I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens
proposition 2000/01:117 Arvs- och gåvoskattens
infogning i skattekontosystemet, m.m. och
proposition 2000/01:97 Vissa ändringar i
alkohollagen, delvis. Genom förslaget införs
bestämmelser för skattemyndigheternas hantering av
bouppteckningsärenden samt debitering och betalning
av arvs- och gåvoskatt fr.o.m. den 1 juli 2001 då
ansvaret för verksamheten övertas från
tingsrätterna.
Moderata samlingspartiet har reserverat sig mot
att förslaget inte beaktar de synpunkter i
integritetshänseende som Datainspektionen framfört
under remissbehandlingen av ärendet.
I betänkandet behandlar utskottet slutligen ett
antal motioner från den allmänna motionstiden 2000
om sponsring. Utskottet avstyrker samtliga motioner.
Reservationer har i den delen avgivits av (m, kd, fp
och mp).
Innehållsförteckning
Utskottets överväganden
Arvs- och gåvoskattens infogning i
skattekontosystemet, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar förslaget i proposition
2000/01:117 om arvs- och gåvoskattens
infogning i skattekontosystemet, m.m. och
avslår motion Sk32 yrkande 1 med yrkande om
avslag på förslaget om att
skattemyndigheternas verksamhet med
bouppteckningar och arvs- och gåvobeskattning
skall bedrivas med hjälp av automatiserad
behandling.
Jämför reservation 1 (m).
Propositionen
I propositionen läggs fram förslag som syftar till
att skapa ett ändamålsenligt och rationellt
förfarande för hantering av bouppteckningsärenden
samt debitering och betalning av arvs- och gåvoskatt
när skattemyndigheterna den 1 juli 2001 övertar
ansvaret för registreringen av bouppteckningar och
arvsbeskattningen från tingsrätterna.
Skattemyndigheternas verksamhet med
bouppteckningar och dödsboanmälan enligt ärvdabalken
samt arvsbeskattning enligt lagen om arvsskatt och
gåvoskatt skall bedrivas med hjälp av automatiserad
behandling. Uppgifter om bouppteckning eller
dödsboanmälan, dödsbodelägare, tillgångar och
skulder samt övriga uppgifter som behövs i
verksamheten, dvs. sådana uppgifter som en
bouppteckning skall innehålla enligt gällande
bestämmelser, skall registreras. De uppgifter som
registreras på grundval av en bouppteckning skall,
förutom i den nu nämnda verksamheten, endast få
användas för sådana ändamål som lagen om behandling
av uppgifter i skatteförvaltningens
beskattningsverksamhet tillåter. Riksskatteverket
och skattemyndigheterna skall få ha direktåtkomst
till de uppgifter i beskattningsdatabasen som behövs
för att ta ut arvsskatt och gåvoskatt samt
handlingarna i bouppteckningsärendena. Som
sökbegrepp skall endast uppgifter som avses i 15
kap. 2 § sekretesslagen (1980:100) få användas. Vid
sökning efter elektroniska handlingar skall även
uppgift om namn och person- eller samordningsnummer
få användas. Som sökbegrepp får dock inte användas
sådana känsliga uppgifter som anges i 13 §
personuppgiftslagen (1998:204) eller uppgifter om
lagöverträdelser m.m. som anges i 21 § samma lag.
Skattekontosystemet utvidgas enligt propositionen
till att omfatta även arvs- och gåvoskatt.
Bestämmelser föreslås om beslutande myndighet, på
vilket skattekonto arvs- och gåvoskatten skall
registreras och hur debitering och betalning skall
ske. Vidare regleras frågor om betalningsfrister,
förseningsavgifter och anstånd med att lämna
gåvodeklaration, anstånd med betalningen,
återbetalning och kostnadsränta och intäktsränta på
arvs- och gåvoskatt. Slutligen föreslås regler om
indrivning och preskription av fordringar på sådan
skatt.
Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli
2001.
Motioner
I kommittémotion Sk32 yrkande 1 av Carl Fredrik Graf
m.fl. (m) yrkas avslag på förslaget att
skattemyndigheternas verksamhet med bouppteckningar,
dödsboanmälan och arvsbeskattning skall bedrivas med
hjälp av automatiserad behandling. Motionärerna
anser att det är positivt att ny teknik används för
att effektivisera och rationalisera men konstaterar
att Datainspektionen kritiserat det föreliggande
förslaget för dess brist på hänsyn till de särskilda
integritetsskyddsaspekter som gör sig gällande vid
en så omfattande behandling av personuppgifter som
det kan bli fråga om i boupptecknings- och arvs-
beskattningsverksamheten. Datainspektionens
synpunkter måste, framhåller motionärerna, beaktas
och propositionen bör överarbetas i denna del och
nytt förslag föreläggas riksdagen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att förslagen i propositionen är väl
ägnade att åstadkomma ett ändamålsenligt och
rationellt förfarande för hantering av
bouppteckningsärenden samt debitering och betalning
av arvs- och gåvoskatt i samband med att
skattemyndigheterna den 1 juli 2001 övertar ansvaret
för verksamheten från tingsrätterna. Starka
effektivitetsskäl talar för att verksamheten med
bouppteckningar och dödsboanmälan samt
arvsbeskattning bedrivs med hjälp av automatiserad
behandling. Utskottet delar regeringens uppfattning
att man med propositionens förslag i fråga om vilka
uppgifter som skall få registreras, sökbegrepp,
direktåtkomst och utlämnande av uppgifter på annat
sätt kan uppnå ett fullgott integritetsskydd.
Utskottet konstaterar vidare att både lagrådet och
andra tunga juridiska remissinstanser lämnat
förslaget utan erinran. Utskottet tillstyrker därför
propositionen och avstyrker motion Sk32 yrkande 1.
Deklarationstidpunkt vid arv och
gåva
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motion Sk32 yrkande 2 med
begäran om att riksdagen beslutar om en
samordning av deklarationstidpunkten vid arv
och gåva med tidpunkten för att lämna allmän
självdeklaration.
