I betänkandet tillstyrker utskottet proposition
1999/2000:126 En ny tullag och avstyrker de motioner
som väckts med anledning av propositionen. Vidare
tillstyrker utskottet vissa lagändringar i
propositionerna 1999/2000:
124, 2000/01:8 och 2000/01:12 vilka av
samordningsskäl behandlas i detta betänkande.
Reservationer av m beträffande intrång i viss
immateriell äganderätt och av m, kd och fp
beträffande tulltillägg och dröjsmålstalan.
Propositionerna
Proposition 1999/2000:126
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i
proposition 1999/2000:126 att riksdagen antar de i
propositionen framlagda förslagen till
1. tullag,
2. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på
annonser och reklam,
3. lag om ändring i lagen (1973:980) om transport,
förvaring och förstöring av införselreglerade varor,
m.m.,
4. lag om ändring i lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter,
5. lag om ändring i lagen (1979:1088) om
gränsövervakningen i krig m.m.,
6. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
7. lag om ändring i utsökningsbalken (1981:774),
8. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning
vid återbetalning av skatter och avgifter,
9. lag om ändring i strålskyddslagen (1988:220),
10. lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137),
11. lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta-
och kreditreglering,
12. lag om ändring i postlagen (1993:1684),
13. lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200),
14. lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda
tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet,
15. lag om ändring i lagen (1999:1284) om ändring i
lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i
beskattningsförfarandet,
16. lag om ändring i lagen (1994:1547) om
tullfrihet m.m.,
17. lag om ändring i lagen (1994:1548) om vissa
tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m.,
18. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet
från skatt vid import, m.m.,
19. lag om ändring i lagen (1994:1563) om
tobaksskatt,
20. lag om ändring i lagen (1994:1564) om
alkoholskatt,
21. lag om ändring i lagen (1994:1565) om
beskattning av viss privatinförsel,
22. lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),
23. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på
energi,
24. lag om ändring i lagen (1996:701) om
Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett
annat land inom Europeiska unionen,
25. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483),
26. lag om ändring i lagen (1998:714) om ersättning
vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder samt
27. lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229).
I propositionen lämnas förslag till en ny tullag.
Den nuvarande tullagen (1994:1550) trädde i kraft
den 1 januari 1995, i samband med att Sverige blev
medlem i EU. Lagen tillkom under stor tidspress och
endast de ändringar som bedömdes vara nödvändiga
inför medlemskapet gjordes. Eftersom det fanns behov
av en översyn av bl.a. tullagen tillsatte regeringen
under 1997 en utredning, Tullagsutredningen, som
fick i uppdrag att göra en översyn av den del av den
svenska tullagstiftningen som faller inom Finans-
departementets ansvarsområde. Det förslag till ny
tullag som presenteras i denna proposition bygger på
Tullagsutredningens förslag.
Sedan Sverige blev medlem i EU finns de primära
föreskrifterna på tullområdet i EG:s regelverk. Den
svenska tullagstiftningen utgör ett komplement till
EG-rätten. Det är därför viktigt att kopplingen
mellan de EG-rättsliga reglerna och tullagen framgår
tydligt. Därför innehåller den föreslagna nya
tullagen tydligare hänvisningar till de EG-rättsliga
reglerna.
För att underlätta en smidig och mer flexibel
tillämpning av bestämmelserna om tullklarering
föreslås att Tullverket får befogenhet att meddela
föreskrifter om tidsfristen för inlämnande av
kompletterande tulldeklarationer och utfärdande av
tullräkningar.
De kontrollbestämmelser som ger Tullverket
befogenheter som kan innebära intrång i enskilds
grundläggande fri- och rättigheter har samlats i den
föreslagna lagen; i dag finns sådana bestämmelser
även i tullförordningen. Det föreslås också en
generell proportionalitetsbestämmelse samt en
bestämmelse som anger ramarna för tjänstemans rätt
att använda våld och tvång som skall gälla alla
kontrollåtgärder som vidtas med stöd av lagen.
Vidare har bestämmelserna i lagen (1994:1552) om
tullkontroll av varumärkesintrång m.m. tagits in i
den föreslagna tullagen. Det föreslås också att
dessa bestämmelser skall kompletteras med
bestämmelser om bl.a. ansvaret för Tullverkets
kostnader för förstöring av varor, möjlighet för
Tullverket att utfärda föreskrifter samt
rättighetsinnehavarens ekonomiska ansvar för skada
på varuprov vid inspektion och möjlighet för
Tullverket att kräva säkerhet innan varuprov lämnas
ut för inspektion.
Proposition 1999/2000:124
Regeringen föreslår i proposition 1999/2000:124 En
ny smugglingslag m.m. bl.a. att riksdagen antar en
ändring i den nya tullagen (lagförslag 2.9).
Propositionen, som remitterats till
justitieutskottet, behandlas i betänkandet
2000/01:JuU2. Av tekniska skäl har justitieutskottet
överlämnat den författningsmässiga regleringen av
ändringen till skatteutskottet som samordnar
ändringen med införandet av den nya lagen i detta
betänkande.
Proposition 2000/01:8
Regeringen föreslår i proposition 2000/01:8 Ny
socialavgiftslag bl.a. att riksdagen antar en
ändring i 1 kap. 1 § skattebetalningslagen
(1997:483) (lagförslag 2.6). Propositionen, som
remitterats till socialförsäkringsutskottet,
behandlas i betänkande 2000/01:SfU5. Av tekniska
skäl har socialförsäkringsutskottet överlämnat den
författningsmässiga regleringen av ändringen till
skatteutskottet som samordnar ändringen med ett
annat förslag till ändring i samma lagrum i detta
betänkande.
Proposition 2000/01:12
Regeringen föreslår i proposition 2000/01:12
Beskattning av utländska nyckelpersoner bl.a. att
riksdagen antar en ändring i 9 kap. 1 §
sekretesslagen (1980:100) (lagförslag 2.5).
Propositionen behandlas i betänkande 2000/01:
SkU6. Av tekniska skäl samordnas den
författningsmässiga regleringen i detta betänkande.
Lagförslagen
Lagförslagen, i den lydelse de erhållit efter de
ovan nämnda samordningsåtgärderna, finns i bilaga 1
till betänkandet.
Motionerna
1999/2000:Sk31 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari
yrkas
1. att riksdagen beslutar att avskaffa
tulltillägget i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kostnader i samband
med tullkontroll,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kostnadsansvaret för
förstöring av gods,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag till
bemyndigande i 4 kap. 12 § förslag till tullag för
regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer att meddela närmare föreskrifter i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1999/2000:Sk32 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter
(fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att ett utredningsarbete
snarast bör starta i syfte att leda till förslag om
regler för dröjsmålstalan vid
myndighetshandläggning.
1999/2000:Sk33 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) vari
yrkas att riksdagen beslutar att avskaffa
tulltillägget från den 1 januari 2001.
Yttranden från andra utskott
Yttranden över proposition 1999/2000:126 har
avlämnats till skatteutskottet av
konstitutionsutskottet (yttrande 2000/01:KU5y) och
lagutskottet (yttrande 2000/01:LU1y). Yttrandena har
fogats som bilagor till detta betänkande (bilagor 2
och 3).
Utskottet
Införande av en ny tullag m.m.
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen att tullagen och
lagen om tullkontroll av varumärkesintrång, båda
från år 1994, skall ersättas med en ny tullag.
