Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker den motion som
väckts i ärendet. I sammanhanget lägger utskottet fram ett förslag om en
lagändring som klargör hur andelsägare i utländska motsvarigheter till
svenska värde-pappersfonder skall beskattas.
Vid betänkandet fogas tre reservationer (m) och ett särskilt yttrande (m).
Propositionerna
Proposition 2000/01:22
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 2000/01:22 att
riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomst-
skattelagen (1999:1229),
3. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,
4. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskonto-medel
m.m.,
5. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
6. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
7. lag om ändring i lagen (1998:1618) om upphävande av lagen (1994:1854)
om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktu-reringar inom EG,
8. lag om ändring i lagen (1999:1240) om ändring i kupongskattelagen
(1970:624),
9. lag om ändring i lagen (1999:1255) om ändring i lagen (1986:468) om
avräkning av utländsk skatt,
10. lag om upphävande av förordningen (1967:44) om investeringsavgifter
för vissa byggnadsarbeten,
11. lag om upphävande av lagen (1992:846) om tillfällig avvikelse från
lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift,
12. lag om upphävande av lagen (1992:1330) om tillfällig avvikelse från
lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift,
13. lag om upphävande av lagen (1995:659) om tillfällig avvikelse från
lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift.
I propositionen behandlas vissa nationella regler som vid inkomst-
beskattningen i dag gynnar svenska företag i förhållande till utländska
företag i samma situation eller gynnar investeringar i Sverige framför
investeringar i utlandet.
Enligt gällande regler i inkomstskattelagen (1999:1229, IL) kan bara
svenska företag ta emot skattefri utdelning på näringsbetingade andelar. I
propositionen föreslås att ett utländskt bolag som bedriver näringsverk-
samhet här vid ett fast driftställe skall jämställas med ett svenskt
företag. Det utländska bolaget måste dock höra hemma i en stat i
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och motsvara ett sådant
svenskt företag som kan ta emot skattefri utdelning.
Lex Asea gör det möjligt att dela upp företag utan omedelbara inkomst-
skattekonsekvenser. Ett moderbolag som delar ut andelarna i ett
dotterbolag måste dock enligt gällande bestämmelser vara svenskt. I
propositionen föreslås att bestämmelserna också skall gälla utländska
moderbolag som hör hemma i en stat inom EES eller en stat med vilken
Sverige ingått ett skatte-avtal som innehåller en klausul om ömsesidigt
informationsutbyte.
Om en svensk ekonomisk förening ombildas till ett svenskt aktiebolag,
skall aktier som skiftas ut till medlemmarna inte behandlas som utdelning
om vissa villkor är uppfyllda. Det föreslås att motsvarande skall gälla om
en utländsk ekonomisk förening som är ett utländskt bolag och hör hemma
inom EES, ombildas till ett aktiebolag. Utskiftning i annat fall då
föreningen upplöses behandlas enligt gällande rätt som utdelning om den
ekonomiska föreningen är svensk. I propositionen föreslås att motsvarande
skall gälla om den ekonomiska föreningen är ett utländskt bolag som hör
hemma i en stat inom EES.
Koncernbidrag kan i dag bara lämnas mellan svenska företag och
vidarebefordras genom sådana företag. I propositionen föreslås att
utländska bolag som hör hemma i en stat inom EES jämställs med motsvarande
svenska företag om både givare och mottagare är skattskyldiga för
näringsverksamhet i Sverige.
Med kommissionärsföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk
ekonomisk förening som bedriver näringsverksamhet i eget namn för ett
annat svenskt aktiebolags eller en svensk ekonomisk förenings räkning. Med
kommittentföretag avses det bolag eller den förening för vars räkning
verksamheten bedrivs. I propositionen föreslås att utlandsägda fasta
drift-ställen jämställs med svenska företag om det utländska bolaget
motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och
hör hemma i en stat inom EES. Om bolaget är kommittentföretag krävs att
kommissionärs-verksamheten hänförs till det utländska bolagets fasta
driftställe i Sverige.
Avdrag för beräknade egenavgifter för beskattningsåret får bara göras om
verksamheten bedrivs i Sverige. I propositionen föreslås att avdrag får
göras även om verksamheten bedrivs utomlands. Vidare slopas kravet på
avsätt-ning i räkenskaperna för att enskilda näringsidkare som är
bokslutsföretag skall få göra avdrag för egenavgifter.