Gällande ordning
Skattskyldighet vid arv och gåva inträder som
huvudregel vid arvlåtarens död respektive när en
gåva blivit fullbordad eller handling, innefattande
giltig utfästelse om gåva överlämnats till
mottagaren.
Beskattningen vid arv sker med ledning av en
bouppteckning. I vissa fall t.ex. om den avlidne
inte har hemvist i Sverige eller om dödsboet
avträtts till konkurs eller vid
förmånstagarförordnande till försäkring eller vid
efterbeskattning, sker beskattningen på grundval av
en deklaration. Beskattningen vid gåva eller
liknande fång sker alltid med ledning av en
deklaration.
Bouppteckning skall förrättas senast tre månader
efter dödsfallet och bouppteckningen skall ges in
till skattemyndigheten inom en månad efter det att
den upprättats. En deklaration föranledd av arv
skall avlämnas till skattemyndigheten inom fyra
månader räknat från det skattskyldighet inträdde
(eller i konkursfallet inom samma tid räknat från
det överskott vid konkursen överlämnades till den
skattskyldige).
Riksdagen har nyligen beslutat om en lagändring
fr.o.m. den 1 juli 2001 (prop. 2000/01:21, bet.
2000/01:JuU7, SFS 2001:94-95) som innebär att
senaste dag för deklaration med anledning av gåva
flyttats från den 15 februari till den 2 maj året
efter skattskyldighetens inträde.
Motioner
I kommittémotion Sk32 yrkande 2 av Carl Fredrik Graf
m.fl. (m) förordas att deklarationstidpunkten vid
arv och gåva skall samordnas med tidpunkten för att
lämna allmän självdeklaration. Motionärerna anser
att detta minskar risken för att skattskyldiga begår
oavsiktliga fel.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att den lagändring som
riksdagen nyligen beslutat om innebär att tidpunkten
för att lämna gåvodeklaration numera sammanfaller
med tidpunkten för att lämna en förenklad
självdeklaration. Motionen är i den delen alltså
tillgodosedd.
När det är fråga om arv kan man på goda grunder
anta att skattskyldiga i regel är intresserade av
att så snart som möjligt lämna in en bouppteckning
för registrering eftersom en registrerad
bouppteckning behövs bl.a. för att dödsbodelägarna
skall kunna förfoga över dödsboets tillgångar.
Utskottet anser att en samordning med tidpunkten för
den allmänna självdeklarationens inlämnande i många
fall skulle innebära en oacceptabel tidsutdräkt och
medföra att många skattskyldiga skulle välja att
registrera bouppteckningen tidigare. En samordning
fyller då inte något syfte. Utskottet anser mot den
bakgrunden att de nuvarande bestämmelserna om
deklarationstidpunkt vid arv bör behållas och
avstyrker motion Sk32 yrkande 2.
Lagförslagen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar propositionens lagförslag.
Lagförslag 2.5 i proposition 2000/01:117 har
sammanfogats med lagförslag 2.2 i proposition
2000/01:97. I lagförslag 2.7 i proposition
2000/01:117 har den föreslagna bestämmelsen 19 kap.
7 b § i stället betecknats 19 kap. 7 a §.
Propositionens lagförslag 2.5 med förslag till
ändring i 7 § skatteregisterlagen (1980:343) har
sammanfogats med en ändring i samma paragraf och med
samma ikraftträdande som föreslås i proposition
2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen
(lagförslag 2.2) som socialutskottet överlämnat till
skatteutskottet för lagteknisk samordning.
Utskottet har noterat att i proposition
2000/01:117, lagförslag 2.7 förslag till lag om
ändring i skattebetalningslagen (1997:483), borde 19
kap. 7 b § rätteligen ha betecknats 19 kap. 7 a §.
En ändring med den innebörden görs därför i
utskottets hemställan.
Med dessa lagtekniska justeringar tillstyrker
utskottet lagförslagen.
Sponsring, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avslår motionerna Sk640, Sk657,
Sk694, Sk745, Kr345 yrkandena 2 och 34, Kr346
yrkande 4, Kr537 yrkande 13, Kr701 yrkande 3
och N380 yrkande 7 med förslag om ändrade
avdragsregler för sponsring, avdrag eller
avskrivning vid inköp av konst samt ändrade
regler för skyldighet att betala
arbetsgivaravgifter.
Jämför reservationerna 2 (m, kd, fp) och 3
(mp).
Gällande bestämmelser
Skattelagstiftningen har inga särskilda regler för
sponsring utan ett företags eventuella avdragsrätt
bedöms enligt de generella bestämmelserna om avdrag
för driftskostnader i näringsverksamhet. Utgifter
för sponsring kan därvid, i likhet med en mängd
andra utgifter som inte är särskilt reglerade i
lagstiftningen, betraktas som en avdragsgill kostnad
under förutsättning att bidragsgivaren har fått en
motprestation (reklam, goodwill etc. etc.) som står
i rimlig proportion till insatsen. Utan
motprestation är bidraget att betrakta som gåva för
vilken avdragsrätt enligt lagstiftningen inte
föreligger. Dessa regler gäller lika oavsett vilken
verksamhet (kultur, idrott eller ideella föreningar
etc.) som sponsras. Regeringsrätten har i två domar
i april 2000 bedömt avdragsyrkanden för
sponsringsbidrag (mål 2677-1998 och 2982-1996). En
redogörelse för rättsfallen finns i kulturutskottets
yttrande med anledning av de nu aktuella motionerna
(se bilaga 3).
Arbetsgivaravgift alternativt särskild löneskatt
skall betalas på lön, ersättningar och förmåner som
sammanlagt uppgår till minst 1 000 kr för mottagaren
under året. Undantag gäller för utbetalningar som
idrottsföreningar gör till idrottsutövare (t.ex.
aktiva idrottare, tränare och tävlingsfunktionärer)
då arbetsgivaravgifter inte betalas på ersättningar
under ett halvt prisbasbelopp. På ersättningar över
detta gränsbelopp betalas avgifter från första
kronan.
