Riksdagen behandlade i höstas ett stort antal
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2000
samtidigt med regeringens förslag om utgiftsramar
och beräkning av statsinkomsterna för 2001. Bland
dessa yrkanden fanns förslag om sådana ändringar i
företags- och kapitalbeskattningen som ingick i
partiernas alternativ till regeringens budgetförslag
för år 2001. Riksdagen tog ställning till yrkandena
den 22 november 2000 (bet. 2000/01:FiU1, yttr.
2000/01:SkU1y).
I det följande behandlar skatteutskottet flertalet
återstående yrkanden från den allmänna motionstiden
som gäller frågor på företagsbeskattningens och
kapitalbeskattningens områden. Utskottet behandlar
också tre motioner som har väckts med anledning av
regeringens skrivelse 2000/01:64 Meddelande om
kommande förslag om ändringar i de särskilda
skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag
samt i reglerna om underprisöverlåtelser.
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden
från den allmänna motionstiden 2000 om företags- och
kapitalbeskattningen. Motionerna tar upp olika
frågor som angår skattenivån i företaget,
resultatutjämningsmöjligheterna och
ägarbeskattningen.
Utskottet behandlar också tre motioner som har
väckts med anledning av regeringens skrivelse
2000/01:64 med förvarning om ett kommande förslag
till retroaktiva ändringar i bl.a. de särskilda
reglerna om inkomstuppdelning mellan inkomstslagen
tjänst och kapital i fåmansföretag (de s.k. 3:12-
reglerna).
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. I
flera fall hänvisar utskottet till pågående
utredning. Det gäller t.ex. yrkanden om 3:12-
reglerna och hur skattereglerna skall vara utformade
för att underlätta generationsskiften i
familjeföretag.
Vid betänkandet fogas 20 reservationer.
Motioner med anledning av regeringens skrivelse 2000/01:64
2000/01:Sk26 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ändringar av stopplagarna
för fåmansföretag.
2000/01:Sk27 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter
(fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att regeringen
bör lägga fram förslag till riksdagen om ändrad
beskattning av fåmansföretag så att den kan träda i
kraft från den 1 januari 2002.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att en ny
fåmansbolagsbeskattning bör ha inriktningen att en
schablonmässigt beräknad lön beskattas som inkomst
av tjänst medan all inkomst därutöver beskattas som
kapitalinkomst.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att som följd av
att förslag om ny fåmansföretagsbeskattning bör
läggas fram så att den kan träda i kraft från den 1
januari 2002, bör regeringen ej lägga fram de i
skrivelsen aviserade förslagen om ändringar i de
s.k. 3:12-reglerna.
2000/01:Sk28 av Mats Odell m.fl. (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ändringar i beskattningen av
ägare i fåmansföretag.
Motioner från allmänna motionstiden
1999
1999/2000:Fi503 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag
till lag om fastighetsinvesteringsbolag.
1999/2000:Bo232 av Yvonne Ångström och Kerstin
Heinemann (fp) vari yrkas
7. att riksdagen beslutar ge regeringen i uppdrag
att återkomma med ett förslag till införande av
fastighetsinvesteringsbolag i enlighet med vad som
anförts i motionen.
Motioner från allmänna motionstiden
2000
2000/01:K398 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
stärka den inre marknaden och öka sysselsättningen.
2000/01:Sk321 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
20. Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett
tilläggsdirektiv om att beräkna effekterna av ett
slopande av de särskilda reglerna för beskattning av
utdelning och reavinst i fåmansbolag till
utredningen om reglerna för beskattning av ägare i
fåmansföretag m.m.
2000/01:Sk323 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
45. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av arvs-
och gåvoskattereglerna i syfte att underlätta
generationsskiften i familjeföretag.
56. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändringar i reglerna för fåmansföretag
i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Sk324 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sänkta
arbetsgivaravgifter i den privata tjänstesektorn.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om dubbelbeskattningen.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att underlätta
generationsväxlingar.
2000/01:Sk609 av Inger Strömbom (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening behovet
av förändring i skattelagen avseende beskattning av
lön till företagares barn som är under 16 år.
2000/01:Sk625 av Maria Larsson (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
begär att regeringen lägger fram förslag till änd-
ring av reglerna för arvs- och gåvoskatt vid
generationsskiften i familjeföretag.
2000/01:Sk630 av Henrik Westman (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att låta nystartade företag sätta
av hela sitt ekonomiska överskott i verksamheten i
periodiseringsfonder de fem första åren.
2000/01:Sk632 av Nils Fredrik Aurelius och Ola
Karlsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av
att skattekilarna inom den privata tjänstesektorn
elimineras.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av
att förmånsbeskattningen av familjetjänster
reduceras.
2000/01:Sk642 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl
(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om slopad arvs- och
gåvoskatt för familjeföretag.
2000/01:Sk644 av Elizabeth Nyström och Jeppe
Johnsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
höjd avdragsrätt för representation vid måltider och
givande av gåvor.
2000/01:Sk649 av Catharina Hagen m.fl. (m, kd, fp)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till kompletterande direktiv till utredningen om
reglerna för beskattning av ägare i fåmansföretag
m.m. (1999:72) i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2000/01:Sk712 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om motiven för att
uppmuntra privat sparande i Sverige.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
förändrad skattepolitik för att sluta missgynna
svenskt enskilt ägande av företag i Sverige.
3. Riksdagen begär hos regeringen förslag till
lagändring i syfte att möjliggöra uppskjuten
reavinstskatt vid byte av aktier och aktiefonder i
vissa fall i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Sk713 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om utveckling av gröna
fonder.
2000/01:Sk718 av Olle Lindström (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om turistnäringens förutsättningar.
2000/01:Sk730 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd,
fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att införa en
lönebaserad reserveringsmöjlighet särskilt för
mindre företag.
2000/01:Sk732 av Anne-Katrine Dunker och Patrik
Norinder (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av sänkta
skatter.
2000/01:Sk735 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sänkning av
kapitalinkomstskatterna.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om arvs- och
gåvoskatten.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om beskattningen av
royaltyinkomster.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ändrade regler för
beskattningen av utdelning från fåmansbolag.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avskaffande av
särreglerna för beskattning av realisationsvinst i
fåmansbolag.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om beskattning av till
företagsledare närstående anställda i fåmansbolag.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om beskattningen av
optioner ägda av anställda i ett fåmansbolag.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kravet på
marknadsnotering i 3 § 7 lagen om statlig
inkomstskatt.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för
arbetslokal i bostaden.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökade möjligheter
för avdrag för representationskostnader.
2000/01:Sk736 av Lars Gustafsson (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utreda möjligheterna att
förbättra för fåmansföretagare att engagera sig i
politiken på hel- eller deltid.
2000/01:Sk739 av Kenth Högström (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förbättrade fonderingsvillkor för
skogsägare vars skog exproprieras för utökat
naturskydd och reservatsbildning.
2000/01:Sk740 av Cristina Husmark Pehrsson (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
behovet av att se över möjligheten till
avsättningarna vad gäller periodiseringsfonder i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Sk742 av Åke Sandström m.fl. (c, m, kd, fp)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om avdragsmöjligheter när
fastighet eller lägenhet används både för privat
boende och för lokaler för näringsverksamhet.
2000/01:Sk743 av Peter Pedersen och Ulla Hoffmann
(v) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring i skattelagstiftningen, med
innebörden att prostitution ej är att betrakta som
näringsverksamhet och att avdrag för kostnader ej är
möjligt.
2000/01:Sk746 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, m, kd,
c) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att snarast
slopa dubbelbeskattning på onoterade aktier.
2000/01:Sk747 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd,
fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att skyndsamt
utreda en uppskovsmodell i reavinstbeskattningen för
återinvestering i onoterade bolag.
2000/01:Sk748 av Ola Karlsson m.fl. (m, kd, c, fp)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om beskattning av ägare i
fåmansföretag.
2000/01:Sk749 av Ola Karlsson m.fl. (m, kd, c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett återinfört
riskkapitalavdrag.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en indirekt
finansieringsform för privata investeringar i
onoterade företag.
2000/01:Sk764 av Åke Sandström m.fl. (c, m, kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om slopad arvs- och gåvoskatt.
2000/01:Sk778 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar att den s.k. 3:12-utredningen
överväger frågan om generationsväxling för
småföretagare.
2000/01:Sk779 av Kenth Högström (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förlängning av tiden för
upplösningsfonder i mindre företag.
2000/01:Sk789 av Kenth Högström (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att pensionsstiftelser skall ges
likvärdiga tryggandemöjligheter som andra
försäkringsbaserade lösningar.
2000/01:Sk813 av Nils Fredrik Aurelius och Ola
Sundell (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
nödvändigheten av att förenkla deklarationen av
realisationsvinster på aktier.
2000/01:Sk1024 av Henrik Westman och Kent Olsson (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om inrättandet av
utjämningskonto för fiskare.
2000/01:Sk1025 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att underlätta
generationsskiften.
2000/01:Ub259 av Dan Kihlström och Ulla-Britt
Hagström (kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att en utredning tillsätts för att redovisa
konsekvenserna av en skattesänkning.
2000/01:T212 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
32. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om tonnageskatt på sjöfarten.
2000/01:T477 av Per-Richard Molén m.fl. (m, kd, fp)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sänkta skatter och
borttagande av företagsskatter.
2000/01:T642 av Per-Richard Molén m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att fartygsfonder
bör återinföras.
2000/01:T717 av Carl Bildt m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sänkning av
kapitalinkomstskatterna.
2000/01:MJ243 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inrätta ett
fiskekonto.
2000/01:MJ256 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om problem vid
generationsväxlingar.
2000/01:MJ306 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skogsbrukets
skatter.
2000/01:MJ307 av Berit Adolfsson och Inger René (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till regler för fisket liknande dem som
gäller för skogskonto.
2000/01:N243 av Inger Strömbom m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om villkor för turismen
med avseende på skatter och avgifter jämfört med dem
i andra länder.
2000/01:N264 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om tillgång till
riskkapital.
2000/01:N267 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
16. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som
i motionen anförs om ökad harmonisering och
konkurrensneutralitet av skatter och regelverk med
övriga EU.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som
i motionen anförs om att undanröja skatteproblem vid
generationsskiften.
2000/01:N317 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp, m, kd,
c) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett regelverk bättre
anpassat till soloföretagare.
2000/01:N324 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändringar i reglerna för fåmansföretag.
2000/01:N380 av Kenneth Johansson och Margareta
Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att Dalarna får
bli ett försökslän för att ge skattelättnader för
nystartade kooperativ.
2000/01:N381 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, c, fp)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ändrade 3:12-regler.
2000/01:N385 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om reavinstskatten.
2000/01:N388 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avdragsmöjligheter
för de soloföretagare som har kontor i hemmet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om periodiseringen av
soloföretagens överskott.
2000/01:Bo235 av Yvonne Ångström och Helena
Bargholtz (fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om införande av fastighetsinvesteringsbolag.
Utskottets överväganden
Inledning
Genom 1990 års reform av företagsbeskattningen
ersattes det då gällande regelsystemet av ett mer
neutralt system med lägre skattesats och mer begrän-
sade reserveringsmöjligheter. Det framhölls att ett
sådant system har flera fördelar, bl.a. att
inlåsningen av kapital minskar och att mer
likvärdiga skattemässiga villkor kan ges för olika
typer av investeringar.
Den formella bolagsskattesatsen sänktes vid
skattereformen från 52 % till 30 % samtidigt som
reserveringsmöjligheterna beskars.
Investeringsfonder, fartygsfonder m.fl.
reserveringsmöjligheter slopades. I stället infördes
en generell reserveringsmöjlighet i form av
skatteutjämningsreserv. Avsättningarna kunde baseras
antingen på företagets kapital eller dess lönesumma.
För enskilda näringsidkare kunde även viss del av
inkomsten beaktas. Lagerreglerna ändrades för att
motverka uppbyggnad av skattefria reserver. Generösa
avskrivningsmöjligheter behölls dock i det nya
systemet liksom ett par speciella
resultatutjämningsmöjligheter för vissa
verksamheter: insättning av medel på skogskonto och
upphovsmannakonto. En fonderingsmöjlighet för att
underlätta ersättningsanskaffningar av förstörd
egendom behölls också.
En ny avvägning av bolagsskattesatsen, till
nuvarande 28 %, gjordes i samband med ändringar i
företagsbeskattningen under 1994, vilka innebar
bl.a. att skatteutjämningsreserven ersattes med
periodiseringsfonder. Avsättningar till
periodiseringsfonder baseras endast på resultatet.
Från och med 2002 års taxering är avsättningsnivån
30 % för enskilda näringsidkare och 25 % av
årsinkomsten för andra företag. Återföringstiden har
fr.o.m. 2000 års taxering förlängts från fem till
sex år.
Skatteutskottet har vid tidigare behandling av
yrkanden på företagsbeskattningens område framhållit
vikten av att upprätthålla de principer som
företagsbeskattningen vilar på.
Reserveringsmöjligheterna får inte utformas så att
det blir svårt att behålla en låg skattesats. Det är
inte heller förenligt med dessa principer att utöka
reserverings- eller avdragsmöjligheterna endast för
att tillgodose vissa branscher, yrkeskategorier
eller andra intressen.
Skattenivån i tjänsteföretag, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om
skattenivån i tjänsteföretag och
beskattningen av arbete.
Jfr reservation 1 (m, kd, c, fp).
Motionerna
Vid riksdagens behandling i höstas av utgiftsramar
och beräkning av statsinkomsterna för 2001 (prop.
