Riksdagen har under höstens budgetbehandling
genomfört en beräkning av statsbudgetens inkomster
under år 2001 och har i anslutning härtill bifallit
de förslag om förändringar på skatteområdet som
regeringen lagt fram i budgetpropositionen. Härvid
behandlades även de förslag på skatteområdet som
lagts fram av Moderata samlingspartiet,
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet
liberalerna i deras respektive budgetalternativ.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet står bakom
regeringens budgetförslag och har därför inte
redovisat några egna förslag (prop. 2000/01:1, bet.
2000/01:FiU1).
I detta betänkande behandlar utskottet de allmänna
motionsyrkanden angående fastighets- och
förmögenhetsbeskattningen som återstår efter höstens
budgetbehandling. Motionsyrkanden finns inlagda i
förteckningen över behandlade förslag, bilaga 1.
Bostadsutskottet har avgivit ett yttrande över
flertalet motionsförslag. Utskottets yttrande
2000/01:BoU4y bifogas som bilaga 2.
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet motioner från den
allmänna motionstiden 2000 som rör fastighets- och
förmögenhetsskatten.
Motionärerna tar bl.a. upp frågor som rör villor
och radhus som upplåts med hyresrätt eller
bostadsrätt, attraktiva områden, energisparåtgärder,
vind-kraftverk, gränsdragningen mellan äkta och
oäkta bostadsföretag, fastighets-skatt för
fastigheter i utlandet, tomträttsinnehavares
skattskyldighet, vård-byggnader och sambeskattningen
av förmögenhet.
Utskottet avstyrker motionerna och hänvisar i
huvudsak till att resultatet av regeringens
överväganden med anledning av
Fastighetsbeskattnings-kommitténs och
Fastighetstaxeringsutredningens förslag bör
avvaktas.
Vid betänkandet fogas 13 reservationer och 3
särskilda yttranden.
Motioner från allmänna
motionstiden
2000/01:Sk321 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
13. Riksdagen beslutar att vid nästa allmänna
fastighetstaxering skilja på taxeringen av
fastigheter för fastboende och fritidsboende i
enlighet med vad i motionen anförs.
14. Riksdagen beslutar att avvisa förslaget till
begränsningsregel för fastighetsskatten i enlighet
med vad i motionen anförs.
2000/01:Sk322 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avskaffad
fastighetsskatt.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en ny statlig
utredning med direktiv att avskaffa den statliga
fastighetsbeskattningen och att utreda möjligheterna
att införa en kommunal fastighetsavgift på en
betydligt lägre nivå än nuvarande
fastighetsskatteuttag och utan koppling till
taxeringsvärdet.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förmögenhetsskatten.
2000/01:Sk621 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen beslutar att en successiv avveckling
av fastighetsskatten skall genomföras i enlighet med
vad som anförs i motionen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att hela mark-värdet på sikt skall exkluderas
från beräkningsunderlaget.
2000/01:Sk629 av Henrik Westman (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
begär att regeringen lägger fram förslag som innebär
att svensk fastighetsskatt avskaffas på fastigheter
i utlandet.
2000/01:Sk631 av Henrik Westman (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att avskaffa sambeskattningen av
förmögenheter.
2000/01:Sk633 av Ola Karlsson och Per-Samuel Nisser
(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att undanta
energisparande åtgärder från fastighetsskatt.
2000/01:Sk646 av Mikael Oscarsson (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förändring av reglerna för
förmögenhetsbeskattning.
2000/01:Sk652 av Inger Lundberg (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om översyn av taxering och
beskattning av småhus som upplåts med hyres- eller
bostadsrätt.
2000/01:Sk660 av Lennart Fridén m.fl. (m, kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förmögenhetsskatteregler
för äkta makar.
2000/01:Sk661 av Lennart Fridén (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att fastighetsskatten avskaffas
för att rädda glesbygdsboendet.
2000/01:Sk668 av Inger René och Karin Falkmer (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till ändring av sambeskattningen gällande
förmögenheter i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2000/01:Sk675 av Margareta Cederfelt (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att sambeskattningen av
förmögenhet för äkta makar bör upphöra 2001.
2000/01:Sk679 av Kenneth Lantz (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om fastighetsskatt på utländska
fastigheter.
2000/01:Sk681 av Carl-Erik Skårman (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
beslutar att till dess att fastighetsskatten har
avskaffats, skall fastighetsskatt betalas av
fastighetsägaren och endast för den fastighet eller
den del av fastighet han äger.
2000/01:Sk703 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén
(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening att fastighetsskatten bör avskaffas i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Sk715 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en avveckling av
fastighetsskatten.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om slopande av
sambeskattningen av äkta makar.
2000/01:Sk727 av Margareta Cederfelt (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar att fastighetsskatten avskaffas
inom en fyraårsperiod i enlighet med vad som anförs
i motionen.
2000/01:Sk735 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om slopande av
förmögenhetsskatten.
2000/01:Sk761 av Ewa Thalén Finné (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om taxering av småhus som upplåts
med bostadsrätt eller hyresrätt.
2000/01:Sk762 av Lisbet Calner och Mona Berglund
Nilsson (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
fastighetstaxering avseende äldreboende.
2000/01:Sk763 av Kenth Högström (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om likställdhet i uppskovsrätt av
reavinstbeskattning vid byte av bostad mellan olika
slags upplåtelseformer.
2000/01:Sk790 av Sören Lekberg och Ingemar Josefsson
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om en översyn av
taxeringen och beskattningen av småhus som upplåts
med hyres- och bostadsrätt så att dessa också skall
omfattas av sänkningen av fastighetsskatten till 0,7
procent-enheter.
2000/01:Sk791 av Viviann Gerdin och Marianne
Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att underlaget för
taxeringsvärdet bör förändras, beskattningen bör ske
på en lägre del.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skatt på
fastigheter skall tas ut först när fastigheten är
såld.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förlänga
nuvarande frysning av taxeringsvärdena till nästa
allmänna fastighetstaxering som skall ske 2003.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
förbättringsåtgärder som leder till
energibesparingar i hus bör uppmuntras genom ett
särskilt avdrag.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
fastighetsbeskattning bör avskaffas och ersättas med
en schablonintäktsbeskattning för fastigheter med
permanent boende.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att sambeskattningen
bör upphöra.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att särskilja
taxeringen för fastigheter med åretruntboende och
fritidsboende.
2000/01:Sk792 av Birgitta Ahlqvist m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av beskattning
av förnybar energi.
2000/01:Sk793 av Carl Fredrik Graf (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om beskattning av
fastigheter.
2000/01:N261 av Lennart Daléus (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om skatteuttaget
för fastigheter i Stockholms skärgård.
2000/01:N262 av Inger Strömbom m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om energisparåtgärder
och fastighetsskatt.
2000/01:N265 av Marianne Andersson (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om att vindkraftverk skattemässigt skall
klassificeras som en maskin.
6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om att undanta vindkraftverken från
fastighetsskatt.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att årets
tredubbling av fastighetsskatten på vindkraftverk
skall upphävas.
2000/01:N321 av Carl-Erik Skårman m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till förändringar i skattelagstiftningen så
att bostadsbyggandet i tillväxtregionerna
stimuleras.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fastighetsskatten.
2000/01:A812 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avskaffandet av
sambeskattningen.
2000/01:Bo210 av Owe Hellberg m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
fastighetsbeskattningen.
2000/01:Bo233 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
fastighetsskatten avvecklas och att kommunerna ges
möjlighet att ta ut avgifter för service och
tjänster relaterade till fastigheten.
2000/01:Bo236 av Inger Segelström m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett återinförande av
fastighetstaxeringsnämnder.
2000/01:Bo414 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
13. Riksdagen beslutar att en successiv avveckling
av fastighetsskatten skall genomföras.
2000/01:Bo415 av Knut Billing m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om gränsdragningen
mellan äkta och oäkta bostadsföretag.
2000/01:Bo508 av Åsa Torstensson (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager som sin mening vad i
motionen anförs om att skilja permanentboende från
fritidsboende vid fastighetstaxering i attraktiva
skärgårdsområden.
3. Riksdagen tillkännager som sin mening vad som i
motionen anförs om borttagandet av
belägenhetsfaktorn för permanentboende.
Utskottets överväganden
Fastighetsbeskattningens inriktning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om
tillkännagivanden, m.m. om att
fastighetsskatten stegvis skall avskaffas för
att ersättas med en schablonintäkt eller en
kommunal avgift, om att underlaget för
beskattningen skall reduceras på olika sätt,
om att taxeringsvärdena skall fortsätta att
vara frysta och om att Fastighetsbeskatt-
ningskommitténs förslag bör fullföljas.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (kd), 3 (fp)
och särskilda yttrandena 1 (v) och 2 (c).
Bakgrund
Fastighetsbeskattningskommittén (dir. 1998:20)
tillsattes våren 1998 med uppdrag att se över och
utvärdera reglerna om fastighetsskatt. Kommittén
avlämnade under år 1999 delbetänkandet Begränsad
fastighetsskatt (SOU 1999:59) som behandlar frågan
om undantag från generella regler i skärgårdsområden
och andra attraktiva fritidshusområden. I
delbetänkandet redovisades två olika förslag till en
begränsningsregel för fastighetsskatt.
Slutbetänkandet Likformig och neutral
fastighetsbeskattning (SOU 2000:34) avlämnades i maj
2000. Kommittén tar i betänkandet upp de
grundläggande principer som bör gälla för
beskattningen av privatbostäder och lägger bl.a.
fram förslag om att fastighetsskatten för
privatbostads-fastigheter skall ersättas med en
schablonintäkt som tas upp till beskattning i
inkomstslaget kapital. En takregel skall dämpa
fastighetsskatteuttaget vid större
värdeförändringar. Kommittén återkommer också till
frågan om en särskild begränsningsregel och föreslår
att en generell och landsomfattande
begränsningsregel införs. Som en konsekvens av
kommitténs ställnings-tagande när det gäller hur
skattemässig neutralitet bör skapas mellan olika
boendeformer föreslår kommittén en modell för
avveckling av såväl fastighetsskatten som
räntebidragen för hyresbostadsfastigheter. I
kommitténs uppdrag ingick också att diskutera frågan
om fastighetsskattens roll i fråga om
miljöinvesteringar och kommittén föreslår att vissa
typer av miljöin-vesteringar undantas från
beskattningsunderlaget under de första tio åren
efter det att investeringarna gjorts.
Fastighetstaxeringsutredningen (dir. 1997:36) har
i betänkandet Fastighets-taxering - precision,
påverkansmöjligheter, individuella bedömningar (SOU
2000:10) redovisat en översyn av regelsystemet för
fastighetstaxering. Utredningen lägger fram en rad
förslag om förändringar av taxeringsreglerna. Bland
annat föreslås att det årliga omräkningsförfarandet
avskaffas. I stället skall allmän fastighetstaxering
ske vart sjätte år och en förenklad fastighets-
taxering tre år efter den allmänna
fastighetstaxeringen.
Riksdagen har under hösten 2000 beslutat sänka
fastighetsskatten för småhus från 1,5 till 1,2 % och
fastighetsskatten för flerbostadshus från 1,2 till
0,7 %. Vid förmögenhetsbeskattningen har fribeloppen
höjts från 900 000 kr till 1 000 000 kr för
ensamstående och från 900 000 kr till 1 500 000 kr
för sambeskattade par. Bakgrunden är att den
justering av fastigheternas taxeringsvärden som
genomfördes den 1 januari 2001 annars skulle ha lett
till mycket kraftiga förändringar i fastighets- och
förmögenhetskatteutaget i stora delar av landet
(prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1 och prop.
2000/01:31, bet. 2000/01:SkU11 och SkU13). I ärendet
anförde regeringen också att det pågår ett arbete
som syftar till att riksdagen under våren skall
kunna föreläggas ett förslag till en
begränsningsregel för uttaget av fastighetsskatt.
Inriktningen av detta arbete är att
begränsningsregeln skall utformas som en
skattereduktion och att den skall ges retroaktiv
tillämpning från och med den 1 januari 2001.
Motioner
I flera motioner från Moderata samlingspartiet
framställs yrkanden som tar sikte på en successiv
avveckling av fastighetsskatten genom sänkningar av
skattesatsen, frysta taxeringsvärden, en avveckling
av markvärdet som grund för beskattningen, etc. I
partimotionen Sk621 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs
ett beslut om en successiv avveckling av
fastighetsskatten genom fortsatta sänkningar av
skattesatsen (yrkande 3) och ett tillkännagivande om
att markvärdet på sikt skall exkluderas från
beräkningsunderlaget (yrkande 5). Även i
partimotionen Bo414 yrkande 13 av Bo Lundgren m.fl.
(m) begärs ett beslut om att fastighetsskatten
successivt skall avskaffas. I motion N321 av Carl-
Erik Skårman m.fl. (m) anförs att fastighetsskatten
är mångdubbelt högre i storstadsregionerna än i
övriga landet och motionärerna yrkar att riksdagen
begär ett förslag hos regeringen som innebär att
skattepolitikens negativa inverkan på
bostadsbyggandet undanröjs (yrkande 4). Motionärerna
begär också ett tillkännagivande om att
fastighetsskatten successivt bör avvecklas (yrkande
6). Tillkännagivanden om att fastighetsskatten bör
avvecklas framställs också i motionerna Sk703 av
Cecilia Magnusson och Anita Sidén (m), Sk715 yrkande
1 av Catharina Elmsäter-Svärd (m). I motion Sk727 av
Margareta Cederfelt (m) anförs att återställningen
av taxerings-värdena drabbar många boende i
Stockholm med kraftiga höjningar och motionären
begär ett beslut om frysning av taxeringsvärdena på
2000 års nivå och en successiv sänkning av
skattesatsen.
I en kommittémotion från Vänsterpartiet, Bo210
yrkande 3 av Owe Hellberg m.fl. (v), anförs att det
är viktigt att boendekostnaden som andel av den
disponibla inkomsten pressas ner, och motionärerna
begär ett tillkänna-givande om att de förslag som
Fastighetsbeskattningskommittén lagt bör fullföljas
genom att fastighetskatten på hyreshus fasas ut helt
och hållet och genom att fastighetsskatten på
egnahem och bostadsrätter ersätts med en
schablonintäkt under kapital.
I Kristdemokraternas kommittémotion Sk322 av
Kenneth Lantz m.fl. (kd) begärs tillkännagivanden om
att fastighetsskatten successivt bör avskaffas och
ersättas med en kommunal avgift för täckande av
kostnader som är kopplade till boendet (yrkande 1).
Motionärerna hemställer att riksdagen begär en ny
utredning med direktiv att avskaffa den statliga
fastighetsbeskattningen och utreda möjligheterna att
införa en kommunal fastighetsavgift på en betydligt
lägre nivå än det nuvarande fastighetsskatteuttaget
och utan koppling till taxeringsvärdet (yrkande 2).
Också i kommittémotionen Bo233 yrkande 5 av Ulla-
Britt Hagström m.fl. (kd) begärs ett
tillkännagivande om att fastighetsskatten bör växlas
till en kommunal avgift. Den kommunala avgiften
skall enligt motionärerna inkludera kommunal teknisk
service som sophämtning, VA-avgifter, gatuunderhåll,
planteringar, parkeringsplatser, snöröjning,
räddningstjänst, m.m.
I motion Sk791 av Viviann Gerdin och Marianne
Andersson (c) begärs tillkännagivanden om att
underlaget för taxeringsvärdet bör förändras så att
beskattningen grundar sig på en mindre del av
marknadsvärdet (yrkande 1), att skatt på fastigheter
bör tas ut först när fastigheten är såld (yrkande
2), att frysningen av taxeringsvärdena bör förlängas
till nästa allmänna fastighetstaxering (yrkande 3)
och att fastighetsbeskattningen bör ersättas med en
schablonintäkt för fastigheter med permanentboende
(yrkande 5).
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet pekar i sitt yttrande på den ökade
betydelse som fastighetsbeskattningen kommit att få
för boendet och boendekostnaderna och anför att det
ur ett bostadspolitiskt perspektiv är av stor vikt
att beskattningen av boendet vägleds inte bara av
fiskala överväganden utan också av bostadspolitiska
hänsyn. I det fortsatta arbetet med utformningen av
den framtida fastighetsbeskattningen finns det
enligt bostadsutskottets mening därför anledning att
noga överväga beskattningens bostadspolitiska
konsekvenser.