Motionerna
I motion Sk640 av Margareta Cederfelt (m) föreslås
att riksdagen beslutar att sponsring av kultur i
avdragshänseende skall jämställas med sponsring av
idrott.
I motion Sk694 Anna Lilliehöök (m) föreslås en
utvidgad avdragsrätt för sponsring av
kulturevenemang och för konstinköp.
I motion Kr345 yrkande 2 av Inger Davidson m.fl.
(kd) anförs att lagstiftningen måste ses över så att
skattereglerna i samband kultursponsring blir
tydligare och förutsägbara. Motionärerna efterlyser
vidare (yrkande 34) en analys och åtgärdsplan för
hur skatteregler som berör konstmarknaden, t.ex.
avdragsregler vid konstinköp och gallerimoms m.m.,
skall justeras för att inte hämma konstnärers
utkomstmöjligheter och konstmarknadens utveckling.
I motion Kr346 yrkande 4 av Lennart Kollmats och
Kenth Skårvik (fp) anförs att regeringen bör lägga
fram förslag om ändring av skattereglerna så att
sponsring av kultur blir avdragsgill till 100 %.
I partimotion Kr701 yrkande 3 av Matz Hammarström
m.fl. (mp) påtalas att lagstiftningen behöver
förtydligas så att det klart framgår att det är
skillnad mellan idrottssponsring och
kultursponsring.
I motion Kr537 yrkande 13 av Kent Olsson m.fl. (m)
efterlyses tydligare avdragsregler för sponsring av
idrottsklubbar.
I motion Sk657 av Carl G Nilsson (m) behövs det
generösare avdragsregler för sponsring av
idrottsutövare. Motionären berör det förhållandet
att idrottsföreningar endast behöver betala
arbetsgivaravgifter på ersättningar till
idrottsutövare som överstiger ett halvt basbelopp
medan företag skall betala arbetsgivaravgifter på
ersättningar som sammanlagt uppgår till minst 1 000
kr. Motionären anser att de regler som gäller för
idrottsföreningar skall utvidgas till att gälla även
företag.
Enligt motion Sk745 Karl-Göran Biörsmark (fp) är
sponsring av socialt arbete inte avdragsgillt varför
det är fördelaktigare för företag att sponsra
idrottsmän eller idrottsklubbar. Motionären begär
ett tillkännagivande om att sponsring av
frivilligcentraler bör vara avdragsgillt på samma
villkor som gäller för sport och idrott.
I motion N380 yrkande 7 av Kenneth Johansson och
Margareta Andersson (c) erinras om att år 2001 är
FN:s internationella frivilligår och motionärerna
anser att det är ytterst angeläget att åtgärder
vidtas för att stimulera det ideella arbetet. I
motionen föreslås ett tillkännagivande om att
ideella föreningar och andra aktörer inom social
ekonomi skall kunna ge "förmånliga villkor på
arvoden".
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet anknyter till sin tidigare
behandling av frågan och framhåller betydelsen av
sponsring inom kultur, idrott och annan ideell
verksamhet. Utskottet konstaterar att det tidigare
oklara rättsläget blivit tydligare genom
Regeringsrättens senaste avgöranden om sponsring och
utskottet föreslår att lättillgänglig information om
rättsläget sprids till alla berörda i landet.
Utskottet förutsätter vidare att regeringen noga
följer rättsutvecklingen på sponsringsområdet och
uppmärksammar behovet av lagändringar. Utskottet
anser inte att lagstiftningen nu bör ses över och
förtydligas och avstyrker motionerna Kr345 yrkande
2, Kr537 yrkande 13 och Kr701 yrkande 3. Inte heller
behöver, enligt utskottet, lagstiftningen ändras och
avdragsrätten för sponsring utvidgas på sätt som
föreslås i motionerna Kr346 yrkande 4, Sk694
(delvis) och Sk745. Utskottet avstyrker även motion
Sk640 med hänvisning till att samma regler gäller
för avdrag för sponsring av kultur som för idrott.
Avslutningsvis anför kulturutskottet att det behövs
mer erfarenhet av lagtillämpningen innan man åter
överväger behovet av tydligare regler och om den
konstnärliga friheten och konstnärernas oberoende
inte kan hävdas vid sponsring.
Utskottets ställningstagande
Skatteutskottet instämmer i allt väsentligt i vad
Kulturutskottet anfört. Från beskattningsmässiga
utgångspunkter anser skatteutskottet att avdragsrätt
för sponsorverksamhet bör följa de gällande
generella principerna för avdragsrätt för
driftskostnader i näringsverksamhet och att
skattemyndigheterna får avgöra från fall till fall
om avdragsrätt är förenlig med dessa principer.
Utskottet anser därmed att avdrag inte skall kunna
komma i fråga vid rena gåvor.
Utskottet anser att den generella regeln att ett
företags utgifter för att förvärva och bibehålla
inkomster skall dras av som kostnad i näringsverk-
samheten i sig är tämligen klar och enkel. En
utvidgning i kombination med en ökad detaljreglering
av avdragsrätten i syfte att förtydliga
regelsystemet skulle strida mot intentionerna om
förenkling i den nya inkomstskattelagen och heller
knappast lösa problemet med att det i enskilda fall
uppstår gränsdragningfrågor.
Enligt utskottets mening får
gränsdragningsfrågorna rörande sponsring lösas av
rättspraxis. De senaste regeringsrättsavgörandena
har bidragit till att klargöra rättsläget på ett
sätt som, enligt utskottets mening, väsentligt ökat
förutsebarheten vid bedömningen av om
sponsringsbidrag är avdragsgilla i rörelse.
Utskottet anser sammanfattningsvis att den
nuvarande generella regleringen om avdragsrätt för
driftskostnader inte behöver ändras och avstyrker
därmed motionerna Sk640, Sk694 (delvis), Sk745,
Kr345 yrkande 2, Kr346 yrkande 4, Kr537 yrkande 13
och Kr701 yrkande 3.