Syftet är bl.a. att bättre anpassa den svenska
tullagstiftningen till EG-rätten och göra
tullförfarandet smidigare för näringslivet och
myndigheterna. Propositionen bygger på
Tullagsutredningens betänkande SOU 1999:54 En ny
tullag samt på vissa framställningar från
Läkemedelsverket och Säkerhetspolisen.
I åtskilliga hänseenden innebär den nya tullagen
att bestämmelserna i den gamla lyfts över till den
nya. Till nyheterna hör dock bl.a. att vissa termer
bringas i bättre överensstämmelse med EG-
terminologin och att det klart skall framgå att
bestämmelserna i den nya tullagen endast är
komplement till EG-rätten. En annan nyhet är
införandet av en generell proportionalitetsbe-
stämmelse som går ut på att beslut om kontrollåtgärd
får fattas endast om skälen för åtgärden uppväger
det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär
för enskild.
Överklagandereglerna i den gamla tullagen överförs
i huvudsak oförändrade till den nya lagen. När det
gäller frågan om utlämnande av uppgifter föreslår
regeringen att Tullverket på begäran av
Läkemedelsverket skall lämna ut uppgifter som rör
import och export av varor. Likaledes skall Tull-
verket på begäran av Säkerhetspolisen lämna ut
uppgifter som rör export av varor. Den nya tullagen
innehåller också en del bemyndiganden för regeringen
eller Tullverket att meddela föreskrifter. I andra
fall, då sådana föreskrifter har bedömts ha
karaktären av verkställighetsföreskrifter, lämnas i
stället en upplysning i lagtexten om att regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, Tullverket
meddelar sådana föreskrifter.
Utskottets ställningstagande
Utskottet inleder med en övergripande bedömning av
propositionen och vill till att börja med framhålla
att den nu gällande tullagen, som beslutades på
hösten 1994 i samband med den svenska anslutningen
till EU, tillkom under stor tidspress och utan att
det fanns möjlighet att utreda samtliga frågor så
noggrant som hade varit önskvärt. Tullagstiftningen
har därför setts över av en särskild utredare och
denna översyn har lett fram till ett förslag till en
ny tullag som anses vara bättre ägnad att möta
tidens krav. Det är detta förslag som nu efter
vederbörlig remissbehandling och beredning läggs
fram i den föreliggande propositionen.
Utskottet anser liksom regeringen att den svenska
tullagstiftningen bör ges ett innehåll som
underlättar en smidig hantering i tullförfarandet
för såväl näringslivet som myndigheterna. Ambitionen
bör vara att bestämmelserna skall vara tydliga,
lätta att tillämpa och överblicka och givetvis
anpassade till EG-rättens regelverk på tullområdet.
Bestämmelserna bör vidare vara väl avvägda när det
gäller balansen mellan rättssäkerhetens krav och
möjligheterna för tullmyndigheterna att agera
effektivt för att förhindra smuggling och annat
brottsligt förfarande inom tullområdet.
Utskottet anser att regeringens förslag på ett
tillfredsställande sätt uppfyller dessa krav.
Utskottet tillstyrker därför propositionen såvitt
avser införandet av den nya lagen och tillhörande
följdlagstiftning, dock att vissa frågor som tagits
upp i de med anledning av propositionen väckta
motionerna behandlas särskilt nedan. Utskottet
återkommer nedan även till vissa författningstek-
niska frågor.
Tullkontrollen beträffande intrång i viss
immateriell äganderätt
Motionen
I motion Sk31 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)
kritiserar motionärerna de bestämmelser som föreslås
i propositionen och som innebär att rättighets-
innehavaren kan komma att bli skyldig att bestrida
kostnaderna för förstöring av varumärkesförfalskade
eller pirattillverkade varor. Enligt motionärernas
mening är det inte rimligt att en
rättighetsinnehavare som drabbas av varu-
märkesförfalskning eller piratkopiering skall behöva
ta det ekonomiska ansvaret för att få varorna ur
världen. Motionärerna anser därför att bestäm-
melserna bör gå ut på att svaranden skall stå för
kostnaderna i första hand och att staten skall göra
det i andra hand, om det inte är möjligt att få
ersättning för kostnaderna av svaranden.
Motionärerna begär därför ett tillkännagivande om
att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett
nytt lagförslag i denna del (yrkande 3).
Med en liknande motivering finner motionärerna
dessutom att staten bör stå för alla kostnader som
uppkommer i samband med kontroller som motiveras av
att skälig misstanke om varumärkesintrång eller
piratkopiering föreligger. Motionärerna föreslår att
riksdagen begär en analys av konsekvenserna av ett
sådant kostnadsansvar för staten (yrkande 2).
Lagutskottets yttrande
I yttrande till skatteutskottet (yttr. 2000/01:LU1y,
se bilaga 3 till detta betänkande) hänvisar
lagutskottet till utsökningsbalkens bestämmelse att
sökanden ansvarar mot staten för
förrättningskostnaderna i mål av motsvarande slag,
när dessa kostnader inte kunnat utsökas hos
svaranden. Det finns enligt lagutskottets
uppfattning inte något skäl att avvika från denna
princip när det gäller ansvaret för Tullverkets
kostnader för förstöring av varor. Därtill kommer,
anför lagutskottet, att det skulle strida mot EG-
rättsliga bestämmelser att ålägga staten något
kostnadsansvar i dessa fall. När det gäller ansvaret
för kostnader för skada på varuprov som analyserats
i samband med misstanke om varumärkesintrång betonar
lagutskottet att det handlar om ett privaträttsligt
anspråk där staten inte rimligen bör bära något
kostnadsansvar och att den ordning som föreslås i
propositionen, enligt lagutskottets mening, ligger
väl i linje med det allmänna rättsmedvetandet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar lagutskottets uppfattning att
motionsförslagen strider mot såväl vedertagna
principer på utsökningsområdet som allmänt
rättsmedvetande och gällande EG-rätt. Av de skäl
lagutskottet redovisat avstyrker utskottet därför
både yrkande 2 och yrkande 3 i motion Sk31.
Tulltillägg
Propositionen
I avvaktan på att översynen av
skattetilläggsinstitutet (Fi 1998:07, dir. 1998:34)
slutförts lämnas inga förslag till ändringar i
bestämmelserna om tulltillägg. Gällande bestämmelser
överförs således oförändrade till den nya tullagen.
Motionerna
I motionerna Sk31 (yrkande 1) av Carl Fredrik Graf
m.fl. (m) och Sk33 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) yrkas
att tulltillägget skall avskaffas. Motionärerna
vänder sig mot både det administrativa krånglet och
sanktionens hårdhet. Tulltilläget bör därför enligt
motionärernas uppfattning slopas omedelbart.
Utskottets ställningstagande
Med tanke på tulltilläggets nära anknytning till
skattetillägget anser utskottet, i likhet med
regeringen, att man bör avvakta resultatet av
översynen av skattetilläggsinstitutet innan man
överväger tulltilläggets framtida utformning eller
tanken på att avveckla det. Utskottet vill erinra om
att översynen beräknas vara avslutad senast den 31
december 2000.