Utskottet avstyrker motionsyrkandena med
hänvisning till att resultatet av regeringens
beredning av Fastighetsbeskattningskommitténs och
Fastighets-taxeringsutredningens förslag bör
avvaktas.
Med anledning av att motionsyrkande N321 yrkande 4
om förändringar i skattelagstiftningen i syfte att
stimulera bostadsbyggandet synes gälla att
fastighetsskatteuttaget på något sätt skall
begränsas för en del av bostads-beståndet anför
bostadsutskottet i sitt yttrande (rubriken
Bostadsbyggandet i tillväxtregioner) att
fastighetsskattelagstiftningen vilar på en princip
om att skatt skall utgå i förhållande till en
fastighets marknadsvärde och att vad motionärerna
anför inte motiverar att denna princip överges.
Utskottet avstyrker även detta motionsyrkande.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att taxeringsvärdena bör utgöra
grunden för fastighetsbeskattningen och har därför
under höstens budgetbehandling tillstyrkt att den då
gällande frysningen av taxeringsvärdena skulle
upphöra. De problem som hängde samman med att
kopplingen mellan taxeringsvärden och marknadsvärden
återställdes löstes genom en rad åtgärder.
Fastighetsskattesatserna sänktes och fribeloppen
inom förmögenhetsbeskattningen höjdes. Sammantaget
neutraliserades hela den förväntade
offentligfinansiella effekten av de höjda
taxeringsvärdena. Även med dessa åtgärder kvarstod
det ett behov att begränsa uttaget av
fastighetsskatt i vissa fall och regeringen
aviserade därför i ärendet att man inom
Regeringskansliet hade påbörjat ett arbete som
syftade till att riksdagen under våren 2001 skulle
kunna föreläggas ett förslag till en
begränsningsregel för fastighetsskatten. Utskottet
kan i detta sammanhang notera att regeringen i
dagarna har beslutat om remiss av ett PM med förslag
om en begränsningsregel för fastighetsskatten genom
skatte-reduktion med svarstid den 9 maj 2001.
Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att
tillstyrka att taxeringsvärdena på nytt fryses eller
att andra åtgärder vidtas som syftar till att helt
eller delvis avskaffa beskattningen av fastigheter.
I övrigt anser utskottet i likhet med
bostadsutskottet att resultatet av regeringens
beredning av de förslag som lagts fram av
Fastighetsbe-skattningskommittén och
Fastighetstaxeringsutredningen bör avvaktas.
Utskottet avstyrker med de anförda de aktuella
motionsyrkandena.
Villor och radhus som upplåts med
hyresrätt eller bostadsrätt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om att
villor och radhus som innehas med hyresrätt
skall följa samma regler som flerbostadshus.
Jämför reservation 4 (m).
Gällande bestämmelser
Fastighetsskatten uppgick vid 1999 års
inkomsttaxering till 1,5 % för både småhus och
hyreshus.
Vid 2000 och 2001 års inkomsttaxering sänktes
fastighetsskatten för bostäder i hyreshus
(flerbostadshus) till 1,3 %. Beslutet skulle gälla i
avvaktan på de ställningstaganden som regering och
riksdag kan komma att göra med anledning av
Fastighetsbeskattningskommitténs förslag. Sänk-
ningen begränsades till att avse bostäder i
hyreshus, vilket innebar att hyresgäster och
bostadsrättsinnehavare fick en sänkning av sin
bostads-kostnad. Motivet var att dessa grupper i
mindre utsträckning än villaägarna hade kunnat
tillgodogöra sig de senaste årens räntesänkningar
(prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FiU1 och prop.
1998/99:100, bet. 1998/99:FiU20). Vid 2001 års
inkomsttaxering genomfördes en ytterligare sänkning
av denna skattesats till 1,2 % (prop. 1999/2000:1,
bet. 1999/2000:FiU1).
Hösten 2000 har skattesaten för småhus sänkts till
1,2 % och skattesatsen för bostäder i hyreshus till
0,7 % för att motverka effekterna av taxerings-
värdesomräkningen den 1 januari 2001. Ett
ytterligare syfte med sänkningen av den senare
skattesatsen var att skapa förutsättningar för lägre
hyresnivåer och stimulera till ökad produktion av
hyresrätter (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1).
Motioner
I tre motioner framställs yrkanden som syftar till
att den lägre skattesatsen för hyreshus också skall
gälla villor och radhus som innehas med hyresrätt. I
motion Sk790 av Sören Lekberg och Ingemar Josefsson
(s) och Sk652 av Inger Lundberg (s) begärs en
översyn av reglerna i detta syfte. I motion Sk761 av
Ewa Thalén Finné (m) framställs ett motsvarande
yrkande.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet anför i sitt yttrande att
neutralitetsaspekterna har inneburit att
skattesatserna nu är olika för hyreshus och småhus.
Oavsett resultatet av den beredning av betänkandena
om fastighetsbeskattningen och fastighets-taxeringen
som nu pågår, finns det enligt bostadsutskottets
mening särskild anledning att uppmärksamma hur
reglerna för beskattningen av grupphus-områden som
upplåts med hyresrätt och bostadsrätt skall se ut.
Det viktigaste syftet måste därvid naturligtvis vara
att bostäder i sådana hus inte beskattas hårdare än
motsvarande bostäder i hus som taxeras som hyreshus.
Enligt utskottets mening finns det inte anledning
att närmare än så nu ta ställning till
motionsförslagen. Den beredning som nu pågår i
Regeringskansliet av de nämnda
utredningsbetänkandena bör i stället avvaktas.
Utskottets ställningstagande
Fastighetsbeskattningskommittén har haft i uppgift
att se över beskattningen med avseende på
neutraliteten mellan olika boendeformer, och
kommittén utgår här ifrån det neutralitetsbegrepp
som följer av målet om likformighet i
kapitalbeskattningen. Kommittén kommer till
slutsatsen att den schablon-intäkt som bör påföras
bostäder som ägs av de boende inte behövs när det
gäller hyreshusens ägare eftersom de
inkomstbeskattas för fastigheten. När kommittén som
en följd härav föreslår en modell för avveckling av
fastighetsskatten och räntebidragen för
hyresbostadsfastigheter gäller därför förslaget
såväl småhus som flerbostadshus. Kommitténs avsikt
är att hyres-bostadsfastigheter på sikt endast skall
beskattas konventionellt.
Fastighetstaxeringsutredningen har övervägt olika
justeringar av regelverket med utgångspunkt i
taxeringen av grupphusområden som ägs av
bostadsrättsföreningar. Utredningens överväganden
omfattade även andra taxeringsenheter med flera
byggnader, bl.a. grupphusområden med hyresrätter.
Utredningen prövade bl.a. en tanke om att använda
ägar- och upplåtelseformen som indelningsgrund.
Enligt utredningens mening är det svårt att finna en
metod som borgar för en rättvis taxering av
grupphusområden och som inte innebär onödigt stora
ingrepp i nuvarande systematik inom
fastighetstaxeringen och inte heller skapar nya
problem. Det hänger bl.a. samman med att få hela
grupphusområden säljs och att det därför är svårt
att göra ortprisjämförelser. Utredningen stannade
för att man behåller den nuvarande indelningen av
byggnader och mark och att en förändring görs av
värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden.
Förslaget konstaterades dock innebära "att vissa
fastigheter får ett högre taxeringsvärde och att
andra får ett lägre".
Utskottet delar botadsutskottets bedömning att
regeringens beredning av de aktuella förslagen nu
bör avvaktas och avstyrker därför motionsyrkandena.
Attraktiva områden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om sänkt
fastighetsskatt och särskilda taxeringsregler
för permanentboende i attraktiva områden.
Riksdagen avslår även ett motionsförslag om
att den av regeringen aviserade
begränsningsregeln skall avvisas.
Jämför reservationerna 5 (m, kd), 6 (c) och 7
(fp).
Bakgrund
Fastighetsbeskattningskommittén har haft i uppdrag
att behandla frågan om fastighetsskattens inverkan i
attraktiva fritidsområden med förtur och har i
betänkandet Begränsad fastighetsskatt (SOU 1999:59)
lagt fram förslag som syftar till en begränsning av
fastighetsskatten för hushåll med låg inkomst.
Kommittén redovisade dels ett förslag om en generell
begränsning, dels ett förslag där begränsningen
endast skall gälla inom ett visst geografiskt
område. I sitt slutbetänkande har
Fastighetsbeskattningskommittén lagt fram ett
förslag om en landsomfattande begränsningsregel.
Regeringen har i höstens budgetproposition anfört
att arbete pågår med en begränsningsregel och att
denna planeras tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2001
(prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1). I mars 2001
har regeringen presenterat ett PM med förslag om en
begränsningsregel som innebär att fastighets-
skatten, med vissa inskränkningar och under vissa
förutsättningar, inte skall överstiga 5 % av
hushållets sammanlagda inkomster. De som ingår i
hushållet är samma personkrets som sambeskattas med
fastighetsägaren enligt reglerna i lagen (1997:323)
om statlig förmögenhetsskatt. Även sambor utan barn
föreslås ingå. Reglerna föreslås gälla med
retroaktiv verkan fr.o.m. den 1 januari 2001.
Motioner
I motion Sk661 av Lennart Fridén (m) anförs att
fastighetsskatten leder till en utarmning av många
skärgårdskommuner. Motionären begär ett tillkänna-
givande om att avvecklingen av fastighetsskatten
omedelbart måste påbörjas för att rädda landsbygden
och rätten till åretruntboende i glesbygd.
I flera motioner från Centerpartiet begärs
åtgärder för att minska fastighetsskatteuttaget hos
dem som bor i skärgården och andra attraktiva
fritidsområden. I partimotionen Sk321 av Lennart
Daléus m.fl. (c) avvisas det av regeringen aviserade
förslaget om en begränsningsregel för permanent-
bostäder eftersom det bygger på det enligt
motionärerna omoderna och ojämställda
hushållsbegrepp som används vid sambeskattningen av
förmögenhet (yrkande 14). Motionärerna begär i
stället ett beslut om att taxeringen av fastigheter
för fastboende och fritidsboende skall delas upp vid
nästa allmänna fastighetstaxering så att förvärv av
fritidsfastigheter inte slår igenom på de fastboende
(yrkande 13). Också i motion Bo508 av Åsa
Torstensson (c) begärs ett tillkännagivande om att
permanentboende bör skiljas från fritidsboende vid
fastighetstaxeringen i attraktiva skärgårds-områden
(yrkande 2) och att belägenhetsfaktorn bör tas bort
för permanentboende (yrkande 3). Ett motsvarande
yrkande om skild taxering framställs i motion Sk791
yrkande 7 av Viviann Gerdin och Marianne Andersson
(c). I motion N261 yrkande 1 av Lennart Daléus (c)
begärs ett tillkännagivande om att
fastighetsskatteuttaget bör återställas till en
lägre nivå så att skärgårdsborna kan bo kvar.
I motion Bo236 yrkande 1 av Inger Segelström m.fl.
(s) anförs att det är nödvändigt att komma till
rätta med fastighetskattens marginaleffekter och att
ett sätt skulle kunna vara att återinföra
fastighetstaxeringsnämnderna.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet hänvisar i sitt yttrande till de
förslag om en begräns-ningsregel som nu övervägs
inom Regeringskansliet. Utskottet anser att
resultatet av regeringens beredning bör avvaktas.
När det gäller frågan om särskilda
taxeringsnämnder anför bostadsutskottet att
Fastighetstaxeringsutredningen inte har funnit
tillräckliga skäl för att särskilda
fastighetstaxeringsnämnder skall inrättas men att
utredningen samtidigt betonar vikten av att
skattenämndens arbete organiseras så att ärendena
avgörs av ledamöter med lokalkännedom. Med hänsyn
till den beredning av utredningens överväganden som
pågår inom Regeringskansliet avstyrks även detta
motionsyrkande.
Utskottets ställningstagande
Som framgår av det anförda pågår det ett arbete inom
Regeringskansliet som syftar till att skyndsamt ta
fram ett förslag om en begränsningsregel som kan
överlämnas till riksdagen under våren och ges
retroaktiv verkan fr.o.m. den 1 januari 2001. Syftet
är att åstadkomma en lindring i
fastighetsskatteuttaget för hushåll med låga
inkomster och hög fastighetsskatt. Detta gäller
framför allt fastigheter som ägts under lång tid och
ligger i attraktiva områden där marknadsvärdena och
därmed fastighetsskatten stigit kraftigt. Det kan
också röra sig om nyetablerade hushåll i attraktiva
fritidsområden där nivån på taxeringsvärderna är hög
samtidigt som hushållsmedlemmarna för sin utkomst är
beroende av relativt begränsade lokala
inkomstmöjligheter. Enligt utskottets mening finns
det goda skäl att avvakta det förslag som regeringen
planerar lägga fram inom kort.
När det gäller frågan om en delad taxering, slopad
belägenhetsfaktor, m.m. har dessa frågor diskuterats
av de nu aktuella utredningarna. Även i denna del
bör regeringens fortsatta beredning avvaktas.
Utskottet avstyrker de aktuella motionsyrkandena.
Energisparåtgärder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om att
energisparåtgärder inte skall höja
taxeringsvärdet.
Jämför reservation 8 (kd, fp).
Motioner
I tre motioner tar motionärerna upp behovet av
särskilda regler för miljöinvesteringar i syfte att
undvika den extra beskattning som annars uppkommer
när investeringen leder till ett höjt
taxeringsvärde.
I motion Sk633 av Ola Karlsson och Per-Samuel
Nisser (m) anförs att den som investerar i åtgärder
som sparar energi straffbeskattas vid
fastighetsbeskattningen och att sådana åtgärder inte
bör inräknas i underlaget i avvaktan på att
ställning tas till de förslag som
Fastighetsbeskattnings-kommittén lagt fram.
I kommittémotionen N262 yrkande 12 av Inger
Strömbom m.fl. (kd) anförs att om verkningsfulla
investeringar i energisparåtgärder skall komma till
stånd är det avgörande att de inte leder till en
ökning av boendekostnaden. Därför bör reglerna för
den statliga fastighetsskatten ses över.
I motion Sk791 yrkande 4 av Viviann Gerdin och
Marianne Andersson (c) begärs ett tillkännagivande
om att förbättringsåtgärder som leder till
energibesparingar i ett hus bör uppmuntras genom ett
särskilt avdrag.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet anför i sitt yttrande att utskottet
tidigare (yttr. 1999/2000:
BoU4y) uttryckt uppfattningen att principerna bakom
fastighetsbeskattningen i vissa fall kan leda till
att åtgärder som är önskvärda ur samhällets
synvinkel delvis blir mindre förmånliga att
genomföra för den enskilde fastighetsägaren.
Investeringar i energibesparande åtgärder eller byte
till mer miljövänliga uppvärmningsmetoder är exempel
på sådana åtgärder. Sett ur ett
energihushållningsperspektiv kan det således framstå
som olyckligt att åtgärder som i vissa fall har
främjats genom statligt stöd samtidigt leder till en
ökad skattebelastning för fastighetsägaren. Enligt
bostadsutskottets mening kan det mot denna bakgrund
finnas skäl att överväga möjligheterna till
regeländringar inom fastighetsskattesystemets ram.
Samtidigt bör givetvis en strävan vara att reglerna
för taxering och uttag av fastighetsskatt skall vara
så enkla och enhetliga som möjligt.
Fastighetsbeskattningskommittén har föreslagit att
en ökning av en fastighets taxeringsvärde som beror
på vissa specifika miljöinvesteringar inte skall få
påverka underlaget för fastighetsskatten under de
tio första åren efter det att investeringarna
gjordes. Regeringen har i budgetpropositionen för år
2001 redovisat sin avsikt att särskilt uppmärksamma
denna fråga vid den fortsatta beredningen av
kommitténs betänkande. Utskottet avstyrker
motionerna.