Motion Sk657 och motion N380 yrkande 7 tar upp
skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter.
Utskottet erinrar om att det i nya pensionssystemet
är viktigt att alla inkomster blir förmånsgrundande.
Utskottet kan därför inte ställa sig bakom förslag
om att den beloppsmässiga särreglering beträffande
skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter som för
närvarande gäller för idrottsföreningar, utvidgas
till andra ideella föreningar eller till företag.
Utskottet avstyrker därför även de nu berörda
motionsyrkandena.
Motionerna Sk694 (delvis) och Kr345 yrkande 34
slutligen berör bl.a. frågan om avdrag för
konstinköp. Motionärerna anser att konstnärlig verk-
samhet bör kunna stödjas genom att företag som köper
konst får dra av eller göra avskrivningar för
konstverken. Enligt motion Kr345 bör regeringen
analysera frågan. Utskottet har vid tidigare
behandling (se 1998/99:SkU11) framhållit att
utgångspunkten för överväganden om de avdragsregler
som skall gälla vid beskattningen måste vara att
åstadkomma ett så riktigt beskattningsresultat som
möjligt genom att företag vid beskattningen får
beakta de kostnader som uppkommer i
näringsverksamheten och som är hänförliga till
denna. Utskottet vidhåller denna uppfattning och
avstyrker motion Sk694 och Kr345, båda i motsvarande
delar.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförts
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Arvs- och gåvoskattens infogning i
skattekontosystemet, m.m.
Riksdagen godtar proposition 2000/01:117 i
denna del och avslår motion 2000/01:Sk32 yrkande
1.
Reservation 1 (m)
2. Deklarationstidpunkt vid arv och gåva
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk32 yrkande 2.
3. Lagförslagen
Riksdagen antar de i bilaga 2 återgivna
förslagen till
1. lag om ändring i ärvdabalken.
2. lag om ändring i lagen (2001:94) om ändring i
ärvdabalken.
3. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt
och gåvoskatt.
4. lag om ändring i lagen (2001:95) om ändring i
lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.
5. lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343).
6. lag om ändring i lagen (2001:000) om
behandling av uppgifter i skatteförvaltningens
beskattningsverksamhet.
7. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483) med den ändringen i ingressen och i
lagtexten att 19 kap. 7 b § i stället skall ha
beteckningen 19 kap. 7 a §.
8. lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2000/01:97
i denna del och bifaller delvis proposition
2000/01:117 i denna del.
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Per Rosengren
(v), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m), Per
Erik Granström (s), Ulla Wester (s), Lena Sandlin-
Hedman (s), Marie Engström (v), Kenneth Lantz (kd),
Catharina Hagen (m), Matz Hammarström (mp), Rolf
Kenneryd (c), Per-Olof Svensson (s), Lennart
Axelsson (s), Stefan Hagfeldt (m) och Staffan Werme
(fp).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet proposition
2000/01:117 Arvs- och gåvoskattens infogning i
skattekontosystemet, m.m. och proposition 2000/01:97
Vissa ändringar i alkohollagen, delvis, jämte en
motion (m) som väckts med anledning av proposition
2000/01:117. Regeringens förslag till riksdagsbeslut
samt motionens förslag till riksdagsbeslut bifogas
som bilaga 1 till betänkandet. Lagförslag 2.5 i
proposition 2000/01:117 med förslag till ändring i
7 § skatteregisterlagen (1980:343) sammanfogas med
en ändring i samma paragraf och med samma
ikraftträdande som föreslås i proposition 2000/01:97
som överlämnats av socialutskottet till
skatteutskottet för lagteknisk samordning. Efter den
lagtekniska samordningen har de i betänkandet
behandlade lagförslagen den lydelse som framgår av
bilaga 2.
I betänkandet behandlar utskottet vidare ett antal
motioner från den allmänna motionstiden 2000 om
sponsring. Motionernas förslag till riksdagsbeslut
bifogas som bilaga 1. Kulturutskottet har i denna
del avgivit ett yttrande över flertalet motioner.
Yttrandet 2000/01:KrU4y bifogas som bilaga 3 till
betänkandet.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lägger regeringen fram förslag som
syftar till att skapa ett ändamålsenligt och
rationellt förfarande för hantering av
bouppteckningsärenden samt debitering och betalning
av arvs- och gåvoskatt när skattemyndigheterna den 1
juli 2001 övertar ansvaret för registreringen av
bouppteckningar och arvsbeskattningen från
tingsrätterna.
När det gäller bouppteckningsverksamheten föreslås
att verksamheten skall bedrivas med hjälp av
automatiserad behandling, att skattemyndigheten till
ett dödsbo skall få översända en
bouppteckningsblankett och att vissa uppgifter får
förtryckas på blanketten. Vidare föreslås i vilken
utsträckning skattemyndigheterna skall få ha
direktåtkomst till de uppgifter som behandlas
automatiserat och vilka sökbegrepp som skall få
användas. Dessutom lämnas förslag om när uppgifterna
skall få lämnas ut till allmänheten i elektronisk
form och när de uppgifter som behandlas
automatiserat skall gallras.
I propositionen föreslås att en bouppteckning
skall få återsändas till ingivaren så fort
arvsskatten har fastställts och inte som nu, först
sedan skatten har betalats.
I propositionen föreslås vidare att
skattekontosystemet skall utvidgas till att omfatta
även arvs- och gåvoskatt. I det sammanhanget
föreslås bestämmelser om beslutande myndighet, på
vilket skattekonto arvs- och gåvoskatten skall
registreras och hur debiteringen och betalningen av
arvs- och gåvoskatten skall ske. I det sammanhanget
lägger regeringen också fram förslag till
bestämmelser om betalningsfrister, förseningsavgift
och anstånd med att lämna gåvodeklaration, anstånd
med betalning av arvs- och gåvoskatt, återbetalning
av arvs- och gåvoskatt samt kostnadsränta och
intäktsränta på arvs- och gåvoskatt.