I sammanhanget vill emellertid utskottet passa på
att föreslå en mindre ändring av 8 kap. 10 § i den
nya tullagen, som tar upp de fall då befrielse från
tulltillägg eller förseningsavgift skall medges. Det
bör framgå av paragrafen att befrielsen gäller den
aktuelle gäldenären eller deklaranten. Denna
formulering stämmer också överens med vad som brukas
på andra ställen i den nya lagen. Den i
propositionen föreslagna formuleringen att den som
påförts tulltillägg eller förseningsavgift i vissa
fall skall befrias från avgiften är mindre lämplig,
eftersom någon sådan påföring i praktiken aldrig har
skett. Utskottet föreslår i sin hemställan en
omformulering av paragrafen i berört hänseende.
Med det anförda och med den nyss nämnda
modifieringen biträder utskottet förslaget i
propositionen att överföra bestämmelserna om
tulltillägg till den nya tullagen och avstyrker
motionerna Sk31 yrkande 1 och Sk33.
Dröjsmålstalan
Motionen
I motion Sk32 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter
(båda fp) efterlyses en snar utredning om regler för
dröjsmålstalan vid myndighetshandläggning.
Motionärerna åberopar Lagrådets uttalande att regler
som är nödvändiga för den faktiska tillämpningen av
rättsinstitutet dröjsmålstalan bör utarbetas under
det fortsatta lagstiftningsarbetet.
Utskottets ställningstagande
Med dröjsmålstalan avses en rätt att påkalla beslut
av en myndighet inom viss tid eller att överklaga en
myndighets underlåtenhet att inom viss tid efter
gjord framställning meddela beslut. Några regler om
en sådan rättighet finns för närvarande inte i den
svenska tullagstiftningen och regeringen framhåller
i propositionen att införandet av sådana
kompletterande bestämmelser måste föregås av mycket
noggranna överväganden och att en rad frågor måste
tänkas igenom i samband med sådana överväganden som
t.ex. innebörden av ett yrkande, rättsföljden av en
prövning och frågan om rätt forum. Regeringen anger
emellertid också i propositionen att den har för
avsikt att återkomma i frågan och enligt vad
utskottet erfarit planeras en utredning inom
Regeringskansliet. Motionärerna är således enligt
utskottets uppfattning redan tillgodosedda och något
uttalande av riksdagen är inte påkallat. Utskottet
avstyrker därför motion Sk32.
Bemyndiganden, m.m.
Propositionen
I propositionen föreslås bl.a. att i avsnittet om
export m.m. i den nya tullagen skall en passus tas
in som anger att regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer meddelar föreskrifter som
kompletterar bestämmelserna.
Motionen
I motion Sk31 (yrkande 4) av Carl Fredrik Graf m.fl.
(m) yrkas avslag på regeringens lagförslag i denna
del. Grunden för yrkandet är att Lagrådet avstyrkt
ett införande av denna passus i den nya tullagen.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande till
skatteutskottet (yttr. 2000/01:
KU5y, se bilaga 2 till detta betänkande) framhållit
att lagtexten i den lydelse som har förelagts
riksdagen inte innebär att regeringen tilläggs några
befogenheter att meddela föreskrifter utöver
verkställighetsföreskrifter eller andra föreskrifter
som ej enligt grundlag skall meddelas av riksdagen.
Enligt konstitutionsutskottets uppfattning finns det
därför inte skäl för utskottet att med hänsyn till
reglerna i regeringsformen avstyrka bifall till
propositionen i denna del.
Utskottets ställningstagande
I förslaget till ny tullag föreslås dels vissa
bestämmelser som bemyndigar regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer att meddela före-
skrifter om införsel av vara m.m., dels ett stort
antal upplysningar om att regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter med
karaktär av verkställighetsföreskrifter till den nya
tullagen. Den av motionärerna kritiserade passusen
är, som konstitutionsutskottet funnit, utformad som
en sådan upplysning, och utskottet håller därför med
konstitutionsutskottet om att det inte finns skäl
att med hänsyn till reglerna i regeringsformen
utmönstra just denna passus ur den nya lagen.
Utskottet har emellertid noterat att Lagrådet har
ifrågasatt behovet av alla dessa upplysningar om
förekomsten av verkställighetsföreskrifter i den nya
lagen. Beträffande somliga har Lagrådet t.o.m.
angett att de är överflödiga och att de kan
undvaras. Enligt vad utskottet erfarit kommer
regeringen, som brukligt är när det gäller en ny
lagstiftningsprodukt av denna karaktär, under alla
omständigheter att följa upp och - när tillräckliga
erfarenheter vunnits - se över den nya lagen.
Utskottet utgår ifrån att regeringen i detta samman-
hang också prövar om det finns ett behov av alla de
upplysningar om förekomsten av
verkställighetsföreskrifter som den nya lagen
innehåller, eller om det går att gallra i dem.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen
även i denna del och avstyrker motion Sk31 yrkande
4.
Vissa lagstiftningsfrågor
Av det föregående framgår att utskottet i sak
ställer sig bakom regeringens förslag i alla
väsentliga delar. I vissa lagstiftningstekniska
frågor finns det dock ett behov av
samordningsåtgärder på grund av att andra ändringar
i samma lagrum som nu är berörda har aktualiserats i
andra propositioner. Därutöver har utskottet funnit
att vissa mindre redaktionella justeringar bör
göras.
Regeringen har i proposition 1999/2000:124 En ny
smugglingslag m.m. bl.a. föreslagit en ändring i den
nya tullagen (lagförslag 9 i proposition
1999/2000:124). Propositionen har behandlats av
justitieutskottet i betänkande 2000/01:JuU2.
Justitieutskottet har överlämnat den
författningsmässiga regleringen av ändringen till
skatteutskottet. Skatteutskottet samordnar ändringen
med införandet av den nya lagen i detta betänkande.
Regeringen har vidare i proposition 2000/01:8 Ny
socialavgiftslag bl.a. föreslagit att riksdagen
antar en ändring i 1 kap. 1 § skattebetalningslagen
(1997:483) (lagförslag 6 i proposition 2000/01:8).
Propositionen har behandlats av
socialförsäkringsutskottet i betänkande
2000/01:SfU5. Av tekniska skäl har
socialförsäkringsutskottet överlämnat den
författningsmässiga regleringen av ändringen i den
berörda paragrafen till skatteutskottet. Utskottet
samordnar ändringen med ett annat förslag till
ändring i samma lagrum i detta betänkande och
föreslår samtidigt en precisering i ikraftträdande-
bestämmelsen.
Slutligen har regeringen i proposition 2000/01:12
Beskattning av utländska nyckelpersoner bl.a.
föreslagit att riksdagen antar en ändring i 9 kap. 1
§ sekretesslagen (1980:100) (lagförslag 5 i
proposition 2000/01:12). Propositionen behandlas av
utskottet i betänkande 2000/02:SkU6 där ändringen
tillstyrks i sak. Av tekniska skäl samordnas den
författningsmässiga regleringen i detta betänkande.
I den föreliggande propositionen föreslås bl.a.
ändringar i
· 26 § lagen (1972:266) om skatt på annonser och
reklam (lagförslag 2 i propositionen),
·
· 1 § lagen (1985:146) om avräkning vid
återbetalning av skatter och avgifter (lagförslag
8 i propositionen),
·
· 1 kap. 2 och 5 §§ mervärdesskattelagen (1994:200)
(lagförslag 13 i propositionen) samt
·
· 5 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi
(lagförslag 23 i propositionen).
·
Ytterligare ändringar i samma paragrafer föreslås i
proposition 2000/01:31 Vissa förmögenhets- och
punktskattefrågor, avsedda att träda i kraft den
1 januari 2001. Utskottet föreslår att samtliga
ändringar i de berörda paragraferna samordnas i
betänkande 2000/01:SkU11.