Utskottets ställningstagande
Fastighetsbeskattningskommittén föreslår att en
ökning av en fastighets taxeringsvärde som beror på
vissa typer av miljöinvesteringar (jordvärmepump,
isolerglas och treglas) inte skall påverka
underlaget för schablonintäkten under de första tio
åren. Enligt utskottets mening bör regeringens
fortsatta beredning av kommitténs förslag avvaktas
och utskottet avstyrker därför motionerna.
Vindkraftverk
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om sänkt
fastighetsskatt, m.m. för vindkraftverk.
Gällande bestämmelser
Vindkraftverk fastighetstaxeras som
elproduktionsenhet. Vid 2000 års allmänna
fastighetstaxering rekommenderade RSV att
vindkraftverk värderas till 6 400 kr per
installerade kW. Fastighetsskatten för
elproduktionsenheter uppgår till 0,5 %.
Motioner
I motion N265 yrkandena 5-7 av Marianne Andersson
(c) anförs att vindkraftverk inte bör belastas med
fastighetsskatt eftersom de är maskiner och inte
byggnader. Fastighetsskatten på vindkraftverk har
tredubblats under år 2000. Denna höjning bör
upphävas.
I motion Sk792 av Birgitta Ahlqvist m.fl. (s)
anförs att de nya reglerna för fastighetsskatt
medför stora höjningar för vindkraft. Skatten stiger
från 0,2 öre per kWh till 1,7 öre per kWh.
Motionärerna begär en översyn av reglerna.
Utskottets ställningstagande
Fastighetstaxeringsutredningen har behandlat frågan
om taxering av s.k. skräddarsydda byggnader (SOU
2000:10 s. 385). Vid fastighetstaxeringen anses
vissa maskiner (t.ex. hissar) utgöra en del av
byggnaden under det att andra maskiner (t.ex.
svarvar) i stället utgör industritillbehör. Eftersom
industritillbehör inte utgör en del av byggnaden
påverkar de inte heller taxeringsvärdet.
Ett speciellt fall är när byggnaden skräddarsytts
för en viss maskinell utrustning. Genom att
sambandet mellan maskinen och byggnaden på detta
sätt stärks blir maskinen många gånger att betrakta
som ett byggnadstillbehör och påverkar därmed
taxeringsvärdet. RSV har i rekommendationer för 2000
års allmänna fastighetstaxering (RSV S 1999:24)
redovisat sin syn på gränsdragningen och konstaterar
härvid att maskiner med en skräddarsydd byggnad
utgör byggnadstillbehör. Till sådana byggnader
räknas sinterverk, koksverk, masugnar, såghus,
torkar, vatten- och värmekraftverk, etc.
Utredningen konstaterar att maskinell utrustning i
varierande grad ingår i en industrienhets
taxeringsvärde och att detta skapar orättvisor.
Utredningen anför att ett särskilt delvärde för
industritillbehör skulle ge upphov till
värderingstekniska problem och dessutom vara
kostsamt att införa. Utredningen anför
sammanfattningsvis att det, när det gäller industri-
enheterna, överhuvudtaget är svårt att utforma
regler som innebär att taxeringsvärdena blir så
likformiga och rättvisa att de utgör ett lämpligt
skatteunderlag.
Enligt utskottets mening bör regeringens
överväganden avvaktas även i denna del. Utskottet
avstyrker motionsyrkandena.
Äkta och oäkta bostadsföretag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om ändrade
regler för gränsdragningen mellan äkta och
oäkta bostadsföretag och om en möjlighet till
uppskov med beskattningen av kapitalvinst vid
avyttring av andel i oäkta bostadsföretag.
Jämför reservation 9 (m, fp).
Gällande bestämmelser
För att bostadsföretag skall anses som äkta krävs
att verksamheten till klart övervägande del består i
att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla
bostäder i byggnader som ägs av föreningen eller
bolaget (2 kap. 17 § IL).
RSV rekommenderar att företagets fastighet skall
inrymma minst tre lägenheter och att minst 60 % av
taxeringsvärdet skall belöpa på de till medlemmar
eller delägare med bostads- eller hyresrätt upplåtna
bostads-lägenheterna (RSV S 1999:43).
Bestämmelserna om uppskovsavdrag gäller endast för
privatbostads-fastighet eller privatbostadsrätt. Den
som säljer en andel i ett oäkta bostadsföretag kan
inte få uppskovsavdrag.
Fastighetsbeskattningskommittén har föreslagit att
frågan om gränsdrag-ningen mellan vad som anses som
ett äkta respektive ett oäkta bostadsföretag skall
utredas vidare.
Motionen
I Moderaternas kommittémotion Bo415 yrkande 7 av
Knut Billing m.fl. (m) anförs att dagens gräns
mellan oäkta och äkta bostadsföretag gör att
bostadsföretag kan kastas mellan olika system för
beskattningen enbart på grund av taxeringsvärdenas
utveckling år från år. De hemställer att reglerna
ändras så att det i stället är ytan som används som
grund för gränsdragningen.
I motion Sk763 av Kenth Högström (s) anförs att
den som bor i ett oäkta bostadsföretag i vart fall
bör ha samma möjlighet som andra att få uppskov med
kapitalvinsten.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet avstyrker motionerna med hänvisning
till den beredning av
Fastighetsbeskattningskommitténs förslag som nu
pågår. Det kan enligt vad bostadsutskottet anför
antas att dessa överväganden även kommer att beröra
i vilka avseenden gränsdragningen skall ha
betydelse.
Utskottets ställningstagande
Fastighetsbeskattningskommittén anför att det finns
anledning att uppmärksamma att dagens regler kan ge
upphov till gränsdragningsproblem och besvärande
tröskeleffekter och föreslår att frågan utreds
vidare vid den fortsatta beredningen av frågan om
beskattning av bostadsrätter (SOU 2000:34 s. 396).
Fastighetsbeskattningskommittén anför vidare att de
förändringar som föreslås för äkta
privatbostadsföretag kräver en anpassning av de
regler om gäller för oäkta föreningar och deras
medlemmar.
Enligt utskottets mening bör resultatet av
regeringens överväganden i denna del avvaktas
regeringen. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Fastigheter i utlandet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om att
fastighetsskatten på fastigheter i utlandet
skall avskaffas.
Jämför reservation 10 (m, kd).
Gällande bestämmelser
Fastigheter, bostadsrätter och liknande objekt som
är privatbostad i utlandet är skattepliktiga till
statlig fastighetsskatt. Bostäder på
jordbruksfastigheter i utlandet är däremot inte
skattepliktiga. Fastighetsskatten för privatbostad i
utlandet beräknas på 75 % av marknadsvärdet
exklusive eventuellt markvärde. RSV anger att man
som schablonregel kan använda en indexupp-räknad
anskaffningskostnad, exklusive eventuell kostnad för
mark. I anskaff-ningskostnaden räknas även kostnader
in för mer omfattande ny-, till- eller ombyggnad.
Kan man inte bestämma hur stor del av
anskaffningskostnaden som avser enbart byggnaden får
50 % av hela den indexuppräknade
anskaffningskostnaden tas upp.
Nedsättning av fastighetsskatten medges inte för
fastigheter i utlandet, varför fastighetsskatt på
privatbostad i utlandet alltid tas ut efter hel
skattesats.
Statlig fastighetsskatt tas inte ut när inkomst av
eller förmögenhet som består av privatbostad i
utlandet undantas från beskattning i Sverige på
grund av bestämmelse i dubbelbeskattningsavtal.
Motioner
I tre motioner begärs tillkännagivanden om att den
som äger en fastighet i utlandet inte skall behöva
betala fastighetsskatt för den. Det är enligt
motionärerna fel att Sverige tar ut fastighetsskatt
på fastigheter som redan är ålagda beskattning i det
land där fastigheten är belägen. Motionärerna
framhåller att RSV föreslagit att fastighetsskatten
på privatbostäder i utlandet slopas eftersom detta
skulle leda till en stark förenkling för både
privatpersoner och skattemyndigheter (Dnr 8539-
99/100). Sådana yrkanden framställs i motionerna
Sk793 yrkande 2 av Carl Fredrik Graf (m), Sk629 av
Henrik Westman (m) och Sk679 av Kenneth Lantz (kd).
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening innebär målet om en
likformig kapitalinkomst-beskattning att
privatbostäder i utlandet som ägs av personer som är
bosatta i Sverige bör omfattas av samma regler som
svenska privatbostäder. Ett problem med
fastighetsskatten har härvid varit att den kräver en
särskild regel för att dubbelbeskattningsavtalens
bestämmelser om inkomster skall få effekt även i de
fall då det är fastighetsskatten som leder till
dubbelbeskattning. Vid en övergång till
schablonintäktsbeskattning minskar detta problem.
Med hänsyn till att frågan om den närmare
utformningen av Fastighets-beskattningskommitténs
förslag nu är föremål för överväganden inom
Regeringskansliet bör enligt utskottets mening
resultatet av regeringens överväganden avvaktas även
i denna del.
Utskottet avstyrker med det anförda de aktuella
motionsyrkandena.
Tomträtt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget att
tomträttsinnehavare inte skall behandlas som
ägare av fastigheten vid
fastighetsbeskattningen.
Jämför reservation 11 (m, kd).
Gällande bestämmelser
Vid fastighetsbeskattningen likställs
tomträttsinnehav med vanligt ägande. En konsekvens
är att det är tomträttsinnehavaren och inte ägaren
som betalar fastighetsskatt för en fastighet som
innehas med tomträtt. Härvid medges
tomträttsinnehavaren avdrag för sin tomträttsavgäld
under inkomst av kapital.
Motioner
I motion Sk681 av Carl-Erik Skårman (m) anförs att
de bristfälliga motiven för fastighetsskatten
framstår i särskilt skarp dager när det gäller
fastighets-skatten på tomträtter. En
tomträttsinnehavare har endast en nyttjanderätt till
marken, och det framstår därför som stötande att
låta tomträttsinnehavaren och inte ägaren betala
fastighetsskatt för marken. Fastighetsskatt skall
betalas av fastighetsägaren och inte av den som
innehar en fastighet med tomträtt.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet anför i sitt yttrande att det som
anförs i motionen inte ger anledning att förorda
någon förändring i dessa regler. En omläggning av
skattskyldigheten skulle enligt utskottets mening
sannolikt föranleda krav från markägaren på en
kompensation inom ramen för tomträttsavgälden.
Utskottets ställningstagande
Skatteutskottet har vid upprepade tillfällen
avstyrkt yrkandena med denna inriktning och ser inte
någon anledning att nu ändra inställning i denna
fråga. I likhet med bostadsutskottet avstyrker
utskottet den aktuella motionen.
Vårdbyggnader
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om en
översyn av reglerna om skattefrihet för
vårdbyggnader.
Gällande bestämmelser
Vårdbyggnader är i fastighetstaxeringslagen
undantagna från skatteplikt. Som vårdbyggnad räknas
byggnad som används för sjukvård, nykterhetsvård,
narkomanvård, barnavård, kriminalvård, arbetsvård,
åldringsvård eller omsorg om psykiskt
utvecklingsstörda. Annan byggnad utgör vårdbyggnad
om den används som hem åt personer som behöver
institutionell vård eller tillsyn. Om t.ex.
åldringar eller utvecklingsstörda vårdas av anhöriga
i sitt eller i de anhörigas hem torde detta inte
föranleda att bostadsbyggnaderna skall klassificeras
som vårdbyggnader. Servicehus, gruppbostäder och
lik-nande, som till övervägande del upptas av
bostadslägenheter med kök, indelas inte som
vårdbyggnad, även om byggnaden också innehåller
gemensamma utrymmen och de boende kan få hjälp med
sjukvård, matlagning och annan tillsyn (jfr RÅ 1986
ref. 10 I och II samt Regeringsrättens dom den 29
april 1993 i mål nr 2110-1992).
Motioner
I motion Sk762 av Lisbet Calner och Mona Berglund
Nilsson (s) anförs att tolkningen av
fastighetstaxeringslagens bestämmelser om
skattefrihet för vårdbyggnader lett till
överklaganden från kommunernas sida i samband med
förändringar och förbättringar av vårdinrättningar.
Motionärerna begär ett tillkännagivande om att
reglerna bör göras klarare.
Utskottets ställningstagande
Boende- och avgiftsutredningen (dir. 1997:111) har
analyserat begreppet "särskilda boendeformer" och
har kommit fram till att begreppet enbart bör
användas för äldreboende, bostäder med särskild
service för funktionshindrade och korttidsboende.
Med äldreboende avses här permanentboende för äldre
vars behov av vård eller omsorg, service samt
trygghet inte kan tillgodoses i ordinärt boende.
Utredningen anser att fastighetstaxeringslagen bör
behandla de särskilda boendeformerna på ett
enhetligt sätt och har överlämnat sina synpunkter
till Fastighetstaxerings-utredningen (SOU 1999:33 s.
76).
Fastighetstaxeringsutredningen konstaterar att
särskilda boendeformer bör kunna utgöra
skattebefriade specialenheter om Boende- och
avgiftsutred-ningens förslag genomförs (SOU 2000:10
s. 224).
De nu aktuella utredningsförslagen är föremål för
överväganden inom Regeringskansliet. Enligt
utskottets mening bör resultatet av dessa
överväganden nu avvaktas. Utskottet avstyrker med
det anförda motions-yrkandet.
I två motioner framställs yrkanden om en slopad
eller utfasad förmögen-hetsskatt. I en
kommittémotion från Moderata samlingspartiet, Sk735
yrkande 3 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m), anförs att
kombinationen av fastighetsskatt och
förmögenhetsskatt gör att många småhusägare kan
tvingas lämna sina hem. De begär ett
tillkännagivande om att förmögenhetsskatten skall
slopas.
Också i motion Sk322 yrkande 4 av Kenneth Lantz
m.fl. (kd) hemställs att förmögenhetsskatten fasas
ut. Den bör enligt motionärerna sänkas till 1 % år
2002, till 0,5 % år 2003 och vara helt avvecklad år
2004. Förmögenhetsskatt bör endast beräknas på en
tredjedel av markvärdet över 150 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har under höstens behandling av de olika
budgetalternativ som uppställts av bl.a. Moderata
samlingspartiet och Kristdemokraterna avstyrkt
yrkanden med denna inriktning. Utskottet var inte då
och är inte heller nu berett att tillstyrka att
förmögenhetsskatten slopas eller avvecklas och
avstyrker därför de nu aktuella motionsyrkandena.
Sambeskattning av förmögenhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om slopad
sambeskattning av förmögenhet.
Jämför reservation 13 (m, kd, c, fp) och
särskilt yttrande (v).
Gällande bestämmelser
Fysisk person, dödsbo och familjestiftelse betalar
vid 2001 års inkomst-taxering förmögenhetsskatt med
1,5 % av den del av förmögenheten som överstiger 900
000 kr. För annan juridisk person utgår
förmögenhetsskatt med 1,5 % av den del av
förmögenheten som överstiger 25 000 kr. Arbetande
kapital i företag är fritt från förmögenhetsskatt
och befrielsen gäller i princip också arbetande
kapital som innehas via aktier. Aktier på börsens A-
lista betraktas dock i flertalet fall som en
kapitalplacering och värderas då till 80 % av
marknadsvärdet.
Makar och hemmavarande barn under 18 år som inte
själva skall lämna självdeklaration sambeskattas.
Förmögenhetsskatt betalas med 1,5 % av den del av
den gemensamma förmögenheten som överstiger 900 000
kr. Med makar jämställs de som utan att vara gifta
bor tillsammans och har eller har haft barn eller
tidigare har varit gifta med varandra.
Fr.o.m 2002 års inkomsttaxering har gränsen för
uttag av förmögen-hetsskatt höjts till 1 000 000 kr
för ensamstående och till 1 500 000 kr för
sambeskattade par (prop. 2000/01:1, bet.
2000/01:FiU1 samt prop. 2000/01:31, bet.
2000/01:SkU11 och SkU13).
Motioner
I flera motioner begärs tillkännagivanden m.m. om
att sambeskattningen av förmögenhet skall avskaffas.
Motionärerna anför att gifta par och sambor med barn
bör betala samma förmögenhetsskatt som sambor utan
barn och framhåller att sambeskattningen är den
sista kvarlevan i skattesystemet av en föråldrad
kvinnosyn. De anser att skyldigheter och rättigheter
mot samhället skall vara individuella. Yrkanden med
denna inriktning framställs i motionerna Sk631 av
Henrik Westman (m), Sk660 av Lennart Fridén m.fl.