Slutligen föreslås regler om indrivning och
preskription av fordringar på arvs- och gåvoskatt.
De föreslagna reglerna avses träda i kraft när
skattemyndigheterna tar över ansvaret för
registreringen av bouppteckningar och
arvsbeskattningen från tingsrätterna, dvs. den 1
juli 2001.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Arvs- och gåvoskattens infogning i
skattekontosystemet, m.m. (punkt 1 och punkt
3) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Catharina Hagen (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 och
punkt 3 borde ha följande lydelse:
1. Riksdagen avslår förslaget om att
skattemyndigheternas verksamhet med bouppteckningar,
dödsboanmälan och arvsbeskattning skall bedrivas med
hjälp av automatiserad databehandling och
tillkännager för regeringen som sin mening att
förslaget skall ses över och att regeringen skall
återkomma till riksdagen med nytt förslag. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk32 yrkande 1 och
bifaller delvis proposition 2000/01:117.
3. Riksdagen avslår de i bilaga 2 fogade förslagen
(lagförslag 2.5) till lag om ändring i
skatteregisterlagen (1980:343), utom 7 § punkt 26,
och (lagförslag 2.6) till lag om ändring i lagen
(2001:000) om behandling av uppgifter i
skatteförvaltningens beskattningsverksamhet samt
antar det i bilaga 2 fogade förslaget (lagförslag
2.7) till lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483) med den ändringen i ingressen och i
lagtexten att 19 kap. 7 b § i stället skall ha
beteckningen 19 kap. 7 a §. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2000/01:97 i denna del och
bifaller delvis proposition 2000/01:117 i denna del.
Ställningstagande
Regeringen har föreslagit att skattemyndigheternas
verksamhet med bouppteckningar och dödsboanmälan
enligt ärvdabalken samt arvsbeskattning enligt lagen
om arvsskatt och gåvoskatt skall bedrivas med hjälp
av automatiserad databehandling.
Vi anser att det är positivt att ny teknik används
för att effektivisera och rationalisera. Samtidigt
kan vi konstatera att bl.a. Datainspektionen har
framfört kritik mot propositionen och ansett att
förslaget i den delen behöver överarbetas med hänsyn
till att särskilda integritetsskyddsaspekter gör sig
gällande vid en så omfattande behandling av
personuppgifter som det kan bli fråga om hos
skatteförvaltningen. I verksamheten kan det
förekomma enskilda känsliga uppgifter om såväl
ekonomi som personliga förhållanden.
Enligt propositionen är regeringen beredd att
återkomma till frågan om integritetsskydd om det
skulle visa sig att ytterligare åtgärder behövs. Det
visar att även regeringen är osäker på om skyddet
för den enskildes integritet kan upprätthållas med
den föreslagna lagstiftningen. Vi anser att ett
sådant förfarande är olämpligt och menar att de
synpunkter som framförts av Datainspektionen om
integritetsskydd vid behandling av personuppgifter
måste beaktas innan ny lagstiftning antas.
Propositionens förslag om automatiserad behandling
av verksamheten med bouppteckningar, dödsboanmälan
och arvsbeskattning bör således avslås och
regeringen bör se över frågan och återkomma till
riksdagen med ett nytt förslag.
2. Sponsring, m.m. (punkt 4) - m, kd, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Kenneth Lantz (kd), Catharina
Hagen (m), Stefan Hagfeldt (m) och Staffan Werme
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförts nedan om en översyn av
avdragsrätten vid sponsring. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2000/01:Kr537 yrkande 13 och
2000/01:Kr345 yrkande 2 samt avslår motionerna
2000/01:Sk640, 2000/01:Sk657, 2000/01:Sk694,
2000/01:Sk745, 2000/01:Kr345 yrkande 34,
2000/01:Kr346 yrkande 4, 2000/01:Kr701 yrkande 3 och
2000/01:N380 yrkande 7.
Ställningstagande
Sponsring är i grunden något positivt som ger olika
kulturella och ideella verksamheter ett värdefullt
ekonomiskt tillskott samtidigt som det tillgodoser
företags behov av goodwill och att synas i positiva
sammanhang. Det finns inga begränsningar för
företagen när det gäller avdrag för reklamkostnader.
Trots detta ifrågasätter ibland skattemyndigheten
rätten till avdrag för sponsring. Enligt vår
uppfattning är det företagsledningen och inte
skattemyndigheten som har bäst förutsättning att
bedöma värdet av sponsringen för företaget.
Om sponsringen skall kunna utvecklas krävs det att
reglerna blir tydliga och förutsägbara. I dag
skiljer sig skattemyndigheternas bedömningar av
avdragsrätten för sponsring åt över landet, vilket
skapar osäkerhet om vad som gäller. Oklara regler
gör att företag inte vågar satsa på sponsring. Rege-
ringsrättens avgörande nyligen är mycket svårtolkat
och ger inte den vägledning som behövs. Vår slutsats
av detta är att lagstiftningen vid sponsring måste
ses över och förtydligas så att det klart framgår
vad som gäller och så att behandlingen blir
likvärdig i hela landet. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
3. Sponsring, m.m. (punkt 4) - mp
av Matz Hammarström (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförts nedan om en översyn av
avdragsrätten vid sponsring som klargör skillnaden
mellan sponsring av kultur och idrott. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr701 yrkande 3
och bifaller delvis motionerna 2000/01:Sk640,
2000/01:Sk657, 2000/01:Sk694, 2000/01:Sk745,
2000/01:Kr345 yrkandena 2 och 34, 2000/01:Kr346
yrkande 4, 2000/01:Kr537 yrkande 13 och 2000/01:
N380 yrkande 7.