2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1) togs upp motions-
förslag om inriktningen av skattepolitiken, bl.a.
nivån på beskattningen av arbete, som hade lagts
fram av Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna. I några
motioner som behandlas i det här ärendet finns
förslag som också gäller nivån på beskattningen av
förvärvsinkomster.
Lennart Daléus m.fl. (c) efterlyser i motion N267
yrkande 16 en ökad harmonisering och
konkurrensneutralitet av skatter och regelverk med
övriga EU. Sänkta skatter kan enligt motionen
exempelvis ske genom en skatteväxling med sänkta
skatter på arbetskraft och höjda skatter på
miljöskadliga verksamheter.
I motion K398 yrkande 12 förordar Lars Leijonborg
m.fl. (fp) åtgärder för att stärka den inre
marknaden och öka sysselsättningen. En av åtgärderna
är att stimulera till fler arbeten i den privata
tjänstesektorn genom lägre beskattning av arbete.
När det gäller nivån på arbetsgivaravgifterna
förordar Lars Leijonborg m.fl. i motion Sk324
yrkande 11 att dessa sänks i två steg med totalt 5
procentenheter, vilket enligt motionen skulle ge
främst en ökad stimulans för
sysselsättningsutvecklingen i mindre företag.
Enligt motion Sk632 yrkandena 1 och 2 av Nils
Fredrik Aurelius och Ola Karlsson (m) bör
skattekilarna inom den privata tjänstesektorn
elimineras genom bl.a. en minskad nivå på
förmånsbeskattningen av familjetjänster och genom
att de serviceavgifter som förmånsgivaren betalar
skall betraktas som företagsrelaterade kostnader.
En översyn av möjligheterna att sänka
arbetskraftskostnaderna och mervärdesskatten för
turistnäringen yrkas i motion Sk718 av Olle
Lindström (m). Enligt motion Sk732 yrkande 3 av
Anne-Katrine Dunker och Patrik Norinder (m) bör
riksdagen uttala sig för vikten av sänkta skatter på
arbete och företagande, bl.a. för att hindra
utflyttning från glesbygdskommuner. Dan Kihlström
och Ulla-Britt Hagström (kd) vill i motion Ub259
yrkande 2 utreda konsekvenserna av minskade skatter
och avgifter för trafikskolorna. Enligt motion N243
yrkande 9 av Inger Strömbom m.fl. (kd) bör villkoren
utredas för turismen när det gäller avgifter och
skatter i Sverige jämfört med andra länder.
Utskottets ställningstagande
År 2000 inleddes en reform som innebär dels att
löntagare och enskilda näringsidkare skall
kompenseras för den allmänna pensionsavgiften genom
att avdragsrätten för avgiften ersätts med en rätt
att räkna av hela pensionsavgiften från den slutliga
skatten, dels en successiv minskning av andelen
skattskyldiga som skall betala statlig inkomstskatt
med inriktning att andelen skall sjunka till 15 % av
de skattskyldiga med förvärvsinkomster. Takten på
genomförandet av reformen beror på det ekonomiska
läget efter sammanvägning av olika angelägna
resursanspråk. Det andra steget i denna reform
genomfördes i samband med att statens budget för
2001 behandlades av riksdagen. Ändringarna i
inkomstskatten för 2001 innebär höjningar av grund-
avdraget och det särskilda grundavdraget för
pensionärer, en kompensation för 50 % av den
allmänna pensionsavgiften, en förlängning av
skattereduktionen på 1 320 kr för låginkomsttagare
och en justering av gränsen för uttag av statlig
inkomstskatt i syfte att minska andelen
skattskyldiga som betalar statlig inkomstskatt till
16 % (prop. 2000/01:1, volym 1, bet. 2000/01:FiU1).
Regeringen redovisade i budgetförslaget för 2001
också en strategi för grön skatteväxling om ca 30
miljarder kronor under de kommande tio åren som
innebär bl.a. att höjda skatter på energi och
miljöfarliga utsläpp växlas mot sänkt skatt på
arbete genom höjda grundavdrag och sänkta
arbetsgivaravgifter. Som en del av en grön
skatteväxling för 2001 har det sammanlagda uttaget
av socialavgifter och allmän löneavgift sänkts med
0,1 procentenheter. Sedan tidigare finns också
särskilda regler om nedsättning av socialavgifter
som riktar sig främst till små och medelstora
företag.
De förändringar i inkomstskatten som utskottet
redovisat innebär att beskattningen av arbete sänks,
främst för låg- och medelinkomsttagare. När det
gäller beskattningens nivå i ett internationellt
perspektiv vill utskottet nämna att en särskild
utredning - Internationaliseringens betydelse för
svenska skattebaser och framtida skattestruktur
(dir. 2000:51) - har till uppgift att göra en samlad
bedömning av hur den svenska skattestrukturen bör
vara utformad i en värld med internationaliserade
marknader för varor, tjänster och
produktionsfaktorer samtidigt som de
välfärdspolitiska ambitionerna bevaras på dagens
nivå. Bland annat skall analyseras avvägningen i
skatteuttag på arbetsinkomster och kapitalinkomster
liksom möjligheten och önskvärdheten av att bevara
en likformig kapitalinkomstbeskattning. Syftet med
arbetet är att åstadkomma ett förbättrat underlag
för framtida skattepolitiska prioriteringar. En
huvuduppgift är att bedöma rörligheten hos
underlagen för enskilda skatter (skattebaserna)
enligt nuvarande system och i vilket tidsperspektiv
en ökad rörlighet kan uppkomma. Utredningens uppdrag
skall vara slutfört senast den 31 mars 2002.
De förslag i några motioner som gäller sänkt skatt
på hushållsnära tjänster och att införa särskilda
inkomstskatteregler för vissa regioner i landet
eller endast för vissa branscher skulle, om de
genomfördes, innebära avsteg från de principer om en
likformig och neutral beskattning som ligger till
grund för skattereformen. I fråga om turistnäringen,
som tas upp i ett par av motionerna, kan tilläggas
att en grupp knuten till Näringsdepartementet har
till uppgift att analysera de faktorer som kan
främja turistnäringens tillväxt och ta fram ett
underlag för en nationell strategi för den svenska
turistnäringen. Verket för näringslivsutveckling har
också fått regeringens uppdrag att jämföra villkoren
för företagande i de nordliga delarna av Sverige,
Finland och Norge.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet de förslag som förts fram i motionerna
K398 yrkande 12, Sk324 yrkande 11, Sk632 yrkandena 1
och 2, Sk718, Sk732 yrkande 3, Ub259 yrkande 2, N243
yrkande 9 och N267 yrkande 16.
Tonnageskatt, fartygsfonder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om att
införa tonnageskatt och fartygsfonder.
Jfr reservation 2 (m, kd).
Motionen
I motion T212 yrkande 32 föreslår Johnny Gylling
m.fl. (kd) att det införs ett system med
tonnageskatt för sjöfarten. I motion T642 yrkande 10
föreslår Per-Richard Molén m.fl. (m) att
fartygsfonder införs på nytt.
Utskottets ställningstagande
Yrkanden om att införa tonnageskatt och återinföra
fartygsfonder har avslagits av riksdagen vid flera
tidigare tillfällen med hänvisning till - förutom
principerna bakom skattereformen - befintligt
rederistöd i form av att statligt stöd lämnas till
arbetsgivarens kostnader för skatt och sociala
avgifter.
Av budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1,
utg.omr. 22, s. 80) framgår att regeringen har
påbörjat en total översyn av lastsjöfartens och
färjenäringens villkor. Som målsättning anges där
att ge den svenska sjöfarten likvärdiga
konkurrensvillkor. Arbetet är inriktat på att införa
ett s.k. nettostöd. Alternativet är ett s.k.
bruttostöd. Regeringens avsikt är att lägga förslag
om ett nytt stödsystem som kan träda i kraft den 1
januari 2002.
Utskottet anser att regeringens förslag om ett
nytt stödsystem bör avvaktas och avstyrker
motionerna T212 yrkande 32 och T642 yrkande 10.
Åkeribranschen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om att
riksdagen skall uttala sig för sänkta skatter
för åkeriföretag.
Jfr reservation 3 (m, kd).
Motionen
I motion T477 yrkande 1 förordar Per-Richard Molén
m.fl. (m, kd, fp) sänkta skatter för att förbättra
åkeribranschens villkor. Enligt motionärerna ger
kostnadsläget de svenska åkarna konkurrensnackdelar
i förhållande till de utländska åkarna. De största
kostnadsposterna är enligt motionen löner, bränsle
och avskrivningar.
Utskottets ställningstagande
Sverige har under lång tid haft en internationellt
konkurrenskraftig företagsbeskattning som bl.a.
rymmer möjligheter till snabbare avskrivningar av
inventarier än vad som alltid är företagsekonomiskt
motiverat. Som utskottet nämnt i ett tidigare
avsnitt i betänkandet ingår även en sänkt
beskattning av arbete i bl.a. den strategi för en
grön skatteväxling som redovisats i den senaste
budgetpropositionen. En annan komponent i skatteväx-
lingen är en ökad miljörelatering av
vägtrafikbeskattningen. Dagens förhållandevis låga
nivå på dieselbeskattningen, jämfört med
beskattningen av bensin, har tillkommit med hänsyn
till den yrkesmässiga trafikens konkurrenssituation.
Det framgår av budgetpropositionen för 2001 (prop.
2000/01:1, volym 1, s. 230) att det i ett mer
miljörelaterat system bör övervägas möjligheten att
balansera höjningar av dieselskatten med
förändringar i fordonsskatten.
Åkerinäringens villkor uppmärksammades i riksdagen
våren 2000 då regeringen redovisade en samlad
handlingsplan för åkerifrågorna (prop. 1999/2000:78,
bet. 1999/2000:TU11). Arbetet med de olika
åtgärderna i denna plan pågår i samarbete med
företrädare för branschen.
Utskottet hänvisar till det pågående arbetet.
Motionen avstyrks.
Periodiseringsfonder i mindre
företag, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om
utvidgningar i rätten att sätta av till
periodiseringsfond.
Jfr reservationerna 4 (m, kd, c, fp) och 5
(mp).
Gällande rätt
Enligt gällande regler om avsättning till
periodiseringsfond kan enskilda näringsidkare
(inklusive fysiska personer som är delägare i
handelsbolag) årligen bilda en skattefri reserv som
motsvarar 30 % av årsvinsten. Andra företag som kan
använda sig av periodiseringsfond kan reservera 25 %
av årsinkomsten. Den tid under vilken en
periodiseringsfond längst kan kvarstå som obeskattad
reserv har förlängts fr.o.m. 2000 års taxering.
Reserveringen skall enligt de nya reglerna i
normalfallet återföras senast det sjätte
taxeringsåret efter det taxeringsår som avdraget
hänför sig till.
Motionerna
I några motioner har lagts fram förslag om att
utvidga möjligheterna till skattefria reserveringar
i mindre företag generellt eller i samband med
nystart.
Henrik Westman (m) föreslår i motion Sk630 att
nystartade företag skall kunna sätta av hela sitt
ekonomiska överskott till periodiseringsfonder under
de fem första åren av företagets verksamhet.
Cristina Husmark Pehrsson (m) vill i motion Sk740
att avsättningsmöjligheterna utvidgas för att
underlätta för nystart och expansion i mindre
företag. Enligt motionen bör hela vinsten kunna
reserveras vid nystart och nivån generellt höjas
till 50 %, eventuellt med finansiering genom att
minska de större företagens rätt att göra avsätt-
ningar till periodiseringsfond.
I motion N317 yrkande 2 förordar Kerstin Heinemann
m.fl. (fp, m, kd, c) skatte- och redovisningsregler
som är bättre anpassade till soloföretag. Det
viktigaste för det lilla företaget är enligt
motionen att få bättre möjligheter till
periodisering av överskott.
Periodiseringen i redovisningen medför enligt
motion N388 av Matz Hammarström m.fl. (mp)
svårigheter som har stjälpt många företag. Ökade
möjligheter till periodisering av soloföretagens
överskott förordas i motionens yrkande 5.
I motion Sk730 återkommer Marianne Andersson m.fl.
(c, m, kd, fp) med ett förslag om en lönebaserad
reserveringsmöjlighet för mindre företag med 20 % av
lönesumman upp till 50 basbelopp.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har på senare år beslutat om flera
ändringar i syfte att förbättra villkoren för
nyföretagande och entreprenörskap. För att
underlätta nystart av företag återinfördes 1996 en
möjlighet att kvitta underskott i näringsverksam-
heten mot inkomst av tjänst. Bland andra åtgärder på
skatteområdet märks de lättnader i beskattningen av
utdelningar och reavinster på aktier i onoterade
bolag som beslutades hösten 1996 och som har
utvidgats genom olika beslut under 1997 och 1998. I
syfte att förbättra förutsättningarna för
verksamheten och tillväxten i små och medelstora
företag slopades 1999 flertalet s.k. stoppregler för
fåmansägda företag. Med verkan fr.o.m. 1999 års
taxering utvidgades möjligheten för enskilda
näringsidkare att göra avsättningar till periodise-
ringsfond. Från och med 2000 års taxering höjdes
avsättningsnivån ytterligare för både enskilda
näringsidkare och andra företagsformer.