(m, kd), Sk668 av Inger René och Karin Falkmer (m),
Sk675 av Margareta Cederfelt (m), Sk715 yrkande 2 av
Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sk791 yrkande 6 av
Viviann Gerdin och Marianne Andersson (c) och A812
yrkande 12 av Lars Leijonborg m.fl. (fp).
I motion Sk646 av Mikael Oscarsson (kd) anför
motionären att även med de nya fribeloppen kan ett
sambopar äga 2 miljoner kronor utan förmögen-
hetsskatt under det att gränsen för gifta går vid
1,5 miljoner kronor. Reglerna bör enligt denne
motionär ändras så att gifta par inte diskrimineras
vid förmögenhetsbeskattningen.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet anför i sitt yttrande att det inte
finns anledning att av bostadspolitiska skäl
tillstyrka att sambeskattningen av förmögenhet
slopas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid olika tillfällen haft anledning
att ta ställning till yrkanden om att
sambeskattningen skall avskaffas. På samma sätt som
nu har kritiken då grundats på att sambeskattningen
är problematisk från jämställd-hetssynpunkt och att
den inte ger ett likformigt resultat eftersom par
som sambeskattas får en högre förmögenhetsskatt än
par som inte sambeskattas. Ett ytterligare skäl har
varit att sambeskattningen gör reglerna svåra att
administrera.
När den nya förmögenhetsskattelagen antogs våren
1997 var frågan aktuell, och utskottet anförde då
att jämställdhetsskäl, intresset av likformiga
regler och administrativa skäl talar för en slopad
sambeskattning. Ett skäl för att i stället bibehålla
sambeskattningen var att den förebygger skatte-
motiverade förmögenhetsöverföringar inom en familj.
I sammanhanget framhölls vidare att de invändningar
som riktas mot sambeskattningen mellan makar inte på
samma sätt gör sig gällande vid sambeskattning
mellan föräldrar och barn och att det snarast kan
vara svårt att motivera en särbeskattning i dessa
fall. En kombination av särbeskattning för makar och
sambeskattning av föräldrar med barn skulle
emellertid göra det svårt att uppnå några
administrativa fördelar.
Även om utskottet således vid behandlingen av
dessa frågor uttryckte förståelse för de
invändningar som riktats mot sambeskattningen
bedömdes det inte som meningsfullt att gå närmare in
på frågan om sambeskattningen borde avskaffas eller
ej, eftersom det inte fanns något statsfinansiellt
utrymme för att minska skatteuttaget från
förmögenhetsbeskattningen. En stats-finansiellt
neutral lösning skulle ha inneburit att
skattehöjningar för ensam-stående skulle få
finansiera skattesänkningar för sambeskattade par
och framstod inte som acceptabel.
I anslutning till att fastighetstaxeringsvärdena
återställdes den 1 januari 2001 uppkom ett behov av
att minska förmögenhetsskatteuttaget med närmare 2,7
miljarder kronor. Härvid öppnades en möjlighet att
samtidigt genomföra en förändring av reglerna i
syfte att komma till rätta med en del av den kritik
som riktats mot dessa. Med hänsynstagande både till
behovet av att begränsa effekterna av de återställda
taxeringsvärdena och till den kritik som riktats mot
reglerna höjdes fribeloppet till 1 miljon kronor för
ensamstående och till 1,5 miljoner kronor för
sambeskattade par.
Enligt utskottets mening är det viktigt att
jämställdhetsaspekten beaktas när skatteregler
utformas och utskottet anser att beslutet att höja
fribeloppet för sambeskattade par till 1,5 miljoner
kr innebär att jämställdhetsaspekten nu har fått en
större tyngd än tidigare. I och med detta bortfaller
enligt utskottets mening en stor del av den kritik
som riktats mot reglerna. Förändringen kan ses som
ett första steg på vägen mot en jämställd
förmögenhetsbeskattning. Fortsatta överväganden i
dessa frågor bör enligt utskottets mening med
beaktande av fördelningspolitiska effekter ske i
samband med att övriga frågor som rör budgeten
behandlas.
Med det anförda avstyrker utskottet
motionsyrkandena.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Fastighetsbeskattningens inriktning
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk322
yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk621 yrkandena 3 och
5, 2000/01:Sk703, 2000/01:Sk715 yrkande 1,
2000/01:Sk727, 2000/01:Sk791 yrkandena 1-3 och 5,
2000/01:N321 yrkandena 4 och 6, 2000/01:Bo210
yrkande 3, 2000/01:Bo233 yrkande 5 och
2000/01:Bo414 yrkande 13.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (kd)
Reservation 3 (fp)
2. Villor och radhus som upplåts med
hyresrätt eller bostadsrätt
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk652,
2000/01:Sk761 och 2000/01:Sk790.
Reservation 4 (m) motiv.
3. Attraktiva områden
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk321
yrkandena 13 och 14, 2000/01:Sk661, 2000/01:Sk791
yrkande 7, 2000/01:N261 yrkande 1, 2000/01:Bo236
yrkande 1 och 2000/01:Bo508 yrkandena 2 och 3.
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Anita
Johansson (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per
Rosengren (v), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund
(m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Marie Engström (v), Kenneth Lantz (kd),
Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c), Per-Olof
Svensson (s), Lennart Axelsson (s), Karin Pilsäter
(fp) och Matz Hammarström (mp).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.
1. Fastighetsbeskattningens inriktning
(punkt 1) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i reservationen anförts. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk621
yrkandena 3 och 5, 2000/01:Sk703, 2000/01:Sk715
yrkande 1, 2000/01:N321 yrkandena 4 och 6 och
2000/01:Bo414 yrkande 13, bifaller delvis
motion 2000/01:Sk727 och avslår motionerna
2000/01:Sk322 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk791
yrkandena 1-3 och 5, 2000/01:Bo210 yrkande 3
och 2000/01:Bo233 yrkande 5.
Ställningstagande
Fastighetsskatten är orättfärdig eftersom den tas ut
utan hänsyn till bärkraft. Skatten slår mycket hårt
mot människor med låga inkomster som bor i
attraktiva områden där taxeringsvärdena till följd
av efterfrågan skjutit i höjden. Många äldre som
"pensionssparat" i sina bostäder tvingas i dag
betala de av skatterna alltmer höjda
bostadskostnaderna med magra pensioner.
Beskattningen av boendet är totalt sett alldeles
för omfattande. Fastighets-skatten drabbar alla
boendeformer. För de boende i hyreshus kostar
fastighetsskatten minst en månadshyra per år. För
småhusägare varierar fastighetsskatten mycket
beroende på var fastigheten ligger. Det kan i många
fall röra sig om belopp över 1 500 kr i månaden för
ordinära småhus eller fritidsfastigheter i vissa
lägen. I år - nu när frysningen av fastighetsskatten
har upphört - kan många familjer förvänta sig stora
fastighetsskattehöjningar trots att skattesatsen
sänkts.
Mot den nu angivna bakgrunden framstår det som
helt nödvändigt att omedelbart inleda en avveckling
av fastighetsskatten. Som en viktig första åtgärd
skall underlaget för skatteberäkningen återgå till
den frysta nivå som gällde före årsskiftet. I de
områden där prisutvecklingen lett till sänkta
taxeringsvärden skall i stället de lägre värdena
gälla. Skattesatsen för småhus sänks först till 1,0
% och därefter fortsätter sänkningen för både småhus
och hyreshus.
Även andra åtgärder måste vidtas för att lindra
bördan av fastighetsskatten. En sådan åtgärd som bör
genomföras - för att minska de regionala
skillnaderna - är att ändra underlaget för
fastighetsskatten så att det utgörs av
byggnadsvärdet och halva markvärdet. På sikt skall
hela markvärdet undantas från beskattningen. Genom
att på detta sätt reducera markvärdet vid
beräkningen av skattens storlek löser man till
betydande del också de problem som i dag finns i
attraktiva fritidsområden. Till denna fråga
återkommer vi senare.
Som framgått är de förändringar som nu bör
genomföras steg på väg mot ett avskaffande av
fastighetsskatten. För tydlighetens skull bör här
göras klart att avsikten inte är att denna skatt
skall ersättas med andra pålagor i form av en
schablonintäkt eller liknande.
De första förändringar vi nu och de närmaste åren
önskar se genomförda gör det möjligt att relativt
snart förenkla fastighetstaxeringen. Fastighets-
taxeringen kostar det allmänna stora pengar.
Regelsystemet för denna har blivit ogenomträngligt
och dess tillämpning upplevs som kineseri.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför.
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförts. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2000/01:Sk322 yrkandena 1 och
2, 2000/01:Bo233 yrkande 5, bifaller delvis
motionerna 2000/01:Sk621 yrkandena 3 och 5,
2000/01:Sk703, 2000/01:Sk715 yrkande 1, 2000/01:
Sk727 och avslår motionerna 2000/01:Sk791 yrkandena
1-3 och 5, 2000/01:N321 yrkandena 4 och 6,
2000/01:Bo210 yrkande 3 och 2000/01:
Bo414 yrkande 13.
Ställningstagande
Beskattningen av boendet är hårdare i Sverige än i
något annat land. I de europeiska länderna är momsen
lägre, försäljningsskatt är mycket sällsynt och
fastighetsskatten mycket begränsad. Stora skillnader
finns mellan länderna vad gäller boendekostnaderna
sedda i förhållande till hushållens disponibla
inkomster.
De olika boendeformerna bör inte ha olika
beskattning. Det finns ingen anledning att med
beskattning styra människors val av boendeform.
Villaägarnas riksförbund redovisar skatteskillnader
på hela 25 kr/kvm och år mellan hyreshus och småhus.
Det genomsnittliga skatteuttaget är enligt
förbundets beräkningar 58 kr/kvm för småhus och 33
kr/kvm för hyreshus. Vi förordar en skattemässig
neutralitet i boendet.
Skatt efter bärkraft är den princip som bör gälla.
Fastighetsskatten drabbar alla boende oavsett
inkomst och betalningsförmåga. Den är en skatt på en
inkomst som inte finns och strider således mot den
nämnda principen. Skatten hotar i vissa fall
äganderätten liksom den enskildes trygghet vad
gäller besittningen av det egna hemmet. Personer med
låga inkomster har inte råd att betala skatten. Att
göra det möjligt att äga sin bostad också för
låginkomsttagare är att verka för ett jämlikt
samhälle, ett samhälle där äganderätt inte kräver
stora pengar. Fastighetsskatten ökar den sociala
segregeringen och motverkar möjligheterna för ett
permanent boende i många områden som är attraktiva
för de fritidsboende.
I enlighet med förslagen i de nu aktuella kd-
motionerna måste fastighets-skatten på sikt
avvecklas. I stället bör kommunerna ges en rätt att
debitera en kommunal fastighetsavgift som skall
täcka kommunens självkostnader för gatuunderhåll,
brandförsvar och annan kommunal service som är
kopplad till fastigheten. Den nu förordade
skatteavvecklingen bör inledas omedelbart. En
utredning bör tillsättas för att utarbeta reglerna
för den förordade fastighetsavgiften. Övergången
till en kommunal avgift kommer att innebära att
kommunerna får en breddad intäktsbas vilket ger dem
en större självständighet gentemot staten.
Medborgarna ser en omedelbar koppling mellan
kommunal avgift och service.
I ett första steg bör fastighetsskatten på
markvärdet enbart beräknas på en tredjedel av det
belopp som överstiger 150 000 kr. Som en viktig
åtgärd skall underlaget för skatteberäkningen
därtill frysas på föregående års nivå. Härigenom
mildras effekterna av de senaste årens mycket
kraftiga prisökningar i vissa områden. Med dagens
regler leder prisuppgången till kraftigt höjda
taxeringsvärden och därmed åtföljande höjd skatt.
Till frågan om fastighetsbeskattningen i attraktiva
fritidsområden återkommer vi senare.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför.
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförts. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk621 yrkande 3,
2000/01:Sk791 yrkande 5 och 2000/01:Bo210 yrkande 3
och avslår motionerna 2000/01:Sk322 yrkandena 1 och
2, 2000/01:Sk621 yrkande 5, 2000/01:Sk703,
2000/01:Sk715 yrkande 1, 2000/01:Sk727,
2000/01:Sk791 yrkandena 1-3, 2000/01:N321 yrkandena
4 och 6, 2000/01:Bo233 yrkande 5 och 2000/01:Bo414
yrkande 13.
Ställningstagande
Jag anser att nivån på fastighetsbeskattningen
fortfarande är för hög och att dagens
beskattningsform i grunden är oacceptabel. Jag vill
därför framhålla Folkpartiets ståndpunkt att
sänkningen av fastighetsbeskattningen måste ske
stegvis och inledas omgående. Vägen till sänkt
beskattning av fastigheter skall innehålla att den
nuvarande fastighetsskatten avskaffas, att en
schablonintäktsbeskattning för egna hem införs och
att avdragsrätten för låneräntor bibehålls. I
avvaktan på en grundläggande reformering av
fastighetsbeskattningen bör taxeringsvärdena vara
frysta vid den nivå som gällt till innevarande
inkomstår.
Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad jag framför.
4. Villor och radhus som upplåts med hyresrätt
eller bostadsrätt (punkt 2, motiveringen) -
m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Ställningstagande
Vi är inte beredda att avvakta att regeringen lägger
fram förslag om en justering av reglerna på denna
punkt utan anser att problemet snabbast och enklast
löses genom en successiv avveckling av
fastighetsbeskattningen. En sådan avveckling bör
påbörjas så snart som möjligt och innebär att
taxeringsvärdena återgår till den nivå som
fastställdes 1997 eller ännu lägre och att
fastighetsskattesatsen i ett första steg sänks till
1%. Härigenom får alla villor och radhus direkt en
kraftig sänkning av fastighetskatten. Denna följs
sedan av årliga sänkningar av fastighetsskatten på
alla former av boende och till sist av ett helt
avskaffande av fastighetsbeskattningen. Härigenom
tillgodoses i allt väsentligt syftet med de aktuella
motionerna.
Med det anförda avstyrker vi motionsyrkandena.
5. Attraktiva områden (punkt 3) - m, kd
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Kenneth Lantz (kd) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförts. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:Sk661, bifaller delvis
motion 2000/01:N261 yrkande 1 och avslår motionerna
2000/01:Sk321 yrkandena 13 och 14, 2000/01:Sk791
yrkande 7, 2000/01:Bo236 yrkande 1 och 2000/01:Bo508
yrkandena 2 och 3.
Ställningstagande
I många skärgårdskommuner leder de ökade
taxeringsvärdena till att äldre tvingas sälja sina
hus till ickeåretruntboende. Nya fastboende kan inte
etablera sig där. Detta leder till
befolkningsminskning, lägre skatteuttag, försämrad
service i form av nedlagda skolor, vårdcentraler
m.m. Hela det utbud som finns av service i form av
affärer m.m. blir till slut hotat. För att rädda
landsbygden och bevara möjligheterna till
åretruntboende samt för att trygga ägandet av det
egna hemmet är det ytterst angeläget att fastighets-
skatten avskaffas. Avvecklingen måste påbörjas
omedelbart.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför. Vårt
förslag lämnas med anledning av motion 2000/01:Sk661
(m).
6. Attraktiva områden (punkt 3) - c
av Rolf Kenneryd (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförts. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2000/01:Sk321 yrkandena 13 och
14, 2000/01:Sk791 yrkande 7, 2000/01:Bo236 yrkande 1
och 2000/01:
Bo508 yrkandena 2 och 3, bifaller delvis motion
2000/01:N261 yrkande 1 och avslår motion
2000/01:Sk661,
Ställningstagande
Det framstår för alla som helt uppenbart att dagens
fastighetsbeskattning ger helt orimliga konsekvenser
för dem som är permanentboende i attraktiva
fritidsområden i bl.a. skärgården. De priser som de
fritidsboende är villiga att betala medför att
taxeringsvärdena för de bofastas fastigheter stiger
och att den fastighetsskatt som utgår ligger på
nivåer som många inte har någon som helst möjlighet
att klara. Som framhålls i flera av motionerna kan
inte ett skattesystem accepteras som leder till att
människor får flytta från sina hem till följd av en
orimlig skattebörda.