Bestämmelserna om uppskov med beskattningen vid koncerninterna
andelsavyttringar gäller bara om moderföretaget i koncernen är ett svenskt
företag. I propositionen föreslås att bestämmelserna utvidgas till att
gälla även när moderföretaget i koncernen är ett utländskt bolag som hör
hemma inom EES. Det föreslås att bestämmelserna om att kapitalvinsten inte
behöver tas upp som intäkt vid en efterföljande fusion på motsvarande sätt
skall gälla vid en efterföljande fission.
Om uppskov med beskattningen vid ett internationellt andelsbyte erhållits
med stöd av den upphävda lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid
gränsöverskridande omstruktureringar inom EG, skall bestämmelserna om
beskattningen vid andelsbyten och koncerninterna andelsavyttringar i IL
kunna bli tillämpliga på uppskovet vid ett efterföljande andelsbyte eller
en fusion eller fission.
Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, AvrL, gäller bara för
personer som är obegränsat skattskyldiga i Sverige. Fysiska och juridiska
personer som hör hemma i utlandet och har fast driftställe i Sverige
föreslås också få tillämpa reglerna i AvrL. Det föreslås också att
begränsat skatt-skyldiga med fast driftställe i Sverige skall kunna göra
avdrag för utländska skatter vid inkomstsbeskattningen.
I propositionen föreslås också en justering i skattebetalningslagen
(1997:483) som syftar till att förenkla för arbetsgivarna i de fall då en
arbetstagare inte fullgjort sin skyldighet att lämna sådana uppgifter
eller visa upp sådana handlingar att arbetsgivaren får veta hur stort
skatteavdrag som skall göras från ersättning för arbete som betalas ut
till arbetstagaren.
Den 1 augusti 2000 genomfördes ett flertal ändringar beträffande arbets-
marknadspolitiska författningar. I propositionen finns förslag om följd-
ändringar i skattelagstiftningen.
Vidare föreslås ett antal redaktionella ändringar av rättelsekaraktär.
Slutligen föreslås att ett antal obsoleta författningar skall upphävas.
Proposition 2000/01:12 i viss del
I betänkande 2000/01:SkU6 har utskottet behandlat proposition 2000/01:12
Beskattning av utländska nyckelpersoner. Utskottet har tillstyrkt propo-
sitionen, men har överfört den författningstekniska regleringen av ett
förslag till ändring i 12 kap 3 § inkomstskattelagen till förevarande
betänkande för att lagändringen skall kunna samordnas med en ändring i
samma lagrum som föreslås i proposition 2000/01:22.
Lagförslagen
Med den redaktionella justering som följer av nämnda författningstekniska
samordning får de vid proposition 2000/01:22 fogade lagförslagen - efter
rättelse av några felskrivningar - de lydelser som framgår av bilaga 1
till detta betänkande.
Motion
2000/01:Sk16 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som belyser
förhållandet mellan svensk skattelagstiftning och internationell rätt i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skattefrihet på kapitalvinster från näringsbetingade aktier.
3. Riksdagen beslutar att Lex Asea skall gälla också för onoterade bolag.
Utskottet
Anpassningar på företagsskatteområdet till EG-fördraget, m.m.
Propositionen
I proposition 2000/01:22 föreslås ändringar i vissa skatteregler som vid
inkomstbeskattningen gynnar svenska företag i förhållande till utländska
företag i samma situation eller gynnar investeringar i Sverige framför
investeringar i utlandet. Det gäller reglerna om skattefria utdelningar i
vissa fall, koncernbidrag, kommissionärsförhållanden, avdrag för
egenavgifter, gränsöverskridande omstruktureringar och avräkning av
utländsk skatt. Flera av förslagen grundar sig på en promemoria (Ds
2000:28) som har arbetats fram inom Finansdepartementet.
I propositionen föreslås också en justering i skattebetalningslagen och
följdändringar i skattelagstiftningen till vissa ändringar i
arbetsmarknads-politiska författningar som antogs våren 2000 och vidare
ett antal redak-tionella ändringar av rättelsekaraktär i
inkomstskattelagen. Slutligen föreslås att ett antal föråldrade
författningar skall upphävas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot regeringens förslag i
proposition 2000/01:22. Propositionen tillstyrks följaktligen.