Ställningstagande
Sponsring är ett värdefullt tillskott för många
verksamheter inom den kulturella sfären. Det får
dock aldrig ses som något annat än ett sätt att få
det där lilla extra. I dag tar kulturen alltmer
sponsringsandelar av idrotten. Det är därför viktigt
att inse att kultursponsring och idrottssponsring
spelar på olika arenor. Vi tycker att det är
olyckligt att regeringsrättens dom vad gäller kul-
tursponsring inte medgav skillnaden i krav på
exponering relaterad till avdragsrätten mellan dessa
två kulturyttringar. Kultursponsringen ger ju så
mycket mer i form av goodwill, vilket rimligen borde
avspegla sig i avdragets storlek. Miljöpartiet anser
att lagstiftningen behöver förtydligas så att det
klart framgår att det är skillnad mellan
idrottssponsring och kultursponsring. Detta bör ges
regeringen till känna.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2000/01:117
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i
proposition 2000/01:117 att riksdagen antar de i
propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i ärvdabalken,
2. lag om ändring i lagen (2001:94) om ändring i
ärvdabalken,
3. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt
och gåvoskatt,
4. lag om ändring i lagen (2001:95) om ändring i
lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
5. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
6. lag om ändring i lagen (2001:000) om behandling
av uppgifter i skatteförvaltningens
beskattningsverksamhet,
7. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483),
8. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
Proposition 2000/01:97 delvis
Regeringen (Socialdepartementet) föreslår i
proposition 2000/01:97 att riksdagen antar det i
propositionen framlagda förslaget till
2. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).
Följdmotion
2000/01:Sk32 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):
1. Riksdagen avslår i enlighet med vad som anförs i
motionen regeringens förslag om att
skattemyndigheternas verksamhet med
bouppteckningar och dödsboanmälan enligt
ärvdabalken samt skattemyndigheternas verksamhet
med arvsbeskattning enligt lagen om arvsskatt och
gåvoskatt skall bedrivas med hjälp av
automatiserad databehandling.
2. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs
i motionen att deklaration för arvs- och gåvoskatt
skall lämnas in samtidigt med allmän deklaration.
Motioner från allmänna motionstiden
2000/01:Sk640 av Margareta Cederfelt (m):
Riksdagen beslutar att företagsekonomisk sponsring
av kultur skall likställas med sponsring av idrott
och medföra samma möjligheter till avdrag.
2000/01:Sk657 av Carl G Nilsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ändring av skatteregler för
sponsring av idrottsutövare.
2000/01:Sk694 av Anna Lilliehöök (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om avdragsrätt för sponsring
av kulturevenemang och konstinköp.
2000/01:Sk745 av Karl-Göran Biörsmark (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ändring av skattereglerna
så att sponsring av frivilligcentraler blir
avdragsgillt.
2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regler för
kultursponsring.
34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skatteregler m.m.
för konstmarknaden.
2000/01:Kr346 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik
(fp):
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av skatteregler så att
sponsring av kultur blir avdragsgill till 100 %.
2000/01:Kr537 av Kent Olsson m.fl. (m):
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om avdragsrätt
för sponsring.
2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att lagstiftningen behöver förtydligas vad
gäller skillnad mellan idrottssponsring och
kultursponsring.
2000/01:N380 av Kenneth Johansson och Margareta
Andersson (c):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att för ideella
föreningar och andra aktörer inom social ekonomi
ge rätt till förmånliga villkor på arvoden.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Kulturutskottets yttrande
2000/01:KrU4y
Sponsring
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har den 6 mars 2001 beslutat att
bereda kulturutskottet tillfälle att yttra sig över
allmänna motioner som rör sponsring.
Kulturutskottet yttrar sig i det följande över
motionerna 2000/01:Sk640, 2000/01:Sk694 (delvis),
2000/01:Sk745, 2000/01:Kr345 yrkande 2, 2000/01:
Kr346 yrkande 4, 2000/01:Kr537 yrkande 13 och
2000/01:Kr701 yrkande 3.
Utskottets överväganden
Motionerna
Sponsring av kultur
Motionärerna bakom motion Kr345 (kd) yrkande 2 anser
att lagstiftningen måste ses över så att reglerna
för sponsring av kultur blir mer tydliga och
förutsägbara.
I motion Kr346 (fp) yrkande 4 begär motionärerna
att regeringen lägger fram förslag om ändring av
skattereglerna så att sponsring av kultur blir av-
dragsgillt till 100 %.
Motionärerna bakom motion Kr701 (mp) yrkande 3
anser att lagstiftningen förtydligas vad gäller
skillnaden mellan idrottssponsring och
kultursponsring.
Avdragsrätt för sponsring av kulturevenemang bör
införas enligt motionären bakom motion Sk694 (m) i
denna del.
Riksdagen bör, enligt motionären bakom motion
Sk640 (m), besluta att sponsring av kultur skall
likställas med sponsring av idrott och medföra samma
möjligheter till avdrag.
Sponsring av idrott
I motion Kr537 (m) yrkande 13 anser motionärerna att
regeringen snarast bör återkomma med förslag till
tydligare regler vad gäller idrottssponsring.
Sponsring av ideella föreningar
Motionären bakom motion Sk745 (fp) anser att
skattereglerna bör ändras så att sponsring av
frivilligcentraler blir avdragsgillt.
Allmänt om sponsring
Vad som innefattas i begreppet sponsring är inte
helt självklart.
I den skatterättsliga litteraturen (Robert
Påhlsson: Sponsring, Avdragsrätt vid
inkomstbeskattning, 2000) har man bl.a. förklarat
begreppet på följande sätt: Oavsett hur en
definition formuleras framstår det med hänsyn till
normalt språkbruk som självklart att sponsringen
syftar till att väcka positiva associationer i
samband med det sponsrade företagets namn och
verksamhet och att härigenom gynnsamt påverka
resultatutvecklingen.
Regeringsrätten har i en dom förra året uttalat
att med sponsring förstås i regel att ett företag
(sponsorn) lämnar ekonomiskt stöd till en verksamhet
av idrottslig, kulturell eller annars allmännyttig
natur.