Småföretagandets problem har uppmärksammats i det
arbete med statsbudgeten som regeringen och dess
båda samarbetspartier har utfört under den
innevarande mandatperioden. I budgetpropositionen
för 2000 (prop. 1999/2000:1, volym 1, s. 196 f.)
redovisades resultatet av en undersökning av
skattebelastningen i företag av olika storlek som
baserades på uppgifter i en företagsregister- och
individdatabas som utvecklats inom Finansdeparte-
mentet. När det gällde reserveringsmöjligheterna
tydde vissa tecken på att dessa inte utnyttjades
fullt ut. Vidare tycktes mindre företag utnyttja
systemet i något mindre utsträckning än storföretag.
Undersökningen visade att små företag den undersökta
perioden (inkomståret 1997) som kollektiv hade beta-
lat en något större andel av sin vinst i skatt än
kollektivet stora företag. Dessa skillnader torde
kunna förklaras av att stora företag oftare har
skilda verksamheter med olika konjunkturcykler och
därigenom bättre kvittningsmöjligheter.
Reserveringsmöjligheter bedömdes vara av särskilt
värde för den kategorin företag som har svårigheter
eller begränsade möjligheter att få externt
riskkapital. I frånvaro av externt riskkapital är
den gruppen av företag hänvisade till att finansiera
sina investeringar med vinstmedel som har genererats
i den egna verksamheten. Detta ansågs i särskilt hög
grad gälla för enskilda näringsidkare och fysiska
personer som är delägare i handelsbolag samt gene-
rellt för nystartade företag. De överväganden som
gjordes i anslutning till undersökningen utmynnade
därför i att taket för avsättningar till periodise-
ringsfond höjdes till 25 % generellt och till 30 %
för fysiska personers inkomst av näringsverksamhet.
För att göra periodiseringsfondssystemet mer
attraktivt för företagen förlängdes dessutom
tidsperioden för att återföra avdraget till
beskattning från fem till sex år.
I de överväganden som ledde fram till beslutet att
utvidga reserveringsutrymmet ingick även att ta
ställning till förslag som skulle innebära större
skillnader mellan olika företagsformer när det
gäller skattesats respektive reserveringsutrymme.
Övervägandena ledde fram till slutsatsen att
selektiva åtgärder inte är lämpliga på
företagsskatteområdet. Bortsett från svårigheter att
finna korrekta storlekskriterier medför selektiva
åtgärder tröskeleffekter, konkurrenssnedvridningar
samt risk för uppdelning av företag (prop.
1999/2000:1, volym 1, s. 198). Det framhölls också
att sänkt bolagsskatt är det mest effektiva sättet
att sänka avkastningskravet på investeringar med
eget kapital. Den skillnad som redan finns i
reserveringsmöjligheterna till förmån för enskilda
näringsidkare och fysiska personer som är delägare i
handelsbolag motiverades med dessa företags sämre
villkor när det gäller kapitalanskaffning. Enligt
traditionell marknadsekonomisk teori är det dock
inte samhällsekonomiskt lönsamt att kompensera
företag för merkostnader som beror på faktiska
relativa nackdelar. En kompensation kan däremot vara
motiverad om merkostnaderna beror på
marknadsmisslyckanden.
Skatteutskottet har vid tidigare behandling av
motionsförslag syftande till skatteuppskov i samband
med nystart av företag särskilt framhållit de
svårigheter för företaget som kan uppkomma när ett
skatteuppskov väl upphör och skatten skall börja
betalas. Många verksamheter skulle sannolikt få
avvecklas av skatteskäl, t.ex. därför att det inte
är möjligt för en småföretagare att driva sin
verksamhet i konkurrens med en nystartad
skattegynnad verksamhet. Liknande problem som skulle
uppkomma om nystartade företag ges särskilda
skattelättnader kan också uppkomma om det är stora
skillnader i reserveringsmöjligheterna mellan olika
företagsformer.
Innan ytterligare åtgärder i fråga om
reserveringsmöjligheterna övervägs är det enligt
utskottets mening angeläget att få kunskap om hur de
förbättringar som redan har beslutats påverkar
företagens beteende när det gäller att utnyttja
periodiseringsfondssystemet. Utskottet anser det
därför vara önskvärt att den undersökning som
inletts i Finansdepartementet kring företagens
reserveringar fortsätts så att det blir möjligt att
följa upp de nyligen ändrade reglerna. Enligt
utskottets mening är det inte nödvändigt för
riksdagen att tillkännage detta för regeringen.
Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk630,
Sk740, N317 yrkande 2 och N388 yrkande 5.
När det gäller förslaget i motion Sk730 om en
lönebaserad avsättningsmöjlighet vill utskottet
erinra om att det fanns en sådan möjlighet i det
slopade systemet med skatteutjämningsreserv.
Motsvarande motionsyrkande har avslagits av
riksdagen vid upprepade tillfällen, senast våren
2000 (bet. 1999/2000:SkU14). Utskottet avstyrker
ånyo detta yrkande.
Skogskonto och ersättningsfond
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om utvidgad
avdragsrätt för insättningar på skogskonto
och om att förlänga den tidsperiod under
vilken en ersättningsfond kan vara
obeskattad.
Jfr reservation 6 (m).
Gällande rätt
För att underlätta ersättningsanskaffningar när
egendom har förstörts genom brand eller annan olycka
eller tagits i anspråk genom tvång, t.ex. expropria-
tion eller inskränkningar i förfoganderätten enligt
miljöbalken medges avdrag för avsättningar till
ersättningsfond som görs i bokföringen (31 kap.
inkomstskattelagen). Denna reserveringsmöjlighet
infördes vid skattereformen med förebild både i de
tidigare s.k. eldsvådefonderna och systemet med
uppskov med beskattning av reavinst vid vissa
tvångsavyttringar. Ersättningsfond kan stå kvar i
tre år. Finns särskilda skäl kan tiden förlängas
till sex år. Återförs fonden utan att
ersättningsanskaffning skett, skall det avsatta
beloppet - i normalfallet med tillägg av 30 % - tas
upp som intäkt.
I skogskontosystemet kan beskattningen av
skogsintäkter till viss del skjutas upp i tio år
eller, i de fall avverkning fått tidigareläggas på
grund av skogsskador, i tjugo år (21 kap. 21-40 §§
inkomstskattelagen).
Motionerna
I motion Sk739 föreslår Kenth Högström (s) utvidgade
reserveringsmöjligheter för skogsägare vars skog
exproprieras för utökat naturskydd och reser-
vatsbildning. Samme motionär yrkar i motion Sk779 om
en förlängning av den tidsperiod under vilken en
ersättningsfond i mindre företag kan kvarstå från
tre till fem år.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har tidigare prövat och avslagit Kenth
Högströms förslag till utvidgningar i fråga om
skogskonto och ersättningsfond (bet. 1998/99:SkU11
och 1999/2000:SkU14). Utskottet anser de
reserveringsmöjligheter som dessa reserveringsformer
medger är tillräckliga och vidhåller följaktligen
det tidigare ställningstagandet. Motionerna
avstyrks.
Avsättning till pensionsstiftelse
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om ett
tillkännagivande till regeringen om
skattereglerna för avsättning till
pensionsstiftelse.
Bakgrund
Våren 1998 antog riksdagen nya regler för
arbetsgivares avdrag för pensionskostnader. Reglerna
tar sikte på arbetsgivarens kostnad för att trygga
pensionsutfästelserna och innebär att ett belopp
motsvarande högst 35 % av den anställdes lön och
andra pensionsgrundande ersättningar får dras av.
Avdraget får dock inte överstiga 10 basbelopp. En
kompletterande regel finns för de fall då
pensionsrättigheten skall "köpas i kapp" eller då
pensionsavgångar sker i förtid (prop. 1997/98:146
Förenklad avdragsrätt för pensionskostnader, bet.
1997/98:SkU27).
Under hösten 1998 har möjligheten till byte av
tryggandeform med avdragsrätt utvidgats. Avdrag för
kostnad för nytt tryggande av en pensions-utfästelse
får göras under förutsättning att utfästelsen
tidigare tryggats med avdragsrätt (prop. 1998/99:16,
bet. 1998/99:SkU4).
Motionen
I motion Sk789 återkommer Kenth Högström (s) med en
begäran om ett tillkännagivande om att reglerna bör
ändras så att pensionsstiftelseinstrumentet stärks
och företagarnas valmöjligheter ökar. Enligt
motionen gör knytningen av avdragsrätten för
avsättning till pensionsstiftelse till innevarande
eller föregående års löneuttag att en eventuell
ändring i pensionsåtagandet efter avgång ur tjänst
inte får någon skatterättslig effekt, trots att
pensionsstiftelsens kapital ligger inom en
principiellt avdragsgill nivå. Det krävs en
pensionsförsäkringspremie för att en utfästelse till
en rättighetshavares efterlevande skall kunna
tryggas avdragsgillt. Dessa förhållanden
diskriminerar bl.a. stiftelseformen, anser
motionären.
Utskottets ställningstagande
När skatteutskottet under våren 1998 behandlade
dessa skatteregler konstaterade utskottet bl.a. att
reglerna har en nära anknytning till tryggandelagen,
och utskottet uttalade att det är viktigt att de
olika problem som kan finnas kring tryggandelagen
och dess tillämpning kartläggs i syfte att få ett
underlag för en bedömning av behovet av en översyn
av denna lag (bet. 1997/98:SkU27 s. 36).
Under hösten 1998 beslutade riksdagen om en
utvidgning av avdragsrätten vid byte av
tryggandeform. Med anledning av motioner om en
möjlighet till byte av tryggandeform på en högre
förmånsnivå som uppnåtts genom tillväxt i en
pensionsstiftelse eller på annat sätt anförde
skatteutskottet att detta väcker frågor kring
hanteringen av kapitalet i pensionsstiftelser, och
utskottet uttalade att den pågående kartläggningen
av frågor som har anknytning till tryggandelagen bör
ske med beaktande av de regler för beskattning i
samband med pensionsutfästelser som aktualiseras
genom motionsyrkandet. Utskottet förutsatte att
regeringen, om det visar sig behövligt, återkommer
till riksdagen med förslag till ändring i dessa
regler.
När riksdagen förra våren behandlade en
motsvarande motion av Kenth Högström hänvisade
skatteutskottet till att det enligt vad utskottet
erfarit pågår ett arbete inom Regeringskansliet med
de nu aktuella frågorna (bet. 1999/2000:SkU13).
Utskottet får med hänvisning till det tidigare
ställningstagandet ånyo avstyrka motionsyrkandet.
Yrkesfiskare
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om en
särskild resultatutjämningsmöjlighet för
yrkesfiskare.
Jfr reservation 7 (m, kd).
Bakgrund
Riksdagen har tidigare beslutat ett tillkännagivande
om att regeringen efter en beredning av frågan om
yrkesfiskarnas konkurrenssituation i förhållande
till grannländerna skall återkomma till riksdagen
med förslag som tillgodoser de krav på
konkurrensneutralitet i förhållande till
grannländerna som väckts i flera motioner (bet.
1996/97:SkU13, rskr. 1996/97:133).
Utredningen (Jo 1998:05) om konkurrenssituationen
för det svenska yrkesfisket lämnade i januari 1999
betänkandet Yrkesfiskets konkurrenssituation (SOU
1999:3). Utredningen föreslog ett yrkesfiskaravdrag
som skall ersätta nuvarande avdrag för ökade
levnadskostnader i samband med fiske och ett system
för resultatutjämning.
Motionerna
I motionerna Sk1024 av Henrik Westman och Kent
Olsson (m), MJ243 yrkande 17 av Alf Svensson m.fl.
(kd) och MJ307 yrkande 3 av Berit Adolfsson och
Inger René (m) förordas att det införs ett särskilt
system för resultatutjämning för yrkesfisket.
Utskottets ställningstagande
I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1,
volym 1, s. 236) har aviserats ett förslag om
yrkesfiskaravdrag i syfte att förbättra det svenska
yrkesfiskets konkurrenssituation. Lagstiftningen
måste dock lagrådsgranskas och godkännas av EG-
kommissionen. Enligt utskottets mening bör
regeringens förslag avvaktas. Det är enligt
utskottets mening inte aktuellt att utvidga det
kommande förslaget till att omfatta även en
resultatutjämningsmöjlighet som skulle vara
tillgänglig endast för yrkesfisket. Utskottet
avstyrker motionerna.
Kooperativ verksamhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om
skattelättnader för nystartade kooperativ.
Motionen
I motion N380 yrkande 5 återkommer Kenneth Johansson
och Margareta Andersson (c) med ett förslag om att
Dalarna bör bli ett försökslän för att ge
skattelättnader för nystartade kooperativ.
Utskottets ställningstagande
Motionärernas förslag behandlades av riksdagen för
ett år sedan och avslogs med hänvisning till vissa
åtgärder som vidtagits för att underlätta
riskkapitalförsörjningen för kooperativa företag och
att en skattelättnad bedömts inte vara en lämplig
lösning för att ytterligare underlätta
riskkapitalförsörjningen (bet. 1999/2000:SkU14).
Utskottet finner ingen anledning att ändra det tidi-
gare ställningstagandet och avstyrker motionen.
Ägarbeskattning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om att
slopa den ekonomiska dubbelbeskattningen av
bolagsinkomster och om att återinföra risk-
kapitalavdrag.
Jfr reservation 8 (m, kd, c, fp).