Slutligen har utskottet uppmärksammat att vissa
föreslagna hänvisningar till EG-rättsliga
bestämmelser i 4 kap. 7 § i den nya tullagen
(lagförslag 1 i propositionen) och 1 kap. 4 § lagen
(1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.
(lagförslag 18 i propositionen) kommit att bli
inaktuella. Utskottet föreslår erforderliga
korrigeringar. Dessutom föreslår utskottet en
kompletterande övergångsbestämmelse till ändringarna
i tobaksskattelagen och alkoholskattelagen
(lagförslag 19 och 20 i propositionen) och en
följdändring i lagen (1998:506) om
punktskattekontroll av transporter m.m. av
alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter
som av förbiseende fallit bort från propositionens
förslag till riksdagsbeslut.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande införande av en ny tullag
m.m.
att riksdagen godtar proposition 1999/2000:126 i denna del,
2. beträffande tullkontrollen beträffande
intrång i viss immateriell äganderätt
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk31 yrkandena 2 och
3,
res. 1 (m)
3. beträffande tulltillägg
att riksdagen med den ändring utskottet förordat godtar
proposition 1999/2000:126 i denna del och avslår
motionerna 1999/2000:Sk31 yrkande 1 och
1999/2000:Sk33,
res. 2 (m, kd, fp) -
delvis
4. beträffande dröjsmålstalan
att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sk32,
res. 3 (m, kd, fp)
5. beträffande bemyndiganden, m.m.
att riksdagen godtar proposition 1999/2000:126 i denna del
och avslår motion 1999/2000:Sk31 yrkande 4,
6. beträffande vissa lagstiftningsfrågor
att riksdagen med anledning av proposition 1999/2000:124 i
denna del, proposition 1999/2000:126 i denna
del, proposition 2000/01:8 i denna del och
proposition 2000/01:12 i denna del godtar vad
utskottet anfört,
7. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad ovan anförts och hemställts
antar de i bilaga 1 till detta betänkande
återgivna förslagen till
1. tullag med de ändringarna
dels att i 4 kap. 7 § uttrycket "309-495" byts
ut mot uttrycket "309-462",
dels att 8 kap. 10 § erhåller följande såsom
utskottets förslag betecknade lydelse.
-----------------------------------------------------
10 §
-----------------------------------------------------
Den som påförts Gäldenären respektive
tulltillägg eller deklaranten skall helt
förseningsavgift skall eller delvis befrias från
helt eller delvis befrias tulltillägg respektive
från avgiften förseningsavgift
-----------------------------------------------------
1. om felaktigheten eller 1. om felaktigheten
underlåtenheten kan antas eller underlåtenheten kan
ha ett sådant samband med antas ha ett sådant
hans ålder, hans bris- samband med hans ålder,
tande erfarenhet, hans hans bristande
eller hans ombuds sjukdom erfarenhet, hans eller
eller liknande hans ombuds sjukdom eller
förhållande att den liknande förhållande att
framstår som ursäktlig, den framstår som
ursäktlig,
2. om felaktigheten
eller underlåtenheten 2. om felaktigheten
framstår som ursäktlig eller underlåtenheten
med hänsyn till den framstår som ursäktlig
oriktiga uppgiftens med hänsyn till den
beskaffenhet eller annan oriktiga uppgiftens
särskild omständighet, beskaffenhet eller annan
eller särskild omständighet,
eller
3. om det framstår som
uppenbart oskäligt att ta 3. om det framstår som
ut tillägget eller uppenbart oskäligt att ta
avgiften. ut tillägget eller
avgiften.
------------------------------------------------------
Gäldenären får - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
- - är obetydligt.
------------------------------------------------------
2. lag om ändring i lagen (1973:980) om
transport, förvaring och förstöring av
införselreglerade varor, m.m.,
3. lag om ändring i lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och
avgifter,
4. lag om ändring i lagen (1979:1088) om
gränsövervakningen i krig m.m.,
5. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
6. lag om ändring i utsökningsbalken (1981:774),
7. lag om ändring i strålskyddslagen (1988:220),
8. lag om ändring i tullregisterlagen
(1990:137),
9. lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta-
och kreditreglering,
10. lag om ändring i postlagen (1993:1684),
11. lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200) med den ändringen att 1 kap. 2 och 5
§§ utgår ur förslaget,
12. lag om ändring i lagen (1994:466) om
särskilda tvångsåtgärder i
beskattningsförfarandet,
13. lag om ändring i lagen (1999:1284) om
ändring i lagen (1994:466) om särskilda
tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet,
14. lag om ändring i lagen (1994:1547) om
tullfrihet m.m.,
15. lag om ändring i lagen (1994:1548) om vissa
tullförfaranden med ekonomisk verkan, m.m.,
16. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet
från skatt vid import, m.m. med den ändringen
att i 1 kap. 4 § uttrycket "94/4/EG" byts ut mot
uttrycket "2000/47/EG",
17. lag om ändring i lagen (1994:1563) om
tobaksskatt med den ändringen att
ikraftträdandebestämmelsen erhåller följande
såsom utskottets betecknade lydelse:
-----------------------------------------------------
Regeringens förslag Utskottets förslag
------------------------------------------------------
Ikraftträdandebestämmelse
-----------------------------------------------------
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 januari 2001. den 1 januari 2001. Äldre
föreskrifter gäller
fortfarande för varor som
dessförinnan anmälts
eller borde ha anmälts
till tullförfarandet
övergång till fri
omsättning.
-----------------------------------------------------
18. lag om ändring i lagen (1994:1564) om
alkoholskatt med den ändringen att
ikraftträdandebestämmelsen erhåller följande
såsom utskottets betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
------------------------------------------------------
Ikraftträdandebestämmelse
-----------------------------------------------------
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 januari 2001. den 1 januari 2001. Äldre
föreskrifter gäller
fortfarande för varor som
dessförinnan anmälts
eller borde ha anmälts
till tullförfarandet
övergång till fri
omsättning.
-----------------------------------------------------
19. lag om ändring i lagen (1994:1565) om
beskattning av viss privatinförsel,
20. lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),
21. lag om ändring i lagen (1996:701) om
Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot
ett annat land inom Europeiska unionen,
22. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483) med den ändringen att
ikraftträdandebestämmelsen erhåller följande
såsom utskottets förslag betecknade lydelse:
-----------------------------------------------------
Förslag enligt prop. Utskottets förslag
1999/2000:126
------------------------------------------------------
Ikraftträdandebestämmelse
-----------------------------------------------------
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 januari 2001. Den den 1 januari 2001. Den
äldre bestämmelsen skall äldre bestämmelsen i
dock fortfarande första stycket 2 skall
tillämpas i fråga om dock fortfarande
sådan skatt för vilken tillämpas i fråga om
tulllagen (1994:1550) sådan avgift för vilken
gäller. lagen (1981:691) om
socialavgifter gäller och
den äldre bestämmelsen i
andra stycket i fråga om
sådan skatt för vilken
tullagen (1994:1550)
gäller.
