hos Socialstyrelsen centralt samt hos
landsting och kommuner lokalt. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen med anledning av motion
2000/01:Ju724 (v, s, c, fp, mp) yrkande 13 ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha
följande lydelse:
11. beträffande homo-, bi- och transfrågor
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Ju724 yrkande 13
och med avslag på motionerna 2000/01:So522,
2000/01:L441 yrkande 5 och 2000/01:L459 yrkande
20 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
15. Homo-, bi- och transfrågor (mom. 11)
Kerstin Heinemann (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31
börjar med "Utskottet vidhåller" och på s. 32 slutar
med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det behövs en utredning som ur
ett helhetsperspektiv belyser transpersoners
situation i det svenska samhället. Utredningen bör
omfatta både lagstiftningsfrågor, behandlingsfrågor
och sociala frågor. Enligt utskottets mening skall
utredningen ha tät kontakt såväl med transpersoners
organisationer som med övrig expertis på området och
bör ha ett allmänt hållet mandat att lämna de
förslag som anses behövliga för att förbättra
transpersoners situation i samhället. Vad utskottet
nu anfört bör riksdagen med anledning av motion
2000/01:L459 (fp) yrkande 20 ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha
följande lydelse:
11. beträffande homo-, bi- och transfrågor
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:L459 yrkande 20
och med avslag på motionerna 2000/01:So522,
2000/01:Ju724 yrkande 13 och 2000/01:L441
yrkande 5 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Skadliga ljudnivåer
Kenneth Johansson (c) anför:
Jag anser att ökade åtgärder måste vidtas för att
ytterligare förbättra informationen om buller,
bullerskador och tinnitus. Människor som söker
läkare för besvär med tinnitus måste också få en
ordentlig undersökning, och när det är klarlagt att
det rör sig om tinnitus skall de få information om
vad det innebär och vilka hjälpmedel som finns. Jag
vill vidare framhålla att Socialstyrelsens allmänna
råd om buller och höga ljudnivåer varit i bruk i
några år. Någon utvärdering har emellertid ännu inte
gjorts. Det vore därför önskvärt om en undersökning
kunde göras om hur man kan komma åt problemet mer
specifikt och av hur problemen skall åtgärdas på
sikt. Mot bakgrund av vad utskottet anfört rörande
åtgärder mot skadliga ljudnivåer utgår jag från att
de frågor jag lyft fram kommer att beröras av
regeringen i kommande förslag på folkhälsoområdet
och att en utvärdering av Socialstyrelsens allmänna
råd kommer till stånd. Jag avstår därför nu från att
reservera mig.