Gällande rätt
Juridiska personer betalar statlig inkomstskatt med
28 % på alla inkomster. Fysiska personer som får
utdelning på aktier och andra andelar skall betala
statlig kapitalinkomstskatt med 30 %. Utdelningen är
inte avdragsgill för företaget och delägarna kan
inte avräkna erlagd bolagsskatt. Detta att aktie-
bolaget (eller den ekonomiska föreningen) i ett
första led betalar skatt på inkomsten och att
delägarna i ett andra led betalar skatt på
utdelningen brukar kallas ekonomisk
dubbelbeskattning. Med gällande bolagsskattesats som
utgångspunkt innebär detta att varje 100 kr
bolagsinkomst först beskattas i bolaget med 28 kr i
bolagsskatt. På de resterande 72 kr som kan delas ut
utgår sedan 30 % kapitalinkomstskatt hos delägare
som är fysisk person. Sammanlagt betalas alltså
statlig inkomstskatt med 49,60 kr av varje 100 kr
som lämnas i utdelning.
Särskilda regler finns för att undvika bl.a. att
en bolagsinkomst beskattas flera gånger inom en och
samma koncern. Sedan 1998 års taxering gäller en
lättnad i dubbelbeskattningen för fysisk persons
innehav av aktier i onoterade företag.
Motionerna
I motion Sk324 yrkande 12 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) föreslås en etappvis slopad dubbelbeskattning
av utdelningar enligt de regler som gällde vid 1995
års taxering efter förslag av den dåvarande
regeringen. Dessa regler innebar bl.a. slopad
beskattning av mottagen utdelning på aktier och
andra andelar. Nuvarande regler försvårar enligt
motionärerna för småföretagen att skaffa fram
riskvilligt kapital.
Enligt motion Sk746 av Kerstin Heinemann m.fl.
(fp, m, kd, c) bör dubbelbeskattningen av aktier i
onoterade företag helt elimineras som ett första
steg i en generellt slopad dubbelbeskattning.
I motion Sk712 yrkande 2 av Gunnar Hökmark m.fl.
(m) presenteras olika åtgärder som enligt
motionärerna bör vidtas som ett led i en förändrad
skattepolitik som innebär att svenskt enskilt ägande
av företag i Sverige inte missgynnas. Här ingår
slopad dubbelbeskattning som en del.
I motion Sk749 yrkandena 1 och 2 av Ola Karlsson
m.fl. (m, kd, c) föreslås att ett utbyggt
riskkapitalavdrag på investeringar i onoterade
företag återinförs. Ett sådant riskkapitalavdrag bör
enligt motionärerna gälla även under viss tid efter
det att dubbelbeskattningen av aktievinster har
slopats och vara tillgängligt för privatpersoner som
önskar placera i särskilda fonder, vilka i sin tur
investerar i onoterade företag.
Enligt motion N264 yrkande 3 av Per Erik Granström
m.fl. (s) är bristen på riskkapital ett stort hinder
för tillväxt i många småföretag. Motionärerna
efterlyser skattelättnader för riskkapitalbolag som
arbetar med små och medelstora företag i Dalarna och
andra skogslän.
Utskottets ställningstagande
Vid behandlingen i höstas av utgiftsramar och
beräkning av statsinkomsterna för 2001 (prop.
2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1) avslog riksdagen
förslag från Moderaterna, Kristdemokraterna och
Folkpartiet liberalerna om slopad skatt på
aktieutdelningar med början redan under budgetåret
2001. I en gemensam reservation av nämnda partier
och Centerpartiet invändes mot den ekonomiska
dubbelbeskattningen bl.a. att expansion med eget
kapital missgynnas och att utländskt ägande gynnas.
I ett yttrande (2000/01:SkU1y) till finansutskottet
anförde skatteutskottet att de utredningar som
gjorts på området har visat att en slopad skatt på
aktieutdelningar inte är ett verksamt medel för att
förbättra de större företagens villkor. Tillgången
till en internationell kapitalmarknad gör att
beskattningen av sparande endast i begränsad
omfattning inverkar på företagens
investeringsbenägenhet. Utskottet ansåg mot denna
bakgrund att en generell sänkning av skatten på
ägarnas sparande i aktier inte är en effektiv metod
för att förbättra villkoren för företagandet.
För små och medelstora företag som inte i alla
avseenden har tillgång till den internationella
kapitalmarknaden kan emellertid inte bortses från
att den personliga kapitalbeskattningen inverkar på
avkastningskravet och därmed i viss mån fungerar som
en skatt på företagens investeringar. I
skattelagstiftningen har detta förhållande beaktats
genom de särskilda lättnader som gäller fr.o.m. 1998
års taxering vid beskattningen av utdelningar och
reavinster på onoterade aktier. Eftersom en
generellt utformad lättnad skulle ge begränsade
effekter på företagsinvesteringar och sysselsättning
till priset av en högst betydande
offentligfinansiell kostnad talar emellertid starka
skäl mot att lättnaderna i ägarbeskattningen
utvidgas till andra än onoterade företag. Utskottet
avstyrker därför att den nuvarande lättnaden för
onoterade aktier utvidgas till en generell lättnad i
ägarbeskattningen.
Beträffande yrkandena om riskkapitalavdrag vid
investeringar i mindre företag vill utskottet nämna
att ett tidsbegränsat riskkapitalavdrag infördes
hösten 1995. Avdraget var avsett att gälla till dess
problemen kring de små och medelstora företagens
kapitalförsörjning kunde få en permanent lösning.
Sådana permanenta regler har numera införts genom
den nyss nämnda lättnaden i ägarbeskattningen för
onoterade företag, och det är inte aktuellt att nu
överväga ett återinfört riskkapitalavdrag. En väl
fungerande riskkapitalför-sörjning är emellertid av
stor betydelse för att främja nyföretagande och
tillväxt i små och medelstora företag. Olika
alternativa åtgärder för att förbättra
kapitalförsörjningen för småföretagen prövas också
fortlöpande. En nyligen vidtagen åtgärd är att
förluster på marknadsnoterade delägarrätter med
verkan fr.o.m. den 1 januari 2000 kan kvittas mot
vinster på onoterade aktier. Förslaget genomfördes i
syfte att ytterligare förbättra villkoren för extern
kapitalförsörjning av onoterade bolag.
När det gäller sådana former för indirekta
investeringar i onoterade bolag som har tagits upp i
motionerna Sk749 och N264 vill utskottet erinra om
den utredning (Fi 2000:2) som har i uppdrag att göra
en översyn av lagstiftningen om värdepappersfonder
och andra företag för kollektiva investeringar (dir.
1999:108). I uppdraget ingår att analysera om det
finns behov av att skapa ytterligare förutsättningar
för etablering av slutna fondföretag - i synnerhet
för investeringar i riskkapital - och i förekommande
fall ge förslag till lagstiftning samt i detta
sammanhang även analysera de institutionella
förutsättningarna vad gäller schablonbeskattning av
värdepappersfonder.
Sammanfattningsvis avstyrker utskottet motionerna
Sk324 yrkande 12, Sk712 yrkande 2, Sk746, Sk749
yrkandena 1 och 2 och N264 yrkande 3.
Kapitalinkomstbeskattningens nivå,
m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om att
riksdagen skall uttala sig för en sänkt nivå
för beskattningen av kapitalinkomster.
Jfr reservationerna 9 (m), 10 (fp) och 11
(mp).
Motionerna
Enligt motion Sk712 yrkande 1 av Gunnar Hökmark
m.fl. (m) träffas sparandet i aktier i Sverige av en
mycket högre beskattning än motsvarande sparande
inom EU och OECD i övrigt. Därmed skapas en grogrund
för stora delar av sparandet, och företagandet drivs
utanför landets gränser. I motionen förordas att
riksdagen tillkännager för regeringen de motiv för
att uppmuntra till ett ökat privat sparande i
Sverige som utvecklas närmare i motionen, bl.a. att
öka tillgången på kapital för att starta eget och
för att utveckla sin egen kompetens. Sänkta inkomst-
och förmögenhetsskatter lägger enligt motionen
grunden för en god sparandemiljö i Sverige.
I motion Sk735 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)
anförs att huvudorsaken till det stora utflöde av
kapital som sker från Sverige till utlandet är de
höga skatterna på kapital. Enligt motionens yrkande
2 bör skatten på kapitalinkomster successivt sänkas
till 15 %. En sänkning av skatten på kapital-
inkomster förordas också i motion T717 yrkande 1 av
Carl Bildt m.fl. (m).
I motion Sk713 efterlyser Birger Schlaug m.fl.
(mp) en styrning mot miljömässigt bra investeringar
genom att avkastning av värdepappersfonder som
placerar efter vissa miljöetiska kriterier beskattas
lägre än avkastning av andra fonder.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet har nämnt tidigare i betänkandet har
en särskild utredning - Internationaliseringens
betydelse för svenska skattebaser och framtida
skattestruktur (dir. 2000:51) - fått i uppgift att i
ett internationellt perspektiv analysera avvägningen
i skatteuttag på arbetsinkomster och
kapitalinkomster liksom möjligheten och
önskvärdheten av att bevara en likformig kapital-
inkomstbeskattning. Syftet med arbetet är att
åstadkomma ett förbättrat underlag för framtida
skattepolitiska prioriteringar. Utredningens uppdrag
skall vara slutfört senast den 31 mars 2002.
I fråga om beskattningen av kapitalvinster inom
företagssektorn har två utredningar, utredningen (Fi
1998:11) om vissa internationella företagsskatte-
frågor och utredningen (Fi 1998:10) om vissa
företagsskattefrågor, nyligen lagt fram ett
gemensamt förslag om slopad beskattning av
kapitalvinster på näringsbetingade andelar.
Utredningarnas förslag bereds för närvarande i
Finansdepartementet.
Utskottet anser att ett ställningstagande om nivån
på beskattningen av kapital bör anstå i avvaktan på
ett resultat av det pågående utrednings- och
beredningsarbetet. Utskottet avstyrker därför
motionerna Sk712 yrkande 1, Sk735 yrkande 2 och T717
yrkande 1.
Att stimulera användningen av miljövänliga
produkter och miljövänlig teknik genom lägre skatt
på kapitalavkastningen av vissa investeringar, som
förordas i en motion, skulle sannolikt förorsaka
administrativa svårigheter. Det är enligt utskottets
mening bättre att använda tillgängliga resurser på
ett sätt som innebär en mer direkt styrning mot
miljövänlig produktion. Utskottet avstyrker även
motion Sk713.
Beskattningsmetod för aktievinster
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om att byta
metod för beskattningen av kapitalvinster på
aktier och andra finansiella instrument.
Jfr reservation 12 (m, fp).
Gällande rätt
Skatten på en kapitalvinst vid avyttring av aktier
eller andra finansiella instrument är 30 % för
fysiska personer oavsett innehavstid. Enligt huvud-
regeln får vid vinstberäkningen dras av det
genomsnittliga anskaffningsvärdet på samtliga
finansiella instrument av samma slag och sort som
det avyttrade, beräknat på grundval av faktiska
anskaffningsutgifter och med hänsyn till inträffade
förändringar i innehavet (genomsnittsmetoden).
Alternativt får anskaffningsvärdet för
marknadsnoterade instrument (utom optioner och
terminer) bestämmas till 20 % av försäljningspriset
efter avdrag för försäljningskostnaderna.
En möjlighet till uppskov med beskattningen av en
kapitalvinst finns vid vissa aktiebyten för att
omstruktureringar i näringslivet inte skall hindras.
Värdepappersfonder och investmentbolag är befriade
från kapitalvinstbeskattning. Den förmån som ett
indirekt ägande genom fonder och investmentbolag
därigenom får framför direkt ägande är tänkt att
elimineras genom att en schablonmässigt beräknad
intäkt läggs till grund för beskattningen. Denna
beräknas på innehavet av värdepapper och uppgår till
1,5 % för värdepappersfonder och 2 % för
investmentbolag.
Motionerna
I motion Sk712 yrkande 3 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)
föreslås uppskjuten kapitalvinstbeskattning vid byte
av aktiefonder eller aktier inom en och samma
värdepappersdepå. Motionärerna anser att det privata
direktägandet missgynnas i förhållande till det
institutionella ägandet. De hänvisar också till den
möjlighet som nu finns att byta fond inom
premiepensionssystemet.
Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd, fp) begär i
motion Sk747 en utredning om en uppskovsmodell i
kapitalvinstbeskattningen för återinvestering i
onoterade bolag.
I motion Sk813 yrkar Nils Fredrik Aurelius och Ola
Sundell (m) att riksdagen skall uttala sig för ett
enklare system för beräkning av kapitalvinster på
aktier. De anför att svårigheterna att beräkna
kapitalvinster har ökat efterhand som de finansiella
transaktionerna på marknaden blivit mer
komplicerade. Som alternativa beskattningsmetoder
anvisas i motionen att tillämpa samma regler för
enskilda ägare som för fonder och investmentbolag,
att reducera kapitalvinstbeskattningen eller att
införa en ny och mera gynnsam schablonregel.
Utskottets ställningstagande
Under utredningsarbetet inför 1990 års skattereform
undersöktes ett betydande antal metoder för
beskattning av kapitalvinster. Redan innan dess
undersökte Kapitalvinstkommittén (SOU 1986:37) olika
s.k. saldometoder som i den enklaste versionen
innebär full återinvesteringsrätt under året utan
att detta utlöser beskattning. Utredningen om
reformerad inkomstbeskattning (RINK) föreslog en
s.k. portföljmetod, som i princip var en
vidareutveckling av en saldometod och som bedömdes
kunna innebära effektivare kontroll och enklare
reavinstberäkningar. Kritiken blev emellertid
förödande mot denna obeprövade metod och en
modifierad genomsnittsmetod behölls därför (se prop.
1989/90:110 s. 426).