-----------------------------------------------------
23. lag om ändring i lagen (1998:506) om
punktskattekontroll av transporter m.m. av
alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljepro-
dukter,
24. lag om ändring i lagen (1998:714) om
ersättning vid frihetsberövanden och andra
tvångsåtgärder,
25. lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229).
res. 2 (m, kd, fp) -
delvis
Stockholm den 14 november 2000
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Carl
Fredrik Graf (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per
Rosengren (v), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund
(m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Ulla Wester (s), Lena Sandlin-Hedman
(s), Marie Engström (v), Kenneth Lantz (kd),
Catharina Hagen (m), Birger Schlaug (mp), Rolf
Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp) och Per-Olof
Svensson (s).
Reservationer
1. Tullkontrollen beträffande intrång i
viss immateriell äganderätt (mom. 2) - m
Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina Hagen
(m) har
dels anfört följande:
I ett rättssamhälle måste det finnas möjligheter
för rättighetsinnehavare till immateriella
rättigheter att skydda sig mot olagliga intrång i
den immateriella äganderätten och, som de moderata
ledamöterna i lagutskottet har framhållit i en
avvikande mening, det är också mycket viktigt att
rättighetsinnehavaren skall kunna beivra
immaterialrättsliga intrång. Det är enligt vår
mening helt oacceptabelt att ha en ordning som kan
innebära att rättighetsinnehavaren av ekonomiska
skäl måste avstå från att utföra en kontrollåtgärd,
trots att skälig misstanke om intrång föreligger.
Som framhålls i motion Sk31 bör det i stället, om
skälig grund för misstanke om intrång föreligger,
vara statens skyldighet att svara för alla
kostnader som kan uppkomma vid tullkontroll av att
en immateriell äganderätt inte kränkts. Regeringen
bör enligt vår mening överväga ett sådant
kostnadsansvar för staten och återkomma till
riksdagen med erforderliga förslag. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
En annan viktig fråga som motionärerna har tagit
upp är att en rättighetsinnehavare inte bör behöva
riskera sin egen ekonomi för att få till stånd en
förstöring av varor som gör intrång på den
immateriella äganderätten, dvs.
varumärkesförfalskade eller pirattillverkade varor.
Moderaterna i lagutskottet har antagit att det i
inte så få fall kommer att visa sig omöjligt att få
ut medlen från den som har kränkt rättigheterna, och
vi delar den bedömningen. Om förrättningskostnaderna
inte kan tas ut av svaranden bör således kostnaderna
stanna på staten. En sådan ordning bygger enligt vår
mening på allmänt vedertagna principer, och skulle
den komma i konflikt med EG-rätten bör regeringen
försöka se till att EG-rätten ändras på denna punkt.
Vi föreslår att riksdagen gör ett uttalande även om
denna fråga.
Med det anförda tillstyrker vi motion Sk31
yrkandena 2 och 3.
dels under moment 2 hemställt:
2. beträffande tullkontrollen beträffande
intrång i viss immateriell äganderätt
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk31 yrkandena
2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts,
2. Tulltillägg (mom. 3 och 7 i motsvarande
del) - m, kd och fp
Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl Erik
Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m) och Johan
Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
Tulltillägget kan drabba de företagare orimligt
hårt som har råkat göra fel vid sin tillämpning av
tullreglerna. Sanktionens hårdhet står inte i någon
som helst rimlig proportion till en begången
förseelse. Det handlar ofta om ouppsåtliga fel i
tulldeklarationer som upprättats under tidspress.
Sveriges inträde i EU har samtidigt inneburit att
importörerna fått en mängd nya regler att hålla reda
på. Dessutom har inlämningsfristen minskat.
Tullmyndighetens skyldighet att utdöma tulltillägg
fräter på förhållandet mellan tullen och
importörerna. Tullens myndighetsutövning skall inte
behöva upplevas av företagaren som att vederbörande
blir aktivt motarbetad. I stället bör tullen ge
service åt företagarna, och när ouppsåtliga fel har
begåtts bör det ligga i båda parters intresse att
felen kan rättas till på ett smidigt sätt.
Tulltillägget påförs liksom skattetillägget genom
ett rent administrativt förfarande när en miss eller
ett fel har konstaterats. Vår principiella
uppfattning är emellertid att det i praktiken
handlar om böter, och böter bör dömas ut av en
domstol och inte påföras genom ett administrativt
beslut. Det har dessutom visat sig att det är ovisst
om skattetilläggssystemet står i överensstämmelse
med Europarådets konvention om de mänskliga
rättigheterna. Samma osäkerhet vidlåder
tulltillägget.
Mot bakgrund av tulltilläggets negativa sidor anser
vi att man bör passa på att i samband med införandet
av en ny tullag avskaffa denna tvivelaktiga
sanktionsform. Tvärtemot vad regeringen föreslagit
bör således tulltilläggsreglerna inte föras över
till den nya lagen. Vi anser alltså att motionerna
Sk31 och Sk33 bör bifallas på denna punkt och
föreslår att avsnittet om tulltillägg under 8 kap.
skall utgå ur den nya lagen. Regeringen får åter-
komma med de förslag till kompletterande
bestämmelser och ändringar som kan behövas på grund
av denna åtgärd.
dels under moment 3 och moment 7 i motsvarande del
hemställt:
3. beträffande tulltillägg
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Sk31
yrkande 1 och 1999/2000:Sk33 och med avslag på
proposition 1999/2000:126 i denna del beslutar
att inte överföra tulltilläggsreglerna till den
nya tullagen,
att riksdagen gör den ändringen i det i bilaga 1 till detta
betänkande återgivna förslaget till tullag att 8
kap. 2-8 §§ utgår,
3. Dröjsmålstalan (mom. 4) - m, kd och fp
Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl Erik
Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m) och Johan
Pehrson (fp) har
dels anfört följande:
Dröjsmålstalan inom tullrätten innebär att det ges
en möjlighet att under vissa omständigheter i
förvaltningsdomstol klaga på att Tullmyndigheten
inte har fattat beslut inom viss tid. Trots att
Tullagsutredningen i sitt slutbetänkande, som
propositionen bygger på, återkommit med ett förslag
till dröjsmålstalan har regeringen valt att inte
lägga fram något sådant förslag i den lagrådsremiss
som föregått propositionen och inte heller i den
föreliggande propositionen.
Lagrådet har kommenterat detta särskilt och
framhållit att det faktiskt finns en rätt att föra
dröjsmålstalan enligt EG-rätten på tullområdet och
att en enskild person inte kan frånkännas rätten att
utnyttja denna möjlighet. Resultatet, om någon
skulle vilja utnyttja denna möjlighet, kan enligt
Lagrådet bli att förvaltningsdomstolen tvingas
improvisera fram erforderliga principer. Lagrådet
efterlyser därför erforderliga regler i den svenska
lagen.
Även om regeringen har angett att den avser att
återkomma i frågan anser vi att regeringen har tagit
alltför lätt på den, och avsikten är tydligen inte
att ge den prioritet. Enligt vår mening är det
mycket angeläget att införa tydliga regler om
möjligheterna till dröjsmålstalan vid myndigheternas
handläggning av ärenden, inte minst för småföretag
som kan vara mycket beroende av ett snabbt
myndighetsbesked. Regeringen bör skyndsamt
igångsätta ett utredningsarbete i syfte att ta fram
de regler som bör gälla vid dröjsmålstalan. För att
understryka att denna fråga är angelägen bör
riksdagen rikta ett tillkännagivande härom till
regeringen, och vi tillstyrker därför motion Sk32.
dels under moment 4 hemställt:
4. beträffande dröjsmålstalan
att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Sk32
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts angående en utredning om dröjsmålstalan.