Vid behandlingen av proposition 2000/01:12 Beskattning av utländska
nyckelpersoner har utskottet (bet. 2000/01:SkU6) överfört behandlingen av
ett förslag till ändring i 12 kap. 3 § inkomstskattelagen till
ifrågavarande ärende för att en författningsteknisk samordning skall kunna
ske med det ändringsförslag i samma paragraf som föreslås i proposition
2000/01:22. Med den justering av propositionens lagtext som föranleds
härav tillstyrker utskottet lagförslagen i proposition 2000/01:22.
Fortsatt anpassning till internationella förhållanden
Motionen
I motion Sk16 yrkande 1 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) förordas en översyn
av hela skattelagstiftningen med avsikt att dels ändra de bestämmelser som
står i strid med EG-rätten, dels anpassa det svenska regelsystemet till
internationell rätt. En sådan översyn bör enligt motionen ifrågasätta om
det med nuvarande snabba internationalisering av näringslivet finns
anledning att göra åtskillnad mellan företag i EU och andra utländska
bolag. Svenska skatteregler får inte försvåra etablering av verksamheter
som sträcker sig över gränserna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill framhålla att en stor del av arbetet på skatteområdet under
senare år har präglats av ett internationellt perspektiv, framför allt att
anpassa regelsystemet till EG-rätten. Avgöranden i EG-domstolen har haft
betydelse för flera förslag i den proposition som behandlas i detta
ärende. För att det skall vara möjligt att snabbt fånga upp sådana
ändringsbehov som följer av den rättsutveckling som sker inom ramen för
våra internationella åtaganden, måste anpassningsarbetet med nödvändighet
ingå i en kontinuerlig process. Detsamma gäller sådana ändringar som
syftar till att vi i Sverige skall kunna bibehålla en internationellt sett
konkurrenskraftig företagsbeskattning. Enligt proposition 2000/01:22 ingår
en uppföljning av vår interna skattelagstiftning med hänsyn bl.a. till
våra internationella åtaganden som en naturlig del i lagstiftningsarbetet.
En mer allmän översyn av förhållandet mellan våra interna skatteregler och
internationell rätt kan naturligtvis aktualiseras i det arbetet. Utskottet
finner emellertid inte att det finns skäl för att begära en sådan särskild
utredning som motionärerna avser. Utskottet avstyrker därför motion Sk16
yrkande 1.
Näringsbetingade andelar
Gällande rätt, m.m.
Kapitalvinster som härrör från försäljning av företagens näringsbetingade
innehav av andelar i andra företag beskattas som inkomster i näringsverk-
samheten. Särskilda uppskovsregler har införts för vissa omstrukturerings-
situationer.
Frågan om beskattningen av näringsbetingade andelar behandlas för
närvarande i två utredningar, Utredningen (Fi 1998:10) om vissa företags-
skattefrågor och Utredningen (Fi 1998:11) om vissa internationella
företagsskattefrågor. Utredningarna beräknas avslutas i början av nästa
år.
Motionen
Enligt motion Sk16 yrkande 2 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) är det
angeläget att ett förslag om skattefrihet för kapitalvinster på
näringsbetingade aktier läggs fram snarast. Som skäl för en skattefrihet
anför motionärerna bl.a. att nuvarande skatteregler innebär en
konkurrensnackdel i förhållande till länder som har denna skattefrihet och
att omstruktureringar inom näringslivet skulle underlättas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att resultatet av det pågående utredningsarbetet bör
avvaktas och avstyrker motionsyrkandet.
Marknadsnoteringskravet i Lex Asea
Gällande rätt
De bestämmelser som brukar kallas Lex Asea innebär att ett dotterföretag
kan avskiljas från sitt moderföretag genom att samtliga aktier i
dotterbolaget delas ut till aktieägarna utan att dessa beskattas för
utdelningen eller att moderföretaget uttagsbeskattas. I stället justeras
anskaffningsutgifterna för moder- och dotterföretagets aktier. Flera
villkor uppställs, bl.a. att moder-företaget skall vara marknadsnoterat.