Riksskatteverket har i en nyligen presenterad
utredning (RSV Rapport 2001:2) lämnat ett förslag om
enklare skatteregler vid försäljning av värdepapper.
Enligt rapporten är krångliga regler vid andelsbyten
det största problemet och genomsnittsmetoden det
näst största. Beträffande andelsbytena föreslås
förenklingar. När det gäller genomsnittsmetoden
konstateras i rapporten att det i nuläget inte finns
något bättre alternativ till genomsnittsmetoden.
Regler som generellt skulle medge skatteuppskov i
samband med återinvesteringar skulle innebära ett
stort avsteg från gällande modell för beskattning av
kapitalvinster. Som framgått av utskottets
redovisning ovan har det inte tidigare varit möjligt
att införa någon annan metod än genomsnittsmetoden.
När det gäller förslaget om skatteuppskov vid
återinvesteringar i onoterade företag för att gynna
dessa företags riskkapitalanskaffning har utskottet
emellertid tidigare hänvisat till att denna fråga
har aktualiserats av Småföretagsdelegationen i
betänkandet Kapitalförsörjning till småföretag (SOU
1998:93). Även den av kommissionen tillsatta
Business Environment Simplificaton Task Force (BEST)
har föreslagit liknande lättnader. Den s.k. Bättre-
gruppen i Regeringskansliet, som har analyserat
Småföretagsdelegationens och BEST:s olika idéer, har
kommit till slutsatsen att en statlig utredning bör
få i uppgift att analysera om en uppskovsmodell i
kapitalvinstbeskattningen för återinvestering i
onoterade bolag är en effektiv åtgärd och om en
sådan möjlighet bör införas (Rapport från
Bättregruppen, s. 63).
Beträffande utformningen av gällande schablonregel
vill utskottet framhålla att procentsatsen vid 1990
år skattereform sattes ned från 50 % till 20 %.
Procentsatsen bestämdes genom en avvägning av
önskemålet om en effektiv kapitalvinstbeskattning
mot önskemålet att underlätta i situationer när det
finns svårigheter att bevisa verkliga
anskaffningsvärden, t.ex. när aktierna ärvts.
Utskottet finner sammanfattningsvis att riksdagen
bör avslå de förslag om ändringar i beskattningen av
kapitalvinster som har föreslagits i motionerna
Sk712 yrkande 3, Sk747 och Sk813.
Royalty
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om att
royalty skall beskattas som inkomst av
kapital.
Jfr reservationerna 13 (m) och 14 (kd).
Gällande rätt
Royalty skall enligt huvudregeln beskattas i
inkomstslaget näringsverksamhet. Om royaltyn grundar
sig på anställning eller på uppdrag eller tillfällig
verksamhet som inte ingår i en näringsverksamhet
skall den dock tas upp i inkomstslaget tjänst.
Motionen
I motion Sk735 yrkande 7 föreslår Carl Fredrik Graf
m.fl. (m) att royalty på patent skall kunna
beskattas som inkomst av kapital.
Utskottets ställningstagande
Motionsförslag om skattelättnader för royalty på
patenterade uppfinningar har avslagits av riksdagen
vid upprepade tillfällen. Senast avslogs - vid riks-
dagens behandling av utgiftsramar och beräkning av
statsinkomsterna för år 2001 (bet. 2000/2001:FiU1) -
ett förslag från Moderaterna som motsvarar det nu
aktuella om att royalty skall beskattas som
kapitalinkomst och ett annat förslag från
Kristdemokraterna om skattefrihet under två år och
därefter beskattning som kapitalinkomst. Med
hänvisning till riksdagens tidigare
ställningstagande i denna fråga avstyrker utskottet
motionen.
Fåmansföretag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om att
riksdagen genom ett uttalande till regeringen
skall lägga fast inriktningen av kommande
ändringar i 3:12-reglerna.
Jfr reservation 15 (m, kd, c, fp).
Bakgrund
I 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns
särskilda regler om fördelning mellan tjänst och
kapital av utdelningar från och kapitalvinst vid
försäljning av aktier i fåmansföretag. Dessa regler
omfattar bl.a. delägare som är verksamma i
fåmansföretaget i betydande omfattning och som
därmed anses inneha s.k. kvalificerade andelar.
Reglerna skall garantera att inkomster som härrör
från delägarnas arbetsinsatser i bolaget skall
beskattas på samma nivå som förvärvsinkomster och
inte enligt den proportionella skattesats om 30 %
som gäller för utdelningar och kapitalvinster enligt
reglerna om beskattning av kapitalinkomster.
Fåmansföretagsreglerna fanns tidigare i den numera
upphävda 3 § 12-12 e mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt, och i dagligt tal kallas de
fortfarande 3:12-reglerna.
Vid sidan av 3:12-reglerna fanns tidigare ett
stort antal s.k. stoppregler, som tog sikte på att
hindra att ägaren utnyttjade sitt bestämmande
inflytande i bolaget i transaktioner mellan sig
själv och bolaget för att sänka sin personliga
beskattning. Stoppreglerna har med två undantag
upphävts fr.o.m. 2000 års taxering, och i stället
tillämpas allmänna regler för beskattning av förmå-
ner från det egna företaget. I samband med att
stoppreglerna slopades gjordes en översyn även av de
särskilda regler som gäller om ett fåmansföretag har
betalat ut mer än marknadsmässig lön till delägarens
make eller barn. Stoppregelutredningen (SOU
1998:116) hade föreslagit slopade regler om lön till
make men att reglerna om lön till barn skulle
behållas. I propositionen om slopade stoppregler
(prop. 1999/2000:15) hänvisades till att motsvarande
regler för enskild näringsverksamhet tagits upp av
Redovisningskommittén och att reglerna om
inkomstfördelning i fåmansföretag och fåmansägda
handelsbolag kunde ses över i samband med reglerna
för enskilda näringsidkare.
En översyn sker för närvarande av 3:12-reglerna.
Enligt direktiven (dir. 1999:72) skall utredaren
pröva olika möjligheter till förändring för att
stimulera tillväxt, investeringar och aktivt
risktagande i fåmansföretagen. Det framhålls i
direktiven som väsentligt att systemet förenklas och
att aktiva ägare i fåmansföretag - i förhållande
till passiva kapitalägare - inte missgynnas av
reglerna. En utgångspunkt är att ett särskilt system
måste upprätthållas, men utredaren skall analysera
om detta skall ha samma uppbyggnad som det
nuvarande, dvs. en schablonmässigt bestämd
kapitalavkastning. Alternativet kan t.ex. vara att i
stället fastställa en normallön för olika branscher
eller för samtliga företag. Utredningen skall vara
klar senast den 31 oktober 2001.
Regeringen har i skrivelse 2000/01:64 den 1
februari 2001 aviserat kommande ändringar i 3:12-
reglerna och i reglerna om beskattningen i inkomst-
slaget tjänst vid underprisöverlåtelser. Ändringarna
i 3:12-reglerna skall hindra att olika
bolagskonstruktioner används i syfte att ge
skattefördelar som inte har varit avsedda. Sedan
regeringens planer på att rätta till detta blivit
kända finns det enligt skrivelsen en risk för att de
nuvarande reglerna i ökad omfattning utnyttjas på
ett inte avsett sätt tills de aviserade reglerna har
trätt i kraft. Regeringen föreslår därför med stöd
av 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen att de
kommande förslagen börjar tillämpas fr.o.m. dagen
efter avlämnandet av skrivelsen, dvs. fr.o.m. den 2
februari 2001. Vilka förfaranden som är avsedda att
omfattas av det kommande förslaget beskrivs närmare
i skrivelsen. Skrivelsen kommer senare att följas
upp med en proposition där förslag till nödvändiga
ändringar i inkomstskattelagen läggs fram för ett
beslut av riksdagen.
Motionerna
Enligt motion Sk321 yrkande 20 av Lennart Daléus
m.fl. (c) innebär 3:12-reglerna en straffbeskattning
av investeringar i eget företag i jämförelse med
investeringar i främmande företag. Den pågående
utredningen om beskattningen av fåmansföretag bör få
till uppgift att även beräkna effekterna av ett
slopande av 3:12-reglerna. Ett liknande yrkande
finns i motion Sk649 av Catharina Hagen m.fl. (m,
kd, fp).
I motionerna Sk323 yrkande 56 och N324 yrkande 7
av Alf Svensson m.fl. (kd) förordas nya, enklare
regler för fåmansföretag som jämställer fåmans-
företag med andra företag. Reglerna skall utgå från
bl.a. att delägare i fåmansaktiebolag skall
beskattas och behandlas lika som delägare i större
bolag och att utdelning utöver ett belopp
motsvarande marknadsmässig lön bör beskattas som
kapitalinkomst. Barn under 16 år som jobbar i
familjeföretag skall kunna få skälig ersättning utan
att denna läggs på föräldrarnas inkomst.
Enligt motion Sk735 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)
innebär gällande regler att personer som satsar eget
kapital och gör en egen arbetsinsats i ett bolag
beskattas hårdare än passiva kapitalägare, något som
medför att de mindre företagen inte kan växa i
Sverige. Enligt motionen bör utdelning till aktiv
delägare utöver marknadsmässig lön beskattas som
kapitalinkomst (yrkande 11), särbestämmelserna om
beskattning av kapitalvinster i fåmansbolag och om
beskattning av lön till företagsledarens
familjemedlemmar slopas (yrkandena 12 och 13) och
samma regler införas för beskattning av
personaloptioner i fåmansbolag som i noterade bolag
(yrkande 14).
Ett slopande av 3:12-reglerna begärs också i
motion N381 yrkande 15 av Per Westerberg m.fl. (m,
kd, c, fp). I motion Sk748 av Ola Karlsson m.fl. (m,
kd, c, fp) begärs ett uttalande om att
tillväxtperspektivet skall vara styrande för den
pågående 3:12-utredningen. I motion Sk736 efterlyser
Lars Gustafsson (kd) en utredning om möjligheterna
att förbättra för fåmansföretagare att engagera sig
i politiken på hel- eller deltid. I motion Sk609 av
Inger Strömbom (kd) begärs ändrade regler om
beskattning av lön till företagares barn under 16
år.
Med anledning av regeringens skrivelse 2000/01:64
om vissa kommande förslag till ändringar i 3:12-
reglerna har väckts tre motioner, Sk26 av Carl
Fredrik Graf m.fl. (m), Sk27 yrkandena 1-3 av Johan
Pehrson och Karin Pilsäter (fp) och Sk28 av Mats
Odell m.fl. (kd). Gemensamt för motionerna är att de
avvisar att regeringen lägger fram förslag om
ytterligare ändringar i regelsystemet innan nya
regler som sänker skattebelastningen i fåmansföreta-
gen kan antas. Enligt motion Sk28 bör inriktningen
på det pågående arbetet vara att nya regler skall
kunna träda i kraft den 1 januari 2002.
Utskottets ställningstagande
Yrkanden om slopade eller ändrade 3:12-regler,
ändrade regler för lön till make, lön till barn
m.fl. fåmansföretagsfrågor avstyrktes i samband med
att regeringens budgetförslag för 2001 och
partiernas alternativa budgetförslag behandlades i
riksdagen med hänvisning till pågående utredning och
de ställningstaganden som gjorts tidigare i samband
med bl.a. att stoppreglerna slopades (bet.
2000/01:FiU1). En särskild utredning prövar nu hur
regelsystemet skall kunna förändras för att
stimulera tillväxt, investeringar och aktivt risk-
tagande i fåmansföretagen. Viktiga inslag i arbetet
är att förenkla systemet och att uppnå att aktiva
ägare i fåmansföretag - i förhållande till passiva
kapitalägare - inte skall missgynnas av reglerna.
Skatteutskottet vill med hänvisning till riksdagens
ställningstagande i höstas och till det utrednings-
arbete som nu pågår avstyrka motionerna Sk321
yrkande 20, Sk323 yrkande 56, Sk609, Sk649, Sk735
yrkandena 11-14, Sk736, Sk748, N324 yrkande 7 och
N381 yrkande 15.
Utredningen om 3:12-reglerna skall enligt
direktiven vara klar senast den 31 oktober 2001.
Därefter skall förslagen remissbehandlas och
lagrådsgranskas. Nya regler torde därför inte kunna
träda i kraft den 1 januari 2002, som yrkats i en av
de motioner som väckts med anledning av regeringens
skrivelse 2000/01:64. De ändringar som aviserats i
skrivelsen innebär att gällande regelsystem behöver
kompletteras för att motverka konstruktioner som
medför skattefördelar som inte har varit avsedda.
Sådana ändringar är angelägna inte minst därför att
företagare som inte har möjlighet att utnyttja
sådana konstruktioner skall komma i ett sämre läge
till följd av den särskilda regleringen. Utskottet
anser följaktligen att riksdagen inte bör göra
uttalanden med det innehåll som föreslås i
motionerna Sk26, Sk27 yrkandena 1-3 och Sk28.
Utskottet avstyrker därför även dessa motioner.
Generationsskiften i familjeföretag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om översyn
av eller ändringar i de skatteregler som har
betydelse i samband med generationsskiften i
familjeföretag.
Jfr reservation 16 (m, kd, c, fp).
Gällande rätt
Vid arvs- och gåvobeskattningen finns
reduceringsregler som innebär att en
företagsförmögenhet tas upp till endast 30 % av
substansvärdet. Flera villkor gäller, bl.a. att hela
förvärvskällan måste omfattas av en gåva och att
gåvomottagaren måste behålla egendomen i fem år. På
inkomstskattesidan har reglerna om räntefördelning
och om expansionsmedel utformats med beaktande av
vissa problem som kan uppkomma vid
generationsskiften (prop. 1996/97:12, bet.