Konstitutionsutskottets yttrande
2000/01:KU5y
En ny tullag
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har den 27 september 2000 beslutat
att bereda bl.a. konstitutionsutskottet tillfälle
att yttra sig över proposition 1999/2000:126 En ny
tullag jämte motioner.
I propositionen lämnas förslag till en ny tullag
jämte följdlagstiftning. Konstitutionsutskottet
begränsar sitt yttrande till vissa frågor om
normgivningsbemyndiganden.
Propositionen
Sedan Sverige blev medlem i EU finns de primära
föreskrifterna på tullområdet i EG:s regelverk. Den
svenska tullagstiftningen utgör ett komplement till
EG-rätten. Den föreslagna nya tullagen innehåller
därför hänvisningar till de EG-rättsliga reglerna.
De kontrollbestämmelser som ger Tullverket befo-
genheter som kan innebära intrång i enskilds
grundläggande fri- och rättigheter har samlats i den
föreslagna lagen; i dag finns sådana bestämmelser
även i tullförordningen. Den föreslagna tullagen
innehåller därutöver tämligen omfattande
föreskrifter på tullområdet, bland dem bestämmelser
som enligt propositionen är avsedda som upplysningar
om att verkställighetsföreskrifter som meddelas av
regeringen förekommer i anslutning till lagens
bestämmelser.
Motionsyrkande
I motion 1999/2000:Sk 31 yrkande 4 (m) hemställs att
riksdagen avslår regeringens förslag till
bemyndigande i 4 kap. 12 § i den nya tullagen för
regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer att meddela närmare föreskrifter. I
motionen framhålls att Lagrådet i sitt yttrande över
lagförslaget anfört att delegationsregeln i 8 kap. 9
§ första stycket regeringsformen endast omfattar
föreskrifter om tull på införsel av vara och att det
inte finns någon annan möjlighet till delegation.
Därför avstyrker Lagrådet det av regeringen
föreslagna bemyndigandet i förslaget till tullag i 4
kap. 13 § (att regeringen får komplettera
bestämmelserna om export och återexport i EG-
förordningar). Trots Lagrådets avstyrkande finns det
berörda bemyndigandet kvar i den lagtext som lagts
fram i förslaget till riksdagen, förslaget till
tullag 4 kap. 12 §. Med hänvisning till
regeringsformens delegationsregel och Lagrådets
yttrande motsätter sig motionärerna det berörda
bemyndigandet.
Bakgrund
Enligt 1 kap. 4 § regeringsformen är riksdagen ensam
lagstiftare. Regeringsformen medger emellertid att
riksdagen bemyndigar regeringen att genom
förordningar meddela föreskrifter i vissa ämnen, i
vilka normgivningskompetensen i princip är
förbehållen riksdagen. Bland annat kan regeringen
enligt 8 kap. 9 § första stycket efter bemyndigande
i lag genom förordning meddela föreskrifter om tull
på införsel av vara. Utöver vad som framgår av
regeringsformens medgivanden kan
normgivningskompetens inte delegeras från riksdagen.
Enligt 8 kap. 13 § regeringsformen första stycket
får regeringen utan särskilt bemyndigande i lag
genom förordning besluta dels föreskrifter om
verkställighet av lag, dels föreskrifter som ej
enligt grundlag skall meddelas av riksdagen. Av
tredje stycket i samma bestämmelse framgår att
regeringen i sådana fall i förordningen får överlåta
åt myndighet under regeringen att meddela
bestämmelser i ämnet. I verkställighetsföreskriftens
form får inte beslutas något som kan betraktas som
ett tidigare ej föreliggande ingrepp i enskilds
personliga eller ekonomiska förhållanden.
I sitt yttrande i lagstiftningsärendet har Lagrådet
pekat på att uttryckliga bemyndiganden i lag för
regeringen att meddela föreskrifter är överflödiga,
om regeringen ändå kan meddela föreskrifter på grund
av 8 kap. 13 § regeringsformen.
I propositionen anförs i fråga om åtskilliga av de
bestämmelser som föreslås att de är avsedda som
upplysningar om att sådana verkställighetsfö-
reskifter som regeringen får besluta med stöd av 8
kap. 13 § regeringsformen förekommer i anslutning
till lagen. Dessa bestämmelser är med andra ord inte
avsedda att vara några egentliga bemyndiganden att
meddela föreskrifter (prop. s. 135 f).
Enligt propositionen skall 4 kap. 12 § i den nya
tullagen lyda på följande sätt:
Bestämmelser om export av varor från EG:s
tullområde finns i artiklarna 161 och 162 i
förordningen (EEG) nr 2913/92 samt i artiklarna
297-298 och 788-798 i förordningen (EEG) nr 2454/93.
Bestämmelser om återexport finns i artikel 182 i
förordningen (EEG) nr 2913/92 och i artikel 841 i
förordningen (EEG) nr 2454/93.
Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer meddelar närmare föreskrifter som
kompletterar dessa bestämmelser.
Motion 1999/2000:Sk31 gäller andra stycket av den
nu återgivna paragrafen. Av propositionen framgår
att motsvarande lagtext i lagrådsremissen (4 kap. 13
§ andra stycket tullagen) var utformad på följande
sätt: "Regeringen får meddela föreskrifter som
kompletterar dessa bestämmelser" (prop. s. 211).
Lagrådet ansåg att denna bestämmelse inte var
förenlig med delegationsregeln i 8 kap. 9 § första
stycket regeringsformen och därför borde utgå (prop.
s. 275).
Utskottets bedömning
Såsom framgår av vad Lagrådet har anfört kan
upplysande bestämmelser i lag om regeringens direkt
på regeringsformen grundade rätt att meddela
föreskrifter uppfattas som överflödiga. Om sådana
bestämmelser ändå tas in i lag, innebär detta
emellertid inte att riksdagens normgivningsmakt
trätts för när. Utskottet berör inte frågan om detta
slags bestämmelser vidare i detta yttrande.
Såvitt gäller bestämmelsen i 4 kap. 12 § andra
stycket av den föreslagna nya tullagen framgår
enligt utskottets mening av lagtexten i den lydelse
som har förelagts riksdagen att den inte kan anses
innebära att regeringen tilläggs någon befogenhet
att meddela föreskrifter utöver vad som följer av 8
kap. 13 § regeringsformen. Det finns alltså inte
skäl för utskottet att med hänsyn till reglerna i
regeringsformen avstyrka bifall till propositionen
i denna del.
Stockholm den 26 oktober 2000
På konstitutionsutskottets vägnar
Per Unckel
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per
Unckel (m), Göran Magnusson (s), Kenneth Kvist (v),
Ingvar Svensson (kd), Mats Berglind (s), Inger René
(m), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Kenth
Högström (s), Mats Einarsson (v), Nils Fredrik
Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa Torstensson (c),
Helena Bargholtz (fp), Britt-Marie Lindkvist (s),
Per-Samuel Nisser (m), Anders Bengtsson (s) och
Inger Strömbom (kd).