Någon särskild lagreglering avseende
sponsringsförhållanden finns inte. På skatteområdet
gäller de grundläggande principerna för avdragsrätt
för driftkostnader i näringsverksamhet. De lagrum
som framför allt är av intresse är 9 kap. 2 § och 16
kap. 1 och 2 §§ inkomstskattelagen (IL) (tidigare 20
§ kommunalskattelagen (KL)(. Enligt 16 kap. 1 § IL
skall utgifter för att förvärva och bibehålla
inkomster dras av som kostnad (tidigare 20 § 1 st.
KL). I 9 kap. 2 § sägs att utgifter för gåva inte
får dras av (tidigare 20 § 2 st. KL). Dessa regler
gäller såväl för sponsring av kultur som för
sponsring av idrott och ideella föreningar.
Aktuella rättsfall
Regeringsrätten har den 10 april år 2000 avkunnat
två domar av intresse rörande sponsring. Parterna
var i det ena målet Riksskatteverket (RSV) och
Pharmacia & Upjohn AB (Pharmacia), mål nummer 2677-
1998, och i det andra RSV och Falcon AB, mål nummer
2982-1996.
I det förstnämnda målet yrkade RSV att Procordia AB
(numera Pharmacia & Upjohn AB) inte skulle medges
avdrag för sponsringsbidrag om drygt 3 miljoner
kronor för inkomsttaxeringen 1992. Pharmacia hade
ingått ett sponsringsavtal med Kungl. Teatern AB
(numera Kungl. Operan AB) om att erlägga 9 miljoner
kronor per kalenderår i fem år.
Regeringsrätten tog först ställning till om
sponsorersättningen utgjorde en omkostnad för
intäkternas förvärvande och bibehållande enligt
lagrummet ovan. Regeringsrätten kom fram till att
det i fråga om ett aktiebolag föreligger en klar
presumtion för att dess utgifter uppfyller det i 20
§ KL (som i stort motsvarar nuvarande bestämmelser i
inkomstskattelagen) uppställda villkoret för
avdragsrätt och att avdrag kan vägras med hänvisning
till detta lagrum endast i det fall då det framstår
som uppenbart att en utgift inte är ägnad att bidra
till intäkternas förvärvande eller bibehållande.
Regeringsrätten underkände således inte de yrkade
avdragen på den grunden att sponsorersättningen inte
utgjorde en omkostnad för intäkternas förvärvande
eller bibehållande.
Nästa fråga som Regeringsrätten tog ställning till
var om sponsorersättningen omfattades av förbudet
mot avdrag för gåvor och därför trots allt inte var
avdragsgillt. Regeringsrätten nämnde inledningsvis
att det inte finns något för alla förhållanden
enhetligt gåvobegrepp, men att alla former av gåvor
ändå torde kännetecknas av att tre s.k. gåvorekvisit
är uppfyllda. Dessa är förmögenhetsöverföring,
frivillighet och gåvoavsikt. Av detta följer, enligt
Regeringsrätten, att ingen gåva föreligger - och
därmed inte heller förutsättning för tillämpning av
avdragsförbudet - i de fall då mottagaren utfört
motprestationer, och värdet av dessa svarar mot den
lämnade ersättningen. Dessa motprestationer kan
enligt Regeringsrätten vara av olika slag, både
direkta tjänster, exempelvis exponering av reklam
som mottagaren står för enligt ett med sponsorn
träffat avtal, och tjänster som mer indirekt kommer
sponsorn till godo.
Regeringsrätten konstaterade dels att bidrag som
har karaktären av personalkostnad faller vid sidan
av gåvobegreppet, dels att för sponsorersättningar
som kan anses avse representation gäller särskilda
regler för avdragsrätt.
I fall där en direkt motprestation ges, i det
aktuella målet i form av reklam- eller lokalkostnad,
träffas enligt Regeringsrätten sponsorersättningen
inte av förbudet mot avdrag för gåvor. Inte heller
träffas enligt Regeringsrätten ersättningen av
förbudet mot avdrag för gåvor om ersättningen avser
en verksamhet hos mottagaren som har ett sådant
samband med sponsorns verksamhet att ersättningarna
kan ses som indirekta omkostnader i denna.
Regeringsrätten ansåg att sponsorersättningen i
det aktuella målet inte träffades av förbudet mot
avdrag för gåvor till den del den kunde hänföras
till lokal-, representations-, personal- eller
reklamkostnader. Den del av beloppen som mer allmänt
stödde Operans verksamhet var däremot - med hänsyn
till avsaknaden av anknytning mellan Procordias och
Operans verksamheter - att anse som gåva.
Regeringsrätten uttalade slutligen att det inte
var möjligt att med någon större grad av precision
fastställa hur stor del av sponsorersättningen som
kunde anses belöpa sig på avdragsgilla respektive
icke avdragsgilla utgifter och gjorde därför en
skönsmässig uppskattning, varvid avdrag medgavs med
hälften av det yrkade beloppet.
I det andra målet hade Falcon AB (Falcon), som sedan
starten 1896 har pilgrimsfalken som symbol, yrkat
avdrag med 100 000 kronor i egenskap av huvudsponsor
för projektet Pilgrimsfalk. Projektet drevs av
Svenska Naturskyddsföreningen i samarbete med
Göteborgs Ornitologiska Förening i syfte att rädda
pilgrimsfalken från utrotning. Enligt avtalet skulle
Falcon i olika reklamsammanhang kunna visa på att
företaget stöder projektet Pilgrimsfalk.
Regeringsrätten uttalade att det förelåg en sådan
anknytning mellan Falcons verksamhet och det av
föreningarna bedrivna falkprojektet att Falcons
bidrag till föreningarna inte träffas av
avdragsförbudet för gåvor. Falcons talan bifölls.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare behandlat motioner rörande
sponsring av kultur (senast i bet. 1999/2000:KrU9).