1996/97:SkU7).
Motionerna
I motionerna Sk323 yrkande 45 av Alf Svensson m.fl.
(kd), Sk324 yrkande 19 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp), Sk625 av Maria Larsson (kd), Sk642 av
Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (m), Sk735
yrkande 4 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m), Sk764 av
Åke Sandström m.fl. (c, m, kd), Sk778 av Agneta
Lundberg m.fl. (s), Sk1025 yrkande 7 av Catharina
Elmsäter-Svärd m.fl. (m), MJ256 yrkande 7 av Ingvar
Eriksson m.fl. (m), MJ306 yrkande 10 av Ingvar
Eriksson m.fl. (m), N267 yrkande 19 av Lennart
Daléus m.fl. (c) och N385 yrkande 12 av Bo Lundgren
m.fl. (m) förordas en översyn av eller ändringar i
skattereglerna i syfte att underlätta
generationsskiften i familjeföretag.
Utskottets ställningstagande
Den utredare som skall se över reglerna för
beskattning av ägare i fåmansföretag m.m. skall
enligt direktiven även överväga olika ändringar i
arvs- och gåvobeskattningen som kan underlätta
generationsskiften av företag (dir. 1999:72). Enligt
utskottets mening bör detta utredningsarbete nu
avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionerna.
Fastighetsinvesteringsbolag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om att
införa särskilda skatteregler för
fastighetsinvesteringsbolag.
Jfr reservation 17 (m, fp).
Bakgrund
Förslag om fastighetsinvesteringsbolag (FIB) har
presenterats i en rapport av professor Lars Vinell
som utarbetades på uppdrag av Catella, Diligentia
och Securum. Ett sådant aktiebolag skulle
uteslutande eller så gott som uteslutande äga och
förvalta fastigheter. Det skulle ur investerarnas
synvinkel fungera som en skattefri mellanhand.
Ägandet skulle vara spritt.
Med anledning av vissa skrivelser med krav på att
införa fastighetsinvesteringsbolag beslutade
regeringen den 28 november 1996 att inte vidta någon
åtgärd med hänvisning till att problemen på
fastighetsmarknaden torde kunna lösas med
tillämpning av befintliga regler. Samma resultat som
förslagsställarna ville uppnå, dvs.
enkelbeskattning, kunde enligt beslutet uppnås genom
att ett fastighetsbolag ger ut ett lån.
I juni 1998 presenterade Aktiefrämjandet och en
grupp bestående av de stora institutionella
pensionsförvaltarna ett reformförslag som i form av
en skrivelse lämnades till Finansdepartementet.
Förslaget förutsatte skattefrihet i bolaget för de
överskott som vidareutdelas och att bolaget skulle
få vissa fonderingsmöjligheter. I skrivelsen
redovisades även de särskilda regler som finns i
några andra länder, bl.a. s.k. REIT (Real Estate
Investment Trusts) i USA och skattebefriade
fastighetsbolag i Belgien.
Motionerna
I motionerna 1999/2000:Fi503 av Gunnar Hökmark m.fl.
(m) och 1999/2000:Bo232 yrkande 7 och 2000/01:Bo235
yrkande 11 av Yvonne Ångström och Kerstin Heinemann
(fp) begärs en särskild lagstiftning som innebär att
fastighetsinvesteringsbolag införs i enlighet med
tidigare väckta förslag.
Utskottets ställningstagande
Motsvarande yrkanden har tidigare avslagits av
riksdagen, senast våren 1999 (bet. 1998/99:FiU16)
med hänvisning till bl.a. det beslut som regeringen
tidigare har fattat i frågan. Av finansutskottets
betänkande framgår att Finland antog en lag om
fastighetsfonder som trätt i kraft den 1 mars 1998.
Syftet med lagen var att skapa tydliga
förutsättningar för värdepapperisering av finländska
fastigheter och att stärka placerarnas förtroende
för fastighetsmarknaden. I sitt betänkande (31/1997
rd) anförde ekonomiutskottet att med den nya lagen
kan fastighetsägarna med hjälp av fastighetsfonderna
omvandla svårrealiserbar fastighetsegendom i en mer
likvid form och bredda ägarbasen. Det skulle också
bli lättare för andra än institutionella placerare
att investera lättillgängligt kapital i
fastighetsegendom. Det betraktades som tryggare att
placera i en fastighetsfond än att direkt äga
fastigheter eftersom fonden enligt bestämmelserna är
förpliktad att sprida riskerna. Den finska
lagstiftningen medger befrielse från s.k.
överlåtelseskatt när fastighetsfonderna bildas. I
övrigt beskattas fastighetsfonderna som andra
aktiebolag.
Skatteutskottet höll den 27 september 2000 en
intern utfrågning med Carl Johan Åberg, som var
ordförande för Aktiefrämjandet vid den tidpunkt då
det tidigare förslaget presenterades, och
statssekreterare Claes Ljungh från
Finansdepartementet. Vid utfrågningen har inte något
väsentligt nytt framkommit i frågan som skulle kunna
motivera ett ändrat ställningstagande i denna fråga.
Utskottet avstyrker motionerna.
Lex Asea
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om att
slopa kravet på marknadsnotering i de s.k.
lex Asea-reglerna.
Jfr reservation 18 (m).
Gällande rätt
De bestämmelser som brukar kallas lex Asea innebär
att ett dotterföretag kan avskiljas från sitt
moderföretag genom att samtliga aktier i
dotterbolaget delas ut till aktieägarna utan att
dessa beskattas för utdelningen eller att moder-
företaget uttagsbeskattas. I stället justeras
anskaffningsutgift på moder- och dotterföretagets
aktier. Flera villkor uppställs, bl.a. att
åtminstone någon del av aktierna i moderföretaget är
marknadsnoterade. Reglerna finns i 22 kap. 10 § och
42 kap. 16 § inkomstskattelagen.
Motionen
I motion Sk735 yrkande 15 av Carl Fredrik Graf m.fl.
(m) föreslås att kravet på marknadsnotering i de
s.k. lex Asea-reglerna slopas.
Utskottets ställningstagande
I samband med att riksdagen hösten 1998 antog nya
skatteregler för omstrukturering i näringslivet
(prop. 1998/99:15, bet. 1998/99:SkU5) gjordes en
uppmjukning av villkoren i lex Asea, dock släpptes
inte kravet på marknadsnotering. Utskottet framhöll
att anskaffningsvärdet på aktierna i det utdelande
bolaget måste kunna fördelas mellan moderbolagets
och det utdelade bolagets aktier i förhållande till
förändringen av marknadsvärdet på aktierna i
moderbolaget. Skulle ett marknadsvärde saknas måste
fördelningen göras på andra grunder. Detta skulle
medföra praktiska problem vid tillämpningen av
reglerna. Utskottet ville med hänsyn härtill inte
slopa noteringsvillkoret. Utskottet har inte funnit
skäl för att ändra det tidigare ställningstagandet
och avstyrker därför motionsyrkandet.
Arbetslokal i bostaden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om utvidgad
avdragsrätt för kostnader för en privatbostad
som delvis används i näringsverksamhet.
Jfr reservation 19 (m, fp och mp).
Gällande rätt
När en privatbostad används i en näringsverksamhet
är avdragsrätten begränsad till skälig del av
kostnader för hyra o.d., värme, vatten och avlopp
samt elektrisk ström. Avdrag medges även för
kostnader i övrigt som är omedelbart betingade av
näringsverksamheten. En förutsättning är att en
särskild del av bostaden har inrättats för
näringsverksamheten. Om så ej är fallet kan avdrag
medges med ett schablonmässigt beräknat belopp om
arbete utförts minst 800 timmar i den egna
privatbostaden. Schablonbeloppet är 2 000 kr för
lokal i egen eller makes fastighet och 4 000 kr för
lokal i hyrd lägenhet eller bostadsrätt.
Motionerna
Enligt motion Sk735 yrkande 21 av Carl Fredrik Graf
m.fl. (m) är avdragsmöjligheterna för arbetslokal i
bostaden för små, och reglerna bör enligt motionen
ses över. I motion Sk742 av Åke Sandström m.fl. (c,
m, kd, fp) yrkas att det skall vara möjligt för
företaget att dra av marknadsmässig hyra för rum i
bostaden alternativt att företagaren får
proportionera kostnaderna mellan rörelsen och den
privata ekonomin. Enligt motion N388 yrkande 2 av
Matz Hammarström m.fl. (mp) bör de schablonbelopp
som gäller för avdragsrätten höjas.
Utskottets ställningstagande
Före 1990 års skattereform kunde t.ex. en villa som
användes i ägarens rörelse delas upp i en bostadsdel
och en rörelsedel. Vid skattereformen infördes i
stället principen att den övervägande användningen
skulle vara styrande för i vilket inkomstslag
fastigheten skulle beskattas, dvs. om fastigheten
skulle behandlas som näringsfastighet eller som
privatbostad. Syftet var att uppnå enkla, enhetliga
och likformiga regler för inkomstbeskattningen. När
fastigheten väl klassificerats skulle enhetliga
regler gälla för respektive inkomstslag. I
näringsverksamhet måste alla faktiska inkomster och
utgifter beaktas medan enklare och mer
schablonmässiga regler tillämpas i inkomstslaget
kapital.
Utskottet vill inte förorda en återgång till vad
som gällde före 1990 års skattereform och avstyrker
följaktligen motion Sk742. När det gäller nivån på
nuvarande schablonmässigt beräknade avdrag vill
utskottet erinra om att Stoppregelutredningen har
behandlat reglerna i betänkandet Stoppreglerna (SOU
1998:116). Enligt utredningen har inget framkommit
som ger anledning att ompröva de valda schablonerna.
Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte
någon anledning till ändringar i gällande regler.
Utskottet avstyrker följaktligen även motionerna
Sk735 yrkande 21 och N388 yrkande 2.
Representation
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om att
utöka företagens avdragsrätt för
representation.
Jfr reservation 20 (m).
Gällande rätt
Utgifter för representation och liknande ändamål
skall enligt 16 kap. 2 § inkomstskattelagen dras av
bara om de har omedelbart samband med närings-
verksamheten, såsom då det uteslutande är fråga om
att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser
eller liknande eller då utgifterna avser jubileum
eller personalvård. Avdraget får inte överstiga vad
som kan anses skäligt. För utgifter för lunch,
middag eller supé får avdraget inte överstiga 90 kr
per person och måltid med tillägg för mervärdesskatt
till den del denna inte skall dras av eller
återbetalas.
Riksskatteverket har till ledning för en enhetlig
rättstillämpning lämnat rekommendationer (RSV S
1997:2) om avdrag för utgifter för representation
m.m. I rekommendationerna redogörs även för
rättsfall som har betydelse för att avgöra t.ex. vad
som kan anses utgöra skäligt avdrag för kostnader
för representation. För representationsgåvor bör
enligt rekommendationerna tillämpas en beloppsgräns
om 180 kr exklusive mervärdesskatt per person.
Motionerna
I motion Sk644 av Elizabeth Nyström och Jeppe
Johnsson (m) yrkas att avdragsrätt för måltider och
gåvor i samband med representation skall höjas.
Enligt motion Sk735 yrkande 22 av Carl Fredrik Graf
m.fl. (m) bör reglerna för avdrag av
representationskostnader göras mer generösa än vad
de är i dag.
Utskottets ställningstagande
Avdragsreglerna för representation har ändrats vid
flera tillfällen under senare år. Hösten 1995
beslutade riksdagen att avdragsramen för
måltidsutgifter i samband med representation skulle
vara 180 kr exklusive mervärdesskatt från och med
inkomståret 1996, vilket innebar ungefär en
halvering av avdragsramen. Hösten 1996 minskades
avdragsramen ytterligare till 90 kr. Samtidigt
ändrades reglerna så att vin och sprit skulle få
räknas med inom avdragsramen 90 kr, något som skulle
medföra förenklingar för skattemyndigheterna och
företagen. Utskottet finner inte skäl att gå ifrån
det tidigare ställningstagandet. Det har heller inte
i motionerna anförts något som kan motivera att
utöka avdragsrätten för representation i samband med
måltider eller i något annat avseende. Utskottet
avstyrker motionerna.
Inkomst av prostitution
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om att
inkomster av prostitution inte skall
behandlas som skattepliktiga inkomster.
Motionen
I motion Sk743 av Peter Pedersen och Ulla Hoffmann
(v) yrkas att inkomst av prostitution inte skall
betraktas som näringsverksamhet och att avdrag för
kostnader inte skall kunna göras. Motionärerna
hänvisar till en dom i Regeringsrätten (RÅ 1982
1:20) där inkomster i samband med prostitution
ansetts som skattepliktiga. Att beskatta inkomster
av prostitution kan enligt motionärerna legitimera
fortsatt prostitution.
Utskottets ställningstagande
Köp av sexuella tjänster är kriminaliserade enligt
lagen (1998:408) om förbud mot köp av sexuella
tjänster. En sådan lagändring som motionärerna
efterlyser torde enligt utskottets mening inte kunna
bli ett verksamt medel för att motverka
prostitutionen. Åtgärder mot handeln med sexuella
tjänster bör i stället koncentreras direkt på
efterfrågan på och tillgången till sexuella tjänster
mot betalning. Insatser för att hjälpa prostituerade
att komma bort från prostitutionen är därvid
särskilt viktiga. Utskottet avstyrker motionärernas
förslag.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk644 och
2000/01:Sk735 yrkande 22.