Eftersom fastighetsbeskattningen i dag ligger på
en för hög nivå finns det möjlighet att uppnå
lättnader genom en successiv sänkning av
skatteuttaget till en mer rimlig nivå. Utöver denna
generella förändring fordras ytterligare åtgärder.
Exempel på sådana åtgärder är att ta bort den s.k.
belägenhetsfaktorn för permanentboende. Ett annat
exempel - som kan ta något längre tid att genomföra
- är att man vid taxeringen skiljer på
permanentboende och fritidsboende. Genom att på
detta sätt förändra underlaget för beskattningen
kommer de högt uppressade priserna på
fritidsfastigheter inte att slå igenom för de
fastboende. Människor skall inte behöva lämna sin
bygd på grund av det skatteuttag som görs på deras
fastigheter.
Vad jag nu föreslår innebär att det inte behöver
införas en särskild begränsningsregel för
fastighetsskatten. Dessutom finns det skäl att
avvisa en sådan regel med hänsyn till att den utgör
en förlegad form av sambeskattning.
Lekmannainflytande i taxeringsprocessen
tillgodoser bl.a. behovet av lokalkännedom. Det kan
utan vidare konstateras att lokalkännedom vid
fastighetstaxeringen är av stor vikt för att det
skall fattas korrekta beslut. De mest betydelsefulla
skälen för en lekmannamedverkan i beslutsprocessen
är i övrigt allmänhetens intresse av insyn i
skattemyndigheternas verksamhet och att denna ligger
i linje med de allmänna värderingar som präglar
samhället. I likhet med
Fastighetsbeskattningskommittén anser jag att det
finns goda skäl att öka lokalkännedomen när ärenden
om fastighetstaxering skall bedömas. Med hänsyn till
att skattekontoren omfattar ganska stora områden är
det svårt att uppnå en verklig lokalkännedom utan
att inrätta fastighetstaxerings-nämnder med ett
större antal ledamöter. Enligt min mening bör sådana
nämnder kunna organiseras utan att alltför stora
kostnader eller andra problem uppkommer. Jag anser
att regeringen bör överväga frågan om ett ökat
lekmannainflytande med inriktning på att
fastighetstaxeringsnämnder skall inrättas.
Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad jag framför.
7. Attraktiva områden (punkt 3) - fp
av Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförts. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk321 yrkandena
13 och 14, 2000/01:Sk661, 2000/01:Sk791 yrkande 7,
2000/01:N261 yrkande 1 och 2000/01:Bo508 yrkandena 2
och 3 och avslår motion 2000/01:Bo236 yrkande 1.
Ställningstagande
Det framstår för alla som helt uppenbart att dagens
fastighetsbeskattning ger helt orimliga konsekvenser
för dem som är permanentboende i attraktiva
fritidsområden i bl.a. skärgården. De priser som de
fritidsboende är villiga att betala medför att
taxeringsvärdena för de bofastas fastigheter stiger
och att den fastighetsskatt som utgår ligger på
nivåer som många inte har någon som helst möjlighet
att klara. Som framhålls i flera av motionerna kan
inte ett skattesystem accepteras som leder till att
människor får flytta från sina hem till följd av en
orimlig skattebörda.
Den mest uppenbara lösningen på problemen i
attraktiva skärgårds-områden och andra områden med
motsvarande problem är att avveckla dagens
fastighetsskatt i enlighet med vad som föreslås i
flera av de nu aktuella motionerna. En avveckling
kan dock inte ske omedelbart utan det måste ske
successivt under en något längre tid. Vad som
erfordras är därför åtgärder som kan sättas in redan
nu och som leder till en kraftigt sänkt
fastighetsskatt snabbt. Fastighetsskatten för
fastboende i attraktiva fritids-områden kan
exempelvis sättas ned till en tredjedel så länge.
Människor skall inte behöva lämna sin bygd på grund
av det skatteuttag som görs på deras fastigheter.
Vad jag nu föreslår innebär att det inte behöver
införas en särskild begränsningsregel för
fastighetsskatten. Dessutom finns det skäl att
avvisa en sådan regel med hänsyn till att den utgör
en förlegad form av sambeskattning.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
8. Energisparåtgärder (punkt 4) - kd, fp
av Helena Höij (kd), Kenneth Lantz (kd) och Karin
Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförts. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:N262 yrkande 12 och
bifaller delvis motionerna 2000/01:Sk633 och
2000/01:Sk791 yrkande 4.
Ställningstagande
Förutom de principiella invändningar som enligt vår
mening kan resas mot fastighetsskatten som sådan
innehåller beskattningen enskilda moment som också
de kan starkt ifrågasättas. En sådan brist är de
orimliga effekter på fastighetsskatten som
energibesparande och andra
energihushållningsåtgärder kan ge upphov till.
Den som i dag investerar i anläggningar som sparar
energi eller som på annat sätt bidrar till att
hushålla med våra resurser får med automatik ett
höjt taxeringsvärde och därmed också höjd
fastighetsskatt. Den som genomför åtgärder som ur
ett långsiktigt hushållningsperspektiv är önskvärda
kommer därmed att straffas för detta. Det är
naturligtvis inte rimligt. Även skattesy-stemet
måste självfallet medverka till - och inte motverka
- att energi-besparande eller i övrigt
miljöförbättrande åtgärder kommer till stånd. I
enlighet med motionsförslagen bör därför reglerna
för fastighetsbeskattningen ändras så att
miljöförbättrande åtgärder av olika slag inte
motverkas i skattehänseende. Fastighetsbeskattningen
måste i stället utformas så att sådana åtgärder
gynnas eller åtminstone så att skatteeffekten är
neutral.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför.
9. Äkta och oäkta bostadsföretag (punkt 6) - m,
fp
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen
(m) och Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförts. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:Bo415 yrkande 7 och
bifaller delvis motion 2000/01:Sk763.
Ställningstagande
För att ett bostadsföretag i skattesammanhang skall
betraktas som ett s.k. äkta bostadsföretag fordras
bl.a. att företagets fastighet (fastigheter)
inrymmer minst tre lägenheter och att minst 60 % av
taxeringsvärdet belöper på de till medlemmar eller
delägare med bostads- eller hyresrätt upplåtna
bostadslägenheterna. Sådana bostadsföretag
schablonbeskattas. Av rekvisiten som avgör om ett
företag är äkta eller inte följer att en
bostadsrättsförening skall betraktas som oäkta om
den har ett alltför stort inslag av lokaler
alternativt upplåter bostäder i alltför stor
utsträckning till personer som inte är medlemmar. I
större städer inryms inte sällan butiker, kontor och
lokaler i bostadsrättsfastigheternas gatuplan. I
exempelvis Stockholms innerstad - med ett högt
lokalhyresläge - tenderar lokaltaxeringsvärdena att
drivas upp.
Det är orimligt att ha ett system där en
bostadsrättsförening riskerar att kastas ut och in i
olika regelsystem enbart på grund av ändrade
taxeringsvärden. Vi anser att dagens system för
gränsdragning mellan äkta och oäkta bostadsföretag
måste förändras. Det behövs därför ett tillägg till
de nu gällande bestämmelserna. Vi föreslår att
gränsdragningen skall kunna göras även på ytbasis.
Genom att använda ytan som gräns för att skilja äkta
och oäkta bostadsföretag åt skulle man ge större
trygghet och förutsebarhet för
bostadsrättsföreningen och de boende. Det bör
ankomma på regeringen att utan dröjsmål återkomma
till riksdagen med förslag med denna innebörd.
Den som bor i en oäkta bostadsrättsförening kan i
dag inte få uppskov med beskattningen av
kapitalvinst vid ett bostadsbyte. Vi anser att
möjligheten att få uppskov med beskattningen vid
bostadsbyte om möjligt även bör gälla för den som
bor i ett oäkta bostadsföretag. I anslutning till
att regeringen återkommer med ett förslag om ändrad
gränsdragning mellan äkta och oäkta bostadsföretag
bör regeringen även redovisa ett förslag som innebär
att den som bor i ett oäkta bostadsföretag kan
medges uppskov med beskattningen vid bostadsbyte.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför.
10. Fastigheter i utlandet (punkt 7) - m, kd
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Kenneth Lantz (kd) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförts. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2000/01:Sk679 och 2000/01:Sk793
yrkande 2 och bifaller delvis motion 2000/01:Sk629.
Ställningstagande
Privatpersoner som äger fastigheter i utlandet
betalar svensk förmögen-hetsskatt och
fastighetsskatt för fastigheten och får härvid
avdrag för den fastighetsskatt som erlagts i
utlandet. 1998 fanns det ca 8 400 svenskar som ägde
fastighet i utlandet. Intäkterna från dessa
fastigheter beräknas till 14,5 miljoner kronor.
Granskningen sker helt manuellt och är svår och
tidsödande. Möjligheten att kontrollera sådana
fastighetsinnehav är inte heller stora.
Med hänsyn till att beskattningen av dessa
fastigheter kanske inte ens ger någon nettointäkt
för statskassan, att beskattningen i första hand bör
ske i det land där fastigheten är belägen och att
det överhuvudtaget torde vara svårt att upprätthålla
en rättvis och likformig beskattning när
kontrollmöjligheterna är så förhållandevis
outvecklade är enligt vår mening det enda rimliga
att beskattningen av dessa fastighetsinnehav slopas.
Vi anser också att det är principiellt fel att
Sverige tar ut fastighetsskatt på fastigheter som
redan är ålagda beskattning i det land där
fastigheten är belägen. Regeringen bör snarast
återkomma med en utvärdering av effekterna av ett
borttagande av skatten på fastigheter i utlandet.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför.
11. Tomträtt (punkt 8) - m, kd
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Kenneth Lantz (kd) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförts. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:Sk681.
Ställningstagande
Vi delar den i motion 2000/01:Sk681 (m) framförda
uppfattningen att det ter sig svårt att hitta något
motiv för att någon skulle vara skyldig att betala
skatt för en fastighet som han inte äger. En
tomträttshavare har ju endast en nyttjanderätt -
tomträtt - till marken. Desto svårare att finna ett
motiv blir det när det dessutom rör sig om en skatt
som baseras på ett tänkt marknadsvärde för en tomt
som den skattskyldige inte kan sälja då den är
upplåten med tomträtt. Det är enligt vår mening en
principiellt oriktig ordning. Det enda rimliga är
naturligtvis att den som äger en fastighet också
betalar den skatt som belöper på den. Frågan om
detta förhållande kommer att påverka
tomträttsavgälden är något som inte i sig bör
påverka de skatterättsliga principer enligt vilka
fastighetsskatten tas ut.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför.
12. Slopad förmögenhetsskatt (punkt 10) - m,
kd, c, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m),
Rolf Kenneryd (c) och Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförts. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk322 yrkande 4
och 2000/01:Sk735 yrkande 3.
Ställningstagande
Förmögenhetsskatten är en extraskatt på
kapitalavkastning och motverkar den nödvändiga
kapitalbildningen. Ett mångfasetterat näringsliv
under omstruktu-rering behöver riskkapital, och det
är viktigt att så stora delar av befolkningen som
möjligt deltar i kapitaluppbyggnaden.
I Tyskland, Finland, Danmark och flertalet övriga
länder inom OECD har förmögenhetsbeskattningen redan
avvecklats.
Förmögenhetsskatten är dessutom godtycklig. Många
av de största ägarna betalar inte förmögenhetsskatt
för sitt aktieinnehav, medan låginkomsttagare med
småhus nu kan tvingas lämna sina hem på grund av
kombinationen av fastighetsskatt och
förmögenhetsskatt. Av den totala
förmögenhetsbeskatt-ningen i Sverige består ca 40 %
av en ytterligare beskattning av egna hem, vilka
redan beskattats med bl.a. fastighetsskatt.
Vi anser att förmögenhetsskatten skall avvecklas
genom en successiv utfasning och med slopad
sambeskattning som ett första steg.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför.
13. Sambeskattning av förmögenhet (punkt 11) -
m, kd, c, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m),
Rolf Kenneryd (c) och Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförts. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2000/01:Sk631, 2000/01:
Sk646, 2000/01:Sk660, 2000/01:Sk668, 2000/01:Sk675,
2000/01:Sk715 yrkande 2, 2000/01:Sk791 yrkande 6 och
2000/01:A812 yrkande 12.
Ställningstagande
Sambeskattningen av förmögenhet är det enda
kvarvarande momentet av sambeskattning som finns i
nuvarande skattesystem. Den skattepliktiga
förmögenheten beräknas bl.a. gemensamt för makar som
sammanbott större delen av beskattningsåret. Med
makar jämställs de som utan att vara gifta bor
tillsammans och har eller har haft barn eller
tidigare varit gifta med varandra. Samboende utan
barn sambeskattas inte.
I praktiken innebär detta att två personer eller
t.ex. ett samboende par utan barn kan förlora flera
tusen kronor per år om de gifter sig eller om de
skaffar barn. Den orättvisa som sambeskattningen
leder till beroende på valet av samlevnadsform är
oacceptabel. Makar och samboende måste beskattas
lika när det gäller förmögenhet.
Riksskatteverket anser i sin rapport "Förslag till
förenklingar i skattelagstiftningen" (RSV Rapport
1995:10) att ett slopande av sambeskattningen av
familjs förmögenhet skulle "vara till stor fördel
och innebära avsevärda förenklingar i de tekniska
systemen". Sambeskattningen innebär betydande
kontrollproblem för skattemyndigheterna.
Regeringen har trots kritik även från Lagrådet
hållit fast vid systemet med sambeskattning med
hänvisning till det statsfinansiella läget.
Riksdagen beslutade under hösten om en höjning av
fribeloppen men sambeskattningen kvarstår och det
gör också den olikhet i beskattningen som gällde
tidigare, även om den har reducerats.
Även med denna förändring kvarstår enligt vår
mening en principiellt helt oacceptabel
diskriminering av gifta par. Ett sambopar kan ha en
förmögenhet på 2 miljoner kronor utan att drabbas av
förmögenhetsskatt. Ett gift par får max ha 1,5
miljoner kronor i förmögenhet innan
förmögenhetsskatten slår till. Om ett gift par har 2
miljoner kronor var som förmögenhet i form av pengar
på banken, fonder, eller villa, får paret betala
7 500 kr i skatt per år. Ett sambopar utan barn med
exakt samma förmögenhet betalar 0 kr i förmögen-
hetskatt, men om de skaffar barn blir
förmögenhetsskatten 7 500 kr per år. Detta är
naturligtvis helt orimligt.
Som vi framhållit måste utgångspunkten vara att
skyldigheter och rättigheter mot samhället skall
vara individuella och vi anser därför att den enda
rimliga lösningen är att den föråldrade
sambeskattningen av makar och andra sambeskattade
par nu slopas så att parterna i en sådan relation
kan erkännas som självständiga individer även av
skattemyndigheterna. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med ett förslag som innebär att
sambeskattningen av makar slopas.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till
känna vad vi anfört om att sambeskattningen bör
avskaffas.
Särskilda yttranden
1. Fastighetsbeskattningens inriktning
(punkt 1) - v
av Per Rosengren (v) och Marie Engström (v).
Ställningstagande
Vi anser att inriktningen bör vara att fullfölja de
förslag som Fastighets-beskattningskommittén lagt
fram. Sådana förändringar bör leda fram till
generellt minskade boendekostnader och en större
grad av neutralitet mellan upplåtelseformerna.
Fastighetsskatten på egnahem och bostadsrätter bör
således ersättas med beskattning av en
schablonintäkt under inkomst av kapital.
Fastighetsskatten på hyresbostadsfastigheter bör
enligt kommittén avvecklas på sikt. För äldre
fastigheter innebär förslaget dock att fastighets-
skatten bibehålls till dess fastigheten, till följd
av ombyggnader, åsätts värdeår 1994 eller senare.
Vi anser inte att denna avvecklingstakt är
tillräcklig. Det finns inte några skäl för att
hyresboendet i det äldre beståndet skall missgynnas
i fastighets-skatterättsligt hänseende. De brister
skattesystemet har för hyresrätten som
upplåtelseform återspeglas i dag på marknaden av att
det byggs för få hyresrätter och att många
hyresrätter omvandlas till bostadsrätter.