Motionen
I motion Sk16 yrkande 3 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) föreslås att Lex
Asea ändras så att reglerna skall gälla även för onoterade bolag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare och senast i våras (bet. 1999/2000:SkU14) avstyrkt
Moderata samlingspartiets förslag om att slopa marknadsnoteringskravet i
Lex Asea. Ett slopande skulle bl.a. medföra praktiska problem vid tillämp-
ningen av reglerna. Utskottet avstyrker ånyo detta förslag.
Beskattning av utländsk värdepappersfond
Bakgrund
Enligt en inom Finansdepartementet den 1 november 2000 upprättad
promemoria har uppkommit en fråga om huruvida andelsägare i utlands-
baserade fonder skall beskattas för kapitalvinst vid avyttring av
fondandelen och för utdelning från fonden eller om skattereglerna innebär
att andelsägarna löpande skall beskattas som om de vore direktägare av
fondens tillgångar. Promemorian har överlämnats till skatteutskottet.
I den inkomstskattelag (1999:1229) som börjar tillämpas fr.o.m. 2002 års
taxering har ordet "svensk" lagts till före ordet "värdepappersfond" i
några paragrafer som reglerar beskattningen av andelsägaren respektive
fonden. Det har emellertid inte angetts att någon förändring är avsedd
jämfört med vad som gällde enligt motsvarande regler i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt. I skattemyndigheternas praxis har delägare i
utländska värdepappersfonder kapitalbeskattats när de avyttrat sina
fondandelar, på samma sätt som vid avyttring av svenska
värdepappersfonder. Skatterätts-nämnden har i ett förhandsbesked den 5 maj
2000 funnit att utländska värdepappersfonder, som till sin beskaffenhet
kan jämställas med svenska värdepappersfonder i inkomstskattehänseende,
bör behandlas på samma sätt som svenska fonder. Riksskatteverket har hos
Regeringsrätten begärt att Skatterättsnämndens beslut skall fastställas.
Utomlands finns många olika associationer som sysslar med värde-
pappersförvaltning och i vilka andelar kan förvärvas. Vissa har en teknisk
konstruktion som liknar svenska värdepappersfonder och som fungerar på
samma sätt. En stor del av de utländska fonder som marknadsförs och säljs
i Sverige har sitt säte i Luxemburg och bygger i allt väsentligt på EG:s
direktiv om fondverksamhet (85/611/EEC 20.12 1985). Beskattningen av
själva fonden är i Luxemburg endast 0,06 % av fondkapitalet (jämfört med
1,5 % i Sverige), och det förekommer ingen särskild beskattning av
utdelning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar den i Finansdepartementets promemoria framförda
uppfattningen att andelsägare i de utländska fonder som motsvarar svenska
värdepappersfonder vad avser öppenhet, reglering samt kontroll bör
beskattas för sin andel på samma sätt som andelsägare i svenska värde-
pappersfonder. Härigenom undviks diskriminerande och svåradministrerade
skatteregler. Utskottet föreslår att riksdagen antar det förslag till
ändringar i berörda paragrafer i inkomstskattelagen som framgår av
utskottets lagförslag i bilaga 3. Lagändringarna innebär att andelsägare i
en utländsk värde-pappersfond som avses i paragraferna skall beskattas för
kapitalvinst vid avyttring av fondandelen och för utdelning från fonden
och inte för inkomst av tillgångar som ingår i fonden.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anpassningar på företagsskatteområdet till EG-
fördraget, m.m.