Reservation 20 (m)
19. Inkomst av prostitution
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk743.
Stockholm den 20 mars 2001
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Anita
Johansson (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per
Rosengren (v), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund
(m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m),
Rolf Kenneryd (c), Per-Olof Svensson (s), Lennart
Axelsson (s), Claes Stockhaus (v), Karin Pilsäter
(fp) och Matz Hammarström (mp).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Skattenivån i tjänsteföretag, m.m. (punkt 1)
- m, kd, c, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m),
Rolf Kenneryd (c) och Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen om sänkt skatt
på arbete. Därmed bifaller riksdagen delvis
motionerna 2000/01:K398 yrkande 12, 2000/01:Sk324
yrkande 11, 2000/01:
Sk632 yrkande 1, 2000/01:Sk732 yrkande 3,
2000/01:N243 yrkande 9 och 2000/01:N267 yrkande 16
och avslår motionerna 2000/01:Sk632 yrkande 2,
2000/01:Sk718 och 2000/01:Ub259 yrkande 2.
Ställningstagande
Nivån på beskattningen av arbete har mycket stor
betydelse för tillväxten i ekonomin och för hur
företagssektorn kan utvecklas. En hög beskattning av
arbete leder till en sämre fungerande arbetsmarknad:
mindre arbete, färre arbetstillfällen och större
risker för flaskhalsar i expansionstider. Med sänkt
skatt på arbete stärks tillväxtkraften i ekonomin så
att sysselsättningen kan öka. Till följd av en ökad
sysselsättning och genom att en mindre del av lönen
går till skatt kan fler leva på sin lön. Därmed
minskar behovet av bidrag och offentliga
subventioner.
Ett gemensamt drag i de skatteförslag som våra
partier presenterade i höstas som alternativ till
regeringens politik är sänkta marginaleffekter och
betydande lättnader genom höjda grundavdrag
och/eller skattereduktioner. Detta betyder mest för
dem med de lägre inkomsterna. För att eliminera de
höga marginaleffekternas negativa effekter på
arbetsmarknadens funktionssätt är det också hög tid
att fullfölja inriktningen i 1990 års skattereform,
dvs. att de allra flesta betalar endast
kommunalskatt och att marginalskatten som högst kan
uppgå till 50 %. I en fortsatt process av sänkta
skatter ned mot de skattetrycksnivåer som präglar
jämförbara OECD-länder måste inriktningen både vara
att slå vakt om låginkomsttagares förutsättningar
att försörja sig på sitt arbete och på att värna
Sveriges konkurrenskraft om företagande och kunskap.
En sänkning av beskattningen av arbete och av
andra skatter till en i förhållande till omvärlden
rimligare nivå har självfallet stor betydelse för
utvecklingsmöjligheterna för turistnäringen och
andra personalintensiva branscher liksom för
småföretagandet i glesbygd. Flera motionärer som tar
upp situtationen i glesbygden och för särskilda
branscher har också pekat på detta.
När det gäller hushållsnära tjänster vet vi att
det är det höga skatteuttaget som hindrar
efterfrågan och utbud från att mötas på en vit
marknad. Inkomstskatter, sociala avgifter och moms
driver upp timpriset till nivåer som nästan inga
hushåll med normala inkomster är beredda att betala.
Så gott som alla hushållstjänster, som städning,
fönsterputsning eller barnpassning, som utförs mot
betalning sker därför svart. Riksskatteverkets
undersökningar visar att skatt på oredovisade
inkomster uppskattas till ca 60 miljarder kronor per
år. Hushållstjänsterna utgör sannolikt en betydande
del av dessa miljarder. Vi har i samband med
behandlingen av statsbudgeten i höstas gemensamt
föreslagit att en skattereduktion på 50 % införs för
privatpersoners betalning av arbetskostnaden
inklusive moms för hushållstjänster som utförs i det
egna hemmet, upp till 25 000 kr per år.
Vi förordar att riksdagen med anledning av vad
som anförs i flera av de nu aktuella motionerna om
sänkt skatt på arbete m.m. tillkännager till
regeringen att det är angeläget för företagandet och
samhällsekonomin att sänka skatten på arbete.
2. Tonnageskatt, fartygsfonder (punkt 2) - m ,
kd
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Kenneth Lantz (kd) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen om översyn av
rederiernas företagsbeskattning. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2000/01:T212 yrkande 32
och 2000/01:T642 yrkande 10.
Ställningstagande
Ett grundläggande krav på skattesystemet är att
näringsverksamhet som drivs här i landet får samma
villkor som gäller för näringsverksamhet i de länder
som våra företag konkurrerar med. Utredningen om
sjöfartens struktur- och kapitalsituation har i
betänkandet Svensk sjöfartsnäring, hot och
möjligheter (SOU 1998:129), med hänvisning till
uppgifter från kommissionen, bl.a. anfört att flera
EU-länder medger fonderingsmöjligheter för
rederierna och reducerad bolagsskatt eller
tonnageskatt. Utredningen har inte haft i uppdrag
att lämna förslag på skatteområdet, men har uttalat
att fartygsfonder bör utredas vidare. Enligt vår
uppfattning måste rederiernas företagsbeskattning
ses över mot bakgrund av den utveckling som äger rum
i vår omvärld. Det är angeläget att systemet
utformas så att rederierna kan grunda sina
investeringar på kommersiella bedömningar mera än på
skattemässiga avvägningar.
3. Åkeribranschen (punkt 3) - m, kd
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Kenneth Lantz (kd) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motion 2000/01:T477 yrkande
1 om åtgärder för att förbättra åkeribranschens
villkor. Därmed bifaller riksdagen motionen.
Ställningstagande
I motionen redovisas de stora skillnader i
konkurrensförutsättningarna som finns mellan svenska
och utländska åkare. Som framgår av motionen behövs
det åtgärder på flera fronter om svenska åkerier
skall bli konkurrensmässigt jämställda med utländska
åkerier. På skattesidan gäller det att komma till
rätta med de problem som följer av en hög
skattebelastning på arbete och kapital och de höga
bränsleskatterna. Vi förordar att riksdagen beslutar
ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med
motionen.
4. Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m.
(punkt 4) - m, kd, c, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m),
Rolf Kenneryd (c) och Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen om en
snabbutredning av åtgärder för att förbättra
skattereglerna för småföretagen. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2000/01:
Sk630, 2000/01:N317 yrkande 2 och 2000/01:N388
yrkande 5 och avslår motionerna 2000/01:Sk730 och
2000/01:Sk740.
Ställningstagande
De första åren efter nystart av ett företag är ofta
mycket kritiska för företagets fortlevnad. I
motionerna förordas bl.a. en ökad rätt för
nystartade och små företag att sätta av mer till
periodiseringsfonder än andra företag. Vi anser att
en sådan åtgärd eller någon form av skatteuppskov
för att stödja nystartade företag måste övervägas i
en utredning liksom vilka åtgärder på skatteområdet
som kan vara lämpliga för att generellt underlätta
kapitalbildningen i småföretag. Vi förutsätter att
en sådan utredning skall arbeta snabbt. Vårt förslag
innebär att motionerna i detta avsnitt till stor del
blir tillgodosedda.
5. Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m.
(punkt 4) - mp
av Matz Hammarström (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motion 2000/01:N388 om
periodiseringen av småföretagens överskott. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:N388 yrkande 5 och
avslår motionerna 2000/01:Sk630, 2000/01:Sk730,
2000/01:Sk740 och 2000/01:N317 yrkande 2.
Ställningstagande
En svårighet som stjälpt många småföretag är
periodiseringen i redovisningen.
Avskrivningsmöjligheterna är starkt begränsade för
de små företagen och småföretagen i synnerhet
kännetecknas av stora svängningar i verksamhetens
omsättning och lönsamhet. Som föreslås i motion N388
bör därför dagens möjligheter att periodisera ett
överskott utökas och reavinstbeskattning kunna
skjutas upp. Detta kan låta sig göras om tidsgränsen
för redovisningsskyldigheten blir två år.
6. Skogskonto och ersättningsfond (punkt 5) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen om utredning
av avsättningsnivåerna till skogskonto i samband med
expropriation. Därmed bifaller riksdagen delvis
motion 2000/01:Sk739 och avslår motion
2000/01:Sk779.
Ställningstagande
Motionären anför bl.a. att bättre
fonderingsmöjligheter vid expropriation skulle ge
både markägare och samhället en rimligare
planeringshorisont samt förbättra möjligheterna att
säkra fler skyddsvärda biotoper och skapa fler
naturreservat. Vi instämmer i detta och anser att
regeringen bör utreda en förstärkning av
reserveringsutrymmet.
7. Yrkesfiskare (punkt 7) - m, kd
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Kenneth Lantz (kd) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen om en
resultatutjämningsmöjlighet för yrkesfiskare. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk1024,
2000/01:MJ243 yrkande 17 och 2000/01:MJ307 yrkande
3.
Ställningstagande
Fiskeinkomsterna varierar starkt mellan olika år på
grund av olika stora fångstmängder. Den stora
variationen i inkomst är ett problem för yrkes-
fiskarna. En resultatutjämningsmöjlighet har
föreslagits av utredningen (Jo 1998:05) om
konkurrenssituationen för det svenska yrkesfisket
(SOU 1999:3). En annan möjlighet vore att införa ett
fiskekonto enligt den modell som råder för
skogsbrukets skogskonto. Detta skulle förbättra
villkoren för fiskerinäringen och underlätta
nyinvesteringar. Vi anser att riksdagen bör ge
regeringen i uppdrag att vidare bereda frågan om en
resultatutjämningsmöjlighet för yrkesfiskare och
återkomma med förslag.
8. Ägarbeskattning (punkt 9) - m, kd, c, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m),
Rolf Kenneryd (c) och Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen om slopad
dubbelbeskattning. Därmed bifaller riksdagen delvis
motionerna 2000/01:Sk324 yrkande 12 och
2000/01:Sk712 yrkande 2 och avslår motionerna
2000/01:Sk746, 2000/01:Sk749 yrkandena 1 och 2 och
2000/01:N264 yrkande 3.
Ställningstagande
Den lättnad i dubbelbeskattningen av bolagsinkomster
som införts i Sverige är begränsad till onoterade
företag. Enligt vår mening finns det skäl att gå
vidare och införa regler som avskaffar
dubbelbeskattningen i alla företag. De nya reglerna
skall utformas i enlighet med de regler som gällde
under år 1994 och som infördes på initiativ av den
dåvarande borgerliga regeringen. Det får ankomma på
regeringen att lägga fram ett förslag om beskattning
av ägarkapital i enlighet med vad som här anförts.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
9. Kapitalinkomstbeskattningens nivå (punkt 10)
- m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen om nivån på
kapitalinkomstbeskattningen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2000/01:Sk712 yrkande 1,
2000/01:Sk735 yrkande 2 och 2000/01:T717 yrkande 1
och avslår motion 2000/01:Sk713.
Ställningstagande
Den vid en internationell jämförelse höga svenska
beskattningen av kapitalinkomster försvårar
kapitalbildningen och är därmed också en hämsko på
nyföretagandet. Till följd av den höga beskattningen
av kapital har lågt räknat ca 500 miljarder kronor
lämnat landet utan att svenska skattemyndigheter har
någon insyn. Enligt vår mening bör den löpande
beskattningen av kapitalinkomster sänkas successivt
till 15 %. Tillsammans med våra förslag om att
avskaffa dubbelbeskattningen och förmögenhetsskatten
skulle en sådan åtgärd innebära en kraftfull
vitalisering av svenskt näringsliv och lägga grunden
till en mycket god sparandemiljö i Sverige och en
spridning av ägandet på betydligt fler händer. Ett
spritt ägande i den privata sektorn skapar
riskvilligt kapital och bidrar samtidigt till att
lätta bördan från pressade offentliga system. Vi
föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen
vad som anförts om sänkt kapitalbeskattning och
motiven för att uppmuntra till ett ökat privat
sparande i motionerna Sk712 yrkande 1, Sk735 yrkande
2 och T717 yrkande 1.
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen om nivån på
kapitalinkomstbeskattningen. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk712 yrkande 1,
2000/01:Sk735 yrkande 2 och 2000/01:T717 yrkande 1
och avslår motion 2000/01: Sk713.
Ställningstagande
Det är uppenbart att med det höga svenska
skattetrycket, och med strävan att arbete och
kapital i varje fall i princip skall behandlas lika
från skattesynpunkt, blir beskattningen av kapital
internationellt sett mycket hög.
Internationaliseringen och allt rörligare
skattebaser gör det mycket svårt att upprätthålla
ett högt skattetryck på rörligt kapital. Detta får
rimligen långsiktiga konsekvenser där skatter som
bolagsskatt, dubbelskatt på aktieutdelning,
reavinstskatt, skatt på kapitalinkomster,
förmögenhetsskatt m.fl. måste tas upp till prövning.
De mest skadliga kapitalskatterna är
förmögenhetsskatten och dubbelskatten på
aktievinster, och ett slopande av dessa skatter är
därför nödvändigt. Vidare bör en allmän sänkning av
kapitalskattesatsen för avkastning och reavinster
framöver kombineras med det internationella arbetet
mot illojal skattekonkurrens.
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen om utveckling
av gröna fonder. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:Sk713 och avslår motionerna 2000/01:Sk712
yrkande 1, 2000/01:Sk735 yrkande 2 och 2000/01:T717
yrkande 1.