Lagutskottets yttrande
2000/01:LU1y
Tullkontroll beträffande intrång i
viss immateriell äganderätt
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har den 27 september 2000 beslutat
att bereda konstitutionsutskottet och lagutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1999/2000:
126 En ny tullag jämte motioner.
I propositionen lämnas ett förslag till en ny
tullag, som skall ersätta tullagen (1994:1550) och
lagen (1994:1552) om tullkontroll av varumärkesin-
trång m.m. Det framlagda lagförslaget grundas på
Tullagsutredningens slutbetänkande (SOU 1999:54) En
ny tullag. Syftet med den nya lagen, som föreslås
träda i kraft den 1 januari 2001, är bl.a. att
bättre anpassa den svenska tullagstiftningen till
EG-rätten och underlätta en smidig hantering i tull-
förfarandet för såväl näringslivet som
myndigheterna. I åtskilliga hänseenden innebär
reformen att bestämmelserna i gällande tullag lyfts
över till den nya tullagen. Motsvarande gäller
reglerna om tullkontroll av varumärkesintrång. I
sistnämnda hänseende innebär lagförslaget också
vissa nyheter, bl.a. angående rättighetsinnehavarens
ansvar för skada på varuprov som kan uppkomma vid en
inspektion och ansvaret för Tullverkets kostnader
för förstöring av varor som gör intrång i en
immateriell äganderätt.
Med anledning av propositionen har väckts tre
motioner.
Lagutskottet har beslutat att avge yttrande över
propositionen såvitt avser förslagen om tullkontroll
beträffande intrång i viss immateriell äganderätt
(avsnitt 7.7) samt motion Sk31 av Carl Fredrik Graf
m.fl. (m) som behandlar bl.a. frågor om kostnader i
samband med tullkontroll av att en immateriell
äganderätt inte kränkts och ansvaret för Tullverkets
kostnader för förstöring av varor (yrkandena 2 och
3). Yttrandet begränsas till de immaterialrättsliga
och utsökningsrättsliga frågeställningarna som
innefattas i lagförslaget och motionsyrkandena.
Utskottet
Såväl inom Europeiska unionen som utanför unionen
förekommer en tämligen omfattande handel med
varumärkesförfalskade eller pirattillverkade varor.
För att förhindra denna handel utfärdades år 1986
rådets förordning (EEG) nr 3842/86 av den 1 december
1986 med bestämmelser för att förhindra att
varumärkesförfalskade varor övergår till fri
omsättning. Efter några år stod det klart att
bestämmelserna i denna rådsförordning inte var
tillräckliga för att stävja handeln med
varumärkesförfalskade eller pirattillverkade varor.
Förordningen har därför ersatts av en ny förordning,
rådets förordning (EG) nr 3295/94 av den 22 december
1994 om fastställande av vissa åtgärder avseende
införsel till gemenskapen samt export och återexport
från gemenskapen av varor som gör intrång i viss
immateriell äganderätt. Rådsförordningen
kompletteras av kommissionens förordning (EG) nr
1367/95 av den 16 juni 1995 om
tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG)
nr 3295/94.
Sedan den 1 juli 1999 omfattar förordningen (EG) nr
3295/94 också intrång i patent och tilläggsskydd för
läkemedel och växtskyddsmedel.
Av förordningen framgår under vilka omständigheter
tullmyndigheterna skall ingripa när varor som
misstänks kunna innebära intrång i en immateriell
äganderätt tas in för fri omsättning, är föremål för
export eller återexport eller påträffas vid
kontroller av gods som är under suspension. Vidare
framgår de åtgärder som skall vidtas av
myndigheterna beträffande de varor som har befunnits
innebära intrång i en immateriell rättighet. I
artikel 6.1 stadgas sålunda att tullkontoret skall
uppskjuta frigörandet av varorna eller kvarhålla
dessa och ge den som ansökt om ingripandet och de
personer som berörs av detta möjlighet att
inspektera de varor vilkas frigörande har skjutits
upp eller som har kvarhållits.
Förordningen (EG) nr 3295/94 lämnar ett visst
utrymme för kompletterande nationella bestämmelser.
I svensk rätt finns för närvande sådana bestämmelser
främst i lagen (1994:1552) om tullkontroll av
varumärkesintrång m.m. Lagen kompletteras i sin tur
av förordningen (1994:1559) om tullkontroll av
varumärkesintrång m.m.
Det i propositionen framlagda lagförslaget innebär
bl.a. att de bestämmelser som i dag finns i lagen om
kontroll av varumärkesintrång m.m. tas in i ett
särskilt kapitel (7 kap.) i den nya tullagen.
Samtidigt innehåller förslaget i denna del också
vissa nyheter.
En nyhet är den föreslagna bestämmelsen, 7 kap. 5
§, som föreskriver att rättighetsinnehavaren
ansvarar för skada på varuprov som uppkommer vid
sådan inspektion av varor som får göras enligt den
tidigare redovisade artikeln 6.1 i förordningen (EG)
nr 3295/94. I propositionen anför regeringen att det
är självklart att den som fått låna varuprovet skall
bära det ekonomiska ansvaret om undersökningen visar
att den skadade varan är äkta. Han eller hon skall
med andra ord ge importören eller exportören
ersättning för den skada på varuprovet som analysen
medfört. Detta bör enligt regeringen komma till
uttryck i lagen.
Den föreslagna bestämmelsen i 7 kap. 5 §
ifrågasätts i motion Sk31 av Carl Fredrik Graf m.fl.
(m). Enligt motionärernas mening är det inte rimligt
att en rättighetsinnehavare som på skälig grund
begärt ett ingripande skall svara för eventuell
skada som kan uppkomma vid den inspektion av de
misstänkta varorna som han eller hon får göra. Det
bör i stället vara statens skyldighet att svara för
alla kostnader som kan uppkomma vid en kontroll av
att en immateriell äganderätt inte kränkts.
Motionärerna anser att regeringen bör återkomma till
riksdagen med en analys av konsekvenserna av ett
sådant ansvar för staten, och i motionen yrkas ett
tillkännagivande med denna innebörd (yrkande 2).
Lagutskottet delar för sin del regeringens
uppfattning att det finns behov av en kompletterande
regel i svensk rätt om ansvaret för skada som kan
uppkomma på varuprovet vid en analys. Enligt
utskottets mening kan det inte vara rimligt att
staten skall ansvara för en skada som uppkommit inom
ramen för tillgodoseende av ett privaträttsligt
anspråk. I stället bör den som fått låna varuprovet
stå detta ansvar, om det visar sig att varan inte är
föremål för något immaterialrättsligt intrång. En
sådan ordning ligger, enligt lagutskottets mening,
väl i linje med det allmänna rättsmedvetandet, och,
enligt vad som anförs i propositionen, torde det i
många fall bli fråga om tämligen små belopp.
Det anförda innebär att lagutskottet anser att
motion Sk31 yrkande 2 inte bör föranleda någon
riksdagens vidare åtgärd.
Av artikel 8. 1 a i förordningen (EG) nr 3295/94
framgår bl.a. att medlemsstaterna skall vidta de
åtgärder som är nödvändiga för att göra det möjligt
för de behöriga myndigheterna att som huvudregel och
i överensstämmelse med tillämpliga bestämmelser i
nationell lagstiftning förstöra varor som befunnits
vara sådana varor som gör intrång på den
immateriella äganderätten eller placera dem utanför
de kommersiella kanalerna på ett sätt som eliminerar
skadan för rättighetsinnehavaren. Av artikeln
framgår vidare att förstöring av varor som gör
intrång på den immateriella äganderätten skall ske
utan kostnad för statskassan. Däremot anges inte vem
som skall stå för kostnaden.
Bestämmelser om bl.a. förstöring av olovligt
framställda varor och verk finns i varumärkeslagen
(1960:644), lagen (1960:729) om upphovsrätt till
litterära och konstnärliga verk, patentlagen
(1967:837) samt mönsterskyddslagen (1970:485).