att riksdagen godtar proposition 2000/01:22 i denna del,
2. beträffande fortsatt anpassning till internationella förhållanden
att riksdagen avslår motion 2000/01:Sk16 yrkande 1,
res. 1 (m)
3. beträffande näringsbetingade andelar
att riksdagen avslår motion 2000/01:Sk16 yrkande 2,
res. 2 (m)
4. beträffande marknadsnoteringskravet i Lex Asea
att riksdagen avslår motion 2000/01:Sk16 yrkande 3,
res. 3 (m)
5. beträffande beskattning av utländsk värdepappersfond
att riksdagen beslutar att de paragrafer i inkomstskattelagen
(1999:1229) som reglerar beskattningen av andelsägare i svenska
värdepappersfonder skall omfatta också andelsägare i utländska
motsvarigheter till svenska värdepappersfonder,
6. beträffande lagförslagen
att riksdagen med anledning av propositionerna 2000/01:12 i denna del
och 2000/01:22 i denna del och vad utskottet ovan anfört och hemställt
dels antar de i bilaga 1 till detta betänkande återgivna förslagen till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), dock att
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna tillförs en ny punkt 5 med den
lydelse som utskottet föreslår i bilaga 2 till detta betänkande,
2. lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av
inkomstskattelagen (1999:1229),
3. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,
4. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel
m.m.,
5. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
6. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
7. lag om ändring i lagen (1998:1618) om upphävande av lagen (1994:1854)
om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG,
8. lag om ändring i lagen (1999:1240) om ändring i kupongskattelagen
(1970:624),
9. lag om ändring i lagen (1999:1255) om ändring i lagen (1986:468) om
avräkning av utländsk skatt,
10. lag om upphävande av förordningen (1967:44) om investerings-avgift för
vissa byggnadsarbeten,
11. lag om upphävande av lagen (1992:846) om tillfällig avvikelse från
lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift,
12. lag om upphävande av lagen (1992:1330) om tillfällig avvikelse från
lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift,
13. lag om upphävande av lagen (1995:659) om tillfällig avvikelse från
lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift,
dels antar utskottets lagförslag i bilaga 3 till detta betänkande.
Stockholm den 28 november 2000
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Anita
Johansson (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Helena Höij
(kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester
(s), Marie Engström (v), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m), Birger
Schlaug (mp), Rolf Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Per-Olof Svensson (s)
och Lennart Axelsson (s).
Reservationer
1. Fortsatt anpassning till internationella förhållanden (mom. 2)
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m) och Catharina Hagen (m) har
dels anfört följande:
Enligt vår mening bör det med nuvarande snabba internationalisering av
näringslivet ifrågasättas om det finns anledning att göra åtskillnad
mellan företag i EU och andra utländska bolag. I en tid när företag,
människor, kapital, tjänster och varor blir allt rörligare är det
nödvändigt att Sverige framstår som ett attraktivt land för såväl inhemska
som utländska investe-ringar. Svenska skatteregler får inte försvåra
etablering av verksamheter som sträcker sig över gränserna.
Regeringen bör tillsätta en utredning med syfte dels att ändra de
bestämmelser som står i strid med EG-rätten, dels att anpassa det svenska
regelsystemet till internationell rätt.
dels vid moment 2 hemställt:
2. beträffande fortsatt anpassning till internationella förhållanden
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Sk16 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförts i reservationen om en utredning
som belyser förhållandet mellan svensk och interna-tionell
skattelagstiftning.
2. Näringsbetingade andelar (mom. 3)
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m) och Catharina Hagen (m) har
dels anfört följande:
Det torde i dag råda stor samstämmighet om att beskattningen av
näringsbetingade aktieinnehav måste begränsas. I regeringens proposition
anförs att huvudprincipen vid avkastning på eget kapital skall vara att en
inkomst endast beskattas en gång inom bolagssektorn. Denna princip följs
inte när det gäller kapitalvinster på näringsbetingade andelar.
Kapitalvinster på näringsbetingade andelar beskattas till skillnad från
mot-svarande utdelningar två gånger inom bolagssektorn. Detta strider inte
bara mot huvudprincipen utan ökar också incitamenten till skattearbitrage
mellan de olika inkomstslagen. Det är dessutom en konkurrensnackdel i
förhållande till länder som har denna skattefrihet. Det är också uppenbart
att komplexi-teten skulle minska i det regelsystem som här berörs om
skattebefrielse för näringsbetingade aktier införs.
Två utredningar arbetar för närvarande med denna fråga. Enligt vår
mening måste beskattningen av kapitalvinster från näringsbetingade andelar
avskaffas så snart som möjligt. Det är angeläget att regeringen skyndar på
arbetet och att ett förslag till skattefrihet på kapitalvinster från
närings-betingade andelar läggs fram snarast. Vi förordar i enlighet med
motion Sk16 att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande till regeringen
i frågan.
dels vid moment 3 hemställt:
3. beträffande näringsbetingade andelar
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Sk16 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförts i reservationen om en utredning
som belyser förhållandet mellan svensk och internatio-nell
skattelagstiftning.