Utskottet har då uttalat att sponsring kan vara ett
värdefullt komplement till ordinarie finansiering av
kulturverksamhet. Den kan t.ex. underlätta
internationellt samarbete och kulturutbyte mellan
institutioner och bidra till att institutioner kan
genomföra satsningar utöver den ordinarie
verksamheten. Utskottet har dock inte varit berett
att i enlighet med motionsyrkandena förorda någon
särskild reglering för sponsring. Riksdagen avslog
motionsyrkandena.
Utskottet vill även nu framhålla betydelsen av
sponsring såväl på kulturområdet som inom idrotten
och annan ideell verksamhet. Det är enligt utskottet
viktigt att företag betraktar sig som en del av det
samhälle som de verkar i och att detta kan ta sig
uttryck i sponsring till gagn för både företagen och
den sponsrade verksamheten. Sponsring får dock
självklart enligt utskottets uppfattning inte
påverka verksamhetens mål, inriktning eller
innehåll.
Utskottet konstaterar att det tidigare oklara
rättsläget blivit tydligare i och med
Regeringsrättens ovannämnda domar.
Dessförinnan saknades prejudikat avseende
avdragsrätten vid sponsringsavtal vilka utformats
med direkta och urskiljbara prestationer såväl från
sponsorns som från den sponsrades sida. I
Regeringsrättens dom beträffande Operan fastslås att
i de fall då det föreligger en direkt motprestation
i form av - som i målet - reklam- och
lokalkostnader, vilka svarar mot värdet av den
lämnade sponsorersättningen, träffas
sponsorersättningen inte av förbudet mot avdrag för
gåvor.
Inte heller träffas enligt Regeringsrättens domar
sponsorersättningen av förbudet mot avdrag för
gåvor, oavsett om någon direkt motprestation ges, om
- som i Falconmålet - verksamheten hos mottagaren
har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att
ersättningen kan ses som en indirekt omkostnad i
denna.
Dessa klarlägganden från Regeringsrätten tydliggör
enligt utskottets uppfattning till viss del
regelverket för sponsring och bör därmed kunna
undanröja den eventuella tveksamhet som finns hos
sponsorer.
Utskottet anser det angeläget att aktuell
information om rättsläget, så som det nu fastslagits
genom Regeringsrättens domar, sprids till alla
berörda i landet och att informationen ges i
lättillgängliga former.
Utskottet förutsätter att regeringen noga följer
den fortsatta rättsutvecklingen på sponsringsområdet
och därvid även uppmärksammar om det skulle uppstå
behov av en översyn av lagstiftningen.
Mot bakgrund av det anförda anser inte utskottet
att lagstiftningen nu bör ses över och förtydligas,
varför motionerna Kr345 (kd) yrkande 2, Kr537 (m)
yrkande 13 och Kr701 (mp) yrkande 3 avstyrks.
Utskottet anser följaktligen inte heller att
lagbestämmelserna skall ändras och avdragsrätten för
sponsring utvidgas på det sätt som föreslås i
motionerna Kr346 (fp) yrkande 4, Sk694 (delvis) och
Sk745 (fp), varför de avstyrks.
För sponsring av kultur och idrott gäller samma
regler, vilket innebär att samma bedömning skall
gälla beträffande möjligheterna till avdrag.
Utskottet avstyrker därmed även motion Sk640 (m).
Utskottet kommer att med stort intresse följa
rättsutvecklingen på sponsringsområdet för att bl.a.
se vilka konsekvenser som Regeringsrättens domar för
med sig. Utskottet anser att mer erfarenhet av
lagtillämpningen bör avvaktas innan man åter
överväger behovet av tydligare regler och om det
visar sig att den konstnärliga friheten och
konstnärernas oberoende inte kan hävdas vid
sponsring.
Stockholm den 24 april 2001
På kulturutskottets vägnar
Inger Davidson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger
Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Annika Nilsson (s), Lennart Fridén
(m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo
Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v),
Dan Kihlström (kd), Ewa Larsson (mp), Birgitta
Sellén (c), Lennart Kollmats (fp), Hillevi Larsson
(s), Anne-Katrine Dunker (m) och Willy Söderdahl
(v).
Avvikande mening
Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m),
Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström
(kd), Ewa Larsson (mp), Lennart Kollmats (fp) och
Anne-Katrine Dunker (m) anser:
Ett långsiktigt samarbete mellan kultur och
näringsliv, som bygger på respekt och som självklart
inte inskränker den konstnärliga friheten, kan
enligt vår uppfattning ge vidgade möjligheter för
kulturen både i form av bättre finanser och genom
nya arbetsformer. Sponsring är också ett sätt att
uppfylla det kulturpolitiska målet att nå nya
grupper. Både det enskilda företagets klimat och
hela samhällsklimatet är beroende av ett rikt
kulturliv. Att sponsra kulturverksamhet är också en
möjlighet för företag att ta ökat samhällsansvar,
något som bör uppmuntras. En mer omfattande
kultursponsring förutsätter att reglerna är tydliga
och förutsägbara. Vi anser att Regeringsrättens
domar från april år 2000 rörande sponsring inte har
tydliggjort vilka regler som gäller för sponsring.
Det hävdas att de oklara reglerna leder till att de
lokala skattemyndigheterna i dag gör egna tolkningar
av avdragsrätten för sponsring och att detta leder
till olika behandling i olika delar av landet.
Oklara regler gör att företag är osäkra på vilka
avdragsmöjligheter som gäller och därför inte vågar
sponsra framför allt kulturverksamhet. Vi anser
därför att en utredning bör tillsättas som ser över
reglerna gällande sponsring för att göra dem
tydligare.
Med hänvisning till det anförda bör skatteutskottet
föreslå riksdagen att med bifall till motion Kr345
(kd) yrkande 2 samt med anledning av motionerna
Kr537 (m) yrkande 13 och Kr701 (mp) yrkande 3 som
sin mening ge regeringen till känna vad
kulturutskottet anfört om en översyn av reglerna som
gäller sponsring.