Huvudprincipen för dessa bestämmelser är att den som
vidtar en åtgärd som innebär intrång i en
immateriell ensamrätt får, om det anses skäligt,
tåla att egendom med viss anknytning till intrånget
ändras, sätts i förvar, förstörs eller mot lösen
lämnas ut till den som har lidit intrånget.
Gemensamt för dessa bestämmelser är att det räcker
att intrång i objektiv mening föreligger. Intrånget
behöver således inte vara straffbart eller kunna
föranleda skadeståndsskyldighet. Den som har lidit
intrånget kan framställa ett yrkande vid domstol om
att denna skall meddela ett förordnande om en viss
åtgärd. Åtgärderna är att beteckna som
skyddsåtgärder. Fastän det förutsätts att ett
intrång i någon form har begåtts innan åtgärden kan
vidtas, är åtgärderna inte att anse som förverkande
eller annan rättsverkan av brott.
Verkställighet av sådana domar eller beslut om
åtgärder med olovligt framställda varor och verk
söks hos kronofogdemyndigheten enligt bestämmelser i
16 kap. utsökningsbalken. När det gäller kostnaderna
för verkställighet vid kronofogdemyndigheten finns
bestämmelser i 17 kap. utsökningsbalken. Av 17 kap.
8 § framgår att förrättningskostnader i princip
genast får utsökas hos svaranden när det bl.a.
gäller verkställighet som avser förstöring av
egendom. Skulle det inte gå att få ut några medel av
svaranden finns en huvudregel i 17 kap. 2 § som
innebär att sökanden ansvarar mot staten för
förrättningskostnaderna i målet.
I propositionen föreslås att Tullverket skall
verkställa lagakraftvunna domar och beslut från
domstolen om frigörande, ändring eller förstöring av
varor vars frigörande uppskjutits eller som
kvarhålls av verket (7 kap. 6 §). Vidare föreslås en
regel om att svaranden ansvarar för Tullverkets
kostnader för förstöring av varor. Om ersättning
inte kan utsökas hos svaranden, ansvarar enligt den
föreslagna bestämmelsen sökanden emot staten för
kostnaderna (7 kap. 7 § andra stycket).
I motion Sk31 anför Carl Fredrik Graf m.fl. (m) att
sökanden inte bör svara gentemot staten för
kostnaderna för förstöring av ett parti varor som
befunnits varumärkesförfalskade eller
pirattillverkade eller som gör annat intrång i den
immateriella äganderätten. Sökanden har ju inte
begått något fel utan är den som har drabbats av
intrånget. I motionen yrkas att regeringen bör åter-
komma till riksdagen med ett nytt lagförslag med
denna inriktning (yrkande 3).
Med anledning av vad som anförts i motionen vill
utskottet erinra om att bestämmelserna om åtgärder
med olovligt framställda varor och verk i den
immaterialrättsliga lagstiftningen är utformade som
en rätt för rättighetsinnehavaren att begära att
varorna förstörs. Det är således inte fråga om
förverkande i straffrättslig mening; i stället har
rättighetsinnehavaren ett privaträttsligt anspråk
gentemot varuinnehavaren på att egendomen skall
förstöras.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det
behövs en bestämmelse om ansvaret för Tullverkets
kostnader för förstöring av varor. Därvid anser ut-
skottet att det inte finns något skäl att avvika
från den princip som gäller enligt 17 kap. 2 §
utsökningsbalken - att sökanden ansvarar mot staten
för förrättningskostnaderna i målet när dessa inte
kan utsökas hos svaranden. Därtill kommer att det
skulle strida mot artikel 8.1 a i förordningen (EG)
nr 3295/94 att ålägga staten något kostnadsansvar i
dessa fall. Enligt lagutskottets mening bör
skatteutskottet därför avstyrka bifall till motion
Sk31 yrkande 3.
Lagutskottet kan från sina utgångspunkter inte
finna annat än att den nuvarande ordningen om
förstöring av olovligt framställda varor och verk i
förening med vad som föreslås i den nu aktuella
propositionen i förevarande del innebär att Sverige
fortfarande uppfyller vad som åläggs medlemsstaterna
i artikel 8.1 a förordningen (EG) nr 3295/94.
Sammanfattningsvis har lagutskottet från
immaterialrättsliga och utsökningsrättsliga
utgångspunkter inga erinringar mot vad som föreslås
i propositionen om tullkontrollen beträffande
intrång i viss immateriell äganderätt.
Stockholm den 26 oktober 2000
På lagutskottets vägnar
Tanja Linderborg
I beslutet har deltagit: Tanja Linderborg (v), Rolf
Åbjörnsson (kd), Marianne Carlström (s), Stig
Rindborg (m), Rune Berglund (s), Karin Olsson (s),
Henrik S Järrel (m), Nikos Papadopoulos (s),
Elizabeth Nyström (m), Marina Pettersson (s),
Christina Nenes (s), Kjell Eldensjö (kd), Berit
Adolfsson (m), Anders Berglöv (s), Viviann Gerdin
(c) och Lena Olsson (v).
Avvikande mening
Stig Rindborg, Henrik S Järrel, Elizabeth Nyström
och Berit Adolfsson (alla m) anför:
Vi vill för vår del framhålla att möjligheten för
rättighetsinnehavaren att företa inspektion och
laboratorieanalys av varuprov för att undersöka om
ett intrång i den immateriella äganderätten har
skett är av väsentlig betydelse för att
rättighetsinnehavaren skall kunna beivra
immaterialrättsliga intrång. Det är ofrånkomligt att
varuprov kan komma att ändras eller skadas vid en
sådan undersökning. Enligt vår mening skulle skyddet
mot immaterialrättsligt intrång urholkas betänkligt
om rättighetsinnehavaren nödgas stå ansvaret för
eventuell sådan skada på varan, särskilt med
beaktande av att inspektion och analys av ett
varuprov naturligen bara aktualiseras då skälig
grund för misstanke om intrång föreligger. Som
framhålls i motion Sk31 bör det i stället vara
statens skyldighet att svara för alla kostnader som
kan uppkomma vid tullkontroll av att en immateriell
äganderätt inte kränkts. Det får enligt vår mening
ankomma på regeringen att överväga ett sådant
kostnadsansvar för staten och återkomma till
riksdagen med erforderliga förslag. Detta bör ges
regeringen till känna.
En annan betydelsefull åtgärd i sammanhanget utgör
möjligheten för rättighetsinnehavaren att få till
stånd förstöring av varor som gör intrång på den
immateriella äganderätten. I likhet med motionärerna
anser vi att det inte är rimligt att den som sålunda
skyddar sina immateriella rättigheter kan komma att
behöva stå för kostnaderna för en förstöring som
bedömts nödvändig för att förebygga fortsatt
kränkning av äganderätten. Det går heller inte att
bagatellisera saken, eftersom det kan antas att det
i inte så få fall visar sig omöjligt att få ut
medlen från den som kränkt rättigheterna. Vi delar
därför motionärernas uppfattning att om
förrättningskostnaderna inte kan tas ut av svaranden
bör kostnaderna stanna på staten. Regeringen bör
sålunda verka för att förordningen (EG) nr 3295/94
ändras så att den nu förordade ordningen möjliggörs.
Det anförda innebär att vi anser att
skatteutskottet bör tillstyrka motion Sk31 yrkandena
2 och 3.