Ställningstagande
Det har i dag, inte minst i anslutning till
pensionsreformen, växt fram en del olika fonder för
mer eller mindre etiskt sparande. Kriterierna för
vad som kallas etiska placeringar växlar. De
fondbolag som lanserat etiska fonder har ofta fått
utstå hård granskning och mer eller mindre
välgrundad kritik.
Det är naturligtvis mycket positivt att människor
gör bedömningar av hur de pengar man vill placera
används. Det var ju från början en av tankarna med
aktiesystemet; man satsade på enskilda företag man
trodde på eller vars produktion man sympatiserade
med. Genom fonderna har en anonymisering skett.
Marknadens fonder är ofta lika anonyma som det
statliga ägandet.
Samhället har ett övergripande ansvar att
stimulera en ekologiskt hållbar utveckling. Det är
därför vi i Sverige, och i andra länder, infört grön
skatteväxling. Det är därför riksdagen beslutat
införa miljö- och investeringsstöd för viss
utveckling, t.ex. vindkraft, solvärme eller
allergisanering.
Många människor tar personligt ansvar genom att
handla miljömärkta produkter och Kravmärkta
livsmedel. System som ofta stöds av riksdagen genom
olika former av anslag och bidrag. Vi kan således
köpa miljömärkt diskmedel och Kravmärkt potatis och
grön el. Men när vi skall investera våra pengar blir
det svårare trots att det spelar ganska liten roll
om vi köper miljömärkt balsam till håret om vi
investerar våra pensionspengar på ett sätt så att de
växer genom att förstöra miljön och
livsförutsättningarna.
Det vore bra med miljöetiska fonder med tydliga
kriterier. Det vore ännu bättre om avkastningen från
dessa fonder beskattades mindre än normala fonder.
Därmed skulle det bli attraktivt att placera privata
pengar i sådan verksamhet som samhället vill stötta,
men som kanske inte alltid ger lika hög avkastning
som globala anonyma fonder. Miljöetiska fonder,
eller gröna fonder, skulle kunna innehålla kriterier
som gör att mer privata pengar investeras i
utveckling av t.ex. vindkraft och solceller eller
annan teknik med tydlig ekologisk spets.
12. Beskattningsmetod för aktievinster
(punkt 11) - m, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen
(m) och Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen om
beskattningsmetod för aktievinster. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2000/01:Sk712 yrkande 3 och
2000/01:Sk813 och avslår motion 2000/01:Sk747.
Ställningstagande
Det finns flera inslag i skattesystemet som har en
ogynnsam inverkan på sparandet i aktier och
aktiefonder, bl.a. dubbelbeskattningen av bolags-
inkomster. Emellertid medför också valet av
beskattningsmetod för kapitalvinster, dvs.
beskattning vid avyttring, en inlåsningseffekt som
hämmar intresset att omplacera innehav av aktier och
fondandelar, något som påverkar riskkapitalflödet
negativt. Enligt vår mening bör riksdagen ta fasta
på de tankar kring dessa problem som har
presenterats i ett par av motionerna och ta
initiativ till att det görs en analys av hur
kapitalvinster bör beskattas för att uppnå det för
spararna och näringslivet mest gynnsamma resultatet.
Inte minst är det viktigt att på olika sätt
understödja intresset till att spara i värde-
pappersfonder, vilket ger småsparare en möjlighet
att få del av den värdetillväxt som över tiden sker
i sådana fonder. Skattereglernas utformning är här
en viktig del. Vi föreslår att riksdagen med
anledning av de här aktuella motionerna beslutar om
ett tillkännagivande till regeringen om en utredning
av en ny beskattningsmetod för aktier och
värdepappersfonder som tillåter återinvesteringar
utan att detta skall utlösa beskattning.
13. Royalty (punkt 12) - m, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen
(m) och Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen om
beskattningen av royalty. Därmed bifaller riksdagen
motion 2000/01:Sk735 yrkande 7.
Ställningstagande
Uppfinnare och innovatörer skall kunna verka i en
positiv miljö. Det kan de inte i dag. Skattereglerna
bör ändras så att uppfinnare och innovatörer skall
kunna ta upp royalty som utgår från patent under
inkomst av kapital och därigenom få ett reducerat
skatteuttag på sådana inkomster.
14. Royalty (punkt 12) - kd
av Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen om
beskattningen av royalty. Därmed bifaller riksdagen
delvis motion 2000/01:Sk735 yrkande 7.
Ställningstagande
Sverige har en stor export av patent och
uppfinningar som exploateras av andra länder. För
att det skall bli mer attraktivt att i stället
använda patent och uppfinningar vid produktion i
Sverige bör royaltyinkomster befrias från skatt
under de två första åren. Därefter bör inkomsterna
behandlas som kapitalinkomster i skattehänseende.
Riksdagen bör begära ett förslag av regeringen med
ett sådant innehåll.
15. Fåmansföretag (punkt 13) - m, kd, c, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m),
Rolf Kenneryd (c) och Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen om nya regler
för beskattning av fåmansföretag. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2000/01:Sk26, 2000/01:Sk27
yrkandena 1-3, 2000/01:Sk28, 2000/01:Sk321 yrkande
20, 2000/01:Sk323 yrkande 56, 2000/01:Sk609,
2000/01:Sk649, 2000/01:Sk735 yrkandena 11-14,
2000/01: Sk748 och 2000/01:N324 yrkande 7, bifaller
delvis motion 2000/01:N381 yrkande 15 och avslår
motion 2000/01:Sk736.
Ställningstagande
Det är angeläget att de tillväxthämmande inslag som
nuvarande diskriminerande särregler för
fåmansföretag utgör med det snaraste kan mönstras ut
ur skattelagstiftningen. Utgångspunkten för en
reform måste vara att delägare i fåmansföretag skall
beskattas på samma sätt som delägare i icke
fåmansägda företag. Vi anser att den pågående
utredningen om 3:12-reglerna bör ta fram ett förslag
som innebär att all utdelning till delägaren
beskattas som inkomst av kapital, om ägaren har
tagit ut lön som minst motsvarar den som en anställd
kollega i samma yrke har.
Regeringens skrivelse med förvarning om
retroaktiva ändringar i nuvarande 3:12-regler tyder
på att regeringen inte tillräckligt har prioriterat
arbetet med nya och bättre regler för
fåmansföretagen. I stället för att lappa och laga på
de gamla reglerna borde regeringen koncentrera
intresset på att snabbt få fram nya och
tillväxtbefrämjande skatteregler för
fåmansföretagen.
När det gäller lön till företagsledares
familjemedlemmar anser vi att personer som äger och
samtidigt är verksamma i fåmansägda företag
diskrimineras genom skattebestämmelserna om lön till
företagarens make/maka och barn under 16 år.
Eftersom redan de allmänna reglerna ger stöd för
skattemyndigheten att ingripa mot en
inkomstfördelning som klart avviker från vad som är
marknadsmässigt, finns det inga skäl att ha kvar en
regel om att lön från fåmansföretag skall vara
marknadsmässig. Detsamma gäller regeln om
beskattning av lön till företagsledarens egna barn.
Denna regel i kombination med de i dag höga
marginalskatterna medför att lönen kan drabbas av
mycket högre skatt än om lönen kommit från en annan
arbetsgivare. Regeln innebär att företagsledarens
barn diskrimineras i förhållande till andra barn.
Riksdagen bör därför ta ställning till ett slopande
jämväl av de särskilda reglerna om lön till barn i
fåmansbolag.
16. Generationsskiften i familjeföretag
(punkt 14) - m, kd, c, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m),
Rolf Kenneryd (c) och Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen om
skatteregler vid generationsskifte i familjeföretag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk323
yrkande 45, 2000/01:Sk324 yrkande 19, 2000/01:Sk735
yrkande 4, 2000/01:Sk1025 yrkande 7, 2000/01:MJ256
yrkande 7, 2000/01:MJ306 yrkande 10, 2000/01:N267
yrkande 19 och 2000/01:N385 yrkande 12 och avslår
motionerna 2000/01:Sk625, 2000/01:Sk642,
2000/01:Sk764 och 2000/01:Sk778.
Ställningstagande
Arvs- och gåvoskatten kan skapa stora problem vid
generationsskiften i familjeföretag. I motionerna
anförs bl.a. att arvsskatten bidrar till att konser-
vera den svenska näringslivsstrukturen med alltför
få medelstora företag. Mindre familjeföretag drabbas
av högre kapitalkostnader än större icke familjeägda
företag vid överlåtelser i samband med att
aktieägaren avlider. Skatten tvingar därmed
företagare att ta andra hänsyn än
företagsekonomiska, vilket varken gagnar företaget
eller dess anställda. Många bedömer att
beskattningen vid generationsskifte åderlåter jord-
eller skogsbruk som redan kan ha små eller inga
ekonomiska marginaler. I stället för att kapital
dras in till staten behövs detta mycket väl på
gårdarna för att trygga ett långsiktigt
familjejordbruk.
En stor andel av Sveriges småföretagare kommer
snart att stå inför sin pension. Det är därför
viktigt att villkoren för generationsskiftena läggs
fast utan någon större tidsutdräkt. Vi anser därför
att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen
skall betona vikten av att den utredning som nu
pågår arbetar snabbt och att regeringen så snart
utredningsarbetet är avslutat återkommer till
riksdagen med förslag till lagändringar som
verkligen kan bidra till att underlätta
generationsväxlingar i företagen.
17. Fastighetsinvesteringsbolag (punkt 15) - m,
fp
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen
(m) och Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen om särskilda
regler för att möjliggöra fastighetsbildningsbolag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
1999/2000:Fi503, 1999/2000:Bo232 yrkande 7 och
2000/01:Bo235 yrkande 11.
Ställningstagande
Fastigheter utgör en betydande del av den svenska
nationalförmögenheten och villkoren för ägandet av
fastigheter har en mycket stor samhällsekonomisk
betydelse. Det är därför ett problem att det finns
en rad hinder för såväl stora som små placerare -
t.ex. många av de fonder som finns inom premie-
pensionssystemet - att i indirekt form via aktier
placera i fastigheter trots ett betydande latent
intresse för sådana kapitalplaceringar och ett stort
kapitalbehov inom fastighetssektorn. Framför allt
gällande skatteregler försvårar allvarligt
möjligheten för investerare att söka sig till aktier
i fastighetsbolag.
Utskottet kan notera att regeringen som motivering
för sitt beslut den 28 november 1996 att inte vidta
några åtgärder med anledning av skrivelserna från
Lars Vinell och Jan Kvarnström hänvisar till att
samma syfte, nämligen att eliminera
dubbelbeskattningen av fastigheter ägda i
bolagsform, skulle kunna uppnås genom att ett
fastighetsbolag ger ut ett lån. Utskottet är emel-
lertid av den uppfattningen att man genom att
ersätta aktiekapital med konvertibla skuldebrev inte
skulle nå de fördelar som förslaget med fastighets-
investeringsbolag syftar till att uppnå. Till
nackdelarna med den modell som regeringen hänvisar
till hör att innehavaren av konvertibla skuldebrev
inte är försäkrad samma rättigheter som en
aktieägare är vad gäller inflytande över bolaget
eller minoritetsskydd. Även av andra skäl framstår
konvertibla skuldebrev som en väg som inte är
praktiskt framkomlig, i synnerhet inte för enskilda
småsparare som önskar placera delar av sina
besparingar i fastigheter.
Vi tillstyrker motionärernas förslag om särskild
lagstiftning för fastighetsinvesteringsbolag.
18. Lex Asea (punkt 16) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen om att slopa
kravet på marknadsnotering. Därmed bifaller
utskottet motion 2000/01:Sk735 yrkande 15.
Ställningstagande
Enligt de s.k. lex Asea-reglerna kan ett företag
utan skattekonsekvenser för företaget och
aktieägarna dela upp sin verksamhet i flera
dotterbolag och sedan dela ut dessa dotterbolag till
sina aktieägare. En förutsättning är att någon del
av det utdelande företaget är marknadsnoterat.
Onoterade bolag omfattas inte av lex Asea, vilket är
en klar diskriminering av fåmansbolagen. Enligt vår
mening bör kravet på marknadsnotering slopas.
19. Arbetslokal i bostaden (punkt 17) - m, fp,
mp
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen
(m), Karin Pilsäter (fp) och Matz Hammarström
(mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen om avdrag för
arbetslokal i bostaden. Därmed bifaller riksdagen
delvis motionerna 2000/01:Sk735 yrkande 21,
2000/01:Sk742 och 2000/01:
N388 yrkande 2.
Ställningstagande
Nya företag startas inte sällan med hemmet som bas.
Nuvarande schablonmässiga regler om avdrag för
arbetslokal i egen bostad kan emellertid ge ett
oförmånligare resultat än om företaget hyrt en
arbetslokal av utomstående. Vi anser att
avdragsmöjligheterna behöver förbättras. Reglerna
behöver därför ses över i syfte att åstadkomma
detta.
20. Representation (punkt 18) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen om avdrag för
representation. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:Sk735 yrkande 22 och bifaller delvis motion
2000/01:Sk644.
Ställningstagande
För många företag och då inte minst inom dem med
internationell verksamhet är representation ett
väsentligt inslag i uppbyggande av nya affärer. De
tjänsteproducerande företagen säljer på förtroende,
och det är då viktigt för parterna att lära känna
varandra väl. Representationskostnaderna är därför
en del av säljkostnaderna, och de borde därför vara
avdragsgilla som alla andra kostnader för
intäkternas förvärvande. Vi anser därför att
regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
till betydligt mer generösa regler för avdrag för
representationskostnader i företag.