Neutralitetsmålet kräver att fastighetsskatten för
hyresrätter fasas ut helt och hållet utan koppling
till när en hyresfastighet byggs om.
Vi kommer att ta upp dessa frågor i förhandlingar
med regeringen och har därför inget yrkande här.
2. Fastighetsbeskattningens inriktning
(punkt 1) - c
av Rolf Kenneryd (c).
Ställningstagande
Fastighetsskatten utgör en alltför stor del av många
människors boende-kostnad och upplevs som orättvis.
Skattebeloppen ökar nu kraftigt och höjningen
träffar människor utan hänsyn till deras kraft att
bära den.
De kraftiga uppräkningar av
fastighetstaxeringsvärdena som nu slår igenom måste
stoppas genom att taxeringsvärdena för både småhus
och hyreshus fryses på förra årets nivå.
Indexuppräkningen har visat sig inte hålla för
praktisk användning och tillämpning, och det är
därför klart olämpligt att som regeringen gjort i
ett slag genomföra en uppräkning som avser
prisutvecklingen över flera år. Frysningen för
småhus bör stå kvar till nästa allmänna
fastighetstaxering år 2003.
Fastighetsskatten ligger också på en för hög nivå
och måste successivt sänkas till en mer rimlig nivå.
Vidare är det viktigt att taxeringsförfarandet
reformeras så att taxeringsvärdena blir mer
rättvisande.
Vår partimotion med förslag på detta område har
redan behandlats av riksdagen. Vi återkommer
i frågan.
3. Sambeskattning av förmögenhet (punkt 11) - v
av Per Rosengren (v) och Marie Engström (v).
Ställningstagande
Vi anser att beslutet att höja fribeloppet för
sambeskattade par till 1,5 miljoner kronor utgör en
viktig förändring i förmögenhetsskattereglerna i
syfte att komma till rätta med den kritik som
riktats mot dessa därför att de, i första hand, inte
är neutrala i förhållande till olika
samlevnadsformer. I övrigt är vi ense med utskottet.
BILAGA 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Yttrande från annat utskott
Bostadsutskottets yttrande
2000/01:BoU4y
Vissa frågor om
fastighetsbeskattningen m.m.
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har berett bostadsutskottet
tillfälle att avge yttrande över ett antal motioner
från 2000 års allmänna motionstid angående bl.a.
fastighetsbeskattningen och sambeskattningen av
förmögenhet.
Bostadsutskottet avstyrker de motioner om
fastighetsskatt, fastighetstaxering och
sambeskattning av förmögenhet m.m. som behandlas i
yttrandet. Utskottet hänvisar bl.a. till att den
inom Regeringskansliet pågående beredningen av de
nyligen avlämnade utredningsbetänkandena i fråga om
fastighetsbeskattningen och fastighetstaxeringen bör
avvaktas.
Till yttrandet har fogats tolv avvikande meningar
och ett särskilt yttrande.
Utskottet
Inledning
Bostadsutskottet behandlade senast i sitt yttrande
till finansutskottet om ramen för utgiftsområde 18
för budgetåret 2001 (yttr. 2000/01:BoU1y) frågor om
fastighetsbeskattningen. Utskottet gav då uttryck
för uppfattningen att övervägandena om mera
omfattande och grundläggande förändringar i
fastighetsbeskattningen borde anstå med hänsyn till
de överväganden Fastighetsbeskattningskommittén
respektive Fastighetstaxeringsutredningen gjort.
Utskottet anmärkte att regeringen i
budgetpropositionen aviserat sin avsikt att
återkomma till riksdagen när det gäller de förslag
som de båda utredningarna lagt fram och ansåg att
den fortsatta beredningen av förslagen borde
avvaktas.
Fastighetsbeskattningskommittén har avgivit
betänkandena Begränsad fastighetsskatt (SOU 1999:59)
och Likformig och neutral fastighetsbeskattning (SOU
2000:34). Fastighetstaxeringsutredningen har lämnat
betänkandet Fastighetstaxering - precision,
påverkansmöjligheter, individuella bedömningar (SOU
2000:10). Utredningsbetänkandena bereds fortfarande
i Regeringskansliet.
I detta yttrande behandlar utskottet först
huvuddragen i fastighetsbeskattningen på längre
sikt. Därefter tas fastighetsbeskattningsfrågor med
en mer speciell inriktning jämte vissa näraliggande
frågor upp. Slutligen behandlas frågan om
sambeskattning av förmögenhet.
Fastighetsbeskattningen m.m.
Huvuddragen
Fastighetsbeskattningen på längre sikt
Med anslutning till tidigare förslag på området
förordas i flera motioner en reformerad
fastighetsbeskattning.
Förslag om att successivt avveckla
fastighetsskatten förs fram dels i Moderata
samlingspartiets partimotioner 2000/01:Sk621
yrkandena 3 och 5 samt 2000/01:Bo414 yrkande 13,
dels i motionerna 2000/01:Sk703 (m), 2000/01: Sk715
(m) yrkande 1, 2000/01:Sk727 (m) och 2000/01:N321
(m) yrkande 6. Gemensamt för motionerna är att de
framhåller den höga totala beskattningen av boendet
och de orimliga effekterna av dagens fastighets-
taxering och fastighetsbeskattning. Förslagen i
bl.a. partimotionerna omfattar att skatten skall
avvecklas genom dels successivt sänkta skattesatser,
dels att i beräkningsunderlaget till en början
endast halva markvärdet skall ingå och att på sikt
hela markvärdet skall exkluderas. De sistnämnda
förslagen avser att bl.a. utjämna de regionala
skillnaderna.
Även i motionerna 2000/01:Sk322 (kd) yrkandena 1
och 2 samt 2000/01:Bo233 (kd) yrkande 5 föreslås att
fastighetsskatten på sikt skall avvecklas. Enligt
motionerna bör den ersättas av en kommunal
fastighetsavgift som är kopplad till kommunens
självkostnader för gatuunderhåll, va-system och
brandförsvar m.m. Som motiv för denna reform
framhålls framför allt att fastighetsskatten utgår
utan hänsyn till den skattskyldiges betalnings-
förmåga och utgör en tunga börda för många samt den
bristande neutralitet som skatten ger upphov till.
Avvecklingen av fastighetsskatten bör ske genom en
fortsatt frysning av taxeringsvärdena och en
successiv nedtrappning av skattesatserna. Skatten
skall i fråga om mark endast beräknas på en
tredjedel av det värde som överstiger 150 000 kr.
Motionen 2000/01:Sk791 (c) yrkandena 1-3 och 5
innehåller ett flertal förslag om förändringar av
beskattningen. Enligt motionärerna bör fastighets-
skatten för fastigheter med permanentboende
avskaffas och ersättas med en
schablonintäktsbeskattning. I avvaktan på att
fastighetsskatten avvecklas helt bör den beräknas på
en mindre del av taxeringsvärdet och den tidigare
frysningen av taxeringsvärdena bör bestå till nästa
allmänna fastighetstaxering år 2003. Motionen
innehåller också ett förslag om att skatt på
fastigheter skall tas ut först när fastigheten är
såld.
Enligt motion 2000/01:Bo210 (v) yrkande 3 bör
fastighetsskatten på hyresrätter fasas ut helt och
hållet. Dessutom föreslås att skatten på egna hem
och bostadsrätter bör ersättas med en schablonintäkt
under inkomst av kapital.
Bostadsutskottet har vid flera tidigare tillfällen
behandlat motionsförslag som avser förändringar i
fastighetsbeskattningen såväl för innevarande
budgetår som på längre sikt. Utskottet har i dessa
sammanhang pekat på den ökade betydelse
fastighetsbeskattningen kommit att få för boendet
och boendekostnaderna. I takt med att samhällets
subventioner till byggandet och boendet minskat har
fastighetsskatten tillsammans med övrig beskattning
av boendet kommit att bli en allt viktigare faktor
när det gäller påverkan på boendekostnaderna liksom
på neutraliteten mellan olika upplåtelseformer. Ur
ett bostadspolitiskt perspektiv är det sålunda av
stor vikt att beskattningen av boendet vägleds inte
bara av fiskala överväganden utan också av
bostadspolitiska hänsyn. I det fortsatta arbetet med
utformningen av den framtida fastighetsbeskattningen
finns det enligt utskottets mening därför anledning
att noga överväga beskattningens bostadspolitiska
konsekvenser. Det är också mot denna bakgrund som
utskottet under förra riksmötet anordnat en
offentlig utfrågning om boendekostnaderna och
boendebeskattningen.
Som utskottet ovan i korthet redovisat har två
offentliga utredningar genomfört en utvärdering och
översyn av dagens fastighetsbeskattning. Inom
Regeringskansliet pågår nu beredning av de
betänkanden dessa utredningar avgivit. Enligt
utskottets mening bör resultatet av denna beredning
avvaktas. Utskottet avstyrker med hänvisning till
detta motionerna 2000/01:Sk322 (kd) yrkandena 1 och
2, 2000/01:Sk621 (m) yrkandena 3 och 5,
2000/01:Sk703 (m), 2000/01:Sk715 (m) yrkande 1,
2000/01:Sk727 (m), 2000/01:Sk791 (c) yrkandena 1-3
och 5, 2000/01:N321 (m) yrkande 6, 2000/01:Bo210 (v)
yrkande 3, 2000/01:Bo233 (kd) yrkande 5 samt
2000/01:Bo414 (m) yrkande 13.
Särskilda frågor
Attraktiva skärgårdsområden m.m.
Åtgärder för att komma till rätta med problemen med
fastighetsbeskattningen i attraktiva
skärgårdsområden m.m. förs fram i fem motioner.
I syfte att rädda glesbygdsboendet föreslås i
motion 2000/01:Sk661 (m) att fastighetsskatten skall
avskaffas.
Enligt Centerpartiets partimotion 2000/01:Sk321
yrkande 13 bör man vid nästa allmänna
fastighetstaxering skilja på fastigheter för
fastboende och fritidsboende. De högt upptrissade
priserna för fritidsfastigheter skulle då inte slå
igenom på fastighetsskatten för de fastboende. En
sådan ordning föreslås också i motionerna
2000/01:Sk791 (c) yrkande 7 och 2000/01:Bo508 (c)
yrkande 2. En annan partimotion från samma parti,
2000/01:N261 yrkande 1, berör särskilt förhållandena
i Stockholms skärgård och åtgärder för att
skärgårdsborna skall kunna bo kvar. I motionen
förespråkas i detta syfte att skatteuttaget skall
återställas till en rimligare nivå. Förslaget i
motion 2000/01:Bo508 (c) yrkande 3 innebär att
belägenhetsfaktorn, som medför att t.ex. en
strandfastighet får ett högre taxeringsvärde än en
normaltomt i samma område, skall avskaffas för
permanentboende. Enligt Centerpartiets partimotion
2000/01:Sk321 yrkande 14 bör ett av regeringen
aviserat förslag om att införa en begränsningsregel
för fastighetsskatten inte genomföras med hänsyn
till bl.a. att det är fråga om en form av
sambeskattning.
Fastighetsbeskattningskommittén har sett över
beskattningen av fastigheter i attraktiva
fritidsområden och övervägt om en undantagsreglering
bör införas och hur denna i så fall skall utformas.
Utredningen har behandlat denna fråga med förtur och
i betänkandet Begränsad fastighetsskatt (SOU
1999:59) föreslagit att en begränsningsregel för
fastighetsskatten införs. Regeln skall enligt
förslaget endast gälla skattskyldiga som är fysiska
personer och som är bosatta i småhus på småhusenhet
eller lantbruksenhet. För utformningen av
begränsningsregeln har kommittén lagt fram två
alternativa förslag. Gemensamt för förslagen är att
de riktar sig mot hushåll som har låga inkomster och
som är bosatta i fastigheter med höga
taxeringsvärden. Förslaget, som har
remissbehandlats, bereds för närvarande i
Regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör
resultatet av denna beredning avvaktas. Motionerna
2000/01:Sk321 (c) yrkandena 13 och 14, 2000/01:Sk661
(m), 2000/01:Sk791 (c) yrkande 7, 2000/01:N261 (c)
yrkande 1 samt 2000/01:Bo508 (c) yrkandena 2 och 3
avstyrks sålunda.
Energibesparande åtgärder
I motionerna 2000/01:Sk633 (m), 2000/01:N262 (kd)
yrkande 12 samt 2000/01:Sk791 (c) yrkande 4 förs
fram förslag om att energibesparande åtgärder på en
fastighet inte skall leda till höjt taxeringsvärde
respektive höjd fastighetsskatt. Enligt motionerna
motverkar de nuvarande reglerna önskvärda
energihushållningsåtgärder i bostadsbeståndet.
Vid fastighetstaxeringen eller vid beräkningen av
fastighetsskatt särbehandlas inte investeringar som
gjorts i energibesparande syfte. Den huvudprincip
som gäller är att investeringar som leder till ett
höjt marknadsvärde för en fastighet också leder till
ett höjt taxeringsvärde och därmed höjd
fastighetsskatt. Bostadsutskottet har tidigare
(yttr. 1999/2000:BoU4y) uttryckt uppfattningen att
dessa principer i vissa fall kan leda till att
åtgärder som är önskvärda ur samhällets synvinkel
delvis blir mindre förmånliga att genomföra för den
enskilde fastighetsägaren. Investeringar i
energibesparande åtgärder eller byte till mer
miljövänliga uppvärmningsmetoder är exempel på
sådana åtgärder. Sett ur ett
energihushållningsperspektiv kan det således framstå
som olyckligt att åtgärder som i vissa fall har
främjats genom statligt stöd samtidigt leder till en
ökad skattebelastning för fastighetsägaren. Som
förordas i de aktuella motionerna kan det mot denna
bakgrund finnas skäl att överväga möjligheterna till
regeländringar inom fastighetsskattesystemets ram.
Samtidigt bör givetvis en strävan vara att reglerna
för taxering och uttag av fastighetsskatt skall vara
så enkla och enhetliga som möjligt.
Fastighetsbeskattningskommittén har föreslagit att
en ökning av en fastighets taxeringsvärde som beror
på vissa specifika miljöinvesteringar inte skall få
påverka underlaget för fastighetsskatten under de
tio första åren efter det att investeringarna
gjordes. Regeringen har i budgetpropositionen för år
2001 redovisat sin avsikt att särskilt uppmärksamma
denna fråga vid den fortsatta beredningen av
kommitténs betänkande. Utskottet avstyrker motioner-
na 2000/01:Sk633 (m), 2000/01:Sk791 (c) yrkande 4
och 2000/01:N262 (kd) yrkande 12 med hänvisning till
denna beredning.
Bostadsbyggandet i tillväxtregioner
I motion 2000/01:N321 (m) yrkande 4 förespråkas
förändringar i skattelagstiftningen med syfte att
stimulera bostadsbyggandet i storstäderna.
Motionärerna anger som bakgrund till sitt förslag
bl.a. att fastighetsskattebeloppen i storstäderna är
mångdubbelt högre än landet i övrigt.
Motionsförslaget synes omfatta att
fastighetsskatteuttaget på något sätt skall
begränsas för en del av bostadsbeståndet.
Fastighetsskattelagstiftningen vilar på en princip
om att skatt skall utgå i förhållande till en
fastighets marknadsvärde. Vad motionärerna anför
motiverar inte enligt utskottets mening att denna
princip skall överges. I den mån motionsförslaget
avses omfatta ytterligare förändringar anser sig
utskottet redan ha tagit ställning till dem. Motion
2000/01:N321 (m) yrkande 4 avstyrks med hänvisning
till det anförda.
Småhus som upplåts med hyres- eller bostadsrätt
I motionerna 2000/01:Sk652 (s) och 2000/01:Sk790 (s) föreslås
att en översyn görs av taxering och beskattning av
småhus som upplåts med hyres- eller bostadsrätt.
Syftet är att dessa hus skall beskattas på samma
sätt som flerfamiljshus upplåtna med hyres- eller
bostadsrätt och att den lägre skattesatsen för
sådana hus skall bli gällande. Också i motion
2000/01:Sk761 (m) lämnas förslag som innebär att
upplåtelseformen - och inte husets utformning -
skall styra beskattningen.