3. Marknadsnoteringskravet i Lex Asea (mom. 4)
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m) och Catharina Hagen (m) har
dels anfört följande:
I propositionen lämnas förslag om att Lex Asea-reglerna skall utvidgas
till sin geografiska omfattning. Ett problem som regeringen inte har tagit
upp är att bara noterade bolag kan använda sig av dessa regler. Reglerna
diskri-minerar alltså de onoterade bolagen. Vi föreslår i enlighet med
motion Sk16 att Lex Asea utvidgas till att gälla även onoterade bolag.
dels vid moment 4 hemställt:
4. beträffande marknadsnoteringskravet i Lex Asea
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Sk16 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförts i reservationen om att Lex Asea
skall gälla även för onoterade bolag.
Särskilt yttrande
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m) och Catharina Hagen (m) anför:
Frågan om beskattning av utländska nyckelpersoner är avgjord i betänkande
2000/01:SkU6 och vi har där redogjort för vårt ställningstagande varför vi
här inte ånyo har anledning att ta ställning till denna fråga.
Utskottets förslag till ändringar i regeringens lagförslag
1. Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
5. Bestämmelsen i 12 kap. 3 § tredje stycket tillämpas i dess
äldre lydelse i fråga om beslut som meddelats av
Forskarskattenämnden enligt den upphävda lagen (1984:947) om
beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i
Sverige.
---------------------------------------------------------------
Utskottets lagförslag
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)
dels att 2 kap. 3 §, 30 kap. 1 §, 39 kap. 14 §, 42 kap. 8 §, 44 kap. 6 §,
48 kap. 2, 16 och 21 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 6 kap. 10 a och 16
a §§ samt en ny rubrik närmast före 6 kap. 16 a § av följande lydelse.
3 §
---------------------------------------------------------------
Bestämmelserna om juridiska personer skall inte tillämpas på
- dödsbon,
- svenska handelsbolag, eller
- juridiska personer som förvaltar samfälligheter och som
avses i 6 kap. 6 § andra stycket.
---------------------------------------------------------------
Bestämmelserna om juridiska
personer skall tillämpas också Bestämmelserna om juridiska
på svenska värdepappersfonder.=================================================
personer skall tillämpas också
på värdepappersfonder.
---------------------------------------------------------------
Särskilda bestämmelser om dödsbon efter dem som var begränsat
skattskyldiga vid dödsfallet finns i 4 kap. 3 §.
---------------------------------------------------------------
Att bestämmelserna om svenska handelsbolag gäller också för
europeiska ekonomiska intressegrupperingar framgår av 5 kap. 2
§.
---------------------------------------------------------------
I vilka fall utländska associationer anses som juridiska
personer framgår av 6 kap. 8 §.
1 §
---------------------------------------------------------------
Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för
belopp som sätts av till periodiseringsfond.
---------------------------------------------------------------
Avdrag får dock inte göras av
privatbostadsföretag, Avdrag får dock inte göras av
investment-företag, privatbostadsföretag,
förvaltningsföretag och investment-företag,
svenska värdepappersfonder. förvaltningsföretag och
värdepappersfonder.
14 §[1]
---------------------------------------------------------------
För investmentföretag och
svenska värdepappersfonder För investmentföretag och
gäller, utöver vad som följer värdepappersfonder gäller,
av övriga bestäm-melser i utöver vad som följer av
denna lag, följande: övriga bestäm-melser i denna
lag, följande:
---------------------------------------------------------------
1. Kapitalvinster på delägarrätter skall inte tas upp och
kapitalförluster på delägarrätter får inte dras av.
---------------------------------------------------------------
2. Ett belopp som för helt år motsvarar 2 procent för
investmentföretag och 1,5 procent för värdepappersfonder av
värdet på deras delägarrätter vid beskattningsårets ingång
skall tas upp. Egna aktier eller optioner, terminer eller
liknande instrument vars underliggande tillgångar består av
investmentföretagets sådana aktier skall inte inräknas i
underlaget.