Fastighetstaxeringsutredningen har övervägt olika
justeringar av regelverket med utgångspunkt i
taxeringen av grupphusområden som ägs av
bostadsrättsföreningar. Utredningens överväganden
omfattade även andra taxeringsenheter med flera
byggnader, bl.a. grupphusområden med hyresrätter.
Utredningen prövade bl.a. en tanke om att använda
ägar- och upplåtelseformen som indelningsgrund.
Enligt utredningens mening är det svårt att finna en
metod som borgar för en rättvis taxering av
grupphusområden och som inte innebär onödigt stora
ingrepp i nuvarande systematik inom
fastighetstaxeringen och inte heller skapar nya
problem. Det hänger bl.a. samman med att få hela
grupphusområden säljs och att det därför är svårt
att göra ortprisjämförelser. Utredningen stannade
för att man behåller den nuvarande indelningen av
byggnader och mark och att en förändring görs av
värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden.
Förslaget konstaterades dock innebära "att vissa
fastigheter får ett högre taxeringsvärde och att
andra får ett lägre". En av
Fastighetsbeskattningskommitténs viktigaste
uppgifter var att se över beskattningen av småhus
och hyreshus med avseende på neutraliteten i
beskattningen. Målet om neutralitet i beskattningen
av olika boendeformer innebär enligt kommitténs
bedömning att olika typer av inkomster och kostnader
som är förknippade med bostaden behandlas på ett
likvärdigt sätt i beskattningen oavsett
upplåtelseform.
Neutralitetsaspekterna har inneburit att
skattesatserna nu är olika för hyreshus och småhus.
Oavsett resultatet av den beredning av betänkandena
om fastighetsbeskattningen och fastighetstaxeringen
som nu pågår, finns det enligt bostadsutskottets
mening särskild anledning att uppmärksamma hur
reglerna för beskattningen av grupphusområden som
upplåts med hyresrätt och bostadsrätt skall se ut.
Det viktigaste syftet måste därvid naturligtvis vara
att bostäder i sådana hus inte beskattas hårdare än
motsvarande bostäder i hus som taxeras som hyreshus.
Enligt utskottets mening finns det inte anledning
att närmare än så nu ta ställning till
motionsförslagen. Den beredning som nu pågår i
Regeringskansliet av de nämnda
utredningsbetänkandena bör i stället avvaktas.
Motionerna 2000/01:Sk652 (s), 2000/01:Sk761 (m) och
2000/01: Sk790 (s) avstyrks sålunda.
Äkta och oäkta bostadsföretag
Motionerna 2000/01:Sk763 (s) och 2000/01:Bo415 (m)
yrkande 7 tar upp ett par frågor som gäller
skillnader i beskattningen mellan s.k. äkta och
oäkta bostadsföretag. Indelningen avser flera olika
typer av bostadsföretag men uppmärksammas oftast i
förhållande till bostadsrättsföreningar. För att ett
bostadsföretag skall anses som äkta krävs, något
förenklat, att företagets fastighet (fastigheter)
inrymmer minst tre lägenheter och att minst 60 % av
taxeringsvärdet belöper på de till medlemmarna eller
delägarna med bostads- eller hyresrätt upplåtna
bostadslägenheterna. Sådana bostadsföretag
schablonbeskattas. Vid försäljning av en bostad i
ett sådant företag finns möjligheter till uppskov
med reavinstbeskattningen. Skattereglerna för de två
typerna av företag skiljer sig dessutom i vissa
andra avseenden.
I s-motionen förespråkas att bostadsrättshavare i
de s.k. oäkta bostadsföretagen skall ha samma
möjligheter till uppskov med reavinstbeskattningen
som de i de äkta företagen. I m-motionen föreslås
att gränsdragningen mellan de äkta och oäkta
företagen även skall kunna baseras på yta. Förslaget
avser att ge större förutsebarhet och trygghet i
beskattningen.
Fastighetsbeskattningskommittén har föreslagit att
frågan om gränsdragningen mellan vad som anses som
ett äkta respektive ett oäkta bostadsföretag skall
utredas vidare. Utskottet avstyrker motionerna
2000/01:Sk763 (s) och 2000/01:Bo415 (m) yrkande 7
med hänvisning till den beredning av Fastig-
hetsbeskattningskommitténs förslag som nu pågår. Det
kan antas att de nämnda övervägandena även kommer
att beröra i vilka avseenden gränsdragningen skall
ha betydelse.
Tomträtter
I motion 2000/01:Sk681 (m) föreslås att
fastighetsägaren (markägaren), och inte
tomträttshavaren, skall betala fastighetsskatt för
tomträttsmarken.
Enligt lagen om statlig fastighetsskatt och
fastighetstaxeringslagen jämställs tomträttshavare
med fastighetsägare vad gäller skattskyldighet till
fastighetsskatt. Vad som i motionen anförts ger inte
bostadsutskottet anledning att förorda någon
förändring i detta avseende. Som utskottet tidigare
anfört (senast i yttr. 1999/2000:BoU4y) skulle en
omläggning av skattskyldigheten sannolikt föranleda
krav från markägaren på en kompensation inom ramen
för tomträttsavgälden. Motion 2000/01:Sk681 (m)
avstyrks således.
Fastighetstaxeringsnämnder
I motion 2000/01:Bo236 (s) yrkande 1 lämnas förslag
om att vidare överväganden skall göras i frågan om
att återinföra fastighetstaxeringsnämnderna.
Utskottet förstår motionsmotiven närmast så att en
sådan nämnd skulle tillföra lokalkännedom till
beslutsprocessen och därigenom förbättra
beslutskvaliteten.
Fastighetstaxeringsutredningen har inte funnit
tillräckliga skäl för att särskilda
fastighetstaxeringsnämnder skall inrättas men
betonar samtidigt vikten av att skattenämndens
arbete organiseras så att ärendena avgörs av
ledamöter med lokalkännedom. Med hänsyn till den
beredning av utredningens överväganden som nu pågår
inom Regeringskansliet avstyrks motion 2000/01:
Bo236 (s) yrkande 1.
Förmögenhetsbeskattningen
Sambeskattning av förmögenhet
I motionerna 2000/01:Sk715 (m) yrkande 2 och
2000/01:Sk791 (c) yrkande 6 föreslås att
sambeskattningen av förmögenhet skall upphöra.
I budgetpropositionen aviserade regeringen som en
följd av att taxeringsvärdena för fastigheter blev
återställda ett förslag om att fr.o.m. 2002 års
taxering fribeloppen för uttag av förmögenhetsskatt
skall höjas från 900 000 kr till 1 000 000 kr för
ensamstående och till 1 500 000 kr för sambeskattade
par. Regeringen anförde också bl.a. följande.
Mot bakgrund av de principiella invändningar som
utifrån bl.a. jämställdhetssynpunkt kan riktas
mot sambeskattningen skulle man kunna tänka sig
att justeringen genomfördes i form av slopad
sambeskattning. Mot en sådan åtgärd kan dock
anföras att slopad sambeskattning skapar
incitament till omfördelning av förmögenheter
inom hushållen av skatteplaneringsskäl. Därtill
kommer att en sådan åtgärd inte skulle innebära
någon lindring alls för ensamstående.
Ett lagförslag i enlighet med vad regeringen
aviserade i budgetpropositionen antogs av riksdagen
under höstsessionen år 2000 (bet. 2000/01:SkU13).
Bostadsutskottet anser inte att det av
bostadspolitiska skäl finns anledning att tillstyrka
motionerna 2000/01:Sk715 (m) yrkande 2 och
2000/01:Sk791 (c) yrkande 6. Det ankommer inte på
utskottet att pröva förslaget från andra
utgångspunkter.
Stockholm den 22 februari 2001
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
Följande ledamöter har deltagit
i beslutet: Knut Billing (m),
Lennart Nilsson (s), Bengt-Ola
Ryttar (s), Lilian Virgin (s),
Owe Hellberg (v), Ulla-Britt
Hagström (kd), Sten Andersson
(m), Inga Berggren (m), Anders
Ygeman (s), Siw Wittgren-Ahl
(s), Sten Lundström (v),
Annelie Enochson (kd), Carl-
Erik Skårman (m), Helena Hillar
Rosenqvist (mp), Rigmor
Stenmark (c), Yvonne Ångström
(fp) och Carina Adolfsson
Elgestam (s).
Avvikande meningar
1. Fastighetsbeskattningen på längre sikt
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren
(m) och Carl-Erik Skårman (m) anser:
Fastighetsskatten är orättfärdig eftersom den tas ut
utan hänsyn till bärkraft. Skatten slår mycket hårt
mot människor med låga inkomster som bor i
attraktiva områden där taxeringsvärdena till följd
av efterfrågan skjutit i höjden. Många äldre som
"pensionssparat" i sina bostäder tvingas i dag
betala de av skatterna alltmer höjda
bostadskostnaderna med magra pensioner.
Beskattningen av boendet är totalt sett alldeles
för omfattande. Fastighetsskatten drabbar alla
boendeformer. Av beräkningar som gjorts framgår att
omkring 60 % av produktionskostnaden för en bostad
utgörs av skatt och andra pålagor. Vidare gör
kombinationen av konsumtions- och kapitalskatt att
ca 65 % av hyran i en nybyggd lägenhet kan härledas
till skatter. Men det blir också allt dyrare att bo
i redan befintliga hyresrätter. Bara
fastighetsskatten kostar de boende i hyreshus minst
en månadshyra per år. För småhusägare varierar
fastighetsskatten mycket beroende på var fastigheten
ligger. Det kan i många fall röra sig om belopp över
1 500 kr i månaden för ordinära småhus eller
fritidsfastigheter i vissa lägen. I år - nu när
frysningen av fastighetsskatten har upphört - kan
många familjer förvänta sig stora
fastighetsskattehöjningar trots att skattesatsen
sänkts.
Mot den nu angivna bakgrunden framstår det som
helt nödvändigt att i enlighet med förslagen i
Moderata samlingspartiets motioner omedelbart inleda
en avveckling av fastighetsskatten. I enlighet med
förslagen bör sålunda en strategi för en successiv
avveckling läggas fast redan nu. Som en viktig
första åtgärd skall underlaget för skatteberäkningen
återgå till den frysta nivå som gällde före
årsskiftet. I de områden där prisutvecklingen lett
till sänkta taxeringsvärden skall dock i stället
dessa lägre värden gälla. Skattesatsen för år 2001
skall sänkas för småhus, till 1,0 %. Därefter skall
skattesatserna både för småhus och hyreshus sänkas
ytterligare. Även andra åtgärder måste vidtas för
att lindra bördan av fastighetsskatten. En sådan
åtgärd som bör genomföras - för att minska de
regional skillnaderna - är att ändra underlaget för
fastighetsskatten så att det utgörs av
byggnadsvärdet och halva markvärdet. På sikt skall
hela markvärdet undantas från beskattningen. Genom
att på detta sätt reducera markvärdet vid
beräkningen av skattens storlek löser man till
betydande del också de problem som i dag finns i
attraktiva fritidsområden. Till denna fråga
återkommer vi senare.
Som framgått är de förändringar som nu bör
genomföras steg på väg mot ett avskaffande av
fastighetsskatten. För tydlighetens skull bör här
göras klart att avsikten inte är att denna skatt
skall ersättas med andra pålagor i form av en
schablonintäkt eller liknande. De första
förändringar vi nu och de närmaste åren önskar se
genomförda gör det möjligt att relativt snart
förenkla fastighetstaxeringen. Fastighetstaxeringen
kostar det allmänna stora pengar. Regelsystemet för
denna har blivit ogenomträngligt och dess
tillämpning upplevs som kineseri. Ett exempel på
detta är att systemet inte förmår annat än att
beskatta småhus som hyrs ut eller upplåts med
bostadsrätt på samma sätt som egna hem trots att
förutsättningarna för beskattningen är i grunden
helt annorlunda.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför. Vårt
förslag lämnas med anledning dels av Moderata
samlingspartiets partimotioner 2000/01:Sk621
yrkandena 3 och 5 samt 2000/01:Bo414 yrkande 13,
dels av motionerna 2000/01:Sk703 (m), 2000/01:Sk715
(m) yrkande 1, 2000/01:Sk727 (m) samt 2000/01:N321
(m) yrkande 6. Förslaget innebär att även övriga
motionsyrkanden i allt väsentligt får anses bli
tillgodosedda.
2. Fastighetsbeskattningen på längre sikt
Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie Enochson (kd)
anser:
Beskattningen av boendet är hårdare i Sverige än i
något annat land. I de europeiska länderna är momsen
lägre, försäljningsskatt är mycket sällsynt och
fastighetsskatten mycket begränsad. Vissa länder har
över huvud taget ingen fastighetsskatt. Stora
skillnader finns mellan länderna vad gäller
boendekostnaderna sedda i förhållande till
hushållens disponibla inkomster.
De olika boendeformerna bör inte ha olika
beskattning. Det finns ingen anledning att med
beskattning styra människors val av boendeform.
Villaägarnas riksförbund redovisar skatteskillnader
på hela 25 kr/kvm och år mellan hyreshus och småhus.
Det genomsnittliga skatteuttaget är enligt
förbundets beräkningar 58 kr/kvm för småhus och 33
kr/kvm för hyreshus. Vi förordar en skattemässig
neutralitet i boendet.
Skatt efter bärkraft är den princip som bör gälla.
Fastighetsskatten drabbar alla boende oavsett
inkomst och betalningsförmåga. Den är en skatt på en
inkomst som inte finns och strider således mot den
nämnda principen. Skatten hotar i vissa fall
äganderätten liksom den enskildes trygghet vad
gäller besittningen av det egna hemmet. Personer med
låga inkomster har inte råd att betala skatten. Att
göra det möjligt att äga sin bostad också för
låginkomsttagare är att verka för ett jämlikt
samhälle, ett samhälle där äganderätt inte kräver
stora pengar. Fastighetsskatten ökar den sociala
segregeringen och motverkar möjligheterna för ett
permanent boende i många områden som är attraktiva
för de fritidsboende.
I enlighet med förslagen i de nu aktuella kd-
motionerna måste fastighetsskatten på sikt
avvecklas. I stället bör kommunerna ges en rätt att
debitera en kommunal fastighetsavgift som skall
täcka kommunens självkostnader för gatuunderhåll,
brandförsvar och annan kommunal service som är
kopplad till fastigheten. Den nu förordade
skatteavvecklingen bör inledas omedelbart. En
utredning bör tillsättas för att utarbeta reglerna
för den förordade fastighetsavgiften. Övergången
till en kommunal avgift kommer att innebära att
kommunerna får en breddad intäktsbas vilket ger dem
en större självständighet gentemot staten.
Medborgarna ser en omedelbar koppling mellan
kommunal avgift och service.
Som redovisats ovan innebär våra förslag bl.a. att
skatten stegvis skall sänkas och ersättas med en
kommunal avgift för sådan kommunal service som har
en direkt knytning till fastigheten. I ett första
steg bör den ändringen göras att fastighetsskatten
på markvärdet enbart skall beräknas på en tredjedel
av det belopp som överstiger 150 000 kr. Som en
viktig åtgärd skall underlaget för skatteberäkningen
därtill frysas på föregående års nivå. Härigenom
mildras effekterna av de senaste årens mycket
kraftiga prisökningar i vissa områden. Med dagens
regler leder prisuppgången till kraftigt höjda
taxeringsvärden och därmed åtföljande höjd skatt.
Till frågan om fastighetsbeskattningen i attraktiva
fritidsområden återkommer vi senare.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför. Vårt
förslag lämnas med anledning av motionerna
2000/01:Sk322 (kd) yrkandena 1 och 2 samt
2000/01:Bo233 (kd) yrkande 5. Förslaget innebär att
även övriga motionsyrkanden får anses i allt
väsentligt bli tillgodosedda.