---------------------------------------------------------------
3. Utdelning som företaget
eller fonden lämnar skall dras 3. Utdelning som företaget
av, dock inte med så högt eller fonden lämnar skall dras
belopp att det uppkommer ett av, dock inte med så högt
underskott. Sådan utdelning av belopp att det uppkommer ett
andelar i ett dotterbolag som underskott. Sådan utdelning av
avses i 42 kap. 16 § skall andelar i ett dotterbolag som
dock inte dras av. Svenska avses i 42 kap. 16 § skall
värdepappers-fonder får dra av dock inte dras av.
utdelning till annan än Värdepappersfonder får dra av
andelsägare i fonden med högst utdelning till annan än
ett belopp som motsvarar 2 andelsägare i fonden med högst
procent av fondens värde vid ett belopp som motsvarar 2
utgången av beskattningsåret. procent av fondens värde vid
utgången av beskattningsåret.
---------------------------------------------------------------
Den utdelning som skall dras av enligt första stycket 3 skall
dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om
utdelning avser.
8 §
---------------------------------------------------------------
Räntekompensation som förvärvaren av ett skuldebrev betalar
till överlåtaren för upplupen men inte förfallen ränta
behandlas som ränta.
---------------------------------------------------------------
Första stycket tillämpas också
vid förvärv av Första stycket tillämpas också
marknadsnoterade andelar i en vid förvärv av
svensk värdepappersfond som marknadsnoterade andelar i en
bara innehåller svenska värdepappersfond som bara
fordrings-rätter. innehåller svenska
fordringsrätter.
6 §
---------------------------------------------------------------
Om en svensk värdepappersfond
upplöses, anses varje Om en värdepappersfond
andelsägare ha avyttrat sin upplöses, anses varje
andel. andelsägare ha avyttrat sin
andel.
2 §
---------------------------------------------------------------
Med delägarrätt avses
Med delägarrätt avses
- aktie,
- aktie,
- rätt på grund av teckning av
aktier, - rätt på grund av teckning av
aktier,
- teckningsrätt,
- teckningsrätt,
- delrätt,
- delrätt,
- andel i en svensk
värdepappers-fond, - andel i en värdepappersfond,
- andel i en ekonomisk - andel i en ekonomisk
förening, och förening, och
- annan tillgång med liknande - annan tillgång med liknande
konstruktion eller konstruktion eller
verkningssätt. verkningssätt.
---------------------------------------------------------------
Bestämmelserna om delägarrätter skall tillämpas också på
- vinstandelsbevis som avser lån i svenska kronor,
- konvertibelt skuldebrev i svenska kronor,
- termin och option vars underliggande tillgångar består av
aktier eller termin och option som avser aktieindex, och
- annan tillgång med liknande konstruktion eller
verkningssätt.
Andel i privatbostadsföretag anses inte som delägarrätt.
---------------------------------------------------------------
16 §
---------------------------------------------------------------
Har andelar i svenska
värdepappersfonder förvärvats Har andelar i
före år 1995, får fysiska värdepappersfonder förvärvats
personer som före år 1995, får fysiska
anskaffningsutgift använda personer som
andelens marknadsvärde den 31 anskaffningsutgift använda
december 1992 eller, om fonden andelens marknadsvärde den 31
bildades under åren 1993 eller december 1992 eller, om fonden
1994, det först noterade bildades under åren 1993 eller
marknadsvärdet. Motsva-rande 1994, det först noterade
gäller i fråga om fondandels- marknadsvärdet. Motsvarande
bevis vars innehavare gäller i fråga om
registrerats efter utgången av fondandelsbevis vars
år 1994. innehavare registrerats efter
utgång-en av år 1994.
---------------------------------------------------------------
Första stycket gäller inte andelar i sådana värdepappersfonder
som tidigare var allemansfonder. Om sådana andelar förvärvats
före år 1991, får anskaffningsutgiften bestämmas till andelens
marknadsvärde den 31 december 1990.
---------------------------------------------------------------
21 §[2]
---------------------------------------------------------------
Kapitalförluster på marknads-
noterade andelar i svenska Kapitalförluster på marknads-
värde-pappersfonder som noterade andelar i
innehåller bara svenska värdepappers-fonder som
fordringsrätter skall dras av innehåller bara svenska
i sin helhet. fordringsrätter skall dras av
i sin helhet.