3. Fastighetsbeskattningen på längre sikt
Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser:
Inriktningen bör vara att fullfölja de förslag som
Fastighetsbeskattningskommittén lagt fram. Sådana
förändringar bör leda fram till generellt minskade
boendekostnader och en större grad av neutralitet
mellan upplåtelseformerna. Fastighetskatten på egna
hem och bostadsrätter bör således ersättas med
beskattning av en schablonintäkt under inkomst av
kapital. Fastighetsskatten på
hyresbostadsfastigheter bör enligt kommittén
avvecklas på sikt. För äldre fastigheter innebär
förslaget dock att fastighetsskatten bibehålls till
dess fastigheten, till följd av ombyggnader, åsätts
värdeår 1994 eller senare. Vi anser inte att denna
avvecklingstakt är tillräcklig. Det finns inte några
skäl för att hyresboendet i det äldre beståndet
skall missgynnas i fastighetskatterättsligt
hänseende. De brister skattesystemet har för
hyresrätten som upplåtelseform återspeglas i dag på
marknaden av att det byggs för få hyresrätter och
att många hyresrätter omvandlas till bostadsrätter.
Neutralitetsmålet kräver att fastighetsskatten för
hyresrätter fasas ut helt och hållet utan koppling
till när en hyresfastighet byggs om.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför. Vårt
förslag lämnas med anledning av motion 2000/01:Bo210
(v) yrkande 3. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
4. Fastighetsbeskattningen på längre sikt
Rigmor Stenmark (c) anser:
Fastighetsskatten utgör en alltför en stor del av
många människors boendekostnad. Den drar i dag in ca
23 miljarder kronor till statskassan. Skatten
upplevs av många som orättvis. De successivt höjda
skattesatserna har tydliggjort att skattebeloppen
blir olika för likvärdiga bostäder beroende på var
de ligger. Skattebeloppen har ökat kraftigt för
många sedan de gjort sitt fastighetsförvärv.
Boendet omfattar inte bara bostaden i sig utan
avser också tryggheten av att ha ett hem. Valfrihet
och mångfald i boendet är en grundpelare i
bostadspolitiken och en del av välfärdspolitiken.
Att äga sitt hem har ett värde i sig.
Fastighetsskatten träffar människor utan hänsyn till
deras kraft att bära den. Inriktningen bör därför
vara att skatten successivt skall sänkas.
Skattesystemet bör dessutom vad gäller småhus
ersättas med ett system med schablonintäkt mot
vilket avdrag får göras för fastighetens kostnader
för räntor. Ett sådant system har flera fördelar,
bl.a. bestraffar det inte lika påtagligt den som gör
miljö- och energiförbättringar på fastigheten.
En schablonintäktsbeskattning bör införas i
samband med den allmänna fastighetstaxeringen år
2003. Fram till dess bör taxeringsvärdena vara
frysta på förra årets nivå. Skattesänkningarna bör
fortsatta även efter år 2003. Att man vid taxeringen
bör skilja mellan fritidsbostäder och
permanentbostäder återkommer jag till senare.
Frysningen av taxeringsvärdena skall även omfatta
hyreshusen.
Vad jag nu föreslår innebär att det inte behöver
införas en särskild begränsningsregel för
fastighetsskatten. Dessutom finns det skäl att
avvisa en sådan regel med hänsyn till att den utgör
en förlegad form av sambeskattning.
De nu förordade förändringarna i
fastighetsbeskattningen bör genomföras skyndsamt.
Riksdagen bör därför uppdra åt regeringen att lägga
fram förslag till schablonintäktsbeskattning som jag
nu uttalat mig för. I detta sammanhang bör även
frågan om hur kommunerna skall kunna få del av
intäkterna övervägas.
Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad jag framför. Mitt
förslag lämnas med anledning av motion 2000/01:Sk791
(c) yrkandena 1-3 och 5. Förslaget innebär att även
övriga motionsyrkanden i allt väsentligt får anses
bli tillgodosedda.
5. Attraktiva skärgårdsområden m.m.
Knut Billing (m), Ulla-Britt Hagström (kd), Sten
Andersson (m), Inga Berggren (m), Annelie Enochson
(kd) och Carl-Erik Skårman (m) anser:
I många skärgårdskommuner leder de ökade
taxeringsvärdena till att äldre tvingas sälja sina
hus till icke-åretruntboende. Nya fastboende kan
inte etablera sig där. Detta leder till
befolkningsminskning, lägre skatteuttag, försämrad
service i form av nedlagda skolor, vårdcentraler
m.m. Hela det utbud som finns av service i form av
affärer m.m. blir till slut hotat. För att rädda
landsbygden och bevara möjligheterna till
åretruntboende samt för att trygga ägandet av det
egna hemmet är det ytterst angeläget att fastighets-
skatten avskaffas. Avvecklingen måste påbörjas
omedelbart.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför. Vårt
förslag lämnas med anledning av motion 2000/01:Sk661
(m). Förslaget innebär att även övriga
motionsyrkanden får anses i allt väsentligt
tillgodosedda.
6. Attraktiva skärgårdsområden m.m.
Rigmor Stenmark (c) anser:
Det framstår för alla som helt uppenbart att dagens
fastighetsbeskattning ger helt orimliga konsekvenser
för dem som är permanentboende i attraktiva
fritidsområden i bl.a. skärgården. De priser som de
fritidsboende är villiga att betala medför att
taxeringsvärdena för de bofastas fastigheter stiger
och att den fastighetsskatt som utgår ligger på
nivåer som många inte har någon som helst möjlighet
att klara. Som framhålls i flera av motionerna kan
inte ett skattesystem accepteras som leder till att
människor får flytta från sina hem till följd av en
orimlig skattebörda.
Den mest uppenbara lösningen på problemen i
attraktiva skärgårdsområden och andra områden med
motsvarande problem är att avveckla dagens
fastighetsskatt i enlighet med vad som föreslås i
flera av de nu aktuella motionerna. En avveckling
kan dock inte ske omedelbart utan det måste ske
successivt under en något längre tid. Vad som
erfordras är därför åtgärder som kan sättas in redan
nu och som leder till en kraftigt sänkt
fastighetsskatt snabbt. Exempel på sådana åtgärder
är att ta bort den s.k. belägenhetsfaktorn för
permanentboende. Ett annat exempel - som kan ta
något längre tid att genomföra - är att man vid
taxeringen skiljer på permanentboende och
fritidsboende. Genom att på detta sätt förändra
underlaget för beskattningen kommer de högt
uppressade priserna på fritidsfastigheter inte att
slå igenom för de fastboende. Människor skall inte
behöva lämna sin bygd på grund av det skatteuttag
som görs på deras fastigheter.
Vad jag nu föreslår innebär att det inte behöver
införas en särskild begränsningsregel för
fastighetsskatten. Dessutom finns det skäl att
avvisa en sådan regel med hänsyn till att den utgör
en förlegad form av sambeskattning.
Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad jag framför. Mitt
förslag lämnas med anledning av motionerna
2000/01:Sk321 (c) yrkandena 13 och 14, 2000/01:Sk791
(c) yrkande 7, 2000/01:N261 (c) yrkande 1 samt
2000/01:Bo508 (c) yrkandena 2 och 3. Motion
2000/01:Sk661 (m) avstyrks.
Förutom de principiella invändningar som enligt vår
mening kan resas mot fastighetsskatten som sådan
innehåller beskattningen enskilda moment som också
de kan starkt ifrågasättas. Den mest uppenbara
lösningen på dessa problem är att avveckla dagens
fastighetsskatt i enlighet med vad som föreslagits
under ett flertal år i motioner från (m), (kd), (c)
och (fp). I avvaktan på att detta successivt kan
genomföras bör dock de mest uppenbara bristerna i
dagens system rättas till. En sådan brist är de
orimliga effekter på fastighetsskatten som
energibesparande och andra
energihushållningsåtgärder kan ge upphov till.
Den som i dag investerar i anläggningar som sparar
energi eller som på annat sätt bidrar till att
hushålla med våra resurser får med automatik ett
höjt taxeringsvärde och därmed också höjd
fastighetsskatt. Den som genomför åtgärder som ur
ett långsiktigt hushållningsperspektiv är önskvärda
kommer därmed att straffas för detta. Det är
naturligtvis inte rimligt. Även skattesy-stemet
måste självfallet medverka till - och inte motverka
- att energibesparande eller i övrigt
miljöförbättrande åtgärder kommer till stånd. I
enlighet med motionsförslagen bör därför reglerna
för fastighetsbeskattningen ändras så att
miljöförbättrande åtgärder av olika slag inte
motverkas i skattehänseende. Fastighetsbeskattningen
måste i stället utformas så att sådana åtgärder
gynnas eller åtminstone så att skatteeffekten är
neutral.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför. Vårt
förslag lämnas med anledning av motionerna
2000/01:Sk633 (m), 2000/01:Sk791 (c) yrkande 4 och
2000/01:N262 (kd) yrkande 12.
8. Bostadsbyggandet i tillväxtregioner
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren
(m) och Carl-Erik Skårman (m) anser:
Om inte bostadspolitiken ändras kommer färre och
färre byggherrar att vilja bygga i Stockholm och
andra orter med stark tillväxt. En självklar följd
av detta blir att bostadsbristen och
bostadssegregationen kommer att bestå. Det måste
vara lönsamt att bygga bostäder. Även byggherren
måste kunna få ersättning för sin insats att skapa
fler bostäder. Skattesystemets utformning har varit
och kommer även i framtiden att vara en av de mest
avgörande faktorerna för hur bostadsmarknaden kommer
att se ut. För Stockholm och andra tillväxtregioner
är det inte bara en lokal eller regional
bostadsfråga. Det är en nationell angelägenhet med
betydelse för den ökade tillväxt och välfärd vi
syftar till att skapa.
Totalt har beskattningen av boendet fördubblats
sedan år 1990. Boendekostnaden har som andel av
nettoinkomsten ökat med nära 40 %. Till detta kommer
skatteutjämningen som har en negativ inverkan samt
det faktum att fastighetsskatten är mångdubbelt
högre i storstäderna än i övriga landet. Riksdagen
bör därför begära att regeringen lägger fram förslag
till förändringar i skattelagstiftningen så att
bostadsbyggande i tillväxtregionerna stimuleras.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför. Vårt
förslag lämnas med anledning av motion 2000/01:N321
(m) yrkande 4.
9. Äkta och oäkta bostadsföretag
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren
(m), Carl-Erik Skårman (m) och Yvonne Ångström (fp)
anser:
För att ett bostadsföretag i skattesammanhang skall
betraktas som ett s.k. äkta bostadsföretag fordras
bl.a. att företagets fastighet (fastigheter)
inrymmer minst tre lägenheter och att minst 60 % av
taxeringsvärdet belöper på de till medlemmar eller
delägare med bostads- eller hyresrätt upplåtna
bostadslägenheterna. Sådana bostadsföretag
schablonbeskattas. Av rekvisiten som avgör om ett
företag är äkta eller inte följer att en
bostadsrättsförening skall betraktas som oäkta om
den har ett alltför stort inslag av lokaler
alternativt upplåter bostäder i alltför stor
utsträckning till personer som inte är medlemmar. I
större städer inryms inte sällan butiker, kontor och
lokaler i bostadsrättsfastigheternas gatuplan. I
exempelvis Stockholms innerstad - med ett högt
lokalhyresläge - tenderar lokaltaxeringsvärdena att
drivas upp. Det är orimligt att ha ett system där en
bostadsrättsförening riskerar att kastas ut och in i
olika regelsystem enbart på grund av ändrade
taxeringsvärden. Vi anser att dagens system för
gränsdragning mellan äkta och oäkta bostadsföretag
måste förändras. Det behövs därför ett tillägg till
de nu gällande bestämmelserna. Vi föreslår att
gränsdragningen skall kunna göras även på ytbasis.
Genom att använda ytan som gräns för att skilja äkta
och oäkta bostadsföretag åt skulle man ge större
trygghet och förutsebarhet för
bostadsrättsföreningen och de boende. Det bör
ankomma på regeringen att utan dröjsmål återkomma
till riksdagen med förslag med denna innebörd.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför. Vårt
förslag lämnas med anledning av motion 2000/01:Bo415
(m) yrkande 7. Vi avstyrker s-motionen på de av
utskottsmajoriteten anförda skälen.
Vi delar den i motion 2000/01:Sk681 (m) framförda
uppfattningen att det ter sig svårt att hitta något
motiv för att någon skulle vara skyldig att betala
skatt för en fastighet som han inte äger. En
tomträttshavare har ju endast en nyttjanderätt -
tomträtt - till marken. Desto svårare att finna ett
motiv blir det när det dessutom rör sig om en skatt
som baseras på ett tänkt marknadsvärde för en tomt
som den skattskyldige inte kan sälja då den är
upplåten med tomträtt. Det är enligt vår mening en
principiellt oriktig ordning. Det enda rimliga är
naturligtvis att den som äger en fastighet också
betalar den skatt som belöper på den. Frågan om
detta förhållande kommer att påverka
tomträttsavgälden är något som inte i sig bör
påverka de skatterättsliga principer enligt vilka
fastighetsskatten tas ut.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför. Vårt
förslag lämnas med anledning av motion 2000/01:Sk681
(m).
11. Fastighetstaxeringsnämnder
Rigmor Stenmark (c) anser:
Lekmannainflytande i taxeringsprocessen tillgodoser
bl.a. behovet av lokalkännedom. Det kan utan vidare
konstateras att lokalkännedom vid
fastighetstaxeringen är av stor vikt för att det
skall fattas korrekta beslut. De mest betydelsefulla
skälen för en lekmannamedverkan i beslutsprocessen
är i övrigt allmänhetens intresse av insyn i
skattemyndigheternas verksamhet och att denna ligger
i linje med de allmänna värderingar som präglar
samhället. I likhet med
Fastighetsbeskattningskommittén anser jag att det
finns goda skäl att öka lokalkännedomen när ärenden
om fastighetstaxering skall bedömas. Med hänsyn till
att skattekontoren omfattar ganska stora områden är
det svårt att uppnå en verklig lokalkännedom utan
att inrätta fastighetstaxeringsnämnder med ett
större antal ledamöter. Enligt min mening bör sådana
nämnder kunna organiseras utan att alltför stora
kostnader eller andra problem uppkommer. Jag anser
att regeringen bör överväga frågan om ett ökat
lekmannainflytande med inriktning på att
fastighetstaxeringsnämnder skall inrättas.
Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad jag framför. Mitt
förslag lämnas med anledning av motion 2000/01:Bo236
(s) yrkande 1.
Sambeskattning är en föråldrad form av beskattning
som inte hör hemma i dagens samhälle. Vi vill att
sambeskattningen av förmögenhet skall upphöra. För
de flesta familjer, liksom också för ensamstående,
är det den egna bostaden som medför skattskyldighet
för förmögenhet. En särbeskattning - som också är
önskvärd ur jämställdhetssynpunkt - skulle innebära
förbättrade möjligheter för många familjer att
skaffa en bättre lämpad bostad. Tyvärr måste
konstateras att åtgärden är nödvändig också för att
många skall kunna behålla sina hem. Ökad
fastighetsskatt jämte ökad förmögenhetsskatt och i
vissa fall också ökade tomträttsavgälder blir
summerade till ett sådant belopp att det ofta är
alltför mycket att bära. En avveckling av
sambeskattningen är en av de åtgärder som bör
genomföras för att öka familjernas möjligheter att
bo och verka där de vill.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför. Vårt
förslag lämnas med anledning av motionerna
2000/01:Sk715 (m) yrkande 2 och 2000/01:Sk791 (c)
yrkande 6.
Särskilt yttrande
Fastighetsbeskattningen på längre sikt
Yvonne Ångström (fp) anför:
Jag anser att nivån på fastighetsbeskattningen
fortfarande är för hög och att dagens
beskattningsform i grunden är oacceptabel. Jag vill
därför framhålla Folkpartiets ståndpunkt att
sänkningen av fastighetsbeskattningen måste ske
stegvis och inledas omgående. Vägen till sänkt
beskattning av fastigheter skall innehålla att den
nuvarande fastighetsskatten avskaffas, att en
schablonintäktsbeskattning för egna hem införs och
att avdragsrätten för låneräntor bibehålls. I
avvaktan på en grundläggande reformering av
fastighetsbeskattningen bör taxeringsvärdena vara
frysta vid den nivå som gällt till innevarande
inkomstår. Folkpartiets partimotion med förslag i
dessa frågor har redan behandlats av riksdagen.